EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 25.6.2025
COM(2025) 333 final
2025/0181(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i partnerskapsrådet EU–Armenien
This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52025PC0333
Proposal for a COUNCIL DECISION on the position to be taken on behalf of the European Union in the EU-Armenia Partnership Council
Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i partnerskapsrådet EU–Armenien
Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i partnerskapsrådet EU–Armenien
COM/2025/333 final
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 25.6.2025
COM(2025) 333 final
2025/0181(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i partnerskapsrådet EU–Armenien
MOTIVERING
1.Fråga som behandlas i förslaget
Detta förslag avser ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i partnerskapsrådet EU–Armenien i samband med det planerade antagandet av rekommendationen om partnerskapsagendan mellan Europeiska unionen och Armenien.
2.Bakgrund till förslaget
2.1.Det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet
Det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan (avtalet), syftar till att stärka parternas omfattande politiska och ekonomiska partnerskap och samarbete på grundval av gemensamma värderingar och nära förbindelser. Avtalet trädde i kraft den 1 mars 2021.
2.2.Partnerskapsrådet
Partnerskapsrådet inrättades genom artikel 362 i avtalet. Rådet ska övervaka och regelbundet se över genomförandet av avtalet. Rådet består av medlemmar av Europeiska unionens råd och ledamöter av Europeiska kommissionen, å ena sidan, och ledamöter av Republiken Armeniens regering, å andra sidan.
2.3.Akt som planeras av partnerskapsrådet
Partnerskapsrådet ska anta en rekommendation om partnerskapsagendan EU–Armenien (den planerade akten).
Den planerade akten syftar till att stödja genomförandet av avtalet genom att fastställa gemensamma prioriteringar för samarbetet mellan EU och Armenien.
3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar
Partnerskapsagendan EU–Armenien kommer att ersätta de befintliga prioriteringarna för partnerskapet EU–Armenien. EU och Armenien har enats om att konsolidera sitt partnerskap och öka ambitionsnivån för samarbetet, med utgångspunkt i det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU och Armenien, genom att fastställa uppdaterade prioriteringar i en partnerskapsagenda.
I partnerskapsagendan fastställs konkreta mål för samarbetet mellan EU och Armenien, uppdelade i prioriteringar på kort sikt (3–4 år) och på medellång sikt (7 år). De prioriterade åtgärderna kommer att inriktas på att främja ekonomisk utveckling och diversifiering, förbättra anpassningen av lagstiftningen och stärka Armeniens motståndskraft inom alla sektorer. De sträcker sig från demokrati och mänskliga rättigheter, inre säkerhet, handel, ekonomiskt och brett sektoriellt samarbete till rörlighet och direkta personkontakter. En viktig aspekt är att partnerskapsagendan också omfattar säkerhet och försvar och utvidgar den befintliga räckvidden för samarbetet mellan EU och Armenien.
Unionen behöver fastställa sin ståndpunkt i fråga om partnerskapsagendan för att underlätta ett fullständigt genomförande av avtalet och ge vägledning för det bilaterala samarbetet.
4.Rättslig grund
4.1.Förfarandemässig rättslig grund
4.1.1.Principer
I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.
Begreppet akter med rättslig verkan omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 1 .
4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet
Partnerskapsrådet är ett organ som inrättats genom ett avtal, nämligen det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet.
Den akt som ska antas av partnerskapsrådet utgör en akt med rättslig verkan. Den planerade akten har rättslig verkan därför att partnerskapsagendan EU–Armenien kommer att utgöra grunden för programplaneringen av EU:s bistånd, bland annat inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947.
Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.
Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.
4.2.Materiell rättslig grund
4.2.1.Principer
Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.
Vad gäller en planerad akt som samtidigt har flera syften eller beståndsdelar, vilka är oskiljaktigt förbundna med varandra utan att det eller den ena är av underordnad betydelse i förhållande till det eller den andra, måste den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget undantagsvis inbegripa de däremot svarande olika rättsliga grunderna.
4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet
Det huvudsakliga syftet med och innehållet i den planerade akten rör associering med tredjeland, i synnerhet för att främja genomförandet av de syften och målsättningar som fastställs i det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien. De planerade åtgärder som föreslås för antagande avser rent generellt alla områden som omfattas av det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet och syftar till att ytterligare genomföra och fördjupa partnerskapet mellan parterna. Därför bör det område som det föreliggande beslutet gäller fastställas med hänsyn till det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet som helhet.
Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artiklarna 91, 100.2, 207 och 209 i EUF-fördraget.
4.3.Slutsats
Den rättsliga grunden för det föreslagna beslutet bör vara artiklarna 91, 100.2, 207 och 209 i EUF-fördraget jämförda med artikel 218.9 i EUF-fördraget.
5.Offentliggörande av den planerade akten
Eftersom partnerskapsrådets akt kommer att ersätta rekommendation nr 1/2017 av den 20 november 2017 för prioriteringarna för partnerskapet EU–Armenien, är det lämpligt att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning efter antagandet.
2025/0181 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i partnerskapsrådet EU–Armenien
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 91, 100.2, 207 och 209 jämförda med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan (avtalet) ingicks av unionen genom rådets beslut (EU) 2018/104 2 och trädde i kraft den 1 mars 2021.
(2)För att underlätta tillämpningen av avtalet har parterna enats om att fastställa en partnerskapsagenda med en förteckning över prioriteringarna för det gemensamma arbetet fördelat per sektor.
(3)I partnerskapsagendan fastställs konkreta mål för samarbetet mellan EU och Armenien, uppdelade i prioriteringar på kort sikt (3–4 år) och på medellång sikt (7 år). De prioriterade åtgärderna inriktas på att främja ekonomisk utveckling och diversifiering, förbättra anpassningen av lagstiftningen och stärka Armeniens motståndskraft inom alla sektorer.
(4)I enlighet med artikel 362.6 i avtalet får partnerskapsrådet anta rekommendationer för att målen i avtalet ska uppnås.
(5)Partnerskapsrådet ska anta en rekommendation om partnerskapsagendan EU–Armenien vid nästa sammanträde i partnerskapsråd EU–Armenien eller genom skriftligt förfarande.
(6)Den planerade rekommendationen kommer att ha rättslig verkan.
(7)Det är därför lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i partnerskapsrådet, eftersom partnerskapsagendan EU–Armenien bör ligga till grund för programplaneringen av EU:s bistånd, inbegripet inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947.
(8)Unionens ståndpunkt i partnerskapsrådet bör därför grundas på det åtföljande utkastet till rekommendation.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i partnerskapsrådet EU–Armenien ska grundas på det utkast till akt av partnerskapsrådet som åtföljer detta beslut.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft den […].
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 25.6.2025
COM(2025) 333 final
BILAGA
till
Förslag till RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i partnerskapsrådet EU–Armenien
REKOMMENDATION nr XX/2025
AV PARTNERSKAPSRÅDET EU–ARMENIEN
av den dd/mm/2025
om partnerskapsagendan EU–Armenien
PARTNERSKAPSRÅDET EU–ARMENIEN HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION
med beaktande av det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan, och
av följande skäl:
(1)Det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan (avtalet) undertecknades den 24 november 2017 och trädde i kraft den 1 mars 2021.
(2)I enlighet med artikel 362.6 i avtalet får partnerskapsrådet anta rekommendationer för att målen i avtalet ska uppnås.
(3)Enligt artikel 377.1 i avtalet ska parterna vidta alla åtgärder som krävs för att fullgöra sina skyldigheter enligt avtalet samt se till att de mål som uppställs i avtalet uppnås.
(4)I artikel 11 i partnerskapsrådets arbetsordning föreskrivs en möjlighet att fatta beslut och utfärda rekommendationer genom skriftligt förfarande mellan möten, om parterna är överens om detta.
(5)Unionen och Armenien har enats om att konsolidera sitt partnerskap genom att anta en rad prioriteringar för det gemensamma arbetet med att uppnå de mål som fastställs i avtalet.
(6)Parterna i avtalet har därför enats om texten till partnerskapsagendan EU–Armenien, som kommer att stödja genomförandet av avtalet, med fokus på samarbete vad gäller gemensamt identifierade delade intressen.
HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.
Artikel 1
Partnerskapsrådet rekommenderar att parterna genomför partnerskapsagendan EU–Armenien, som återfinns i bilagan.
Artikel 2
Partnerskapsagendan EU–Armenien, som anges i denna rekommendation, ska ersätta rekommendation nr 1/2017 av samarbetsrådet EU–Armenien av den 20 november 2017 för prioriteringarna för partnerskapet EU–Armenien.
Artikel 3
Denna rekommendation får verkan samma dag som den antas.
Utfärdad i Bryssel den [dag månad år].
Ordförande
På partnerskapsrådets vägnar
Ordförande
BILAGA
PARTNERSKAPSAGENDA
mellan
EUROPEISKA UNIONEN
OCH
Armenien
Innehåll
Inledning
Principer, instrument och medel för genomförandet av partnerskapsagendan
Prioriteringar i partnerskapsagendan
Demokrati, mänskliga rättigheter och goda styrelseformer
Frihet, rörlighet och säkerhet
Utrikes- och säkerhetspolitik
Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete
Handel och handelsrelaterade frågor
Direkta personkontakter
Slutsats
INLEDNING
Det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan EU och Armenien (partnerskapsavtalet) undertecknades i november 2017 och trädde i kraft den 1 mars 2021, och utgör det centrala dokumentet om förbindelserna mellan EU och Armenien och en plan för uppbyggnad av demokratiska institutioner i Armenien.
För att underlätta samarbetet mellan EU och Armenien antogs prioriteringarna för partnerskapet EU–Armenien den 21 februari 2018. På grundval av gemensamma intressen och gemensamma värderingar har prioriteringarna för partnerskapet bidragit till att forma dagordningen för regelbundna möten för politisk dialog och sektorsdialoger i enlighet med partnerskapsavtalet, som utgör ramen för genomförande och övervakning av prioriteringarna.
Den 26–27 oktober 2023 uppmanade Europeiska rådet den höga representanten och kommissionen att lägga fram alternativ för hur förbindelserna mellan EU och Armenien bäst kan stärkas i alla deras dimensioner. Detta följde på de armeniska myndigheternas tydliga uttryck för deras önskan att stärka förbindelserna mellan EU och Armenien, vilket också återspeglas i lagen om inledandet av processen för Armeniens anslutning till Europeiska unionen. Det visar också EU:s starka önskan att ta vara på den nuvarande situationen för att förbättra förbindelserna mellan EU och Armenien. I anslutning till Europeiska politiska gemenskapens möte i Granada den 5 oktober 2023 uttryckte Europeiska kommissionens ordförande och Armeniens premiärminister också sin beslutsamhet att stärka de ekonomiska banden och utnyttja partnerskapsavtalets fulla potential. Den 13 november 2023 enades rådet (utrikes frågor) om att i) stärka EU:s civila uppdrag i Armenien (Euma) inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), med fler observatörer och patruller, även i känsliga områden, ii) undersöka möjligheten att tillhandahålla icke-dödligt stöd till Armenien inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, iii) börja undersöka möjligheterna att inleda en dialog om viseringsliberalisering, och iv) identifiera ytterligare stödåtgärder genom ett gemensamt informationsuppdrag från kommissionens avdelningars och Europeiska utrikestjänstens sida. Sedan dess har dessa åtgärder genomförts. Under informationsuppdraget bekräftades båda parters ambition att stärka samarbetet, inbegripet genom samarbete inom nya områden såsom säkerhet och försvar, närmare samarbete inom sektorer som transporter, energi och digital konnektivitet, handel, forskning och innovation, och att öka investeringarna inom ramen för Global Gateway. Detta överensstämmer med EU:s strategi för Svartahavsregionen som antogs den 28 maj 2025. Särskild uppmärksamhet kommer också att ägnas åt att tillgodose behoven hos och stödja den socioekonomiska inkluderingen av armenier som fördrivits till följd av Azerbajdzjans militära operation i Nagorno-Karabach (fördrivna armenier och/eller flyktingar).
Både EU och Armenien har ett intresse av och har åtagit sig att stärka och fördjupa förbindelserna, vilket bekräftades vid det femte mötet i partnerskapsrådet EU–Armenien den 13 februari 2024. I linje med detta är målet för partnerskapsagendan EU–Armenien att fastställa mer ambitiösa gemensamma prioriteringar för samarbete inom alla dimensioner för att uppnå målen för partnerskapsavtalet, i överensstämmelse med det armeniska folkets europeiska ambitioner.
Partnerskapsagendan EU–Armenien ersätter och förnyar inriktningen för de befintliga partnerskapsprioriteringarna, på grundval av partnerskapsavtalet. Agendan skiljer mellan prioriteringar på kort sikt (som bör ha uppnåtts eller där avsevärda framsteg bör ha uppnåtts inom tre till fyra år) och prioriteringar på medellång sikt (som bör ha uppnåtts eller där avsevärda framsteg bör ha uppnåtts inom sju år). Partnerskapsagendan kommer att tillämpas från och med den tidpunkt då den antas av partnerskapsrådet EU–Armenien. Den får när som helst ändras eller uppdateras genom överenskommelse med partnerskapsrådet.
1. PRINCIPER, INSTRUMENT OCH MEDEL FÖR GENOMFÖRANDET AV PARTNERSKAPSAGENDAN
På grundval av gemensamma intressen och gemensamma värderingar kommer följande principer att vara vägledande för genomförandet av denna partnerskapsagenda.
•De åtgärder som vidtas genom partnerskapsagendan bör vara helt förenliga med partnerskapsavtalet, inklusive dess ingress.
