52025IR1930

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52025IR1930 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52025IR1930

Help

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Klimatanpassning i kommuner och regioner: utarbetande av den europeiska klimatanpassningsplanen

COR 2025/01930

EUT C, C/2026/764, 24.2.2026, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/764/oj (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/764/oj

HTML

PDF - authentic OJ

e-signature

How to verify the authenticity of the Official Journal

Europeiska unionens
officiella tidning

C-serien

C/2026/764

24.2.2026

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Klimatanpassning i kommuner och regioner: utarbetande av den europeiska klimatanpassningsplanen

(C/2026/764)

Föredragande

Matteo LEPORE (IT–PES), borgmästare, Bologna

I. POLITISKA REKOMMENDATIONER

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar kommissionens uttalade avsikt att under andra halvåret 2026 anta ett europeiskt initiativ för klimatresiliens och riskhantering. ReK framhåller behovet av att främja anpassning som en ny kulturell form av social och ekonomisk förändring, med deltagande av hela samhället, lokala och regionala myndigheter och tekniska organ, för att säkerställa en konsekvent, omdanande och samordnad strategi genom ett starkt flernivåstyre som tar lokala särdrag, risker och möjligheter i beaktande. Kommittén betonar att initiativets rättsliga karaktär kommer att vara avgörande för att säkerställa rättssäkerhet, långsiktig planering och ett snabbt genomförande av klimatåtgärder. Vi efterlyser i detta sammanhang ett mål på EU-nivå för klimatanpassning fram till 2050.

Klimatförändringarna innebär en betydande makroekonomisk, finanspolitisk och finansiell risk som påverkar de offentliga finanserna, försäkringar, investerare och marknader. Vi konstaterar att klimatkrisen också bör ses som en hälsokris och att begränsnings- och anpassningsåtgärderna, särskilt de naturbaserade lösningarna, ger direkta hälsofördelar. Vi erinrar till exempel om uppskattningar av att en ökning av stadsförgröningen med 30 % skulle kunna minska den överdödlighet som orsakas av värmeböljor med upp till 40 % (1).

ReK erinrar om att den globala uppvärmningen 2023 ledde till att det dog 47 690 fler människor i Europa och att extrema väder- och klimathändelser mellan 1980 och 2023 uppskattas ha orsakat ekonomiska förluster på 738 miljarder euro. Kommittén understryker det akuta behovet av att intensifiera övervakningen och utvärderingen av klimatrelaterade risker och sårbarheter samt stärka anpassningsåtgärderna för att bland annat slå vakt om EU:s konkurrenskraft, säkerhet och välstånd och skydda medborgarna, ekosystemen, jordbruket, infrastrukturen, de samhällsviktiga tjänsterna och ekonomin. Vi betonar att anpassningen måste vara proaktiv snarare än reaktiv, genom att man förutser klimatrisker och integrerar förebyggande och beredskap i all relaterad politik och planering. ReK betonar dessutom att kostnaden för uteblivna åtgärder kommer att vara exponentiellt högre än de initiala investeringar som krävs för anpassning, såsom även den senaste tidens naturkatastrofer har visat, och påminner även om att de globala behoven skapar en stor efterfrågan på ren och innovativ teknik.

Kommittén vill också framhålla att de förväntade ekonomiska skadorna kommer att vara mycket ojämnt fördelade mellan EU:s regioner beroende på deras geografiska läge. De kommer i oproportionerligt hög grad att drabba de fattigaste regionerna och de regioner som är mest sårbara för klimatförändringarna, såsom öregioner och de yttersta randområdena, och regioner som påverkas av avfolkning och demografiska förändringar, och därför kommer det att vara svårare för dem att vidta åtgärder för klimatanpassning. Om inga åtgärder vidtas kommer effekterna av klimatförändringarna att spä på dessa skillnader, förvärra dagens sociala, ekonomiska och territoriella ojämlikheter och göra det svårare att uppnå det mål om territoriell sammanhållning som fastställs i själva EU-fördraget.

ReK understryker principerna om subsidiaritet och proportionalitet, som måste beaktas inom ramen för alla föreslagna åtgärder. Ytterligare administrativa bördor bör i största möjliga mån undvikas.

