EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 3.11.2025
COM(2025) 920 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
om genomförandet och efterlevnaden av EU:s handelspolitik
{SWD(2025) 940 final}
Innehåll
I.Sammanfattning
II.Dra största möjliga nytta av EU:s förmånshandelsavtal
II.2
Genomförandet av EU:s bilaterala handelsavtal
III.Hjälpa små och medelstora företag att hitta sin plats i den globala handeln
IV. Åtgärder för att hantera hinder och nå lösningar
IV.1
Lägesrapport och trender 2024
IV.2
Bilateralt och multilateralt säkerställande av handelsåtaganden: tvistlösning
IV.3
Den gemensamma kontaktpunkten
I.Sammanfattning
Under de senaste åren har den globala geopolitiska miljön genomgått ett stort skifte som har lett till förändringar i hur EU:s handelspolitik genomförs och kontrolleras.
I denna femte rapport om genomförandet och efterlevnaden av EU:s handelspolitik återspeglas de samordnade insatserna för att justera och stärka handelsförbindelserna, bygga upp samarbetspartnerskap och hantera en alltmer splittrad och komplex värld och belyses handelns övergripande roll när det gäller att stödja konkurrenskraften, säkerheten och hållbarheten.
Handelsavtalen har bidragit till att stärka EU:s konkurrenskraft världen över
I tider av ekonomisk ovisshet har handelsavtal bidragit till att förbättra EU-företagens tillträde till tredjeländers marknader och öka exporten från EU inom viktiga sektorer, vilket framgår av följande exempel:
·EU:s varuexport till Kanada har ökat med 51 % sedan den provisoriska tillämpningen av det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta), som inleddes i september 2017. Detta kan jämföras med en ökning på 20 % av EU:s export till resten av världen under samma period. Bakom denna tillväxt låg jordbrukssektorn, där exporten ökade med 40 %; mer specifikt ökade exporten av vin från EU till Kanada med 22 % och ostexporten med 97 %.
·EU:s export till Japan sedan avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan trädde i kraft 2019 har ökat med uppskattningsvis 267 miljoner euro. De sektorer som har gynnats är bland annat sektorerna för vin, drycker, bearbetade jordbruksprodukter, animaliska produkter (utom griskött), jordbruksgrödor och växtbaserade produkter.
·EU-företagen har noterat en ökad handel, till ett värde av cirka 4 miljarder euro, med de andinska länderna, särskilt Colombia, Peru och Ecuador, som en direkt följd av EU:s frihandelsavtal, vilket provisoriskt trädde i kraft 2013 med Colombia och Peru och 2017 med Ecuador.
Dessutom har EU:s nyare avtal till stöd för investeringar och främjande av användningen av EU:s regler och standarder, för att garantera lika villkor, haft en positiv effekt på små och medelstora företag och deras expansion utanför EU. Detta har varit avgörande för EU:s över 680 000 små och medelstora företag som bedriver export, vilka utgör 95 % av alla exporterande EU-företag.
I en färsk efterhandsutvärdering av Ceta som genomfördes för kommissionens räkning jämfördes den procentuella ökningen av antalet små och medelstora EU-företag som exporterar till Kanada under åren fram till Ceta (2012–2016) med den procentuella ökningen under de första fem åren efter det att avtalet började tillämpas provisoriskt (2017–2022). Slutsatsen var att antalet små och medelstora EU-företag som exporterade till Kanada hade ökat med 20,3 %, vilket också var mer än bland större exporterande företag (13,8 %).
Handelsavtalen har också stärkt motståndskraften och bidragit till att diversifiera EU:s ekonomi
Arbetet med att uppnå EU:s handelspolitiska mål mot bakgrund av integrerade EU-strategier stöder också den bredare omvandlingen av specifika sektorer.
·Industrin/bilar: När Mercosuravtalet (där förhandlingarna slutfördes på politisk nivå i december 2024) träder i kraft kommer tullarna på bildelar (som för närvarande uppgår till 14 %) och bilar (som för närvarande uppgår till 35 %) gradvis att avskaffas, samtidigt som risken för exportrestriktioner som påverkar försörjningen av kritiska råvaror för EU:s batteriproduktion kommer att minska.
·Digital handel med varor och tjänster: EU har inkluderat kapitel om digital handel i sina bilaterala handelsavtal med Japan (som nyligen kompletterades med ett bilateralt avtal om dataflöden), Förenade kungariket och Nya Zeeland samt i de uppdaterade avtalen med Chile och Mexiko. Utöver de bilaterala avtal som innehåller kapitel om e-handel har EU också slutfört förhandlingarna om avtal om digital handel med Singapore (juli 2024) och Sydkorea (mars 2025).
·Offentlig upphandling: EU är part i handelsavtal, bland annat Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om offentlig upphandling, som innehåller upphandlingsåtaganden som säkerställer ömsesidigt tillträde till 40 länder (parter i avtal om offentlig upphandling och/eller frihandelsavtal), vilket ger EU tillgång till upphandlingar till ett värde av uppskattningsvis 1,8 biljoner euro.
Ekonomisk säkerhet och säkerhet i leveranskedjan: handelsavtalen har främjat diversifiering och säkrat försörjningen av insatsvaror
Handelsavtalen har hjälpt EU-företag att hitta nya exportmarknader och samtidigt diversifiera varifrån de köper in och vilka länder de exporterar till. Detta har i sin tur gjort det möjligt för dem att kunna reagera flexibelt på globala risker och minska beroendet av specifika marknader.
Den totala minskningen av EU:s varuexport till Ryssland på 53,1 miljarder euro (2024 jämfört med genomsnittet för perioden 2019–2021) vägdes mer än väl upp av en ökning motsvarande mer än 200 miljarder euro av exporten till EU:s frihandelsavtalspartner under samma period.
Efter det att handelssanktioner infördes mot Ryssland hittade företagen i EU snabbt nya alternativa marknader, ofta i länder som redan hade ett handelsavtal med EU.
·Den minskade försäljningen av fordon och fordonsdelar till Ryssland, till ett värde av 8 miljarder euro, vägdes ensam upp av den ökade exporten till Förenade kungariket till ett värde av 8,8 miljarder euro.
·Den minskade exporten av elektriska maskiner till ett värde av 7 miljarder euro vägdes upp av den ökade exporten (till ett värde av 7,6 miljarder euro) till en rad länder, bland annat Schweiz, Förenade kungariket, Mexiko och Norge.
EU:s befintliga nätverk av handelsavtal stärker EU:s förmåga att öka sin strategiska flexibilitet genom att stödja unionens långsiktiga ekonomiska intressen. Värdet av de nya handelsavtal som håller på att antas eller förhandlas fram har också rönt större uppmärksamhet mot bakgrund av den senaste tidens utveckling, särskilt de amerikanska tullåtgärderna. I detta sammanhang kommer avtal som Mercosuravtalet, när de väl har ingåtts, i hög grad att bidra till diversifieringen, som är en central del av EU:s handelsstrategi. En framgångsrik bilateral agenda skulle också kunna bidra till att motverka de amerikanska tullarnas dominoeffekter, dvs. en ökning av exporten från Kina till andra länder och den efterföljande urholkningen av EU:s marknadsandelar.
EU:s stora nätverk av handelsavtal och partnerskap har stärkt dess geopolitiska närvaro i en internationell miljö som snabbt håller på att försämras. I detta sammanhang har det bidragit till att stärka leveranskedjans motståndskraft genom att hjälpa EU att säkra kritiska insatsvaror, till exempel den energi och de råvaror som behövs för omställningen till ren energi och andra kritiska sektorer i EU:s ekonomi, och till att minska EU:s alltför stora beroende av enskilda marknader, vilket är en sårbarhet som skulle kunna användas mot oss.
·EU:s handelsavtal har hjälpt EU att diversifiera sin energi- och råvaruförsörjning bort från Ryssland. Till exempel har importen av gas och flytande naturgas från Norge, Algeriet och Kazakstan bidragit till att avhjälpa den försörjningsbrist som uppstått på grund av sanktionerna mot gas från Ryssland (genom att komplettera importen från Förenta staterna), samtidigt som importen av koppar från Chile och Demokratiska republiken Kongo har fyllt det tomrum som lämnats av den minskade importen av koppar från Ryssland.
·EU:s handelsavtal har också bidragit till att diversifiera utbudet, och många fler produkter omfattas nu av handel med frihandelsavtalspartner än av handel med ”likadana” parter utan frihandelsavtal. Den senaste tidens efterforskningar från GD Handel och ekonomisk säkerhet/chefsekonomens enhet i samarbete med Kommerskollegium, där man undersökt utvecklingen av EU:s handel med Kanada, Japan, Vietnam och Singapore mellan 2016 och 2023, bekräftade att EU:s handelsavtal skapade en mer diversifierad försörjning tidigt under genomförandet, särskilt när det gäller kemiska produkter, som är en av de viktigaste produktkategorierna. Denna iakttagelse återspeglar EU:s övergripande mål att minska sårbarheterna i leveranskedjan, utveckla partnerskap med likasinnade länder och stärka och fördjupa EU:s industriella kapacitet.
Den effektiva hanteringen av handelshinder har gjort det möjligt för företag att konkurrera på rättvisa villkor och garantera ömsesidighet
Kommissionen har fortsatt sitt arbete inom WTO och inom handelsavtalens ledningsstrukturer för att ta itu med hinder bakom gränserna, särskilt tekniska hinder. Den EU-export som påverkades av tekniska handelshinder i tredjeländer uppgick under 2024 till 25 miljarder euro. Som diagrammet nedan visar är den del av EU:s export som påverkas mest av tekniska handelshinder exporten till Kina (14 miljarder euro), följt av Marocko (5 miljarder euro) och Colombia (2 miljarder euro).
Figur 1: Exempel på export från EU som påverkas av tekniska handelshinder i tredjeländer (2024)
Tekniska handelshinder är oftast mest akuta när det gäller partner som antingen inte har något handelsavtal med EU eller som har ett relativt gammalt avtal med EU.
Den kraftfulla institutionella delen av EU:s handelsavtal har hjälpt alla parter att förebygga och undanröja handelshinder så effektivt som möjligt genom regelbundna kontakter mellan handelsexperter och branschexperter.