•Partnerskapsagendan bör genomföras på ett öppet, ansvarsfullt och inkluderande sätt.
•Partnerskapsagendan ålägger båda parter att engagera sig och att fortsätta dialogen om de reformer som sammanhänger med partnerskapsavtalet.
•Partnerskapsagendan syfte är att uppnå konkreta och tydliga resultat genom att man gradvis genomför konkreta åtgärder.
•Parterna erkänner vikten av att stödja genomförandet av de överenskomna prioriteringarna med hjälp av politiska åtaganden och lämpliga tekniska och finansiella resurser.
•Genomförandet av partnerskapsagendan kommer att övervakas, rapporteras årligen och utvärderas. Framstegen kommer att granskas, bland annat inom ramen för de institutionella strukturer som förtecknas i partnerskapsavtalet. Det civila samhället kommer också att uppmuntras att fokusera sin övervakningsverksamhet på partnerskapsagendan, även inom ramen för plattformen för det civila samhället EU–Armenien.
•EU kommer att hjälpa Armenien att uppnå målen och genomföra prioriteringarna i partnerskapsagendan. EU kommer att göra detta genom att använda allt tillgängligt EU-stöd, samt expertis och rådgivning, bästa praxis, informationsutbyte, stöd till kapacitetsuppbyggnad, institutionell förstärkning och biståndsinstrument. EU kommer också att samarbeta med likasinnade partner för att säkerställa samordningen av stödet till Armenien och säkerställa en Team Europe-strategi som samlar resurser från EU, dess medlemsstater, Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och andra berörda partner. Relevanta EU-finansieringsinstrument kommer att bidra till genomförandet av partnerskapsagendan. Agendan är dock inte i sig ett finansiellt programdokument och ersätter inte den programplanering som parterna själva genomför.
Partnerskapsagendan utgör grunden för EU:s bistånd till Armenien, i enlighet med instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen och motsvarande programplaneringsdokument. EU kan även komma att tillhandahålla bistånd med hjälp av andra EU-instrument. EU:s stöd återspeglar dess villkorlighets- och incitamentbaserade strategi, och ett villkor för stödet är att överenskomna reformer genomförs. För att bidra till att uppnå prioriteringarna i partnerskapsagendan lade Europeiska kommissionen fram återhämtnings- och tillväxtplanen, dvs. ett stödpaket på 270 miljoner EUR för perioden 2024–2027. Inom ramen för återhämtnings- och tillväxtplanen kommer EU att tillhandahålla 1) ett bidrag på 200 miljoner EUR för att stödja en socioekonomisk reformagenda och ett närmare sektorssamarbete med EU, och 2) ett investeringsbidrag på 70 miljoner EUR i syfte att mobilisera offentliga och privata investeringar i handel, energi och transportkonnektivitet och stärka den privata sektorn. Stödet stärker också EU:s samarbete med Svartahavsregionen, vilket belyses i EU:s strategi för Svartahavsregionen.
2. PRIORITERINGAR I PARTNERSKAPSAGENDAN
EU välkomnar Armeniens engagemang för demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter och påtagliga framsteg i detta avseende, och erkänner den mycket utmanande regionala situation som Armenien för närvarande står inför. EU välkomnar Armeniens åtagande att säkerställa att landet har demokratiska institutioner som fungerar väl, där partnerskapsavtalet fungerar som plan för reformer för att modernisera landet. Centrala prioriteringar är socioekonomisk utveckling, diversifiering av handeln, hållbarhet och uppbyggnad av motståndskraft, hantering av geopolitiska och regionala utmaningar samt riktade hybridhot och andra hot. Dialogen om viseringsliberalisering är också en viktig gemensam prioritering. Processen syftar till att hjälpa Armenien att få till stånd ett viseringsfritt system för kortare vistelser med EU och inom Schengenområdet, förutsatt att de relevanta villkoren för välhanterad rörlighet och säkerhet införs. Armenien har gjort betydande framsteg när det gäller reformer inom viktiga områden såsom rättvisa, kampen mot korruption och upprätthållandet av rättsstatsprincipen, yttrandefriheten och mediefriheten, polisreformer och stärkandet av demokratiska institutioner (t.ex. genom att inrätta inrikesministeriet) och reformer inom utbildning, hälsa, socialt skydd, migration och civilskydd. Den regionala säkerhetssituationen är fortfarande instabil. Denna partnerskapsagenda omfattar säkerhet och försvar som ett nytt samarbetsområde i syfte att stärka Armeniens motståndskraft, säkerhet och stabilitet. År 2024 antog EU till exempel den första stödåtgärden någonsin till stöd för den armeniska försvarsmakten inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten. EU är redo att stödja Armenien i detta avseende. Att tillgodose behoven hos och inkludera över 115 000 fördrivna armenier i det socioekonomiska systemet kommer att kräva ytterligare insatser under de kommande åren.
Mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen kommer att integreras i hela partnerskapsagendan.
Denna partnerskapsagenda stöder diversifiering av ekonomi, handel och energi och ytterligare anpassning av lagstiftningen inom nyckelsektorer (där detta är förenligt med Armeniens medlemskap i och skyldigheter gentemot andra internationella organisationer) för att skapa förutsättningar för ett närmare ekonomiskt samarbete. Den syftar också till att stärka samarbetet inom sektorer som är avgörande för Armeniens socioekonomiska motståndskraft och till att öka investeringarna.
Ytterligare betydande och hållbara framsteg när det gäller genomförandet av partnerskapsavtalet krävs också för att medborgarna ska kunna dra full nytta av avtalet. Armenien kommer i synnerhet att fortsätta sina ansträngningar för att förbättra den interna samordningen och absorptionsförmågan samt befästa reformer. EU är redo att intensifiera sitt samarbete med de armeniska myndigheterna om genomförandet av partnerskapsavtalet. I detta syfte uppmuntrar EU strategisk användning av tillgängliga instrument, såsom byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte (Taiex) och Twinning-åtgärder, samt relevanta bilaterala och regionala initiativ. Armenien kommer att ha ett nära samarbete med internationella finansieringsinstitutioner och EU för att identifiera och genomföra strategiska investeringsprojekt inom ramen för Global Gateway, dvs. EU:s varumärke för investeringar, bland annat genom plattformen för samordning av investeringar mellan EU och Armenien, som sammanför armeniska myndigheter, EU och internationella finansieringsinstitutioner för att underlätta investeringar i Armenien, främja hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt.
Denna partnerskapsagenda kommer att komplettera den politiska ramen för det östliga partnerskapet, som fortfarande är ett värdefullt verktyg för att stärka förbindelserna mellan EU och Armenien och för regionalt samarbete på områden av gemensamt intresse. Samarbetet mellan EU och Armenien kommer att stödja uppnåendet av globala politiska mål, inbegripet Parisavtalet om klimatförändringar och Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 mål för hållbar utveckling. Samarbetet kommer att bidra till att stärka den regelbaserade världsordningen och till att göra EU starkare på världsarenan. I detta sammanhang bör följande reformområden prioriteras.
2.1.Demokrati, mänskliga rättigheter och goda styrelseformer
EU och Armenien har åtagit sig att stärka samarbetet för att främja rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i enlighet med partnerskapsavtalet. De kommer att samarbeta för att kontinuerligt förbättra den armeniska offentliga förvaltningen, säkerställa goda styrelseformer och reformera rättsväsendet. Den politiska dialogen och reformsamarbetet inom ramen för denna partnerskapsagenda syftar till att stärka respekten för demokratiska principer såsom maktdelning, politisk pluralism, inkludering i beslutsfattande samt samarbete och positiva förbindelser med oppositionen. EU och Armenien kommer att arbeta tillsammans för att främja mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, även för fördrivna armenier och personer som tillhör minoriteter enligt FN:s och Europarådets centrala konventioner och tillhörande protokoll, som ratificerats av Armenien, samt för att effektivt verkställa domar från Internationella domstolen och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. De kommer också att bidra till att konsolidera inhemska politiska reformer, bland annat genom att stödja Europarådets handlingsplan för Armenien.
2.1.1.Demokrati
Prioriteringar på kort sikt
·Fortsätta att säkerställa öppna, inkluderande, fria och rättvisa val och följa rekommendationerna från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)/kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), i linje med den armeniska konstitutionen.
·Säkerställa att lagstiftningsändringar som påverkar viktiga aspekter av rättsstatsprincipen blir föremål för omfattande och inkluderande samråd och anpassas till europeiska standarder och rekommendationer från internationella organ, såsom Europarådets Venedigkommission, gruppen av stater mot korruption (Greco) och OSSE/ODIHR, även med beaktande av rekommendationer från andra aktörer såsom Open Government Partnership.
·Se till att lagstiftningsreformer och konstitutionella reformer är transparenta och inkluderande, grundade på demokratiska principer och rättsstatsprincipen, och involvera de viktigaste intressenterna, inbegripet det civila samhället.
Prioritering på medellång sikt
·Fortsätta att stärka Armeniens ram för mänskliga rättigheter genom harmonisering och praktisk tillämpning av internationell och europeisk rätt och praxis i fråga om mänskliga rättigheter.
2.1.2.Rättsliga frågor
Prioriteringar på kort sikt
·Fortsätta reformen av rättsväsendet och säkerställa dess oberoende, integritet, ansvarsskyldighet, kvalitet och effektivitet, i linje med den armeniska konstitutionen och internationella standarder.
·Genomföra strategin och handlingsplanen för reform av rättsväsendet och lagstiftningen för 2022–2026 på ett samordnat sätt, göra justeringar vid behov och se till att övervakningsrådet följer upp den på lämpligt sätt.
·Effektivt genomföra den reviderade strafflagen och straffprocesslagen, bland annat genom utbildning och kapacitetsuppbyggnad för berörda parter.
·Säkerställa att samråd sker med Venedigkommissionen och att dess rekommendationer genomförs.
·Fortsätta att säkerställa öppenhet och objektivitet, adekvat motivering och proportionalitet och i tillämpliga fall användning av meritbaserade kriterier i beslut om urval, utnämning, bedömning, befordran och omplacering av alla domare och åklagare, även på hög nivå, samt i det disciplinära system som de omfattas av, genom att stärka regelverket och den institutionella ramen.
·Fortsätta att öka öppenheten, meritokratin och objektiviteten i urvals- och utnämningsmetoderna för medlemmarna i rättsväsendets och åklagarväsendets styrande organ och i dessa organs beslutsprocesser samt införa eller stärka skyddsåtgärder för att avpolitisera dessa processer.
·Öka effektiviteten inom rättsväsendet genom att bland annat öka användningen av tvistlösning utanför domstol/alternativ tvistlösning, t.ex. genom medling och skiljedomsförfaranden och med deltagande av centrumet för medling och skiljeförfaranden (AMCA), med stöd av institutionella partner.
·Sörja för obligatorisk grundutbildning samt fortbildning och kapacitetsuppbyggnad för alla domare och åklagare, inbegripet specialiserad utbildning i rättspraxis från och kontakter med internationella domstolar.
·Förbättra prestationsutvärderingen för domare och åklagare, bland annat genom tillämpning av tydliga och objektiva utvärderingskriterier och tillhandahållande av regelbundna bedömningar.
·Tillhandahålla tillräckliga resurser till alla rättsliga institutioner så att de kan utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt, inbegripet kommissionen för förebyggande av korruption och domstolarna för korruptionsbekämpning.
·Säkerställa ansvarsskyldighet inom rättsväsendet, bland annat genom en robust disciplinär ram, även för medlemmar i rättsväsendets och åklagarväsendets styrande organ, i linje med internationella standarder.
·Säkerställa ett fullständigt genomförande av det internationella avtalet med EU om samarbete med Eurojust i syfte att stärka det straffrättsliga samarbetet och utöka samarbetet mellan berörda armeniska myndigheter och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).
·När det gäller civilrättsligt samarbete, ansluta sig till och genomföra relevanta konventioner från Haagkonferensen för internationell privaträtt.
Prioriteringar på medellång sikt
·Stärka de institutionella strukturerna för rättsligt samarbete, särskilt centrala myndigheter, och åklagarmyndigheter och rättsliga organ som handlägger internationella ärenden, och se till att lämplig utbildning och lämpligt stöd ges.
·Fortsätta att stärka rättsakademins kapacitet, se till att akademins status och funktion anpassas till europeiska standarder, inbegripet europeiska standarder för rättslig utbildning, och bidra till att akademin inkluderas i de relevanta europeiska rättsliga nätverken.
·Upprätthålla och ytterligare förbättra kommunikationen med allmänheten för att förklara hur reformer inom rättsväsendet och säkerhetssektorn och andra viktiga reformer gynnar alla, och öka allmänhetens förtroende för systemet.
·Förbättra datainsamlingen och effektiv förvaltning av rättsväsendet med hjälp av verktyg för e-juridik.
·Stärka den institutionella kapaciteten för utarbetandet och genomförandet av den rättsväsendets budget.
2.1.3.Korruptionsbekämpning, bedrägeribekämpning, reform av den offentliga förvaltningen och samhällstjänster
Prioriteringar på kort sikt
·Säkerställa ett effektivt genomförande av Armeniens strategi och handlingsplan för korruptionsbekämpning för 2023–2026, i linje med Grecos rekommendationer och rekommendationerna från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) nätverk för korruptionsbekämpning.
·Stärka funktionerna för institutioner med ansvar för korruptionsbekämpning och integritet: Kommissionen för förebyggande av korruption, kommittén för korruptionsbekämpning, den specialiserade förstainstansdomstolen för korruptionsbekämpning, kassationsdomstolens korruptionsbekämpningsavdelning och appellationsdomstolen för korruptionsbekämpning.
