EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.9.2025

COM(2025) 509 final

2025/0285(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2026 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

·Motiv och syfte med förslaget

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

De föreslagna åtgärderna är förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens mål och regler.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

Förslaget är förenligt med grundläggande rättigheter och särskilt de som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

A.Genomförande av den fleråriga förvaltningsplanen för västra Medelhavet

Enligt den fleråriga planen för demersala fisken i västra Medelhavet ska rådet fastställa en högsta tillåten fiskeansträngning per medlemsstat när det gäller trålare som fiskar på demersala bestånd i västra Medelhavet, för varje fiskeansträngningsgrupp och för grupperna av bestånd i bilaga I till planen.

Dessutom fastställs i planen mål och åtgärder för den långsiktiga förvaltningen av bestånd som omfattas av planen. Från och med 2025 går den fleråriga förvaltningsplanen in i den långsiktiga fasen där MSY-intervall tillämpas, i enlighet med artiklarna 4 och 6. Fiskemöjligheterna för 2026 kommer därför att fastställas inom de intervall som STECF angett och som kommer att användas för utvärderingen av förvaltningsalternativen.

I syfte att främja användningen av selektiva redskap och inrätta verkningsfulla fredningsområden för att skydda ungfisk och lekmogna honor upprätthålls genom detta förslag även den kompensationsmekanism som först inrättades 2022, medan de specifika detaljerna fastställs så snart STECF:s senaste råd blir tillgängligt.

B.AKFM-åtgärder som är tillämpliga i Medelhavet

–Maximal flottkapacitet och en frysning av antalet anordningar som samlar fisk (FAD) per fartyg samt högsta fångstgränser för guldmakrill i hela Medelhavet inom ramen för AKFM:s fleråriga förvaltningsplan från 2023 (AKFM:s geografiska delområden 1–27):

Vid det årsmöte som ägde rum i november 2022 antog AKFM en rekommendation om fastställande av fångstgränser för guldmakrill för 2026. Liksom för 2025 föreslår kommissionen att man upprätthåller taket för flottkapaciteten när det gäller anordningar som samlar fisk och som används vid fiske guldmakrill. Kapacitetstaket baseras på den kapacitet som rapporterades till AKFM 2019.

– Högsta fångstnivåer för ansjovis och sardin och åtgärder för bestånd av små pelagiska arter inom ramen för AKFM:s fleråriga förvaltningsplan från 2021 (de geografiska delområdena 17 och 18):

Vid det årsmöte som kommer att äga rum i november 2025 väntas AKFM anta en rekommendation om fastställande av fångstgränser för små pelagiska arter för 2026. Liksom för 2025 föreslår kommissionen att man upprätthåller taket för flottkapaciteten för snörpvadsfartyg och pelagiska trålare som bedriver riktat fiske efter bestånd av små pelagiska arter. Kapacitetstaket baseras på den kapacitet som rapporterades till AKFM 2014.

–Åtgärder för demersala bestånd inom ramen för AKFM:s fleråriga förvaltningsplan för demersala arter i Adriatiska havet från 2019 (de geografiska delområdena 17 och 18):

Vid det årsmöte som kommer att äga rum i november 2025 väntas AKFM anta en ny rekommendation om fastställande för 2026 av fiskeansträngningen för trålare med trålbord (OTB) och bomtrålare (TBB), vilken kommer att bidra till uppnåendet av MSY under 2026. Den föreslagna maximala flottkapaciteten är i linje med den kapacitet som rapporterades till AKFM antingen för 2025 eller som genomsnitt för 2015–2017.

–Högsta fångstgränser för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris och högsta tillåtna fiskeansträngning och flottkapacitet för kummel i Siciliensundet inom ramen för AKFM:s fleråriga förvaltningsplan från 2022 (de geografiska delområdena 12–16):

Vid det årsmöte som kommer att äga rum i november 2025, väntas AKFM anta en ny rekommendation om fastställande för 2026 av högsta fångstgränser för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris och högsta tillåtna fiskeansträngning och maximal flottkapacitet för kummel i Siciliensundet.

–Maximal flottkapacitet och högsta fångstgränser för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12–16), Joniska havet (de geografiska delområdena 19–21) och Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24–27) inom ramen för AKFM:s berörda fleråriga förvaltningsplaner:

Vid det årsmöte som kommer att äga rum i november 2025, väntas AKFM anta nya rekommendationer om fastställande för 2026 av högsta fångstgränser för djuphavsräkor i Siciliensundet, Joniska havet och Levantinska sjön. Liksom för 2025 föreslår kommissionen att man upprätthåller taken för flottkapaciteten för flottor som bedriver riktat fiske efter djuphavsräkor inom ramen för AKFM:s respektive fleråriga planer.

–Åtgärder för fläckpagell i Alboránsjön inom ramen för AKFM:s fleråriga förvaltningsplan (de geografiska delområdena 1–3):

Förslaget innehåller en rad platshållare för bestånd för vilka AKFM:s övergångsåtgärder löper ut i slutet av 2025 eller för fastställande av årliga fångst- och ansträngningsgränser under den permanenta fasen av förvaltningsplanerna och för vilka AKFM bör anta nya åtgärder vid sitt kommande årsmöte.