Initiativet bör främja åtgärder som kompletterar begränsningspolitiken och skapar synergier med denna. I synnerhet bör den rättvisa omställningen, de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, de nationella anpassningsplanerna och de långsiktiga strategierna inom ramen för förordningen om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder kopplas samman och om möjligt slås samman i ett enda instrument. Dubbelarbete bör undvikas för att minska den administrativa bördan och fragmenteringen. Rapporteringsskyldigheterna bör harmoniseras inom befintliga ramar. Det behövs tydliga mekanismer för ansvarsskyldighet och verkställighet för att undvika förseningar eller ett otillräckligt genomförande.

ReK efterlyser EU-stöd och nationellt stöd för att skapa lokala gröna givar, som kan fungera som en bro mellan EU-strategi och nationell strategi och lokalt genomförande, och som integrerar begränsning och anpassning i nyckelprestationsindikatorer och delmål, säkerställer bankmässighet och anpassar planering, upphandling, kompetens och investeringar.

ReK anser att kommissionen bör uppmana medlemsstaterna att införa mekanismer för systematiskt samråd med och deltagande av lokala och regionala myndigheter genom styrgrupper och förfaranden för medbeslutande i de första faserna av anpassningspolitikens lagstiftningsprocess och genomförande. Kommittén anser att de strukturer för flernivåstyre som föreskrivs i artikel 11 i översynen av styrningsförordningen bör göras obligatoriska och att avsnittet om anpassning i de nationella energi- och klimatplanerna bör ges större betydelse. Indikatorer som mäter framstegen mot EU:s och medlemsstaternas anpassningsmål måste fastställas tillsammans med de lokala och regionala myndigheterna och bygga på deltagande av det civila samhället och medborgarna. ReK påminner om att enligt den senaste EU-omfattande bedömningen av de slutliga uppdaterade nationella energi- och klimatplanerna är det endast några av dem som i tillräcklig utsträckning integrerar beredskap och resiliens mot klimatpåverkan och att ett begränsat antal planer beaktar åtgärder i fråga om vattenresiliens (2).

Man bör främja samstämmighet med annan närliggande politik såsom den rättvisa omställningen, EU:s strategi för en beredskapsunion, vattenresiliens, restaurering av natur, markövervakning, stadsplanering och fysisk planering, kustpolitik, offentlig upphandling och direktivet om byggnaders energieffektivitet, samt med annan politik än miljöpolitik, exempelvis på områdena finansiering, offentliga finanser och infrastruktur.

10.

ReK uppmanar med kraft kommissionen att se till att anpassning prioriteras inom ramen för EU:s agenda för städer, genom att utnyttja nyckelinitiativ som borgmästaravtalet, och att den vederbörligen beaktas i de nationella och regionala partnerskapsplanerna inom nästa fleråriga budgetram, där lokala och regionala myndigheter måste involveras fullt ut.

11.

Kommittén uppmuntrar de lokala myndigheterna att inom ramen för sina budgetar inrätta en kommunal fond för anpassning och förebyggande av klimatrisker, som omfattar planering inför och förebyggande av risker samt nödåtgärder och återuppbyggnad, bland annat genom användning av lokala beskattningsverktyg i den mån det är möjligt och inom ramen för deras befogenheter.

12.

Vi uppmanar kommissionen att stärka flernivåaspekterna i riktlinjerna för medlemsstaternas anpassningsstrategier och anpassningsplaner, och efterlyser att medlemsstaterna, i enlighet med kommissionens vägledning, inrättar nationella samordningsstrukturer för anpassning på flera nivåer, med tydliga kriterier för organisation och fördelning av befogenheter och ansvar, för att säkerställa att lokala och regionala myndigheter, nätverk av kommunala eller regionala enheter (kommunsammanslutningar) och lokala och regionala klimat-, energi- och miljöbyråer och alla relevanta sektorer deltar. ReK erinrar om att bristande tydlighet när det gäller ansvar och samordning är ett av de största hindren för genomförandet av politiken och kan leda till förlust av människoliv, skador på ekosystemen och enorma ekonomiska förluster.

13.

ReK understryker att strukturer för vetenskaplig forskning måste vara en hörnsten i utvecklingen, genomförandet och den fortlöpande översynen av anpassningsåtgärder och måste ge adekvat och riktat stöd, även till lokala och regionala myndigheter. Kommittén betonar därför vikten av att säkerställa lämpliga resurser och klimatforskningens oberoende i EU.

