52025PC0146

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 31.3.2025

COM(2025) 146 final

2025/0077(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut vad gäller krav för transaktioner för värdepappersfinansiering enligt den stabila nettofinansieringskvoten

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2025) 77 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Syftet med detta förslag är att ändra förordning (EU) nr 575/2013 (kapitalkravsförordningen eller CRR) för att bibehålla den nuvarande övergångsmetoden för kravet på stabil nettofinansieringskvot (NSFR).

Kravet på stabil nettofinansieringskvot ingår i de internationella standarderna i Basel III, som Europeiska unionen kom överens om att genomföra som en del av den omfattande reformen av tillsynsramen för banker efter 2008 års globala finanskris. NSFR-kravet syftar till att säkerställa att bankerna har stabila finansieringskällor för sin verksamhet och minska beroendet av kortfristig kapitalmarknadsfinansiering. Det utformades för att minska risken för löptidstransformering, som ett globalt konsekvent regelkrav, i syfte att främja konvergens mellan jurisdiktioner och undanröja möjligheter till gränsöverskridande tillsynsarbitrage.

I synnerhet inför Baselkonventionens NSFR-standard ett minimikrav på det belopp av stabil finansiering som bankerna måste ge ut för att finansiera sin verksamhet, baserat på tillgångarnas likviditetsprofil. Det minskar en banks likviditetsrisk genom att fastställa krav på stabil finansiering (RSF) baserat på bankens tillgångar, som sedan jämförs med den tillgängliga stabila finansiering som härrör från deras skuldinstrument.

Transaktioner för värdepappersfinansiering enligt definitionen i artikel 4.1.139 i kapitalkravsförordningen omfattar olika typer av transaktioner med säkerhet i vilka tillgångar (säkerheter) utväxlas mot kontanter: i) repa och omvänd repa, ii) värdepapperslån, iii) köp- och återförsäljningstransaktioner samt iv) marginallån. Repor och omvända repor utgör den största andelen transaktioner för värdepappersfinansiering, och står för 68 % av det totala beloppet, följt av värdepapperslån (23 %), köp- och återförsäljningstransaktioner (8 %) och marginallån (1 %) (data från september 2023) 1 .

En repa är en i allmänhet kortfristig lånetransaktion mot säkerhet. En omvänd repa är en utlåningstransaktion mot säkerhet, som återspeglar en repotransaktion, där en bank (långivaren) tillfälligt köper värdepapper eller råvaror (dvs. säkerhet) från en motpart (låntagaren) i utbyte mot kontanter med ett åtagande att sälja tillbaka säkerheten i framtiden till ett förutbestämt pris.

Utlåning utan säkerhet är lån som inte är säkrade genom någon säkerhet. De bygger på låntagarens kreditvärdighet och löfte att återbetala. De användes huvudsakligen på interbankmarknaderna före den globala finanskrisen.

Sedan den globala finanskrisen och stängningen av interbankmarknaderna utan säkerhet har transaktioner för värdepappersfinansiering spelat en avgörande roll för den kortfristiga finansieringen mellan banker och marknadsaktörer genom transaktioner mot säkerhet. Marknadsaktiviteten för transaktioner för värdepappersfinansiering kopplar också den kortfristiga penningmarknaden till den långfristiga kapitalmarknaden. Huvuddelen av transaktionerna för värdepappersfinansiering har statspapper som säkerhet. Transaktioner för värdepappersfinansiering kännetecknas av en affärsverksamhet med hög volym och låg marginal för stora banker, och denna verksamhet på grossistmarknaden är utsatt för internationell konkurrens, vilket framhävs av att dessa transaktioner i hög grad är gränsöverskridande. Endast 41 % av beloppen för transaktioner för värdepappersfinansiering i EU är mellan motparter i EU, medan 59 % av beloppen för transaktioner för värdepappersfinansiering i EU omfattar en motpart utanför EU 2 .

För fordringar på transaktioner för värdepappersfinansiering med löptider på upp till sex månader ställer Baselkonventionens NSFR-standard ett konservativt krav på stabil finansiering över noll för banker. Målet är att avskräcka från alltför kortfristiga exponeringar mellan banker, vilket kan leda till spridning i finansiella nödlägen.

NSFR-standarden genomfördes i EU-lagstiftningen den 20 maj 2019 genom en ändring av kapitalkravsförordningen (CRR2). De relaterade kraven började tillämpas i slutet av juni 2021. I sitt förslag om ändring av kapitalkravsförordningen, som offentliggjordes den 23 november 2016 3 , föreslog kommissionen en permanent användning av lägre RSF-nivåer än de som ingår i Baselöverenskommelsen. Kommissionen drog då slutsatsen att det verkar rimligt att införa begränsade förändringar av behandlingen av både kortfristiga transaktioner med finansinstitut och av likvida tillgångar av hög kvalitet på nivå 1 för att inte hindra att EU:s finans- och repomarknader fungerar väl. De argument och analyser som ledde till denna strategi och den konsekvensbedömning som åtföljde kommissionens förslag är fortfarande giltiga 4 .

Medlagstiftarna tillät dock ett övergångskrav på RSF på 0 % – i stället för de 10 % som anges i Basel III-standarderna och den lägre nivån (5 %) som föreslagits av kommissionen – för medel från transaktioner för värdepappersfinansiering med löptider på upp till sex månader, när säkerhet ställdes med likvida tillgångar av hög kvalitet på nivå 1 5 , såsom statspapper. Denna bestämmelse ska upphöra att gälla i juni 2025, när kravet på stabil finansiering över noll enligt Baselstandarden börjar gälla. Övergångsbestämmelsen syftade till att ge bankerna tillräckligt med tid för att anpassa sig till de mer konservativa kraven i Baselstandarderna och minska eventuella följdeffekter på EU:s kapitalmarknad, särskilt på marknaden för statspapper.

Liknande övergångsbestämmelser antogs också för kortfristiga fordringar från transaktioner för värdepappersfinansiering med säkerhet i andra tillgångar än likvida tillgångar av hög kvalitet på nivå 1 och för kortfristiga transaktioner utan säkerhet med finansiella kunder. Dessa exponeringar är förhållandevis mindre väsentliga jämfört med medel från transaktioner för värdepappersfinansiering med säkerhet i likvida tillgångar av hög kvalitet på nivå 1. De kännetecknas också av högre marginaler. Medlagstiftarnas överväganden när de beviljade en övergångsbehandling för dessa transaktioner var deras inneboende finansieringsegenskaper och inverkan av RSF-faktorernas nivå för dessa transaktioner på marknadens likviditet, särskilt av de tillgångar som erhållits som säkerhet i transaktioner för värdepappersfinansiering.

Den tillsynsavgift under en övergångsperiod som definieras av medlagstiftarna upprätthåller en skillnad i det stabila finansieringskravet som är förenligt med Baselstandarden mellan medel från transaktioner för värdepappersfinansiering med säkerhet i likvida tillgångar av hög kvalitet på nivå 1, såsom statsobligationer, och medel från transaktioner för värdepappersfinansiering med säkerhet i andra tillgångar. Den bidrar dock inte till att öka trycket på mycket högkvalitativa säkerheter, utöver att ta itu med kopplingen mellan statspapper och banker. Den stöder också marknadslikviditeten och mångfalden av säkerheter som är godtagbara för bankernas likviditetsbuffert enligt likviditetstäckningskvoten.

När det gäller finansieringstransaktioner utan säkerhet med en återstående löptid på mindre än sex månader, med finansiella kunder, syftar övergångsbehandlingen till att tillämpa ett proportionerligt finansieringskrav på dessa transaktioner, i linje med deras finansieringsriskprofil, och att stödja återupplivandet av den finansieringsmarknad utan säkerhet som försvann efter den globala finanskrisen 2008. Finansieringstransaktioner utan säkerhet bör betraktas som ett nödvändigt komplement till säkrade finansieringstransaktioner såsom transaktioner för värdepappersfinansiering, för att stödja den totala marknadslikviditeten och penningpolitisk transmission, särskilt under perioder av penningpolitiska åtstramningar.