Så snart AKFM:s nästa årsmöte äger rum kommer förslaget att uppdateras genom ett icke-officiellt dokument från kommissionens avdelningar.

C.AKFM-åtgärder som är tillämpliga i Svarta havet

1.En autonom kvot för skarpsill, på grundval av vetenskapliga råd.

2.TAC:en och kvottilldelningen för piggvar inom ramen för AKFM:s fleråriga förvaltningsplan för fisket efter piggvar från 2017, som genomför rekommendation GFCM/43/2019/3 (det geografiska delområdet 29), ändrad genom rekommendation GFCM/47/2024/8.

Åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna (t.ex. lekfredningar) ingår i detta förslag, eftersom fiskemöjligheterna inte skulle kunna fastställas till samma nivåer utan sådana fredningstider (t.ex. för piggvar i Svarta havet). Fredningstidernas längd kan variera beroende på beståndets tillstånd enligt bedömningar i de vetenskapliga råden.

2025/0285 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2026 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och tilldelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter, om så är lämpligt. Enligt artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 måste fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av fiskbestånden eller fiskena. Enligt artikel 16.4 i den förordningen måste fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen.

(2)I enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013 bör fiskemöjligheterna därför fastställas på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket säkerställs en rättvis inbördes behandling, samt på grundval av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter.

(3)Vid sitt 47:e årsmöte, som ägde rum 2024, antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) rekommendation GFCM/47/2024/1 där långsiktiga förvaltningsåtgärder för ål (Anguilla anguilla) fastställs i enlighet med rekommendation GFCM/46/2023/16 om en långsiktig förvaltningsplan för ål (AKFM:s geografiska delområden 1–27). I rekommendation GFCM/47/2024/1 bibehålls för 2026 fredningstiden på sex månader när det gäller kommersiellt fiske och ett förbud mot fritidsfiske. I den rekommendationen begränsas dessutom det kommersiella fisket efter glasål till två månader och sådant fiske tillåts endast på vissa villkor. Dessa åtgärder kommer att vara tillämpliga på alla marina vatten i Medelhavet och på sötvatten samt bräckta vatten, inbegripet flodmynningar, laguner och vatten i övergångszon, i enlighet med den rekommendationen. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(4)Vid sitt 47:e årsmöte, som ägde rum 2024, antog AKFM även rekommendation GFCM/47/2024/2 där långsiktiga åtgärder för hållbart nyttjande av ädelkorall (Corallium rubrum) fastställs, i enlighet med rekommendation GFCM/43/2019/4 om en förvaltningsplan för hållbart nyttjande av ädelkorall i Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1–27). I rekommendation GFCM/47/2024/2 bibehålls frysningen av fiskeansträngningen för 2026 uttryckt som högsta antal fisketillstånd och skördegränser för ädelkorall. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(5)Vid sitt 46:e årsmöte, som ägde rum 2023, antog AKFM rekommendation GFCM/46/2023/14 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av guldmakrill (Coryphaena hippurus) i Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1–27). Genom den rekommendationen infördes, i enlighet med försiktighetsansatsen och för övergångsperioden 2024–2026, ett tak för flottkapaciteten, en frysning av kapaciteten när det gäller anordningar som samlar fisk (FAD) per fartyg och en fångstgräns. När det gäller fritidsfiske föreskrivs vidare i den rekommendationen att en daglig fångstbegränsning måste iakttas. Dessa åtgärder har genomförts i unionsrätten sedan 2024 genom rådets förordning (EU) 2024/259 9 2 och rådets förordning (EU) 2025/219 10 3. Åtgärderna bör fortsätta att genomföras i unionsrätten för 2026.

(6)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 11 4 upprättades en flerårig plan för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet (AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11). I den planen fastställs mål och åtgärder för långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av de bestånd som omfattas av planen. Detta inbegriper åtgärder för att uppnå och bevara maximal hållbar avkastning (MSY) för målbestånden så att det säkerställs att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge MSY.

(7)I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2019/1022 bör fiskemöjligheterna för de bestånd som anges i artikel 1.2 i förordning (EU) 2019/1022 fastställas inom det värdeintervall för fiskeridödlighet som ger MSY (FMSY-intervall) eller till ett lägre värde och i enlighet med skyddsåtgärderna i den förordningen. FMSY-intervallen anges i det relevanta rådet från STECF. Om det inte finns tillräckliga vetenskapliga uppgifter bör fiskemöjligheterna för de bestånd som avses i artikel 1.2 och 1.3 i den förordningen fastställas i överensstämmelse med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen, i enlighet med artikel 4.6 i den förordningen.