·Efter bilaterala diskussioner, med stöd av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan, såg Japan över sin förteckning över säkra livsmedelstillsatser på ett sätt som skyddade EU-exportörernas intressen. År 2024 bekräftade Japan att 33 tillsatser som används i stor utsträckning i EU skulle få stå kvar på landets förteckning, och betonade att EU hade ett gott rykte när det gäller att tillhandahålla högkvalitativa och säkra livsmedelsprodukter.
·Efter bilaterala diskussioner med Serbien inom ramen för stabiliserings- och associeringsavtalet hävde Serbien i mars 2024 sitt förbud mot import av träpellets – som varit i kraft sedan april 2025 – vilket hade minskat EU:s export med omkring 4 miljoner euro. På samma sätt avskaffades i mars 2025 de kvantitativa restriktioner på importen av margarin och solrosolja som infördes i mars 2024, och de kvantitativa restriktioner på exporten av metallskrot som infördes i januari 2025 avskaffades i juli 2025.
När de diplomatiska kontakterna misslyckas använder sig kommissionen av tvistlösning (fem nya ärenden inleddes mellan juni 2024 och juni 2025) eller autonoma åtgärder för att försvara sina intressen. Under 2025 har kommissionen börjat använda sina befogenheter inom ramen för EU:s instrument för internationell upphandling för att ta itu med otillbörliga metoder som begränsar tillgången till offentliga kontrakt för EU:s leverantörer, varor och tjänster i partnerländer.
·Efter att ha inlett en undersökning av sektorn för medicintekniska produkter i Kina offentliggjorde kommissionen den 14 januari 2025 slutsatser som bekräftade att Kina hade behandlat leverantörer av medicintekniska produkter från EU orättvist i offentliga upphandlingar av sådana produkter.
·Den 19 juni 2025 beslutade kommissionen att införa åtgärder mot Kina, vilka hindrade kinesiska företag från att lämna anbud på offentliga kontrakt gällande medicintekniska produkter i EU som överstiger 5 miljoner euro. Dessutom skulle de utvalda anbudsgivarna tillåtas att köpa in högst 50 % av insatsvarorna till dessa kontrakt från Kina.
Handelsavtalen har spelat en viktig roll för att främja hållbarhetsfrågor
EU:s handelsavtal har fortsatt att spela en viktig roll för att stärka handel och hållbarhet. Sedan 2012 har 14 avtal ingåtts (varav det första med Sydkorea) som innehåller bestämmelser som främjar internationella arbetsnormer och miljömässiga normer. Kommissionen har fortsatt att fastställa landsspecifika prioriteringar som omfattar frågor som rör arbete, jämställdhet, miljö, klimat och det civila samhället, med ett nära deltagande av EU:s inhemska rådgivande grupper som har inrättats inom ramen för dessa avtal, som sammanför näringslivets, fackföreningars och andra berörda parters intressen för att bistå kommissionen i genomförandet av dess handelsavtal.
Under 2024 gjordes framsteg i Colombia, Guatemala och Moldavien när det gäller att ratificera och genomföra grundläggande internationella konventioner om arbetstagares rättigheter.
Kommissionens gemensamma kontaktpunkt har bedömt ytterligare två formella klagomål om handel och hållbar utveckling, som båda rör Vietnam. Det ena togs emot i mars 2024 och avsåg landets ratificering av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner, och det andra togs emot i februari 2025 och avsåg kränkningar av de mänskliga rättigheterna och arbetstagarnas rättigheter.
Rapportens omfattning
Det här är den femte konsoliderade årsrapporten om genomförandet och efterlevnaden av de handelsåtaganden som omfattas av bilaterala förmånshandelsavtal som inrättats 2024 och WTO. Den ger en översikt över EU:s huvudsakliga verksamhet och resultat under 2024 och under de första sju månaderna av 2025 under ledning av kommissionens ansvariga för efterlevnaden av handelsbestämmelserna.
Det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar innehåller ytterligare information om 41 av EU:s viktigaste förmånshandelsavtal. På kommissionens webbplats finns kompletterande information till denna rapport om i) hur EU:s handel med förmånsländer utvecklades 2024, ii) hur tullförmåner har använts vid EU:s export och import per förmånsberättigad handelspartner, både för EU och för medlemsstaterna och iii) uppgifter om användningen av tullkvoter inom ramen för vissa handelsavtal.
Denna rapport fokuserar på genomförandet och efterlevnaden av EU:s handelspolitik genom EU:s olika förmånshandelsavtal och förbindelser. Den tar också upp bredare frågor som rör ekonomisk säkerhet och efterlevnad inom särskilda områden, som bara nämns kort i denna rapport, men som är föremål för specifika kommissionsrapporter. Det rör sig om bland annat
·användningen av handelspolitiska skyddsinstrument (antidumpnings-, antisubventions- och skyddsåtgärder), som behandlas i kommissionens årliga rapport om skyddsåtgärder,
·övervakning av och åtgärder mot varumärkesförfalskning, piratkopiering och andra intrång i immateriella rättigheter, som tas upp i kommissionens rapport om immateriella rättigheter i tredjeländer, vilken offentliggörs vartannat år, och bevakningslistan för piratkopiering,
·granskningen av utländska direktinvesteringar och kontrollen av exporten av produkter med dubbla användningsområden, som utgör EU:s strategiska handels- och investeringskontroll för säkerhet och som ingår i kommissionens årsrapporter om granskning av utländska direktinvesteringar respektive om förordning (EU) 2021/821 om exportkontroll,
·tillämpningen av EU:s allmänna preferenssystem, som omfattas av kommissionens rapporter om det allmänna preferenssystemet.
Därutöver utarbetas separata årsrapporter om tillämpningen av förordningen om utländska subventioner och instrumentet för internationell upphandling.
II.Dra största möjliga nytta av EU:s förmånshandelsavtal
II.1
EU-handel med förmånsländer – den huvudsakliga utvecklingen 2024
År 2024 trädde frihandelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland (den 1 maj 2024) och avtalet om ekonomiskt partnerskap med Kenya (den 1 juli 2024) i kraft, vilket ökade antalet förmånshandelsavtal till 44: dessa stod för 46,1 % av EU:s totala utrikeshandel.
Som visas i figur 2 var EU:s största förmånspartner (dvs. de som står för en andel av EU:s sammanlagda handel med förmånspartner som överstiger 5 %) Förenade kungariket (21,8 % av EU:s handel med förmånspartner), följt av Schweiz (14,2 %), Turkiet (9,1 %), Norge (6,9 %), Japan (5,6 %) och Sydkorea (5,3 %). Tillsammans stod dessa sex parter för 63 % av EU:s förmånshandel 2024.
Figur 2: EU:s handel per förmånspartner (2024)
Källa: Eurostat Comext.
Som visas i figur 3 minskade EU:s handel med förmånspartner med 0,8 % under 2024, men en större minskning registrerades i EU:s handel med alla partner (–1,1 %) och partner utanför frihandelsavtal (–1,4 %). Under samma period ökade EU:s export till förmånspartner med 1,4 %, vilket översteg den ökade exporten till samtliga partner (1,1 %) och partner utanför frihandelsavtal (0,7 %).
Figur 3: Årlig tillväxt för EU:s varuhandel per typ av partner (2023–2024)
Källa: Eurostat Comext.
EU-industrins marknadstillträde underlättas särskilt av de mer moderna handelsavtalen, som Ceta, avtalet mellan EU och Japan om ekonomiskt partnerskap och frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam.
·Frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam, som trädde i kraft i augusti 2020, är ett av de mest ambitiösa handelsavtal som EU har ingått med ett utvecklingsland. Genom det avtalet har man också successivt avskaffat tullar och minskat de icke-tariffära handelshindren, vilket skapar bättre villkor för marknadstillträde för båda sidor. Under de senaste fem åren har EU:s export till Vietnam stått för två tredjedelar av den ökade exporten från EU till Asean-4. Exporten av den viktigaste produktkategorin i EU, dvs. kapitel 30 (läkemedel), nästan fördubblades från 1,1 miljarder euro 2019 till 2,1 miljarder euro 2024 och stod för 60 % av EU:s export av läkemedel under båda åren.
·Antalet framgångsrika anbudsgivare från EU på den japanska marknaden för offentlig upphandling har ökat stadigt sedan avtalet mellan EU och Japan om ekonomiskt partnerskap trädde i kraft. År 2022 (senast tillgängliga uppgifter) vann EU-företag offentliga kontrakt i Japan till ett värde av 317 miljoner euro.
EU:s handelsavtal har också bidragit till att upprätthålla EU:s ställning som den främsta exportören av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter
EU:s export av jordbruksbaserade livsmedel till alla partner slog rekord 2024 då den uppgick till 235 miljarder euro (+2,8 % jämfört med 2023). Under 2024 ökade EU:s handel med förmånspartner (import och export) mer (+6,4 %) än EU:s handel med partner utanför frihandelsavtal (+2,8 %).
Figur 4: Årlig tillväxt för EU:s handel med jordbruksbaserade livsmedel per typ av partner (2023–2024)
Förenade kungariket var den i särklass främsta mottagaren av EU:s export av jordbruksbaserade livsmedel, både bland förmånsländer och totalt sett, och stod för 23 % av EU:s totala export.
EU:s export av jordbruksbaserade livsmedel till Förenade kungariket ökade med 12 miljarder euro (+29 %) mellan 2021, då handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket trädde i kraft, och 2024. EU:s export till Ukraina har också ökat med 2,1 miljarder euro (+139 %) sedan 2016, medan exporten till Kanada har ökat med 1,6 miljarder euro (+51 %) sedan 2017 och exporten till Japan med 1 miljard euro (+15 %) sedan 2019.
Efter en minskning 2023 återgick importen till EU av jordbruksbaserade livsmedel till 2022 års nivåer, och uppgick till nästan 172 miljarder euro 2024. Återhämtningen berodde främst på högre importpriser för kakao, kaffe, frukt och nötter. Brasilien var den största leverantören till EU och stod för en marknadsandel på 10 % av EU:s sammanlagda import av jordbruksbaserade livsmedel, följt av Förenade kungariket (9 %), som befäste sin ställning som den främsta importören av jordbruksbaserade livsmedel till EU bland våra förmånspartner. Ukraina var också en viktig leverantör till EU:s livsmedelskedja (8 %), där spannmål stod för hälften av Ukrainas export och främst var avsedd för EU:s fodermarknad.