Förenta staterna, Förenade kungariket, Japan och Schweiz har antagit en liknande behandling som EU:s övergångsbehandling, men dessa länder har gjort den permanent. De amerikanska myndigheterna hävdar att tilldelningen av RSF-faktor på 0 % gjordes på grundval av fastställandet att nivå 1 av likvida tillgångar av hög kvalitet utgör minimal likviditetsrisk och i hög grad bidrar till att kortfristiga finansieringsmarknader fungerar väl, dvs. att en RSF-faktor över noll för likvida tillgångar av hög kvalitet på nivå 1 skulle kunna avskräcka förmedling på amerikanska finansmarknader och repomarknader 6 .

Slutet på den nuvarande övergångsbehandlingen och den därav följande skärpningen av NSFR-kravet i EU ger upphov till vissa farhågor. Det skulle kunna avskräcka EU:s banker från att förmedla statsskulder och minska likviditeten på dessa marknader, eftersom dessa stora transaktioner med låg marginal skulle bli dyrare. Att ytterligare öka kostnaderna för dessa transaktioner när de drivs av motparter i EU, medan 59 % av transaktionerna i EU redan omfattar en motpart utanför EU, kan öka attraktionskraften hos motparter utanför EU eller kapitalmarknader utanför EU. Detta skulle motverka utvecklingen och hållbarheten på kapitalmarknaderna och likviditeten för säkerheter, som statsobligationer, i EU. Om EU på ett ensidigt sätt skulle öka RSF-faktorerna för dessa transaktioner skulle det snedvrida de internationella lika villkoren, vilket skulle missgynna EU:s banker jämfört med banker från länder utanför EU som bedriver denna mycket internationella och konkurrensutsatta verksamhet. Att på något sätt förstärka de ojämlika villkoren skulle strida mot ett av de ursprungliga målen med Baselstandarderna: att stödja genomförandet av globalt konsekventa regleringskrav och minska möjligheterna till gränsöverskridande tillsynsarbitrage.

Omvänt kan upprätthållandet av den nuvarande behandlingen, i linje med den strategi som bibehålls av andra jurisdiktioner, stödja utvecklingen av en likvid och attraktiv statsskuldmarknad och en djup marknad för transaktioner för värdepappersfinansiering för EU:s säkerhetsinstrument.

De nuvarande kraven har sedan de började tillämpas i mitten av 2021 visat sig vara tillsynsmässigt sunda och verkar inte ha gett upphov till några problem med den finansiella stabiliteten, särskilt inte under de senaste stressepisoderna (rysk aggression, den brittiska statspapperskrisen, oron inom banksektorn i mars 2023). Sedan mitten av 2021 har EU:s banker byggt upp starka NSFR-buffertar, utöver minimikraven, under löpande tillsyn av behöriga myndigheter. Alla följder av att övergångsbehandlingen bibehålls kommer att fortsätta att övervakas och bli föremål för adekvat tillsyn, bland annat när det gäller bankernas finansieringspraxis och likviditetsriskprofil, genom löpande tillsyn och regelbundna rapporter.

Enligt artikel 510.7 i CRR2 ska kommissionen senast i slutet av juni 2024 bedöma relevansen av den tillfälliga NSFR-behandlingen av medel från transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner utan säkerhet med finansiella kunder med en återstående löptid på mindre än sex månader, på grundval av en rapport från Europeiska bankmyndigheten (EBA). Såsom förklaras i avsnitt 3 analyserade EBA:s rapport endast inverkan på bankernas NSFR-nivåer, vilken förefaller försumbar. En bredare analys pekar dock på eventuella oönskade effekter av att röra sig mot det krav på stabil finansiering som föreskrivs i Baselöverenskommelsen. EU:s marknad för transaktioner för värdepappersfinansiering spelar en avgörande roll när det gäller att finansiera EU:s offentliga skuld eftersom huvuddelen av transaktionerna för värdepappersfinansiering är säkrade genom statspapper. Dessutom stöder bibehållandet av övergångsbehandlingen likviditeten och mångfalden av tillgångar som också är godtagbara för bankernas likviditetsbuffert enligt likviditetstäckningskvoten. Det kanske inte är lämpligt att koppla bort likviditetskravens två dimensioner.

Det är också viktigt att bibehålla de befintliga stegen mellan RSF-faktorer för statsobligationer och andra säkerheter som används i transaktioner för värdepappersfinansiering, eftersom det annars skulle påverka preferensen för den ena eller den andra, och därmed riskera att öka trycket på (mindre lättillgängliga) säkerheter av hög kvalitet, utöver att bidra till kopplingen mellan statsobligationer och banker.

Bankernas marknad för finansiering utan säkerhet försvann efter den globala finanskrisen 2008 och har aldrig återuppstått, åtminstone inte till en betydande nivå. En RSF-faktor över noll gäller redan för kortfristiga transaktioner utan säkerhet enligt NSFR. En ökning av denna kravfaktor kommer inte att märkbart stärka bankernas tillsynsprofil, dvs. inverkan på NSFR skulle vara försumbar, samtidigt som den kan avskräcka från användning av finansieringstransaktioner utan säkerhet som kan vara till hjälp under en period av penningpolitisk åtstramning.

En ökning av nivån på de krav på stabil finansiering som är tillämpliga på medel från transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner utan säkerhet skulle kunna avskräcka EU:s banker från att förmedla offentliga skulder och andra säkerheter och minska likviditeten på EU:s kapitalmarknader totalt sett. En ökning av kraven på stabil finansiering för dessa transaktioner kommer inte att leda till någon väsentlig förändring av den genomsnittliga nivån på NSFR för EU:s banker som redan är över minimikraven och redan är föremål för en löpande tillsyn av behöriga myndigheter. Det kommer därför inte att förändra EU-bankernas tillsynsprofil i grunden. Detta skulle i sin tur kunna öka finansieringskostnaderna för medlemsstaterna och EU:s marknadsaktörer under en period av normaliserad penningpolitik när centralbankerna förväntas minska sin marknadsnärvaro och privata marknadsaktörer förväntas ta över.

För att undvika eventuella oavsiktliga konsekvenser för kapitalmarknadernas likviditet och med tanke på de skyddsåtgärder som föreskrivs i det nuvarande regelverket för banker föreslår kommissionen att man bibehåller övergångsbehandlingen av medel från transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner utan säkerhet med en återstående löptid på mindre än sex månader med finansiella kunder. Utöver centralbankernas fortlöpande övervakning av kapitalmarknadsutvecklingen och de behöriga myndigheternas fortlöpande tillsyn föreslår kommissionen också att EBA ges i uppdrag att rapportera effekterna av denna behandling vart femte år. Det skulle göra det möjligt för kommissionen att agera i enlighet med detta och föreslå ändringar om dessa periodiska övervakningsrapporter blottlägger bevis.

·Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Enligt artikel 510.7 i kapitalkravsförordningen kräver medlagstiftarna uttryckligen att kommissionen vid behov ska lägga fram ett lagstiftningsförslag. Detta förslag måste ta hänsyn både till den befintliga behandlingens inverkan på institutens NSFR och finansieringsrisken i samband med transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner utan säkerhet med en återstående löptid på mindre än sex månader, med finansiella kunder. Kommissionens mandat omfattar också att upprätthålla de internationella lika villkoren på detta område, som är särskilt utsatt för internationell konkurrens.