14.

Kommittén välkomnar UNFCCC:s framsteg mot det globala anpassningsmålet. Det är av stor nytta att genomföra det globala målet genom instrument som är bindande för de lokala och regionala myndigheterna, förutsatt att de myndigheter som omfattas av dessa skyldigheter ges tillräcklig flexibilitet och tillräckligt stöd. Kommittén uppmanar kommissionen att överväga att inrätta en styrkommitté tillsammans med ReK, relevanta nätverk av lokala och regionala myndigheter och europeiska sammanslutningen av kontor och regioner för energi och miljö (Fedarene) för att bistå vid införlivandet av beslut som fattats på global nivå av UNFCCC med full hänsyn till utmaningarna i samband med genomförandet på lokal nivå.

15.

Vi inser att principen om inbyggd resiliens är av avgörande betydelse för anpassningen och efterlyser en metod som beaktar särskilda förhållanden för att säkerställa största möjliga effektivitet. ReK föreslår att efterlevnad av denna princip ska vara obligatorisk för tillgång till alla former av EU-finansiering. Kommittén betonar att klimatsäkring är avgörande för att säkerställa att de vidtagna åtgärderna förebygger de skador som följer av klimatrisker och att klimatsäkring bör införlivas i principen om att inte orsaka betydande skada, så att ingen betydande skada orsakas miljön eller samhället, vare sig inom den offentliga eller den privata sektorn.

16.

Vi uppmanar alla lokala och regionala ledare att ge en stark politisk impuls för att prioritera anpassning genom att använda befintliga verktyg såsom det europeiska borgmästaravtalet (det enda verktyg som omfattar både begränsning och anpassning), uppdraget 100 klimatneutrala och smarta städer och uppdraget Anpassning till klimatförändringar. ReK erkänner den avgörande roll som de kommuner och regioner som deltar i dessa uppdrag spelar som testmiljöer för innovativa lösningar, och anser att dessa uppdrag bör fortsätta även efter 2030. Det är mycket viktigt att platsbaserade ekosystemstrategier står i centrum för EU:s anpassningspolitik. ReK efterlyser konkret politiskt stöd från kommissionen för dessa initiativ och att man främjar en strategi där samhället involveras i genomförandet av åtgärderna. Kommittén anser att modellen för klimatstadskontrakt systematiskt bör omfatta anpassningsåtgärder och därigenom tillhandahålla en integrerad ram som sammanför EU:s politik, nationell politik och lokala åtgärder, och stärka kommunernas och regionernas kapacitet, verktyg och röst. Vi betonar att det europeiska borgmästaravtalet är det bästa verktyget för att hjälpa små och medelstora kommuner att utveckla sin planerings- och investeringskapacitet för klimatresiliens.

17.

Vi uppmanar kommissionen, det gemensamma forskningscentrumet och Europeiska miljöbyrån (EEA) att i samordning med befintliga nationella strukturer harmonisera verktygen för framtagning och analys av data och metoderna för riskbedömning. Denna bedömning av sårbarheten och riskerna i kommunerna och regionerna bör kopplas till den europeiska planeringsterminen på nationell nivå och baseras på lokala sårbarhetsplaner som ett nytt bindande instrument för lokala och regionala förvaltningar. Denna nya skyldighet måste åtföljas av tillräckliga resurser och stödmekanismer.

18.

Climate-Adapt bör förstärkas genom att man integrerar befintliga verktyg, såsom borgmästaravtalet och uppdraget för klimatanpassning, data från den första Eucra-rapporten och data som tillhandahålls av Copernicus, så att Climate-Adapt blir ett gemensamt europeiskt nav för anpassning, i samordning med lokala och regionala tekniska organ såsom lokala och regionala klimat-, energi- och miljöbyråer. Detta nav bör stödja de lokala förvaltningarna när det gäller att samordna verktyg, god praxis och styrning genom att säkerställa att verktygen också görs tillgängliga för små kommuner genom en flerspråkig portal. Arbetet med att harmonisera verktyg, metoder och data skulle kunna samordnas inom navet genom ett samarbete med nationella samordningsstrukturer, i vilket lokala och regionala myndigheter bör spela en central roll.

19.

