EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 13.6.2025

COM(2025) 308 final

2025/0163(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett brett avtalspaket som syftar till att konsolidera, fördjupa och utvidga de bilaterala förbindelserna med Schweiziska edsförbundet, och om provisorisk tillämpning av avtalet om villkor för Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•    Motiv och syfte med förslaget

Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet (nedan även kallat Schweiz) är ur ett ekonomiskt, historiskt, kulturellt, socialt och politiskt perspektiv nära sammanflätade. Unionen är Schweiz största handelspartner, medan Schweiz är unionens fjärde största handelspartner. Över 1,5 miljoner unionsmedborgare bor i Schweiz och knappt 450 000 schweiziska medborgare bor i unionen. Varje dag korsar flera hundra tusen gränsarbetare gränsen mellan EU och Schweiz i båda riktningarna.

Unionen och Schweiz är knutna till varandra genom flera bilaterala avtal. Genom avtal om fri rörlighet för personer, landtransporter, luftfart, handel med jordbruksprodukter och ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse deltar Schweiz i unionens inre marknad 1 . Genom avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket är Schweiz också ett Schengenassocierat land. Under covid-19-pandemin ökade samarbetet mellan unionen och Schweiz om gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Schweiz har också traditionellt varit en stark partner inom forskning och innovation. Landet har samarbetat med unionen om flera av unionens finansieringsprogram med särskild inriktning på forskning, innovation och utbildning.

Även om EU och Schweiz har ett nära samarbete har det också hämmats av flera långvariga strukturella problem. För att lösa dessa problem förhandlade unionen och Schweiz mellan 2014 och 2021 om ett avtal om en institutionell ram. Avtalet om en institutionell ram skulle också ha tillhandahållit styrningsramen för ytterligare avtal på områden med anknytning till den inre marknaden i vilken Schweiz deltar, inbegripet avtal för vilka förhandlingar hade godkänts av rådet, särskilt om livsmedelssäkerhet (2003 och 2008) och el (2006). Dessutom skulle det ha tillhandahållit styrningsramen för avtalet om hälsa, för vilket förhandlingar hade godkänts av rådet 2008.

Förhandlarna enades på teknisk nivå om ett utkast till avtal om en institutionell ram i november 2018. Som en reaktion på det schweiziska förbundsrådets vägran att godkänna utkastet avbröts förhandlingarna om de andra avtalen, eftersom både rådet, i sina slutsatser av den 19 februari 2019, och Europaparlamentet, i sin rekommendation av den 26 mars 2019, gjorde ingåendet av ett avtal om en institutionell ram till en förutsättning för ingåendet av nya avtal om tillträde till inre marknaden eller förbättrade villkor enligt befintliga avtal. Den 26 maj 2021 beslutade det schweiziska förbundsrådet, trots ytterligare försök att hitta lösningar, att ensidigt avsluta förhandlingarna om avtalet om en institutionell ram. Schweiz ensidiga beslut stoppade tillfälligt det bilaterala samarbetet inom forskning, innovation och utbildning.

Efter det att förhandlingarna om avtalet om en institutionell ram hade avbrutits inledde Europeiska kommissionen och Schweiz sonderande samtal i mars 2022 för att diskutera de framtida förbindelserna mellan EU och Schweiz. Dessa samtal ledde till en gemensam överenskommelse som dokumenterade båda sidors politiska uppfattning om vägen framåt för en framtida förhandling och fastställde komponenterna och parametrarna i ett brett förhandlingspaket samt ”landningszoner” och lösningar på viktiga institutionella och sektorsspecifika punkter.

Den gemensamma överenskommelsen godkändes av det schweiziska förbundsrådet och av Europeiska kommissionen i november 2023. Båda sidor åtog sig att använda överenskommelsen som grund för att söka förhandlingsmandat och noterade sin ambition att slutföra förhandlingarna under 2024.

Följaktligen antog kommissionen den 20 december 2023 en rekommendation till rådets beslut om att bemyndiga förhandlingar om det omfattande åtgärdspaket som identifierats och fastställts under de sonderande samtalen 2 . Det övergripande syftet med dessa förhandlingar var att modernisera och stärka de bilaterala förbindelserna mellan unionen och Schweiz, säkerställa rättvis konkurrens mellan företag i unionen och Schweiz som är verksamma på den inre marknaden och skydda unionsmedborgarnas rättigheter i Schweiz, bland annat genom att förhindra diskriminering mellan medborgare i olika medlemsstater. Detta skulle göra det möjligt för medborgare, företag och forskare på båda sidor att dra full nytta av den geografiska närheten, de gemensamma värdena och de ekonomiska banden mellan unionen och Schweiz. Samtidigt genomförde förbundsrådet motsvarande förberedande arbete på den schweiziska sidan. Efter slutförandet av de relevanta processerna i Schweiz rådet den 12 mars 2024 ett beslut om bemyndigande för kommissionen att inleda förhandlingar om det omfattande åtgärdspaketet, tillsammans med detaljerade förhandlingsdirektiv 3 .

Förhandlingarna om det breda paketet inleddes den 18 mars 2024 av Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Schweiziska edsförbundets dåvarande president Viola Amherd. Kommissionen förde förhandlingarna i samråd med rådet, särskilt med rådet (allmänna frågor), och Eftagruppen som särskild kommitté utnämnd av rådet för förhandlingarna med Schweiz. Vederbörlig hänsyn har tagits till Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2023 och kommissionen har fullt ut informerat Europaparlamentet i enlighet med artikel 218.10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Efter nio månaders intensiva förhandlingar meddelade ordförande Ursula von der Leyen och president Viola Amherd den 20 december 2024 att diskussionerna om alla delar av det breda paketet framgångsrikt hade slutförts. Det omfattande paketet omfattar uppdatering av de fem avtal som för närvarande ger Schweiz tillträde till unionens inre marknad: Uppdatering av tvistlösningsmekanismen i avtalet om handel med jordbruksprodukter, i linje med fastställd praxis i unionens och Schweiz handelsavtal med andra partner. Ett nytt protokoll om livsmedelssäkerhet som kommer att inrätta ett gemensamt område för livsmedelssäkerhet som omfattar alla aspekter av livsmedelskedjan och ersätter bilagorna om sanitära och fytosanitära åtgärder i avtalet om handel med jordbruksprodukter. Ett nytt avtal om el som kommer att göra det möjligt för Schweiz att delta i unionens inre marknad för el, Ett nytt avtal om hälsa som kommer att göra det möjligt för Schweiz att delta i unionens mekanismer och organ för att hantera allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, särskilt Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och systemet för tidig varning och reaktion. Ett nytt avtal om Schweiz permanenta och rättvisa ekonomiska bidrag till den ekonomiska och sociala sammanhållningen inom unionen, som återspeglar nivån på partnerskap och samarbete mellan parterna. Ett nytt avtal som kommer att tillåta att Schweiz deltar i flera av unionsprogrammen som är öppna för associering av tredjeländer: Horisont Europa, Euratoms forsknings- och utbildningsprogram, Iter/F4E (Fusion for Energy), Ett digitalt Europa och Erasmus+ samt EU för hälsa, ett program som syftar till att komplettera det samarbete som inrättats genom det avtal om hälsa det avtal om hälsa som de båda parterna förhandlade fram som en del av samma omfattande paket. Utöver de delar som anges ovan innehåller det breda paketet också ett separat protokoll om parlamentariskt samarbete.

Det här förslaget gäller undertecknandet, på Europeiska unionens vägnar, av följande avtal och instrument inom det omfattande paketet:

–Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer.

–Institutionellt protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer.

–Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart.

–Institutionellt protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart.

–Protokoll om statligt stöd till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart.

–Institutionellt protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg.

–Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg.

–Protokoll om statligt stöd till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg.

–Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse.

–Institutionellt protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse.

–Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter.

–Protokoll om upprättande av ett gemensamt område för livssäkerhet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter.

–Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om el.

–Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om hälsa.

–Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om Schweiz regelbundna ekonomiska bidrag för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i Europeiska unionen.

–Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om villkoren för Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå.

–Protokoll mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om parlamentariskt samarbete.

Detta förslag rör också den provisoriska tillämpningen av avtalet om Schweiz deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå eftersom det avtalet föreskriver dess provisoriska tillämpning från och med den 1 januari 2026 eller den 1 januari året efter undertecknandet, beroende på om undertecknandet äger rum före den 1 juli 2026 eller inte.

Ovanstående avtal och protokoll åtföljs av en gemensam förklaring av Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om upprättande av en högnivådialog om det omfattande bilaterala paketet och den möjliga vidareutvecklingen av de bilaterala förbindelserna mellan Europeiska unionen och Schweiz, vilken bör godkännas och undertecknas på unionens vägnar.

Avtalet om Schweiz deltagande i unionsprogram utgör en integrerad del av det mer omfattande paket som förhandlades mellan de båda parterna 2024, men kommissionen beslutade att påskynda förslaget till dess undertecknande i syfte att inleda dess provisoriska tillämpning från och med den 1 januari 2025. Kommissionen lade fram separata förslag i detta syfte 4 .

Det föreslagna tillvägagångssätt kommer att ge verkan åt de övergångsarrangemang som kommissionen beviljade Schweiz under förhandlingarna om det omfattande paketet. Samtidigt påverkar det inte tillvägagångssättet för det omfattande paketet som fastställdes genom den gemensamma överenskommelsen och bekräftades genom rådets mandat.

Avtalet om Schweiz deltagande i unionsprogram innehåller en tidsfristklausul enligt vilken den provisoriska tillämpningen av det avtalet ska upphöra om Schweiz inte slutför de förfaranden som krävs för att paketet ska kunna träda i kraft före utgången av 2028. Enligt kommissionens förslag om undertecknande av avtalet om Schweiz deltagande i unionsprogram gäller därför att det kommer att ingås som en del av det omfattande paketet av avtal som var föremål för de förhandlingar som genomfördes 2024.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Införandet av institutionella bestämmelser kommer att säkerställa en mer konsekvent och enhetlig tillämpning av unionens regelverk på de delar av den inre marknaden där Schweiz deltar eller inom politikområden där Schweiz har åtagit sig en dynamisk anpassning, att följa principen om enhetlig tolkning och tillämpning och att tillämpa tvistlösning med en roll för Europeiska unionens domstol i unionsrättsliga frågor. Principerna om icke-diskriminering av unionsmedborgare och lika villkor mellan unionsföretag och schweiziska företag står i centrum för de olika avtalen.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Det omfattande paketet av avtal mellan EU och Schweiz, respekterar till fullo fördragen och bevarar integriteten och autonomin i unionens rättsordning. Det främjar unionens värden, mål och intressen och säkerställer konsekvens, effektivitet och kontinuitet i unionens politik och verksamhet.

De institutionella och materiella förändringarna av de befintliga avtalen liksom, i relevanta fall, införande av regler om statligt stöd och nya avtal bidra till att unionens politiska mål på områdena

–inre marknaden,

–konkurrens,

–sysselsättning och sociala frågor,

–fri rörlighet för personer,

–transport,

–jordbruk,

–livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet,

–djur och animaliska produkter,

–import av växter och växtprodukter,

–konsumentskydd,

–energi,

–hälsa,

–handel.

Dessutom kommer avtalet som associerar Schweiz med unionsprogram och avtalet om Schweiz deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå att bidra ytterligare till unionens politiska mål på områdena

–utbildning,

–forskning och innovation,

–den digitala ekonomin och det digitala samhället,

–hälsa,

–rymdfrågor.

Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om Schweiz regelbundna ekonomiska bidrag för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i Europeiska unionen kommer att bidra till att unionens politiska mål uppnås när det gäller ekonomisk och social sammanhållning.

Unionens ekonomiska intressen skyddas genom att det säkerställs att Schweiz lämnar ett tillräckligt bidrag till förvaltning och drift av byråer och organ där Schweiz deltar, och till informationssystemen Schweiz har tillgång till.

Forumet för samarbete och dialog mellan ledamöter av Europaparlamentet och av schweiziska förbundsförsamlingen som inrättas genom ett särskilt protokoll är i linje med praxis för de associeringsavtal och strategiska partnerskapsavtal som unionen ingår med tredjeländer.

För flera avtal och protokoll som omfattas av detta förslag gäller att de kräver tekniska och digitala system för att tillämpas, men förslaget inför inte några bindande krav på förändringar när det gäller dessa systems användning eller arkitektur. Principen ”digitalt som standard” påverkas inte av förslaget.

2.RÄTTSLIG GRUND

Både avtalen och protokollen som är föremål för förslaget till beslut är nära förbundna, utgör en sammanhängande helhet och fastställer arkitekturen för ett förstärkt och omfattande partnerskap inom ett brett spektrum av områden som omfattas av fördragen, baserat på en lämplig balans mellan rättigheter och skyldigheter. Det innebär att den lämpliga materiella rättsliga grunden för förslaget till rådets beslut om undertecknande av de ovannämnda avtalen och protokollen är artikel 217 i EUF-fördraget. Den förfarandemässiga rättsliga grunden är artikel 218.5 i EUF-fördraget, jämförd med 218.8 andra stycket i EUF-fördraget. Rättslig grund för det föreslagna rådsbeslutet är således artikel 217 i EUF-fördraget jämförd med artikel 218.5 och 218.8 andra stycket i EUF-fördraget.

Kommissionen anser att unionen har befogenhet inom alla områden som omfattas av de avtal och protokoll som är föremål för detta förslag och att avtalen och protokollen därför bör undertecknas enbart av unionen.

3.BUDGETKONSEKVENSER

I avtalen inom områden som rör den inre marknaden där Schweiz deltar, avtalet om hälsa och avtalet om Europeiska unionens rymdprogrambyrå har Schweiz gått med på att lämna ekonomiska bidrag till unionens budget för förvaltningen och driften av byråer och organ där Schweiz deltar och till informationssystemen som Schweiz har tillgång till, med beaktande av varje avtals tillämpningsområde.

Om det redan finns andra finansieringsarrangemang för byråer eller informationssystem, bibehålls dessa.

De särskilda finansieringsarrangemangen för byråerna och informationssystemen beskrivs i avsnittet med närmare uppgifter om bestämmelserna i avtalen. Finansieringsöversikten för rättsakt som bifogas detta förslag åskådliggörs de framtida budgetkonsekvenserna av dessa arrangemang och deras betalningsvillkor.

4.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförande av organ som inrättas enligt avtal och protokoll

Paketet av avtal binds samman av likartade institutionella bestämmelser och/eller andra kopplingar. Alla avtal som omfattas av det omfattande paketet inbegriper gemensamma kommittéer som är sammansatta av företrädare för unionen och Schweiz och som följer samma modell. Alla avtal inom områden som rör den inre marknaden, avtalet om handel med jordbruksprodukter, avtalet om hälsa och avtalet om Schweiz regelbundna ekonomiska bidrag till unionens sociala och ekonomiska sammanhållning ger utrymme för möjligheten att inrätta arbetsgrupper. Flera avtal innehåller tvistlösningsmekanismer som bygger på samma modell, vilket säkerställer att överträdelser av skyldigheterna enligt det berörda avtalet eller paketet av avtal från någon av parternas sida kan hanteras. Slutligen inrättas genom protokollet om parlamentariskt samarbete en gemensam parlamentarisk kommitté som består av företrädare för Europaparlamentet och schweiziska förbundsförsamlingen.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Sammansättning av det omfattande paketet och typen av avtal och protokoll

Det omfattande paketet består av flera avtal och protokoll som har olika syften och strukturer, även om de har gemensamma inslag. Paketet inbegriper bland annat avtal och ett protokoll på områden som rör den inre marknaden där Schweiz deltar, ett avtal om handel med jordbruksprodukter, samarbetsavtal och ett protokoll om parlamentariskt samarbete. Flera av dessa avtal och protokoll åtföljs av gemensamma förklaringar. Paketet kompletteras med en gemensam förklaring om upprättandet av en högnivådialog mellan unionen och Schweiz.

Avtal på områden som rör den inre marknaden där Schweiz deltar

Som en följd av institutionella ändringar kommer fyra av fem befintliga avtal att anses vara avtal på områden som rör den inre marknad där Schweiz deltar, vilket har följder bland annat vad gäller deras sammankoppling. Även ett nytt avtal och ett nytt protokoll kommer att ha denna status.

Befintliga avtal som kommer att anses vara avtal på områden som rör den inre marknaden

–Avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer (nedan kallat avtalet om fri rörlighet för personer).

–Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart (nedan kallat luftfartsavtalet).

–Avtal mellan Schweiziska edsförbundet och Europeiska gemenskapen om gods- och persontransporter på väg och järnväg (nedan kallat avtalet om landtransport).

–mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse (nedan kallat avtalet om ömsesidigt erkännande).

Nya avtal och protokoll som kommer att anses vara avtal på områden som rör den inre marknaden

–Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om el (nedan kallat avtalet om el).

–Protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter om upprättande av ett gemensamt område för livssäkerhet (nedan kallat protokollet om det gemensamma området för livsmedelssäkerhet).

Avtal om handel med jordbruksprodukter

–Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter (nedan kallat avtalet om handel med jordbruksprodukter). Det ändrade avtalet anses inte längre vara ett avtal på ett område av den inre marknaden där Schweiz deltar.

Samarbetsavtal

–Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om hälsa (nedan kallat avtalet om hälsa).

–Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om Schweiz regelbundna ekonomiska bidrag för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i Europeiska unionen (nedan kallat sammanhållningsavtalet).

–Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om villkoren för Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallat avtalet om rymdprogrambyrån).

–Avtal mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om Schweiziska edsförbundets deltagande i unionsprogram (nedan kallat avtalet om unionsprogram).

Avtalet om unionsprogram kommer inte att beskrivas i detalj eftersom dess undertecknande är föremål för separata förslag 5 .

Protokoll om parlamentariskt samarbete

Protokollet om parlamentariskt samarbete mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om parlamentariskt samarbete (nedan kallat protokollet om parlamentariskt samarbete) tillhandahåller en rättslig grund och mekanismer för politiskt samarbete mellan Europaparlamentet och Schweiz förbundsförsamlingen.

Högnivådialog

”Gemensam förklaring av Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om upprättande av en högnivådialog om det omfattande bilaterala paketet och den möjliga vidareutvecklingen av de bilaterala förbindelserna mellan Europeiska unionen och Schweiz” kommer att utgöra ett ramverk för politiska diskussioner mellan den EU-kommissionär och den företrädare för det schweiziska förbundsrådet som ansvarar för förbindelserna mellan EU och Schweiz. Högnivådialoger som är ett vanligt verktyg som unionen förlitar sig på för att ge impulser till samarbete med tredjeländer inom ett särskilt område.

Institutionella bestämmelser

(1)Enhetlig tolkning och tillämpning: Skyldighet att tolka och tillämpa de berörda avtalen enhetligt på den inre marknaden och, i den utsträckning de inbegriper unionsrättsliga begrepp, i enlighet med rättspraxis från Europeiska unionens domstols, både före och efter undertecknandet av motsvarande avtal.

(2)Dynamisk anpassning: Skyldighet för parterna att, med begränsade undantag, i berörda avtal införliva alla unionsrättsakter som faller inom avtalens tillämpningsområde. På grund av unionens monistiska rättsordning ska dessa rättsakter genom införlivande i avtalen bli en del av den schweiziska rättsordningen. I gengäld kommer Schweiz att involveras i utarbetandet av de rättsakter som ska införlivas i de berörda avtalen. Schweiz kommer till exempel utan att ha rösträtt att delta i motsvarande kommittéer och expertgrupper. När det gäller avtal om ömsesidigt erkännande och om landtransport är Schweiz av historiska skäl skyldigt att i sin nationella rättsordning anta bestämmelser som uppnår de resultat som ska uppnås med dessa unionsrättsakter.

(3)Tvistlösning: En effektiv mekanism för tvistlösning som bygger på skiljeförfarande med en tredje part. Skiljedomstolen är skyldig att begära förhandsavgörande gällande bestämmelser i avtalen som omfattar unionsrättsliga begrepp från Europeiska unionens domstol, vars yttranden är rättsligt bindande för skiljedomstolen.

(4)Samband mellan avtal: Parternas möjlighet att vidta proportionella och effektiva kompensationsåtgärder som en del av ett förfarande för tvistlösning i fall där ena part anser att den andra parten inte har följt ett beslut av skiljedomstolen. Dessa kompensationsåtgärder kan antingen vidtas för det berörda avtalet eller för ett annat avtal som rör den inre marknaden, bland annat tillfälligt upphävande av hela eller delar av ett sådant avtal eller sådana avtal.

Bestämmelser om statligt stöd

Deltagande i byråer och informationssystem

Schweiz kommer att få ytterligare tillgång till byråer och/eller informationssystem enligt följande avtal på områden som rör den inre marknaden där Schweiz deltar: Avtalet om fri rörlighet för personer, avtalet om ömsesidigt erkännande, protokollet om det gemensamma området för livsmedelssäkerhet och avtalet om el. Schweiz kommer även att få ytterligare tillgång till byråer och informationssystem enligt avtalet om hälsa.

De ovannämnda standardbestämmelserna kommer att gälla för finansieringsarrangemang kopplade till den ytterligare tillgången till byråer och informationssystem som Schweiz får genom det omfattande paketet. I princip bör dessa standardbestämmelser gälla för finansieringsarrangemang kopplade till all ytterligare tillgång till byråer, organ, informationssystem och andra verksamheter till vilken Schweiz kan få tillgång enligt avtalen som är en del av paketet eller enligt ytterligare avtal som unionen och Schweiz kan komma att ingå.

Det operativa bidraget kommer att vara en del av Schweiz årliga ekonomiska bidrag och baseras på en bidragsnyckel som definieras som kvoten av Schweiz bruttonationalprodukt (BNP) till marknadspris och unionens BNP till marknadspris 6 . Bidragsnyckeln kommer att tillämpas på den årliga antagna unionsbudgeten i den eller de relevanta posterna i unionens budget för det berörda året, vid behov med förbehåll för justeringar som tar hänsyn till omfattningen av ett avtal. Det operativa bidraget till informationssystem och andra verksamheter kommer att beräknas genom att bidragsnyckeln tillämpas på den relevanta budgeten för det aktuella året enligt vad som anges i dokument som genomför budgeten (såsom arbetsprogram eller kontrakt). Den årliga deltagaravgiften kommer att uppgå till 4 % av det operativa bidraget.