Att upprätthålla den övergångsbehandling för NSFR som anges i artiklarna 428r.1 g, 428s.1 b och 428v a i kapitalkravsförordningen är i linje med detta mandat.

För det första kommer upprätthållandet av övergångsbehandlingen att stödja utvecklingen av likvida kapitalmarknader i EU och tillgången till en diversifierad pool av godtagbara likvida tillgångar inom ramen för likviditetstäckningskvoten, samtidigt som EU-bankerna uppvisar tillräckliga NSFR-buffertar över sina minimikrav och åtnjuter löpande tillsyn över sin finansieringskapacitet. Transaktioner för värdepappersfinansiering stöder en snabb och ordnad omvandling av värdepapper till likvida medel till ett ekonomiskt pris och är därmed en viktig faktor för monetariseringen av likviditetspooler. En negativt påverkad marknad för transaktioner för värdepappersfinansiering skulle kunna äventyra likviditetstäckningskvotens effektivitet, vars logik är att ha en buffert av likvida tillgångar som lätt kan omvandlas till likvida medel genom transaktioner för värdepappersfinansiering eller säljas på marknader, i händelse av ett 30 dagar långt likviditetsstresscenario.

Mer allmänt kommer därefter upprätthållandet av övergångsbehandlingen att hålla EU:s finansieringskrav anpassade till andra centrala jurisdiktioner och undvika ett ensidigt avsteg från det internationella samförståndet som kan påverka lika villkor för EU:s banker. En permanent strategi kommer också att ge de berörda parterna nödvändig rättssäkerhet när det gäller varaktigheten och stabiliteten i deras affärsverksamhet.

Slutligen gör denna strategi – som bygger på en periodisk rapport från EBA – det också möjligt för kommissionen att föreslå ändringar om det framkommer bevis till stöd för sådana ändringsförslag.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Den föreslagna ändringen av kapitalkravsförordningen syftar till att bevara verksamheten på marknaden för transaktioner för värdepappersfinansiering och likviditeten på marknaderna för statspapper i EU, vilket kommer att bidra till effektiviteten på EU:s bank- och kapitalmarknader utan att undergräva den finansiella stabiliteten.

Bedömningen av graden av anpassning till internationella tillsynsstandarder, som också beaktades tillsammans med inverkan på ekonomin, ledde till slutsatsen att den nuvarande övergångsbehandlingen inte ledde till några betydande problem med den finansiella stabiliteten, vilket särskilt illustrerades av de senaste stresshändelserna (rysk aggression, den brittiska statspapperskrisen, oron inom banksektorn i mars 2023) som inte avslöjade ökad oro när det gäller finansieringsrisken för EU:s banker. Även om avvecklingen av övergångsbehandlingen inte i någon större utsträckning skulle påverka bankernas tillsynsprofil, kan den negativt ändra marknadslikviditeten, särskilt på marknaden för statspapper.

Att bibehålla den nuvarande övergångsbehandlingen permanent med regelbunden rapportering och löpande tillsyn av behöriga myndigheter kommer att skapa rättssäkerhet för marknadsaktörerna och därigenom stödja varaktigheten och stabiliteten i deras affärsverksamhet. En stabil tillsynsbehandling av medel från transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner utan säkerhet skulle också bidra till stabiliteten i rapporteringsramen för banker, eftersom en ändring av tillämpningsområdet skulle kräva en justering av de särskilda mallarna.

Utöver att behålla övergångsbehandlingen för transaktioner för värdepappersfinansiering mot säkerhet i statspapper kommer en fortsatt övergångsbehandling för fordringar från transaktioner för värdepappersfinansiering mot säkerhet i andra tillgångar att stödja diversifieringen av bankernas likviditetsbuffertar och begränsningen av kopplingen mellan statspapper och banker.

Att behålla den RSF-faktor som gäller sedan juni 2021 för kortfristiga transaktioner utan säkerhet med finansiella kunder kommer att bidra till användningen av dessa transaktioner inom ramen för penningpolitiska åtstramningar, som ett komplement till säkrade transaktioner. Detta skulle i sin tur främja likviditeten på kapitalmarknaderna totalt sett och i slutändan en lämplig finansiering av realekonomin.

Genom att säkerställa lika villkor mellan EU och andra större jurisdiktioner som redan permanent har genomfört en liknande NSFR-tillsynsbehandling, kommer den föreslagna ändringen att bidra till att främja konkurrenskraften och attraktionskraften hos EU:s kapitalmarknader och förmedlingsrollen för EU:s banker. Aktiva EU-förmedlare på marknader för transaktioner för värdepappersfinansiering och djupt likvida EU-marknader för säkerhetstillgångar, såsom statsobligationer, bidrar i slutändan till lägre finansieringskostnader för EU:s ekonomi i stort.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

De föreslagna ändringarna bygger på samma rättsliga grund (artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt [EUF-fördraget]) som de lagstiftningsakter som ändras.

•Subsidiaritetsprincipen

Enligt subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen ”ska unionen på de områden där den inte har exekutiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå”.

Med tanke på att syftet med den föreslagna åtgärden är att ändra befintlig EU-lagstiftning uppnås den bäst på EU-nivå snarare än genom olika nationella initiativ. Att anta nationella åtgärder skulle i själva verket vara svårt ur rättslig synvinkel, med tanke på att kapitalkravsförordningen är direkt tillämplig och redan reglerar banklikviditet och finansiering av tillsynskrav på nationell nivå.

Inom banksektorn, där många institut är verksamma på hela EU:s inre marknad, är det särskilt viktigt att säkerställa en enhetlig tillämpning av tillsynskraven, en enhetlig tillsynspraxis och lika villkor för banktjänster.

•Proportionalitetsprincipen

Enligt proportionalitetsprincipen ska unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen i fördragen.

Målen med förslagen är att säkerställa EU-ekonomins konkurrenskraft och attraktionskraft genom effektiva kapitalmarknader för transaktioner för värdepappersfinansiering, statsobligationer och andra säkerheter, utan att skapa ytterligare risker för den finansiella stabiliteten för EU:s banker.

Enligt detta förslag bibehålls EU-bankernas förmåga att uppfylla NSFR-kravet med väsentliga tillsynsbuffertar utan att deras beroende av kortfristig finansiering ökar alltför mycket.

Dessutom går de föreslagna ändringarna inte utöver tillämpningsområdet för de övergångsbestämmelser som anges i artikel 510.8 i förordning (EU) nr 575/2013. Alla övriga likviditetskrav enligt förordning (EU) nr 575/2013 förblir oförändrade.

•Val av instrument

Åtgärderna föreslås genomföras genom ändring av kapitalkravsförordningen. De föreslagna åtgärderna hänvisar till eller vidareutvecklar befintliga bestämmelser i kapitalkravsförordningen. Inget annat rättsligt instrument skulle vara möjligt.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt. Den föreslagna ändringen rör en särskild åtgärd i linje med kommissionens mandat, som anges i artikel 510.7 i kapitalkravsförordningen, att lägga fram ett lagstiftningsförslag gällande en mycket riktad aspekt av kapitalkravsförordningen (dvs. RSF-faktorer som är tillämpliga på transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner utan säkerhet, med en återstående löptid på mindre än sex månader, med finansiella kunder). Detta initiativ är inte en utvärdering eller översyn av kapitalkravsförordningen i sin helhet.

•Samråd med berörda parter

Kommissionen har vidtagit flera åtgärder och genomfört olika initiativ för att bedöma huruvida den nuvarande övergångsbehandlingen fortfarande är lämplig för transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner utan säkerhet med en återstående löptid på mindre än sex månader med finansiella kunder, mot bakgrund av målen för tillsynsramen för banker och EU:s bredare politiska mål.