·Ytterligare förbättra de befintliga mekanismerna för visselblåsning och garantierna för skydd av visselblåsare.
·Sörja för kontinuitet i och ett effektivt genomförande av reformerna inom offentlig förvaltning och öppen förvaltning, i linje med principerna för offentlig förvaltning enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings/Europeiska unionens gemensamma initiativ Sigma (stödprogrammet för förbättring av förvaltning och ledning) och annan relevant europeisk bästa praxis. Detta inbegriper att genomföra en grundläggande bedömning av Republiken Armeniens offentliga förvaltningssystem. Se till att agendan/handlingsplanen för Open Government Partnership-Armenia genomförs.
·Genomföra skräddarsydd kapacitetshöjande utbildning för offentliganställda om hur man genomför hållbara reformer och evidensbaserad och inkluderande politik.
·För att öka allmänhetens förtroende för demokratiska institutioner, fortsätta att stärka tillhandahållandet av medborgarcentrerade offentliga tjänster både på central nivå och på gemenskapsnivå. Säkerställa att dessa tjänster är tillgängliga för alla samhällsgrupper. Använda digitala verktyg för att öka allmänhetens deltagande, tillgång till information och möjligheter att engagera sig, och säkerställa att principerna om medborgerligt utrymme följs.
·Utöka samarbetet mellan berörda armeniska byråer och myndigheter och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).
Prioriteringar på medellång sikt
·Införa utbildningsprogram som omfattar etik, integritet och förebyggande av korruption vid förskoleinstitutioner, offentliga skolor och universitet samt skapa en utbildningsplattform för korruptionsbekämpning där lärare kan dela med sig av sina undervisningserfarenheter, framgångsrika lektionsplaner och metoder. Ytterligare utveckla normer för korruptionsbekämpning för utbildningsprogram för offentliganställda och innehavare av offentliga ämbeten, inbegripet brottsbekämpande organ, åklagarväsendet och rättsväsendet, och göra sådan utbildning obligatorisk.
·Utarbeta standardprotokoll för utredning av korruptionsbrott och förbättra mekanismerna för förverkande av tillgångar som inte grundas på en fällande dom.
·Utarbeta ett nytt strategiskt dokument för reformen av den offentliga sektorn i landet på grundval av den nya grundläggande bedömning av Armeniens offentliga förvaltningssystem som genomförs av Sigma och se till att det genomförs effektivt.
2.1.4.Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter
Prioriteringar på kort sikt
·Fortsätta att genomföra den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter 2023–2025 och utarbeta en efterföljande handlingsplan, och införliva rekommendationerna från FN:s människorättsmekanismer, särskilt konventionsorganen, OSSE/ODIHR, Europarådet, Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) och internationella människorättsorganisationer, beroende på vad som är lämpligt.
·Fortsätta att stärka ombudsmannens/människorättsförsvararens roll och anslå tillräckliga resurser för att säkerställa hans/hennes aktiva deltagande i beslutsfattandet och genomförandet av lagstiftningsreformer, främja utvecklingen av normativa rättsakter, utfärda rekommendationer för att stärka respekten för, skyddet för och förverkligandet av de mänskliga rättigheterna på särskilda områden, uppmuntra till ratificering av regionala och internationella människorättsliga instrument, och bidra till att öka medvetenheten om mänskliga rättigheter.
·Sörja för genomförandet av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och fortsätta med de steg som krävs för att harmonisera lagstiftningen i enlighet med ICC:s krav. Se till att det finns nödvändiga ekonomiska resurser för att arbeta med ICC samt specialiserad personalutbildning.
·Utveckla kompetens och kunskaper hos domare, åklagare och utredare om ICC:s regler och förfaranden.
Prioriteringar på medellång sikt
·Upprätthålla effektiva mekanismer för tvistlösning och skydd av de mänskliga rättigheterna som ska användas innan man utnyttjar, eller som ett alternativ till, rättsliga mekanismer.
·Fortsätta samarbetet om främjande, medvetandehöjande åtgärder och utbildning om mänskliga rättigheter, särskilt icke-diskriminering, inom rättsväsendet, brottsbekämpning och all offentlig förvaltning, i Armeniens olika regioner.
·Fortsätta att samarbeta och på ett meningsfullt sätt samråda med det civila samhällets organisationer och representativa arbetsmarknadsparter (fackföreningar och arbetsgivarorganisationer) som intressenter och vakthundar på de områden som partnerskapsavtalet prioriterar.
2.1.5.Misshandel och tortyr
Prioriteringar på kort sikt
·Övervaka och hantera alla fall av misshandel och tortyr från brottsbekämpande personals och försvarsmaktens sida. Säkerställa insyn i utredningsprocessen och ansvarsskyldighet för sådana handlingar.
·Sörja för ett fullständigt genomförande av straffrätten, särskilt den ändrade strafflagen och straffprocesslagen, i enlighet med europeiska människorättsnormer och Europarådets rekommendationer.
·Fortsätta att förbättra strafflagstiftningen som en del av en bredare reform av straffrätten och bidra till effektiv reparativ rättvisa och ändamålsenliga domar.
·Ytterligare förbättra fängelseförhållandena för fångar med funktionsnedsättning och minderåriga och ta hänsyn till de särskilda behoven hos fångar i utsatta situationer, utan någon form av diskriminering.
Prioriteringar på medellång sikt
·Fortsätta att förbättra hälso- och sjukvården inom kriminalvårdssystemet och se till att fångar har tillgång till samma hälso- och sjukvårdstjänster som allmänheten, inklusive psykisk hälso- och sjukvård. Fortsätta att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar på eller för slutna institutioner om hur man rapporterar misshandel, och fortsätta att ge dem möjlighet att göra det.
·Ytterligare stärka effektiviteten i intern och extern övervakning av kriminalvårdssystemet, polisen, militären och andra slutna institutioner för tidig upptäckt och förebyggande av missbruk och misshandel.
2.1.6.Jämlikhet och icke-diskriminering
Prioriteringar på kort sikt
·Fortsätta att vidta avgörande åtgärder för att säkerställa jämlikhet för alla och bekämpa diskriminering på alla grunder, även när det gäller kvinnor och flickor, personer som tillhör nationella, religiösa och andra minoriteter, personer med funktionsnedsättning, yngre eller äldre personer och hbti-personer, i det sociala, politiska och ekonomiska livet. När detta görs är det väsentligt att ägna särskild uppmärksamhet åt intersektionell diskriminering och diskriminering på flera grunder.
·Stärka och säkerställa genomförandet av lagen om jämlikhet och inrättandet av ett oberoende nationellt jämlikhetsorgan med nödvändiga mänskliga och ekonomiska resurser.
·Vidta ytterligare åtgärder för att se till att hatbrott, även mot hbti-personer, förebyggs, utreds och bestraffas med alla lämpliga medel, inbegripet genom att erkänna diskriminerande motiv som försvårande omständigheter, och säkerställa att det finns en lämplig rättslig ram.
·Fortsätta översynen av den rättsliga ramen för att stärka genomförandet av lagstiftningen mot våld i hemmet och könsrelaterat våld, människohandel och utnyttjande, bidra till att öka medvetenheten och i högre grad säkerställa att offer för människohandel och utnyttjande och offer för våld i hemmet och könsrelaterat våld har tillgång till rättslig prövning, effektiva skyddsåtgärder, hälso- och sjukvårdstjänster och gottgörelse.
·Inrätta en mekanism för att hänvisa människor till specialiserade tjänster, samtidigt som man säkerställer sekretessen för offer för våld i hemmet och könsrelaterat våld samt säkerställer att beslut om skyddsorder utfärdas med nödvändig skyndsamhet.
·Bidra till ytterligare förbättringar och diversifiering av stödcentertjänster för offer för våld i hemmet och könsrelaterat våld.
·Säkerställa genomförandet av program för att främja ekonomisk egenmakt för offer för våld i hemmet och könsrelaterat våld.
·Ytterligare stärka den rättsliga och politiska ramen för jämställdhet mellan könen genom att effektivt genomföra den armeniska jämställdhetsstrategin, med rådet för säkerställande av lika rättigheter och lika möjligheter för kvinnor och män som nationellt organ för övervakning och genomförande av jämställdhetspolitiken. Utforska inrättandet av kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor i Armeniens sektorsministerier som god praxis.
·Bidra till ytterligare förbättring av den nationella mekanismen för att främja jämställdhet och säkerställa lika rättigheter och möjligheter för alla på alla områden av det offentliga livet.
·Vidta åtgärder utifrån Venedigkommissionens yttrande efter undertecknandet av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen).
·Fortsätta att ta itu med diskriminering av personer med funktionsnedsättning, inbegripet hinder för effektiv smärtlindrande och palliativ vård, och vidta beslutsamma åtgärder för avinstitutionalisering i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
·Effektivt genomföra den övergripande planen 2023–2027 för social inkludering av personer med funktionsnedsättning och åtgärder för att säkerställa att den genomförs.
·Se till att lagförslaget om nationella minoriteter antas och genomförs, med beaktande av Europarådets yttrande.
Prioriteringar på medellång sikt
·Vidta aktiva åtgärder för att främja kvinnors fullständiga, jämlika och meningsfulla deltagande och representation samt deltagande och representation av personer som tillhör minoriteter i politiska beslutsforum och på arbetsmarknaden och i ekonomisk verksamhet, inbegripet på lokal representationsnivå (dvs. kommuner) och i brottsbekämpande organ.
·Vidta åtgärder för att utveckla jämställdhetsintegrerade strategier när det gäller klimatförändringarna och säkerställa inkluderande principer och medvetandehöjande åtgärder.
·Vidta ytterligare åtgärder för att främja balansen mellan arbete och privatliv och vidta ytterligare åtgärder för att reformera det sociala trygghetssystemet för att förbättra omfattningen av och typen av kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden, inklusive ytterligare program för att stödja omsorgsgivare, ensamstående mödrar och alla personer som befinner sig i en sårbar situation.
·Vidta aktiva åtgärder för att främja en jämlik ansvarsfördelning mellan föräldrar inom barnomsorgen samt utveckla föräldrarnas färdigheter och förmågor.
·Fortsätta arbetet med att förbättra jämställdhetsindexet, minska löneklyftan mellan könen och komma till rätta med diskriminering inom utbildning och vetenskap.
·Bidra till ökad social och ekonomisk inkludering och ökat deltagande av personer som tillhör nationella minoriteter, även med hjälp av tillgång till information och utbildning.
·Utöka tillhandahållandet av samhällsbaserade tjänster till personer med funktionsnedsättning.
·Tillhandahålla tjänster för självständigt boende, med sikte på avinstitutionalisering.
·Vidta aktiva åtgärder för att utveckla och genomföra jämställdhetsintegrerade budgetar genom att arbeta med datauppdelning på grundval av jämställdhetsintegrerade strategier.
2.1.7.Barnets rättigheter
Prioriteringar på kort sikt
·Stärka barnets rättigheter, bland annat inom ramen för strategin och handlingsplanen för mänskliga rättigheter 2023–2025, och slutföra den omfattande översynen och genomförandet av lagen om socialt bistånd, lagen om barns rättigheter och familjelagen.
·Genomföra den reviderade lagen om barns rättigheter och familjelagen, i linje med det övergripande programmet för skydd av barns rättigheter.
·Påskynda genomförandet av konventionen om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp.
·Vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa boende, mat, tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård för fördrivna barn, och ägna större uppmärksamhet åt den psykiska hälsan hos barn som drabbats av konflikter.
·Utöka gemenskapsprogram för barn i utsatta situationer (barn med funktionsnedsättning, barn som utsätts för våld, mobbning).
·Förebygga övergrepp, våld och grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av barn på institutioner, föra register över misstänkta och bekräftade fall av våld och till fullo utreda alla påstådda fall av våld i syfte att identifiera och bestraffa gärningsmän.
·Ytterligare förbättra utbildningsmöjligheterna för barn som tillhör nationella minoriteter och vidta åtgärder för att förhindra barnäktenskap, tidiga äktenskap eller tvångsäktenskap.
Prioriteringar på medellång sikt
·Vidta åtgärder för att förändra samhälleliga och beteenderelaterade attityder till våld som riktas mot barn. Öka medvetenheten hos människor som arbetar med barn om hur man förebygger och bekämpar våld mot barn och bygga upp deras kunskaper om hur man förebygger och bekämpar det. Öka allmänhetens medvetenhet och kunskap om hur man kan förebygga och bekämpa våld mot barn.
·Öka kapaciteten hos specialister på socialt skydd.
·Fortsätta att arbeta för avinstitutionalisering för barn, inbegripet barn med funktionsnedsättning och barn som lever i fattigdom, bland annat genom att införa riktade alternativa vård- och omsorgstjänster och lämpliga sociala stödåtgärder.
2.1.8.Grundläggande arbetsnormer och fackliga rättigheter
Prioriteringar på kort sikt
·Vidta ytterligare åtgärder för att utveckla systemet för yrkesinspektioner så att det uppfyller internationella normer, för att stärka yrkesinspektörernas kapacitet och för att öka medvetenheten om vikten av yrkesinspektörer och hälso- och yrkesinspektionens roll. Ge hälso- och yrkesinspektionen tillräckliga befogenheter och resurser för att genomföra inspektioner och utåtriktad verksamhet för att förebygga och upptäcka fall av människohandel för arbetskraftsexploatering.