Alla referensbelopp kommer att baseras på åtagandebemyndiganden.

Avtal om fri rörlighet för personer

–Europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures), som inrättades genom förordning (EU) 2016/589 7 .

–Elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (Electronic Exchange of Social Security Information (EESSI)), som upprättades genom förordning (EG) nr 883/2004  och förordning (EG) nr 987/2009 8 .

–Modulerna i informationssystemet för den inre marknaden (IMI), som upprättades genom förordning (EU) 1024/2012 9 i samband med utstationering av arbetstagare, tjänster, yrkeskvalifikationer, det europeiska yrkeskortet, reglerade yrken och den gemensamma digitala ingången.

Deltagare i Euresplattformen kommer att främja arbetskraftens rörlighet, underlätta utbytet av information om lediga tjänster och jobbsökarprofiler och säkerställa en högkvalitativ matchning mellan språk och nationella kontexter, bland annat genom användning av den europeiska klassificeringen av färdigheter, kvalifikationer och yrken (Esco).

Avtal om luftfart

Avtal om landtransport

Ett protokoll om statligt stöd bifogas avtalet och kommer att åtföljas av en gemensam förklaring. Ändringsprotokollet kommer även att åtföljas av en gemensam förklaring.

Avtal om ömsesidigt erkännande

Protokollet föreskriver att Schweiz ska ha tillgång till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), som inrättas genom förordning (EG) nr 178/2002 17 , och inbegriper ett standardtillägg om Efsas och dess personals rättigheter, privilegier och immunitet. Protokollet föreskriver även ett ekonomiskt bidrag från Schweiz i enligt med ovannämnda standardiserade regler för finansiering av Efsa och av följande informationssystem:

–Europhyt-portalen, upprättad genom kommissionens direktiv 94/3/EG 18 ,

–Systemet för snabb varning för livsmedel och foder (Rasff), upprättat genom förordning (EG) nr 178/2002 19 ,

–plattformen för sanitär och fytosanitär certifiering (Traces), upprättad genom förordning (EU) 2017/625 20 , och

–EU:s informationssystem för djursjukdomar (Adis), upprättat genom förordning (EU) 2020/2002 21 .

Gemensam förklaring om upprättandet av en högnivådialog mellan unionen och Schweiz

–främja ömsesidig förståelse och samarbete om det förhandlade omfattande bilaterala paketet och den möjliga vidareutvecklingen av de bilaterala förbindelserna,

–diskutera frågor av ömsesidigt intresse, särskilt Schweiz deltagande i den inre marknaden och möjligheterna att stärka partnerskapet, och

–utvärdera genomförandet av det omfattande bilaterala paketet, gemensamma kommitténs arbete och den möjliga vidareutvecklingen av deras bilaterala förbindelser.

Undertecknande och avtalstexter

Texterna till avtal och protokoll överlämnas till rådet tillsammans med detta förslag. Texten till de gemensamma förklaringar som åtföljer olika avtal eller protokoll överlämnas tillsammans med detta förslag, tillsammans med en gemensam förklaring om inrättandet av en högnivådialog mellan unionen och Schweiz och två unilaterala förklaringar från Schweiz om avtalet om fri rörlighet för personer respektive avtalet om hälsa.

Tabell 1: Översikt över institutionella och andra bestämmelser gemensamma för avtalen på områden som rör den inre marknaden där Schweiz deltar och avtalet om hälsa

Tabell 2: Regler om statligt stöd gemensamma för avtalet om el och protokollen om statligt stöd till avtalen om luftfart och om landtransport

2025/0163 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett brett avtalspaket som syftar till att konsolidera, fördjupa och utvidga de bilaterala förbindelserna med Schweiziska edsförbundet, och om provisorisk tillämpning av avtalet om villkor för Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 217 jämförd med artikel 218.5 och artikel 218.8 andra stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

av följande skäl:

(1)Den 12 mars 2024 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Schweiziska edsförbundet (nedan kallat Schweiz) om ett omfattande åtgärdspaket för de bilaterala förbindelserna med Schweiz, bestående av institutionella bestämmelser och bestämmelser om statligt stöd i, och vid behov särskilda anpassningar av, avtal mellan unionen och Schweiz på områden som rör den inre marknaden 26 , av ett avtal om Schweiz deltagande i unionsprogram och ett avtal som utgör grunden för Schweiz permanenta bidrag till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regioner 27 . Rådet bemyndigade också kommissionen att inleda förhandlingar med Schweiz om nya avtal om el, hälsa, livsmedelssäkerhet, om Schweiz deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå och järnvägsbyrå och om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart för att möjliggöra cabotage.

(2)Kommissionen har på unionens vägnar förhandlat fram ett omfattande paket av avtal vilket inbegriper protokoll om institutionella bestämmelser och regler om statligt stöd och som ändrar bestämmelserna i befintliga avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet på områden som rör den inre marknaden där Schweiz deltar, ett protokoll till det befintliga avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter som inrättar ett gemensamt område för livsmedelssäkerhet, ett avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om el, ett avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om hälsa, ett avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om Schweiz regelbundna ekonomiska bidrag för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i Europeiska unionen, ett avtal mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om Schweiziska edsförbundets deltagande i unionsprogram, ett avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om villkor för Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå samt ett protokoll mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om parlamentariskt samarbete.

(3)De institutionella protokollen fastställer en skyldighet för gemensamma kommittén att införliva alla unionsrättsakter som omfattas av avtalen samt bestämmelser för att säkerställa att Schweiz är bundet av dessa bestämmelser. De säkerställer en enhetlig tolkning och tillämpning av alla avtal på områden som rör den inre marknaden där Schweiz deltar och att, där tillämpningen av dessa avtal inbegriper unionsrättsliga begrepp, dessa tolkas och tillämpas i enlighet med rättspraxis från Europeiska unionens domstol. De institutionella protokollen fastställer en effektiv mekanism för tvistlösning som bygger på skiljeförfarande, inbegripet hänskjutande av ärenden till Europeiska unionens domstol av unionsrättsliga frågor som följer av ärendet Vid bristande efterlevnad av ett beslut från skiljedomstolen får proportionella kompensationsåtgärder antas enligt det berörda avtalet eller enligt något av avtalen på områden som rör den inre marknaden där Schweiz deltar.

(4)Ändringsprotokollen till befintliga avtal gör de nödvändiga materiella ändringarna förenliga med den nya institutionell ramen. Dessutom föreskriver ändringsprotokollet till luftfartsavtalet ömsesidigt utbyte av cabotagerättigheter.

(5)Protokollen om statligt stöd till de befintliga avtalen om luftfart och landtransport säkerställer lika villkor för Schweiz deltagande i den inre marknaden på de områden som omfattas av dessa avtal. Schweiz kommer att tillämpa materiella regler och procedurregler, inbegripet övervaknings- och efterlevnadsmekanismer, som är likvärdiga med dem som gäller inom unionen.

(6)Ändringsprotokollet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter uppdaterar avtalets tvistlösningsmekanism i linje med den praxis som fastställs i handelsavtal med unionen.

(7)Ett separat protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter upprättar ett gemensamt område för livssäkerhet som täcker alla aspekter av livsmedelskedjan. Detta protokoll inbegriper institutionella bestämmelser som är gemensamma för alla avtal på områden som rör den inre marknaden där Schweiz deltar.

(8)Det nya avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om el fastställer regler och villkor för Schweiz deltagande i den inre marknaden för el. Avtalet inbegriper de institutionella bestämmelser som är gemensamma för alla avtal på områden som rör den inre marknaden där Schweiz deltar samt regler om statligt stöd som är nästan identiska med dem som gäller på områdena luftfart och landtransport.

(9)Det nya avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om hälsa syftar till att stärka samarbetet mellan unionen och Schweiz vad gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och avtalet gäller, i tillämpliga delar, de institutionella bestämmelser som är gemensamma för avtalen på de områden av den inre marknaden där Schweiz deltar. Detta avtal är kopplat till Schweiz deltagande i programmet för unionens insats inom hälsoområdet (programmet EU för hälsa).

(10)I det nya avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om Schweiz regelbundna ekonomiska bidrag för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i Europeiska unionen fastställs den rättsliga grunden och parametrarna för Schweiz regelbundna ekonomiska bidrag, inom ramen för det omfattande paketet, för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i unionen. Avtalet inbegriper en tvistlösningsmekanism: vid bristande efterlevnad av ett beslut från skiljedomstolen får proportionella kompensationsåtgärder antas enligt något av avtalen paketet omfattar.

(11)I det nya avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om villkoren för Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå fastställs på vilka villkor Schweiz kan delta i byråns arbete.

(12)Identiska bestämmelser i de olika institutionella protokollen och de nya avtalen säkerställer Schweiz ekonomiska bidrag till kostnaderna för de informationssystem och byråer där Schweiz deltar.

(13)I protokollet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om parlamentariskt samarbete inrättas en gemensam parlamentarisk kommitté som forum för dialog och debatt mellan ledamöter av Europaparlamentet och av schweiziska förbundsförsamlingen, med syftet att främja ömsesidig förståelse av och reflektion kring det djupa förhållandet mellan EU och Schweiz, inbegripet dess möjliga vidareutveckling.

(14)Avtalen och protokollen som är föremål för det här förslaget till beslut utgör en sammanhängande helhet och fastställer arkitekturen för ett förstärkt och omfattande partnerskap inom ett brett spektrum av områden som omfattas av fördragen, baserat på en lämplig balans mellan rättigheter och skyldigheter. Beslutet om undertecknande av dessa avtal och protokoll bör därmed bygga på den materiella rättsliga grund som ges av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för inrättande av en associering med ömsesidiga rättigheter och skyldigheter, gemensamma åtgärder och särskilda förfaranden.

(15)I syfte att öka omfattningen av deras samarbete föreskrivs i avtalet om villkoren för Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå att parterna ska tillämpa det provisoriskt, i enlighet med sina respektive interna förfaranden och lagstiftning, från och med den 1 januari 2026, om dagen för undertecknandet av det avtalet infaller före den 1 juli 2026, eller från och med den 1 januari året efter dess undertecknande, om dagen för undertecknandet av det avtalet infaller efter den 30 juni 2026. Avtalet bör därför tillämpas provisoriskt i avvaktan på att det träder i kraft.

(16)Undertecknandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om Schweiziska edsförbundets deltagande i unionsprogram är föremål för separata förfaranden.

(17)Undertecknandet av den gemensamma förklaringen av Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om upprättande av en högnivådialog om det omfattande bilaterala paketet och den möjliga vidareutvecklingen av de bilaterala förbindelserna mellan Europeiska unionen och Schweiz bör för Europeiska unionens räkning godkännas.

(18)Avtalen och protokollen som är föremål för detta beslut bör undertecknas på unionens vägnar och de gemensamma förklaringar som åtföljer dessa avtal och protokoll bör godkännas,

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknandet på unionens vägnar av följande avtal och protokoll bemyndigas härmed med förbehåll för att de ingås 28 :

(a)Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer.

(b)Institutionellt protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer.

(c)Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart.

(d)Institutionellt protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart.

(e)Protokoll om statligt stöd till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart.

(f)Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg.

(g)Institutionellt protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg.

(h)Protokoll om statligt stöd till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg.

(i)Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse.

(j)Institutionellt protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse.

(k)Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter.

(l)Protokoll om upprättande av ett gemensamt område för livssäkerhet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter.

(m)Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om el.

(n)Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om hälsa.

(o)Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om Schweiz regelbundna ekonomiska bidrag för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i Europeiska unionen.

(p)Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om villkoren för Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå.

(q)Protokoll mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om parlamentariskt samarbete.

Artikel 2

1.Undertecknandet av den gemensamma förklaringen av Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om upprättande av en högnivådialog om det omfattande bilaterala paketet och den möjliga vidareutvecklingen av de bilaterala förbindelserna mellan Europeiska unionen och Schweiz godkänns härmed 29 .

2.Följande gemensamma förklaringar som åtföljer de avtal och protokoll som avses i artikel 1 i det här beslutet godkänns härmed:

(a)Följande gemensamma förklaringar som åtföljer det ändringsprotokoll som avses i artikel 1 a i detta beslut 30 :

–Gemensam förklaring om unionsmedborgarskap.

–Gemensam förklaring om att förhindra och agera mot missbruk av rättigheter som direktiv 2004/38/EG ger.

–Gemensam förklaring om att neka socialt bistånd och återkalla uppehållsrätt före förvärv av permanent uppehållsrätt.

–Gemensam förklaring om anmälan av påbörjande av anställning.

–Gemensam förklaring om konventionen om erkännande av kvalifikationer.

–Gemensam förklaring om lediga tjänster.

–Gemensam förklaring om gemensamma mål gällande friheten att tillhandahålla tjänster i upp till 90 arbetsdagar och säkerställande av utstationerade arbetstagares rättigheter.

–Gemensam förklaring om effektiva kontrollsystem inbegripet Schweiz dubbla system för kontroll av efterlevnad.

–Gemensam förklaring om principen ”lika lön för lika arbete på samma plats” och om en proportionerlig och adekvat skyddsnivå för utstationerade arbetstagare.

–Gemensam förklaring om Schweiz deltagande i Europeiska arbetsmyndighetens verksamhet.

–Gemensam förklaring om systemet med fastställande registrering av gränsarbetare.

–Gemensam förklaring gällande införlivande av två EU-rättsakter i bilaga I till avtalet.

(b)Gemensam förklaring som åtföljer det protokoll om statligt stöd som avses i artikel 1 e i detta beslut 31 .

(c)Gemensam förklaring som åtföljer det ändringsprotokoll som avses i artikel 1 f i detta beslut 32 .

(d)Gemensam förklaring som åtföljer det protokoll om statligt stöd som avses i artikel 1 h i detta beslut 33 .

(e)Gemensam förklaring som åtföljer det avtal som avses i artikel 1 m i detta beslut 34 .

3.Rådet noterar följande förklaringar från Schweiz:

(a)Förklaring från Schweiz om åtgärder att vidta för egenföretagare i samband med anmälningsförfarandet för arbetsrelaterade korttidsvistelser som åtföljer det ändringsprotokoll som avses i artikel 1 a i detta beslut 35 .

(b)Förklaring av Schweiziska edsförbundet med avseende på en analog inkludering av de institutionella aspekterna i avtalet om hälsa som åtföljer det avtal som avses i artikel 1 n i detta beslut 36 .

Artikel 3

Med förbehåll för ömsesidighet ska det avtal som avses i artikel 1 p i detta beslut tillämpas provisoriskt i enlighet med artikel 15.3 i det avtalet 37 .

Artikel 4

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

”INKOMSTER” – FÖRSLAG SOM PÅVERKAR BUDGETENS INKOMSTSIDA 

DEL I:

EUROPEISKA UNIONENS RYMDPROGRAMBYRÅ

1.FÖRSLAGETS TITEL

Förslag till rådets beslut om undertecknande av ett brett avtalspaket som syftar till att konsolidera, fördjupa och utvidga de bilaterala förbindelserna med Schweiziska edsförbundet

2.BUDGETPOSTER:

Del I beskriver de ekonomiska konsekvenserna av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om villkoren för Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallat avtalet om rymdprogrambyrån). Del II beskriver de ekonomiska konsekvenserna av de andra avtal i det omfattande paketet som föreskriver ett ekonomiskt bidrag från Schweiz till olika byråer och informationssystem.

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel (kapitel/artikel/punkt):

–Artikel 04 10 01 – Europeiska unionens rymdprogrambyrå (Euspa) – externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

Inkomsterna kommer att avsättas för följande utgiftspost (kapitel/artikel/punkt):

–Artikel 04 10 01 – Europeiska unionens rymdprogrambyrå (Euspa) – antagen budget

3.BUDGETKONSEKVENSER 38

 Förslaget påverkar inte budgeten

 Förslaget påverkar inte utgifterna, men däremot inkomsterna

 Förslaget påverkar inkomster avsatta för särskilda ändamål

på följande sätt:

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

4.BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Enligt artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska kommissionen bekämpa bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Därför är det en allmän skyldighet för alla kommissionens avdelningar att förebygga och spåra bedrägerier inom ramen för den dagliga verksamhet som avser hanteringen av ekonomiska resurser.

Bedrägerier eller oriktigheter som inbegriper unionsmedel har en särskilt negativ inverkan på kommissionens anseende och genomförandet av unionens politik. Kommissionens nuvarande strategi mot bedrägerier (Cafs) (COM(2019) 196) antogs den 29 april 2019 och ersatte 2011 års strategi. Strategin mot bedrägerier är ett politiskt dokument som innehåller kommissionens prioriteringar i kampen mot bedrägerier inför den fleråriga budgetramen 2021–2027. Huvudmålen för 2019 i strategin mot bedrägerier är att 1) ”ytterligare förbättra förståelsen av bedrägerimönster, bedragarprofiler och systemrelaterade brister när det gäller bedrägerier som riktar sig mot EU:s budget,” (insamling och analys av uppgifter) och 2) ”optimera samordningen, samarbetet och arbetsflödena för bekämpning av bedrägerier, särskilt hos kommissionens avdelningar och genomförandeorgan” (samordning, samarbete och processer). Strategin åtföljs av en handlingsplan som reviderades i juli 2023 och som, liksom dess föregångare, syftar till att stärka alla delar av bedrägeribekämpningscykeln: förebyggande, upptäckande, utredande och korrigerande.

De vägledande principerna och målstandarderna i 2019 års strategi mot bedrägerier är följande:

–Nolltolerans mot bedrägerier.

–Bedrägeribekämpning som en integrerad del av internkontrollen.

–Kontrollernas kostnadseffektivitet.

–Yrkesintegritet och kompetens för unionspersonal.

–Insyn i hur unionsmedlen används.

–Förebyggande av bedrägerier, särskilt bedrägerisäkring av utgiftsprogram.

–Ändamålsenliga utredningsresurser och snabbt informationsutbyte.

–Snabb korrigering (inklusive återvinning av förskingrade medel samt rättsliga/administrativa påföljder).

–Gott samarbete mellan interna och externa aktörer, särskilt mellan unionen och de ansvariga nationella myndigheterna, och mellan avdelningarna hos alla unionens berörda institutioner och organ.

–Effektiv intern och extern kommunikation om kampen mot bedrägerier.

Artikel 11 i avtalet om Europeiska unionens rymdprogrambyrå och bilaga III till avtalet om Schweiz deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå innehåller detaljerade bestämmelser om finansieringen av schweiziska deltagare i rymdprogrambyråns verksamhet, som också omfattar åtgärder mot bedrägerier. Bilaga III innehåller de uppgifter och förfaranden som krävs samt gör det möjligt för organen att utföra sina uppgifter på ett bristfälligt sätt för att skydda unionens ekonomiska intressen (Europeiska kommissionen eller andra personer som bemyndigats av Europeiska kommissionen, däribland Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten. Unionens ekonomiska intressen ska skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder som rör förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inbegripet bedrägeri, krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts kommersiellt och, i förekommande fall, åläggande av administrativa sanktioner.

I enlighet med budgetförordningen bör varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen i syfte att ge kommissionen, Olaf och revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Såsom uttryckligen föreskrivs i artikel 11.4 i avtalet om Europeiska unionens rymdprogrambyrå får kontroller och revisioner utföras även efter det att tillämpningen av ett protokoll har avbrutits, tillämpningen av avtalet upphört eller avtalet sagts upp.

Avtalet om Europeiska unionens rymdprogrambyrå säkerställer Olafs möjlighet att på Schweiziska edsförbundets territorium få utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, avseende en schweizisk enhet som är part i ett relevant finansieringsavtal eller en schweizisk tredjepartsenhet genomför finansieringsavtalet enligt ett kontrakt, i enlighet med och i den utsträckning som föreskrivs i det relevanta finansieringsavtalet och andra tillämpliga kontrakt. Europeiska kommissionen och Olaf ska när de utövar sina uppdrag på Schweiziska edsförbundets territorium agera på ett sätt som är förenligt med schweizisk rätt.

Granskningar och revisioner får utföras av unionens tjänstemän, särskilt tjänstemän vid Europeiska kommissionen och Europeiska revisionsrätten, eller av andra personer som har bemyndigats av Europeiska kommissionen. När Europeiska kommissionen eller andra personer som bemyndigats av Europeiska kommissionen utövar sina uppdrag på Schweiziska edsförbundets territorium ska de agera på ett sätt som är förenligt med schweizisk rätt.

De schweiziska myndigheterna ska, i enlighet med tillämpliga internationella samarbetsinstrument, samarbeta med de myndigheter i unionen eller i medlemsstaterna som är behöriga att utreda och lagföra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen, inbegripet att väcka talan mot påstådda gärningsmän och medhjälpare till dessa brott. Begäranden som lämnas in i enlighet med tillämpliga internationella samarbetsinstrument får i tillämpliga fall omfatta begäranden som görs i samband med Eppos utredningar eller lagföring. Det möjliggör ett samarbete med Eppo i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen.

Dessutom föreskrivs i avtalet om Europeiska unionens rymdprogrambyrå effektiva mekanismer för att säkerställa verkställighet av kommissionens beslut på Schweiziska edsförbundets territorium.

5.ÖVRIGA ANMÄRKNINGAR

Schweiz årliga ekonomiska bidrag till finansieringen av Europeiska unionens rymdprogrambyrå kommer att utgöras av summan av ett operativt bidrag å ena sidan och en deltagaravgift å andra sidan, i enlighet med artikel 4 i avtalet om Europeiska unionens rymdprogrambyrå och bilaga I till det avtalet.

Det operativa bidraget kommer att baseras på en bidragsnyckel som definieras som kvoten av Schweiz bruttonationalprodukt (BNP) till marknadspris och unionens BNP till marknadspris. BNP som tillämpas kommer att vara de senast tillgängliga från och med den 1 januari det år då den årliga betalningen kommer att göras enligt Europeiska unionens statistikkontor (Eurostat), med vederbörlig hänsyn till avtalet om samarbete på statistikområdet 39 . Om detta avtal upphör att gälla ska Schweiz BNP vara den som fastställs på grundval av uppgifter från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Det operativa bidraget kommer att beräknas genom tillämpning av bidragsnyckeln på unionens årliga antagna budget för den eller de relevanta posterna i unionens budget för året i fråga. Alla referensbelopp kommer att baseras på åtagandebemyndiganden.