(8)Fiskemöjligheterna bör dessutom uttryckas, å ena sidan, som högsta tillåtna fiskeansträngning för trålare och långrevsfartyg som fastställs i enlighet med fiskeansträngningsordningen i artikel 7 i förordning (EU) 2019/1022 och, å andra sidan, som högsta fångstgränser för blåröd räka (Aristeus antennatus) och djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea på djupt vatten, och vara i enlighet med vetenskapliga råd och artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(9)[PLATSHÅLLARE STECF:s råd om fiskeansträngning för trålare och långrevsfartyg och fångstgränser för djuphavsräkor i västra Medelhavet]

(10)I syfte att främja användningen av selektiva fiskeredskap och inrätta verkningsfulla fredningsområden för att skydda unga exemplar och lekmogna honor infördes genom rådets förordning (EU) 2022/110 12 5 en kompensationsmekanism med avseende på fiskeansträngningsordningen för trålare. [PLATSHÅLLARE råd från STECF].

(11)I enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2019/1022 bör, när vetenskaplig rådgivning visar att lekbiomassan för något av de bestånd som avses i artikel 1.2 i den förordningen ligger under försiktighetsreferenspunkten för biomassa (BPA) eller under gränsreferenspunkten för biomassa (BLIM), korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att beståndet snabbt återgår till nivåer över de nivåer som kan ge MSY.

(12)Vid sitt 44:e årsmöte, som ägde rum 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/20 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånd av små pelagiska arter i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom det från och med 2022 till och med 2029 infördes en högsta fångstnivå och ett därmed sammanhängande tak för flottkapaciteten för snörpvadsfartyg och pelagiska trålare som bedriver riktat fiske efter små pelagiska arter. De åtgärder som avser 2026 bör genomföras i unionsrätten.

(13)[PLATSHÅLLARE GFCM 48 Adriatiska havet – små pelagiska arter].

(14)Vid sitt 43:e årsmöte, som ägde rum 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart demersalt fiske i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom det infördes en fiskeansträngningsordning och ett tak för flottkapaciteten för vissa demersala bestånd samt en skyldighet att uppnå Fmsy för centrala bestånd under 2026. Dessa åtgärder avseende 2026 bör därför genomföras i unionsrätten.

(15)[PLATSHÅLLARE GFCM 48 Adriatiska havet – demersala bestånd].

(16)Med beaktande av den slovenska flottans särdrag och dess marginella inverkan på bestånden av små pelagiska arter och demersala bestånd, och i enlighet med punkt 13 i rekommendation GFCM/43/2019/5, är det lämpligt att bevara de befintliga fiskemönstren och att säkerställa den slovenska flottans tillgång till en minsta tilldelning av fiskeansträngningen för demersala bestånd.

(17)Vid sitt 45:e årsmöte, som ägde rum 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/4 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av demersala bestånd i Siciliensundet (AKFM:s geografiska delområden 12–16), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/12 och GFCM/42/2018/5 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/4 infördes en fiskeansträngningsordning för kummel och fångstgränser för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris samt en frysning av fiskekapaciteten. Dessa åtgärder avseende 2026 bör genomföras i unionsrätten.

(18)[PLATSHÅLLARE GFCM 48 – ett års förlängning av övergångsfasen för den fleråriga planen].

(19)Vid sitt 45:e årsmöte, som ägde rum 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Siciliensundet (AKFM:s geografiska delområden 12–16), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/7 och GFCM/43/2019/6 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/5 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. Dessa åtgärder avseende 2026 bör genomföras i unionsrätten.

(20)[PLATSHÅLLARE GFCM 48 – ett års förlängning av övergångsfasen för den fleråriga planen].

(21)Vid sitt 45:e årsmöte, som ägde rum 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/6 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Joniska havet (AKFM:s geografiska delområden 19–21), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/8 och GFCM/42/2018/4 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/6 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. Dessa åtgärder avseende 2026 bör genomföras i unionsrätten.

(22)[PLATSHÅLLARE GFCM 48 – ett års förlängning av övergångsfasen för den fleråriga planen].

(23)Vid sitt 45:e årsmöte, som ägde rum 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/7 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Levantinska sjön (AKFM:s geografiska delområden 24–27), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/6 och GFCM/42/2018/3 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/7 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. Dessa åtgärder avseende 2026 bör genomföras i unionsrätten.

(24)[PLATSHÅLLARE GFCM 48 – åtgärder för fläckpagell].

(25)Enligt de vetenskapliga råden från AKFM:s arbetsgrupp för Svarta havet bör den nuvarande kvoten för skarpsill (Sprattus sprattus) upprätthållas för att säkerställa hållbarheten för bestånden av skarpsill i Svarta havet (AKFM:s geografiska delområde 29). Det är därför lämpligt att fortsätta att fastställa en autonom kvot för detta bestånd.

(26)Vid sitt 47:e årsmöte, som ägde rum 2024, antog AKFM rekommendation GFCM/47/2024/8 om ändring av rekommendationerna GFCM/43/2019/3 och GFCM/41/2017/4 om en flerårig förvaltningsplan för fisket efter piggvar (Scophthalmus maximus) i Svarta havet (AKFM:s geografiska delområde 29). Genom rekommendation GFCM/47/2024/8 infördes en uppdaterad regional total tillåten fångstmängd (TAC) och ett kvotfördelningssystem för piggvar. I enlighet med rekommendation GFCM/41/2017/4 är fredningstiden på två månader och begränsningen till 180 fiskedagar per år funktionellt knutna till fiskemöjligheterna. Dessa åtgärder avseende 2026 bör genomföras i unionsrätten, eftersom TAC:en, utan dessa åtgärder, skulle behöva fastställas till en annan nivå.