·Fortsätta att genomföra ändringar av arbetslagstiftningen i linje med internationella standarder (såsom Internationella arbetsorganisationens grundläggande konventioner och principerna i den globala koalitionen för social rättvisa).
·Fortsätta arbetet med att definiera och förbjuda alla typer av trakasserier (inklusive sexuella trakasserier) på arbetsplatsen.
·Vidta ytterligare åtgärder för att se över de befintliga lagarna om fackföreningar och arbetsgivarföreningar som rör föreningsfrihet och kollektivförhandlingar, i samråd med arbetsmarknadens parter och med beaktande av kommentarerna från Internationella arbetsorganisationens tillsynsorgan.
Prioriteringar på medellång sikt
·Upphäva formella restriktioner (inklusive, men inte begränsat till, de som införts av de samlade sociala tjänsterna) för att säkerställa att alla plattformar för tillhandahållande av sociala tjänster, inklusive plattformar för arbetssökande, är fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
2.1.9.Socialpolitik och socioekonomisk inkludering av fördrivna armenier
Prioriteringar på kort sikt
·Tillhandahålla nödvändiga verktyg och säkerställa skyddet av flyktingars och fördrivna armeniers rättigheter och deras socioekonomiska inkludering samt deras tillgång till grundläggande tjänster.
·Säkerställa att riktade demografiska strategier och sysselsättningsstrategier antas och genomförs, med beaktande av särskilda sårbarheter (kön, ålder, funktionsnedsättning).
·Säkerställa att flyktingar och fördrivna armenier får tillgång till det nationella hälso- och sjukvårdssystemet och utbildningssystemet och ta itu med rättsliga och administrativa hinder.
·Säkerställa antagandet och genomförandet av strategin och handlingsplanen för migrationspolitiken i Republiken Armenien, samt förordningen om integrations- och återanpassningsfrågor.
·Säkerställa genomförandet av bostadsprogram, såsom subventionerade bostäder och hyresersättning för de mest utsatta flyktingfamiljerna.
·Säkerställa tillgång till högkvalitativa sociala tjänster genom certifierade socialarbetare med tillämpning av det utvecklade systemet för handläggning av sociala ärenden, inklusive nya sociala tjänster såsom socialt stöd för utsatta och mindre gynnade flyktingfamiljer.
Prioriteringar på medellång sikt
·Stärka mekanismerna för tillhandahållande av sociala tjänster genom att även öka kapaciteten att hantera chocker.
·Genomföra omfattande program för att ge flyktingar egenmakt, med fokus på deras socioekonomiska inkludering och inträde på Armeniens arbetsmarknad, bland annat genom att tillhandahålla omskolning, utbildning, praktikplatser, program för försörjningsmöjligheter och program för samhällsorientering, språkkurser, tillgång till långsiktiga och hållbara bostadslösningar och tillgång till offentliga tjänster.
2.2.Frihet, rörlighet och säkerhet
Ett antal samarbetsarrangemang och samarbetsavtal reglerar det fördjupade samarbetet mellan EU och Armenien inom rättsliga och inrikes frågor, bland annat avtal med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Frontex (sedan 2012, kommande översyn), det europeiska migrationsnätverket (2021), Europol (2021), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol, 2017) och Eurojust (2024).
Inledandet av dialogen om viseringsliberalisering den 9 september 2024 utgör ett viktigt steg framåt för att stärka samarbetet mellan EU och Armenien på området frihet, rörlighet och säkerhet. Denna partnerskapsagenda kommer att stödja ett bra och effektivt genomförande av dialogen och dess riktmärken. Formuleringarna i detta dokument påverkar inte den slutliga utformningen av riktmärkena i handlingsplanen för viseringsliberalisering. EU kommer att fortsätta att stödja Armeniens insatser för att stärka de berörda armeniska myndigheternas institutionella ram och kapacitet på området rörlighet, förvaltning och säkerhet, inbegripet inrikesministeriet och dess underordnade organ. Armenien kommer dessutom att fortsätta sina initiativ för att förbättra allmänhetens uppfattning om ministeriet genom att förbättra kvaliteten på de offentliga tjänster som det tillhandahåller och fördjupa den offentliga kommunikationen.
2.2.1 Skydd av personuppgifter
Prioriteringar på kort sikt
·Vidta åtgärder för att ytterligare förbättra den rättsliga ramen för dataskydd, inbegripet inom brottsbekämpningssektorn, och stärka oberoendet hos Armeniens byrå för skydd av personuppgifter och dess kapacitet att övervaka och hantera dataskyddsfrågor.
·Ytterligare säkerställa en hög skyddsnivå för personuppgifter och anta lagstiftning i enlighet med EU:s och Europarådets standarder. Garantera respekten för rätten till skydd av personuppgifter i både den offentliga och den privata sektorn.
Prioriteringar på medellång sikt
·Fortsätta att stärka kapaciteten hos byrån för skydd av personuppgifter och säkerställa en hög skyddsnivå för personuppgifter.
2.2.2 Migration, asyl och integrerad gränsförvaltning
Prioriteringar på kort sikt
·Fortsätta att effektivt genomföra avtalet om förenklade viseringsförfaranden mellan EU och Armenien och återtagandeavtalet mellan EU och Armenien, i enlighet med vad som angetts i de respektive gemensamma kommittéer som inrättats till följd av dessa avtal. Ett effektivt genomförande av avtalen kommer att fortsätta att vara en grundläggande faktor för framstegen i dialogen om viseringsliberalisering.
·Ytterligare stärka Armeniens migrationshanteringssystem, som drivs av migrations- och medborgartjänsten vid inrikesministeriet och andra organ som hanterar migration. Säkerställa evidensbaserad migrations- och flyktingskyddspolitik och att befintliga system och praxis överensstämmer med internationella standarder och EU-standarder. Båda parter kommer att samarbeta för att anta innovativa digitala lösningar för migrationshantering.
·Samarbeta om antagandet av en nationell strategi för migrationshantering om översynen av den relevanta rättsliga ramen och ett effektivt genomförande av handlingsplanen.
·Stärka det operativa samarbetet för att avsevärt minska antalet ogrundade asylansökningar som lämnas in av armeniska medborgare i EU:s medlemsstater.
·Fortsätta att vidta lämpliga åtgärder för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration från Armenien till EU:s medlemsstater, inbegripet insatser för att undvika att vissa armeniska medborgare missbrukar sina visum eller asylansökningar för medicinsk behandling genom att stärka den armeniska folkhälsosektorn och öka allmänhetens medvetenhet om denna utveckling.
·Fortsätta att stärka asylsystemet, till fullo i enlighet med internationella standarder och med högsta skyddsnivå för de mänskliga rättigheterna, med utgångspunkt i non-refoulement och lämpliga mottagningsnormer.
·Stärka samarbetet och dialogen på olika migrationsområden inom ramen för partnerskapet för rörlighet mellan EU och Armenien.
·Ytterligare utveckla det operativa samarbetet med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), bland annat genom att förhandla om och underteckna ett nytt samarbetsavtal med Armeniens gränsförvaltningsmyndigheter. Ett nytt samarbetsavtal skulle kunna möjliggöra mer operativt samarbete, utbyte av god praxis och observatörer, utbildning och informationsutbyte, bland annat genom Eurosur.
·Utveckla och genomföra integrerad gränsförvaltning på nationell nivå, bland annat genom att stärka kapaciteten, inbegripet riskanalys med anknytning till gränsförvaltning.
·Fortsätta att delta aktivt i det europeiska migrationsnätverket som observatörsland och effektivt utbyta information om migration och asyl mellan EU:s medlemsstater och Armenien inom nätverket. Det europeiska migrationsnätverket kommer att fortsätta att stödja standardiseringen av insamlingen av migrationsdata och samarbeta med Armenien för att ytterligare utbyta och analysera statistiska migrationsdata.
·Rapportera om förbättringar när det gäller analysen av migrationsuppgifter och riskbedömning.
Prioriteringar på medellång sikt
·Utveckla effektivare sätt att möjliggöra cirkulär och laglig migration, inklusive system för arbetskraftsmigration, samtidigt som befintlig nationell lagstiftning och behörighet respekteras och alla migrerande arbetstagares mänskliga rättigheter respekteras fullt ut.
·Säkerställa genomförandet av Armeniens övergripande strategier för migration och massiv tillströmning.
·Inleda ett gradvis införande av biometriska pass i full överensstämmelse med Icaos högsta standarder och rekommenderade metoder, även vid armeniska konsulat utomlands.
2.2.4 Brottsbekämpning
Prioriteringar på kort sikt
·Fortsätta genomförandet av agendan för polisreformen genom att stärka polisens integritet, öppenhet, ansvarsskyldighet, effektivitet och ändamålsenlighet, bland annat genom Armeniens utbildningsprogram.
2.2.5 Bekämpning av organiserad brottslighet
Prioriteringar på kort sikt
·Fullt ut utnyttja och effektivt genomföra samarbetsarrangemanget med Europol för att stärka bekämpningen av organiserad brottslighet.
·Förbättra samarbetet mellan de armeniska myndigheterna, inbegripet inrikesministeriet och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol).
·Stärka Armeniens aktiva deltagande i alla regionala EU-initiativ som syftar till att minska korruptionen och den organiserade brottsligheten i länderna inom det östliga partnerskapet.
·Fortsätta att vidta effektiva åtgärder för att ytterligare anpassa Armeniens rättsliga ram till protokollet om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, protokollet mot människosmuggling land-, luft- och sjövägen och EU:s och Europarådets standarder. Ta itu med rekommendationerna från Europarådets expertgrupp för åtgärder mot människohandel, särskilt när det gäller lagföring av människohandlare och skydd av och tillgång till rättslig prövning för brottsoffer.
·Övervaka och rapportera om arbetet med att proaktivt spåra och utreda människohandel på ett effektivt sätt, med fokus på delar av befolkningen som är sårbara eller riskerar att falla offer för människohandel.
·Fortsätta att effektivt förebygga och motverka it-brottslighet och anta en särskild strategi eller handlingsplan på detta område, bland annat genom intensifierat internationellt samarbete med EU och Europarådet.
·Påskynda genomförandet av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp.
Prioriteringar på medellång sikt
·Samarbeta inom ramen för Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot (Empact).
·Öka ansträngningarna i kampen mot it-brottslighet för att bygga upp en omfattande rättslig och institutionell ram i linje med Budapestkonventionen.
2.2.6 Bekämpning av olaglig narkotika
Prioriteringar på kort sikt
·Genomföra en balanserad politik för att bekämpa olaglig narkotikahandeln, bland annat genom intensifierat samarbete mellan olika organ och internationellt samarbete.
·Fortsätta samarbetet för förebyggande av narkotikamissbruk genom att fullt ut anpassa Armeniens narkotikapolitik till EU:s ståndpunkter och fortsätta att genomföra narkotikastrategin samt verka för väl fungerande behöriga institutionella strukturer.
·Upprätthålla ett nära samarbete med Europeiska unionens narkotikamyndighet (EUDA), f.d. Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN), för att utbyta relevant och giltig information.
·Fortsätta att öka kapaciteten hos armeniska brottsbekämpande myndigheter på området för bekämpning av olaglig narkotikahandel, bland annat för att bekämpa nätverk för narkotikahandel på nätet.
·Fortsätta att förbättra samordningen och det ömsesidiga rättsliga biståndet vid utredningar av ärenden som rör olaglig narkotikahandel.
Prioriteringar på medellång sikt
·Fortsätta att säkerställa en balanserad och integrerad strategi för narkotikafrågor i syfte att göra det möjligt för systemen att hantera de hälsorelaterade och sociala konsekvenserna av narkotikabruk, säkerställa effektivare förebyggande av narkotikamissbruk och minska tillgången till, handeln med och efterfrågan på olaglig narkotika.
2.2.7 Insatser mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Prioriteringar på kort sikt
·Stärka Armeniens kapacitet att på ett effektivt sätt genomföra finansiella utredningar, inbegripet parallella finansiella utredningar av fall av organiserad brottslighet på systematisk basis, och uppnå konkreta resultat som leder till åtal, fällande domar och förverkande av tillgångar som härrör från brott, inbegripet virtuella tillgångar, i syfte att bekämpa organiserade kriminella nätverk och penningtvätt.
·Fortsätta samarbetet med Europarådet, Moneyval och relevanta myndigheter i EU:s medlemsstater om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.
Prioriteringar på medellång sikt
·Fortsätta att vidareutveckla den rättsliga och institutionella ramen för att förebygga och bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, inbegripet, där så är möjligt och relevant, genom tillnärmning till EU:s lagstiftning på dessa områden.
·Fortsätta att förbättra det operativa samarbetet om förverkande, återvinning och förvaltning av tillgångar genom effektiv kommunikation och utbyte av bästa praxis mellan Armeniens respektive EU:s myndigheter med ansvar för återvinning av medel.
2.3.Utrikes- och säkerhetspolitik
Den politiska dialogen och det politiska samarbetet om EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp), inbegripet den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), kommer att stärkas ytterligare. Detta samarbete kommer att omfatta regional säkerhet, reform av säkerhetssektorn, krishanteringsfrågor, terrorismbekämpning, it-säkerhet och hybridhot, inbegripet hantering av utländsk informationsmanipuleringoch inblandning, och samtidigt säkerställa anpassning till åtaganden i fråga om kvinnor, fred och säkerhet.
Samarbetet kommer att grunda sig på gemensamma värderingar, inbegripet engagemanget för syftena och principerna i FN-stadgan och OSSE:s slutakt från Helsingfors. Det kommer att syfta till att öka den politiska samstämmigheten och effektiviteten, utnyttja bilaterala, multilaterala och regionala forum och upprätthålla den regelbaserade världsordningen, som bygger på internationell rätt.
2.3.1 Normalisering av förbindelserna i regionen
Prioriteringar på kort sikt
·Fortsätta EU:s insatser i syfte att uppnå hållbar, varaktig och värdig fred mellan Armenien och Azerbajdzjan, på grundval av principerna om ömsesidigt erkännande av suveränitet, territoriell integritet och gränsernas okränkbarhet, i linje med 1991 års Almatyförklaring.
·Stödja ett fullständigt, omedelbart och effektivt genomförande av alla relevanta beslut från Internationella domstolen.
·Fortsätta att förespråka frigivning av armeniska fångar och andra frihetsberövade personer och göra ansträngningar för att ta itu med kvarstående humanitära frågor, inbegripet saknade personers öde och påtvingade försvinnanden, som förtroendeskapande åtgärder.
·Fortsätta att stödja en fullständig normalisering av förbindelserna mellan Armenien och Turkiet och uppmuntra genomförandet av redan ingångna avtal för ett fullständigt öppnande av gränsen mellan de två staterna, bland annat genom regelbunden politisk dialog och deltagande av relevanta berörda parter.
·Stödja inkluderande regionala transportförbindelser i regionen som står under ländernas suveränitet och nationella jurisdiktion, samt i enlighet med principerna om jämlikhet och ömsesidighet, som också ligger till grund för Armeniens projekt ”Crossroads of Peace”.
·Arbeta för att säkerställa jämställdhetsintegrering och kvinnors fullständiga, jämlika, effektiva och meningsfulla deltagande, inbegripet konfliktdrabbade kvinnor och företrädare för det civila samhället, i konfliktlösning och fredsbyggande, och i alla försonings- och återhämtningsinsatser.
Prioriteringar på medellång sikt
·Arbeta för att inrätta förtroendeskapande åtgärder mellan Armenien och Azerbajdzjan till stöd för hållbar och varaktig fred och försoning mellan deras samhällen.
·Bidra till att leverera ”fredsvinster” genom regionala projekt för konnektivitetsinvesteringar i Armenien, bland annat enligt ambitionerna i Armeniens nya regionalpolitiska strategi som ligger till grund för initiativet ”Crossroads of Peace”, i linje med EU:s Global Gateway-strategi.
2.3.2 Internationellt och regionalt samarbete och GSFP-samarbete
Prioriteringar på kort sikt
·Fortsätta att fördjupa den politiska dialogen och säkerhetsdialogen och påskynda regelbundna säkerhets- och försvarssamråd.
·Utforska möjligheterna att ytterligare stärka säkerhets- och försvarssamarbetet, vilket kan leda till ett mer strukturerat samarbete.
·Säkerställa att EU:s uppdrag i Armenien (Euma) har full operativ kapacitet i syfte att observera och rapportera om säkerhetssituationen längs gränsen till Azerbajdzjan, bidra till människors säkerhet i konfliktdrabbade områden i Armenien och bygga upp förtroende till stöd för fred och stabilitet i regionen. Arbeta för att upprätthålla Eumas närvaro så länge som det behövs.
·Samarbeta till stöd för reformen av Armeniens säkerhetssektor för att förbättra landets nationella säkerhet, stabilitet och motståndskraft. Arbeta gemensamt för att förbättra säkerhetsmiljön genom att förbättra effektiviteten och ansvarsskyldigheten hos säkerhetsinstitutioner som kontrolleras av civila och drivs i enlighet med mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Sträva efter ökat samarbete mellan de olika aktörerna och stärka det civila samhällets roll i tillsynsmekanismerna.
·Sträva efter att fortsätta och utvidga stödet till Armenien inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, som en prioriterad fråga. Fortsätta samarbetet i syfte att stärka Armeniens motståndskraft.
·Fördjupa samarbetet för att motverka hybridhot, inbegripet bekämpning av utländsk informationsmanipulering och inblandning, överväga kapacitetsuppbyggnad och stöd till Armenien vid utarbetandet av en övergripande ram för att effektivt hantera hybridhot, inbegripet undersökning av möjligheten att stödja inrättandet och stärkandet av institutioner som arbetar med nationell säkerhet och motståndskraft mot hybridhot.
·Bidra till att stärka Armeniens cyberresiliens. Överväga kapacitetsuppbyggnad, relevant tekniskt bistånd, utbyte av information, bästa praxis och sakkunskap om respektive politiska ramar samt praktiska samarbetsinsatser i multilaterala forum, inbegripet OSSE och FN. Samarbeta med Armenien för att utveckla lagar och förordningar om cybersäkerhet som överensstämmer med viktig EU-lagstiftning.
·Stärka det praktiska samarbetet i fråga om konfliktförebyggande och krishantering genom att underlätta Armeniens deltagande i EU-ledda civila och militära krishanteringsinsatser och krishanteringsuppdrag, på grundval av ramavtalet om deltagande.
·Stärka samarbetet för att utveckla strategisk kommunikationskapacitet, bland annat genom att stärka statens och samhällets motståndskraft mot desinformation och stödja stärkandet av mediernas frihet och mångfald. Utvidga och diversifiera ramarna för praktiskt samarbete till att omfatta det civila samhället, statliga aktörer och institutioner som arbetar på detta område.
·Säkerställa nödvändiga sektorsspecifika expertutbyten och samarbete med Europeiska säkerhets- och försvarsakademin och andra relevanta EU-institutioner och EU-organ.
·Främja bilateralt och regionalt samarbete i breda säkerhetsfrågor, såsom hantering av irreguljär migration, gränsförvaltning, skydd av och motståndskraft hos kritisk infrastruktur, kampen mot organiserad brottslighet, inbegripet bekämpning av människosmuggling, människohandel och olaglig varuhandel (inbegripet narkotika, skjutvapen och kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) material). Uppmuntra till utbildning av lämplig personal, särskilt genom EU:s kompetenscentrum för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker (CBRN) och dess regionala sekretariat för sydöstra och östra Europa, och öka armeniska organs deltagande i samarbetsprojekt för gemensam gränsförvaltning inom ramen för Interregprogrammet för Svartahavsbäckenet.
·Arbeta för att öka Armeniens anpassning till EU:s förklaringar, beslut och åtgärder inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt för att stärka samarbetet och det ömsesidiga stödet i multilaterala forum.
Prioriteringar på medellång sikt
·Främja gemensam respekt för principerna om erkännande av suveränitet, territoriell integritet och gränsernas okränkbarhet, i enlighet med FN-stadgan och OSSE:s slutakt från Helsingfors, inbegripet Armeniens anpassning till EU:s beslut och förklaringar inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och samarbete i multilaterala forum, beroende på vad som är lämpligt.
2.3.3 Terrorismbekämpning, icke-spridning av massförstörelsevapen och olaglig vapenexport
Prioriteringar på kort sikt
·Samarbeta och bekämpa spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen genom att fullt och respektera och fullgöra parternas befintliga skyldigheter enligt internationella fördrag och avtal om nedrustning och icke-spridning och andra internationella skyldigheter på området.
·Till fullo utnyttja samarbetsarrangemanget mellan de behöriga myndigheterna i Armenien och Europol, bland annat genom att säkerställa att det genomförs fullt ut, genom samförståndsavtalet om inrättande av en nätapplikation för säkert informationsutbyte (Siena) och sambandsavtalet som båda undertecknades i Jerevan i juni 2023. Detta skulle göra det möjligt att maximera informationsutbytet inom många brottsområden av gemensamt intresse, särskilt terrorism och grov brottslighet, inbegripet terroristorganisationer, organiserade kriminella grupper, deras verksamhet (inbegripet it-brottslighet och finansiell och ekonomisk brottslighet) och deras stödnätverk samt olaglig narkotikahandel.
·Till fullo utnyttja samarbetsavtalet mellan Armenien och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), samtidigt som man maximerar möjligheterna att delta i Cepols verksamhet, inbegripet som en del av regionala kapacitetsuppbyggnadsprojekt.
·Fortsätta att tillämpa standarderna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF), fortsätta att förbättra effektiviteten i dess system för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering (AML/CTF-systemet).
Prioriteringar på medellång sikt
·Samarbeta för att fördjupa det internationella samförståndet om en människorättsbaserad kamp mot terrorism, inbegripet om den rättsliga definitionen av terroristbrott, bland annat genom att främja en överenskommelse om en reviderad definition av terroristbrott i Europarådets konvention om förebyggande av terrorism.
·Fortsätta att tillämpa FN:s säkerhetsråds resolution (UNSCR) 2396, och i synnerhet dela information om misstänkta terrorister för att identifiera, spåra och lagföra utländska terroriststridande.
·Samarbeta om riskbaserad gränskontroll för att säkerställa skydd och säkerhet i fråga om varor som importeras, exporteras eller transiteras.
·Ta itu med den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen, inbegripet ammunition till sådana vapen, enligt befintliga internationella avtal och FN:s säkerhetsråds resolutioner, och i linje med åtaganden inom ramen för andra internationella instrument som är tillämpliga på området.
·Fortsätta att samarbeta när det gäller kontroll av export av konventionella vapen, med stöd av EU:s gemensamma ståndpunkt om regler för kontroll av export av militär teknik och krigsmateriel. Fortsätta samarbetet med EU i kampen mot olaglig vapenhandel och samarbetet om förstöring av lager.
·Fortsätta att bidra till genomförandet av vapenkontroll och därmed sammanhängande förtroendeskapande åtgärder, och alla tre pelarna i icke-spridningsfördraget samt konventionen om kemiska vapen, BTV-konventionen och andra befintliga skyldigheter enligt relevanta internationella avtal och andra internationella skyldigheter.
2.4 Ekonomiskt samarbete och sektorssamarbete
EU och Armenien kommer att samarbeta för att stärka energikonnektiviteten, den digitala konnektiviteten och transportkonnektiviteten, ställa om till klimatneutralitet och energitrygghet och främja strukturreformer, bland annat när det gäller lagstiftnings- och säkerhetsaspekter. Främjandet av energieffektivitet, produktion och användning av förnybar energi, moderniseringen av elnätet och förbättringen av den regionala energikonnektiviteten kommer att ytterligare stärka Armeniens energitrygghet och samtidigt minska landets utsläpp av växthusgaser. I överensstämmelse med sina internationella åtaganden, särskilt inom ramen för Parisavtalet, kommer de att arbeta tillsammans för att uppnå klimatneutralitet, miljö- och klimatanpassning och motståndskraft genom att främja en modern, resurseffektiv, fossilfri och cirkulär ekonomi. De kommer också att samarbeta för att främja dessa mål i relevanta multilaterala forum. Samarbetet om katastrofförebyggande åtgärder, katastrofberedskap och katastrofinsatser kommer att stärkas ytterligare. Det gemensamma arbetet med att identifiera och påskynda genomförandet av strategiska investeringsprojekt inom ramen för Global Gateway kommer att fortsätta genom plattformen för samordning av investeringar mellan EU och Armenien.
2.4.1 Transportkonnektivitet
Prioriteringar på kort sikt
·För att förbättra flygförbindelserna. tillämpa administrativt det avtal om ett gemensamt luftrum som undertecknades 2021 och ratificerades av Armenien i januari 2023, i enlighet med det samförståndsavtal som undertecknades 2017.
·Fortsätta att stödja Armeniens kapacitet för flygsäkerhetstillsyn genom relevanta stödåtgärder, inbegripet åtgärder inom ramen för bilaterala och regionala EU-finansierade program.
·Fortsätta att förbättra harmoniseringen av lagstiftningen med EU:s luftfartslagstiftning, bland annat genom samarbete med och tekniskt stöd från Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) och EU-medlemsstaternas byråer.
·Fortsätta att förbättra trafiksäkerheten genom en tvärvetenskaplig strategi med fokus på förebyggande och verkställighet. Anta och genomföra en nationell trafiksäkerhetsstrategi och en motsvarande handlingsplan, inbegripet särskilda insatser för att förbättra väginfrastrukturens säkerhetsstandarder. Delta aktivt i verksamheten vid det regionala östliga partnerskapets trafiksäkerhetsobservatorium med säte i Tbilisi.
Prioriteringar på medellång sikt
·Ytterligare förbättra säkerheten för alla transportsätt (luft, väg, järnväg).
·Ytterligare utveckla infrastrukturen för landtransporter, särskilt genom att genomföra de gemensamt överenskomna prioriterade projekt som ingår i den vägledande handlingsplanen för investeringar i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).
·Ytterligare stödja införlivandet av Armenien i bredare regionala transportnät, såsom den transkaspiska transportkorridoren, i linje med EU:s strategi för Svartahavsregionen, och samtidigt lyfta fram Armeniens potential som bro mellan olika regioner, vilket främjas genom initiativet ”Crossroads of Peace”.
·Utforska investeringsmöjligheter i fråga om regionala transportförbindelser i Armenien, vilket också efterlystes genom Armeniens nya regionalpolitiska strategi som ligger till grund för initiativet ”Crossroads of Peace”.
2.4.2 Energi
Prioriteringar på kort sikt
·Utöka samarbetet och insatserna, bland annat genom att genomföra program för energieffektivitet, förnybar energi, nätinfrastruktur, gränsöverskridande sammanlänkningar, och minskat försörjningsberoende i utbyggnaden av säker och hållbar koldioxidsnål teknik. Överväga möjligheter till ytterligare samarbete om energilagring och geotermisk energi.