Den årliga deltagaravgiften ska vara en procentandel av det årliga operativa bidraget. Den årliga deltagaravgiften ska ha följande värden:

–    2026: 2 %

–    2027: 3 %

–    2028 och efterföljande år: 4 %.

Alla ekonomiska bidrag från Schweiz eller betalningar från unionen, samt beräkningen av belopp som ska betalas eller mottas, kommer att vara i euro.

Europeiska kommissionen ska utfärda betalningsanmodanden till Schweiz som motsvarar Schweiz bidrag. Schweiz ska betala det belopp som anges i denna betalningsanmodan senast 45 dagar efter att en betalningsanmodan har mottagits.

Vid försenad betalning av bidraget ska Schweiz erlägga dröjsmålsränta på utestående belopp räknat från förfallodagen. Räntesatsen för fordringar som inte betalats på förfallodagen ska vara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner enligt offentliggörande i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning och som gäller den första kalenderdagen i den månad då förfallodagen infaller eller 0 %, beroende på vilken som är högst, plus 3,5 procentenheter.

DEL II:

ANDRA BYRÅER OCH INFORMATIONSSYSTEM

1.FÖRSLAGETS TITEL

Förslag till rådets beslut om undertecknande av ett brett avtalspaket som syftar till att konsolidera, fördjupa och utvidga de bilaterala förbindelserna med Schweiziska edsförbundet

2.BUDGETPOSTER:

I del II beskrivs de ekonomiska konsekvenserna av de andra avtal i det breda paketet som föreskriver ett ekonomiskt bidrag från Schweiz till olika organ och informationssystem, med undantag för avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om villkoren för Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå. I del I beskrivs de ekonomiska konsekvenserna av det senare avtalet.

Enligt avtalen på områden som rör den inre marknaden där Schweiz deltar träder avtalet om hälsa och avtalet om Europeiska rymdprogrambyrån i kraft, och Schweiz kommer att bidra ekonomiskt till unionens budget för förvaltning och drift av byråer och organ, informationssystem och andra verksamheter till vilka Schweiz har tillgång enligt dessa avtal. En uppsättning standardiserade finansiella regler förhandlades fram och införlivades i de särskilda avtalen. Dessa gäller inte avtalen om Schweiz deltagande i respektive Europeiska unionens rymdprogrambyrå och i unionsprogram.

En detaljerad beskrivning av de finansiella reglerna finns i avsnitt 5 i detta dokument.

Schweiz kommer att få tillgång till och behöva bidra ekonomiskt enligt överenskomna finansiella regler till följande informationssystem:

–Europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures), som inrättades genom förordning (EU) 2016/589.

–Elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (Electronic Exchange of Social Security Information (EESSI)), som upprättades genom förordning (EG) nr 883/2004 och förordning (EG) nr 987/2009. 

–Modulerna i informationssystemet för den inre marknaden (IMI), som upprättades genom förordning (EU) 1024/2012 i samband med utstationering av arbetstagare, tjänster, yrkeskvalifikationer, det europeiska yrkeskortet, reglerade yrken och den gemensamma digitala ingången.

–Informationssystemet EudraGMDP om gemenskapsregler för humanläkemedel, som inrättades genom direktiv 2004/27/EG.

–Europhyt-portalen, som inrättades genom kommissionens direktiv 94/3/EG av den 21 januari 1994.

–Systemet för snabb varning för livsmedel och foder (Rasff), som inrättades genom förordning (EG) nr 178/2002.

–Plattformen för sanitär och fytosanitär certifiering (Traces), som inrättades genom förordning (EU) 2017/625.

–Informationssystemet för djursjukdomar (Adis), som inrättades genom förordning (EU) 2020/2002.

–Unionsdatabasen, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001, om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor

Schweiz kommer att få tillgång till och behöva bidra ekonomiskt enligt överenskomna finansiella regler till följande byråer:

–Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, inrättat genom förordning (EG) nr 851/2004.

–Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), inrättad genom förordning (EG) nr 178/2002.

–Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer), inrättad genom förordning (EU) 2019/942.

När alternativa finansieringskällor finns kommer dessa att bibehållas. Om situationen skulle förändras under avtalens livscykel ska de standardiserade finansiella reglerna gälla. Följande informationssystemet och byråer berörs:

–Tachonet, inrättat genom förordning (EU) nr 165/2014 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/68.

–Systemet för tidig varning och reaktion, inrättat genom förordning (EU) 2022/2371.

–Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa), inrättad genom förordning (EU) 2018/1139.

–Ömsesidigt informationssystem om social trygghet (Missoc)

För att beakta att Schweiz inte kommer att få tillgång till verksamheten hos Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer), som ligger utanför tillämpningsområdet för avtalet om el, kommer Schweiz årliga operativa bidrag till Acer att beräknas på basis av ett årligt referensbelopp motsvarande 85 % av beloppet i unionens årliga antagna budget för den eller de relevanta posterna i unionens budget.

Enligt den nuvarande fleråriga budgetramen (2021–2027) kommer inget bidrag att krävas från Schweiz för finansiering av systemet för tidig varning och reaktion i enlighet med de ovannämnda finansiella reglerna. I stället kommer bidraget att täckas av Schweiz bidrag till finansiering av ECDC och programmet EU för hälsa, eftersom dessa är de två finansieringskällorna för systemet för tidig varning och reaktion enligt den nuvarande fleråriga budgetramen.

Vid tidpunkten för utarbetande av denna fil går det inte att fastställa de exakta följderna av Schweiz bidrag till budgeten eftersom Schweiz kommer att börja bidra först efter att de berörda avtalen har trätt i kraft och när detta sker beror på Schweiz uppfyllande av vissa konstitutionella skyldigheter. Den processen kan ta flera år, vilket kan innebära att avtalen inte träder i kraft under den nuvarande fleråriga budgetramen.

Eftersom de överenskomna finansieringsarrangemangen kommer att generera ett återkommande intäktsflöde för unionens budget och standardbestämmelserna kommer att fungera som modell för Schweiz bidrag till förvaltning och drift av ytterligare byråer eller informationssystem till vilka Schweiz kommer att få tillgång i framtiden, är det ändå relevant att åskådliggöra hur de finansiella reglerna skulle kunna påverka budgeten. De belopp som nämns gäller de finansiella reglerna för budgeten för 2024, som fungerade som referens under förhandlingarna om finansieringsarrangemang och betalningsmetoder.

·Informationssystem

Europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel (kapitel/artikel/punkt):

–R 6 1 2 0 – Europeiska socialfonden plus – Inkomster avsatta för särskilda ändamål

Inkomsterna kommer att avsättas för följande utgiftsposter (kapitel/artikel/punkt):

Artikel 07 02 04 – ESF+ – Delen för sysselsättning och social innovation (EaSI), och

–Artikel 07 10 09 – Europeiska arbetsmyndigheten (ELA): utgifter för Eures-plattformen

Elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (Electronic Exchange of Social Security Information (EESSI))

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel (kapitel/artikel/punkt):

–6 1 2 0 – Europeiska socialfonden plus – Inkomster avsatta för särskilda ändamål

–R 6 6 3 0 – Pilotprojekt, förberedande åtgärder, åtgärder inom ramen för kommissionens befogenheter samt övriga åtgärder

Inkomsterna kommer att avsättas för följande utgiftsposter (kapitel/artikel/punkt):

–Artikel 07 02 04 – ESF+ — Delen för sysselsättning och social innovation (EaSI)

–Post 07 20 03 01 – Fri rörlighet för arbetstagare, samordning av de sociala trygghetssystemen och åtgärder till förmån för migrerande arbetstagare, inklusive från tredjeländer

Informationssystemet för den inre marknaden (IMI)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel (kapitel/artikel/punkt):

–6 00 03 00 – Programmet för den inre marknaden – Inkomster avsatta för särskilda ändamål 

Inkomsterna kommer att avsättas för följande utgiftspost (kapitel/artikel/punkt):

–Post 03 01 01 01 – Stödutgifter för programmet för den inre marknaden (03 01 01 01 02) 

EudraGMDP

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel (kapitel/artikel/punkt):

–6 6 2

Inkomsterna kommer att avsättas för följande utgiftspost (kapitel/artikel/punkt):

–6 10 03 01 – Unionens stöd till Europeiska läkemedelsmyndigheten

Europhyt, iRasff, Traces, Adis

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel (kapitel/artikel/punkt):

–60 30

Inkomsterna kommer att avsättas för följande utgiftspost (kapitel/artikel/punkt):

–Artikel 03 02 06 – Bidra till en hög nivå av hälsoskydd och välbefinnande för människor, djur och växter

Unionsdatabasen, inrättad genom direktiv (EU) 2018/2001.

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel (kapitel/artikel/punkt):

–6 06 08 – Andra bidrag och återbetalningar – Inkomster avsatta för särskilda ändamål 

Inkomsterna kommer att avsättas för följande utgiftspost (kapitel/artikel/punkt):

–02 20 04 02 – Stödverksamhet till EU:s energipolitik och inre energimarknad

·Byråer

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa).

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel (kapitel/artikel/punkt):

–6 6 2

Inkomsterna kommer att avsättas för följande utgiftspost (kapitel/artikel/punkt):

–Artikel 06 10 01 – Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar

–Artikel 06 10 02 – Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet 

Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel (kapitel/artikel/punkt):

–6 06 08 – Decentraliserade byråer och organ – Inkomster avsatta för särskilda ändamål 

Inkomsterna kommer att avsättas för följande utgiftspost (kapitel/artikel/punkt):

–Artikel 02 10 06 – Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer)

3.BUDGETKONSEKVENSER 

 Förslaget påverkar inte budgeten

 Förslaget påverkar inte utgifterna, men däremot inkomsterna

 Förslaget påverkar inkomster avsatta för särskilda ändamål

på följande sätt:

·Informationssystem

Europeiska nätverket för arbetsförmedlingar (Eures)

Elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (Electronic Exchange of Social Security Information (EESSI))

Informationssystemet för den inre marknaden (IMI) 

EudraGMDP

Europhyt, iRasff, Traces, Adis

Unionsdatabasen, inrättad genom direktiv (EU) 2018/2001.

·Byråer

Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa)

Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) 40

4.BESTÄMMELSER OM BEDRÄGERIBEKÄMPNING

Enligt artikel 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska kommissionen bekämpa bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Därför är det en allmän skyldighet för alla kommissionens avdelningar att förebygga och spåra bedrägerier inom ramen för den dagliga verksamhet som avser hanteringen av ekonomiska resurser.

Bedrägerier eller oriktigheter som inbegriper unionsmedel har en särskilt negativ inverkan på kommissionens anseende och genomförandet av unionens politik. Kommissionens nuvarande strategi mot bedrägerier (Cafs) (COM(2019) 196) antogs den 29 april 2019 och ersatte 2011 års strategi. Strategin mot bedrägerier är ett politiskt dokument som innehåller kommissionens prioriteringar i kampen mot bedrägerier inför den fleråriga budgetramen 2021–2027. Huvudmålen för 2019 i strategin mot bedrägerier är att 1) ”ytterligare förbättra förståelsen av bedrägerimönster, bedragarprofiler och systemrelaterade brister när det gäller bedrägerier som riktar sig mot EU:s budget,” (insamling och analys av uppgifter) och 2) ”optimera samordningen, samarbetet och arbetsflödena för bekämpning av bedrägerier, särskilt hos kommissionens avdelningar och genomförandeorgan” (samordning, samarbete och processer). Strategin åtföljs av en handlingsplan som reviderades i juli 2023 och som, liksom dess föregångare, syftar till att stärka alla delar av bedrägeribekämpningscykeln: förebyggande, upptäckande, utredande och korrigerande.

De vägledande principerna och målstandarderna i 2019 års strategi mot bedrägerier är följande:

–Nolltolerans mot bedrägerier.

–Bedrägeribekämpning som en integrerad del av internkontrollen.

–Kontrollernas kostnadseffektivitet.

–Yrkesintegritet och kompetens för unionspersonal.

–Insyn i hur unionsmedlen används.

–Förebyggande av bedrägerier, särskilt bedrägerisäkring av utgiftsprogram.

–Ändamålsenliga utredningsresurser och snabbt informationsutbyte.

–Snabb korrigering (inklusive återvinning av förskingrade medel samt rättsliga/administrativa påföljder).

–Gott samarbete mellan interna och externa aktörer, särskilt mellan unionen och de ansvariga nationella myndigheterna, och mellan avdelningarna hos alla unionens berörda institutioner och organ.

–Effektiv intern och extern kommunikation om kampen mot bedrägerier.

5.ÖVRIGA ANMÄRKNINGAR

Schweiz årliga ekonomiska bidrag till finansieringen av informationssystem och byråer kommer att utgöras av summan av å ena sidan ett operativt bidrag och å andra sidan en deltagaravgift.

Det operativa bidraget kommer att baseras på en bidragsnyckel som definieras som kvoten av Schweiz bruttonationalprodukt (BNP) till marknadspris och unionens BNP till marknadspris. BNP som tillämpas kommer att vara de senast tillgängliga från och med den 1 januari det år då den årliga betalningen kommer att göras enligt Europeiska unionens statistikkontor (Eurostat), med vederbörlig hänsyn till avtalet om samarbete på statistikområdet 41 . Om detta avtal upphör att gälla ska Schweiz BNP vara den som fastställs på grundval av uppgifter från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Det operativa bidraget för byråer kommer att beräknas genom tillämpning av bidragsnyckeln på unionens årliga antagna budget för den eller de relevanta posterna i unionens budget för året i fråga. Det operativa bidraget till informationssystem och andra verksamheter kommer att beräknas genom att bidragsnyckeln tillämpas på den relevanta budgeten för det aktuella året enligt vad som anges i dokument som genomför budgeten (såsom arbetsprogram eller kontrakt). Alla referensbelopp kommer att baseras på åtagandebemyndiganden.

Den årliga deltagaravgiften ska vara 4 % av det årliga operativa bidraget.

Alla ekonomiska bidrag från Schweiz eller betalningar från unionen, samt beräkningen av belopp som ska betalas eller mottas, kommer att vara i euro.

Europeiska kommissionen kommer senast den 16 april budgetåret meddela Schweiz följande information avseende Schweiz deltagande:

–Beloppen för åtagandebemyndiganden i på unionens årliga antagna budget för den eller de relevanta posterna i unionens budget för året i fråga för varje byrå och beloppen för åtagandebemyndiganden i förhållande till unionens antagna budget för det berörda året för den relevanta budgeten för informationssystemen.

–Deltagaravgiftens belopp.

–När det gäller byråer, under år N+1, de belopp i budgetåtaganden som gjorts för åtagandebemyndiganden som beviljats år N under den eller de relevanta posterna i unionens budget i förhållande till unionens årliga budget och som förts upp i de relevanta posterna i unionens budget för år N.

På grundval av sitt budgetförslag ska kommissionen så snart som möjligt, dock senast den 1 september under budgetåret, göra en uppskattning av ovannämnda information.

Europeiska kommissionen ska utfärda betalningsanmodanden till Schweiz motsvarande dess bidrag till var och en av de byråer, informationssystem och andra verksamheter i vilka Schweiz deltar. Schweiz ska betala det belopp som anges i denna betalningsanmodan senast 60 dagar efter att en betalningsanmodan har utfärdats.

För varje betalningsanmodan får Schweiz göra separata betalningar för varje byrå, informationssystem eller andra verksamhet. 

Vid försenad betalning av bidraget ska Schweiz erlägga dröjsmålsränta på utestående belopp räknat från förfallodagen.

Räntesatsen för fordringar som inte betalats på förfallodagen ska vara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner enligt offentliggörande i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning och som gäller den första kalenderdagen i den månad då förfallodagen infaller eller 0 %, beroende på vilken som är högst, plus 3,5 procentenheter.

(1)    Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg, Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart, Avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse, Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter, alla utfärdade den 21 juni 1999 (EGT L 114, 30.4.2002, s. 1).

(2)    COM(2023) 798 final, 20.12.2023.

(3)    Rådets beslut (EU, Euratom) 2024/995 av den 12 mars 2024 om bemyndigande att inleda förhandlingar med Schweiziska edsförbundet om institutionella bestämmelser i avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet som rör den inre marknaden, om ett avtal om Schweiziska edsförbundets deltagande i unionsprogram och om ett avtal som utgör grunden för Schweiziska edsförbundets permanenta bidrag till unionens sammanhållning (EUT L, 2024/995, 26.3.2024).

(4)    COM(2025) 159 final och COM(2025) 160 final, 9.4.2025.

(5)

   COM(2025) 159 final och COM(2025) 160 final, 9.4.2025.

(6)    Respektive BNP som tillämpas kommer att vara de senast tillgängliga från och med den 1 januari det år då den årliga betalningen görs enligt Europeiska unionens statistikkontor (Eurostat), med vederbörlig hänsyn till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet (EUT L 90, 28.3.2006, s. 2).

(7)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 av den 13 april 2016 om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar (Eures), om arbetstagares tillgång till rörlighetstjänster och om ytterligare integration av arbetsmarknaderna samt om ändring av förordningarna (EU) nr 492/2011 och (EU) nr 1296/2013 (EUT L 107, 22.4.2016, s. 1).

(8)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 30.10.2009, s. 1).

(9)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1).

(10)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (EUT L 212, 22.8.2018, s. 1).

(11)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/796 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens järnvägsbyrå och om upphävande av förordning (EG) nr 881/2004 (EUT L 138, 26.5.2016, s. 1).

(12)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 av den 4 februari 2014 om färdskrivare vid vägtransporter, om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (EUT L 60, 28.2.2014, s. 1) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/68 av den 21 januari 2016 om gemensamma förfaranden och specifikationer som krävs för sammankoppling av elektroniska register över förarkort (EUT L 15, 22.1.2016, s. 51), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1503 av den 25 augusti 2017 (EUT L 221, 26.8.2017, s. 10).

(13)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG av den 5 september 2007 om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder, om upphävande av rådets direktiv 75/106/EEG och 80/232/EEG samt om ändring av rådets direktiv 76/211/EEG (EUT L 247, 21.9.2007, s. 17).

(14)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/27/EG av den 31 mars 2004 om ändring av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EUT L 136, 30.4.2004, s. 34).

(15)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/942 av den 5 juni 2019 om inrättande av Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (EUT L 158, 14.6.2019, s. 22).

(16)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82).

(17)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(18)    Kommissionens direktiv 94/3/EG av den 21 januari 1994 om ett förfarande för anmälan om kvarhållande av en försändelse eller en skadegörare som har sitt ursprung i tredje land och som utgör en överhängande fara för växtskyddet (EGT L 32, 5.2.1994, s. 37).

(19)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

(20)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).

(21)    Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2002 av den 7 december 2020 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller anmälan och rapportering av förtecknade sjukdomar inom unionen, vad gäller format och förfaranden för inlämnande och rapportering av unionsövervakningsprogram och av utrotningsprogram och för ansökan om erkännande av sjukdomsfri status, och vad gäller det elektroniska informationssystemet (EUT L 412, 8.12.2020, s. 1).

(22)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (EUT L 142, 30.4.2004).

(23)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2371 av den 23 november 2022 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 1082/2013/EU (EUT L 314, 6.12.2022, s. 26).

(24)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut nr 541/2014/EU (EUT L 170, 12.5.2021, s. 69).

(25)    Samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om de europeiska programmen för satellitnavigering (EUT L 15, 20.1.2014, s. 3).

(26)    Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg, Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart, Avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse, Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter, alla utfärdade den 21 juni 1999 (EGT L 114, 30.4.2002, s. 1).

(27)    Rådets beslut (EU, Euratom) 2024/995 av den 12 mars 2024 om bemyndigande att inleda förhandlingar med Schweiziska edsförbundet om institutionella bestämmelser i avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet som rör den inre marknaden, om ett avtal om Schweiziska edsförbundets deltagande i unionsprogram och om ett avtal som utgör grunden för Schweiziska edsförbundets permanenta bidrag till unionens sammanhållning (EUT L, 2024/995, 26.3.2024).

(28)    Texterna till avtalen och protokollen kommer att offentliggöras tillsammans med beslutet om ingående.

(29)    Förklaringen offentliggörs i EUT L, [XXX].

(30)    Förklaringarna offentliggörs i EUT L, [XXX].

(31)    Förklaringen offentliggörs i EUT L, [XXX].

(32)    Förklaringen offentliggörs i EUT L, [XXX].

(33)    Förklaringen offentliggörs i EUT L, [XXX].

(34)    Förklaringen offentliggörs i EUT L, [XXX].

(35)    Förklaringen offentliggörs i EUT L, [XXX].

(36)    Förklaringen offentliggörs i EUT L, [XXX].

(37)    Den dag från och med vilken avtalet kommer att tillämpas provisoriskt kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(38)    Alla tal för åren 2026 och 2027 som anges i detta avsnitt är preliminära och motsvarar de senaste tillgängliga skattningarna.

(39)    Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet (EUT L 90, 28.3.2006, s. 2)

(40)    Baserat på ett årligt referensbelopp motsvarande 85 % av beloppet i unionens årliga antagna budget för den eller de relevanta posterna i unionens budget.

(41)    Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om samarbete på statistikområdet (EUT L 90, 28.3.2006, s. 2)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 13.6.2025

COM(2025) 308 final

BILAGA

till

Förslag till rådets beslut

om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett brett avtalspaket som syftar till att konsolidera, fördjupa och utvidga de bilaterala förbindelserna med Schweiziska edsförbundet, och om provisorisk tillämpning av avtalet om villkor för Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå

ÄNDRINGSPROTOKOLL TILL AVTALET MELLAN EUROPEISKA GEMENSKAPEN OCH DESS MEDLEMSSTATER, Å ENA SIDAN, OCH SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET, Å ANDRA SIDAN, OM FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER

EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen,

och

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET, nedan kallat Schweiz,

SOM BEAKTAR avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, utfärdat i Bryssel den 21 juni 1999 (nedan kallat avtalet), som trädde i kraft den 1 juni 2002,

SOM BEAKTAR protokollet till avtalet av den 21 juni 1999 mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer angående Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens deltagande som avtalsslutande parter, till följd av deras anslutning till Europeiska unionen, utfärdat i Bryssel den 26 oktober 2004, som trädde i kraft den 1 april 2006,

SOM BEAKTAR protokollet till avtalet av den 21 juni 1999 mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer angående Republiken Bulgariens och Rumäniens deltagande som avtalsslutande parter till följd av deras anslutning till Europeiska unionen, utfärdat i Bryssel den 27 maj 2008, som trädde i kraft den 1 juni 2009,

SOM BEAKTAR protokollet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer angående Republiken Kroatiens deltagande som avtalsslutande part till följd av dess anslutning till Europeiska unionen, utfärdat i Bryssel den 4 mars 2016, som trädde i kraft den 1 januari 2017,

SOM BEAKTAR att avtal som ingås av unionen ska vara bindande för unionens institutioner och medlemsstaterna. Detta protokoll gäller därför de avtalsslutande parterna i enlighet med avtalet,

HÄRIGENOM ÖVERENSKOMS FÖLJANDE.