(27)Nyttjandet av de fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 13 6, särskilt artiklarna 33 och 34 som avser registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna bör använda då de översänder uppgifter till kommissionen gällande landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(28)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2026. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på unionsfiskefartyg som verkar i Medelhavet och Svarta havet och som nyttjar följande fiskbestånd:

a)Ål (Anguilla anguilla), ädelkorall (Corallium rubrum) och guldmakrill (Coryphaena hippurus) i Medelhavet.

b)Blåröd räka (Aristeus antennatus), djuphavsräkan Parapenaeus longirostris, djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea, kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus) och rödmulle (Mullus barbatus) i västra Medelhavet.

c)Ansjovis (Engraulis encrasicolus) och sardin (Sardina pilchardus) i Adriatiska havet.

d)Kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus), tunga (Solea solea), djuphavsräkan Parapenaeus longirostris och rödmulle (Mullus barbatus) i Adriatiska havet.

e)Kummel (Merluccius merluccius) och djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i Siciliensundet.

f)Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Siciliensundet, Joniska havet och Levantiska sjön.

g)Fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i Alboránsjön.

h)Skarpsill (Sprattus sprattus) och piggvar (Scophthalmus maximus) i Svarta havet.

2.Denna förordning ska även tillämpas på övrig unionsfiskeverksamhet, inbegripet fritidsfiske, när det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.

Artikel 2
Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

(a)internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

(b)fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar levande marina akvatiska resurser för rekreation, turism eller sport.

(c)total tillåten fångstmängd (TAC):

i) i fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk från varje bestånd som får landas varje år,

ii) i alla övriga fisken, den kvantitet fisk från varje bestånd som får fångas under ett år.

(d)kvot: en andel av TAC:en som tilldelas unionen eller en medlemsstat.

(e)unionens autonoma kvot: en fångstgräns som, i avsaknad av en överenskommen TAC, fastställs för unionsfiskefartyg autonomt.

(f)analytisk kvot: unionens autonoma kvot för vilken en analytisk bedömning finns tillgänglig.

(g)analytisk bedömning: en kvantitativ bedömning av trenderna inom ett visst bestånd baserad på uppgifter om beståndets biologi och nyttjandegrad, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig vägledning om framtida fångstalternativ.

(h)anordning som samlar fisk (FAD): förankrad utrustning som flyter på havsytan och som har till syfte att dra till sig fisk.

Artikel 3
Fiskezoner

I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:

a)AKFM:s geografiska delområden: områden enligt bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2124 14 7.

b)Medelhavet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1–27 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

c)västra Medelhavet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

d)Adriatiska havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 17 och 18 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

e)Siciliensundet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 12, 13, 14, 15 och 16 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

f)Joniska havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 19, 20 och 21 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

g)Levantinska sjön: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 24, 25, 26 och 27 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

h)Alboránsjön: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1, 2 och 3 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

i)Svarta havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområde 29 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

AVDELNING II

FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG

KAPITEL I

Medelhavet

Artikel 4
Ål

1.    Denna artikel ska tillämpas på AKFM:s geografiska delområden 1–27, bräckta vatten och sötvatten. Bräckta vatten omfattar flodmynningar, laguner och vatten i övergångszon.

2.    Det ska under en period av minst sex månader under 2026 vara förbjudet att bedriva kommersiell fiskeverksamhet där ål (Anguilla anguilla) med en total längd på mer än 12 cm är målart eller tas som oavsiktlig bifångst. För detta ändamål ska varje berörd medlemsstat fastställa en eller flera fredningstider på följande villkor:

a)    Där så är lämpligt får fredningstiden eller fredningstiderna skilja sig åt från ett fiskeområde till ett annat inom en medlemsstat i syfte att ta hänsyn till ålens geografiska och tidsmässiga vandringsmönster under dess olika livsstadier.

b)    Fredningstiden eller fredningstiderna ska utgöras av antingen minst sex sammanhängande månader eller sammanlagt sex månader i enlighet med villkoren i punkt 3.

c)    Fredningstiden eller fredningstiderna ska vara förenliga med de bevarandemål som anges i rådets förordning (EG) nr 1100/2007 158, med de nationella förvaltningsplaner som inrättats och med ålens tidsmässiga vandringsmönster under respektive livsstadium i den berörda medlemsstaten.

3.    Fredningstiden ska vara den 1 januari–31 mars 2026, och en ytterligare fredningstid på tre månader under tiden 1 april–30 november 2026 ska fastställas av varje berörd medlemsstat.

4.    Kommersiellt fiske efter ål med en total längd på mindre än 12 cm ska vara tillåtet årligen för en period av två månader, och denna fiskeverksamhet ska övervakas av en överenskommen vetenskaplig institution som ska kontrollera insamling och analys av data.

5.    Det högsta antalet fisketillstånd och det högsta antalet passiva redskap som får användas för riktat fiske efter ål med en total längd på mindre än 12 cm för kommersiella ändamål får inte överskrida de respektive nivåer som anges i bilaga I.