·Fortsätta att stödja Armeniens deltagande i projektet med en elkabel i Svarta havet.
·Säkerställa att alla återstående rekommendationer från stresstesterna genomförs med nödvändig skyndsamhet för att säkerställa maximal säkerhet medan det armeniska kärnkraftverket fortfarande är i drift. Fortsätta det regelbundna informationsutbytet om genomförandestatusen för den nationella handlingsplanen för att förbättra kärnkraftverkets kärnsäkerhet tills alla åtgärder har slutförts.
·Utarbeta, med fortsatt EU-stöd, en övergripande strategi, färdplan och handlingsplan för avvecklingen av det armeniska kärnkraftverket, i enlighet med Armeniens energistrategi för 2040. Samtidigt stödja Armeniens ansträngningar att säkerställa kärnsäkerheten under det att landet stadigt övergår till ny elproduktionskapacitet i syfte att förbättra landets energitrygghet och energioberoende och säkerställa villkoren för hållbar utveckling, samtidigt som landet gradvis närmar sig Euratoms lagstiftning om kärnsäkerhet, kärnavfallshantering och strålskydd, i enlighet med åtagandena i partnerskapsavtalet, samt i linje andra internationella dokument såsom IAEA:s normer för kärnsäkerhet och riktlinjer för säkerhet.
·Gradvis påskynda tillnärmningen av Armeniens energi- och kärnsäkerhetslagstiftning till unionens regelverk inom tidsramen 2024–2029 i enlighet med partnerskapsavtalet och i linje med Armeniens energistrategi för 2040.
Prioriteringar på medellång sikt
·Fortsätta ansträngningarna för att diversifiera Armeniens energisektor, bland annat genom initiativ för förnybar energi.
·Intensifiera samarbetet mellan energigemenskapen och Armenien.
·Fortsätta att hjälpa Armenien att stärka sin kärnsäkerhetskultur och ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.
·Utforska ytterligare investeringsmöjligheter inom energisektorn för att trygga och diversifiera försörjningen och den övergripande energitryggheten i regionen.
2.4.3 Digital konnektivitet
Prioriteringar på kort sikt
·Fortsätta att harmonisera de digitala marknaderna mellan EU och Armenien och med det östliga partnerskapet. Stödja genomförandet av strategin för digitalisering av Armenien 2021–2025 som omfattar e-förvaltning, den digitala ekonomin och det digitala samhället, och samarbeta för att utveckla en ny strategifärdplan för 2026–2030.
·Ytterligare stärka digitaliseringen av transportkonnektivitet, inbegripet e-logistik, digitalisering av transportdokument, och överväga andra initiativ för digital konnektivitet.
·Arbeta för en förstärkning av EU:s och Armeniens digitala konnektivitet, bland annat genom att överväga Armeniens deltagande i projekt för digital konnektivitet i Svartahavsregionen, i linje med pelaren ”tillväxt och välstånd” i EU:s strategi för Svartahavsregionen.
·Undersöka möjligheten för Armenien att delta i programmet för ett digitalt Europa.
·Samarbeta för att utarbeta en it-säkerhetsstrategi och bygga upp kapacitet för att genomföra den, däribland lösningar för att skydda informationssystem och snabbt upptäcka och undanröja hot.
·Utforska möjligheten att upprätta en cyberdialog mellan EU och Armenien.
·Fördjupa samarbetet på teknisk och rättslig nivå om datainteroperabilitet, datautbyte och digital identitet som nyckelfaktorer för att förbättra gränsöverskridande digitala tjänster med EU.
·Föra ett nära samarbete för att utvidga fördelarna med den digitala inre marknaden till Armenien. Detta inbegriper införandet av elektronisk identifiering och elektroniska betrodda tjänster i linje med EU:s ramverk för digital identitet och framsteg mot ett avtal om ömsesidigt erkännande av betrodda tjänster.
·Sträva efter att anpassa Armeniens digitala ekonomi till EU:s standarder.
Prioriteringar på medellång sikt
·Stödja översynen och förbättringen av Armeniens lag om elektronisk kommunikation, i linje med EU:s regelverk på detta område.
·Intensifiera de gemensamma insatserna för att genomföra flaggskeppsprojekt inom ramen för Global Gateway-strategin för att främja den digitala omställningen.
2.4.4 Högteknologisk industri
Prioriteringar på kort sikt
·Gradvis utöka samarbetet inom högteknologisk industri.
·Vidta åtgärder för att inleda ett samarbete med EU inom ramen för unionens rymdprogram samt dess komponenter och tjänster i syfte att tillvarata den vetenskapliga potential som finns i Armenien i fråga om att hantera globala utmaningar.
·Dra nytta av och främja befintliga initiativ på EU-nivå till stöd för innovation och entreprenörskap som Armenien är berättigat till (t.ex. EIC-program, CASSINI Hackathons).
·Utforska sätt att uppmuntra samarbete om satellitkonnektivitet på affärsmässig grund.
Prioriteringar på medellång sikt
·Diskutera harmonisering av högteknologiska industristandarder i Armenien och förbättra Armeniens efterlevnad av internationell bästa praxis.
·Diskutera Armeniens insatser för att utveckla bestämmelser om AI- och UAV-teknik.
2.4.5 Miljö
Prioriteringar på kort sikt
·Förbättra miljöstyrningen genom att genomföra viktig lagstiftning om miljökonsekvensbedömningar.
·Fortsätta att stärka den relevanta rättsliga ramen när det gäller avfallshantering och anslå nödvändiga resurser för utarbetandet av övergripande lagstiftning om kemikalier.
·Utveckla och införa ett omfattande avfallshanteringssystem på nationell och lokal nivå, i linje med europeiska standarder, inbegripet om cirkulär ekonomi, och genom att införa nya anläggningar i linje med avfallshierarkin.
·Fortsätta att genomföra viktig lagstiftning om vatten, luftkvalitet och industriutsläpp.
·Samarbeta för att uppnå de globala målen i det globala Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald, bland annat när det gäller att förbereda och genomföra effektiva nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald och nationella mål för biologisk mångfald inför COP17.
·Fortsätta att genom den mellanstatliga förhandlingskommittén arbeta för att utveckla ett rättsligt bindande instrument om plastföroreningar, inbegripet i den marina miljön (dvs. ett globalt avtal om plast).
·Stärka miljöstyrningen i särskilt naturskyddade områden. Bygga upp miljöskyddstjänstens kapacitet för att stoppa olaglig avverkning i skogar och i särskilt naturskyddade områden.
·Förbättra ett hållbart skogsbruk genom att genomföra skogsbrukslagstiftningen.
Prioriteringar på medellång sikt
·Fullt ut utnyttja potentialen hos en klimatneutral och cirkulära ekonomi och utveckla omfattande tillväxtstrategier inom alla relevanta sektorer, t.ex. genom att arbeta in principerna för en cirkulär ekonomi i det nationella systemet för avfallshantering.
·Fortsätta att säkerställa rätten till en ren och hälsosam miljö, förbättra mekanismerna för allmänhetens tillgång till miljöinformation och allmänhetens deltagande i beslutsprocesser i miljöfrågor, genom att ytterligare involvera alla berörda parter och genom att samarbeta med det civila samhället.
2.4.6 Klimatåtgärder
Prioriteringar på kort sikt
·Genomföra Armeniens uppdaterade nationellt fastställda bidrag 2021–2030 till Parisavtalet. Anta ett nytt ambitiöst nationellt fastställt bidrag efter 2030 inför UNFCCC COP 30.
·Genomföra och uppdatera den nationella anpassningsplanen.
·Som ett preliminärt steg mot koldioxidprissättning i Armenien, ta fram nödvändig lagstiftning om övervakning, rapportering och verifiering av växthusgasutsläpp på anläggningsnivå samt delanläggningsnivå, beroende på vad som är tillämpligt, och säkerställa tillräcklig administrativ kapacitet för att genomföra den.
·Sörja för att Armeniens klimatlag antas och genomförs snabbt.
·Utnyttja öppna klimatdata och jordobservationsdata samt klimatmodeller från EU:s Copernicus, förbättra Armeniens väder- och klimatprognoser och samtidigt bidra med egna aktuella och historiska meteorologiska data.
Prioriteringar på medellång sikt
·Bygga vidare på nuvarande och framtida insatser, vidta interna åtgärder för att uppnå det nya nationellt fastställda bidraget efter 2030 och genomföra den långsiktiga strategin för utsläppssnål utveckling fram till 2050 inom ramen för Parisavtalet, med konkreta policyer och åtgärder inom alla sektorer, sträva efter att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Integrera klimatåtgärder i övrig politik och åtgärder på olika områden samt stärka olika myndigheters kapacitet att genomföra klimatåtgärder bland olika sektorer.
·Fortsätta att utvidga borgmästaravtalet i Armenien och stärka lokala myndigheter för att stimulera klimatåtgärder på lokal nivå.
·Baserat på en solid övervaknings-, rapporterings- och verifieringsram, överväga alternativ för koldioxidprissättning.
·Vita interna åtgärder för att genomföra den globala utfästelsen om metan och bidra till att minska de globala metanutsläppen med minst 30 % jämfört med 2020 års nivåer senast 2030.
·Genomföra Armeniens övergripande nationella anpassningsplan och de sektoriella anpassningsstrategierna genom att bygga upp nödvändig kapacitet och tekniköverföring för att stärka ekonomins och lokalsamhällenas klimatresiliens och minska risken för klimatrelaterade katastrofer.
·Fortsätta att vidta åtgärder för att säkerställa efterlevnaden av Armeniens skyldigheter enligt Montrealprotokollet, inbegripet dess Kigaliändring. Dessa ansträngningar bör påskyndas för att säkerställa framtida anpassning till EU:s förordningar om fluorerade växthusgaser och ämnen som bryter ned ozonskiktet. Vidta åtgärder för att genomföra löftet om global kylning.
·Främja omställningen till utsläppsfria transporter och genomföra projekt för elektromobilitet i Armenien.
2.4.7 Folkhälsa
Prioriteringar på kort sikt
·Förbättra primärvårdens kvalitet och tillgänglighet för att förebygga sjukdomar och förbättra livskvaliteten, med fokus på personer i utsatta situationer.
·Göra största möjliga ansträngningar för att Armenien ska ansluta sig till protokollet för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror.
·Fortsätta att genomföra hälso- och sjukvårdsutvecklingsprogrammet för 2023–2026, inbegripet införandet av verksamhet som syftar till att upprätthålla vårdkvaliteten och införandet av det allmänna sjukförsäkringssystemet, och samarbeta om inrättandet av den allmänna sjukförsäkringsfonden.
Prioriteringar på medellång sikt
·Säkerställa ett aktivt deltagande i EU:s initiativ för hälsosäkerhet i partnerskap med Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC).
·Anpassa och genomföra strategin för hälsa på medellång och lång sikt efter covid-19, bland annat genom att stärka Armeniens kapacitet inom epidemiologisk analys/forskning om sjukdomsutbrott, datamodellering och statistik, i linje med One Health-modellen.
·Stärka politiken och lagstiftningen för tobakskontroll, liksom deras strikta tillämpning, i linje med Armeniens åtagande att införliva och genomföra EU:s regelverk inom ramen för partnerskapsavtalet och Armeniens skyldigheter enligt ramkonventionen om tobakskontroll.
·Slutföra Armeniens ansökan om medlemskap i Pharmaceutical Inspection Cooperation (PIC).
2.4.8 Civilskydd
Prioriteringar på kort sikt
·Fortsätta att förbättra samordningen mellan organ och ministerier när de begär och tar emot internationellt bistånd (särskilt genom EU:s civilskyddsmekanism).
·Anta lagen om katastrofriskhantering och civilskydd.
·Fortsätta insatserna för att inrätta ett gemensamt centrum för nödsamtal/ledning i nödsituationer som en del av inrikesministeriet för att förbättra effektiviteten i och samordningen av processen för att hantera nödsituationer/incidenter.
·Ytterligare reformera räddningstjänsten, bland annat genom att förbättra den rättsliga ramen för civilskydd och politiken för katastrofriskhantering (t.ex. katastrofförsäkringssystem och volontärarbete).
·Fortsätta det goda samarbetet mellan EU och Armenien om civilskydd, närmare bestämt inom ramen för initiativen för förebyggande, beredskap och insatser vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan.
Prioriteringar på medellång sikt
·Identifiera vilka verktyg i EU:s civilskyddsmekanism som Armenien skulle kunna dra nytta av, i syfte att vidareutveckla motståndskraften mot katastrofer.
·Fortsätta genomförandet av Armeniens strategi och handlingsplan för katastrofriskhantering.
2.4.9 Ekonomisk utveckling och marknadsmöjligheter
Prioriteringar på kort sikt
·Göra en sakkunnigbedömning av det armeniska nationella statistiksystemet 2025.
·Fortsätta med försiktig politik för att befästa den makroekonomiska stabiliteten, särskilt genom att säkerställa en sund offentligfinansiell ställning och en stabil finanssektor.
·Fortsätta att stödja hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt.
·Fortsätta att förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna.
·Fortsätta att upprätthålla goda styrelseformer, inbegripet när det gäller att skydda centralbankens oberoende.
·Fortsätta att öka små och medelstora företags tillgång till finansiering, bland annat genom investeringar inom ramen för Global Gateway-strategin, för att förbättra Armeniens konkurrenskraft och arbetsproduktivitet.
Prioriteringar på medellång sikt
·Undersöka Armeniens deltagande i EU:s finansieringsinstrument som syftar till att främja entreprenörskap och företagens konkurrenskraft, särskilt i fråga om små och medelstora företag.