ARTIKEL 1

Ändringar av avtalet

Avtalet ska ändras på följande sätt:

(1)    Följande skäl ska införas efter andra skälet i ingressen:

”som erkänner att fri rörlighet är en viktig aspekt av den inre marknaden och att säkerställande av rätten för de avtalsslutande parternas medborgare, liksom för deras familjemedlemmar, att resa in i och vistas på respektive territorier, utan omotiverade begränsningar och med full respekt för rätten till likabehandling, stärker parternas funktion på de delar av den inre marknaden där Schweiz deltar,

som är medvetna om att enhetlighet ska säkerställas på de delar av den inre marknaden där Schweiz deltar, vilket underförstås som att avtalet ska tolkas i enlighet med den princip om enhetlig tolkning som anges i artikel 7 i det institutionella protokollet till detta avtal. Schweiz federala högsta domstol och alla andra schweiziska domstolar samt medlemsstaternas domstolar och Europeiska unionens domstol har fortsatt befogenhet att tolka detta avtal i enskilda fall,

som erinrar om att den fria rörligheten och rätten till likabehandling gäller för en avtalsslutande parts medborgare som utövar eller försöker utöva sin rätt till fri rörlighet och som inte har flyttat till eller ännu inte har flyttat för att bosätta sig på en annan avtalsslutande parts territorium. Likaledes kan vissa rättigheter kopplade till det tidigare utövandet av fri rörlighet, inklusive rätten till likabehandling, fortsätta tillämpas efter att en avtalsslutande parts medborgare inte längre är bosatt på en annan avtalsslutande parts territorium,

som vidare erinrar om att den fria rörligheten för personer omfattar arbetstagare, egenföretagare och personer som inte utövar ekonomisk förvärvsverksamhet, förutsatt att sådana personer uppfyller kraven för uppehållsrätt enligt detta avtal, i tillämpliga fall inklusive innehav av tillräckliga tillgångar och en heltäckande sjukförsäkring, så att de inte blir en orimlig belastning för de avtalsslutande parternas sociala trygghetssystem,

som betonar målet att konsolidera och utveckla unionens och Schweiz övergripande partnerskap till dess fulla potential,”

(2)    Artikel 4 ska ersättas med följande:

”ARTIKEL 4

Rätt till vistelse och upptagande av ekonomisk förvärvsverksamhet

Rätten till vistelse och upptagande av ekonomisk förvärvsverksamhet ska garanteras i enlighet med bilaga I.”

(3)    Följande artiklar ska införas:

”ARTIKEL 4a

Etableringsrätt

1.    En medborgare från en avtalsslutande part ska ha etableringsrätt på en annan avtalsslutande parts territorium för att driva egen rörelse.

2.    Inom ramen för bestämmelserna i detta avtal ska inskränkningar för de avtalsslutande parternas medborgare att fritt etablera sig på en annan avtalsslutande parts territorium förbjudas. Detta förbud ska även omfatta inskränkningar för de avtalsslutande parternas medborgare som är etablerade på någon avtalsslutande parts territorium att upprätta kontor och dotterbolag.

ARTIKEL 4b

Likabehandling av egenföretagare

1.    Vad beträffar upptagande och utövande av förvärvsverksamhet som egenföretagare i värdlandet ska egenföretagaren komma i åtnjutande av en behandling som är minst lika förmånlig som den som beviljas landets egna medborgare.

2.    Bestämmelserna i artiklarna 7–10 i förordning (EU) nr 492/2011 1 ska också i tillämpliga delar gälla de egenföretagare som avses i detta avtal.”

(4)    Artikel 5.4 ska ersättas med följande:

”4.    De rättigheter som anges i denna artikel ska garanteras i enlighet med bestämmelserna i bilagorna I, II och III.”

(5)    Följande artiklar ska införas:

”ARTIKEL 5a

Tillhandahållande av tjänster

Vad gäller tillhandahållande av tjänster enligt artikel 5 i detta avtal ska följande vara förbjudet:

a)    Varje begränsning av ett gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster på en avtalsslutande parts territorium som varar högst 90 arbetsdagar per år.

b)    Varje begränsning av rätten till inresa och vistelse i de fall som avses i artikel 5.2 i detta avtal för arbetstagare, som inte är medborgare från någon av de avtalsslutande parterna, för personer som tillhandahåller tjänster, som är integrerade i den ordinarie arbetsmarknaden i en avtalsslutande part och är utstationerade för att på en annan avtalsslutande parts territorium tillhandahålla en tjänst utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 7i.

ARTIKEL 5b

Företag som tillhandahåller tjänster

Bestämmelserna i artikel 5a ska tillämpas på företag som bildats i enlighet med lagstiftningen i de avtalsslutande parterna och vilka har sitt stadgeenliga säte, sin centrala förvaltning eller sin huvudverksamhet på en avtalsslutande parts territorium.

ARTIKEL 5c

Likabehandling av personer som tillhandahåller tjänster

Den som tillhandahåller tjänster och har rätt eller har erhållit tillstånd därtill kan, för att tillhandahålla en tjänst, temporärt utöva sin verksamhet i det land där tjänsten tillhandahålls på samma villkor som i detta land gäller för dess egna medborgare i enlighet med bestämmelserna i detta avtal samt i bilagorna I, II och III.

ARTIKEL 5d

Regler för vistelse för personer som tillhandahåller tjänster

1.    Personer som är medborgare i en av unionens medlemsstater eller i Schweiz och som tillhandahåller tjänster och är etablerade på en avtalsslutande parts territorium annat än det territorium där mottagaren av tjänsterna är etablerad samt anställda, oavsett nationalitet, till personer som tillhandahåller tjänster, som är integrerade i den ordinarie arbetsmarknaden i en avtalsslutande part och som är utstationerade för att på en annan avtalsslutande parts territorium tillhandahålla en tjänst och som har rätt att eller har erhållit tillstånd att tillhandahålla en tjänst under mer än 90 arbetsdagar per kalenderår ska, för att styrka denna rätt, erhålla ett uppehållstillstånd som är giltigt lika länge som den period på över 90 arbetsdagar per kalenderår under vilken tjänsten tillhandahålls.

2.    För att utfärda sådana tillstånd får de avtalsslutande parterna endast kräva att de i punkt 1 avsedda personerna visar upp följande handlingar:

a)    Ett giltigt identitetskort eller pass, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 7i.

b)    Bevis för att de tillhandahåller eller önskar tillhandahålla tjänster.

ARTIKEL 5e

Varaktighet för tillhandahållande av tjänst

1.    Ett sådant tillhandahållande av tjänster som avses i artikel 5a a får, oavsett om det rör sig om ett oavbrutet tillhandahållande eller om tillhandahållande vid flera tillfällen, inte överstiga 90 arbetsdagar per kalenderår.

2.    Bestämmelserna i punkt 1 ska inte påverka tjänsteleverantörens rättsliga förpliktelser vad gäller hans garantiskyldighet gentemot tjänstemottagaren och inte heller orsaker till force majeure.

ARTIKEL 5f

Regler för tillhandahållande av tjänster

1.    Från tillämpningen av artiklarna 5a och 5c ska undantas sådan verksamhet som innebär delaktighet, även tillfälligt, i utövandet av offentlig myndighet i den berörda avtalsslutande parten.

2.    Bestämmelserna i artiklarna 5a och 5c liksom de åtgärder som vidtagits med stöd av dessa, ska inte påverka tillämpligheten av de lagar och andra författningar som gäller tillämpning av arbets- och anställningsvillkor på arbetstagare som utstationerats i samband med tillhandahållande av tjänster, i enlighet med relevanta unionslagstiftningsakter om utstationerade arbetstagare som avses i bilaga I.

3.    Bestämmelserna i artiklarna 5a a och 5c ska inte påverka tillämpligheten av de lagar och andra författningar som, vid ikraftträdandet av detta avtal den 1 juni 2002, gäller i de avtalsslutande parterna och som rör

i)    verksamheten vid förmedlingar för tillfälligt arbete eller för uthyrning av arbetskraft; särskilt gäller att Schweiz dynamiska samordning med förordning (EU) 2016/589 2 inte ska leda till att Schweiz inte längre ska kunna tillämpa nationella lagar och andra författningar på denna typ av verksamhet,

ii)    finansiella tjänster vilka får utövas på en avtalsslutande parts territorium endast med på förhand givet tillstånd och vars tillhandahållare är föremål för övervakning av myndigheterna i den avtalsslutande parten.

ARTIKEL 5g

Förhandsanmälan och kontroller

1.    Schweiz ska i särskilda sektorer kunna tillämpa en period för förhandsanmälan på högst fyra arbetsdagar innan tjänsterna börjar tillhandahållas för tjänsteleverantörer som är egenföretagare och tillhandahåller tjänster på dess territorium samt före utstationeringen för tjänsteleverantörer som utstationerar arbetstagare på dess territorium för att genomföra kontroller på plats.

2.    Schweiz ska självständigt fastställa kontrollernas mängd och frekvens, samt vilka sektorer och områden som baserat på en objektiv riskanalys ska kontrolleras, inbegripet sektorer och områden som inte omfattas av perioden för förhandsanmälan på högst fyra arbetsdagar. Kontrollerna ska genomföras på ett proportionellt och icke-diskriminerande sätt och med hänsyn till att avtalet begränsar friheten att tillhandahålla tjänster till 90 arbetsdagar per kalenderår.

3.    Fastställandet av sektorer ska granskas och uppdateras regelbundet.

ARTIKEL 5h

Finansiella garantier och sanktioner

När det gäller tjänsteleverantörer som inte har uppfyllt sina finansiella skyldigheter gentemot de tillsynsmyndigheter och organ som avses i den gemensamma förklaringen om effektiva kontrollsystem, inbegripet Schweiz dubbla system för kontroll av efterlevnad, i samband med ett tidigare tillhandahållande av tjänster, ska Schweiz kunna kräva ställande av en proportionell finansiell garanti innan dessa på nytt får tillhandahålla tjänster inom sektorer som fastställs baserat på en självständig och objektiv riskanalys.

Om den finansiella garantin inte betalas ska Schweiz kunna ålägga proportionerliga sanktioner upp till förbud att tillhandahålla tjänster tills garantin har betalats.

ARTIKEL 5i

Bevis på egenföretagande

För att bekämpa fenomenet med falskt egenföretagande med hjälp av effektiva och riskbaserade kontroller ska Schweiz kunna kräva att tjänsteleverantörer som är egenföretagare tillhandahåller dokument som tillåter effektiva kontroller inom ramen för efterhandskontroller (högst: bekräftelse på registrering, om detta är tillämpligt; bevis på registrering hos socialförsäkringsmyndigheterna som egenföretagare i bosättningslandet; bevis på avtalsförhållandet).

ARTIKEL 5j

Upprätthållande av skyddsnivån

1.    För att upprätthålla den skyddsnivå för utstationerade arbetstagare som överenskommits mellan Schweiz och unionen i detta avtal vid det tillfälle då ändringsprotokollet trädde i kraft, ska ändringar av direktiven 96/71/EG 3 och 2014/67/EU 4 eller nya unionens rättsakter på området för utstationering av arbetstagare inte, trots artikel 5 i det institutionella protokollet till detta avtal, integreras i detta avtal om dessa ändringar på ett verkningsfullt sätt försvagar eller sänker skyddsnivån för utstationerade arbetstagare med avseende på arbets- och anställningsvillkor, särskilt löner och ersättningar.

2.    Vid tillämpningen av punkt 1 ska alla ändringar av skyddsnivån för utstationerade arbetstagare bedömas som helhet, med hänsyn till alla relevanta bestämmelser i detta avtal.

ARTIKEL 5k

Personer som mottar tjänster

Medborgare i en av unionens medlemsstater eller i Schweiz som beger sig till en avtalsslutande parts territorium endast i egenskap av mottagare av tjänster kan behöva registrera sig i enlighet med de akter som det hänvisas till i bilaga I.”

(6)    Följande artiklar ska införas:

”ARTIKEL 7a

Gränsarbetare

En gränsarbetare är en medborgare från en avtalsslutande part som bedriver verksamhet som anställd eller egenföretagare i en avtalsslutande part och är bosatt i en annan avtalsslutande part, dit personen som regel återvänder dagligen eller åtminstone en gång i veckan.

Behöriga myndigheter i den avtalsslutande part där gränsarbetaren bedriver verksamhet för längre perioder än tre månader per kalenderår kan registrera gränsarbetaren för fastställelseändamål.

Behöriga myndigheter ska utfärda fastställande registreringsbevis till gränsarbetaren, antingen kostnadsfritt eller mot en avgift som inte överstiger den som åläggs medborgare för utfärdande av liknande handlingar.

Registrering enligt denna artikel ska inte påverka berörda gränsarbetares rättigheter och skyldigheter enligt de akter som det hänvisas till i bilagorna till detta avtal. För arbetsperioder kortare än upp till tre månader får de avtalsslutande parterna tillämpa anmälningsförfarandet enligt den gemensamma förklaringen om anmälan av påbörjande av anställning.

ARTIKEL 7b

Studerande

En studerande som inte med stöd av någon annan bestämmelse i detta avtal har rätt att vistas på den andra avtalsslutande partens territorium, kan behöva registrera sig i enlighet med de akter som det hänvisas till i bilaga I. Detta avtal omfattar varken tillträde till yrkesutbildning eller stöd till uppehället för de studerande som avses i denna artikel.

a)    Trots den föregående meningen ska artikel 2 oavsett studentens bosättningsort tillämpas på kursavgifter och alla andra avgifter eller taxor som rör studierna, samt på alla offentliga stödmekanismer som rör studierna och är tillämpliga på studenter vid

i)    universitet, universitetsinstitut, universitet för tillämpad vetenskap, universitetsinstitut för tillämpad vetenskap och anknutna institutioner för högre utbildning till någon av dessa i Schweiz, som huvudsakligen finansieras med offentliga medel, och

ii)    motsvarande institution i unionen.

b)    Med förbehåll för att kvaliteten och de särskilda kännetecknen    hos dess respektive befintliga utbildningssystem bevaras, inklusive antagningssystem och organiseringen    av kompetenser, får ingen avtalsslutande part minska det totala antalet studenter vid sina    institutioner enligt led a som är andra avtalsslutande parters medborgare och inte hade uppehållsrätt på dess territorium innan de påbörjade sina studier, räknat från    den dag då denna bestämmelse träder i kraft. Av tydlighetsskäl ska föregående mening inte anses innebära en skyldighet för de avtalsslutande parterna att ändra sina respektive antagningssystem eller öka det ovannämnda antalet studenter eller avsätta ett minimalt antal platser för studenter från de övriga avtalsslutande parterna.

c)    De avtalsslutande parterna ska inte diskriminera mot medborgare i de andra avtalsslutande    parterna genom tillämpning av leden a och b.

ARTIKEL 7c

Utövande av offentlig myndighet

1.    En medborgare från en avtalsslutande part som utövar förvärvsverksamhet som arbetstagare kan nekas rätt att inom den offentliga förvaltningen inneha en anställning som är förknippad med utövandet av offentlig myndighet och som rör skydd av statens eller andra offentliga organs allmänna intressen.

2.    En egenföretagare kan nekas rätt att utöva en verksamhet som, även tillfälligt, innebär utövande av offentlig myndighet.

ARTIKEL 7d

Allmän ordning

De rättigheter som beviljas genom bestämmelserna i detta avtal får begränsas endast genom åtgärder som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, allmän säkerhet och allmän hälsa.

ARTIKEL 7e

Permanent uppehållsrätt

Schweiz och medlemsstaterna får besluta att bevilja rätt till permanent uppehållsrätt enligt artikel 16 i direktiv 2004/38/EG 5 endast för unionsmedborgare respektive schweiziska medborgare som har varit lagligen bosatta i värdstaten i sammanlagt fem år som arbetstagare eller egenföretagare, inbegripet de som behåller denna ställning i enlighet med det direktivet, samt familjemedlemmar till sådana personer. Förutsatt att de är en del av en enda laglig bosättningstid i värdstaten behöver de perioder som ska räknas inte vara kontinuerliga utan kan vara avbrutna av flera perioder av laglig bosättning som ekonomiskt inaktiva personer.

För beräkning av de perioder som krävs för att förvärva permanent uppehållsrätt i enlighet med första stycket, får Schweiz och medlemsstaterna besluta att inte ta hänsyn till perioder på sex månader eller mer under vilka personen är helt beroende av socialt bistånd.

Enligt den gemensamma förklaringen om att neka socialt bistånd och återkalla uppehållsrätt innan permanent uppehållsrätt förvärvats och i enlighet med artikel 10.6 i det institutionella protokollet till detta avtal ska reglerna för uppehållsrätt i artikel 7 i direktiv 2004/38/EG 6 fortsatt tillämpas på personer som inte omfattas av permanent uppehållsrätt.

ARTIKEL 7f

Förvärv av fast egendom

1.    Medborgare i en avtalsslutande part som har uppehållstillstånd i värdlandet och där inrättar sin huvudsakliga bostad ska ha samma rättigheter som medborgare i värdlandet vad gäller förvärv av fast egendom. De kan när som helst inrätta sin huvudsakliga bostad i värdlandet i enlighet med nationella regler och oberoende av anställningens längd. Dessa rättigheter föranleder ingen skyldighet till avyttrande när de lämnar värdlandet.

2.    Medborgare i en avtalsslutande part som har uppehållstillstånd men inte inrättar sin huvudsakliga bostad i värdlandet har samma rättigheter som landets medborgare vad gäller förvärv av fast egendom som används vid utövandet av ekonomisk förvärvsverksamhet. Dessa rättigheter föranleder ingen skyldighet till avyttrande när de lämnar värdlandet. De kan även också tillåtas förvärva en andra bostad eller en fritidsbostad. För denna kategori medborgare ska detta avtal inte påverka gällande regler om renodlad kapitalplacering och handel med obebyggda fastigheter och med bostäder.

3.    Gränsarbetare som är medborgare i en avtalsslutande part ska ha samma rättigheter som landets medborgare vad gäller förvärv av fast egendom som används vid utövandet av ekonomisk förvärvsverksamhet samt av en andra bostad. Dessa rättigheter föranleder ingen skyldighet till avyttrande när de lämnar värdlandet. De kan också tillåtas förvärva en fritidsbostad. För denna kategori medborgare ska detta avtal inte påverka gällande regler i värdlandet om renodlad kapitalplacering och handel med obebyggda fastigheter och med bostäder.

ARTIKEL 7g

Identitetskort

Schweiz får fortsätta utfärda identitetskort som inte inbegriper ett lagringsmedium som innehåller innehavarens fingeravtryck. Sådana identitetskort ska skilja sig tydligt från identitetskort som uppfyller kraven i de akter som det hänvisas till i bilaga I när det gäller sådana handlingar. Sådana identitetskort som utfärdats från ett år efter ikraftträdandet av ändringsprotokollet kan inte användas av schweiziska medborgare för att utöva rätten till fri rörlighet.

ARTIKEL 7h

Utvisning

När det gäller begränsningar av rätten till inresa och uppehållsrätten med hänsyn till den allmänna ordningen eller säkerheten gentemot medborgare i den andra avtalsslutande parten, ska Schweiz och medlemsstaternas skyldigheter enligt avtalet före ikraftträdandet av ändringsprotokollet bibehållas.

Därför ska följande utveckling, som infördes genom kapitel VI i direktiv 2004/38/EG 7 och går utöver dessa skyldigheter, det vill säga stärkt skydd mot utvisning enligt artikel 28.2 och 28.3, samt Europadomstolens rättspraxis kopplad till dessa bestämmelser inte tillämpas. När det gäller utvisningar som avses i artikel 33.2 i det direktivet får Schweiz och medlemsstaterna i stället för att tillämpa de förfaranden som fastställs i den bestämmelsen säkerställa att utvisningar genomförs i linje med kraven enligt avtalet innan ändringsprotokollet träder i kraft.

ARTIKEL 7i

Inresa för arbetstagare från tredjeland

De avtalsslutande parterna får inte kräva inresevisering eller ställa motsvarande krav på utstationerade arbetstagare som inte är medborgare i en avtalsslutande part och som åtnjuter rätt till inresa utan sådana krav enligt unionsrättsakter införlivade i bilaga I eller andra instrument som är i kraft mellan de avtalsslutande parterna. För de utstationerade arbetstagare för vilka inresevisering eller motsvarande krav gäller ska den berörda avtalsslutande parten i största möjliga mån underlätta för dessa personer att få de visum de behöver.”

(7)    Artikel 10 ska ersättas med följande:

”ARTIKEL 10

Ändringar av medlemskapet i Europeiska unionen

Varje utvidgning av detta avtal till nya medlemsstater ska vara föremål för överenskommelse mellan parterna, i enlighet med deras interna förfaranden, genom ett protokoll. Om inget annat överenskoms ska ett sådant protokoll innehålla övergångsbestämmelser med hänsyn tagen till den särskilda ekonomiska och sociala situationen i unionen, särskilt i de nya medlemsstaterna och Schweiz, med beaktande av gammal praxis för tidigare utvidgningar av detta avtal.”

(8)    Artikel 14 ska ersättas med följande:

”ARTIKEL 14

Gemensam kommitté

1.    Härmed inrättas en gemensam kommitté.

Gemensamma kommittén ska bestå av företrädare för de avtalsslutande parterna.