Vi uppmanar kommissionen att främja integreringen av standarder för resiliens (t.ex. ISO, CEN) i relevanta direktiv, sektorslagstiftning och upphandlingsregler eftersom sådana standarder är avgörande för att förbättra resiliensåtgärdernas kvalitet och jämförbarhet samt skala upp dem, och kan bidra till att främja innovation i den privata sektorn och stärka EU:s globala konkurrenskraft när det gäller resilienslösningar.

20.

ReK framhåller att regionerna behöver andra anpassningsstrategier än kommunerna: anpassning på makronivå kräver en omfattande planering med många berörda parter, medan den lokala anpassningen bör integreras i det löpande planerings- och underhållsarbetet, samt i utformningen av nya strukturer i städerna.

21.

ReK betonar att anpassning också måste innebära hantering av det ökande fenomenet klimatrelaterad tvångsförflyttning inom EU eller från tredjeländer, eftersom översvämningar, skogsbränder, stigande havsnivåer och torka i allt högre grad tvingar människor att flytta. Kommittén understryker att ansvaret för planering och tillhandahållande av stöd till drabbade befolkningar delas mellan medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna, men efterlyser också europeisk solidaritet. Kommittén uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbereda gränsöverskridande beredskapsplanering och stöd för mottagande städer och regioner. Detta inbegriper särskilt stöd till de mest utsatta gränsregionerna, vars offentliga strategier för mottagande och socioekonomisk inkludering allvarligt sätts på prov.

II. DATA

22.

Kommittén framhåller behovet av en strategi ”från vetenskap till handling”, baserad på lokala data, avancerad teknik och samarbete inom områdena forskning, inbegripet innovativa verktyg såsom digitala tvillingar och AI-baserade framsynssystem, plattformar för öppna data samt expertis och försäkringar för att förbättra modelleringen och riskbedömningen och garantera välgrundade åtgärder, minska riskerna för bristfällig anpassning och främja principen om bättre återuppbyggnad. ReK understryker särskilt behovet av att komma till rätta med den nuvarande fragmenteringen av de data som finns tillgängliga i offentliga och privata databaser och säkerställa tillgången och tillgängligheten till data. Vi efterlyser ett starkare stöd för medborgarforskningsinitiativ som ger lokala samhällen möjlighet att bidra till övervakningen av sårbarheter.

23.

Vi anser att jordobservation, särskilt Copernicus och Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat), bör spela en strategisk roll i klimatövervakning och anpassningsplanering genom att tillhandahålla lokalt uppdelade data som är tillgängliga och användbara för lokala och regionala myndigheter, minska kostnaderna och främja transparens, nya försäkringsmodeller och flernivåstyre. ReK efterlyser att man främjar ett samarbete, inom ramen för Copernicus, med det europeiska navet för anpassning. I detta sammanhang bör det utarbetas ett gränssnitt som omfattar top-down- och bottom-up-data – där lokala data med högre upplösning beaktas och data från Copernicus eller andra nätverk integreras – med beaktande av de enskilda medlemsstaternas lokala och regionala särdrag, som kan användas av lokala myndigheter och bygger vidare på regionala och lokala klimat- energi- och miljöbyråers erfarenheter.

24.

ReK uppmanar kommissionen att ansluta datatjänster för anpassning och begränsning till teknisk infrastruktur och testmiljöer – inbegripet sensorer, avancerade material, naturbaserade lösningar och klimatresilient byggande – och att anpassa tillgången till uppstartsföretags, expanderade företags och etablerade företags FoU- och innovationsbehov.

25.

Kommittén framhåller vikten av att det framtida initiativet inbegriper en klassificering av data efter makroområden för att identifiera regioner med liknande sårbarheter och främja gemensamma lösningar. Vi uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att investera i insamling av uppdelade realtidsdata som återspeglar mångfalden av sårbarheter i hela EU, inklusive de yttersta randområdena, och att integrera den subnationella nivån i kommande utgåvor av Eucra-rapporterna. Kommittén uppmanar också kommissionen att stödja EEA när det gäller att tillhandahålla sektoriella och kumulativa analyser på subnationell nivå (åtminstone Nuts 2) för att säkerställa samstämmighet mellan de olika bedömningsskalorna. Vi efterlyser att man främjar överstatligt samarbete mellan olika kommuner och regioner inom samma makroområde för genomförande av gemensamma projekt baserade på gemensamma lösningar.