Kommissionen beaktade EBA:s rapport om särskilda aspekter av ramen för stabil nettofinansieringskvot, som offentliggjordes den 16 januari 2024 och uppfyller kravet i artikel 510.6 i kapitalkravsförordningen 7 . EBA:s rapport omfattade dock inte alla relevanta aspekter av frågan, såsom effekterna på penningpolitisk transmission, statsobligationsmarknader och andra säkerhetsmarknader. Det har varit ett inslag i kommissionens bredare politiska analys.

Kommissionen diskuterade och utbytte åsikter med olika branschaktörer, tillsynsmyndigheter och Europeiska centralbanken (ECB).

Kommissionen deltog också och bidrog till de särskilda diskussionerna i ekonomiska och finansiella kommittén (underkommittén för EU:s marknader för statspapper), som representerar synpunkterna från medlemsstaternas skuldförvaltningskontor. Ledamöterna i underkommittén upprepade de farhågor som återspeglas i skälen 49 och 50 i CRR2 8 om att transaktioner för värdepappersfinansiering är viktiga verktyg för penningpolitisk transmission och kritiska instrument för den primära och sekundära marknaden för statspapper. En höjning av tillsynsavgiften för transaktioner för värdepappersfinansiering skulle enligt ledamöterna i underkommittén påverka lika villkor mellan kapitalmarknadsaktörer i EU och utanför EU och potentiellt påverka likviditeten och kostnaden för upplåning på de europeiska marknaderna för statspapper negativt.

Kommissionen har beaktat de farhågor som tagits upp offentligt av tre medlemsstater i denna fråga 9 . Transaktioner för värdepappersfinansiering är främst koncentrerade till ett fåtal medlemsstater, varav Frankrike var den främsta medlemsstaten med 55 % av EU:s upplåning av transaktioner för värdepappersfinansiering i september 2023. Andra motparter är tyska (med 17 % av EU:s upplåning av transaktioner för värdepappersfinansiering), italienska (7 %) och irländska (5 %). Denna koncentration kan förklaras av den centrala rollen för organisationer för central motpartsclearing (LCH, EuroNext Clearing och EUREX Clearing) och banker med hemvist i dessa medlemsstater som agerar som clearingmedlemmar. Finansinstitut koncentrerar sina exponeringar till medlemsstater där centrala motparter arbetar för effektivare riskhantering och clearing. Organisationer för central motpartsclearing bidrar till 20 % av transaktionerna för värdepappersfinansiering genom att använda transaktioner för värdepappersfinansiering i sin kontantåterinvesteringsstrategi.

Europeiska kommissionen offentliggjorde mellan den 10 februari och den 10 mars 2025 en inbjudan att lämna synpunkter på kommissionens avsikt att ändra kapitalkravsförordningen om tillsynsbehandling av kortfristiga transaktioner för värdepappersfinansiering med avseende på NSFR. En detaljerad sammanfattning finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer förslaget.

Alla dessa utbyten och samråd har belyst den avgörande betydelsen av effektiva EU-marknader för transaktioner för värdepappersfinansiering, finansiering utan säkerhet och statsobligationer vid en tidpunkt då ECB har åtagit sig att ändra sin penningpolitik, som gradvis är mer beroende av transaktioner för värdepappersfinansiering och marknader för finansiella transaktioner utan säkerhet för att omfördela likviditet mellan finansiella mellanhänder. Medlemsstaterna, skuldförvaltningskontor, banker och kapitalmarknadsförmedlare har uppmanat kommissionen att ändra de nuvarande reglerna och behålla övergångsbehandlingen.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Utöver vad som nämns i föregående avsnitt har kommissionen haft regelbunden kontakt med personalen vid EBA, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), den gemensamma tillsynsmekanismen och ECB.

•Konsekvensbedömning

I EBA:s rapport om särskilda aspekter av ramen för stabil nettofinansieringskvot konstateras att avslutningen av övergångsåtgärden endast skulle ha en begränsad inverkan på den genomsnittliga NSFR-nivån för EU:s banker.

Denna begränsade inverkan döljer dock en mer betydande inverkan på banker som är mer aktiva på kapitalmarknaderna. Dessutom kan vissa av dessa banker också ha en mindre ledningsbuffert, eftersom NSFR i allmänhet är konservativt kalibrerat för dessa verksamheter. Antagandet om en konstant balansräkning i EBA:s rapport, som bygger på antagandet att bankbeteende inte påverkas när minimikraven uppfylls, är inte nödvändigtvis lämpligt. Detta beror på att det utesluter eventuella dynamiska och beteendemässiga effekter kopplade till en banks försök att uppnå ett visst mål för NSFR. I rapporten förbiser man också att banker utanför EU kan vinna marknadsandelar på bekostnad av EU-banker på grund av ojämlika internationella förutsättningar.

En ökning av nivån på de krav på stabil finansiering som är tillämpliga på medel från transaktioner för värdepappersfinansiering skulle kunna avskräcka EU-banker från att förmedla offentliga skulder och påverka likviditeten på de berörda säkerhetsmarknaderna. Detta kan också leda till högre köp- och säljkurser och ökade finansieringskostnader för medlemsstaterna under en period av normaliserad penningpolitik när centralbankerna förväntas minska sin marknadsnärvaro och privata marknadsaktörer förväntas ta över.

De möjliga konsekvenserna för EU:s verksamhet på marknaden för transaktioner för värdepappersfinansiering och statsobligationer beror på i vilken utsträckning bankerna kan föra över en ökning av RSF-faktorerna till köp- och säljkurser på marknaden för transaktioner för värdepappersfinansiering. De mest berörda bankernas roll som marknadsgaranter kan tyda på ett ganska högt eller till och med fullt genomslag av regleringskostnaderna. Samtidigt kan bankerna också ha ett incitament att begränsa detta genomslag, eftersom det kan locka till sig konkurrens från banker utanför EU.

En eventuell höjning av finansieringsavgiften i samband med nivån på kraven på stabil finansiering skulle kunna få potentiella konsekvenser för likviditeten på marknaderna för statspapper, vilket skulle få konsekvenser för likviditeten hos NextGenerationEU-obligationer. Detta skulle bekräfta de farhågor som togs upp vid tidpunkten för CRR2-förslaget 10 .

Inverkan på banker utanför EU som är verksamma på EU:s marknad för transaktioner för värdepappersfinansiering är mindre tydlig. Den berörda verksamheten utförs normalt av dotterbolag i EU, som skulle omfattas av samma NSFR-krav som gäller för banker i EU. De skulle dock kunna flytta dessa verksamheter till filialer eller gränsöverskridande verksamheter, och de skulle under alla omständigheter ha möjlighet till back-to-back-verksamhet med stöd från moderbolaget för att neutralisera ökningen. Kort sagt skulle bankgrupper utanför EU i vissa jurisdiktioner möjligen kunna neutralisera effekterna av en ökning av NSFR, med tanke på att de inte skulle omfattas av liknande tillsynskrav för dessa exponeringar efter juni 2025. Denna situation skulle utan särskilda EU-åtgärder leda till ojämlika internationella villkor.

• Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Detta initiativ är mycket specifikt och riktat. Till följd av detta påverkar det inte lagstiftningens ändamålsenlighet eller förenkling.

•Grundläggande rättigheter

EU har förbundit sig att tillämpa höga standarder i fråga om skydd av grundläggande rättigheter och har undertecknat ett stort antal människorättskonventioner. Förslaget förväntas inte inverka direkt på de rättigheter som anges i FN-konventionerna om de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som är en integrerad del av EU-fördragen, och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget får inga konsekvenser för EU:s budget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Utöver den regelbundna övervakning av kapitalmarknaderna, tillsynsgranskningar, stresstester och datainsamling som utförs av centralbanker och tillsynsmyndigheter, inbegripet på EU-nivå, anges i förslaget att EBA även kommer att övervaka effekterna av ändringarna på bankernas NSFR och likviditeten på de underliggande säkerhetsmarknaderna vart femte år. Utvecklingen av den periodiska övervakningsrapporten bör inte medföra ytterligare rapporteringsbörda för EU:s banker, eftersom den skulle kunna förlita sig på tillgänglig marknadsinformation och befintliga tillsynsrapporteringskrav.

•Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Artikel 1 stryker övergångsbestämmelsen i artikel 510.8 i kapitalkravsförordningen för att bibehålla den befintliga behandlingen av medel från transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner utan säkerhet med en återstående löptid på mindre än sex månader med finansiella kunder. Artikel 1 ändrar också artikel 510.6 i syfte att införa en periodisk övervakning där EBA har mandat att rapportera till kommissionen vart femte år om behandlingens lämplighet. Artikel 510.7 blir överflödig och utgår därför.

2025/0077 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut vad gäller krav för transaktioner för värdepappersfinansiering enligt den stabila nettofinansieringskvoten

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande ( 11 ),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 12 ),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 13 infördes kravet på stabil nettofinansieringskvot (NSFR) i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 14 . Detta krav återspeglade en del av Basel III-standarderna, dvs. de internationella standarder som Baselkommittén för banktillsyn enats om och som utarbetades för att säkerställa att kreditinstituten har tillräcklig stabil finansiering på ett års sikt och därmed för att förhindra en alltför stor löptidsobalans mellan tillgångar och skulder och en alltför stor tillit till kortfristig kapitalmarknadsfinansiering. NSFR-kravet enligt förordning (EU) nr 575/2013 har varit tillämpligt på kreditinstitut sedan den 28 juni 2021.

(2)I artiklarna 428r.1 g, 428s.1 b och 428v a i förordning (EU) nr 575/2013 föreskrivs för närvarande stabila finansieringsfaktorer för fordringar från finansieringstransaktioner med finansiella kunder, om dessa transaktioner har en återstående löptid på mindre än sex månader. Dessa finansieringsfaktorer är, beroende på den berörda finansieringstransaktionen, 0 %, 5 % eller 10 %. I artikel 510.8 i förordning (EU) nr 575/2013 föreskrivs dock en höjning, senast den 28 juni 2025, av dessa finansieringsfaktorer till 10 %, 15 % respektive 15 %. Denna uppskjutna höjning syftade till att ge kreditinstituten tillräckligt med tid för att gradvis anpassa sig till en mer konservativ kalibrering och för att bedöma om denna kalibrering var lämplig. Utöver denna uppskjutna höjning antogs andra justeringar för att säkerställa att införandet av NSFR-kravet inte störde likviditeten på de relaterade säkerhetsmarknaderna, inklusive statsobligationsmarknaderna.

(3)Genom artikel 510.6 i förordning (EU) nr 575/2013 fick Europeiska bankmyndigheten (EBA) i uppdrag att bedöma lämpligheten i behandlingen av den stabila finansiering som krävs för att täcka den finansieringsrisk som är kopplad till transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner utan säkerhet med finansiella kunder med en återstående löptid på mindre än sex månader. I linje med detta uppdrag lade EBA fram en rapport om specifika aspekter av NSFR den 16 januari 2024 15 . I rapporten drogs slutsatsen att en höjning av finansieringsfaktorerna, i enlighet med artikel 510.8 i förordning (EU) nr 575/2013, skulle få försumbara konsekvenser för institutens nivåer av NSFR. I rapporten bedöms dock inte den vidare dimensionen och spridningseffekterna på likviditeten på marknaderna för statspapper och obligationer. De överväganden som ledde till uppskjutandet av denna höjning gäller fortfarande. Eftersom huvuddelen av transaktionerna för värdepappersfinansiering har statspapper som säkerhet skulle en ökning av den därmed sammanhängande nödvändiga stabila finansieringen kunna minska likviditeten på de berörda marknaderna. Detta skulle i sin tur kunna riskera att skapa ytterligare finansieringskostnader för medlemsstaterna och förändra penningpolitiska transmissionsmekanismer.

(4)Dessutom har andra jurisdiktioner som är medlemmar i Baselkommittén för banktillsyn fastställt stabila finansieringsnivåer för transaktioner för värdepappersfinansiering som är identiska med dem som för närvarande är tillämpliga. Mot bakgrund av den intensiva internationella konkurrensen på marknaden för transaktioner för värdepappersfinansiering skulle en höjning av finansieringsfaktorerna den 28 juni 2025 skapa ojämlika internationella förutsättningar som skulle skada unionens finansmarknader.

(5)För att undvika dessa oavsiktliga konsekvenser bör de nuvarande stabila finansieringsfaktorerna för transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner utan säkerhet med finansiella kunder, när sådana transaktioner har en återstående löptid på mindre än sex månader, i enlighet med artiklarna 428r.1 g, 428s.1 b och 428v a i förordning (EU) nr 575/2013, göras permanenta.

(6)För att säkerställa tillräcklig övervakning av samspelet med marknadens likviditet när det gäller tillgångar som mottagits som säkerhet i transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner utan säkerhet med finansiella kunder, när sådana transaktioner har en återstående löptid på mindre än sex månader, inbegripet när säkerheten är statspapper, finansieringsrisken för kreditinstitut och eventuell internationell utveckling på detta område, bör EBA vart femte år rapportera till kommissionen om lämpligheten av dessa krav på stabil finansiering.

(7)För att säkerställa kontinuiteten i tillsynen av penningbelopp som ska betalas från transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner utan säkerhet, med finansiella kunder, med en återstående löptid på mindre än sex månader, i enlighet med artiklarna 428r.1 g, 428s.1 b och 428v a i förordning (EU) nr 575/2013, bör den föreslagna förordningen tillämpas från och med den 29 juni 2025. Att tillfälligt avbryta behandlingen skulle skapa rättslig osäkerhet för marknadsaktörerna och onödig administrativ och finansiell börda för unionens banksektor i allmänhet, vilket skulle kunna minskas genom att man tydligt fastställer det förväntade tillämpningsdatumet för de berörda bestämmelserna.

(8)Förordning (EU) nr 575/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Ändring av förordning (EU) nr 575/2013

Artikel 510 i förordning (EU) nr 575/2013 ska ändras på följande sätt:

(1)Punkt 6 ska ändras på följande sätt:

(a)Första stycket ska ersättas med följande:

”EBA ska övervaka vilket belopp av stabil finansiering som krävs för att täcka den finansieringsrisk som är kopplad till transaktioner för värdepappersfinansiering, inbegripet de tillgångar som mottagits eller givits i dessa transaktioner, och till transaktioner utan säkerhet, med finansiella kunder, om sådana transaktioner har en återstående löptid på mindre än sex månader. EBA ska senast den 31 januari 2029 och därefter vart femte år lämna in en rapport till kommissionen om hur lämpligt detta krav är. Med beaktande av den internationella utvecklingen och regleringen av liknande transaktioner i andra jurisdiktioner ska rapporterna minst bedöma”.

(b)Leden d och e ska ersättas med följande:

”d)lämpligheten i den asymmetriska behandlingen mellan skulder med en återstående löptid på mindre än sex månader där långivarna är finansiella kunder, som omfattas av en faktor för tillgänglig stabil finansiering på 0 % i enlighet med artikel 428k.3 c, och tillgångar som uppstår från transaktioner med en återstående löptid på mindre än sex månader med finansiella kunder som omfattas av ett krav på en faktor för stabil finansiering på 0 %, 5 % eller 10 % i enlighet med artiklarna 428r.1 g, 428s.1 b och 428v a,

e)den effekt som införandet av högre eller lägre faktorer för beräkning av kravet på stabil finansiering för transaktioner för värdepappersfinansiering, i synnerhet med en återstående löptid på mindre än sex månader med finansiella kunder, har på

i)prisstrukturen för dessa transaktioner, och

ii)marknadslikviditeten för de tillgångar som erhållits som säkerhet i de transaktionerna, särskilt stats- och företagsobligationer,”.