2.    Ordförandeskapet i gemensamma kommittén ska innehas gemensamt av en företrädare för unionen och en företrädare för Schweiz.

3.    Gemensamma kommittén ska

a)    se till att detta avtal fungerar väl samt förvaltas och tillämpas på ett ändamålsenligt sätt,

b)    tillhandahålla ett forum för ömsesidigt samråd och kontinuerligt informationsutbyte mellan de avtalsslutande parterna, särskilt i syfte att finna en lösning på eventuella svårigheter att tolka eller tillämpa avtalet eller en unionsrättsakt till vilken det hänvisas i avtalet i enlighet med artikel 10 i det institutionella protokollet till detta avtal,

c)    utfärda rekommendationer till de avtalsslutande parterna i frågor som rör detta avtal,

d)    anta beslut när så föreskrivs i detta avtal, och

e)    utöva alla andra befogenheter som den tilldelas genom detta avtal.

4.    Gemensamma kommittén ska fatta beslut enhälligt.

Besluten ska vara bindande för de avtalsslutande parterna, som ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra dem.

5.    Gemensamma kommittén ska sammanträda minst en gång om året, alternativt i Bryssel och Bern, om inte medordförandena beslutar något annat. Den ska också sammanträda på begäran av endera av de avtalsslutande parterna. Medordförandena får komma överens om att ett sammanträde i gemensamma kommittén ska hållas via videokonferens eller telekonferens.

6.    Gemensamma kommittén ska anta sin arbetsordning och vid behov uppdatera den.

7.    Gemensamma kommittén får fatta beslut om inrättande av en arbetsgrupp eller expertgrupp som kan bistå kommittén vid utövandet av dess uppdrag.”

(9)    Följande artikel ska införas:

”ARTIKEL 14a

Skyddsklausul

1.    Vid allvarliga svårigheter av ekonomisk eller social art som orsakas av tillämpningen av detta avtal ska gemensamma kommittén på en avtalsslutande parts begäran sammanträda för att undersöka lämpliga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Gemensamma kommittén kan inom 60 dagar från dagen då begäran om sammanträde ingavs fatta beslut om de åtgärder som ska vidtas. Denna tid kan förlängas av gemensamma kommittén.

2.    Om gemensamma kommittén inte antar ett beslut inom den tidsfrist som fastställs i punkt 1 när det gäller lämpliga åtgärder eller förlängning av tidsfristen, får den avtalsslutande part som framställt begäran väcka talan vid en skiljedomstol vid allvarliga ekonomiska svårigheter. Skiljedomstolen ska meddela sitt avgörande inom sex månader från det att den har upprättats.

3.    Om skiljedomstolen beslutar att de påstådda svårigheterna har visats och orsakas av tillämpningen av detta avtal, får den avtalsslutande part som framställde begäran anta lämpliga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Om de åtgärder som antas av den avtalsslutande parten i enlighet med denna punkt skapar en obalans mellan respektive rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal, får den andra avtalsslutande parten vidta lämpliga motåtgärder för att avhjälpa den obalansen inom detta avtals tillämpningsområde.

4.    I exceptionellt brådskande fall, där en avtalsslutande part löper risk för mycket allvarlig ekonomisk skada orsakad av tillämpningen av detta avtal, får den avtalsslutande parten väcka talan vid en skiljedomstol i enlighet med tillägget om gemensamma kommittén inte antar ett beslut inom 30 dagar från begäran. Skiljedomstolen ska meddela sitt avgörande inom sex månader från det att den har upprättats.

5.    Om skiljedomstolen under de omständigheter som avses i punkt 4 vid första påseendet beslutar att de påstådda svårigheterna är uppfyllda, får de avtalsslutande parterna anta interimistiska åtgärder och, beroende på vad som är tillämpligt, interimistiska motåtgärder. Artikel III.10 i tillägget ska i tillämpliga delar gälla, med undantag av punkt 4 c.

6.    De åtgärder och motåtgärder som avses i punkterna 2–5 ska antas inom tillämpningsområdet för detta avtal. Deras tillämpningsområde och varaktighet ska inte överstiga vad som är strikt nödvändigt för att avhjälpa svårigheterna eller obalansen de gäller. De åtgärder och motåtgärder ska väljas som minst stör tillämpningen av detta avtal.

7.    De åtgärder och motåtgärder som vidtas ska bli föremål för samråd i gemensamma kommittén var tredje månad från den dag de antas i syfte att avskaffa dem innan de löper ut eller att begränsa deras tillämpningsområde till vad som är strikt nödvändigt. Varje avtalsslutande part kan när som helst begära att gemensamma kommittén granskar sådana åtgärder och motåtgärder.”

(10)    Artikel 18 ska ersättas med följande:

”ARTIKEL 18

Översyn

Om en av de avtalsslutande parterna önskar en översyn av detta avtal ska den lägga fram ett förslag om detta för gemensamma kommittén.

Ändringarna av detta avtal ska träda i kraft efter det att de avtalsslutande parternas respektive interna förfaranden har fullgjorts.”

(11)    Artikel 21 ska ersättas med följande:

”ARTIKEL 21

Förhållande till beskattningsavtal

1.    Bestämmelserna i bilaterala dubbelbeskattningsavtal mellan Schweiz och Europeiska medlemsstaterna ska inte påverkas av bestämmelserna i detta avtal. Särskilt ska bestämmelserna i detta avtal inte påverka definitionen av begreppet gränsarbetare i avtalen om dubbelbeskattning.

2.    Ingen bestämmelse i detta avtal ska tolkas på sådant sätt att den hindrar de avtalsslutande parterna från att vid tillämpningen av sina respektive skatterättsliga regler göra en åtskillnad mellan skattskyldiga som inte befinner sig i en jämförbar situation, särskilt vad gäller bosättningsort. Detta får dock inte utgöra ett medel för diskriminering eller begränsning av de rättigheter för personer som definieras i detta avtal.

3.    Ingen bestämmelse i detta avtal ska hindra de avtalsslutande parterna från att anta eller tillämpa en åtgärd som är avsedd att säkerställa påförande, betalning och effektiv uppbörd av skatt eller att motverka skatteflykt eller skatteundandragande enligt nationell skattelagstiftning eller något annat internationellt eller bilateralt avtal eller arrangemang som helt eller huvudsakligen avser beskattning och i vilket antingen Schweiz, unionen eller någon av medlemsstaterna är parter.”

(12)    Följande artiklar ska införas:

”ARTIKEL 23a

Giltighetstiden för uppehållstillstånd och andra särskilda tillstånd

Uppehållstillstånd och andra särskilda tillstånd som utfärdas av de avtalsslutande parterna före ikraftträdandet av ändringsprotokollet ska upprätthålla sin giltighet och ska, när de löper ut, ersättas av handlingar som avses i detta avtal, när villkoren för utfärdande av dessa handlingar uppfylls.

ARTIKEL 23b

Övergångsordning

1.    När det gäller frågor som omfattas av direktiv 2004/38/EG 8 ska den övergångsordning som fastställs i denna punkt tillämpas.

a)    Det ska finnas en övergångsperiod som ska börja löpa den dag då ändringsprotokollet träder i kraft och upphör 24 månader efter dess ikraftträdande.

b)    Artiklarna 5k, 7a, 7d, 7e, 7h och 7i samt, inom ramen för detta avtal, direktiv 2004/38/EG 9 ska tillämpas från och med den första dagen efter övergångsperiodens slut.

c)    Effekterna av följande bestämmelser i avtalet i versionen före ikraftträdandet av ändringsprotokollet ska bibehållas under övergångsperioden:

–    Artiklarna 1–7 och 16.

–    Artiklarna 1–9, 12–15, 17, 19, 20, 23 och 24, med undantag för artikel 24.4 sista meningen, i bilaga I.

Dessa bestämmelser ska inte ha någon verkan när det gäller frågor som omfattas av akter som det hänvisas till i bilaga I, särskilt förordningarna (EU) nr 492/2011 10 och (EU) 2016/589 11 som det hänvisas till i avsnitt 2 i bilaga I.

2.    När det gäller frågor som omfattas av direktiven 96/71/EG 12 och 2014/67/EU 13 ska den övergångsordning som fastställs i denna punkt tillämpas.

a)    En övergångsperiod ska börja löpa den dag då ändringsprotokollet träder i kraft och upphöra 36 månader efter dess ikraftträdande.

b)    Artiklarna 5f.2, 5g, 5h och 5i samt, inom ramen för detta avtal, direktiv 96/71/EG 14 och direktiv 2014/67/EU 15 ska gälla från första dagen efter övergångsperiodens slut.

c)    Effekterna av följande bestämmelser i avtalet i versionen före ikraftträdandet av ändringsprotokollet ska bibehållas under övergångsperioden:

–    Artiklarna 5.4 och 16.

–    Artikel 22.2 i bilaga I.

Dessa bestämmelser ska inte ha någon verkan när det gäller frågor som omfattas av andra akter som det hänvisas till i avsnitt 2 i bilaga I.”

(13)    Artikel 24 ska ersättas med följande:

”ARTIKEL 24

Territoriellt tillämpningsområde

Detta avtal ska tillämpas å ena sidan på det territorium där fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) är tillämpliga och i enlighet med de villkor som fastställs i dessa fördrag, å andra sidan på Schweiz territorium.”

(14)    Bilaga I till avtalet ska ersättas med texten i bilaga I till detta protokoll.

(15)    Bilaga II till avtalet ska ersättas med texten i bilaga II till detta protokoll.

(16)    Bilaga III till avtalet ska ersättas med texten i bilaga III till detta protokoll.

(17)    Protokollet om fritidsbostäder i Danmark ska ersättas med texten i det protokoll om fritidsbostäder i Danmark som bifogas detta protokoll.

(18)    Bilaga I till protokollet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, angående Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens deltagande som avtalsparter, till följd av deras anslutning till Europeiska unionen, utfärdat i Bryssel den 26 oktober 2004, ska utgå.

(19)    Texten i det protokoll om förvärv av fast egendom i Malta som bifogas detta protokoll ska läggas till som en bilaga till avtalet.

(20)    Texten i det protokoll om uppehållstillstånd för varaktigt bosatta som bifogas detta protokoll ska läggas till som en bilaga till avtalet.

(21)    De gemensamma förklaringar och den ensidiga förklaring som bifogas detta protokoll ska läggas till de förklaringar som åtföljer slutakten till avtalet.

ARTIKEL 2

Ikraftträdande

1.    Detta protokoll ska ratificeras eller godkännas av unionen och Schweiz i enlighet med deras egna förfaranden. Unionen och Schweiz ska underrätta varandra om att de interna förfaranden som är nödvändiga för detta protokolls ikraftträdande har slutförts.

2.    Detta protokoll ska träda i kraft den första dagen i den andra månaden efter den sista underrättelsen om följande instrument:

a)    Institutionellt protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer.

b)    Institutionellt protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart.

c)    Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart.

d)    Protokoll om statligt stöd till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart.

e)    Institutionellt protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg.

f)    Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg.

g)    Protokoll om statligt stöd till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg.

h)    Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om handel med jordbruksprodukter.

i)    Institutionellt protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse.

j)    Ändringsprotokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse.

k)    Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om Schweiz regelbundna ekonomiska bidrag för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna i Europeiska unionen.

l)    Avtal mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om Schweiziska edsförbundets deltagande i unionsprogram

m)    Avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om villkoren för Schweiziska edsförbundets deltagande i Europeiska unionens rymdprogrambyrå.

Utfärdat i [...] den [...], i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka alla texter är lika giltiga.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade, vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta protokoll.

[Underskrifter (med verkan, på alla 24 EU-språk: ”För Europeiska unionen” och ”För Schweiziska edsförbundet”)]

BILAGA I

ÄNDRINGAR AV BILAGA I TILL AVTALET

Bilaga I till avtalet ska ersättas med följande:

”BILAGA I

FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER, ETABLERINGSRÄTT OCH TILLHANDAHÅLLANDE AV TJÄNSTER

AVSNITT 1

Vid tillämpningen av artiklarna 2–9 i detta avtal ska de unionsrättsakter som listas i avsnitt 2 av denna bilaga gälla med förbehåll för den princip om dynamisk samordning som avses i artikel 5 i det institutionella protokollet till detta avtal, samt med förbehåll för de undantag som listas i punkt 7 i den artikeln.

Om inget annat föreskrivs i tekniska anpassningar ska de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i de unionsrättsakter som införlivas i denna bilaga för unionens medlemsstater anses gälla Schweiz. Detta ska tillämpas med full respekt för det institutionella protokollet till detta avtal.

Utan att detta påverkar artikel 16 i det institutionella protokollet, och om inget annat föreskrivs i tekniska anpassningar, ska bestämmelserna i de akter som listas i avsnitt 2 som kräver att medlemsstaterna tillhandahåller information till andra medlemsstater eller till kommissionen gälla Schweiz. När denna information gäller övervakning eller tillämpning ska Schweiz förmedla denna information via gemensamma kommittén.

AVSNITT 2

AKTER SOM DET HÄNVISAS TILL

1.    31977 L 0486: Rådets direktiv 77/486/EEG av den 25 juli 1977 om undervisning av barn till migrerande arbetstagare (EGT L 199, 6.8.1977, s. 32).

2.    31996 L 0071: Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 21.1.1997, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt

–    32018 L 0957: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/957 av den 28 juni 2018 om ändring av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EUT L 173, 9.7.2018, s. 16).

Bestämmelserna i detta direktiv ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

a)    I artikel 1.–1a ska orden ”utövandet av de grundläggande rättigheter som erkänns i medlemsstaterna och på unionsnivå” ersättas med ”utövandet av de grundläggande rättigheter som erkänns i medlemsstaterna och på unionsnivå samt i Schweiz”.

b)    I artikel 1.3:

i)    Led c ska inte gälla Schweiz.

ii)    Andra och tredje stycket ska inte gälla Schweiz.

c)    I artikel 3:

i)    Punkt 1b i ska inte gälla Schweiz.

ii)    I punkt 10 ska ordet ”fördragen” ersättas med ordet ”avtalet”.

d)    I artikel 4.2:

i)    I första stycket sista meningen ska orden ”kommissionen underrättas och vidta lämpliga åtgärder” ersättas med orden ”gemensamma kommittén underrättas och finna en lösning”.

ii)    Andra stycket ska ersättas med följande:

”Europeiska unionen och Schweiz ska samarbeta nära inom gemensamma kommittén för att granska svårigheter som kan uppkomma mellan de avtalsslutande parterna vid tillämpning av artikel 3.10”.

e)    Direktivet ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas från och med den första dagen efter slutet av den övergångsperiod som avses i artikel 23b.2 i avtalet.

3.    32004 L 0038: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77, i dess rättade lydelse enligt EUT L 229, 29.6.2004, s. 35, EUT L 30, 3.2.2005, s. 27 och EUT L 197, 28.7.2005, s. 34).

Bestämmelserna i detta direktiv ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

a)    Detta avtal är tillämpligt på de avtalsslutande parternas medborgare. Familjemedlemmar till dessa i den mening som avses i direktivet som är tredjelandsmedborgare ska emellertid ha vissa härledda rättigheter enligt direktivet.

b)    Begreppet ”unionsmedborgare” ska ersättas med begreppet ”medborgare i en medlemsstat eller Schweiz”.

c)    Artikel 16 ska ersättas med följande:

”1.    Medborgare i en medlemsstat eller Schweiz som har uppehållit sig lagligt enligt artikel 7.1 a eller 7.3 i sammanlagt fem år på en annan avtalsslutande parts territorium ska ha permanent uppehållsrätt där. Denna rätt ska inte vara underkastad villkoren i kapitel III.

2.    Förutsatt att de är en del av en enda laglig bosättningstid i värdstaten behöver de perioder som ska räknas för förvärv av permanent uppehållsrätt enligt punkt 1 inte vara kontinuerliga utan kan vara avbrutna av perioder av laglig bosättning som inte grundar sig på artikel 7.1 a eller 7.3.

3.    För beräkning av de perioder som krävs för att förvärva permanent uppehållsrätt i enlighet med punkt 1, får Schweiz och medlemsstaterna besluta att inte ta hänsyn till perioder på sex månader eller mer under vilka personen är helt beroende av socialt bistånd.

4.    Permanent uppehållsrätt ska även förvärvas av familjemedlemmar som lagligen vistats med en medborgare i en medlemsstat eller Schweiz i värdstaten i en kontinuerlig period på fem år.

5.    Stadigvarande uppehåll ska inte påverkas av tillfällig frånvaro som inte överstiger sammanlagt sex månader per år eller av längre frånvaro på grund av obligatorisk militärtjänst eller av en frånvaro på högst tolv på varandra följande månader av viktiga skäl, t.ex. graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier eller yrkesutbildning, eller utstationering på grund av arbete i ett annat land.

6.    När permanent uppehållsrätt väl har förvärvats ska denna endast kunna gå förlorad genom bortovaro från värdstaten i mer än två på varandra följande år.

7.    Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna och Schweiz besluta att permanent uppehållsrätt förvärvas av medborgare i en medlemsstat eller Schweiz som har uppehållit sig lagligt under en period på fem år på en annan avtalsslutande parts territorium.”

d)    I artikel 24:

i)    I punkt 1 ska orden ”fördraget och sekundärlagstiftningen” ersättas med ordet ”avtal”.

ii)    Punkt 2 ska ersättas med följande:

”Genom undantag från punkt 1 ska den mottagande staten inte vara skyldig att bevilja socialt bistånd under uppehållets första tre månader, eller i förekommande fall den längre period som anges i artikel 14.4 b, och heller inte innan permanent uppehållsrätt beviljats vara skyldig att bevilja studiebidrag eller studielån till andra personer än anställda eller egenföretagare, personer som behåller sådan ställning eller deras familjemedlemmar.”

e)    Artikel 28.2 och 28.3 ska inte tillämpas.

f)    I artikel 33 ska följande punkt läggas till:

”I stället för att tillämpa de förfaranden som avses i punkt 2 får Schweiz och medlemsstaterna säkerställa att beslut om utvisning verkställs i linje med kraven i artikel 3 i direktiv 64/221/EEG*.

_______________

*    Rådets direktiv 64/221/EEG av den 25 februari 1964 om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa (EGT 56, 4.4.1964, s. 850), i dess lydelse vid avtalets ikraftträdande den 1 juni 2002.”

g)    Direktivet ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas från och med den första dagen efter slutet av den övergångsperiod som avses i artikel 23b.1 i detta avtal.

4.    32006 R 0635: Kommissionens förordning (EG) nr 635/2006 av den 25 april 2006 om upphävande av förordning (EEG) nr 1251/70 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där (EUT L 112, 26.4.2006, s. 9).

5.    32011 R 0492: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen (EUT L 141, 27.5.2011, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt

–    32016 R 0589: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 av den 13 april 2016 (EUT L 107, 22.4.2016, s. 1),

–    32019 R 1149: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149 av den 20 juni 2019 (EUT L 186, 11.7.2019, s. 21).

Bestämmelserna i denna förordning ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

a)    Artikel 9.1 ska ersättas med följande: ”En arbetstagare som är medborgare i en avtalsslutande part och som är anställd inom en annan avtalsslutande parts territorium ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7f i detta avtal, åtnjuta alla rättigheter och förmåner som beviljas arbetstagare i det landet i bostadsfrågor, inbegripet rätten att äga den bostad arbetstagaren behöver.”

b)    I artikel 36:

i)    Punkt 1 ska inte tillämpas.

ii)    I punkt 2 ska hänvisningen till ”åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt” tolkas som en hänvisning till de unionsrättsakter inom området social trygghet som är införlivade i detta avtal.

6.    32012 R 1024: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012 av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt

–    32013 L 0055: Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 132),

–    32014 L 0060: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/60/EU av den 15 maj 2014 (EUT L 159, 28.5.2014, s. 1), i dess rättade lydelse enligt EUT L 147, 12.6.2015, s. 24

–    32014 L 0067: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 (EUT L 159, 28.5.2014, s. 11),

–    32016 R 1191: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1191 av den 6 juli 2016 (EUT L 200, 26.7.2016, s. 1),

–    32016 R 1628: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1628 av den 14 september 2016 (EUT L 252, 16.9.2016, s. 53), i dess rättade lydelse enligt EUT L 231, 6.9.2019, s. 29,

–    32018 R 1724: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1),

–    32020 L 1057: Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/1057 av den 15 juli 2020 (EUT L 249, 31.7.2020, s. 49),

–    32020 R 1055: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1055 av den 15 juli 2020 (EUT L 249, 31.7.2020, s. 17).

Schweiz ska använda informationssystemet för den inre marknaden (IMI) som ett tredjeland för utbyte av information, inbegripet personuppgifter, och aktörer inom informationssystemet för den inre marknaden ska genomföra förfaranden för administrativt samarbete när det är tillämpligt inom ramen för detta avtal.

För tillämpningen av detta avtal ser kommissionen det fortsatt som att Schweiz tillhandahåller en adekvat skyddsnivå för personuppgifter enligt artikel 23.1 c i förordning (EU) nr 1024/2012 så länge beslut 2000/518/EG 16 gäller. För tillämpningen av denna bilaga och enligt artikel 4 i direktiv 96/71/EG och artiklarna 6, 7, artikel 10.3 och artiklarna 14–18 i direktiv 2014/67/EU, ska Schweiz använda IMI i enlighet med principer och metoder för utbyten som anges i dessa artiklar.

Vid tillämpningen av detta avtal ska schweiziska Commissions Paritaires betraktas som behöriga myndigheter i den mening som avses i artikel 5.2 f i förordning (EU) nr 1024/2012 och artikel 2 a i direktiv 2014/67/EU. De ska använda IMI för att genomföra det samarbete som avses i artikel 4 i direktiv 96/71/EG och artiklarna 6, 7 och artikel 10.3 i direktiv 2014/67/EU när de, som de anförtros av Schweiz, fullgör de schweiziska kollektivavtalen och den schweiziska lagen om utstationerade arbetstagare, i enlighet med direktiv 96/71/EG och direktiv 2014/67/EU.