·Vidta åtgärder för att utveckla en taxonomi för hållbar finansiering och finansinstitutens kapacitet för finansiella ekosystem i linje med klimatneutralitet och miljömål.
· Ytterligare förbättra företagsklimatet, bland annat genom att ta itu med den informella sektorn.
·Främja entreprenörskap, med särskilt fokus på kvinnor och ungdomar, för att främja i) utvecklingen av affärsstrategier, ii) skapandet och utvecklingen av nystartade företag i olika regioner i Armenien, och iii) programmen för acceleration och inkubation.
·Ytterligare stärka framställningen och spridningen av tillförlitlig statistik, bland annat för evidensbaserat beslutsfattande.
·Anta den nationella sysselsättningsstrategin.
·Öka insynen i statsägda företags verksamhet och finansiella flöden.
2.4.10 Jordbruk och landsbygdsutveckling
Prioriteringar på kort sikt
·Ta itu med de återstående hindren för en effektiv övergång till grönt och hållbart jordbruk, bland annat genom att få alla berörda parter i sektorn att delta i processen.
·Säkerställa antagandet av Armeniens strategi för territoriell utveckling, med fokus på rättvis utveckling.
·Fortsätta samarbetet inom ramen för programmet Local Empowerment of Actors for Development (LEAD) i syfte att testa EU Leader (samverkande åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomi) för landsbygdsutveckling i Armenien för att inrätta mekanismer för hållbar finansiering av lokala aktionsgrupper (LAG).
Prioriteringar på medellång sikt
·Påskynda decentraliseringsagendan, inklusive skattemässig decentralisering, och bygga upp de lokala myndigheternas kapacitet att säkerställa tillhandahållandet av alla offentliga tjänster på landsbygden, särskilt de mest avlägset belägna landsbygdsområdena.
·Främja och underlätta ett klimatsmart jordbruk, i linje med miljöskyddsriktlinjer, energieffektiv teknik och andra goda metoder inom jordbruket, modernisera och förbättra produktionen, bearbetningen och lagringen av jordbruksprodukter, utveckla ett jordbruk som är både produktivt och hållbart, och främja införandet av resursbesparande odlingsteknik, långsiktig effektiv betesmarksvård för att öka det armeniska jordbrukets produktivitet, mervärde och konkurrenskraft.
·Utöka samarbetet på området livsmedelstrygghet, bland annat när det gäller att uppgradera den relevanta lagstiftningen.
2.4.11 Sammanhållningspolitik
Prioriteringar på kort sikt
·Fortsätta att delta i och främja samarbete inom ramen för Interreg NEXT-programmet för Svartahavsbäckenet, inbegripet stöd till armeniska partner och intressenter, för att möjliggöra och underlätta genomförandet av samarbetsprojekt om den blå ekonomin, klimatresiliens och miljöskydd samt åtgärder som främjar kontakter mellan människor.
·Stärka kapaciteten hos de nationella organ som deltar i samordningen och genomförandet av Interreg NEXT-programmet för Svartahavsbäckenet på programnivå och hos de armeniska stödmottagarna på projektnivå för att säkerställa tillämpningen av EU:s rättsliga ram för programmet. Detta bör inbegripa att öka de nationella tillsynsansvarigas kapacitet för att programmets förvaltnings- och kontrollsystem ska fungera väl.
·Stärka samarbetet inom offentliga sektor i Svartahavsområdet genom gemensamma initiativ och projekt för att skapa förtroende och tillit över hela Svarta havet.
Prioriteringar på medellång sikt
·Påskynda decentraliseringsagendan och bygga upp de lokala myndigheternas kapacitet att delta i utarbetandet och genomförandet av territoriella samarbetsprogram, utformning, övervakning, rapportering, utvärdering av program och en sund ekonomisk förvaltning av EU-medel.
2.4.12 Strategisk kommunikation
Prioriteringar på kort sikt
·Fortsätta samarbetet om genomförandet av reformerna, inbegripet reformen ”strategisk kommunikationsarkitektur”.
·Främja samarbetet för att öka synligheten för samarbetet mellan EU och Armenien, främja gemensamma värderingar och förklara de positiva effekterna av ett stärkt partnerskap mellan EU och Armenien inom olika sektorer.
·Stärka samarbetet om strategisk kommunikation och bekämpa utländsk informationsmanipulering och inblandning för att öka allmänhetens förtroende för institutioner och beslutsfattare och stärka den sociala sammanhållningen.
·Arbeta för ett livskraftigt informationslandskap, bland annat genom att stödja oberoende medier, genomföra program för mediekunskap och förbättra journalisters yrkesmässiga utveckling.
2.4.13 Gruvdrift och kritiska mineraler
Prioriteringar på kort sikt
·Stärka samarbetet med Europas geologiska undersökningar (EuroGeoSurveys).
·Överväga medlemskap i EuroGeoSurveys.
Prioriteringar på medellång sikt
·Samverka för digitaliseringen av den befintliga geologiska informationen om Armenien (EuroGeoSurveys).
·Offentliggöra digitaliserad information online, i enlighet med europeiska standarder.
·Utforska användningen av den geologiska undersökningens metoder för fjärranalys för att komplettera den befintliga informationen och bedöma dess tillförlitlighet.
·Samarbeta på området geologisk forskning och prospektering efter mineralresurser, med fokus på kritiska råvaror i Armenien och med möjlighet att genomföra och tillämpa moderna metoder och verktyg.
·Bidra till att harmonisera Armeniens nuvarande system för rapportering och förvaltning av naturresurser med FN:s ramklassificering för resurser.
·Inom ramen för den globala politiken för en gradvis övergång till förnybar energi, samarbeta när det gäller upptäckt av nya fyndigheter av kritiska mineraler och utnyttjande av befintliga sådana.
2.4.14 Turism
Prioriteringar på kort sikt
·Underlätta utbyte av bästa praxis och utbyte av erfarenheter när det gäller att utveckla ansvarsfull och inkluderande turism, inbegripet strategier för tillgängliga turisttjänster och digitala verktyg.
·Stärka samarbetet för att stödja identifiering och främjande av olika turistmål, turistprodukter och turisttjänster.
·Stärka samarbetet mellan berörda parter inom turistnäringen, inbegripet den privata sektorn, för att främja innovation och konkurrenskraft på områden av ömsesidigt intresse.
Prioriteringar på medellång sikt
·Stödja utvecklingen och genomförandet av politik och strategier för hållbar turism och anpassa dem till omställningsvägen för turism för att bygga ett mer motståndskraftigt och digitalt turismekosystem, med beaktande av tillgänglighet och miljömässigt hållbara metoder och skyddet av kulturarvet.
·Identifiera och åtgärda hinder för resetjänster, förbättra marknadstillträdet och främja turistflöden mellan båda regionerna, bland annat genom kunskapsutbyte och kapacitetsuppbyggnad.
2.5Handel och handelsrelaterade frågor
EU och Armenien är överens om att ett effektivt genomförande av den anpassning av lagstiftningen som anges i partnerskapsavtalet skulle stärka handeln mellan dem och bidra till att ytterligare diversifiera Armeniens export och import. De kommer också att stärka genomförandet av sina åtaganden när det gäller öppenhet i handelsrelaterat beslutsfattande, utbyte av information och tillhandahållande av relevant utbildning.
2.5.1 Varuhandel och tullar
Prioriteringar på kort sikt
·Samarbeta för att avsevärt öka och underlätta diversifieringen av Armeniens exportstrukturer, även genom export av nya produkter till EU:s marknader.
·Fortsätta det nära samarbetet för att undvika att EU:s sanktioner kringgås, bland annat genom expertis och informationsutbyte.
·Fortsätta utbytet av handelsstatistik.
·Följa upp Armeniens begäran om att bli observatör i konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande och fortsätta att underrätta varandra om statistik över varor med dubbla användningsområden och om all utveckling av tullagstiftningen.
·Identifiera och bedöma det ekonomiska värdet av potentiella tullsänkningar för specifik armenisk export. Arbeta tillsammans för att minska icke-tariffära handelshinder såsom sanitära och fytosanitära åtgärder och tekniska handelshinder.
Prioriteringar på medellång sikt
·Fortsätta att modernisera de armeniska tullmyndigheterna och modernisera och förenkla tullförfarandena, och samtidigt säkerställa att effektiva bedrägeribekämpningsåtgärder finns på plats.
2.5.2 Tekniska föreskrifter, standardisering och därmed förknippad infrastruktur
Prioriteringar på kort sikt
·Utveckla infrastruktur för förvaltning av standarder och tekniska föreskrifter, bland annat med EU-vägledning.
·Förbättra samarbetet mellan det armeniska ackrediteringsorganet och europeiska ackrediteringsorgan, inbegripet utbildning eller kapacitetsuppbyggnad, i tillämpliga fall.
·Stärka samarbetet mellan det armeniska metrologiska institutet och de europeiska metrologiska instituten.
Prioriteringar på medellång sikt
·Identifiera områden som potentiellt behöver ytterligare stöd för anpassning till EU:s standarder/tekniska föreskrifter.
2.5.3 Sanitära och fytosanitära åtgärder
Prioriteringar på kort sikt
·Vidta åtgärder för att ytterligare stärka infrastrukturen, systemet och utrustningen för kontroll av livsmedelssäkerhet, bland annat genom digitalisering och genom att överväga utbildning av specialister som arbetar med livsmedelssäkerhet samt veterinära och fytosanitära kontroller.
·Öka samarbetet för att underlätta armenisk export av fisk till EU och vidta gemensamma åtgärder för att följa upp Armeniens begäran om att lägga till nya arter i förteckningen över fiskeriprodukter som får exporteras till EU.
·Samarbeta för att utveckla system för tidig varning i Armenien avseende livsmedel och foder, djurhälsa och växtskydd.
·Påskynda hanteringen av bekämpningsmedelsrester och spårbarhet.
·Diskutera lagstiftningskrav för vetenskapligt grundade riskbedömningar och genomförandet av dem.
·Främja tillnärmningen av Armeniens lagstiftning om livsmedelssäkerhet i syfte att främja diversifiering av handeln med jordbruksbaserade livsmedel.
Prioriteringar på medellång sikt
·Göra framsteg i fråga om godkännande av ytterligare livsmedelsprodukter avsedda för EU:s marknad.
·Organisera informationskampanjer med berörda organ, företag och icke-statliga organisationer om villkoren för att få tillträde till EU:s marknad, och med det civila samhället om konsumentskyddsaspekterna på livsmedel och livsmedelssäkerhet.
·Hjälpa armeniska företag att anpassa sig bättre så att de kan få tillträde till EU:s marknad, med fokus på mikroföretag samt små och medelstora företag i livsmedelssektorn.
·Samarbeta om djurskydd och minskad användning av antibiotika i djuruppfödning för att motverka antibiotikaresistens.
·Inrätta ytterligare certifikat för EU och Armenien för att göra de armeniska importkraven mer transparenta.
2.5.4 Tjänstehandel och elektronisk handel
Prioriteringar på kort sikt
·Regelbundet utbyta information om tillnärmningen av lagstiftningen om posttjänster, i linje med åtagandena inom ramen för partnerskapsavtalet.
·Utbyta information om den inhemska regleringen på tjänsteområdet, i enlighet med överenskommelsen i det relevanta gemensamma initiativet från WTO som ledde till att Armenien anslöt sig till initiativet.
Prioriteringar på medellång sikt
·Samarbeta för att utvidga Armeniens handel med tjänster, särskilt inom sektorer som informationsteknik, finans och yrkesmässiga tjänster, genom att förbättra regelverket och stärka anpassningen till EU:s standarder och lagstiftning.
·Utbyta information och erfarenheter om lagstiftningsfrågor som rör den digitala ekonomin.
2.5.5 Immateriella rättigheter
Prioriteringar på kort sikt
·Främja utvecklingen av infrastrukturen för geografiska beteckningar och motsvarande mekanismer för kvalitetskontroll för att säkerställa den armeniska konjakens kvalitet. Främja marknadsföring på nya marknader för att säkerställa diversifiering av exporten av armenisk konjak.
·Se till att både EU:s och Armeniens rättighetshavare har ett gott skydd för sina immateriella rättigheter och att lagstiftningen på området efterlevs. Förbättra säkerställandet av skyddet för immateriella rättigheter, samla in information om immaterialrättsintrång och dela den med Armenien.
·Vidta effektiva åtgärder mot varumärkesförfalskning och piratkopiering, inbegripet framställning av statistiska uppgifter om dessa, som ska delas mellan EU och Armenien.
Prioriteringar på medellång sikt
·Öka allmänhetens medvetenhet om skydd och användning av immateriella rättigheter och säkerställa en effektiv dialog mellan rättighetshavare och användare.
2.5.6 Handel och hållbar utveckling
Prioriteringar på kort sikt
·Se över och anta färdplanen för handel och hållbar utveckling, inbegripet särskilda genomförandeprioriteringar, och fortsätta att genomföra den.
Prioriteringar på medellång sikt
·Fortsätta att effektivt genomföra multilaterala miljöavtal och klimatkonventioner i lag och i praktiken.
·Ytterligare stärka effektiviteten i genomförandet av konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites), särskilt för arter som är föremål för handel med EU i stort antal.
·Ytterligare stärka tillhandahållandet och tillsynen av arbetstagares rättigheter i linje med ILO:s grundläggande konventioner, bland annat genom att ytterligare förbättra arbetsinspektionen och samråden på trepartsbasis.