(2)Punkterna 7 och 8 ska utgå.

Artikel 2
Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning ska tillämpas från och med den 29 juni 2025.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGS- OCH DIGITALISERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET3

1.1Förslagets eller initiativets titel3

1.2Berörda politikområden3

1.3Mål3

1.3.1Allmänt/allmänna mål3

1.3.2Specifikt/specifika mål3

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas3

1.3.4Prestationsindikatorer3

1.4Förslaget eller initiativet avser4

1.5Grunder för förslaget eller initiativet4

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet4

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.4

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder4

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument5

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning5

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser6

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er)6

2.FÖRVALTNING8

2.1Regler om uppföljning och rapportering8

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem8

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås8

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna8

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)8

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter9

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER10

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen12

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen12

3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten12

3.2.1.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål17

3.2.2Beräknad output som finansieras med driftsanslag22

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen24

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten24

3.2.3.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål24

3.2.3.3Totala anslag24

3.2.4Beräknat personalbehov25

3.2.4.1Finansierat med den antagna budgeten25

3.2.4.2Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål26

3.2.4.3Totalt personalbehov26

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar28

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen28

3.2.7Bidrag från tredje part28

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna29

4Digitala inslag29

4.1Krav med digital relevans30

4.2Data30

4.3Digitala lösningar31

4.4Interoperabilitetsbedömning31

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande32

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut vad gäller krav för transaktioner för värdepappersfinansiering enligt den stabila nettofinansieringskvoten.

1.2Berörda politikområden

Finansiell stabilitet och finansiella tjänster.

1.3Mål

1.3.1Allmänt/allmänna mål

Det finns två allmänna mål: i) att upprätthålla en ändamålsenlig och effektiv funktion hos marknaderna för transaktioner för värdepappersfinansiering och säkerheter, särskilt på marknaderna för statspapper, och ii) upprätthålla lika villkor på internationell nivå, i linje med målen för Baselstandarderna.

1.3.2Specifikt/specifika mål

Till de två allmänna målen hör tre specifika mål: i) att säkerställa att likviditeten och kostnadsstrukturen på marknaderna för transaktioner för värdepappersfinansiering och säkerheter förblir lämplig, ii) att undvika en onödig ökning av finansieringskostnaderna för EU:s banker och medlemsstater på kortfristiga finansieringsmarknader, och ii) att säkerställa samstämmigheten mellan behandlingen av krav på stabil finansiering i EU och andra stora jurisdiktioner.

1.3.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förslaget bidrar till att i) säkerställa lämpliga likviditetsflöden mellan banker och marknadsaktörer genom transaktioner mot säkerhet i EU, ii) upprätthålla de internationella lika villkoren för EU:s banker, och iii) stabilisera finansieringskostnaderna för EU:s banker och medlemsstater.

1.3.4Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Kommissionen föreslår ett mandat för Europeiska bankmyndigheten att övervaka, se över och rapportera till kommissionen vart femte år, särskilt om den föreslagna åtgärdens inverkan på marknadens likviditet för tillgångar som mottagits som säkerhet i transaktioner för värdepappersfinansiering.

1.4Förslaget eller initiativet avser

 en ny åtgärd

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 16

 en förlängning av en befintlig åtgärd

 en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.5Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Initiativet syftar till att göra den nuvarande behandlingen permanent för transaktioner för värdepappersfinansiering och transaktioner utan säkerhet med en återstående löptid på mindre än sex månader med finansiella kunder. Den aktuella behandlingen avslutas den 28 juni 2025. Därför ställer den inga nya krav på EU:s banker. Den föreslagna åtgärden bör börja tillämpas så nära den 28 juni 2025 som möjligt.

1.5.2Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från EU:s sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Orsaker till åtgärder på EU-nivå (förhand) – Med tanke på att syftet med den föreslagna åtgärden är att ändra befintlig EU-lagstiftning uppnås den bäst på EU-nivå snarare än genom olika nationella initiativ. För att uppnå EU:s mål för den inre marknaden är det viktigt att säkerställa en enhetlig tillämpning av den föreslagna åtgärden, en konvergens av tillhörande tillsynspraxis och lika villkor på hela den inre marknaden för banktjänster.

Förväntat EU-mervärde (i efterhand) – Att anta nationella åtgärder skulle i själva verket vara svårt ur rättslig synvinkel, med tanke på att kapitalkravsförordningen är direkt tillämplig och redan reglerar banklikviditet och finansiering av tillsynskrav på nationell nivå. Dessutom krävs en miniminivå av harmonisering och konsekvens mellan medlemsstaterna för att uppnå den inre marknadens mål.

1.5.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Kapitalkravsförordningen är direkt tillämplig i hela EU och reglerar redan banklikviditet och tillsynskrav i alla medlemsstater. Detta säkerställer en enhetlig tillämpning av tillsynsåtgärder, nödvändig konvergens i tillsynspraxis och lika villkor på hela den inre marknaden för banktjänster, som utgör grunden för sund konkurrens i hela EU.

1.5.4Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Inte tillämpligt för detta förslag – inga budgetkonsekvenser.

1.5.5Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Inte tillämpligt för detta förslag – inga budgetkonsekvenser.

1.6Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser

 begränsad varaktighet

– verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

– budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.

 obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad(e) genomförandemetod(er) 17

 Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

– via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

– via genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

– internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

– Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

– offentligrättsliga organ

– privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier

– organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten

– organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd.

Anmärkningar

Inte tillämpligt för detta förslag – inga budgetkonsekvenser.

2.FÖRVALTNING

2.1Regler om uppföljning och rapportering

Inte tillämpligt för detta förslag – inga budgetkonsekvenser.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Inte tillämpligt för detta förslag – inga budgetkonsekvenser.

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Inte tillämpligt för detta förslag – inga budgetkonsekvenser.

Inte tillämpligt för detta förslag - inga budgetkonsekvenser.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Inte tillämpligt för detta förslag – inga budgetkonsekvenser.

3.FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten

Inte tillämpligt för detta förslag – inga budgetkonsekvenser.

·Befintliga budgetposter

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetpost	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff 18 .	från Efta-länder 19	från kandidatländer och potentiella kandidater 20	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

·Nya budgetposter som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetpost	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff.	från Efta-länder	från kandidatländer och potentiella kandidater	från andra tredjeländer	övriga inkomster avsatta för särskilda ändamål
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
	[XX.YY.YY.YY]	Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

3.2Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen

3.2.1Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

3.2.1.1Anslag i den antagna budgeten

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

GD: <…….>							År		År		År		År		TOTALT Budgetram 2021–2027
							2024		2025		2026		2027
Driftsanslag
Budgetpost		Åtaganden			(1a)										0,000
		Betalningar			(2a)										0,000
Budgetpost		Åtaganden			(1b)										0,000
		Betalningar			(2b)										0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 21
Budgetpost					(3)										0,000
TOTALA anslag för GD <…….>		Åtaganden			=1a+1b+3		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
		Betalningar			=2a+2b+3		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
GD: <…….>							År		År		År		År		TOTALT Budgetram 2021–2027
							2024		2025		2026		2027
Driftsanslag
Budgetpost		Åtaganden			(1a)										0,000
		Betalningar			(2a)										0,000
Budgetpost		Åtaganden			(1b)										0,000
		Betalningar			(2b)										0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 22
Budgetpost					(3)										0,000
TOTALA anslag för GD <…….>		Åtaganden			=1a+1b+3		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
		Betalningar			=2a+2b+3		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
						År		År		År		År		TOTALT Budgetram 2021–2027
						2024		2025		2026		2027
TOTALA driftsanslag	Åtaganden			(4)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	Betalningar			(5)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program				(6)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag för RUBRIK <….>	Åtaganden			=4+6		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
i den fleråriga budgetramen	Betalningar			=5+6		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
Rubrik i den fleråriga budgetramen			Nummer