Bestämmelserna i förordning (EU) nr 1024/2012 ska, inom ramen för avtalet, tillämpas med följande anpassningar:

a)    I artikel 5 första meningen ska hänvisningen till direktiv 95/46/EG, med avseende på Schweiz, tolkas som en hänvisning till relevant nationell lagstiftning.

b)    Artikel 8.1 e ska inte gälla Schweiz.

c)    I artikel 9.5 ska, med avseende på Schweiz, ordet ”unionsrätten” ersättas med ”unionsrätten såsom den införlivats i detta avtal”.

d)    I artikel 10.1, med avseende på Schweiz, ska orden ”i enlighet med den nationella lagstiftningen eller unionslagstiftningen” ersättas med orden ”i enlighet med schweizisk lagstiftning”.

e)    I artikel 16.1 och 16.2 ska hänvisningarna till direktiv 95/46/EG, med avseende på Schweiz, tolkas som en hänvisning till relevant nationell lagstiftning.

f)    I artikel 17.4 ska hänvisningen till direktiv 95/46/EG, med avseende på Schweiz, tolkas som en hänvisning till relevant nationell lagstiftning.

g)    I artikel 18 ska hänvisningen till direktiv 95/46/EG, med avseende på Schweiz, tolkas som en hänvisning till relevant nationell lagstiftning.

h)    I artikel 20 ska hänvisningen till direktiv 95/46/EG, med avseende på Schweiz, tolkas som en hänvisning till relevant nationell lagstiftning.

i)    I artikel 21:

i)    I punkt 1 ska hänvisningen till direktiv 95/46/EG, med avseende på Schweiz, tolkas som en hänvisning till relevant nationell lagstiftning.

ii)    Punkt 3 ska inte tillämpas.

j)    Artikel 25 ska inte tillämpas.

k)    Artikel 26.1 ska jämföras med artikel 13 i det institutionella protokollet till detta avtal.

l)    Schweiz ska inbegripas i IMI på den första dagen i den trettiosjunde månaden efter ändringsprotokollets ikraftträdande.

7.    32014 L 0054: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/54/EU av den 16 april 2014 om åtgärder som underlättar utövandet av arbetstagares rättigheter i samband med fri rörlighet för arbetstagare (EUT L 128, 30.4.2014, s. 8).

Bestämmelserna i detta direktiv ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

a)    Ordet ”unionsarbetstagare” ska ersättas med ordet ”arbetstagare”.

b)    I artiklarna 1 och 3 ska orden ”artikel 45 i EUF-fördraget” ersättas med ordet ”avtalet”.

c)    I artikel 4 ska orden ”unionsregler om fri rörlighet för arbetstagare” ersättas med orden ”regler om fri rörlighet för arbetstagare enligt avtalet” och ordet ”Solvit” ska inte vara tillämpligt.

d)    I artikel 6 ska ordet ”unionsrätten” ersättas med ordet ”avtalet”.

e)    I artikel 7 ska orden ”artikel 21 i EUF-fördraget och direktiv 2004/38/EG” ersättas med ordet ”avtalet”.

f)    Direktivet ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas från och med den första dagen i den tjugofemte månaden efter ändringsprotokollets ikraftträdande.

8.    32014 L 0067: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) (EUT L 159, 28.5.2014, s. 11).

Bestämmelserna i detta direktiv ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

a)    I artikel 1:

i)    I punkt 1 andra stycket ska orden ”samtidigt underlätta för tjänsteleverantörer att tillhandahålla tjänster och att främja sund konkurrens mellan tjänsteleverantörer, och således stödja den inre marknadens funktion” ersättas med orden ”samtidigt, i den utsträckning det anges i avtalet, underlätta för tjänsteleverantörer att tillhandahålla tjänster och att, i den utsträckning det anges i avtalet, främja sund konkurrens mellan tjänsteleverantörer, och därmed stödja funktionen på de områden som rör den inre marknaden som Schweiz deltar i”.

ii)    I punkt 2 ska orden ”de grundläggande rättigheter som erkänns i medlemsstaterna och på unionsnivå” ersättas med orden ”de grundläggande rättigheter som erkänns i medlemsstaterna och på unionsnivå samt i Schweiz”.

b)    I artikel 4.3 c, ska, med avseende på Schweiz, orden ”i enlighet med förordning (EG) nr 593/2008 (Rom I) och/eller Romkonventionen” ersättas med orden ”i enlighet med konventionen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, utfärdad i Lugano den 30 oktober 2007”.

c)    I artikel 6:

i)    I punkt 5 andra stycket ska orden ”Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder då den underrättats, i förekommande fall genom IMI” ersättas med orden ”Gemensamma kommittén ska finna en lösning då den underrättats”.

ii)    I punkt 10 ska orden ”gällande nationell rätt och unionsrätten” ersättas med orden ”gällande nationell rätt och avtalet”.

d)    I artikel 7.6 ska ordet ”unionsrätten” ersättas med ordet ”avtalet”.

e)    I artikel 9:

i)    I punkt 1:

–    I första stycket ska ordet ”unionsrätten” ersättas med ordet ”avtalet”.

–    I andra stycket led a, med avseende på Schweiz, ska orden ”senast när tillhandahållandet av tjänster påbörjas” ersättas med orden ”i särskilda sektorer senast fyra arbetsdagar innan tjänsterna börjar tillhandahållas för tjänsteleverantörer som utstationerar arbetstagare på dess territorium för att genomföra kontroller på plats. Schweiz ska självständigt fastställa vilka sektorer och områden som baserat på en objektiv riskanalys omfattas av perioden för förhandsanmälan. Kontrollerna ska genomföras på ett proportionellt och icke-diskriminerande sätt och med hänsyn till att avtalet begränsar friheten att tillhandahålla tjänster till 90 arbetsdagar per kalenderår”.

ii)    I punkt 3 ska ordet ”unionslagstiftning” ersättas med ordet ”avtalet”.

iii)    I punkt 5 ska andra och tredje stycket inte gälla Schweiz.

f)    I artikel 10.2 ska följande mening läggas till:

”Schweiz ska självständigt fastställa kontrollernas mängd och frekvens, samt vilka sektorer och områden som baserat på en objektiv riskanalys ska kontrolleras. Kontrollerna ska genomföras på ett proportionellt och icke-diskriminerande sätt och med hänsyn till att avtalet begränsar friheten att tillhandahålla tjänster till 90 arbetsdagar per kalenderår”.

g)    I artikel 12:

i)    I punkt 4 ska ordet ”unionsrätten” ersättas med ordet ”avtalet”.

ii)    I punkt 6 ska orden ” med unionsrätten och nationell rätt och/eller praxis” ersättas med orden ”med avtalet och nationell rätt och/eller praxis”.

iii)    Punkt 8 i ska inte gälla Schweiz.

h)    I artikel 20 ska följande meningar läggas till:

”När det gäller tjänsteleverantörer som inte har uppfyllt sina finansiella skyldigheter gentemot tillsynsmyndigheter och organ, i samband med ett tidigare tillhandahållande av tjänster, ska Schweiz kunna kräva ställande av en proportionell finansiell garanti innan dessa på nytt får tillhandahålla tjänster inom sektorer som fastställs baserat på en självständig och objektiv riskanalys. Om den finansiella garantin inte betalas ska Schweiz kunna ålägga proportionerliga sanktioner upp till förbud att tillhandahålla tjänster tills garantin har betalats.”

i)    Direktivet ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas från och med den första dagen efter slutet av den övergångsperiod som avses i artikel 23b.2 i avtalet.

9.    32016 R 0589: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 av den 13 april 2016 om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar (Eures), om arbetstagares tillgång till rörlighetstjänster och om ytterligare integration av arbetsmarknaderna samt om ändring av förordningarna (EU) nr 492/2011 och (EU) nr 1296/2013 (EUT L 107, 22.4.2016, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt

–    32019 R 1149: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149 av den 20 juni 2019 (EUT L 186, 11.7.2019, s. 21).

Bestämmelserna i denna förordning ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

a)    För tillämpningen av avtalet ser kommissionen det fortsatt som att Schweiz tillhandahåller en adekvat skyddsnivå för personuppgifter enligt artikel 34 i förordning (EU) 2016/589 så länge beslut 2000/518/EG 17 gäller.

b)    Orden ”artikel 45 i EUF-fördraget” ska ersättas med orden ”artikel 4 i avtalet”.

c)    Ordet ”unionsmedborgare” ska ersättas med orden ”medborgare i medlemsstaterna och Schweiz”.

d)    I artikel 6:

i)    Hänvisningarna till artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 145 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska inte vara tillämpliga.

ii)    I led d ska orden ”inom unionen” ersättas med ”i unionen och Schweiz” och orden ”i överensstämmelse med unionsrätten och nationell rätt och praxis” ska ersättas med ”i överensstämmelse med avtalet och nationell rätt och praxis”.

e)    I artikel 9.4 c ska orden ”gällande unionsregler och unionsinstrument” ersättas med orden ”de regler och instrument som är tillämpliga enligt avtalet”.

f)    I artikel 34 ska hänvisningen till direktiv 95/46/EG, med avseende på Schweiz, tolkas som en hänvisning till relevant nationell lagstiftning.

10.    32017 D 1255: Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1255 av den 11 juli 2017 om en mall för beskrivning av nationella system och förfaranden för att godkänna organisationer som Euresmedlemmar och Euressamarbetspartner (EUT L 179, 12.7.2017, s. 18).

11.    32017 D 1256: Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1256 av den 11 juli 2017 om mallar och förfaranden för informationsutbytet på unionsnivå om Euresnätverkets nationella arbetsprogram (EUT L 179, 12.7.2017, s. 24).

12.    32017 D 1257: Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2017/1257 av den 11 juli 2017 om de tekniska standarder och format som krävs för ett enhetligt system som gör det möjligt att matcha lediga platser med platsansökningar och meritförteckningar på Euresportalen (EUT L 179, 12.7.2017, s. 32).

13.    32018 D 0170: Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/170 av den 2 februari 2018 om enhetliga detaljerade specifikationer för insamling och analys av uppgifter för att övervaka och utvärdera hur Euresnätverket fungerar (EUT L 31, 3.2.2018, s. 104).

14.    32018 D 1020: Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1020 av den 18 juli 2018 om antagande och uppdatering av förteckningen över färdigheter/kompetenser och yrken i den europeiska klassificeringen för användning vid automatisk matchning via den gemensamma it-plattformen för Eures (EUT L 183, 19.7.2018, s. 17).

15.    32018 D 1021: Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/1021 av den 18 juli 2018 om antagande av de tekniska standarder och format som är nödvändiga för den automatiska matchningen via den gemensamma it-plattformen med hjälp av den europeiska klassificeringen och interoperabiliteten mellan de nationella systemen och den europeiska klassificeringen (EUT L 183, 19.7.2018, s. 20).

16.    32018 R 1724: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt

–    32022 R 0868: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/868 av den 30 maj 2022 (EUT L 152, 3.6.2022, s. 1),

–    32024 R 1252: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 (EUT L 2024/1252, 3.5.2024),

–    32024 R 1735: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 (EUT L 2024/1735, 28.6.2024).

Vissa av de områden som avses i bilaga I till förordning (EU) 2018/1724 och vissa av de förfaranden som avses i bilaga II till den förordningen faller utanför detta avtals tillämpningsområde. Införlivandet av den förordningen i detta avtal påverkar inte avtalets tillämpningsområde.

Bestämmelserna i denna förordning ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

a)    I artikel 1.1:

i)    I led a ska orden ”enligt unionsrätten inom den inre marknaden, i den mening som avses i artikel 26.2 i EUF-fördraget” ersättas med orden ”i den mening som avses i avtalet”.

ii)    I led b ska hänvisningarna till direktiven 2006/123/EG, 2014/24/EU och 2014/25/EU inte vara tillämpliga.

b)    I artikel 13.2 c ska hänvisningen till förordning (EU) nr 910/2014, med avseende på Schweiz, tolkas som en hänvisning till relevant nationell lagstiftning.

c)    I artikel 14:

i)    I punkt 1 ska hänvisningarna till direktiven 2006/123/EG, 2014/24/EU och 2014/25/EU inte vara tillämpliga.

ii)    I punkt 5 ska hänvisningen till förordning (EU) 2016/679, med avseende på Schweiz, tolkas som en hänvisning till relevant nationell lagstiftning.

d)    I artikel 30.1 b ska hänvisningen till förordning (EU) nr 910/2014, med avseende på Schweiz, tolkas som en hänvisning till relevant nationell lagstiftning.

17.    32019 R 1157: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1157 av den 20 juni 2019 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet (EUT L 188, 12.7.2019, s. 67).

Bestämmelserna i denna förordning ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

a)    Begreppet ”unionsmedborgare” ska ersättas med begreppet ”medborgare i en medlemsstat eller Schweiz”.

b)    I artikel 3:

i)    I punkt 4 ska, med avseende på Schweiz, orden ”utformad som negativt ursparad text i en blå rektangel och omgiven av tolv gula stjärnor” inte vara tillämpliga.

ii)    I punkt 5 ska, med avseende på Schweiz, följande stycke läggas till:

”Genom undantag från första stycket ska, när identitetskort utfärdas utan ett mycket säkert lagringsmedium med innehavarens två fingeravtryck, sådana identitetskort inte godtas för inresa och vistelse i andra avtalsslutande parter och ska skilja sig tydligt från identitetskort som uppfyller kraven i första stycket.”

c)    I artikel 5:

i)    I punkt 1, med avseende på Schweiz, ska orden ”senast den 3 augusti 2031” ersättas med orden ”elva år efter dagen för ikraftträdandet av ändringsprotokollet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer (ändringsprotokollet)”.

ii)    I punkt 2, med avseende på Schweiz, ska orden ”senast den 3 augusti 2026” ersättas med orden ”sex år efter dagen för ikraftträdandet av ändringsprotokollet”.

d)    I artikel 6 h ska, med avseende på Schweiz, orden ”utformad som negativt ursparad text i en blå rektangel och omgiven av tolv gula stjärnor” inte vara tillämpliga.

e)    I artikel 7.2, med avseende på medlemsstaterna, ska orden ”Familjemedlem EU” ersättas med ”Familjemedlem CH”.

f)    I artikel 8:

i)    I punkt 1, med avseende på Schweiz, ska orden ”senast den 3 augusti 2026” ersättas med orden ”sex år efter dagen för ikraftträdandet av ändringsprotokollet”.

ii)    I punkt 2, med avseende på Schweiz, ska orden ”senast den 3 augusti 2023” ersättas med orden ”tre år efter dagen för ikraftträdandet av ändringsprotokollet”.

g)    I artikel 10.2 ska, med avseende på Schweiz, ordet ”stadgan” inte vara tillämpligt.

h)    I artikel 11:

i)    Med avseende på Schweiz ska hänvisningar till förordning (EU) 2016/679 förstås som hänvisning till relevant nationell lagstiftning.

ii)    I punkt 4, med avseende på Schweiz, ska ordet ”unionsrätten” ersättas med ordet ”avtalet”.

i)    I artikel 16, med avseende på Schweiz, ska orden ”den 2 augusti 2021” ersättas med orden ”med början ett år efter dagen för ikraftträdandet av ändringsprotokollet”.

18.    32020 R 1121: Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1121 av den 29 juli 2020 om insamling och delning av användarstatistik och återkoppling om tjänsterna i den gemensamma digitala ingången i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 (EUT L 245, 30.7.2020, s. 3).”

________________

BILAGA II

SAMORDNING AV SOCIALFÖRSÄKRINGSSYSTEMEN

Ändringar av bilaga II till avtalet

Bilaga II till avtalet ska ersättas med följande:

”BILAGA II

SAMORDNING AV SOCIALFÖRSÄKRINGSSYSTEMEN

I.    INLEDNING

Vid tillämpningen av artiklarna 2–9 i avtalet ska de unionsrättsakter som listas i avsnitt II av denna bilaga tillämpas med förbehåll för den princip om dynamisk samordning som avses i artikel 5 i det institutionella protokollet till detta avtal samt med förbehåll för de undantag som listas i punkt 7 i den artikeln.

Om inget annat föreskrivs i tekniska anpassningar ska de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i de unionsrättsakter som införlivas i denna bilaga för unionens medlemsstater anses gälla Schweiz. Detta ska tillämpas med full respekt för det institutionella protokollet till detta avtal.

Utan att detta påverkar artikel 16 i det institutionella protokollet till detta avtal, och om inget annat föreskrivs i tekniska anpassningar, ska bestämmelserna i de akter som listas i avsnitt II som kräver att medlemsstaterna tillhandahåller information till andra medlemsstater eller till kommissionen gälla Schweiz. När denna information gäller övervakning eller tillämpning ska Schweiz förmedla denna information via gemensamma kommittén.

II.    ANPASSNING FÖR DETTA OMRÅDE

1.    När det gäller de akter som listas i denna bilaga ska följande undantag gälla med avseende på Schweiz:

a)    Kantonal lagstiftning om bidragsförskott ska uteslutas från reglerna om samordning av de sociala trygghetssystemen.

b)    Tilläggsförmåner och liknande förmåner enligt kantonal lagstiftning får inte exporteras.

c)    Icke avgiftsfinansierade blandade förmåner vid arbetslöshet enligt kantonal lagstiftning får inte exporteras.

d)    Personer som omfattas av avtalet och är bosatta utanför Schweiz och unionen får anmäla sig till den frivilliga försäkringen senast ett år efter den dag då de upphörde att vara försäkrade inom ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkring efter en oavbruten försäkringsperiod på minst fem år.

e)    Personer som arbetar utanför Schweiz och unionen för en arbetsgivare i Schweiz och som upphör att vara försäkrade inom Schweiz system för ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkring efter en oavbruten försäkringsperiod på minst fem år, har rätt att fortsätta försäkringen med arbetsgivarens samtycke, om de ansöker om detta inom sex månader efter den dag då de upphörde att vara försäkrade.

f)    Handikappbidraget enligt den federala lagen av den 19 juni 1959 om invaliditetsförsäkring och enligt den federala lagen om ålders- och efterlevandepension av den 20 december 1946 får inte exporteras.

2.    Formerna för Schweiz deltagande i ramavtalet i administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen och i den tekniska kommission för informationsbehandling och den revisionskommitté som är knutna till administrativa kommissionen ska vara följande:

Schweiz får sända en representant till sammanträdena i den till Europeiska kommissionen knutna administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen och till sammanträdena i den tekniska kommissionen för informationsbehandling och revisionskommittén. Dessa representanter får delta i sammanträdena i egenskap av rådgivare (eller observatörer).

3.    Särskilda bestämmelser rörande övergångsarrangemangen för arbetslöshetsförsäkring för de medborgare i vissa medlemsstater som innehar ett schweiziskt uppehållstillstånd som gäller för mindre än ett år, rörande de schweiziska handikappbidragen och rörande övergångsperioden för tillämpning av förordning (EG) nr 883/2004 på det förlängda pensionssystemet inom de företagsbaserade systemen rörande förmåner återfinns i protokoll I, vilket utgör en integrerad del av denna bilaga.

4.    Det system som rör skydd av de rättigheter som förvärvats av enskilda personer enligt detta avtal till följd av Förenade kungarikets utträde ur unionen fastställs i protokoll II, vilket utgör en integrerad del av denna bilaga.

A.    ALLMÄN SAMORDNING AV SOCIAL TRYGGHET

A.1    AKTER SOM DET HÄNVISAS TILL

1.    32004 R 0883: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, 30.4.2004, s. 1), i dess rättade lydelse enligt EUT L 200, 7.6.2004, s. 1 och EUT L 204, 4.8.2007, s. 30, i dess ändrade lydelse enligt

–    32009 R 0988: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 988/2009 av den 16 september 2009 (EUT L 284, 30.10.2009, s. 43),

–    32010 R 1244: Kommissionens förordning (EU) nr 1244/2010 av den 9 december 2010 (EUT L 338, 22.12.2010, s. 35),

–    32012 R 0465: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 465/2012 av den 22 maj 2012 (EUT L 149, 8.6.2012, s. 4),

–    32012 R 1224: Kommissionens förordning (EU) nr 1224/2012 av den 18 december 2012 (EUT L 349, 19.12.2012, s. 45),

–    32013 R 0517: Rådets förordning (EU) nr 517/2013 av den 13 maj 2013 (EUT L 158, 10.6.2013, s. 1),

–    32013 R 1372: Kommissionens förordning (EU) nr 1372/2013 av den 19 december 2013 (EUT L 346, 20.12.2013, s. 27), i dess ändrade lydelse enligt

–    32014 R 1368: Kommissionens förordning (EU) nr 1368/2014 av den 17 december 2014 (EUT L 366, 20.12.2014, s. 15), i dess rättade lydelse enligt EUT L 288, 22.10.2016, s. 58,

–    32017 R 0492: Kommissionens förordning (EU) 2017/492 av den 21 mars 2017 (EUT L 76, 22.3.2017, s. 13),

–    32019 R 1149: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1149 av den 20 juni 2019 (EUT L 186, 11.7.2019, s. 21).

I detta avtal ska förordning (EG) nr 883/2004 anpassas på följande sätt:

a)    I avsnitt I i bilaga I ska följande text läggas till:

”Schweiz

Kantonal lagstiftning rörande bidragsförskott enligt artikel 131a första stycket och artikel 293 andra stycket i den federala civillagen av den 10 december 1907.”

b)    I avsnitt II i bilaga I ska följande text läggas till:

”Schweiz

Bidrag vid barns födelse och bidrag vid adoption enligt kantonal lagstiftning enligt artikel 3 andra stycket i den federala lagen om familjebidrag av den 24 mars 2006.”

c)    I bilaga II ska följande text läggas till:

”Tyskland–Schweiz

a)    Konventionen om social trygghet av den 25 februari 1964 ändrad genom tilläggskonventionerna nr 1 av den 9 september 1975 och nr 2 av den 2 mars 1989:

i)    Punkt 9b, stycke 1 nr 1–4 i slutprotokollet (tillämplig lagstiftning och rätt till vårdförmåner vid sjukdom för personer som är bosatta i den tyska exklaven Büsingen).

ii)    Punkt 9e, stycke 1b meningarna 1, 2 och 4 i slutprotokollet (tillgång till frivillig sjukförsäkring i Tyskland vid flyttning till Tyskland).

b)    Överenskommelsen om arbetslöshetsförsäkring av den 20 oktober 1982, ändrad genom tilläggsprotokollet av den 22 december 1992:

Artikel 8.5, Tyskland (kommunen Büsingen) bidrar med ett belopp som motsvarar storleken på det kantonala bidraget enligt schweizisk lagstiftning till den faktiska kostnaden för arbetsmarknadsåtgärder för de arbetstagare som omfattas av denna bestämmelse.