·Fortsätta dialogen om genomförandet av de åtaganden som rör handel och hållbar utveckling, inbegripet om berörda parters deltagande.
2.5.7 Offentlig upphandling
Prioriteringar på medellång sikt
·Ytterligare genomföra färdplanen för offentlig upphandling.
·Dela statistik om hur det reviderade systemet för tillsyn av offentlig upphandling i Armenien fungerar.
·Tillhandahålla exakt och aktuell information om planerat lagstiftningsarbete som påverkar upphandlingspolitiken och dess genomförande, både när det gäller lagstiftningsutvecklingen och inrättandet av institutioner för offentligt upphandling.
·Se över, anta och genomföra den nya lagen om offentlig upphandling, inklusive e-upphandling och förbättringar av svartlistningsförfarandet.
·Införa åtgärder för att göra upphandlingen mer konkurrensutsatt och minska förfarandena med en enda leverantör.
2.6.Direkta personkontakter
Parterna kommer att samarbeta ytterligare för att maximera fördelarna med Armeniens medverkan i direkta personkontakter, inbegripet som associerat land som inom ramen för Horisont Europa-programmet. Parterna kommer att fortsätta sitt aktiva samarbete inom Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren, Kreativa Europa samt regionala initiativ såsom EU4Youth, Kreativa Europa, unga europeiska ambassadörer, EU4Culture och andra program för volontärarbete, samarbete och utbyte inom ramen för det östliga partnerskapet. EU och Armenien understryker ungdomars och ungdomsorganisationernas viktiga roll i utformningen av ett dynamiskt och inkluderande civilsamhälle. Parterna kommer också att stärka de kulturella förbindelserna. Ytterligare samarbete om yrkesutbildning kommer att uppmuntras, särskilt inom ramen för Erasmus+, och om lärlingsutbildning och arbetsbaserat lärande inom ramen för den europeiska alliansen för lärlingsutbildning, som Armenien anslöt sig till i oktober 2023.
2.6.1 Forskning, teknisk utveckling och innovation
Prioriteringar på kort sikt
·Samarbeta om utveckling och genomförande av reformer av forsknings- och innovationspolitiken, inbegripet en översyn av regelverket för forskning och innovation och utveckling av en färdplan för forskningsinfrastruktur för Armenien.
·Anta en nationell strategi för forskning och innovation. Säkerställa att lagen om högre utbildning och forskning antas och genomförs.
·Fortsätta det aktiva samarbetet inom ramen för avtalet om associering till Horisont Europa och öka Armeniens deltagande, särskilt när det gäller industrins och den privata sektorns deltagande.
·Fortsätta Armeniens aktiva deltagande i och integrering i det europeiska forskningsområdet.
·Säkerställa ett effektivt genomförande av rekommendationerna från den enheten för politiskt stöd för 2020 och tillhörande handlingsplan.
·Öka deltagandet i Marie Sklodowska-Curie-åtgärderna för att göra det möjligt för armeniska forskare att utveckla sin kompetens som motsvarar arbetsmarknadens behov, förnya och bidra till att stärka landets forsknings- och innovationskapacitet och underlätta internationella strategiska partnerskap för forskarnas utbildning och utbyten mellan armeniska institutioner och EU-institutioner.
·Ytterligare stärka Armeniens deltagande i Europeiska innovationsrådets (EIC) finansieringsinstrument för att stärka dess ekosystem för uppstartsföretag, och samtidigt som landet bidrar till en hållbar ekonomisk utveckling, främjar kvinnors entreprenörskap, genomför den gröna och den digitala omställningen och utökar de innovationsprioriteringar som förändrar spelplanen.
Prioriteringar på medellång sikt
·Samarbeta om genomförandet av projektet Academic city som ett komplex av kluster som ska skapa en sund miljö för högre utbildning och forskning av hög kvalitet för att främja det innovativa ekosystemet för långsiktig hållbar utveckling.
·Stärka de mänskliga, materiella och institutionella resurserna för att öka forsknings- och innovationskapaciteten.
2.6.2 Allmän och yrkesinriktad utbildning samt ungdomsfrågor
Prioriteringar på kort sikt
·Till fullo genomföra Armeniens statliga program för utveckling av utbildningen fram till 2030 och dess åtföljande handlingsplan, inbegripet på områdena ungdomspolitik, grundskole- och gymnasieutbildning och högre utbildning samt yrkesutbildning och livslångt lärande.
·Genomföra en landsomfattande lansering av pilotprojektens resultat inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM-ämnen).
·Efter ett omfattande samråd med ungdomar, anta och till fullo genomföra ungdomslagen och tillämpa bästa internationella erfarenhet och standarder.
·Främja Armeniens aktiva deltagande i den internationella dimensionen av Erasmus+ för att öka studenters och personals rörlighet, förbättra de högre utbildningsinstitutionernas kapacitet och modernisera systemet för högre utbildning samt understödja yrkesutbildningsinstitutens kapacitet. Stärka Armeniens deltagande i den europeiska alliansen för lärlingsutbildning.
·Fortsätta att stärka samarbetet med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen.
·Främja Armeniens aktiva deltagande i Erasmus+ för att öka ungdomars rörlighet, stödja internationellt samarbete på ungdoms- och idrottsområdet och stärka kapaciteten hos armeniska organisationer som är verksamma på dessa områden.
·Främja Armeniens deltagande i Europeiska solidaritetskåren samt andra program för volontärarbete, samarbete och utbyte inom utbildning och ungdomsfrågor.
·Främja Armeniens aktiva deltagande i regionala program och initiativ inom det östliga partnerskapet såsom EU4Youth och unga europeiska ambassadörer.
·Fortsätta den pågående dialogen mellan utbildningsintressenter, inbegripet utvecklingspartner, genom den regelbundna strategiska och politiska dialogen mellan EU och Armenien om utbildningsreformer.
Prioriteringar på medellång sikt
·Efter antagandet av ungdomslagen, anta och genomföra en samordnad strategisk plan på nationell nivå om ungdomsfrågor som en sektorsövergripande prioritering.
·Säkerställa rätten till utbildning av god kvalitet för alla, även personer som kommer från mindre gynnsamma förhållanden, och vidta ytterligare åtgärder för att främja en inkluderande utbildning, i linje med utbildningsstrategin.
·Säkerställa ett mer strukturerat deltagande av ungdomar i arbetslivet, bland annat i form av sysselsättningspartnerskap som är inriktade på digitala färdigheter för missgynnade ungdomar och unga företagare för den klimatneutrala ekonomin.
·Införa kvalifikationsprogram och relevanta kursplaner inom yrkesutbildningen, inbegripet entreprenörskap, och övervaka införandet av moduler för viktiga entreprenörsfärdigheter.
·Matcha yrkesutbildningsyrken och yrkesutbildningsfärdigheter som tillhandahålls av yrkesutbildningsinstitut med efterfrågan på arbetsmarknaden genom att anpassa dem till de prioriterade sektorerna inom ramen för ekonomiprogram och regionala utvecklingsprogram och genom att stärka det arbetsbaserade lärandet.
·Ytterligare förbättra kvaliteten i utbildningen, lika tillgång och hållbarhet (däribland effektiv finansiering för alla utbildningsnivåer) samt stimulera informell utbildning och livslångt lärande.
2.6.3 Samarbete inom kultur och idrott
·Samarbeta om utveckling och genomförande av inkluderande kulturpolitik, bland annat när det gäller regional och etnisk mångfald och traditioner, och dess kulturella och kreativa näringar, för att stödja socioekonomisk utveckling, inkludering och medborgardeltagande, inbegripet som en del av pågående bilaterala och EU-finansierade regionala program.
·Sörja för aktivt deltagande och samarbete inom kultur med stöd av EU-program.
·Stärka de armeniska kulturaktörernas deltagande i kultursamarbetsprogram, särskilt Kreativa Europa. Arbeta för att anpassa medielagstiftningen till EU:s direktiv 2010/13 om audiovisuella medietjänster för att kunna delta i programområdet Media och det sektorsövergripande programområdet.
·Fortsätta samarbetet för att stärka yrkesverksamma och organisationer i den kreativa sektorn med utbildning, entreprenörsfärdigheter och synlighet, för att säkerställa en hållbar och blomstrande kulturindustri i Armenien.
·Samarbeta om utvecklingen av idrottspolitiken i Armenien genom att utbyta bästa praxis och främja idrott som ett viktigt inslag i en hälsosam livsstil.
·Uppmuntra Armenien att delta i idrottsåtgärder inom Erasmus och andra initiativ såsom Europeiska idrottsveckan.
·Anpassa Armeniens lagstiftning till bästa praxis för etik inom idrotten.
2.6.4 Samarbete om audiovisuella medier och andra medier
Prioriteringar på medellång sikt
·Stärka mediernas oberoende och journalisternas säkerhet i enlighet med relevanta europeiska standarder genom att utbyta åsikter om mediefrihet, audiovisuell politik och relevanta internationella standarder, inbegripet samarbete i kampen mot uppvigling till hat och våld.
·Utbyta bästa praxis när det gäller mediefrihet, mediernas mångfald, bland annat när det gäller avkriminalisering av förtal, källskydd och kulturell mångfald genom regelbunden dialog.
·Göra medieägandet mer öppet.
·Stärka kapaciteten och oberoendet vid de myndigheter eller organ som utövar tillsyn över medierna.
Slutsats
Partnerskapsagendan EU–Armenien är ett viktigt steg framåt i förbindelserna mellan de båda parterna. Det bygger på partnerskapsavtalets grundvalar och fastställer ambitiösa prioriteringar inom en rad olika sektorer. Agendan är ett uttryck för gemensamma värderingar och intressen och ett bevis på EU:s och Armeniens åtagande att fördjupa samarbetet på alla områden.
Ett centralt inslag i denna agenda är dess betoning på goda styrelseformer, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Den syftar till att stärka Armeniens institutioner och skapa ett mer rättvist och jämlikt samhälle i linje med de högsta europeiska normerna. Detta fokus är avgörande för att lägga grunden för hållbar utveckling och framsteg.
Ekonomiskt samarbete, diversifiering av handeln och konnektivitet är också centrala pelare i agendan. Genom att arbeta tillsammans kan EU och Armenien skapa nya möjligheter för ekonomisk tillväxt, skapa arbetstillfällen, öka välståndet och förbättra människors liv. I detta sammanhang framhäver Armeniens initiativ ”Crossroads of Peace” än mer Armeniens potential som bro mellan olika regioner och främjar inkluderande regional konnektivitet och inkluderande regionalt samarbete i enlighet med målen i EU:s Global Gateway-strategi. Detta är också i linje med pelaren ”tillväxt och välstånd” i EU:s strategi för Svartahavsregionen.
Partnerskapsagendan behandlar viktiga socioekonomiska utmaningar, särskilt den sociala inkluderingen av kvinnor och flickor och personer i utsatta situationer, såsom armenier som fördrivits till följd av Azerbajdzjans militära operation i Nagorno-Karabach.
Genom att stärka handelsförbindelserna och modernisera och tillnärma handelspolitiken arbetar EU och Armenien för att diversifiera landets ekonomi, locka investeringar, förbättra de armeniska produkternas standard, öka exportkapaciteten och skapa nya marknadsmöjligheter. Fokus på anpassning av lagstiftningen, särskilt när det gäller modernisering av tullar, tekniska standarder och bestämmelser om livsmedelssäkerhet, belyser EU:s roll när det gäller att stödja Armeniens tillträde till den europeiska marknaden.
I partnerskapsagendan prioriteras också ett fördjupat samarbete om utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, inbegripet regional säkerhet, krishantering, reform av säkerhetssektorn, cybersäkerhet och motverkande av hybridhot, vilket återspeglar ett gemensamt engagemang för motståndskraft, stabilitet och fred. Samarbetet grundar sig på gemensamma värderingar, inbegripet engagemanget för målen och principerna i FN-stadgan och OSSE:s slutakt från Helsingfors.
I partnerskapsagendan erkänns vikten av rörlighet och direkta personkontakter för att främja utbyten inom utbildning, forskning och innovation. Dessa utbyten kommer att underlätta större rörlighet, främja en djupare förståelse och skapa varaktiga band mellan Armeniens och EU:s medborgare.
EU har åtagit sig att tillhandahålla stöd, expertis och bästa praxis till Armenien för att uppnå dessa prioriteringar, samt att samarbeta med likasinnade partner för att mobilisera tillgängliga internationella instrument, i samarbete med medlemsstaterna och att internationella finansieringsinstitutioner. Ett framgångsrikt genomförande av partnerskapsagenda är ett gemensamt ansvar. Det kommer att kräva fortlöpande dialog, effektiv samordning och en vilja att anpassa sig till nya utmaningar och möjligheter.
Partnerskapsagendan återspeglar också det armeniska folkets europeiska ambitioner och EU:s åtagande att stödja Armeniens demokratiska utveckling, suveränitet, territoriella integritet och socioekonomiska motståndskraft. EU lovordar Armeniens engagemang för europeiska värden och landets önskan att fördjupa integrationen i den europeiska gemenskapen.
Partnerskapet mellan EU och Armenien befinner sig i ett avgörande skede. Partnerskapsagendan beskriver vår gemensamma framtidsvision; en vision som återspeglar ett gemensamt åtagande att främja stabilitet, välstånd och fred i regionen, med målet att skapa konkreta fördelar. Genom att samarbeta kan EU och Armenien uppnå de ambitiösa mål som fastställs i denna agenda och skapa en mer välmående och trygg framtid för alla.