GD: <…….>			År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
			2024	2025	2026	2027
Driftsanslag
Budgetpost	Åtaganden	(1a)					0,000
	Betalningar	(2a)					0,000
Budgetpost	Åtaganden	(1b)					0,000
	Betalningar	(2b)					0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 23
Budgetpost		(3)					0,000
TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+3	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
för GD <…….>	Betalningar	=2a+2b+3	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

GD: <…….>			År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
			2024	2025	2026	2027
Driftsanslag
Budgetpost	Åtaganden	(1a)					0,000
	Betalningar	(2a)					0,000
Budgetpost	Åtaganden	(1b)					0,000
	Betalningar	(2b)					0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 24
Budgetpost		(3)					0,000
TOTALA anslag	Åtaganden	=1a+1b+3	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
för GD <…….>	Betalningar	=2a+2b+3	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

					År		År		År		År		TOTALT Budgetram 2021–2027
					2024		2025		2026		2027
TOTALA driftsanslag	Åtaganden		(4)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	Betalningar		(5)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program			(6)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag för RUBRIK <….>	Åtaganden		=4+6		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
i den fleråriga budgetramen	Betalningar		=5+6		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
						År		År		År		År		TOTALT Budgetram 2021–2027
						2024		2025		2026		2027
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)		Åtaganden		(4)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
		Betalningar		(5)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker)				(6)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag under rubrikerna 1–6		Åtaganden		=4+6		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)		Betalningar		=5+6		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000

Rubrik i den fleråriga budgetramen		7	”Administrativa utgifter” 25
GD: <…….>					År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
					2024	2025	2026	2027
 Personalresurser					0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
 Övriga administrativa utgifter					0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALT GD <…….>	Anslag				0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

GD: <…….>					År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
					2024	2025	2026	2027
 Personalresurser					0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
 Övriga administrativa utgifter					0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALT GD <…….>	Anslag				0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen				(summa åtaganden = summa betalningar)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

		År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
		2024	2025	2026	2027
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7	Åtaganden	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.1.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

GD: <…….>							År		År		År		År		TOTALT Budgetram 2021–2027
							2024		2025		2026		2027
Driftsanslag
Budgetpost		Åtaganden			(1a)										0,000
		Betalningar			(2a)										0,000
Budgetpost		Åtaganden			(1b)										0,000
		Betalningar			(2b)										0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 26
Budgetpost					(3)										0,000
TOTALA anslag för GD <…….>		Åtaganden			=1a+1b+3		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
		Betalningar			=2a+2b+3		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
GD: <…….>							År		År		År		År		TOTALT Budgetram 2021–2027
							2024		2025		2026		2027
Driftsanslag
Budgetpost		Åtaganden			(1a)										0,000
		Betalningar			(2a)										0,000
Budgetpost		Åtaganden			(1b)										0,000
		Betalningar			(2b)										0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 27
Budgetpost					(3)										0,000
TOTALA anslag för GD <…….>		Åtaganden			=1a+1b+3		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
		Betalningar			=2a+2b+3		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
						År		År		År		År		TOTALT Budgetram 2021–2027
						2024		2025		2026		2027
TOTALA driftsanslag	Åtaganden			(4)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
	Betalningar			(5)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program				(6)		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
TOTALA anslag för RUBRIK <….>	Åtaganden			=4+6		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
i den fleråriga budgetramen	Betalningar			=5+6		0,000		0,000		0,000		0,000		0,000
Rubrik i den fleråriga budgetramen			Nummer

GD: <…….>								År			År			År			År			TOTALT Budgetram 2021–2027
								2024			2025			2026			2027
Driftsanslag
Budgetpost		Åtaganden			(1a)															0,000
		Betalningar			(2a)															0,000
Budgetpost		Åtaganden			(1b)															0,000
		Betalningar			(2b)															0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 28
Budgetpost					(3)															0,000
TOTALA anslag för GD <…….>		Åtaganden			=1a+1b+3			0,000			0,000			0,000			0,000			0,000
		Betalningar			=2a+2b+3			0,000			0,000			0,000			0,000			0,000
GD: <…….>								År			År			År			År			TOTALT Budgetram 2021–2027
								2024			2025			2026			2027
Driftsanslag
Budgetpost		Åtaganden			(1a)															0,000
		Betalningar			(2a)															0,000
Budgetpost		Åtaganden			(1b)															0,000
		Betalningar			(2b)															0,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program 29
Budgetpost					(3)															0,000
TOTALA anslag för GD <…….>		Åtaganden			=1a+1b+3			0,000			0,000			0,000			0,000			0,000
		Betalningar			=2a+2b+3			0,000			0,000			0,000			0,000			0,000
							År			År			År			År			TOTALT Budgetram 2021–2027
							2024			2025			2026			2027
TOTALA driftsanslag	Åtaganden			(4)			0,000			0,000			0,000			0,000			0,000
	Betalningar			(5)			0,000			0,000			0,000			0,000			0,000
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program				(6)			0,000			0,000			0,000			0,000			0,000
TOTALA anslag för RUBRIK <….>	Åtaganden			=4+6			0,000			0,000			0,000			0,000			0,000
i den fleråriga budgetramen	Betalningar			=5+6			0,000			0,000			0,000			0,000			0,000
									År			År			År			År			TOTALT Budgetram 2021–2027
									2024			2025			2026			2027
• TOTALA driftsanslag (alla driftsposter)			Åtaganden			(4)			0,000			0,000			0,000			0,000			0,000
			Betalningar			(5)			0,000			0,000			0,000			0,000			0,000
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker)						(6)			0,000			0,000			0,000			0,000			0,000
TOTALA anslag under rubrikerna 1–6			Åtaganden			=4+6			0,000			0,000			0,000			0,000			0,000
i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)			Betalningar			=5+6			0,000			0,000			0,000			0,000			0,000

Rubrik i den fleråriga budgetramen

”Administrativa utgifter” 30

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

GD: <…….>			År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
			2024	2025	2026	2027
 Personalresurser			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
 Övriga administrativa utgifter			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALT GD <…….>	Anslag		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

GD: <…….>			År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
			2024	2025	2026	2027
 Personalresurser			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
 Övriga administrativa utgifter			0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
TOTALT GD <…….>	Anslag		0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		(summa åtaganden = summa betalningar)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

		År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
		2024	2025	2026	2027
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–7	Åtaganden	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
i den fleråriga budgetramen	Betalningar	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.2Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer)

Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Ange mål och output



År
2024

År
2025

År
2026

År
2027

För in så många år som behövs för att redovisa hur länge resursanvändningen påverkas (jfr avsnitt 1.6)

TOTALT

OUTPUT

Typ 31

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 32 …

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten

ANTAGNA ANSLAG	År	År	År	År	TOTALT 2021–2027
	2024	2025	2026	2027
RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Övriga administrativa utgifter	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Utanför RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.3.2Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL	År	År	År	År	TOTALT 2021–2027
	2024	2025	2026	2027
RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Övriga administrativa utgifter	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Utanför RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.3.3Totala anslag

TOTALA ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL	År	År	År	År	TOTALT 2021–2027
	2024	2025	2026	2027
RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Övriga administrativa utgifter	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Utanför RUBRIK 7
Personalresurser	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Andra utgifter av administrativ natur	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.4Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

– Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

3.2.4.1Finansierat med den antagna budgeten

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter 33

ANTAGNA ANSLAG		År	År	År	År
		2024	2025	2026	2027
 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		0	0	0	0
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0	0	0	0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)
20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom ramanslaget)		0	0	0	0
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0
Post för admin. stöd [XX.01.YY.YY]	- vid huvudkontoret	0	0	0	0
	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0
TOTALT		0	0	0	0

3.2.4.2Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål

EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL		År	År	År	År
		2024	2025	2026	2027
 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		0	0	0	0
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0	0	0	0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)
20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom ramanslaget)		0	0	0	0
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0
Post för admin. stöd [XX.01.YY.YY]	- vid huvudkontoret	0	0	0	0
	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0
TOTALT		0	0	0	0

3.2.4.3Totalt personalbehov

TOTALA ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL		År	År	År	År
		2024	2025	2026	2027
 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		0	0	0	0
20 01 02 03 (EU:s delegationer)		0	0	0	0
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka)		0	0	0	0
• Extern personal (heltidsekvivalenter)
20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade genom ramanslaget)		0	0	0	0
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer)		0	0	0	0
Post för admin. stöd [XX.01.YY.YY]	- vid huvudkontoret	0	0	0	0
	- vid EU:s delegationer	0	0	0	0
01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta forskningsåtgärder)		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – rubrik 7		0	0	0	0
Andra budgetposter (ange vilka) – utanför rubrik 7		0	0	0	0
TOTALT		0	0	0	0

Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter):

	Täcks av befintlig personal vid kommissionens avdelningar	Särskild ytterligare personal*
		Finansieras genom rubrik 7 eller forskning	Finansieras genom BA-post	Finansieras genom avgifter
Tjänster i tjänsteförteckningen	0		Ej tillämpligt
Extern personal (kontraktsanställda, nationella experter, vikarier)	0

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda
Extern personal

3.2.5Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar

Obligatoriskt: bästa tillgängliga skattning av de it-relaterade investeringar som förslaget/initiativet medför ska anges i tabellen nedan.

När så krävs för genomförandet av förslaget/initiativet ska i undantagsfall anslag under rubrik 7 anges på därför avsedd rad.

Anslagen under rubrikerna 1–6 ska redovisas som ”It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter”. Dessa utgifter avser den driftsbudget som tas i anspråk för att återanvända/köpa in/utveckla it-plattformar och it-verktyg med direkt koppling till initiativets genomförande med tillhörande investeringar (t.ex. licenser, undersökningar och datalagring). Uppgifterna i den här tabellen bör vara förenliga med uppgifterna i avsnitt 4, ”Digitala inslag”.

TOTALT Anslag för digital teknik och it	År	År	År	År	TOTALT Budgetram 2021–2027
	2024	2025	2026	2027
RUBRIK 7
It-utgifter (centralt)	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma för RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Utanför RUBRIK 7
It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000
Delsumma utanför RUBRIK 7	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

TOTALT	0,000	0,000	0,000	0,000	0,000

3.2.6Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

Förslaget/initiativet

– kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

Inte tillämpligt för detta förslag - inga budgetkonsekvenser.

– kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen

Inte tillämpligt för detta förslag - inga budgetkonsekvenser.

– kräver en översyn av den fleråriga budgetramen

Inte tillämpligt för detta förslag - inga budgetkonsekvenser.

3.2.7Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

– innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	Totalt
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3 Beräknad inverkan på inkomsterna

– Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna.

– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

– Påverkan på andra inkomster

– Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter

Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler)

Inkomstposter i den årliga budgeten:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 34
		År 2024	År 2025	År 2026	År 2027
Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs.

Inte tillämpligt för detta förslag – inga budgetkonsekvenser.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

Inte tillämpligt för detta förslag – inga budgetkonsekvenser.

4.Digitala inslag

4.1Krav med digital relevans

Initiativet har inga krav på digital relevans. Det avser element som används av banker för att fastställa deras likviditetskrav enligt kapitalkravsförordningen och har ingen betydelse för befintliga rapporteringskrav. Det påverkar inte den gränsöverskridande interoperabilitet mellan nät- och informationssystem som används för att tillhandahålla eller förvalta offentliga tjänster i unionen.

4.2Data

Ej tillämpligt för detta förslag – inga nya data genereras.

4.3Digitala lösningar

Inte tillämpligt för detta förslag – inga specifika digitala lösningar krävs.

4.4Interoperabilitetsbedömning

Inte tillämpligt för detta förslag – inga interoperabilitetskonsekvenser.

4.5Åtgärder till stöd för digitalt genomförande

Inte tillämpligt för detta förslag – inget behov av ytterligare stöd för digitalt genomförande.

(1) Esmas marknadsrapport om EU:s marknader för värdepappersfinansiering (referens: ESMA50-524821-3147), offentliggjord den 9 april 2024.

(2) Esmas marknadsrapport om EU:s marknader för värdepappersfinansiering (referens: ESMA50-524821-3147), offentliggjord den 9 april 2024.

(3) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 ( EUR-Lex - 52016PC0850 - SV - EUR-Lex ).

(4) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar om konsekvensbedömningen som åtföljer förslaget om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag ( EUR-Lex - 52016SC0377 - EN - EUR-Lex ).

(5) Likvida tillgångar av hög kvalitet enligt definitionen i delegerad förordning (EU) 2015/61 om komplettering av förordning (EU) nr 575/2013, särskilt artikel 460.

(6) Se bedömningen från Baselkommittén för banktillsyn från juli 2023 av Basel NSFR-förordningarna – Förenta staterna ( ”Regulatory Consistency Assessment Programme (RCAP): Assessment of Basel Committee's Net Stable Funding Ratio standard - United States” ).

(7) EBA offentliggör en analys av specifika aspekter av ramen för stabil nettofinansieringskvot | Europeiska bankmyndigheten ( https://www.eba.europa.eu/publications-and-media/press-releases/eba-publishes-analysis-specific-aspects-net-stable-funding ).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information, samt av förordning (EU) nr 648/2012 (https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2019/876/oj).

(9) Skrivelse offentliggjord av Politico (https://www.politico.eu/wp-content/uploads/2024/10/03/Letter-to-DG-Berrigan_241002_152826.clean_.pdf).

(10) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 ( EUR-Lex - 52016PC0850 - SV - EUR-Lex ).

(11) EUT C , , s.

(12) EUT C , , s.

(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information, samt av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 150, 7.6.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/876/oj).

(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/575/oj ).

(15) Europeiska bankmyndighetens rapport av den 16 januari 2024 om särskilda aspekter av NSFR-ramverket enligt artikel 510.4, 510.6 och 510.9 i förordning (EU) nr 575/2013 (EBA/Rep/2024/01) ( https://www.eba.europa.eu/sites/default/files/2024-01/8d7c0d40-2d79-4763-bd9c-ad66c0bf4076/Report%20on%20specific%20aspects%20of%20the%20NSFR%20framework%20under%20Art%20510%20CRR.pdf ).

(16) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(17) Närmare förklaringar av de olika genomförandemetoderna med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på webbplatsen Budgpedia: https://myintracomm.ec.europa.eu/corp/budget/financial-rules/budget-implementation/Pages/implementation-methods.aspx .

(18) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(19) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(20) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

(21) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(22) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(23) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(24) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(25) Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

(26) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(27) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(28) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(29) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(30) Nödvändiga anslag bör beräknas med hjälp av årsmedelkostnaderna på tillämplig webbsida i BUDGpedia.

(31) Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(32) Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål”.

(33) Ange i tabellen nedan hur många heltidsekvivalenter av det angivna antalet som redan är avdelade för förvaltning av åtgärden och/eller kan omfördelas inom ditt GD och vad ditt nettobehov är.

(34) Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

Choose the experimental features you want to try