Spanien–Schweiz

Punkt 17 i slutprotokollet till konventionen om social trygghet av den 13 oktober 1969, ändrad genom tilläggskonventionen av den 11 juni 1982. De som är försäkrade enligt den spanska försäkringen vid tillämpningen av denna bestämmelse är befriade från anslutning till den schweiziska sjukförsäkringen.

Italien–Schweiz

Artikel 9.1 i konventionen om social trygghet av den 14 december 1962, ändrad genom tilläggskonvention nr 1 av den 18 december 1963, tilläggsöverenskommelsen av den 4 juli 1969, tilläggsprotokollet av den 25 februari 1974 och tilläggsöverenskommelse nr 2 av den 2 april 1980.”

d)    I bilaga IV ska följande text läggas till:

”Schweiz”

e)    I del 1 i bilaga VIII ska följande text läggas till:

”Schweiz

Alla ansökningar om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension inom det allmänna systemet (den federala lagen om ålders- och efterlevandeförsäkring av den 20 december 1946 och den federala lagen om invaliditetsförsäkring av den 19 juni 1959) och lagstadgade ålderspensioner från minimipension och det förlängda pensionssystemet inom de lagstadgade företagsbaserade systemen (den federala lagen om företagsbaserade system för ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkring av den 25 juni 1982).”

f)    I del 2 i bilaga VIII ska följande text läggas till:

”Schweiz

Ålders-, efterlevande- och invaliditetspensioner från minimipension och det förlängda pensionssystemet inom de lagstadgade företagsbaserade systemen (den federala lagen om företagsbaserade system för ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkring av den 25 juni 1982).”

g)    I bilaga IX, del II, ska följande text läggas till:

”Schweiz

Efterlevande- och invaliditetspensioner från minimipension och det förlängda pensionssystemet inom de lagstadgade företagsbaserade systemen (den federala lagen om företagsbaserade system för ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkring av den 25 juni 1982).”

h)    I bilaga X ska följande text läggas till:

”Schweiz

1.    Tilläggsförmåner (den federala lagen om tilläggsförmåner av den 6 oktober 2006) och liknande förmåner som föreskrivs i kantonal lagstiftning.

2.    Pension i särskilt svåra fall (cas pénibles) från invaliditetsförsäkringen (artikel 28.1a i den federala lagen om invaliditetsförsäkring av den 19 juni 1959 i den ändrade versionen av den 7 oktober 1994).

3.    Icke avgiftsfinansierade blandade förmåner vid arbetslöshet enligt kantonal lagstiftning.

4.    Icke avgiftsfinansierade särskilda invaliditetspensioner för personer med funktionshinder (artikel 39 i den federala lagen om invaliditetsförsäkring av den 19 juni 1959) som innan arbetsoförmågan inträdde inte omfattats av den schweiziska lagstiftningen på grundval av förvärvsverksamhet som anställd eller egenföretagare.”

i)    I bilaga XI ska följande text läggas till:

”Schweiz

1.    Artikel 2 i den federala lagen om ålders- och efterlevandeförsäkring av den 20 december 1946 samt artikel 1b i den federala lagen om invaliditetsförsäkring av den 19 juni 1959, som avser frivillig försäkring inom dessa försäkringsgrenar för schweiziska medborgare som är bosatta i en stat som inte omfattas av detta avtal, ska tillämpas på personer bosatta utanför Schweiz, som är medborgare i de andra stater som omfattas av avtalet samt på flyktingar och statslösa som är bosatta i dessa stater, då dessa personer anmäler sig till den frivilliga försäkringen senast ett år efter den dag då de upphörde att vara försäkrade inom ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkring efter en oavbruten försäkringsperiod på minst fem år.

2.    Personer som upphör att vara försäkrade inom systemet för ålders-, efterlevande- och invaliditetsförsäkring efter en oavbruten försäkringsperiod på minst fem år, har rätt att fortsätta försäkringen med arbetsgivarens samtycke, om de är anställda av en arbetsgivare i Schweiz i en stat som inte omfattas av detta avtal och om de ansöker om detta inom sex månader efter den dag då de upphörde att vara försäkrade.

3.    Obligatorisk försäkring i den schweiziska sjukförsäkringen och möjligheter till undantag

a)    De schweiziska bestämmelserna om obligatorisk sjukförsäkring ska tillämpas på följande personer som inte är bosatta i Schweiz:

i)    Personer som omfattas av schweizisk lagstiftning enligt avdelning II i förordningen.

ii)    Personer för vilkas förmåner Schweiz står för kostnaderna enligt artiklarna 24, 25 och 26 i förordningen.

iii)    Personer som uppbär arbetslöshetsersättning från den schweiziska försäkringen.

iv)    Familjemedlemmar till de personer som nämns under leden i och iii eller till en arbetstagare eller egenföretagare som är bosatt i Schweiz och som är försäkrad i den schweiziska sjukförsäkringen, när dessa familjemedlemmar inte är bosatta i någon av följande stater: Danmark, Spanien, Ungern, Portugal eller Sverige.

v)    Familjemedlemmar till de personer som nämns under led ii eller till en pensionstagare som är bosatt i Schweiz och som är försäkrad i den schweiziska sjukförsäkringen, när dessa familjemedlemmar inte är bosatta i någon av följande stater: Danmark, Portugal eller Sverige.

Med familjemedlemmar avses personer som betraktas som sådana i lagstiftningen i bosättningsstaten.

b)    De personer som nämns under led a kan genom ansökan undantas från den obligatoriska försäkringen om och så länge som de är bosatta i en av följande stater och kan styrka att de där har ett skydd i händelse av sjukdom: Tyskland, Frankrike, Italien, Österrike, och, med avseende på personer som avses i led a iv och v, Finland, och, med avseende på personer som avses i led a ii, Portugal.

Ansökan som avses i led b ska

a)    lämnas in inom tre månader efter det att skyldighet att försäkra sig i Schweiz har uppkommit. Om ansökan i motiverade fall lämnas in efter denna tidsfrist, gäller undantaget från och med den dag då försäkringsskyldigheten har uppkommit.

b)    gälla alla familjemedlemmar som är bosatta i samma stat.

4.    När en person som omfattas av schweizisk lagstiftning enligt avdelning II i förordningen vid tillämpningen av punkt 3 b i fråga om sjukförsäkring även omfattas av en annan avtalsstats lagstiftning, ska kostnaderna för vårdförmåner som inte är relaterade till olycksfall i arbetet delas lika mellan den schweiziska försäkringsinstitutionen för olycksfall i och utanför arbetet och arbetssjukdomar och den behöriga sjukförsäkringsinstitutionen i den andra avtalsstaten, under förutsättning att personen i fråga har rätt till vårdförmåner från båda dessa institutioner. Den schweiziska försäkringsinstitutionen för olycksfall och arbetssjukdomar ska stå för alla kostnader som är relaterade till olycksfall i arbetet eller på väg till eller från arbetet och arbetssjukdomar, även om personen i fråga har rätt till förmåner från en sjukförsäkringsinstitution i bosättningsstaten.

5.    Personer som förvärvsarbetar men inte är bosatta i Schweiz och som omfattas av en lagstadgad försäkring i bosättningsstaten enligt punkt 3 b, och deras familjemedlemmar, ska omfattas av bestämmelserna i artikel 19 under en vistelse i Schweiz.

6.    Vid tillämpning av artiklarna 18, 19, 20 och 27 av förordningen i Schweiz ska den behöriga försäkringsinstitutionen stå för alla fakturerade kostnader.

7.    De sjukförsäkringsperioder som fullgjorts i en annan stat som omfattas av avtalet beaktas för att minska eller öka en eventuell reserv i sjukförsäkringen vid moderskapsledighet eller sjukdom när en person försäkrar sig hos en schweizisk försäkringsgivare inom tre månader efter det att vederbörande utträtt ur den utländska försäkringen.

8.    Personer som har skaffat sitt livsuppehälle i Schweiz som anställd eller egenföretagare och som har upphört med sin förvärvsverksamhet på grund av olycksfall eller sjukdom och inte längre omfattas av den schweiziska lagstiftningen om invaliditetsförsäkring, ska ändå anses omfattas av denna försäkring när det gäller rätten till rehabiliteringsåtgärder fram till utbetalningen av invaliditetspension och under genomförandet av dessa åtgärder, under förutsättning att de inte har påbörjat en ny förvärvsverksamhet utanför Schweiz.”

Inom ramen för detta avtal ska förordning (EG) nr 883/2004 tillämpas med följande anpassning:

I artiklarna 77.2 och 78 ska hänvisningen till gemenskapsbestämmelser om skydd för enskilda personer med avseende på behandlingen av och fri rörlighet för personuppgifter, med avseende på Schweiz, tolkas som en hänvisning till relevant nationell lagstiftning.

2.    32019 R 0500: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/500 av den 25 mars 2019 om fastställande av beredskapsåtgärder när det gäller samordning av de sociala trygghetssystemen efter Förenade kungarikets utträde ur unionen (EUT L 85I, 27.3.2019, s. 35).

3.    32009 R 0987: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 284, 30.10.2009, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt

–    32010 R 1244: Kommissionens förordning (EU) nr 1244/2010 av den 9 december 2010 (EUT L 338, 22.12.2010, s. 35),

–    32012 R 0465: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 465/2012 av den 22 maj 2012 (EUT L 149, 8.6.2012, s. 4),

–    32012 R 1224: Kommissionens förordning (EU) nr 1224/2012 av den 18 december 2012 (EUT L 349, 19.12.2012, s. 45),

–    32013 R 1372: Kommissionens förordning (EU) nr 1372/2013 av den 19 december 2013 (EUT L 346, 20.12.2013, s. 27),

–    32014 R 1368: Kommissionens förordning (EU) nr 1368/2014 av den 17 december 2014 (EUT L 366, 20.12.2014, s. 15), i dess rättade lydelse enligt EUT L 288, 22.10.2016, s. 58,

–    32017 R 0492: Kommissionens förordning (EU) 2017/492 av den 21 mars 2017 (EUT L 76, 22.3.2017, s. 13).

I detta avtal ska förordning (EG) nr 987/2009 anpassas på följande sätt:

I bilaga I ska följande text läggas till:

”Avtal mellan Schweiz och Portugal av den 25 maj 2016 om indrivning av fordringar

Avtal mellan Schweiz och Grekland av den 15 november 2017 om indrivning av fordringar gällande vårdförmåner enligt förordningarna (EGG) nr 1408/71, (EEG) nr 574/72, (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009

Avtal mellan Schweiz och Italien av den 27 februari 2023 om indrivning av fordringar.

Inom ramen för detta avtal ska förordning (EG) nr 987/2009 tillämpas med följande anpassning:

I artikel 3.3 ska hänvisningen till gemenskapsbestämmelser om skydd för enskilda personer med avseende på behandlingen av och fri rörlighet för personuppgifter, med avseende på Schweiz, tolkas som en hänvisning till relevant nationell lagstiftning.

4.    31971 R 1408: Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, 5.7.1971, s. 2), senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 592/2008 (EUT L 177, 4.7.2008, s. 1), såsom den var tillämplig mellan Schweiz och medlemsstaterna före ikraftträdandet av gemensamma kommitténs beslut 1/2012 av den 31 mars 2012 18 , och i den mån det hänvisas till den i förordning (EG) nr 883/2004 eller (EG) nr 987/2009 eller när det gäller fall som inträffat tidigare.

5.    31972 R 0574: Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 74, 27.3.1972, s. 1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 120/2009 (EUT L 39, 10.2.2009, s. 2), såsom den var tillämplig mellan Schweiz och medlemsstaterna före ikraftträdandet av gemensamma kommitténs beslut 1/2012 av den 31 mars 2012 19 , och i den mån det hänvisas till den i förordning (EG) nr 883/2004 eller (EG) nr 987/2009 eller när det gäller fall som inträffat tidigare.

A.2    AKTER SOM DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA SKA BEAKTA

1.    32010 D 0424(01): Beslut nr A1 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 12 juni 2009 om inrättande av ett samråds- och förlikningsförfarande när det gäller handlingars giltighet, fastställande av tillämplig lagstiftning och utgivande av förmåner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 (EUT C 106, 24.4.2010, s. 1).

2.    32010 D 0424(02): Beslut nr A2 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 12 juni 2009 om tolkningen av artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 när det gäller tillämplig lagstiftning för utsända arbetstagare och egenföretagare som tillfälligt arbetar utanför den behöriga staten (EUT C 106, 24.4.2010, s. 5).

3.    32010 D 0608(01): Beslut nr A3 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 17 december 2009 rörande sammanräkningen av oavbrutna utsändningsperioder som fullgjorts i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 1408/71 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 (EUT C 149, 8.6.2010, s. 3).

4.    32014 D 0520(03): Beslut nr E4 av den 13 mars 2014 om övergångsperioden enligt artikel 95 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 (EUT C 152, 20.5.2014, s. 21).

5.    32017 D 0719(01): Beslut nr E5 av den 16 mars 2017 om praktiska bestämmelser för övergångsperioden när det gäller det informationsutbyte med elektroniska hjälpmedel som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 (EUT C 233, 19.7.2017, s. 3).

6.    32018 D 1004 (02): Beslut nr E6 av den 19 oktober 2017 om fastställande av när ett elektroniskt meddelande i rättslig bemärkelse anses vara levererat i systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter (EESSI) (EUT C 355, 4.10.2018, s. 5).

7.    32020 D 0306 (01): Beslut nr E7 av den 27 juni 2019 om praktiska bestämmelser för samarbete och utbyte av uppgifter fram till dess att det elektroniska utbytet av socialförsäkringsuppgifter (EESSI) har genomförts fullt ut av medlemsstaterna (EUT C 73, 6.3.2020, s. 5).

8.    32024 D 06842: Beslut nr E8 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 14 mars 2024 om ett förfarande för ändring av uppgifter om de organ som definieras i artikel 1 i förordning (EG) nr 883/2004 och som anges i den elektroniska katalog som ingår som en del av EESSI (EUT C, C/2024/6842, 12.11.2024)

9.    32010 D 0424(04): Beslut nr F1 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 12 juni 2009 om tolkningen av artikel 68 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 när det gäller prioritetsregler vid samtidig rätt till familjeförmåner (EUT C 106, 24.4.2010, s. 11).

10.    32016 D 0211(05): Beslut nr F2 av den 23 juni 2015 om utbyte av uppgifter mellan institutioner i syfte att bevilja familjeförmåner (EUT C 52, 11.2.2016, s. 11).

11.    32019 D 0626(01): Beslut nr F3 av den 19 december 2018 om tolkningen av artikel 68 i förordning (EG) nr 883/2004 avseende beräkningsmetoden tilläggsbelopp (EUT C 215, 26.6.2019, s. 2).

12.    32010 D 0424(05): Beslut nr H1 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 12 juni 2009 om ramar för övergången från rådets förordningar (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 till Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 samt om tillämpningen av beslut och rekommendationer av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT C 106, 24.4.2010, s. 13).

13.    32010 D 0608(02): Beslut nr H5 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 18 mars 2010 om samarbete för att förhindra bedrägerier och felaktigheter i samband med rådets förordning (EG) nr 883/2004 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT C 149, 8.6.2010, s. 5).

14.    32011 D 0212(01): Beslut nr H6 av den 16 december 2010 om tillämpningen av vissa principer för sammanläggning av perioder enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT C 45, 12.2.2011, s. 5).

15.    32021 D 0506 (01): Beslut nr H11 av den 9 december 2020 om förlängning av de tidsfrister som anges i artiklarna 67 och 70 i förordning (EG) nr 987/2009 samt i beslut nr S9 på grund av covid-19-pandemin (EUT C 170, 6.5.2021, s. 4).

16.    32022 D 0228 (01): Beslut nr H12 av den 19 oktober 2021 om den dag som ska gälla för fastställandet av de växelkurser som avses i artikel 90 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 (EUT C 93, 28.2.2022, s. 6).

17.    32022 D 0810(01): Beslut nr H13 av den 30 mars 2022 om sammansättning och arbetssätt för revisionskommittén inom administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystem (Text av betydelse för EES och för avtalet mellan EG och Schweiz) 2022/C 305/03 (EUT C 305, 10.8.2022, s. 4).

18.    32024 D 00594: Beslut nr H14 av den 21 juni 2023 om offentliggörandet av vägledningen om covid-19-pandemin, meddelandet om tolkningen av tillämpningen av avdelning II i förordning (EG) nr 883/2004 och artiklarna 67 och 70 i förordning (EG) nr 987/2009 under covid-19-pandemin, vägledningen om distansarbete som var tillämplig under perioden mellan den 1 juli 2022 och den 30 juni 2023 och vägledningen om distansarbete som är tillämplig från och med den 1 juli 2023 (EUT C/2024/594, 11.1.2024).

19.    32024 D 06845: Beslut nr H15 av den 27 juni 2024 om arbetssätt och sammansättning i tekniska kommissionen för informationsbehandling inom administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT C, C/2024/6845, 14.11.2024).

20.    32010 D 0424(07): Beslut nr P1 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 12 juni 2009 om tolkningen av artiklarna 50.4, 58 och 87.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 när det gäller beviljande av invaliditetsförmåner, förmåner vid ålderdom och förmåner till efterlevande (EUT C 106, 24.4.2010, s. 21).

21.    32013 D 0927(01): Beslut nr R1 av den 20 juni 2013 om tolkningen av artikel 85 i förordning (EG) nr 987/2009 (EUT C 279, 27.9.2013, s. 11).

22.    32010 D 0424(08): Beslut nr S1 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 12 juni 2009 om det europeiska sjukförsäkringskortet (EUT C 106, 24.4.2010, s. 23).

23.    32010 D 0424(09): Beslut nr S2 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 12 juni 2009 om tekniska specifikationer för det europeiska sjukförsäkringskortet (EUT C 106, 24.4.2010, s. 26).

24.    32010 D 0424(10): Beslut nr S3 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 12 juni 2009 om fastställande av de förmåner som omfattas av artiklarna 19.1 och 27.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 och artikel 25 A 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 (EUT C 106, 24.4.2010, s. 40).

25.    32010 D 0424(15): Beslut nr S5 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 2 oktober 2009 om tolkningen av begreppet vårdförmåner enligt definitionen i artikel 1 va i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 vid sjukdom eller moderskap i enlighet med artiklarna 17, 19, 20, 22, 24.1, 25, 26, 27.1, 27.3, 27.4, 27.5, 28, 34, 36.1 och 36.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 samt om beräkningen av de belopp som ska återbetalas enligt artiklarna 62, 63 och 64 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 (EUT C 106, 24.4.2010, s. 54 ).

26.    32010 D 0427(02): Beslut nr S6 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 22 december 2009 om registrering i bosättningsmedlemsstaten enligt artikel 24 i förordning (EG) nr 987/2009 och om sammanställning av de förteckningar som avses i artikel 64.4 i förordning (EG) nr 987/2009 (EUT C 107, 27.4.2010, s. 6. ).

27.    32011 D 0906(01): Beslut nr S8 av den 15 juni 2011 om beviljande av proteser, betydande hjälpmedel och andra omfattande vårdförmåner enligt artikel 33 i förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT C 262, 6.9.2011, s. 6).

28.    32014 D 0520(02): Beslut nr S10 av den 19 december 2013 om övergången från förordningarna (EEG) nr 1408/71 och (EEG) nr 574/72 till förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 och om tillämpningen av återbetalningsförfarandena (EUT C 152, 20.5.2014, s. 16).

29.    32021 D 0618(01): Beslut nr S11 av den 9 december 2020 om återbetalningsförfaranden vid tillämpningen av artiklarna 35 och 41 i förordning (EG) nr 883/2004 (EUT C 236, 18.6.2021, s. 4).

30.    32025 D 01598: Beslut nr S12 av den 16 oktober 2024 om ersättning för hälso- och sjukvård i samband med patienttransporter till en annan medlemsstat vid masskadesituationer efter en katastrof (EUT C 2025/1598, 13.3.2025 ).

31.    32010 D 0424(11): Beslut nr U1 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 12 juni 2009 om artikel 54.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 när det gäller höjda arbetslöshetsförmåner för familjemedlemmar (EUT C 106, 24.4.2010, s. 26).

32.    32010 D 0424(12): Beslut nr U2 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 12 juni 2009 om tillämpningsområdet för artikel 65.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 när det gäller rätt till förmåner vid arbetslöshet för helt arbetslösa personer, utom gränsarbetare, som under sin senaste anställningsperiod eller period med verksamhet som egenföretagare var bosatta inom en annan medlemsstats territorium än den behöriga medlemsstatens (EUT C 106, 24.4.2010, s. 43).

33.    32010 D 0424(13): Beslut nr U3 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 12 juni 2009 om innebörden av begreppet ”delvis arbetslös” när det gäller de arbetslösa personer som avses i artikel 65.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 (EUT C 106, 24.4.2010, s. 45).

34.    32012 D 0225(01): Beslut nr U4 av den 13 december 2011 om förfaranden för återbetalning enligt artikel 65.6 och 65.7 i förordning (EG) nr 883/2004 och artikel 70 i förordning (EG) nr 987/2009 (EUT C 57, 25.2.2012, s. 4).

A.3    RÄTTSAKTER SOM DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA SKA BEAKTA

1.    32018 H 0529(01): Rekommendation nr A1 av den 18 oktober 2017 om utfärdande av det intyg som avses i artikel 19.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 (EUT C 183, 29.5.2018, s. 5).

2.    32013 H 0927(01): Rekommendation nr H1 av den 19 juni 2013 om domen i Gottardo-målet, enligt vilken förmåner som föreskrivs för det egna landets medborgare i en bilateral konvention om social trygghet som slutits mellan en medlemsstat och ett tredjeland också ska beviljas arbetstagare som är medborgare i övriga medlemsstater (EUT C 279, 27.9.2013, s. 13).