6.    Fritidsfiske efter ål i alla dess livsstadier ska vara förbjudet.

7.    Varje berörd medlemsstat ska underrätta kommissionen

a) senast den 1 mars 2026, om den eller de fredningstider som den har fastställt i enlighet med punkterna 2 och 3,

b) inom två veckor från antagandet, om sina nationella åtgärder rörande den eller de fredningstider som den har fastställt i enlighet med punkterna 2 och 3, och

c) senast den 1 mars 2026, om den period under vilken fiske efter ål med en total längd på mindre än 12 cm tillåts i enlighet med punkt 4.

Artikel 5
Ädelkorall

Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg som skördar ädelkorall (Corallium rubrum) i Medelhavet.

För riktat fiske får det högsta antalet fisketillstånd och de maximala mängder ädelkorall som skördas av unionsfiskefartyg och genom unionens skördeverksamhet inte överskrida de nivåer som anges i bilaga II.

Artikel 6
Guldmakrill

1. Denna artikel ska tillämpas på allt kommersiellt pelagiskt fiske inriktat på guldmakrill (Coryphaena hippurus) som bedrivs av unionsfiskefartyg med hjälp av anordningar som samlar fisk i Medelhavet.

Den ska också tillämpas på fritidsfiske efter guldmakrill i Medelhavet.

2. Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för unionsfiskefartyg som får fiska efter guldmakrill anges i punkt a bilaga III.

3. Det högsta antalet anordningar som samlar fisk per fartyg som får fiska efter guldmakrill anges i punkt b i bilaga III.

4. Den högsta fångstnivån för guldmakrill får inte överstiga de nivåer som anges i punkt c i bilaga III.

För fritidsfiske ska den högsta fångstnivån vara 10 kg eller fem fiskar av vilken storlek som helst per person och dag.

KAPITEL II

Västra Medelhavet

Artikel 7
Demersala bestånd

1. Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för, och på övrig unionsfiskeverksamhet för, fångst av de demersala bestånd som avses i artikel 1.2 i förordning (EU) 2019/1022 i västra Medelhavet.

2. Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för trålare och långrevsfartyg anges i punkt 1 bilaga IV. Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2019/1022 och artiklarna 26–34 i förordning (EG) nr 1224/2009.

3. De högsta fångstgränserna för djuphavsräkor i Alboránsjön, Balearerna, norra Spanien och Lionbukten anges punkt 2 a i bilaga IV.

4. De högsta fångstgränserna för djuphavsräkor vad gäller Korsika, Liguriska havet, Tyrrenska havet och Sardinien anges i punkt 2 b i bilaga IV.

5. Tilldelningen till medlemsstater av fiskemöjligheter enligt bilaga IV ska göras utan att det påverkar

a)    utbyten som görs i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b)    reduceringar och omfördelningar som görs i enlighet med artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c)    ytterligare landningar som tillåts i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 eller artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

d)    kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 eller överförs i enlighet med artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e)    avdrag som görs i enlighet med artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 8
Kompensationsmekanism

[PLATSHÅLLARE]

Artikel 9

Korrigerande åtgärder

[PLATSHÅLLARE]

Artikel 10
Registrering och överföring av uppgifter

1. Medlemsstaterna ska registrera och överföra uppgifter om fiskeansträngningen till kommissionen i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 och artiklarna 146c, 146d och 146e i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 1610.

2. När medlemsstaterna lämnar in uppgifter till kommissionen om fiskeansträngningen i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, ska de använda de koder för fiskeansträngningsgrupper som anges i bilaga IV.

KAPITEL III

Adriatiska havet

Artikel 11
Bestånd av små pelagiska arter

1. Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för fångst av sardin (Sardina pilchardus) och ansjovis (Engraulis encrasicolus) i Adriatiska havet.

2. Den högsta fångstnivån för sardin och ansjovis får inte överstiga de nivåer som anges i punkt 1 a i bilaga V.

3. Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i kilowatt, bruttodräktighet och antal, för unionsfiskefartyg som får fiska efter bestånd av små pelagiska arter anges i punkt 1 b i bilaga V.

4. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 12
Demersala bestånd

1. Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för fångst av kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus), tunga (Solea solea), djuphavsräkan Parapenaeus longirostris och rödmulle (Mullus barbatus) i Adriatiska havet.

2. Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för dessa demersala bestånd och den maximala flottkapaciteten inom tillämpningsområdet för denna artikel anges punkt 2 a respektive 2 b i bilaga V.

3. Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 13
Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, lämnar in uppgifter till kommissionen om landningar och fiskeansträngning gällande de fisken som regleras av artiklarna 11 och 12 ska de använda de beståndskoder och koder för fiskeansträngningsgrupper som anges i bilaga V.

KAPITEL IV

Siciliensundet

Artikel 14
Kummel och djuphavsräkan Parapenaeus longirostris

1. Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för, och på övrig unionsfiskeverksamhet för, fångst av kummel (Merluccius merluccius) och djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i Siciliensundet.

2. Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska på demersala bestånd inom tillämpningsområdet för denna artikel anges i punkt 1 a i bilaga VI.

3. Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för kummel (i antal fiskedagar) för enbåtsbottentrålar (OTB) som bedriver riktat fiske efter kummel anges i punkt 1 b i bilaga VI.

4. Den högsta fångstnivån för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris får inte överstiga de nivåer som anges i punkt 1c i bilaga VI.

5. Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 15
Djuphavsräkor

1. Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för, och på övrig unionsfiskeverksamhet för, fångst av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Siciliensundet.

2. Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska på demersala bestånd inom tillämpningsområdet för denna artikel anges i punkt 2 a i bilaga VI.

3. Den högsta fångstnivån för djuphavsräkor får inte överstiga de nivåer som anges i punkt 2 b och c i bilaga VI.

Artikel 16
Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, lämnar in uppgifter till kommissionen om landningar av kvantiteter från bestånd som fångats ska de använda beståndskoderna i bilaga VI.

KAPITEL V

Joniska havet och Levantinska sjön

Artikel 17
Djuphavsräkor

1. Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för, och på övrig unionsfiskeverksamhet för, fångst av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Joniska havet och Levantinska sjön.

2. Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska på de bestånd av djuphavsräkor som avses i denna artikel anges i punkterna 1 a och 2 a i bilaga VII.

3. Den högsta fångstnivån för de djuphavsräkor som avses i denna artikel får inte överstiga de gränser som anges i punkterna 1 b och c respektive 2 b och c i bilaga VII.

KAPITEL VI

Alboránsjön

Artikel 18
Fläckpagell

[PLATSHÅLLARE]

KAPITEL VII

Svarta havet

Artikel 19
Skarpsill

1. Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för, och på övrig unionsfiskeverksamhet för, fångst av skarpsill (Sprattus sprattus) i Svarta havet.

2. Unionens autonoma kvot för skarpsill får inte överstiga de nivåer som anges i bilaga IX.

3. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 20
Piggvar

1. Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg för, och på övrig unionsfiskeverksamhet för, fångst av piggvar (Scophthalmus maximus) i Svarta havet.

2. I bilaga IX anges den TAC för piggvar som är tillämplig i unionens vatten i Svarta havet och tilldelningen av TAC:en till medlemsstater samt, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till den.

3. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 21
Förvaltning av fiskeansträngningen avseende piggvar

Unionsfiskefartyg som får fiska efter piggvar inom tillämpningsområdet för artikel 20 får, oberoende av fartygets största längd, inte fiska under mer än 180 fiskedagar per år.

Artikel 22
Fredningstid för piggvar

Det ska under perioden 15 april–15 juni 2026 vara förbjudet för unionsfiskefartyg att bedriva all form av fiskeverksamhet, inbegripet omlastning, bevarande ombord, landning och första försäljning, när det gäller piggvar i unionens vatten i Svarta havet.

Artikel 23
Särskilda bestämmelser om tilldelning av fiskemöjligheter i Svarta havet

Tilldelningen till medlemsstater av fiskemöjligheter enligt bilaga IX ska göras utan att det påverkar

a)    utbyten som görs i enlighet med artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b)    reduceringar och omfördelningar som görs i enlighet med artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

c)    avdrag som görs i enlighet med artiklarna 105 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 24
Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, lämnar in uppgifter till kommissionen om landningar av kvantiteter från bestånd av skarpsill och piggvar som fångats i unionens vatten i Svarta havet ska de använda beståndskoderna i bilaga IX till den här förordningen.

AVDELNING III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 25
Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2026 till och med den 31 december 2026.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1380/oj).

(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 av den 20 juni 2019 om upprättande av en flerårig plan för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet och om ändring av förordning (EU) nr 508/2014 (EUT L 172, 26.6.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1022/oj).

(3)    https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52025DC0296.

(4)    Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1224/oj).

(5)    Rådets förordning (EU) 2022/110 av den 27 januari 2022 om fastställande för 2022 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet (EUT L 21, 31.1.2022, s. 165, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/110/oj).

(6)    Rådets förordning (EU) 2023/195 av den 30 januari 2023 om fastställande för 2023 av fiskemöjligheterna för vissa bestånd och grupper av fiskbestånd i Medelhavet och Svarta havet och om ändring av förordning (EU) 2022/110 vad gäller fiskemöjligheter för 2022 i Medelhavet och Svarta havet (EUT L 28, 31.1.2023, s. 220, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/195/oj).

(7)    Rådets förordning (EU) 2024/259 av den 10 januari 2024 om fastställande för 2024 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet (EUT L, 2024/259, 11.1.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/259/oj ).

(8)    Rådets förordning (EU) 2025/219 av den 30 januari 2025 om fastställande för 2025 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet (EUT L, 2025/219, 4.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/219/oj).

(9) 2    Rådets förordning (EU) 2024/259 av den 10 januari 2024 om fastställande för 2024 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet (EUT L, 2024/259, 11.1.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/259/oj).

(10) 3    Rådets förordning (EU) 2025/219 av den 30 januari 2025 om fastställande för 2025 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet (EUT L, 2025/219, 4.2.2025, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2025/219/oj).

(11) 4    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 av den 20 juni 2019 om upprättande av en flerårig plan för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet och om ändring av förordning (EU) nr 508/2014 (EUT L 172, 26.6.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1022/oj).

