Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52025PC0311

Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande en ändring av bilaga IV (Energi) till EES-avtalet (Energiprestandadirektivet)

COM/2025/311 final

Bryssel den 13.6.2025

COM(2025) 311 final

2025/0165(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande en ändring av bilaga IV (Energi) till EES-avtalet

(Energiprestandadirektivet)

(Text av betydelse för EES)


MOTIVERING

1.Fråga som behandlas i förslaget

Detta förslag avser ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén i samband med det planerade antagandet av gemensamma EES-kommitténs beslut om ändring av bilaga IV (Energi) till EES-avtalet

2.Bakgrund till förslaget

2.1.EES-avtalet

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) säkerställer lika rättigheter och skyldigheter på den inre marknaden för medborgare och ekonomiska aktörer i EES. EES-avtalet gör det möjligt att införliva EU-lagstiftning om de fyra friheterna i alla 30 berörda stater, dvs. EU:s medlemsstater samt Norge, Island och Liechtenstein. Avtalet omfattar även samarbete på andra viktiga områden såsom forskning och utveckling, utbildning, sociala frågor, miljöfrågor, konsumentskydd, turism och kultur, vilka gemensamt benämns ”angränsande och övergripande politikområden”. EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994. Europeiska unionen och dess medlemsstater är parter i EES-avtalet.

2.2.Gemensamma EES-kommittén

Gemensamma EES-kommittén ansvarar för förvaltningen av EES-avtalet. Kommittén är ett forum som gör det möjligt att utbyta åsikter om frågor som rör EES-avtalets funktion. Besluten fattas i samförstånd och är bindande för parterna. På EU-sidan är det Europeiska kommissionens generalsekretariat som ansvarar för samordning av EES-frågor. 

2.3.Gemensamma EES-kommitténs planerade akt

Gemensamma EES-kommittén förväntas anta gemensamma EES-kommitténs beslut (den planerade akten) om ändring av bilaga IV (Energi) till EES-avtalet.

Syftet med den planerade akten är att införliva direktiv (EU) 2018/844 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet med EES-avtalet 1 .

Den planerade akten kommer att vara bindande för parterna i enlighet med artiklarna 103 och 104 i EES-avtalet.

3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar

Kommissionen överlämnar det bifogade utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén till rådet för antagande som unionens ståndpunkt. Efter antagandet bör ståndpunkten läggas fram i gemensamma EES-kommittén så snart som möjligt.

Det bifogade utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén innehåller anpassningar för Eftastaterna i EES, inbegripet ett tillfälligt och villkorat undantag för Island enligt skälen och anpassningstexten i det bifogade utkastet till beslut av gemensamma EES-kommittén, som går utöver vad som kan betraktas som rent tekniska anpassningar i den mening som avses i rådets förordning (EG) nr 2894/94 2 . Unionens ståndpunkt ska därför fastställas av rådet.

4.Rättslig grund

4.1.Förfarandemässig rättslig grund

4.1.1.Principer

I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.

Begreppet akter med rättslig verkan omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 3 .

4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Gemensamma EES-kommittén är ett organ som inrättats genom ett avtal, nämligen EES-avtalet. Den akt som ska antas av gemensamma EES-kommittén utgör en akt med rättslig verkan. Den planerade akten kommer att vara bindande enligt internationell rätt i enlighet med artiklarna 103 och 104 i EES-avtalet.

Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram. Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget jämförd med artikel 1.3 i rådets förordning (EG) nr 2894/94.

4.2.Materiell rättslig grund

4.2.1.Principer

Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget jämförd med artikel 1.3 i rådets förordning (EG) nr 2894/94 är främst beroende av den materiella rättsliga grunden för den EU-rättsakt som ska införlivas med EES-avtalet.

Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.

4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Eftersom gemensamma EES-kommitténs beslut införlivar förordning (EU) 2018/844 med EES-avtalet bör den materiella rättsliga grunden för detta rådsbeslut vara densamma som för den akt som ska införlivas. Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 194.2 i EUF-fördraget.

4.3.Slutsats

Den rättsliga grunden för det föreslagna beslutet bör vara artikel 194.2 i EUF-fördraget jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget och artikel 1.3 i rådets förordning (EG) nr 2894/94.

5.Offentliggörande av den planerade akten

Eftersom gemensamma EES-kommitténs akt kommer att ändra bilaga IV (Energi) till EES-avtalet är det lämpligt att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning efter antagandet.

2025/0165 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande en ändring av bilaga IV (Energi) till EES-avtalet

(Energiprestandadirektivet)


(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 194.2 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2894/94 av den 28 november 1994 om formerna för genomförandet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 4 , särskilt artikel 1.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 5 (EES-avtalet) trädde i kraft den 1 januari 1994.

(2)Enligt artikel 98 i EES-avtalet får gemensamma EES-kommittén besluta att ändra bland annat bilaga IV (Energi) till EES-avtalet.

(3)Direktiv (EU) 2018/844 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 6 bör införlivas med EES-avtalet.

(4)Villkoren för ett tillfälligt och villkorat undantag för Island från tillämpningen av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda fortsätter att gälla på grund av Islands relativt nya och enhetliga byggnadsbestånd. Undantaget bör vara strikt tidsbegränsat och bör endast tillämpas till dess att direktiv (EU) 2024/1275 om byggnaders energiprestanda har införlivats med EES-avtalet.