III. MEDEL/FINANSIERING – FÖRSTÄRKNING AV DET EKONOMISKA STÖDET OCH DEN INSTITUTIONELLA KAPACITETEN

26.

Om klimat- och miljöåtgärder endast betraktas som övergripande prioriteringar i nästa fleråriga budgetram riskerar det att marginalisera klimatperspektivet och bromsa viktiga åtgärder på lokal och regional nivå på grund av svårigheterna att få tillgång till riktade medel. Vi uttrycker stor oro över att Life-programmet har upphört. ReK uppmanar medlagstiftarna att säkerställa en ram som främjar säkerhet, resiliens och konkurrenskraft genom att tillhandahålla flexibel och lättillgänglig finansiering och öka den andel av medlen som är öronmärkt för klimatåtgärder och genom att tillhandahålla tydliga, strikta och vetenskapsbaserade kriterier för utvärdering av övergripande projekt. Kommittén varnar för att det finns en risk för att styrningen av de föreslagna nationella och regionala partnerskapsplanerna minskar de lokala och regionala myndigheternas deltagande i planeringen och deras kapacitet att utnyttja medlen och fullfölja långsiktig planering, vilket undergräver den förutsägbarhet som krävs för att styra investeringar, vilket är avgörande faktorer för att klimatneutralitetsmålen för 2050 och Parisavtalet ska kunna uppnås.

27.

Inom ramen för nästa fleråriga budgetram bör finansieringsflöden såsom konkurrenskraftsfonden omfatta resilienskriterier och garantera rättvis tillgång för små kommuner och regioner. Det bör även finnas bestämmelser som skapar vägar för att mobilisera privat finansiering genom att standardisera riskupplysningar och integrera resiliens i investeringskriterierna. Resiliensfinansiering bör också uttryckligen prioritera investeringar som är gynnsamma för naturen och som genererar långsiktiga sidovinster för samhällen och ekonomier, exempelvis ekodesign, effektiv tillverkning och hållbart byggande.

28.

Vi betonar vikten av att stärka den sociala klimatfonden genom att inbegripa anpassningsåtgärder och territoriella investeringar för de grupper, sektorer och områden som är mest utsatta i syfte att garantera rättvisa omställningar.

29.

Kommittén efterlyser att man utnyttjar innovativa finansieringsverktyg såsom revolverande fonder, grön offentlig upphandling och offentlig-privat samarbete. ReK uppmanar kommissionen att utarbeta verktyg för att underlätta privat finansiering. Kommittén föreslår att det inrättas ett permanent rundabordspartnerskap mellan Europeiska investeringsbanken (EIB) och lokala myndigheter, som skulle samarbeta med tekniska expertstrukturer såsom lokala och regionala klimat-, energi- och miljöbyråer. Medlemsstaterna bör uppmanas att införa skatteincitament för att uppmuntra privat finansiering, och vi uppmanar kommissionen att inrätta en investeringsaccelerator för att utveckla lönsamma projekt och underlätta initiativ som sammanför lokala investerare, försäkringssektorn, lösningsleverantörer och de berörda samhällena.

30.

Försäkringar är ett viktigt verktyg för att övergå från krishantering till proaktiv riskhantering och för att säkerställa medborgarnas, företagens och de offentliga myndigheternas finansiella resiliens. Det nya initiativet bör behandla försäkringsfrågan. I detta syfte bör EU:s solidaritetsmekanismer såsom återförsäkring bedömas, och det bör inrättas försäkringsmodeller för att dela kostnaderna mellan berörda områden och sektorer, utan att skapa asymmetrier som undergräver konkurrensen. Dessutom bör försäkringsbolagen själva (eftersom det ligger i deras intresse) bidra ekonomiskt till att stödja förebyggande åtgärder och anpassningsåtgärder genom att ge incitament för regioner och kommuner att investera i resilient infrastruktur, smart markanvändning och förbättrad datakvalitet.

IV. UTBILDNING, KOMMUNIKATION OCH DELTAGANDE

Teknisk, akademisk och medborgerlig utbildning

31.

ReK betonar behovet av att utbilda offentliga och privata yrkesutövare och involvera det vetenskapliga samfundet för att utveckla lokal kunskap, minska riskerna för otillfredsställande anpassning och främja skalbara modeller för åtgärder som ökar medvetenheten, i synnerhet bland de mest utsatta befolkningsgrupperna. Vi föreslår i detta sammanhang att kunskaps- och innovationsgruppen om klimatet förstärks genom att ett fokus på resiliens och anpassning integreras och ytterligare resurser tillhandahålls för att främja forskning, innovation och entreprenörskap på området.

32.

Kommittén betonar vikten av att stärka den lokala och regionala administrativa kapaciteten genom att öka finansieringen och det tekniska stödet med hjälp av instrument som är anpassade till de specifika styrnings- och planeringsbehoven på lokal och regional nivå, bland annat inom ramen för uppdraget för klimatanpassning och de olika EIB-programmen. Vi föreslår att det inrättas en europeisk klimatanpassningsakademi, baserad på erfarenheterna från initiativet ManagEnergy, för att utbilda driftsansvariga, beslutsfattare, tekniker och planerare, inbegripet hos regionala och lokala myndigheter och deras klimat- energi- och miljöbyråer, avseende planeringen och genomförandet av integrerade begränsnings- och anpassningsåtgärder. Akademins kurser bör vara regionala, ges på flera nivåer och vara tillgängliga för alla kommuner. Akademin bör stödja kluster av regioner med liknande sårbarheter och främja utbyte av god praxis, gränsöverskridande samarbete samt samarbete mellan olika förvaltningsnivåer. Kommittén upprepar sitt åtagande att inta en tydligare roll när det gäller att stödja EU:s systemiska klimatomställning via sin arbetsgrupp om den gröna given på lokal nivå och genom att mobilisera EU-stöd för anpassnings- och begränsningsåtgärder på lokal och regional nivå.

Åtgärder för att öka medvetenheten och deltagandet

33.

ReK betonar vikten av att stärka kommunikationen om klimatanpassning genom ekonomiska medel, specialiserad personal och tydliga verktyg, för att främja omdanande anpassning som en positiv social och ekonomisk förändring. Kommittén uppmanar kommissionen att inleda EU-kampanjer för att öka beredskapen och främja resilienta beteenden, med utgångspunkt i de erfarenheter som redan vunnits genom den europeiska klimatpakten.

34.

Kommittén betonar behovet av att stärka utbildningsinsatserna, inbegripet läroplaner för skolor och universitet och forskningsagendor, även genom internationella moduler och Erasmusmoduler, för att främja samarbetet mellan utbildnings- och forskningsinstitutioner och kvalifikationer för specialister på klimatanpassning och klimatresiliens.

35.

Vi uppmanar till användning av de nya gemensamma kontaktpunkter som föreskrivs i artikel 18 i direktivet om byggnaders energieffektivitet, en per 80 000 invånare eller per region. De bör användas som regionala rådgivningscentrum för anpassning och hjälpa medborgarna att få tillgång till data om risker, teknisk rådgivning och ekonomiskt stöd. Dessa centrum skulle kunna förvaltas av de lokala och regionala klimat-, energi- och miljöbyråerna.

36.

ReK framhåller att kommunikation om kriser är avgörande för hanteringen av nödsituationer. Detta inbegriper operativ samordning och meddelanden till allmänheten. Det finns ett akut behov av att utbilda myndigheterna i strategier för snabb, tydlig och betryggande kommunikation, samt att främja utbyte av innovativa digitala strategier, bl.a. genom särskilda budgetposter. Detta kan övervakas och samordnas av nationella anpassningsstrukturer i samarbete med EU:s civilskyddsmekanism. Information om klimatförändringar och klimatanpassning bör förmedlas på ett enkelt språk genom alla kanaler som är lämpliga för att nå ut till alla delar av befolkningen.

37.

Lokala myndigheter måste bekämpa felaktig information och bygga upp allmänhetens förtroende för att säkerställa att anvisningar verkligen följs under kriser. Vi efterlyser därför inkluderande, deltagandebaserad kommunikation om klimatanpassning i kommuner och regioner, och att medborgare och utsatta grupper involveras genom digitala verktyg, sociala medier och medborgarforskning och därmed görs medvetna om de säkerhets- och hälsovinster som anpassning medför, särskilt när den är naturbaserad.

V. PLANERING – FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER, BEREDSKAP, PLANERING OCH HANTERING AV NÖDSITUATIONER

38.

ReK erinrar om att krishantering tydligt måste integreras i anpassningsplaneringen samtidigt som det är viktigt att ta hänsyn till den information som bygger på klimatprognoser vid planeringen av krishanteringen. Det måste således fastställas ansvarsområden för varje etapp, inbegripet förebyggande åtgärder, beredskap, insatser och återhämtning, i full synergi med unionens strategi för krisberedskap. Att stärka samordningen mellan alla förvaltningsnivåer är avgörande för att säkerställa snabba och effektiva åtgärder.

39.

Mobilisering av volontärer, inbegripet från andra länder, under klimatkatastrofer utgör en mycket värdefull social resurs, som bör stödjas genom lämpliga reglerings- och samordningsmekanismer för att säkerställa deras säkerhet, effektivitet och fullständiga integration i system för katastrofberedskap.

40.

ReK uppmärksammar vikten av att öka näringslivets medvetenhet om risker kopplade till klimatförändringarna och behovet av att planera verksamhetskontinuitet för att öka resiliensen och förbättra företagens förmåga att snabbt återhämta sig efter extrema händelser.

41.

Kommittén uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka samordningen mellan nödinsatser efter katastrofer och återhämtningsverksamhet som stöds av EU-medel genom att främja ett europeiskt system för snabbt stöd mellan medlemsstaterna och ombesörja att principen om bättre återuppbyggnad tillämpas till fullo.

42.

Det är mycket viktigt att ompröva markanvändningsplanerna och integrera anpassning i regionala utvecklingsstrategier. Fysisk planering måste vara en hörnsten i initiativet med fokus på samarbete mellan specialiserade institutioner, lokala och regionala klimat- energi- och miljöbyråer och lokala kompetenscentrum. Vi uppmanar medlemsstaterna att genom sina nationella samordningsstrukturer snabbt se över stadsplanerings- och byggprinciper som kan hindra anpassningen. I detta avseende uppmanar vi kommissionen att föreslå riktlinjer för att systematisk integrera anpassning i fysisk planering och stadsplanering och att begära att medlemsstaterna granskar befintlig lagstiftning mot bakgrund av dessa riktlinjer.

43.

Vi begär att principer om svampstäder och grön infrastruktur, såsom översvämningsparker, gröna tak och ekologiska korridorer, integreras i stadsplanering för att hantera dagvatten, minska översvämningsriskerna i floder och från tidvatten till följd av stigande havsnivåer, främja utvecklingen av klimattillflyktsplatser i städer, förbättra lokala mikroklimat och öka resiliensen genom att komplettera bredare fysisk planering och naturbaserade lösningar.

44.

Vi betonar att anpassningsstrategier, vid sidan av fysisk planering och stadsplanering, måste säkerställa resiliens i kritisk infrastruktur, inklusive livsmedels- och energisystem, elnät, decentraliserade förnybara energikällor och kollektivtrafik, väg- och järnvägsnät, så att de förblir i drift under värmeböljor, översvämningar och andra extrema klimathändelser. Vi påminner om att dessa åtgärder förbättrar den kritiska infrastrukturens resiliens även mot säkerhetshot.

45.

ReK betonar behovet av att förse regionerna, särskilt stadsområden, med ett nätverk av klimattillflyktsplatser där invånarna – särskilt utsatta grupper – kan söka skydd vid extrema väderförhållanden.

46.

Kommittén erinrar om att det är av avgörande betydelse att använda naturbaserade lösningar med sina många fördelar för att ta itu med klimatförändringarna, förbättra hälsa och säkerhet, säkerställa livsmedels- och vattenförsörjning och främja social rättvisa. Inom ramen för initiativet bör man understryka att dessa lösningar måste prioriteras, samtidigt som man också främjar återställande av skogar, mark, marskland, meandrar, naturliga vattenkretslopp och våtmarker som ett naturligt skydd samt undviker nybyggnation i riskområden, resursbrist och avfolkning.

47.

ReK betonar att anpassningen till klimatförändringarna även kräver en grundläggande omställning av mobilitetssystemen. Kommittén uppmanar till en påskyndad omställning av persontransporter och särskilt godstransporter till miljövänliga och klimatresilienta transportslag, där den energieffektiva järnvägen har en nyckelroll. Vi påpekar att en resilient och hållbar mobilitetsinfrastruktur inte bara bidrar till minskade utsläpp, utan även ökar kommuners och regioners förmåga att anpassa sig till extrema väderhändelser.

48.

Vi framhåller behovet av att samordna EU:s infrastrukturinitiativ så att projekten redan från det att de utformas är inriktade på nettonollutsläpp och innehåller anpassnings- och begränsningskriterier, inbegripet på området militär rörlighet. Detta kan ske genom användning av internationella vetenskapliga metoder såsom IPCC:s metoder för klimatriskbedömning.

VI. FRÄMJANDE AV RÄTTVISA

49.

Kommittén uppmanar kommunerna att aktivt engagera sig och samarbeta med invånare, samhällsgrupper och lokala sammanslutningar för att identifiera och ta itu med lokala klimatutmaningar, se till att anpassningsåtgärder är gemensamt utformade, socialt accepterade, anpassade till lokala behov och att de stärker det demokratiska deltagandet och förtroendet för lokala myndigheter.

50.

ReK konstaterar att det finns samhällsgrupper och ekonomiska sektorer i EU som är mer sårbara för klimatförändringarnas effekter och för vilka klimatriskerna därför är oproportionerligt stora, och att de ofta saknar tillräckliga resurser. Kommittén efterlyser ökad kapacitet att tidigt identifiera nya potentiellt utsatta grupper som uppstår på grund av klimatförändringar eller anpassningsproblem. I ramen måste man införliva klimaträttvisa, ta hänsyn till jämställdhetsaspekter och planera för lämpliga strukturer inom ramen för det europeiska navet för anpassning. Man bör i ramen också prioritera anpassningsinvesteringar i de regioner och på de platser som är mest direkt drabbade, övervaka framväxande sårbarheter, verka för inkluderande beslutsfattande och främja rättvis resiliens genom nära samarbete mellan nationella samordningsstrukturer och lokala och regionala myndigheter. De nationella, regionala och lokala anpassningsplanerna bör innehålla konkreta åtgärder för att snabbt bistå nyuppkomna sårbara grupper.

51.

Utsatta grupper – bland annat barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och låginkomsthushåll – står inför oproportionerliga klimatrisker och måste ges prioriterad tillgång till anpassningsfinansiering och stöd.

52.

ReK uppmärksammar medlemsstaterna på att problemet med energifattigdom i allt högre grad förvärras av klimatfattigdomens vidare effekter. Detta problem måste snarast tas upp i de nationella sociala klimatplanerna, och de oundvikliga framtida åtgärderna för klimatanpassning måste utvärderas noggrant med hänsyn till deras potentiella sociala konsekvenser, särskilt för utsatta grupper.

53.

Kommittén är medveten om att klimatförändringarna ökar riskerna för folkhälsan och kan leda till hälsokriser, som särskilt drabbar utsatta människor. Vi efterlyser att hälsoaspekter införlivas i initiativet genom att man utnyttjar plattformar såsom Europeiska observatoriet för klimat och hälsa inom EEA för datadrivna beslut och prioriterar investeringar i lokal resiliens på hälsoområdet.

54.

Vi föreslår ett forum vartannat år där olika intressenter på lokal, regional, nationell och europeisk nivå skulle kunna utbyta information om läget för den integrerade ramen för europeisk klimatresiliens och riskhantering, inklusive dess genomförande, bästa praxis och idéer om gemensamma åtgärder och solidaritetsmekanismer.

55.

Psykisk hälsa och psykosocial resiliens bör integreras i anpassningsplaneringen och stöd bör ges till medborgare och samhällsgrupper som drabbas av trauma, miljöångest och stress orsakad av klimatpåverkan, med särskild uppmärksamhet på barn och äldre.

Bryssel den 11 december 2025.

Kata TÜTTŐ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) Europeiska kommissionen, ”Increasing Tree Coverage to 30 % in European Cities Could Reduce Deaths Linked to Urban Heat Island Effect”.

(2) EU-omfattande bedömning av de slutliga uppdaterade nationella energi- och klimatplanerna – Att nå unionens energi- och klimatmål för 2030.

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2026/764/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)

Top

Choose the experimental features you want to try