(12) 5    Rådets förordning (EU) 2022/110 av den 27 januari 2022 om fastställande för 2022 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet (EUT L 21, 31.1.2022, s. 165, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/110/oj).

(13) 6    Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1224/oj ).

(14) 7    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2124 av den 4 oktober 2023 om vissa bestämmelser om fiske i Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavets (AKFM) avtalsområde (omarbetning) (EUT L, 2023/2124, 12.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2124/oj ).

(15) 8    Rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål (EUT L 248, 22.9.2007, s. 17, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2007/1100/oj).

(16) 10    Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 av den 8 april 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (EUT L 112, 30.4.2011, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2011/404/oj) .

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.9.2025

COM(2025) 509 final

BILAGOR

till

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2026 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet

BILAGA I

FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONENS KOMMERSIELLA FISKE EFTER GLASÅL INOM RAMEN FÖR AKFM:s FLERÅRIGA FÖRVALTNINGSPLAN FÖR ÅL I MEDELHAVET

I tabell 1 respektive 2 fastställs det högsta antalet fisketillstånd för kommersiellt fiske efter ål med en total längd på mindre än 12 cm och det högsta antal fiskeredskap som får användas. 

Tabell 1

Högsta antal fisketillstånd

Tabell 2

Högsta antal fiskeredskap

BILAGA II

FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG INOM RAMEN FÖR AKFM:s FLERÅRIGA FÖRVALTNINGSPLAN FÖR ÄDELKORALL I MEDELHAVET

I tabell 1 fastställs det högsta tillåtna antalet fisketillstånd och den största skördemängden för rödkorall i Medelhavet.

Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.

Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på bestånd: 

Tabell 1 Högsta antal fisketillstånd(*)

(*) Motsvarar antal fartyg eller dykare, eller båda, eller par bestående av en dykare och ett fartyg, som får skörda ädelkorall.

(**) I enlighet med det nuvarande tillfälliga förbud mot fiske efter ädelkorall som fastställts för spanska vatten och kroatiska vatten, i avvaktan på eventuella framtida ändringar.

Tabell 2

Största skördemängd uttryckt i kilogram levande vikt

(**) I enlighet med det nuvarande tillfälliga förbud mot fiske efter ädelkorall som fastställts för spanska vatten och kroatiska vatten, i avvaktan på eventuella framtida ändringar.

BILAGA III

FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG INOM RAMEN FÖR FÖRVALTNINGEN AV GULDMAKRILL I MEDELHAVET

I tabellerna a, b och c fastställs högsta antal, kilowatt och bruttodräktighet vad avser unionsfiskefartyg som får fiska efter guldmakrill med anordningar som samlar fisk i Medelhavet och högsta fångstnivå.

Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.

Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på bestånd:

a) Maximal flottkapacitet för fartyg som bedriver riktat fiske efter guldmakrill med anordningar som samlar fisk i Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27)

b) Högsta antal anordningar som samlar fisk per fartyg som får bedriva riktat fiske efter guldmakrill i Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27)

c) Högsta fångstnivå i ton levande vikt fångad i Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27)  

BILAGA IV

FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG INOM RAMEN FÖR FÖRVALTNINGEN AV DEMERSALA BESTÅND I VÄSTRA MEDELHAVET

I tabellerna nedan fastställs högsta tillåtna fiskeansträngning (i fiskedagar) per grupp av bestånd, enligt definitionen i artikel 2.13 i förordning (EU) 2019/1022, högsta fångstgränser och största fartygslängd för alla typer av trålar 11 och demersala långrevsfartyg som fiskar på demersala bestånd i västra Medelhavet.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av reglerna i artikel 7 i förordning (EU) 2019/1022 och artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.

Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på bestånd:

1.Högsta tillåtna fiskeansträngning (i fiskedagar)

Antal fiskedagar för trålare vad gäller Alboránsjön, Balearerna, norra Spanien och Lionbukten (de geografiska delområdena 1, 2, 5, 6 och 7)

Antal fiskedagar för trålare vad gäller Korsika, Liguriska havet, Tyrrenska havet och Sardinien (de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11)

Antal fiskedagar för demersala långrevsfartyg vad gäller Alboránsjön, Balearerna, norra Spanien och Lionbukten (de geografiska delområdena 1, 2, 5, 6, 7)

Antal fiskedagar för demersala långrevsfartyg vad gäller Korsika, Liguriska havet, Tyrrenska havet och Sardinien (de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11)

2. Högsta fångstgränser för djuphavsräkor

3. Högsta fångstgränser för kummel i Medelhavet

a) Fiskemöjligheter för kummel (Merluccius merluccius) som fångas med passiva fiskeredskap (GNS, GND och GTR) vad gäller Alboránsjön, Balearerna, norra Spanien och Lionbukten (de geografiska delområdena 1, 2, 5, 6 och 7), uttryckt som högsta fångstnivå i ton levande vikt.

b)    Fiskemöjligheter för kummel (Merluccius merluccius) som fångas med passiva fiskeredskap (GNS, GND och GTR) vad gäller Korsika, Liguriska havet, Tyrrenska havet och Sardinien (de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11), uttryckt som högsta fångstnivå i ton levande vikt

BILAGA V

FISKEMÖJLIGHETETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG I ADRIATISKA HAVET

I tabellerna nedan fastställs fiskemöjligheterna per bestånd eller fartygsansträngningsgrupp och, i tillämpliga fall, de villkor som är funktionellt knutna till dessa, inbegripet det högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska efter små pelagiska arter.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.

Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn:

1. Bestånd av små pelagiska arter – de geografiska delområdena 17 och 18

a) Högsta fångstnivå uttryckt i ton levande vikt

b) Maximal flottkapacitet för trålare och snörpvadsfartyg som aktivt fiskar efter små pelagiska arter

(*) Punkt 28 i GFCM/44/2021/20 ska inte tillämpas på nationella flottor bestående av färre än tio snörpvadsfartyg eller pelagiska trålare som aktivt fiskar på bestånd av små pelagiska arter, enligt vad som deklarerats i både nationella register och AKFM:s register 2014, vilket är fallet med Slovenien. I ett sådant fall får den aktiva flottans kapacitet ökas med högst 50 % i antal fartyg och med avseende på bruttodräktighet, bruttoregisterton och kilowatt.

2. Demersala bestånd – de geografiska delområdena 17 och 18

a) Högsta tillåtna fiskeansträngning (i fiskedagar) per typ av trål och flottsegment som fiskar på demersala bestånd i de geografiska delområdena 17 och 18 (Adriatiska havet).

(*) Slovenien får inte överskrida gränsen för fiskeansträngningen på 3 000 fiskedagar per år i enlighet med punkt 13 i GFCM/43/2019/5.

b) Maximal flottkapacitet för bottentrålare och bomtrålare som får fiska på demersala bestånd

(*) Bestämmelserna i punkterna 9 c och 28 i GFCM/43/2019/5 ska inte tillämpas på nationella flottor som använder trålar (OTB) och som fiskar under färre än 1 000 dagar under den referensperiod som nämns i punkt 9 c. Fiskekapaciteten för den aktiva flotta som använder trålar (OTB) får öka med högst 50 % jämfört med referensperioden. 

BILAGA VI

FISKEMÖJLIGHETETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG I SICILIENSUNDET

I tabellerna nedan fastställs fiskemöjligheterna per bestånd eller fartygsansträngningsgrupp och, i tillämpliga fall, de villkor som är funktionellt knutna till dessa, inbegripet det högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska efter demersala arter och djuphavsräkor.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.

Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn:

1. Demersala bestånd

a) Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, vad gäller bottentrålare som får fiska på demersala bestånd i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16)

b) Högsta fiskeansträngning (i antal fiskedagar) för enbåtsbottentrålare (OTB) som bedriver riktat fiske efter kummel (Merluccius merluccius) i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16)

c) Högsta fångstnivå för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16), uttryckt i ton levande vikt

2. Djuphavsräkor

a) Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, vad gäller bottentrålare som får fiska på bestånd av djuphavsräkor i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16)

b) Högsta fångstnivå för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16), uttryckt i ton levande vikt

c) Högsta fångstnivå för blåröd räka (Aristeus antennatus) i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16), uttryckt i ton levande vikt

BILAGA VII

FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG I JONISKA HAVET OCH LEVANTINSKA SJÖN

I tabellerna nedan fastställs det högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska på demersala bestånd i Joniska havet och Levantinska sjön. Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.

Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på bestånd:

1. Joniska havet

a) Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, vad gäller bottentrålare som får fiska på bestånd av djuphavsräkor i Joniska havet (de geografiska delområdena 19, 20 och 21)

b) Högsta fångstnivå för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i Joniska havet (de geografiska delområdena 19, 20 och 21), uttryckt i ton levande vikt

c) Högsta fångstnivå för blåröd räka (Aristeus antennatus) i Joniska havet (de geografiska delområdena 19, 20 och 21), uttryckt i ton levande vikt

2. Levantinska sjön

a) Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, vad gäller bottentrålare som får fiska på bestånd av djuphavsräkor i Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24, 25, 26 och 27)

b) Högsta fångstnivå för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24, 25, 26 och 27), uttryckt i ton levande vikt

c) Högsta fångstnivå för blåröd räka (Aristeus antennatus) i Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24, 25, 26 och 27), uttryckt i ton levande vikt

BILAGA VIII

FISKEMÖJLIGHETETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG I ALBORÁNSJÖN

[platshållare]

BILAGA IX

FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG I SVARTA HAVET

I tabellerna i denna bilaga fastställs TAC:er och kvoter i ton levande vikt per bestånd samt, i tillämpliga fall, de villkor som är funktionellt knutna till dessa.

Alla fiskemöjligheter som fastställs i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.

Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn:

(*)  Ingen fiskeverksamhet, inbegripet omlastning, behållande ombord, landning och första försäljning, ska vara tillåten under perioden 15 april–15 juni 2026.

(1) 1    TBB, OTB, PTB, TBN, TBS, TB, OTM, PTM, TMS, TM, OTT, OT, PT, TX, OTP och TSP.