(5)Bilaga IV (Energi) till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)Unionens ståndpunkt i gemensamma EES-kommittén bör därför baseras på det åtföljande utkastet till beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande den föreslagna ändringen av bilaga IV (Energi) till EES-avtalet ska baseras på det utkast till gemensamma EES-kommitténs beslut som åtföljer det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1)     Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, (EUT L 156, 19.6.2018, s. 75).
(2)    Rådets förordning (EG) nr 2894/94 av den 28 november 1994 om formerna för genomförandet av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EGT L 305, 30.11.1994, s. 6).
(3)    Domstolens dom av den 7 oktober 2014, Tyskland/rådet, C-399/12, ECLI:EU:C:2014:2258, punkterna 61–64.
(4)    EGT L 305, 30.11.1994, s. 6.
(5)    EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.
(6)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (EUT L 156, 19.6.2018, s. 75).
Top

Bryssel den 13.6.2025

COM(2025) 311 final

BILAGA

till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande en ändring av bilaga IV (Energi) till EES-avtalet




(Energiprestandadirektivet)
































































































BILAGA

UTKAST TILL GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉNS BESLUT

nr …/…

av den [...]

om ändring av bilaga IV (Energi) till EES-avtalet

GEMENSAMMA EES-KOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet), särskilt artikel 98, och

av följande skäl:

(1)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 ska införlivas med EES-avtalet.

(2)Eftastaterna omfattas inte av unionens överordnade energieffektivitetsmål för 2030 i enlighet med direktiv 2012/27/EU, ändrat genom direktiv (EU) 2018/2001. Följaktligen ska Eftastaterna inte ange hur de bidrar till att uppnå unionens energieffektivitetsmål i sina respektive långsiktiga strategier i artikel 2a.2.

(3)På grund av Islands relativt nya och enhetliga byggnadsbestånd beviljas ett tillfälligt och villkorat undantag från tillämpningen av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Detta undantag bör tillämpas på direktiv 2010/31/EU, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018. Undantaget bör vara strikt tidsbegränsat och bör endast tillämpas till dess att direktiv (EU) 2024/1275 om byggnaders energiprestanda (omarbetning) har införlivats med EES-avtalet.

(4)Bilaga IV till EES-avtalet bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga IV till EES-avtalet ska ändras på följande sätt:

1.Punkt 17 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU) ska ändras på följande sätt:

i)Följande ska läggas till:

”, ändrat genom

-32018 L 0844: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 75).”

ii)Nuvarande anpassning d ska betecknas anpassning g. Nuvarande anpassning c ska betecknas anpassning e. Nuvarande anpassning b ska betecknas anpassning c.

iii)Följande anpassning ska införas efter anpassning a:

”b)I artikel 2a.2 ska ’och ange hur dessa milstolpar bidrar till att uppnå unionens energieffektivitetsmål i enlighet med direktiv 2012/27/EU’ inte tillämpas på Eftastaterna.”

iv)Följande anpassning ska införas efter anpassning c:

”d)Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

i) I punkt 3 ska ’eller, med avseende på Eftastaterna, senast [fem år] efter ikraftträdandet av gemensamma EES-kommitténs gemensamma beslut nr .../... av den [detta beslut]’ införas efter ’den 1 januari 2025’.

ii)I punkt 6 ska ’eller, med avseende på Eftastaterna, ett år efter ikraftträdandet av gemensamma EES-kommitténs beslut nr .../... av den [detta beslut]’ införas efter ’den 10 mars 2021’.”.

v)Följande anpassning ska införas efter anpassning e:

”f)I artiklarna 14.4 och 15.4 ska ’eller, med avseende på Eftastaterna, fem år efter ikraftträdandet av gemensamma EES-kommitténs beslut nr .../... av den [detta beslut]’ införas efter ’2025’.”.

2.Följande strecksats ska läggas till i punkt 24 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU):

”–32018 L 0844: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 75).”

Artikel 2

Texten till direktiv (EU) 2018/844 på isländska och norska, som ska offentliggöras i EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning, ska vara giltig.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft den [...] under förutsättning att alla anmälningar enligt artikel 103.1 i EES-avtalet har gjorts 2 *, eller den dag då gemensamma EES-kommitténs beslut nr .../... av den [...] 3 [om införlivande av direktiv 2012/27/EU med EES-avtalet] träder i kraft, om denna dag infaller senare.

Artikel 4

Detta beslut ska offentliggöras i EES-delen av och EES-supplementet till Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

   På gemensamma EES-kommitténs vägnar

   Ordförande

   

   Sekreterarna för

   gemensamma EES-kommittén

   



Förklaring från Islands regering

Till beslut nr [...] om införlivande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 med avtalet

[för antagande tillsammans med beslutet och för offentliggörande i EUT]

Island uttrycker sitt åtagande att arbeta för att bedöma införlivandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda (omarbetning) med EES-avtalet.

Island har inte införlivat några tidigare versioner av EU:s regelverk om byggnaders energiprestanda. Islands unika särdrag, såsom ett relativt nytt och enhetligt byggnadsbestånd, omfattande användning av förnybar uppvärmning och klimatförhållanden som avsevärt skiljer sig från många av EU:s medlemsstater, föranleder en grundlig bedömning av den inverkan som införlivandet av direktivet skulle få och de anpassningar som skulle bli nödvändiga för dess införlivande i Island. Dessutom skulle genomförandet av direktivet kräva att Island utarbetar en helt ny rättslig ram.

(1)    (EUT L 156, 19.6.2018, s. 75).
(2)    *    Inga konstitutionella krav angivna. Konstitutionella krav finns angivna.
(3)    EUT L …
Top