EU:s breda nätverk av handelsavtal har bidragit till EU:s överlag goda resultat när det gäller handeln med jordbruksbaserade livsmedelsprodukter. EU:s handel med jordbruksbaserade livsmedel ökade särskilt med Kanada, Japan och Vietnam till följd av genomförandet av motsvarande handelsavtal, och exporten av produkter som beviljats förmånstillträde ökade avsevärt på grund av avskaffandet eller sänkningen av tullarna. I en studie från kommissionen, som offentliggjordes i november 2024 och rörde exportresultatet för EU-produkter som beviljats förmånstillträde enligt Ceta, konstaterades att exporten hade ökat med i genomsnitt 14 % mellan 2019 och 2023, till ett värde av ytterligare 400 miljoner euro. Denna framgång skulle delvis kunna tillskrivas det fortlöpande avlägsnandet av sanitära och fytosanitära hinder i partnerländerna (95 mellan 2020 och 2024) tack vare det nära samarbetet med medlemsstaterna.
Exporten av högvärdiga EU-produkter skyddas genom geografiska beteckningar inom ramen för frihandelsavtal och andra internationella avtal. Sedan den 31 december 2024 skyddas ett stort antal geografiska beteckningar i EU genom bilaterala avtal med mer än 30 länder, som tillsammans står för omkring 60 % av världens BNP och 30 % av världens befolkning.
|
Nya Zeeland – fördelar för EU:s skyddade geografiska beteckningar.
·På grund av det skydd av geografiska beteckningar som krävs enligt frihandelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland måste Nya Zeeland ta bort produkter från sin marknad som inte omfattas av äkta geografiska beteckningar. För de vanligaste geografiska beteckningarna (t.ex. feta, portvin och prosecco) har övergångsperioder på upp till nio år tillåtits, och två namn får även i fortsättningen omfattas av äldre bestämmelser.
·Skyddet av geografiska beteckningar inom ramen för frihandelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland gynnar EU:s producenter genom att deras rättigheter skyddas och illojal konkurrens undanröjs.
|
På det hela taget är handeln med jordbruksbaserade livsmedel mycket diversifierad och omfattar många import- och exportpartner. Handelsberoendet kvarstår dock för vissa jordbruksbaserade livsmedelsprodukter. När det gäller import säkerställer frihandelsavtalen stabilitet i handelsförbindelserna mellan EU och dess partner och ökar EU:s motståndskraft. Den 12 juni 2025 antog rådet också en förordning om införande av nya tullar på resterande jordbruksprodukter och vissa gödselmedel från Ryssland och Belarus som ännu inte omfattades av extra tullar. Syftet är att minska EU:s beroende av denna import samt att minska de ryska exportintäkterna och därigenom begränsa landets förmåga att finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2025.
EU:s handel med tjänster med förmånspartner ökade mer än med partner utanför frihandelsavtal
EU:s handel med tjänster (import och export) med förmånspartner uppgick till 1,3 biljoner euro 2023 (senast tillgängliga siffror), vilket motsvarar nästan hälften (48 %) av EU:s sammanlagda handel med tjänster. Under 2022–2023 ökade EU:s tjänstehandel med förmånsländer snabbare än handeln med partner som inte omfattas av frihandelsavtal (med + 4,5 % respektive + 1,2 %).
EU:s handelsbalans för tjänster med förmånspartner uppvisade ett överskott på 178,2 miljarder euro, medan handelsbalansen med resten av världen uppvisade ett underskott på 25,4 miljarder euro. EU:s sammanlagda handelsbalans med tjänster uppgick till 152,8 miljarder euro 2023, vilket motsvarar en minskning med 15,6 % jämfört med 2022.
Efter återhämtningen från covid-19-pandemin, där EU:s handel med tjänster (import och export) ökade kraftigt mellan 2021 och 2022 (+24,1 %), bromsade tillväxten in till en mer normal nivå 2023 (+2,8 %). Samtidigt exporterade EU tjänster till ett belopp av omkring 1 427 miljarder euro 2023 (+1,6 % jämfört med 2022). De främsta exportsektorerna var andra företagstjänster (23,9 %), tele-, data- och informationstjänster (20,7 %), transporttjänster (17,2 %), resetjänster (126 %) och finansiella tjänster (7,1 %). EU importerade tjänster till ett belopp av omkring 1 274 miljarder euro (+4,1 % jämfört med 2022).
Figur 5: Årlig tillväxt i EU:s handel med tjänster (2022–2023)
EU är världsledande inom digitalt levererade tjänster, som 2023 stod för mer än hälften (54 %) av EU:s sammanlagda utrikeshandel med tjänster och motsvarade omkring 3 biljoner euro i import och export.
II.2
Genomförandet av EU:s bilaterala handelsavtal
A.Genomförande av åtaganden om marknadstillträde
Förebyggande/undanröjande av hinder genom frihandelsavtalskommittéer
Erfarenheterna av att ta itu med potentiella handelshinder har konsekvent visat att EU är som mest effektivt när vi kan kartlägga och förutse nya rättsliga hinder innan de blir lagstiftning. Det är också ett av skälen till att man lägger så stor vikt vid öppenhet och tidig varning både inom WTO och i ledningsstrukturerna för EU:s handelsavtal. Förebyggande åtgärder är också avgörande för små och medelstora företag som kan ha begränsade resurser att följa den potentiella utvecklingen på sina exportmarknader.
De effektivaste åtgärderna har varit kollektiva, dvs. att mobilisera resurser från kommissionen, EU:s delegationer, medlemsstaterna och företag som är verksamma både i partnerländerna och i EU. Samordnade åtgärder inom ramen för handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket bidrog till exempel nyligen till att förhindra att ett potentiellt hinder infördes i form av subventioner för investeringar i vindkraft till havs genom Förenade kungarikets program ”Sustainable Industry Rewards”, med en budget på 646 miljoner euro. EU bestred framgångsrikt denna åtgärd 2022.
För att bygga upp kapacitet fortsätter kommissionen och medlemsstaterna att undersöka praktiska sätt att främja informationsflödena mellan EU:s delegationer och medlemsstaternas ambassader i tredjeländer.
Handelsavtal har fungerat som en språngbräda mot samarbete på områden av ömsesidigt intresse
Att behöva hantera olika tekniska föreskrifter i olika jurisdiktioner påverkar i hög grad kostnaderna för och komplexiteten i att bedriva verksamhet utomlands. Därför använder EU sina handelsavtal som ett sätt att underlätta lagstiftningssamarbetet på områden av ömsesidigt intresse, sänka kostnaderna genom att respektera varje parts tillvägagångssätt och främja samstämmighet mellan dem. Nedan följer några exempel på framgångsrikt samarbete under 2024.
·Genom diskussioner om lagstiftning mellan Europeiska läkemedelsmyndigheten och Health Canada via forumet för lagstiftningssamarbete mellan EU och Kanada kunde man förbättra tillgången till läkemedel för barn. Diskussionerna mellan Canadian Hydrogen Association och Hydrogen Europe ledde till att man i juni 2024 undertecknade ett samförståndsavtal, samtidigt som diskussionerna fortsätter om regleringen av vätgasenergi, hållbara metoder och artificiell intelligens.
·Marknadstillträdet har också underlättats genom avtal om ömsesidigt erkännande av bedömningar av överensstämmelse, vilket har undanröjt behovet av dyr dubbeltestning. År 2024 ackrediterades ett nytt EU-organ för bedömning av överensstämmelse enligt avtalet om ömsesidigt erkännande mellan EU och Förenta staterna från 1999, och två EU-organ för bedömning av överensstämmelse fick sin ackreditering förnyad enligt avtalet om ömsesidigt erkännande mellan EU och Japan.
B.Fokus på handel och hållbar utveckling
Under 2024 fortsatte kommissionen att genomföra sin översyn av politiken för handel och hållbar utveckling, och erkände den roll som handel och hållbar utveckling spelar i handelspolitiken.
För de 14 EU-avtal som specifikt omfattar handel och hållbar utveckling fortsatte kommissionen att identifiera landsspecifika prioriteringar som omfattar frågor som rör arbete, jämställdhet, miljö, klimat och det civila samhället i nära samarbete med EU:s inhemska rådgivande grupper som har inrättats inom ramen för dessa avtal. De tre senaste avtalen (interimsavtalet mellan EU och Chile, avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Korea och frihandelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland) innehåller också bindande bestämmelser om jämställdhet, kvinnors egenmakt och arbetstagares rättigheter.
År 2024 anlitade kommissionen en oberoende konsult för att göra en efterhandsutvärdering av hur EU:s frihandelsavtal påverkar viktiga miljöaspekter, inklusive klimatet. Utvärderingen, som offentliggjordes i februari 2025, innehåller en kvalitativ analys av konsekvenserna av miljö- och klimatbestämmelserna i sju av EU:s handelsavtal, på grundval av en skrivbordsanalys och intervjuer med olika berörda parter. Den åtföljs av 20 fallstudier som omfattar totalt elva partnerländer.
·I utvärderingen slogs det överlag fast att miljöbestämmelserna i frihandelsavtalen hade påverkat miljön och klimatet i partnerländerna positivt, och de hade i synnerhet inte lett till någon tillbakagång när det gäller miljö- eller klimatnormerna för att uppmuntra handel eller locka till sig investeringar.
·Mer specifikt visade utvärderingen att klimat- och miljöbestämmelserna i EU:s frihandelsavtal i allmänhet hade uppnått sina mål och var effektiva. De ansågs också vara ändamålsenliga eftersom fördelarna med att uppnå målen vägde upp kostnaderna för berörda parter.
·I utvärderingen drogs slutligen slutsatsen att miljöbestämmelserna i EU:s frihandelsavtal var samstämmiga och relevanta.
En annan prioritering under 2024 var att övervaka framstegen med det första klagomålet om handel och hållbar utveckling som lämnats in av en icke-statlig organisation i maj 2022 till kommissionens gemensamma kontaktpunkt, om arbetstagares rättigheter inom gruvsektorn i Peru och Colombia. Dialogen med dessa länder fortsatte under 2024 för att kartlägga problem med genomförandet av deras respektive arbetsrätt. När det gäller Colombia var diskussionerna inriktade på framstegen med landets inhemska arbetsmarknadsreformer. När det gäller samarbetet om handel och hållbar utveckling med Peru offentliggjordes i mars och november 2024 en förteckning över tekniskt samarbete avseende föreningsfrihet, barnarbete, tvångsarbete och bekämpning av informellt arbete, och i synnerhet en förstärkning av systemet för yrkesinspektioner. Det tekniska samarbetet kommer att genomföras under de kommande åren med omfattande stöd från EU-program.
De positiva resultaten av detta arbete visar att civilsamhället spelar en viktig roll för att varna om och övervaka efterlevnaden av politiken för handel och hållbar utveckling i tredjeländer.
I mars 2024 lämnades ett andra formellt klagomål om politiken för handel och hållbar utveckling in till den gemensamma kontaktpunkten. Det gällde kapitlet om handel och hållbar utveckling i frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam, särskilt Vietnams åtagande att ”göra fortsatta och kontinuerliga insatser för att ratificera de resterande grundläggande ILO-konventionerna”. I kommissionens preliminära bedömning noterades de begränsade framsteg som Vietnam hade gjort när det gäller fortsatta och kontinuerliga insatser för att ratificera ILO:s konvention 87. Vietnam antog en ny fackföreningslag den 27 november 2024. Denna nya lag gör dock inte ratificeringen av konvention 87 till ett villkor eller krav, och den innebär inte heller någon ratificering av konvention 87. Den 21 mars 2025 tillhandahöll Vietnams inrikesministerium en skriftlig uppdatering om flera arbetsrelaterade frågor av intresse för EU. I skrivelsen beskrevs situationen kortfattat, och den innehöll Vietnams tolkning av den nya fackföreningslagen men inte tillräckliga detaljer om tidigare och planerade insatser för att kunna bedöma huruvida landet uppfyller åtagandet enligt frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam att göra fortsatta och kontinuerliga insatser för att ratificera ILO:s konvention 87. Det krävs därför ytterligare analys, och kommissionen ser fram emot att få mer information från Vietnam.
Ett tredje klagomål om handel och hållbar utveckling som rör frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam togs emot i februari 2025, avseende kränkningar av de mänskliga rättigheterna och arbetstagarrättigheterna. Kommissionen håller för närvarande på att genomföra sin preliminära bedömning av detta klagomål.
Inom ramen för EU:s bilaterala handelsavtal som innehåller kapitel om handel och hållbar utveckling inrättas gemensamma kommittéer för handel och hållbar utveckling för att diskutera frågor om handel och hållbar utveckling.
Nedan presenteras några exempel på goda framsteg som gjorts under 2024 när det gäller att ratificera och genomföra grundläggande konventioner om arbetstagarrättigheter och miljön, som fått partnerländer att uppgradera sina respektive nationella ramar (i linje med bestämmelserna i deras avtal med EU).
·Colombia ratificerade ILO:s konvention C156 (konventionen om arbetstagare med familjeansvar) den 6 december 2024. Guatemala ratificerade ILO:s konvention C191 (konventionen om en säker och hälsosam arbetsmiljö) den 6 augusti 2024. Moldavien ratificerade ILO:s konvention C190 (konventionen om våld och trakasserier) den 19 mars 2024.
·Moldavien gjorde också framsteg med att uppgradera sina inhemska arbets- och miljöarrangemang. Landet antog en lag om klimatförändringar som innehåller en rättslig ram för att uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Dessutom lanserades under 2024 Moldaviens utvecklingsprogram för låga utsläpp 2030, och landet offentliggjorde även krav på ekodesign för 21 energirelaterade produkter. När det gäller arbetsinspektioner rapporterade Moldavien om lagändringar som gör det möjligt att genom oanmälda inspektioner bidra till att upptäcka och reglera odeklarerat arbete. Även Georgien gjorde framsteg på detta område genom att stärka sitt yrkesinspektionssystem ännu mer genom ytterligare rekrytering, utbildning och kapacitetsuppbyggnad. Landet antog också sin nationella strategi för klimatförändringar 2030.
Liksom under tidigare år använde kommissionen de kommittéer för handel och hållbar utveckling som inrättats inom ramen för EU:s handelsavtal för att samarbeta med partner om viktiga delar av översynen av politiken för handel och hållbar utveckling och för att förbättra samarbetet kring miljö- och klimatfrågor samt i jämställdhetsfrågor. Arbetet genomfördes framför allt genom en särskild politisk dialog och gröna partnerskap. Några exempel på de framsteg som gjordes 2024 presenteras nedan.
·EU och Sydkorea fördjupade sitt samarbete inom ramen för det gröna partnerskap som inleddes i maj 2023 om handelsrelaterade frågor som havsbaserad vindkraft, utfasning av fossila bränslen inom sjöfartsindustrin, den cirkulära ekonomin och mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna.
·EU och Japan intensifierade sitt samarbete inom ramen för den gröna alliansen i frågor som koldioxidprissättning, vindkraft till havs och avskiljning och användning av koldioxid.
·EU och Singapore stärkte sitt samarbete om teknik för att stödja den gröna omställningen.
·En dialog inleddes mellan EU och Centralamerika samt mellan EU och Peru, Colombia och Ecuador för att stärka genomförandet av hållbarhetsdelen av deras respektive handelsavtal.
·EU och Kanada diskuterade genomförandet av Ceta-avtalets rekommendation om handel och jämställdhet. Evenemang anordnades för att utbyta information om politik, lagar och bästa praxis i en rad frågor. Den 19 mars 2024 anordnades en workshop om handel, jämställdhet och små och medelstora företag som en del av forumet för det civila samhället 2024, och i april 2024 hölls ett evenemang i Toronto om stöd till kvinnor på området internationell handel.
De strukturer som inrättades inom ramen för kapitlen om handel och hållbar utveckling var också viktiga forum för EU:s partner att fördjupa deras förståelse av nyligen föreslagen eller antagen EU-lagstiftning om hållbarhet, eftersom olika partner hade uttryckt oro över vissa lagar. Inför det senaste sammanträdet i kommittén för handel och hållbar utveckling med Nya Zeeland anordnade kommissionen till exempel möten om avskogning mellan experter på hållbart skogsbruk från EU och Nya Zeeland.
EU har fortsatt att finansiera tekniskt samarbete till stöd för hållbarhetsmål
För att göra framsteg med att genomföra och kontrollera att de aspekter som rör hållbar utveckling i EU:s handelsavtal efterlevs har kommissionen i regel erbjudit sina partner incitament och även haft ett tvistlösningsalternativ tillgängligt. Under 2024 fortsatte EU att genomföra samarbetsprojekt i Centralamerika och Sydostasien, bland annat genom fas 2 i projektet ”Handel för anständigt arbete” (4 miljoner euro för perioden 2024–2027), som syftade till att förbättra genomförandet av arbetsnormer i framför allt Bangladesh, Mongoliet, Filippinerna och Vietnam. Genom initiativet ”Responsible business conduct for green, digital and resilient supply chains in Asia” (Ansvarsfullt företagande för gröna, digitala och motståndskraftiga leveranskedjor i Asien) fortsatte EU att stödja OECD:s och dess partners arbete i regionen genom att öka medvetenheten och stödja kapacitetsuppbyggnaden för att genomföra internationellt överenskomna standarder för ansvarsfullt företagande.
Samarbete med inhemska rådgivande grupper
Ett EU-projekt för att stödja genomförandet av mekanismer i det civila samhället inom ramen för handelsavtal – som kommissionen ingick 2018 med en budget på 3 miljoner euro – slutfördes i slutet av 2024. Tack vare synpunkter från inhemska rådgivande grupper håller ett nytt finansieringsinstrument på att inrättas för att stödja de inhemska rådgivande gruppernas funktion, med möjlighet att stödja dem i flera partnerländer med frihandelsavtal, däribland de andinska och centralamerikanska länderna. Den nya stödfaciliteten (med en budget på 1,5 miljoner euro för två år, som kan förlängas en gång) kommer att finansiera de inhemska rådgivande gruppernas arbete såväl i EU som i utvecklingsländer. Omfattningen av det nya kontraktet för detta projekt har anpassats för att ta hänsyn till de inhemska rådgivande gruppernas behov, till exempel ytterligare experthjälp, hjälp med att ta anteckningar under möten och sekretariatsstöd till inhemska rådgivande grupper i partnerländer för att hjälpa dem att organisera möten.
Bidrag från inhemska rådgivande grupper i såväl Europa som partnerländerna, som övervakar situationen på plats i partnerländerna, skapar en grund för kommissionens kontroll av att åtagandena om handel och hållbar utveckling genomförs. Nedan följer några exempel.
|
Exempel på bidrag från inhemska rådgivande grupper
·De problem som tagits upp av EU:s civilsamhällesorganisationer i Vietnam rörande människorättskränkningar mot vissa miljöaktivister eller fackföreningsföreträdare är ett stöd i EU:s diskussioner med Vietnam i frågan.
·Information från den inhemska rådgivande gruppen EU–Kanada hjälpte båda sidor att stärka den gemensamma arbetsplanen för EU–Kanada om handel och hållbar utveckling.
·Exempel från den inhemska rådgivande gruppen EU–Japan tog upp en omfattande reklamkampanj i Japan som undersöktes av Advertising Review Organisation angående påstådd grönmålning. Detta bidrog till diskussionerna om fördelarna med en reglerad strategi på detta område, vilket redan är fallet i EU.
·Mot bakgrund av den politiska osäkerheten och den demokratiska tillbakagången i Georgien uttryckte det civila samhällets organisationer oro över förenligheten mellan Georgiens lagförslag om familjevärderingar och skyddet av minderåriga med ILO:s konvention 111 (diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning) respektive 190 (våld och trakasserier) och begärde att lagförslaget skulle dras tillbaka.
|
III.Hjälpa små och medelstora företag att hitta sin plats i den globala handeln
Under hela 2024 fortsatte kommissionens starka engagemang för att hjälpa EU-företag, särskilt små och medelstora företag, att dra största möjliga nytta av EU:s handelsavtal.
A.Uppgradera och marknadsföra Access2Markets-plattformen
Access2Markets-plattformen har lockat 12 miljoner besökare sedan den lanserades 2020. Under 2024 hade den mer än tre miljoner besökare, fler än något annat år hittills. Samtidigt har kommissionen utbildat 14 000 berörda parter i att använda plattformen för att de ska kunna dra nytta av kostnadsfri flerspråkig information. Access2Markets-plattformen har regelbundet uppgraderats för att bli ännu mer effektiv, användarvänlig och användbar för europeiska små och medelstora företag som vill expandera internationellt. Den innehåller nu också statistik över nya tjänster.
·Verktyget för självbedömning av ursprungsregler är en värdefull resurs som ger företag möjlighet att bedöma huruvida deras produkter uppfyller villkoren för att omfattas av förmånsbehandling enligt ett EU-handelsavtal. Under 2024 gjordes stora förbättringar av verktyget för att göra det tillgängligt på alla EU-språk och utvidga dess täckning till att omfatta frihandelsavtalet med Nya Zeeland. Verktyget täcker nu 32 avtal och villkoren enligt det allmänna preferenssystemet.
·Min handelsassistent för tjänster och investeringar är ett onlineverktyg som lanserades 2022 och som ger praktisk information om de krav som EU:s tjänsteleverantörer måste uppfylla för att exportera till länder utanför EU. Verktyget används i genomsnitt 2 000 gånger i månaden. En utvidgning av verktyget 2024 innebär att det nu täcker över 100 tjänstesektorer, bland annat företagstjänster och yrkesmässiga tjänster, finansiella tjänster, telekommunikationstjänster och transporttjänster i åtta länder: Förenade kungariket, Förenta staterna, Hongkong, Japan, Kanada, Kina, Norge och Schweiz. Under 2025 laddades information om Brasilien, Indien, Mexiko och Sydafrika upp till Min handelsassistent för tjänster och investeringar.
·Min handelsassistent för upphandlingar hjälper EU-företag att ta reda på om en viss offentlig upphandling omfattas av något av EU:s bilaterala handelsavtal. Verktyget täcker Förenta staterna, Kanada, Japan, Förenade kungariket och, sedan 2025, Schweiz, Norge, Island, Liechtenstein, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Serbien, Nordmakedonien, Kosovo och Montenegro.
·Access2Conformity, som lades till på Access2Markets-plattformen 2023, hjälper exportörer i EU att ta reda på var i EU de kan få sina produkter testade och certifierade när de exporterar till tredjeländer som har ett avtal om ömsesidigt erkännande med EU. Verktyget täcker för närvarande Australien, Förenta staterna, Japan, Kanada, Nya Zeeland och Schweiz.
·Procurement4Buyers lades till Access2Markets-plattformen i juni 2024. Verktyget hjälper upphandlande myndigheter i EU att förstå vilka av deras upphandlingar som bör öppnas upp på ett icke-diskriminerande sätt för anbudsgivare, varor och tjänster från vissa tredjeländer. Detta bidrar till att garantera insyn i EU:s upphandlingsåtaganden gentemot tredjeländer.
B.Hjälpa små och medelstora företag att dra största möjliga nytta av internationella handelsavtal
Den internationella handeln erbjuder en rad fördelar för ekonomin, företagen och konsumenterna. Uppgifter från 2023 visade att medan omkring 95 % av de företag som exporterade från EU var små och medelstora företag, utgjorde värdet av deras export endast 30 % av den totala exporten. Under 2024 intensifierade kommissionen återigen sina insatser för att hjälpa små och medelstora företag att få en större internationell räckvidd.
Enterprise Europe Network
Enterprise Europe Network stöder små och medelstora företag som vill expandera internationellt, inklusive uppstartsföretag och expanderande företag. Det erbjuder tjänster för affärspartnerskap, marknadsinträde och import-/exportstöd samt vägledning om lagstiftning.
Enterprise Europe Network har därför haft ett nära samarbete med kontaktpunkter på internationella marknader av stort intresse för små och medelstora EU-företag, bland annat Japan, Sydkorea, Singapore, Vietnam, Indien, Kanada, Chile, Förenade kungariket och Förenta staterna.
Den 30 september 2024 offentliggjordes en öppen inbjudan för att stärka Enterprise Europe Network och utvidga det till att omfatta ytterligare strategiska tredjeländer. Syftet med den öppna inbjudan var att lägga till nya organisationer för företagsstöd till Enterprise Europe Network, så kallade internationella nätverkspartner, och att utnyttja deras erfarenheter på plats.
I december 2024 skickade Enterprise Europe Network en onlineenkät till sina rådgivare som tillhandahåller internationaliseringstjänster för lokala företag. Nedan beskrivs de viktigaste slutsatserna från enkäten:
ØOmkring en tredjedel av Enterprise Europe Networks rådgivare hade kunder som bad om stöd om hur de skulle kunna dra nytta av sänkta tullar och anpassning av lagstiftningen i samband med EU:s handelsavtal.
ØOmkring 45 % av Enterprise Europe Networks rådgivare tillhandahöll regelbundet stöd med anknytning till EU:s handelsavtal. Över en tredjedel av Enterprise Europe Networks rådgivare hänvisade kunder till mer specialiserade tjänsteleverantörer.
ØÖver 40 % av Enterprise Europe Networks rådgivare hade redan gjort framsteg och/eller uppnått framgångar med koppling till de handelstjänster de tillhandahöll sina kunder.
ØÖver två tredjedelar av Enterprise Europe Networks rådgivare använde regelbundet (eller åtminstone ibland) EU-plattformen Access2Markets.
Under 2024 stödde och stod Enterprise Europe Network värd för webbseminarier som marknadsförde EU:s handelsavtal på YouTube, inklusive webbseminarier om
-testning och certifiering för export – fördelarna med avtal om ömsesidigt erkännande av innehåll i bedömningar av överensstämmelse,
-affärsverksamhet i Nya Zeeland: hur handelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland ska genomföras,
-affärsverksamhet i Vietnam: utforska möjligheter inom den lokala sektorn för jordbruksbaserade livsmedel.
På Enterprise Europe Networks webbplats finns konkreta resultat av det arbete som nätverkets företagsrådgivare utför samt exempel på hur de har hjälpt små och medelstora EU-företag att utnyttja handelsmöjligheter.
Market Access Day-evenemang
Kommissionen har i samarbete med medlemsstaterna fortsatt att anordna Market Access Day-evenemang. Dessa evenemang i olika EU-länder har bidragit till att öka medvetenheten bland företag på nationell och lokal nivå om fördelarna med EU:s handelsavtal. År 2024 hölls Market Access Day-evenemang i Frankrike, Österrike, Tyskland, Belgien, Nederländerna och Ungern. Den ansvariga för efterlevnaden av handelsbestämmelser deltog vid dessa evenemang som lockade nästan 700 berörda parter för att diskutera de särskilda svårigheterna när det gäller att få tillträde till tredjeländers marknader och handelsavtalens konkurrensfördelar.
Studie av EU-strategin för internationalisering av små och medelstora företag
Den 3 februari 2025 offentliggjorde kommissionen en studie av EU-strategin för internationalisering av små och medelstora företag. Studien kartlade och analyserade befintliga stödåtgärder på nationell nivå och EU-nivå och tog upp brister, överlappningar och möjliga förbättringar. Den innehöll rekommendationer för en effektivare användning av befintliga nationella resurser och EU-resurser. Resultaten av studien presenterades vid en workshop den 7 februari 2025. Kommissionen arbetar med att genomföra studiens viktigaste rekommendationer.
Genomförande av kapitlen om små och medelstora företag i EU:s handelsavtal
Det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta). Efter regelbundna diskussioner mellan deras respektive kontaktpunkter för små och medelstora företag enades EU och Kanada i december 2024 om en treårig handlingsplan (2025–2027) för att genomföra Ceta-avtalets rekommendation om små och medelstora företag.
Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan. Den 20 september 2024 höll EU:s och Japans kontaktpunkter för små och medelstora företag sitt fjärde möte inom ramen för avtalet om ekonomiskt partnerskap, som följdes upp genom ett separat möte den 11 november 2024 i Bryssel. Båda sidor rapporterade om sina senaste initiativ för att genomföra bestämmelserna om informationsutbyte inom ramen för avtalet om ekonomiskt partnerskap och om annan verksamhet för att uppmuntra fler små och medelstora företag att dra nytta av avtalet. Den gemensamma verksamhetsrapporten från kontaktpunkterna för små och medelstora företag finns tillgänglig online. Dessutom fortsatte Centrumet för industriellt samarbete mellan EU och Japan att spela en viktig roll när det gäller att stödja små och medelstora företag. Det finns exempel på nätet på små och medelstora EU-företag som har lyckats ta sig in på den japanska marknaden.
Frihandelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland. Efter ikraftträdandet av frihandelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland den 1 maj 2024 höll kontaktpunkterna för små och medelstora företag i EU och Nya Zeeland sitt första möte den 11 december 2024. De diskuterade hur genomförandet av åtagandena om informationsutbyte enligt kapitlet om små och medelstora företag fortskred, vilka ämnen som kunde vara av intresse för framtida möten och hur man ska strukturera det framtida arbetet.
Världshandelsorganisationen (WTO)
Under 2024 bidrog EU till utvecklingen av Global Trade Helpdesk, ett initiativ som leds gemensamt av WTO, Internationella handelscentrumet och FN:s konferens om handel och utveckling, för att förenkla marknadsinformationen genom att samla handels- och företagsinformation på en enda onlineportal. EU deltog i WTO:s trettonde ministerkonferens som ägde rum mellan den 26 februari och den 2 mars 2024 i Abu Dhabi. Vid konferensen offentliggjordes två dokument, Access to finance for women-led micro, small and medium-sized enterprises (‘MSMEs’): a compendium of financial inclusion initiatives och A compendium of special provisions for MSMEs in Authorized Economic Operator (AEO) Programs, vilka EU hade bidragit till i betydande utsträckning.
Under 2024 deltog EU också i de fyra mötena i WTO:s informella arbetsgrupp för mikroföretag samt små och medelstora företag – som består av 103 länder – där EU presenterade Enterprise Europe Network, onlineplattformen Traces för djur- och växtskyddsintyg och de åtgärder som vidtagits för att genomföra paketet om mikroföretag samt små och medelstora företag från december 2020 för WTO-medlemmarna.
IV. Åtgärder för att hantera hinder och nå lösningar
IV.1
Lägesrapport och trender 2024
Under 2024 påverkade en blandning av pågående geopolitiska spänningar, ekonomiska fluktuationer och handelspolitiska förändringar den globala handelsmiljön allt mer. Länder och handelsblock försökte hitta en balans mellan att skydda den inhemska industrin och säkerställa att ett fritt och rättvist handelssystem finns på plats.
Vissa av EU:s handelspartner valde industripolitiska åtgärder i form av importrestriktioner, krav på lokalt innehåll och diskriminerande praxis samt mer allmänt åtgärder för att ersätta import (t.ex. icke-automatiska licenser för en rad olika typer av importprodukter), särskilt i det södra grannskapet men även i Asien.
EU-företagen fortsatte att utsättas för exportbegränsande åtgärder som inriktades på (kritiska) råvaror för att skapa ett politiskt utrymme för industriell utveckling och bearbetning, som framför allt infördes av partnerländer i Sydostasien (t.ex. Indonesiens exportförbud för nickelmalm), Fjärran Östern (t.ex. Kinas restriktioner gällande exporten av sällsynta jordartsmetaller) eller Afrika söder om Sahara (t.ex. Ghana och Tanzania eller, mer nyligen, det exportförbud för litium som Namibia och Zimbabwe har infört), men även Förenta staternas åtgärder för att begränsa exporttillträdet till avancerade halvledare för över 120 länder, däribland vissa EU-medlemsstater.
Vikten av att hantera handelshinder och protektionistiska åtgärder stod återigen i förgrunden och fortsatte att skapa oro eftersom totalt 23 nya hinder registrerades. Majoriteten var sanitära och fytosanitära åtgärder (nio nya hinder), följt av tekniska handelshinder (fem nya hinder) och hinder för tillhandahållande av tjänster (fyra nya hinder).
A.Antalet registrerade handels- och investeringshinder per den 31 december 2024
Totalt 410 hinder för marknadstillträde i 67 tredjeländer registrerades i kommissionens databas Access2Markets i slutet av 2024. Detta var en minskning med 13 hinder jämfört med de 423 som registrerades i slutet av 2023. Minskningen återspeglade – liksom under tidigare år – genomförandet av en tvådelad strategi: för det första att proaktivt arbeta med partnerländer för att undanröja handelshinder som påverkar exportörer i EU, för det andra att genomföra regelbundna interna översyner för att stryka föråldrade poster som inte längre utgör verkliga problem för marknadstillträdet.
När det gäller den geografiska fördelningen registrerades det största antalet hinder för marknadstillträde 2024 i Ryssland (32), Indien (31) och Kina (30), följt av Förenta staterna (24), Brasilien och Indonesien (18 vardera). Detta övergripande mönster är i stort detsamma som under 2023, även om rangordningen av de tre största länderna förändrades, och Ryssland och Indien gick om Kina. Brasilien och Indonesien hade återigen samma antal hinder. Andra tredjeländer med minst 10 hinder var Sydkorea (17), Turkiet (14), Malaysia, Australien och Algeriet (11 vardera) samt Mexiko, Thailand och Marocko (10 vardera). Som visas i figur 6 infördes 63 % av handelshindren av handelspartner utan förmånsbehandling.
Figur 6: Fördelning av hinder per avtalstyp
Som visas i figur 7 stod sanitära och fytosanitära åtgärder för den största kategorin av hinder 2024, motsvarande 93 hinder eller 23 % av alla registrerade hinder (samma som 2024). Tekniska handelshinder var den näst största kategorin, med 79 hinder, medan tullar, tullekvivalenter och kvantitativa begränsningar stod för 65 hinder. De tre främsta kategorierna utgjorde 58 % av alla aktiva handelshinder i slutet av 2024.
Figur 7: Typer av hinder som registrerades i slutet av 2024
När det gäller trender minskade två specifika kategorier kraftigt under 2024: tullar och kvantitativa begränsningar, där antalet hinder sjönk från 70 till 65, och exportskatter och exportrestriktioner, där hindren sjönk från 20 till 16. De sanitära och fytosanitära åtgärderna fortsatte också att minska, med en kumulativ minskning på nästan 15 % sedan 2020, vilket konsoliderade en femårig trend. På samma sätt minskade andelen tullar och kvantitativa begränsningar samt administrativa förfaranden med 17 % under samma period. Hindren med koppling till offentlig upphandling minskade med 4 % jämfört med 2020.
Antalet hinder i alla andra kategorier förblev i stort sett detsamma jämfört med siffrorna från slutet av 2020.
B.Utveckling av antalet handels- och investeringshinder under perioden 2020–2024
Under 2024 ökade antalet nyregistrerade hinder ytterligare jämfört med 2023, även om de låg långt under nivåerna före covid-19. Totalt 23 nya hinder registrerades 2024, en ökning från 16 år 2023.
|
Kategori
|
2020
|
2021
|
2022
|
2023
|
2024
|
|
Sanitära och fytosanitära åtgärder
|
13
|
2
|
3
|
3
|
9
|
|
Tekniska handelshinder
|
5
|
6
|
2
|
3
|
5
|
|
Tullar och tullekvivalenter samt kvantitativa restriktioner
|
5
|
2
|
3
|
4
|
2
|
|
Administrativa förfaranden
|
5
|
1
|
0
|
4
|
2
|
|
Tjänster och investeringar
|
4
|
1
|
0
|
0
|
4
|
|
Andra åtgärder55
|
4
|
2
|
0
|
0
|
0
|
|
Immateriella rättigheter
|
1
|
0
|
2
|
0
|
1
|
|
Offentlig upphandling
|
3
|
2
|
0
|
0
|
0
|
|
Exportskatter och exportrestriktioner
|
1
|
0
|
0
|
2
|
0
|
|
Totalt
|
41
|
16
|
10
|
16
|
23
|
Den största ökningen upplevdes bland de sanitära och fytosanitära åtgärderna, där nio nya hinder registrerades, fler än under något av de tre föregående åren. De tekniska handelshindren ökade också till fem nyregistrerade hinder, jämfört med tre år 2023. Tullar, tullekvivalenter och kvantitativa begränsningar minskade däremot till två från fyra år 2023. Fyra nya hinder registrerades i kategorin tjänster och investeringar efter det att inga hinder hade registrerats under de två föregående åren.
Som tabellen nedan visar förblev jordbruket och fisket under 2024 den sektor som drabbades mest, med tio nya hinder, vilket är mer än dubbelt så många som de som registrerades 2023. I tjänstesektorn skedde också en ökning, med fyra nya åtgärder jämfört med en under det föregående året. Nya hinder registrerades också i tidigare opåverkade branscher som kosmetika, elektronik, trä/papper, textilier/läder och keramik/glas. Däremot registrerades inga övergripande åtgärder.
|
Typ av sektor
|
Nya hinder
2022
|
Nya hinder
2023
|
Nya hinder 2024
|
|
Jordbruk och fiske
|
5
|
4
|
10
|
|
Övergripande
|
3
|
5
|
0
|
|
Vin och spritdrycker
|
1
|
1
|
1
|
|
Andra industrier
|
1
|
1
|
0
|
|
Fordon
|
0
|
2
|
0
|
|
Läkemedel
|
0
|
2
|
2
|
|
Gruvdrift
|
0
|
1
|
0
|
|
Tjänster
|
0
|
1
|
4
|
|
Glas och keramik
|
0
|
0
|
1
|
|
Kosmetika
|
0
|
0
|
2
|
|
Elektronik
|
0
|
0
|
1
|
|
Trä, papper och pappersmassa
|
0
|
0
|
1
|
|
Textil och läder
|
0
|
0
|
1
|
|
Totalt
|
10
|
16
|
23
|
Figur 8 visar den geografiska spridningen av nya handelshinder 2024. Det södra grannskapet registrerade ännu en gång flest nya handelshinder (åtta stycken). Syd- och Sydostasien, Australien och Nya Zeeland låg inte långt bakom, med sex registrerade nya hinder.
Figur 8: Geografisk spridning av nya handelshinder 2024
C. Hinder som undanröjts under 2024
Under 2024 gjordes framsteg i fråga om arbetet med flera handelshinder, och 44 hinder undanröjdes helt eller delvis i 27 partnerländer. Detta uppnåddes genom en kombination av diplomatiska kontakter och en effektiv användning av institutionella mekanismer inom ramen för bilaterala handelsavtal och inom WTO.
I samtliga fall samarbetade kommissionen nära med medlemsstaterna och berörda parter i EU genom partnerskapet för marknadstillträde, inom vilket månatliga möten hålls i den rådgivande kommittén för marknadstillträde, där kommissionen, medlemsstaterna och näringslivsorganisationer i EU deltar. EU-delegationer i partnerländerna spelade en viktig roll när det gäller att ta itu med handelshinder genom att utnyttja sin sakkunskap på plats och främja direkta kontakter med partnerländernas myndigheter. Rådets handelspolitiska kommitté tog dessutom regelbundet upp genomförande- och efterlevnadsfrågor, bland annat landsspecifika hinder.
De flesta hinder (48 %) som avlägsnades rörde jordbruks- och fiskesektorn. Dessutom behandlade 14 % av ärendena sektorsövergripande frågor som påverkar produkter från mer än en industri.
Figur 9: Antal hinder som undanröjts per sektor (2024)
Återigen gällde de flesta hinder som undanröjdes sanitära och fytosanitära åtgärder, med 21 hinder som undanröjdes 2024 och liknande framgångar under de första sju månaderna 2025. Förebyggandet och det fullständiga eller delvisa undanröjandet av sådana hinder, vilket gjordes i nära samarbete med medlemsstaternas handelsrådgivare och berörda branschorganisationer, hade en direkt positiv inverkan på den europeiska livsmedelssektorn, vilket framgår av följande exempel.
·Saudiarabien hävde sitt förbud mot nötkött från EU. EU:s export av nötkött, fårkött och getkött till Saudiarabien värderades till cirka 10 miljoner euro 2024 (där nötkött stod för största delen) och förväntas öka i framtiden.
·Efter att ha stoppat importen av nötkött och griskött från Tyskland i tre månader erkände Singapore Tyskland som ett ”område fritt från mul- och klövsjuka utan vaccinering” i april 2025 och tillät att exporten återupptogs. Tyskland är för närvarande en av Singapores största leverantörer av fläskkött och exporten värderades till 25 miljoner euro 2024. Singapore godkände också export av fläsk och fläskprodukter från Portugal förutsatt att exporten registrerades på förhand. I februari 2025 exporterades en första sändning på 25 ton griskött från Portugal till Singapore.
·Förenta staterna erkände Italien som officiellt fritt från vesikulär svinsjuka. Till följd av detta har landet upphävt handelsrestriktionerna för fläsk och fläskprodukter från Toscana och Umbrien. Avskaffandet av dessa restriktioner kommer att få en mycket positiv inverkan på exporten av vissa specialprodukter från Italien till Förenta staterna, särskilt skyddade högvärdesprodukter såsom de skyddade geografiska beteckningarna ”Finocchiona” och ”Prosciutto di Norcia”. Exporten till Förenta staterna står för 13,5 % av produktionen av all certifierad ”Finocchiona” och 15 % av produktionen av ”Prosciutto di Norcia”.
·Förenta staterna öppnade också åter upp sin marknad för import av får- och getköttsprodukter. Detta förväntas påverka exportörerna i EU och särskilt i Spanien positivt, och exporten beräknas uppgå till 750 ton fram till 2027, vilket är en ökning från 120 ton 2025, något som motsvarar ett värde på omkring 13 miljoner euro per år.
Fem av de hinder som hävdes 2024 var tekniska handelshinder, medan ytterligare sju gällde tullar, tullekvivalenter eller kvantitativa begränsningar. Avskaffandet av dessa hinder bidrog till att minska kostnaderna och förbättra marknadstillträdet för exportörer i EU. Nedan ges några exempel på hinder som avskaffats.
·Paraguay strök en avgift för att legalisera exportdokument vid sina konsulat (vilket kostade importörerna i EU 22 miljoner euro om året), och löste därmed en stor tvistefråga i handelsförbindelserna mellan EU och Paraguay.
·Under 2021 beslutade Dominikanska republiken, efter det att EU:s delegation, medlemsstaterna och andra berörda länder hade vidtagit åtgärder, att undanta importörer av alkoholhaltiga drycker från sitt system för skattemässig kontroll och spårbarhet (TRAFICO). Detta system kräver att varje enskild produktenhet (t.ex. flaskor, burkar osv.) ska märkas, vilket avsevärt har ökat kostnaden för importerade produkter jämfört med lokala produkter. Importörerna sparar nu omkring 6,5 miljoner euro per år.
·År 2025 slutade Dominikanska republiken också att diskriminera importen av ost, tillagad skinka och inlagda grönsaker från EU som, till skillnad från deras inhemska motsvarigheter, omfattades av en mervärdesskatt på 18 %. Efter bilaterala diskussioner inom WTO:s kommitté för marknadstillträde avskaffade de dominikanska myndigheterna diskrimineringen genom att utvidga mervärdesskatten till inhemska produkter (förutom för vissa typer av konserver och skinka av kalkon). Detta kommer att gynna EU:s export av ost och skinka till Dominikanska republiken, som 2024 uppgick till omkring 50 miljoner euro.
·Den peruanska fiskerimyndigheten ändrade sina regler om tillhandahållande av gränsöverskridande tjänster och godkände i november 2024 officiellt att ett EU-laboratorium fick arbeta i Peru som testorgan för utfärdande av sanitära och fytosanitära certifikat för export av livsmedel och foder. Detta innebär att EU-laboratoriet inte längre kommer att ställas inför procedurmässiga hinder, såsom inspektioner på plats och alltför strikta arbetsvillkor för sin personal. Detta genombrott följde efter många års förhandlingar för att ta itu med de rättsliga hindren inom EU:s handelsavtal med Peru.
·Indonesien hävde sitt förbud mot import av textilier och textilprodukter (t.ex. mattor) från EU-företag. Innan förbudet hävdes kunde textilföretag i EU importera halvfärdiga eller obearbetade produkter endast om små och medelstora företag som är registrerade hos det indonesiska industriministeriet bad dem göra detta.
·Saudiarabien underlättade marknadstillträdet ytterligare för keramiska plattor från EU 2024 och 2025 genom att göra revisionerna mindre betungande. Efter flera försök att lösa frågan vid möten i WTO:s kommitté för tekniska handelshinder och vid bilaterala möten, inbegripet genom en skrivelse från kommissionens ansvariga för efterlevnaden av handelsbestämmelser i september 2024, lämnade Saudiarabien slutligen en skriftlig garanti för att dess revisionsorgan skulle tillämpa en gräns för revisionskostnader för exportörer i EU. Sedan överflödiga tester och produktrevisioner stoppades efter en undersökning enligt förordningen om handelshinder har exporten från EU av keramiska plattor till Saudiarabien ökat stadigt, och värdet har ökat från 385 miljoner euro 2021 till 502 miljoner euro 2024. Sammantaget står keramiska plattor för 30 % av all export från EU till Saudiarabien.
·Efter konsekventa uppmaningar från OECD och EU reformerade Brasilien i januari 2024 sina regler om internprissättning, dvs. det pris som filialer av samma företag tar ut av varandra för varor och tjänster som tillhandahålls över gränserna. Sådana transaktioner måste nu debiteras till marknadspris i enlighet med nya regler som är anpassade till OECD:s ”armlängdsprincip”. Denna ändring, som är en av EU:s mångåriga prioriteringar, innebär större skattesäkerhet, minskar dubbelbeskattningen och förenklar efterlevnaden för EU-företag som är verksamma i Brasilien. Även om den fulla effekten kommer att synas först på sikt utgör förändringen redan ett stort steg framåt för att skapa en rättvisare och mer förutsägbar handelsmiljö.
Under 2024 gjordes också goda framsteg med att ta itu med exportrestriktioner.
·Turkiet avskaffade sitt mångåriga licenssystem för export av kopparskrot, som i praktiken hade motsvarat ett exportförbud på grund av de oöverkomliga villkor som landet hade infört. Kopparskrot registreras nu automatiskt för export.
·Indien och Bangladesh upphörde med sina långvariga exportrestriktioner för hudar och skinn som under en tid hade påverkat EU:s konfektions- och läderindustri. Indien skrotade sin alltför höga exporttull på råhudar och skinn och vissa halvfärdiga läderprodukter (som var de högsta i världen och uppgick till mellan 25 % och 60 %), vilket hade begränsat EU:s konfektionsindustris förmåga att få tag på tillräckligt med råvaror från tillförlitliga källor till marknadspriser. Under 2025 sänktes de grundläggande tullarna från 10 % till 0 % på wet blue-läder för hudar och skinn och från 20 % till 0 % på läder (garvat, ofärgat skinn). År 2024 hävde Bangladesh delvis sitt exportförbud och tillåter nu att råhudar och wet blue-läder exporteras från fall till fall.
IV.2
Bilateralt och multilateralt säkerställande av handelsåtaganden: tvistlösning
Även om de flesta hinder fortfarande hanteras genom bilaterala kontakter med handelspartnern via kommittéer inom ramen för frihandelsavtal eller WTO är det i vissa fall fortfarande nödvändigt att gå vidare till formella tvistlösningsförfaranden, antingen inom ramen för ett bilateralt avtal eller inom WTO. För det sistnämnda är det därför fortfarande avgörande att bevara möjligheten att få tvister prövade mellan WTO-medlemmar.
Framför allt har det tillfälliga flerpartsarrangemanget för skiljedomsförfaranden (det tillfälliga arrangemanget) och ad hoc-skiljeavtalen bidragit till att bevara möjligheten att få tvister prövade i WTO, trots att WTO:s överprövningsorgan inte har varit i drift sedan 2019 på grund av att Förenta staterna blockerat utnämningen av dess medlemmar. Det tillfälliga arrangemanget garanterar deltagarna tillgång till ett fungerande tvistlösningssystem i WTO och säkerställer att regler kan verkställas och handelstvister avgöras utan att man överklagar ”till ett rättsligt tomrum”. Efter det att Paraguay, Malaysia och Förenade kungariket anslöt sig under första halvåret 2025 omfattar det tillfälliga arrangemanget nu 57 av 166 WTO-medlemmar (inklusive EU-medlemsstaterna), och står för 57 % av handeln i världen. Det tillfälliga arrangemanget infördes 2020 och har visat sig vara effektivt när det gäller att säkerställa välordnad tvistlösning.
När denna rapport utarbetas har inga överklaganden ”till ett rättsligt tomrum” lämnats in i någon tvist mellan deltagarna i det tillfälliga flerpartsarrangemanget för skiljedomsförfaranden. Det första avgörandet inom det tillfälliga arrangemanget meddelades i december 2022 i ett ärende som förts fram av EU (DS591, Colombia – frysta pommes frites).
Den 22 april 2025 överklagade EU även inom ramen för det tillfälliga arrangemanget i ärende DS611 (Kina – Förbud att väcka eller vidhålla talan). Den 21 juli avslog WTO:s skiljeman viktiga slutsatser från den ursprungliga panelen och höll med EU om att Kinas politik om förbud att väcka eller vidhålla talan är oförenlig med Trips-avtalet. Detta är en viktig vinst för EU-baserade högteknologiska företag vars forskningsresultat undergrävdes av den kinesiska politiken i olika frågor. Det säkerställer att europeiska företag kan fortsätta att försvara sina immateriella rättigheter i europeiska domstolar.
Tvistlösning är fortfarande ett viktigt inslag i EU:s efterlevnadsåtgärder. Det är en väletablerad, regelbaserad strategi för att lösa tvister som tillhandahåller rättssäkerhet och förutsägbarhet för näringsidkare, företag och regeringar.
Sammanlagt inleddes fem nya tvister mellan juni 2024 och juli 2025:
·Den 14 juni 2024 inledde EU ett bilateralt tvistlösningsförfarande mot Algeriet inom ramen för associeringsavtalet mellan EU och Algeriet och begärde samråd med de algeriska myndigheterna för att ta upp flera restriktioner som införts för EU-export och EU-investeringar, bland annat ett importlicenssystem vars effekter motsvarade ett importförbud, subventioner knutna till användningen av lokala insatsvaror för biltillverkning, ett tak för utländskt ägande för företag som importerar varor till Algeriet och ett importförbud för keramik och marmor. EU menar att dessa handels- och investeringsbegränsande åtgärder är oförenliga med Algeriets åtaganden enligt associeringsavtalet mellan EU och Algeriet. Tyvärr lyckades samråden inte tillgodose EU:s begäranden. Den 15 juli 2025 gick EU därför vidare till nästa steg i tvisten genom att utse en skiljeman.
·Den 26 juli 2024 begärde EU samråd om tvistlösning inom WTO avseende Taiwans användning av kriteriet för lokalt innehåll för projekt för havsbaserad vindkraft (DS625, Kinesiska Taipei – Åtgärder gällande investeringar i havsbaserad vindkraft). Enligt EU diskriminerade Taiwans urvals- och tilldelningskriterier för lokalt innehåll i auktioner för tilldelning av energiproduktionskapacitet för havsbaserade vindkraftsparker importerade varor och tjänster. Efter samrådet nådde EU och Taiwan i november 2024 en överenskommelse om hur Taiwan skulle hantera EU:s oro framöver. EU övervakar genomförandet av dessa åtaganden.
·Den 23 september 2024 begärde EU samråd om tvistlösning med Kina vid WTO angående inledandet av en antisubventionsundersökning avseende import av vissa mejeriprodukter från Europeiska unionen (DS628, Kina – Inledande av undersökning om utjämningstullar avseende import av vissa mejeriprodukter). Detta var första gången som EU beslutade att bestrida en undersökning i inledningsskedet. Detta berodde på att man i EU hade sett ett mönster av att Kina initierat flera handelspolitiska skyddsåtgärder, som baserades på tvivelaktiga påståenden och otillräcklig bevisning, på kort tid. Genom att göra detta följer kommissionen sitt åtagande att med kraft försvara EU:s mejeriindustris och den gemensamma jordbrukspolitikens intressen mot missbruk.
·Den 25 november 2024 begärde EU samråd om tvistlösning med Kina hos WTO om de provisoriska antidumpningstullar som Kina infört på konjak från EU (DS631, Kina – Provisoriska antidumpningstullar på konjak från EU). Samråd begärdes eftersom EU anser att de provisoriska åtgärderna bryter mot WTO:s regler, då Kina grundade åtgärderna på otillräcklig bevisning och tvivelaktiga påståenden (särskilt om att det förelåg en risk för skada för landets konjaksindustri och om orsakssambandet mellan den påstådda risken för skada och importen av konjak från EU).
·Den 20 januari 2025 begärde EU samråd om tvistlösning med Kina vid WTO om det kinesiska rättsväsendets praxis att fastställa globala royaltyavgifter för standardessentiella patent utan patenthavarens samtycke (DS632, Kina – Globala licensieringsvillkor angående standardessentiella patent). Dessa metoder hindrar EU-företag från att vända sig till EU-domstolar för att försvara sina immateriella rättigheter och pressar innovativa europeiska företag att sänka royaltyavgifterna för sina patent världen över, vilket gynnar kinesiska företag.
Om EU konfronteras med fördröjningstaktik eller om partnerländer inte följer expertpanelernas slutsatser kan kommissionen inleda överträdelseförfaranden, såsom i DS577 (Förenta staterna – Mogna oliver). Eftersom Förenta staterna inte hade genomfört slutsatserna i efterlevnadspanelens rapport av den 14 mars 2024 begärde EU den 14 november 2024 att WTO:s tvistlösningsorgan skulle tillåta införandet av motåtgärder i enlighet med artikel 22.2 i överenskommelsen om tvistlösning. Efter Förenta staternas begäran om ett skiljedomsförfarande rörande nivån på de motåtgärder som föreslagits av EU inrättades en WTO-panel den 29 november 2024 och förfarandet pågår för närvarande.
Slutligen fortsatte kommissionen ansträngningarna för att säkerställa att panelavgöranden till EU:s fördel genomförs fullt ut. För att göra detta utnyttjar kommissionen fullt ut de möjligheter som finns i WTO:s tvistlösningssystem. I november 2024 inledde kommissionen ett samråd inom ramen för sin förstärkta förordning om efterlevnad om vilken effekt Indiens inkonsekventa WTO-tullar på vissa IKT-varor har på enheter som påverkas av de indiska åtgärderna eller av eventuella handelspolitiska åtgärder från EU:s sida.
IV.3
Den gemensamma kontaktpunkten
Kommissionens gemensamma kontaktpunkt är en centraliserad plattform för företag, branschorganisationer och andra berörda parter i EU där handelshinder kan rapporteras. Den tillhandahåller en effektiv process för att bedöma klagomål och har nu tagit emot mer än 180 externa klagomål sedan den lanserades för fem år sedan. Den stora majoriteten (cirka 97 %) rör frågor om marknadstillträde, medan 3 % rör handel och hållbar utveckling. Under 2024 visade sig den gemensamma kontaktpunkten återigen vara ett effektivt instrument.
Den gemensamma kontaktpunkten: hur fungerar den?
Klagomål kan lämnas in med hjälp av särskilda onlineformulär på Access2Markets-plattformen. Det finns ett formulär för frågor om marknadstillträde och ett annat för handel och hållbar utveckling och det allmänna preferenssystemet. Dessa formulär är avsedda att ge Europeiska kommissionens generaldirektorat för handel och ekonomisk säkerhet (GD Handel och ekonomisk säkerhet) tillräckligt med information för att kunna göra en preliminär bedömning och besluta om lämpliga åtgärder.
I december 2023 uppdaterade och rationaliserade GD Handel och ekonomisk säkerhet de operativa riktlinjerna för den gemensamma kontaktpunkten genom att införa en vägledande tidsplan på 120 arbetsdagar för behandlingen av klagomål som rör handel och hållbar utveckling/allmänna preferenssystemet.
För att klargöra saker och ting kan möten anordnas före anmälan med potentiella klagande och uppföljningsdiskussioner kan hållas efter det att klagomål har lämnats in. Kommissionen får också vid behov inleda ett klagomål på eget initiativ.
Under 2024 tog den gemensamma kontaktpunkten emot 43 klagomål om handelshinder i 24 partnerländer, som sträckte sig över alla geografiska regioner. Liksom tidigare år gällde det största antalet klagomål (cirka en tredjedel) den region som omfattade det södra grannskapet, Mellanöstern, Turkiet, Ryssland och Centralasien. Detta följdes av regionen Syd- och Sydostasien, Australien och Nya Zeeland, som stod för 28 % av klagomålen. Europa och det östra grannskapet stod för nästan en femtedel av alla klagomål. Tillsammans stod dessa tre regioner för ungefär 78 % av alla klagomål som togs emot 2024.
Figur 10: Klagomål som lämnats till den gemensamma kontaktpunkten under 2024 per region
Under 2024 tog den gemensamma kontaktpunkten emot klagomål från ett stort antal berörda parter. De allra flesta lämnades in av EU-företag, med 25 klagomål från enskilda företag, tio från europeiska branschorganisationer och tre från nationella branschorganisationer. Ytterligare fyra klagomål lämnades in av EU:s medlemsstater. Detta är i linje med den allmänna trenden sedan den gemensamma kontaktpunkten lanserades. Hittills har 89 % av alla externa klagomål kommit från EU-företag, varav 52 % från enskilda företag, 29 % från organisationer på EU-nivå och 8 % från nationella organisationer. Medlemsstaterna står för de återstående 10 %.
Hittills har 48 % av alla klagomål som lämnats in rört fastställandet av nya eller befintliga handelshinder.
Alla klagomål som inkom 2024 ledde inte till att ett handelshinder upptäcktes. Dessutom togs vissa klagomål inte upp eftersom de inte lämnades in till den gemensamma kontaktpunkten av berörda parter i EU eller andra organ som hade rätt att lämna in klagomål i enlighet med de operativa riktlinjerna. Ett antal klagomål behandlades inte vidare eftersom den gemensamma kontaktpunkten inte fick tillräckligt med information för att kunna göra en bedömning. Dessutom rörde vissa klagomål EU:s medlemsstater och låg därför utanför den gemensamma kontaktpunktens tillämpningsområde. Slutligen registrerades inte vissa klagomål som handelshinder, eftersom den gemensamma kontaktpunkten inte fann några bevis för en överträdelse i sin preliminära bedömning. Dessa klagomål behandlades inte vidare.
Ett praktiskt exempel: Argentina – keramiska plattor
Klagomål: I slutet av 2023 tog den gemensamma kontaktpunkten emot ett klagomål om en resolution som införts av Argentina om inrättande av ett nytt system för certifiering av import för både inhemskt tillverkade och importerade keramiska plattor.
Rapporterat problem: Enligt systemet krävdes en tredjepartsbedömning om överensstämmelse från Argentinas standardiserings- och certifieringsinstitut (IRAM) för alla företag innan de kunde släppa ut sina produkter på marknaden. Denna åtgärd ansågs vara ett onödigt hinder för producenter i EU som redan tillverkar sina plattor enligt en globalt accepterad standard för självcertifiering som inte kräver någon tredjepartsbedömning av överensstämmelse. Systemet skapade därför en betydande ekonomisk/administrativ börda för EU-företag som vill konkurrera på den argentinska marknaden.
Vidtagen åtgärd: Efter gemensamma ansträngningar som vidtogs av kommissionen, olika medlemsstater och EU-delegationen i Buenos Aires hölls i mars 2024 ett möte med den argentinska handelsministern, som medgav att resolutionen innebar en alltför stor börda för producenterna och riskerade att slutkonsumenter i Argentina skulle behöva betala högre priser för keramiska plattor.
Lösning: Den 30 augusti 2024 offentliggjordes en ny resolution (236/2024) där kraven för importörer strukits. I stället kommer företag som är skyldiga att certifiera sin import av byggmaterial (inklusive keramiska plattor) att kunna lägga fram en försäkran på heder och samvete om att produkterna överensstämmer med internationell certifiering, som kommer att betraktas som likvärdig med IRAM-certifieringen. Undanröjandet av detta hinder uppskattas vara värt ungefär 16 miljoner euro per år för de företag i EU som exporterar keramiska plattor till Argentina.