3.    32019 H 0429(01): Rekommendation nr H2 av den 10 oktober 2018 om detaljer för äkthetsbevisning i de handlingar som en medlemsstats institution utfärdar för att intyga en persons ställning vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 (EUT C 147, 29.4.2019, s. 6).

4.    32012H0810(01) Rekommendation nr S1 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 15 mars 2012 om de finansiella aspekterna av gränsöverskridande organdonationer från levande personer (EUT C 240, 10.8.2012, s. 3).

5.    32014 H 0218(01): Rekommendation nr S2 av den 22 oktober 2013 om rätten till vårdförmåner för försäkrade och deras familjemedlemmar vid vistelse i ett tredje land enligt en bilateral konvention mellan den behöriga medlemsstaten och tredjelandet (EUT C 46, 18.2.2014, s. 8).

6.    32010 H 0424(02): Rekommendation nr U1 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 12 juni 2009 om tillämplig lagstiftning för arbetslösa personer som förvärvsarbetar på deltid i en annan medlemsstat än bosättningsstaten (EUT C 106, 24.4.2010, s. 49).

7.    32010 H 0424(03): Rekommendation nr U2 av Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen av den 12 juni 2009 om tillämpningen av artikel 64.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 när det gäller arbetslösa personer som följer sin make, maka eller partner som är anställd i en annan medlemsstat än den behöriga staten (EUT C 106, 24.4.2010, s. 51).

B.    SKYDD AV KOMPLETTERANDE PENSIONSRÄTTIGHETER

AKTER SOM DET HÄNVISAS TILL

1.    31998 L 0049: Rådets direktiv 98/49/EG av den 29 juni 1998 om skydd av kompletterande pensionsrättigheter för anställda och egenföretagare som flyttar inom gemenskapen (EGT L 209, 25.7.1998, s. 46).

2.    32014 L 0050: Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/50/EU av den 16 april 2014 om minimikrav för ökad rörlighet mellan medlemsstaterna för arbetstagare genom förbättrade villkor för intjänande och bevarande av kompletterande pensionsrättigheter (EUT L 128, 30.4.2014, s. 1).

Bestämmelserna i detta direktiv ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassning:

Artikel 6.5: Hänvisningen till artikel 11 i direktiv 2003/41/EG ska inte tillämpas på Schweiz.

Schweiz ska vidta de åtgärder som avses i artikel 8 i direktiv 2014/50/EU senast den första dagen i den fyrtionionde månaden efter ikraftträdandet av ändringsprotokollet.

________________

PROTOKOLL I

till bilaga II till avtalet

I.    Arbetslöshetsförsäkring

Följande arrangemang ska tillämpas på arbetstagare som är medborgare i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern till och med den 30 april 2011 och på arbetstagare som är medborgare i Bulgarien och Rumänien till och med den 31 maj 2016. Det ska tillämpas på arbetstagare som är medborgare i Republiken Kroatien till och med utgången av det sjunde året efter ikraftträdandet av protokollet angående Republiken Kroatiens deltagande.

1.    Följande bestämmelser ska tillämpas när det gäller arbetslöshetsförsäkring för arbetstagare med uppehållstillstånd som gäller för mindre än ett år:

1.1    Endast arbetstagare som har betalat avgift i Schweiz under den minimiperiod som krävs enligt den federala lagen om arbetslöshetsförsäkring och ersättning vid insolvens (Loi fédérale sur l’assurance-chômage obligatoire et l’indemnité en cas d’insolvabilité – LACI) 20 , och som uppfyller övriga villkor för att få arbetslöshetsersättning, ska vara berättigade till sådan ersättning enligt de villkor som fastställs i lagen.

1.2    En del av de avgifter som har betalats in för arbetstagare som inte har varit försäkrade tillräckligt länge för att vara berättigade till arbetslöshetsersättning i Schweiz enligt 1.1 ska överföras till arbetstagarnas ursprungsstater enligt bestämmelserna i 1.3 som bidrag till kostnaderna för ersättning som utbetalas till dessa arbetstagare vid hel arbetslöshet. De är därför inte berättigade till någon ersättning vid hel arbetslöshet i Schweiz. De är dock berättigade till ersättning vid svåra väderförhållanden och om arbetsgivaren blir insolvent. Ersättning vid hel arbetslöshet ska utbetalas av ursprungsstaten, under förutsättning att de berörda arbetstagarna står till arbetsmarknadens förfogande. De försäkringsperioder som har fullgjorts i Schweiz ska beaktas på samma sätt som om de hade fullgjorts i ursprungsstaten.

1.3    Den del av de avgifter som har betalats in för arbetstagarna enligt 1.2 ska återbetalas varje år i enlighet med följande bestämmelser:

a)    Dessa arbetstagares totala inbetalningar ska beräknas per land på basis av antalet sysselsatta arbetstagare per år och genomsnittet av de inbetalningar som görs varje år för varje arbetstagare (arbetstagarens och arbetsgivarens inbetalningar).

b)    Av det belopp som beräknas på detta sätt ska en del, motsvarande arbetslöshetsersättningens procentandel av alla de ersättningar som nämns i 1.2, överföras till ursprungsstaten, och en del ska innehållas av Schweiz som reserv för senare utbetalningar av förmåner 21 .

c)    Schweiz ska varje år göra en sammanställning av överföringarna. Om ursprungsstaterna så önskar, ska Schweiz ange beräkningsunderlaget och storleken på de överförda beloppen. Ursprungsstaterna ska varje år meddela Schweiz antalet mottagare av arbetslöshetsersättning enligt 1.2.

2.    Om någon medlemsstat som omfattas av detta arrangemang har svårigheter efter perioden på sju år med överföringssystemet eller Schweiz har svårigheter med totaliseringssystemet, kan en av de avtalsslutande parterna föra saken till gemensamma kommittén.

II.    Handikappbidrag

Handikappbidrag enligt den schweiziska federala lagen om invaliditetsförsäkring av den 19 juni 1959 och enligt den federala lagen om ålders- och efterlevandepension av den 20 december 1946, ändrad den 8 oktober 1999, ska betalas ut enbart om den berörda personen är bosatt i Schweiz.

III.    Tillämpning av förordning (EG) nr 883/2004 på utökade intjänade förmåner

Schweiz ska tillämpa förordning (EG) nr 883/2004 på det förlängda systemet enligt den federala lagen om fri övergång inom företagsbaserade system för ålders-, efterlevande- och invaliditetspensioner av den 17 december 1993 senast den första dagen i den fyrtionionde månaden efter ikraftträdandet av ändringsprotokollet.

PROTOKOLL II

till bilaga II till avtalet

SOM BEAKTAR att det i artikel 33 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallat utträdesavtalet) fastställs att avdelning III del två i utträdesavtalet ska tillämpas på medborgare i Island, Furstendömet Liechtenstein, Kungariket Norge och Schweiziska edsförbundet, förutsatt att dessa länder ingått och tillämpar motsvarande avtal med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, tillämpliga på unionsmedborgare, samt de avtal med Europeiska unionen som är tillämpliga på Förenade kungarikets medborgare,

Som BEAKTAR att det i artikel 26b i avtalet mellan Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland och Schweiziska edsförbundet om medborgerliga rättigheter efter Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen och avtalet om fri rörlighet för personer anges att bestämmelserna i del III i det avtalet ska tillämpas på unionsmedborgare, förutsatt att unionen har ingått och tillämpar motsvarande avtal med Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland som är tillämpliga på schweiziska medborgare, samt med Schweiz som är tillämpliga på medborgare i Förenade kungariket.

Som ERKÄNNER att det är nödvändigt att tillhandahålla ömsesidigt skydd av socialförsäkringsrättigheter för medborgare i Förenade kungariket samt deras familjemedlemmar och efterlevande som vid övergångsperiodens utgång befinner sig eller har varit i en gränsöverskridande situation som berör en eller flera av de avtalsslutande parterna i avtalet om fri rörlighet för personer och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samtidigt.

ARTIKEL 1

Definitioner och hänvisningar

1.    Vid tillämpningen av detta protokoll gäller följande definitioner:

a)    utträdesavtal: avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen 22 .

b)    avtalet om medborgerliga rättigheter: avtalet mellan Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och Schweiziska edsförbundet om medborgerliga rättigheter till följd av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen och avtalet om fri rörlighet för personer.

c)    stater som omfattas: unionens medlemsstater och Schweiz.

d)    övergångsperiod: den övergångsperiod som avses i artikel 126 i utträdesavtalet.

e)    Definitionerna i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 23 och i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 24 .

2.    Vid tillämpningen av detta protokoll ska alla hänvisningar i unionsrättsliga bestämmelser som gjorts tillämpliga genom detta protokoll till medlemsstaterna och medlemsstaternas behöriga myndigheter förstås så att de inbegriper Förenade kungariket och dess behöriga myndigheter.

ARTIKEL 2

Personer som omfattas

1.    Detta protokoll ska tillämpas på följande personer:

a)    Medborgare i Förenade kungariket som är underställda lagstiftningen i någon av de stater som omfattas vid övergångsperiodens slut, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.

b)    Medborgare i Förenade kungariket som är bosatta i en av de stater som omfattas och är underställda Förenade kungarikets lagstiftning vid övergångsperiodens slut, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.

c)    Personer som inte omfattas av led a eller b, men som är medborgare i Förenade kungariket och utövar verksamhet som anställda eller egenföretagare i en eller flera stater som omfattas vid övergångsperiodens slut och som är underställda Förenade kungarikets lagstiftning i enlighet med avdelning II i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.

d)    Statslösa och flyktingar, som är bosatta i en av de stater som omfattas eller i Förenade kungariket och som befinner sig i någon av de situationer som beskrivs i leden a–c samt deras familjemedlemmar och efterlevande.

2.    De personer som avses i punkt 1 ska omfattas så länge de utan avbrott befinner sig i någon av de situationer som avses i den punkten och som samtidigt involverar en av de berörda staterna och Förenade kungariket.

3.    Detta protokoll ska också tillämpas på medborgare i Förenade kungariket som inte, eller inte längre, befinner sig i någon av de situationer som anges i punkt 1 i denna artikel, men som omfattas av artikel 10 i utträdesavtalet eller artikel 10 i avtalet om medborgerliga rättigheter, samt deras familjemedlemmar och efterlevande.

4.    De personer som avses i punkt 3 ska omfattas så länge de fortsätter att ha uppehållsrätt i någon av de stater som omfattas av artikel 13 i utträdesavtalet eller artikel 12 i avtalet om medborgerliga rättigheter, eller rätt att arbeta i den stat där de arbetar enligt artikel 24 eller 25 i utträdesavtalet eller artikel 20 i avtalet om medborgerliga rättigheter.

5.    När denna artikel hänvisar till familjemedlemmar och efterlevande ska dessa omfattas av detta protokoll endast i den mån de härleder rättigheter och skyldigheter i den egenskapen enligt förordning (EG) nr 883/2004.

ARTIKEL 3

Regler om samordning av de sociala trygghetssystemen

1.    De regler och mål som anges i artikel 8 i avtalet och i denna bilaga, förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009, ska tillämpas på personer som omfattas av detta protokoll.

2.    De stater som omfattas ska vederbörligen beakta de beslut och rekommendationer från den administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen, knuten till Europeiska kommissionen och inrättad genom förordning (EG) nr 883/2004 (administrativa kommissionen), vilka förtecknas i avsnitt A i denna bilaga.

ARTIKEL 4

Särskilda situationer som omfattas

1.    Följande regler gäller i nedanstående situationer, och i den utsträckning som anges i denna artikel, när det gäller personer som inte omfattas, eller inte längre omfattas, av artikel 2:

a)    Detta protokoll ska vara tillämpligt på medborgare i Förenade kungariket, samt statslösa och flyktingar bosatta i Förenade kungariket som var underställda lagstiftningen i någon av de stater som omfattas före övergångsperiodens utgång, samt deras familjemedlemmar och efterlevande, när det gäller åberopande av och sammanläggning av perioder av försäkring, anställning, verksamhet som egenföretagare eller bosättning, inbegripet rättigheter och skyldigheter som grundar sig på sådana perioder i enlighet med förordning (EG) nr 883/2004. Vid sammanläggning av perioder ska perioder som fullgjorts både före och efter övergångsperiodens utgång beaktas i enlighet med förordning (EG) nr 883/2004.

b)    Bestämmelserna i artiklarna 20 och 27 i förordning (EG) nr 883/2004 ska fortsätta att tillämpas på medborgare i Förenade kungariket, samt statslösa och flyktingar bosatta i Förenade kungariket, som före övergångsperiodens utgång hade sökt tillstånd för en planerad hälso- och sjukvårdsbehandling i enlighet med förordning (EG) nr 883/2004, fram till dess att behandlingen upphör. Motsvarande förfaranden för återbetalning ska också tillämpas även efter det att behandlingen upphört. Sådana personer och deras medföljande ska ha rätt att resa in i och ut ur behandlingsstaten, i enlighet med tillämpliga delar av artikel 14 i utträdesavtalet och tillämpliga delar av artikel 13 i avtalet om medborgerliga rättigheter.

c)    Bestämmelserna i artiklarna 19 och 27 i förordning (EG) nr 883/2004 ska fortsätta att tillämpas på medborgare i Förenade kungariket, samt statslösa och flyktingar bosatta i Förenade kungariket, som omfattas av förordning (EG) nr 883/2004 och som vid övergångsperiodens slut vistas i en av de stater som omfattas eller i Förenade kungariket, fram till dess att vistelsen upphör. Motsvarande förfaranden för återbetalning ska också tillämpas även efter det att vistelsen eller behandlingen upphört.

d)    Bestämmelserna i artiklarna 67, 68 och 69 i förordning (EG) nr 883/2004 ska, så länge villkoren är uppfyllda, fortsätta att tillämpas på beviljande av familjeförmåner till vilka rätt förelåg vid övergångsperiodens slut för medborgare i Förenade kungariket, samt statslösa och flyktingar bosatta i Förenade kungariket, som är underställda lagstiftningen i Förenade kungariket och som har familjemedlemmar som vid övergångsperiodens slut är bosatta i en av de stater som omfattas.

e)    I de situationer som avses i led d i denna punkt ska förordning (EG) nr 883/2004 och motsvarande bestämmelser i förordning (EG) nr 987/2009 fortsätta att tillämpas på personer som vid övergångsperiodens slut åtnjuter rättigheter i egenskap av familjemedlemmar enligt förordning (EG) nr 883/2004, såsom en härledd rätt till vårdförmåner vid sjukdom, så länge villkoren är uppfyllda.

2.    Bestämmelserna i avdelning III kapitel 1 i förordning (EG) nr 883/2004 ska när det gäller förmåner vid sjukdom tillämpas på personer som åtnjuter förmåner enligt punkt 1 a i denna artikel.

Denna punkt ska i tillämpliga delar gälla familjeförmåner grundade på artiklarna 67, 68 och 69 i förordning (EG) nr 883/2004.

ARTIKEL 5

Ersättning, återkrav och avräkning

Bestämmelserna i förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 i fråga om ersättning, återkrav och avräkning ska fortsätta att vara tillämpliga vid händelser som rör personer som inte omfattas av artikel 2, under förutsättning att de

a)    inträffade före övergångsperiodens utgång, eller

b)    inträffar efter övergångsperiodens slut och rör personer som omfattades av artikel 2 eller 4 när händelsen inträffade.

ARTIKEL 6

Rättslig utveckling och anpassning

1.    Utan att det hindrar tillämpningen av punkt 3 ska de hänvisningar som görs i detta protokoll till förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 eller bestämmelserna i dessa förstås som hänvisningar till de rättsakter eller bestämmelser som införlivats i avtalet, i den lydelse som är tillämplig på övergångsperiodens sista dag.

2.    Om förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 ändras eller ersätts efter övergångsperiodens utgång, ska hänvisningar till de förordningarna i detta protokoll förstås som hänvisningar till dessa förordningar i ändrad eller ersatt lydelse, i enlighet med de akter som förtecknas i del II i bilaga I till utträdesavtalet, vad gäller unionen, och i del II i bilaga I till avtalet om medborgerliga rättigheter, vad gäller Schweiz.

3.    Förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 ska vid tillämpningen av detta protokoll anses omfatta de anpassningar som förtecknas i del III i bilaga I till utträdesavtalet, vad gäller unionen, och del III i bilaga I till avtalet om medborgerliga rättigheter, vad gäller Schweiz.

4.    Vid tillämpningen av detta protokoll ska de ändringar och anpassningar som avses i punkterna 2 och 3 få verkan dagen efter den dag då motsvarande ändringar och anpassningar av bilaga I till utträdesavtalet eller bilaga I till avtalet om medborgerliga rättigheter får verkan, beroende på vilket som inträffar sist.”

_______________

BILAGA III

ÖMSESIDIGT ERKÄNNANDE AV YRKESKVALIFIKATIONER

Ändringar av bilaga III till avtalet

Bilaga III till avtalet ska ersättas med följande:

”BILAGA III

ÖMSESIDIGT ERKÄNNANDE AV YRKESKVALIFIKATIONER

(Examens-, utbildnings- och andra behörighetsbevis)

AVSNITT 1

INLEDNING

Vid tillämpningen av artiklarna 2–9 i avtalet ska de unionsrättsakter som listas i avsnitt 2 i denna bilaga tillämpas med förbehåll för den princip om dynamisk samordning som avses i artikel 5 i det institutionella protokollet till detta avtal samt med förbehåll för de undantag som listas i punkt 7 i den artikeln.

Om inget annat föreskrivs i tekniska anpassningar ska de rättigheter och skyldigheter som föreskrivs i de unionsrättsakter som införlivas i denna bilaga för unionens medlemsstater anses gälla Schweiz. Detta ska tillämpas med full respekt för det institutionella protokollet till detta avtal.

Utan att detta påverkar artikel 16 i det institutionella protokollet till detta avtal, och om inget annat föreskrivs i tekniska anpassningar, ska bestämmelserna i de akter som listas i avsnitt 2 som kräver att medlemsstaterna tillhandahåller information till andra medlemsstater eller till kommissionen gälla Schweiz. När denna information gäller övervakning eller tillämpning ska Schweiz förmedla denna information via gemensamma kommittén.

AVSNITT 2

AKTER SOM DET HÄNVISAS TILL

1.    32005 L 0036: Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer. (EUT L 255, 30.9.2005, s. 22),

i dess ändrade lydelse enligt

–    Rådets direktiv 2006/100/EG av den 20 november 2006 om anpassning av vissa direktiv när det gäller fri rörlighet för personer, med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning (EUT L 363, 20.12.2006, s. 141),

–    Kommissionens förordning (EU) nr 213/2011 av den 3 mars 2011 om ändring av bilagorna II och V till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 59, 4.3.2011, s. 4),

–    Meddelande från kommissionen – Anmälan av de yrkessammanslutningar eller yrkesorganisationer som förtecknas i bilaga I till direktiv 2005/36/EG och som uppfyller villkoren i artikel 3.2 (EUT C 111, 15.5.2009, s. 1),

–    Meddelande från kommissionen – Anmälan av de yrkessammanslutningar eller yrkesorganisationer som förtecknas i bilaga I till direktiv 2005/36/EG och som uppfyller villkoren i artikel 3.2 (EUT C 182, 23.6.2011, s. 1),

–    Akt om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 112, 24.4.2012, s. 10),

–    Rådets direktiv 2013/25/EU av den 13 maj 2013 om anpassning av vissa direktiv när det gäller etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster med anledning av Republiken Kroatiens anslutning (EUT L 158, 10.6.2013, s. 368),

–    Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (EUT L 354, 28.12.2013, s. 132),

–    Kommissionens delegerade beslut (EU) 2016/790 av den 13 januari 2016 om ändring av bilaga V till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG vad gäller benämningar på examensbevis och utbildningar (EUT L 134, 24.5.2016, s. 135),

–    Kommissionens delegerade beslut (EU) 2017/2113 av den 11 september 2017 om ändring av bilaga V till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG vad gäller benämningar på examensbevis och utbildningar (EUT L 317, 1.12.2017, s. 119),

–    Kommissionens delegerade beslut (EU) 2019/608 av den 16 januari 2019 om ändring av bilaga V till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG vad gäller benämningar på examensbevis och utbildningar (EUT L 104, 15.4.2019, s. 1),

–    Kommissionens delegerade beslut (EU) 2020/548 av den 23 januari 2020 om ändring av bilaga V till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG vad gäller benämningar på examensbevis och utbildningar (EUT L 131, 24.4.2020, s. 1),

–    Kommissionens delegerade beslut (EU) 2021/2183 av den 25 augusti 2021 om ändring av bilaga V till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG vad gäller benämningar på examensbevis och utbildningar (EUT L 444, 10.12.2021, s. 16),

–    Kommissionens delegerade beslut (EU) 2023/2383 av den 23 maj 2023 om ändring och rättelse av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG vad gäller benämningar på examensbevis och utbildningar (EUT L 2383, 9.10.2023, s. 1),

–    Kommissionens delegerade direktiv (EU) 2024/782 av den 4 mars 2024 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG vad gäller minimikraven för utbildning för yrkena sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare och apotekare (EUT L 2024/782, 31.5.2024),

–    Kommissionens delegerade beslut (EU) 2024/1395 av den 5 mars 2024 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG vad gäller bevis på formella kvalifikationer och benämningar på utbildningar (EUT L 2024/1395, 31.5.2024).

rättat genom:

–    Rättelse till Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 93, 4.4.2008, s. 28),

–    Rättelse till rådets direktiv 2006/100/EG av den 20 november 2006 om anpassning av vissa direktiv när det gäller fri rörlighet för personer, med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning (EUT L 177, 8.7.2015, s. 60).

Bestämmelserna i detta direktiv ska, inom ramen för detta avtal, tillämpas med följande anpassningar:

a)    Följande ska läggas till i punkt 5.1.1 i bilaga V till direktivet:

b)    Följande ska läggas till i punkt 5.1.2 i bilaga V till direktivet:

c)    Följande ska läggas till i punkt 5.1.3 i bilaga V till direktivet:

d)    Följande ska läggas till i punkt 5.1.4 i bilaga V till direktivet:

e)    Följande ska läggas till i punkt 5.2.2 i bilaga V till direktivet:

f)    Följande ska läggas till i punkt 5.3.2 i bilaga V till direktivet:

g)    Följande ska läggas till i punkt 5.3.3 i bilaga V till direktivet: