52024XG03528

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52024XG03528 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52024XG03528

Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om de europeiska och internationella politiska dagordningarna om barn, ungdomar och barns rättigheter

ST/9769/2024/INIT

EUT C, C/2024/3528, 4.6.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/3528/oj (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/3528/oj

HTML

PDF - authentic OJ

e-signature

How to verify the authenticity of the Official Journal

Europeiska unionens
officiella tidning

C-serien

C/2024/3528

4.6.2024

(C/2024/3528)

SOM ERINRAR OM FÖLJANDE:

Europeiska unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män, liksom solidaritet mellan generationerna (1).

Diskriminering av barnet och dess föräldrar eller vårdnadshavare på grund av bland annat kön (2), ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till en minoritet, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning eller könsidentitet är förbjuden. Vissa grupper av barn är särskilt sårbara och drabbas av socioekonomisk utestängning och diskriminering.

Det är Europeiska unionens mål att skydda barnets rättigheter. Vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga myndigheter eller privata institutioner, ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barn har rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välfärd. De har rätt att fritt uttrycka sina åsikter. Dessa åsikter ska beaktas i frågor som rör barnen i förhållande till deras ålder och mognad (3).

Europeiska unionens åtgärder ska syfta till att uppmuntra ungdomars deltagande i det demokratiska livet i Europa.

EU:s strategi för barnets rättigheter syftar till att skapa bästa möjliga liv för barn i Europeiska unionen och i hela världen, stöder utveckling, skydd och främjande av barnets rättigheter i EU och på global nivå samt främjar och förbättrar barns inkluderande och systematiska deltagande på lokal, regional, nationell och EU-nivå, till exempel genom en ny EU-plattform för barns deltagande. Den återspeglar barns rättigheter och roll i vårt samhälle och sätter barnen och deras bästa i centrum för EU:s politik, särskilt genom att betona vikten av barns deltagande i det politiska och demokratiska livet (4).

EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 som främjar ungdomars deltagande i det demokratiska livet och stöder socialt och medborgerligt engagemang, har som syfte att se till att alla ungdomar har de resurser som behövs för att delta i samhället. De elva europeiska ungdomsmålen, som är en integrerad del av strategin, är relevanta för dessa slutsatser, och i synnerhet syftar mål nr 9, ”Utrymme och deltagande för alla”, som syftar till att stärka ungdomars demokratiska deltagande och självständighet och tillhandahålla särskilda utrymmen för ungdomar på alla samhällsområden.

I rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti rekommenderas medlemsstaterna att garantera behövande barn (5) faktisk tillgång till kostnadsfri förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet, utbildning och skolbaserade aktiviteter, minst en hälsosam måltid per skoldag, hälso- och sjukvård, faktisk tillgång till hälsosam kost och adekvata bostäder. Alla medlemsstater har utarbetat egna nationella handlingsplaner för hur denna rekommendation ska genomföras.

Den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet innehåller principer och åtaganden om skydd och egenmakt för barn och ungdomar i den digitala miljön (6).

Den europeiska strategin för ett bättre internet för barn och förordningen om digitala tjänster är viktiga byggstenar för att skydda, stärka och respektera barn och deras psykiska hälsa och välbefinnande på nätet, inklusive initiativ som syftar till att öka medvetenheten om deras rättigheter.

10.

I rådets slutsatser om EU:s strategi för barnets rättigheter (7) välkomnas kommissionens initiativ att integrera barnrättsperspektivet i all relevant EU-politik och EU-lagstiftning och alla relevanta europeiska finansieringsprogram, och framhålls vikten av att stärka barns deltagande i det politiska och demokratiska livet på lokal, regional och nationell nivå och EU-nivå, bland annat genom att inrätta nya och stödja befintliga mekanismer för ett meningsfullt, inkluderande och säkert deltagande av barn och främja barns lika deltagande utan någon form av diskriminering, och bekräftar vikten av att samarbeta med internationella organisationer, nämligen Europarådet och FN, för att skydda och främja barns rättigheter i EU och i hela världen,

11.

I rådets slutsatser om de europeiska och internationella politiska dagordningarna om barn, ungdomar och barns rättigheter uppmanas medlemsstaterna att samarbeta och spela en aktiv roll på området för barn, ungdomar och barns rättigheter och vid framtida internationella möten på både expert- och ministernivå som behandlar barns rättigheter (8).

12.

FN:s konvention om barnets rättigheter, dess fakultativa protokoll och allmänna kommentarer från kommittén för barnets rättigheter utgör det grundläggande fördrag som fastställer barns medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala, hälsomässiga och kulturella rättigheter, och FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling syftar till att erbjuda barn och ungdomar en stimulerande miljö så att de fullt ut ska kunna förverkliga sina rättigheter och förmågor.

13.

Europarådets strategi för barnets rättigheter 2022–2027 bygger på en övergripande strategi och tittar närmare på de många, ofta sammanhängande, utmaningar som barn och de som skyddar deras rättigheter möter, men också när det gäller att stärka barns roll, stärka deras rätt att bli hörda och påverka vuxnas beslut samt de tvärvetenskapliga och myndighetsövergripande åtgärder som krävs för att vidta effektiva åtgärder. Strategin syftar till att hitta synergier med prioriteringar och åtgärder som föreslås i andra av Europarådets strategier och handlingsplaner, såsom strategin för ungdomssektorn 2030, och med andra EU-strategier, i synnerhet EU:s strategi för barnets rättigheter (9).

14.

I Europarådets strategi för ungdomssektorn 2030 anges att Europarådets ungdomssektor bör syfta till att göra det möjligt för ungdomar i hela Europa att aktivt upprätthålla, försvara, främja och dra nytta av Europarådets grundläggande värden mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen, särskilt genom att stärka ungdomars tillgång till rättigheter, fördjupa ungdomars kunskaper och bredda ungdomars deltagande. I den erkänns vikten av att uppnå samstämmighet och synergi med det arbete som görs av alla relevanta internationella aktörer på ungdomsområdet, särskilt EU och FN (10).

15.

I Europarådets utbildningsstrategi 2024–2030 anges att den övergripande långsiktiga visionen är att alla elever ska kunna utöva sina rättigheter fullt ut som aktiva medborgare i europeiska demokratiska samhällen. Denna långsiktiga vision kommer att uppnås i samarbete med medlemsstaterna genom ett program vars främsta uppgift är att förbättra kvaliteten på och tillgången till utbildning i syfte att förbättra möjligheten att skaffa sig kunskap och kompetens för livet i demokratiska samhällen och säkerställa lika möjligheter för alla studerande.

EUROPEISKA RÅDET SOM KONSTATERAR FÖLJANDE:

16.

Betydande framsteg har gjorts sedan 2010 när det gäller erkännande och främjande av barns och ungdomars rättigheter och välbefinnande, både inom Europa och globalt. Internationella avtal och åtaganden som syftar till att förbättra livet för barn och ungdomar har antagits. Några exempel är FN:s mål för hållbar utveckling, den första övergripande EU-strategin för barnets rättigheter och EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 och de betydande bidrag och resurser som Europarådet tillhandahåller på området ungdomars rättigheter och ungdomars deltagande, däribland rekommendation CM/Rec(2016)7 om ungdomars tillgång till rättigheter.

17.

Barn och unga i hela EU står inför ett föränderligt och komplext samhälle (11) som präglas av en exempellös händelseutveckling och utmaningar utan motstycke: den tredubbla världsomspännande krisen (klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar), covid-19-pandemin, nackdelarna med den allt snabbare digitala revolutionen, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, konflikten i Mellanöstern, andra konflikter och krig i världen samt andra säkerhetshot. Dessa omständigheter och fenomen har också en inverkan på barns och ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande.

18.

Barn och ungdomar är individer med rättigheter, drivkrafter för förändring och en viktig kraft i vårt samhälle, både nu och i framtiden. De fortsätter att mobilisera för sina frågor, vilket bidrar till positiva förändringar i samhället (12). Barn och ungdomar, i all sin mångfald, bör ges möjlighet, stöd och egenmakt i sitt positiva och aktiva engagemang för de frågor som upptar dem, både i den fysiska och den digitala miljön, och bör ges utrymme att uttrycka sina röster och åsikter. Med utgångspunkt i befintliga initiativ bör dessa utrymmen anpassas till målgruppernas särskilda behov och säkerställa att deltagandet är meningsfullt, inkluderande och säkert. Nära synergier bör skapas för att säkerställa ett kontinuerligt deltagande av barn och ungdomar.

19.

Åtagandet att främja, skydda och uppfylla barns rättigheter och främja lika och rättvis tillgång för unga människor till deras rättigheter och möjligheter, i centrum för europeisk och internationell politik måste bekräftas och stärkas.

SOM NOTERAR FÖLJANDE:

20.

Rapporten från 2023 med titeln ”De europeiska och internationella politiska dagordningarna om barn, ungdomar och barns rättigheter”.

21.

Som del av paketet för försvar av demokratin innehåller kommissionens rekommendation om främjande av engagemang och faktisk delaktighet för medborgare och civilsamhällesorganisationer i politiska beslutsprocesser (13) som särskilt främjar barns och ungdomars meningsfulla, inkluderande och säkra deltagande, utan någon form av diskriminering, och uppmanar medlemsstaterna att stärka barns och ungas delaktighet i det politiska och demokratiska livet på lokal, regional och nationell nivå samt på landsbygden och i avlägsna områden.

22.

Kommissionens rekommendation om inkluderande och motståndskraftiga valprocesser i unionen och förstärkning av den europeiska karaktären av val till Europaparlamentet och effektivisering av deras genomförande (14), som omfattar stöd till unga medborgare när de utövar sina valrättigheter, både som väljare och kandidater, och främjande av politiskt engagemang, med särskilt fokus på ungdomar, särskilt förstagångsväljare. Detta stöd kan inbegripa åtgärder där man främjar medborgarutbildning, anordnar simulerade val i skolor, håller kunskapsprov eller konsttävlingar på temat val, genomför informationskampanjer riktade till ungdomar, utarbetar valguider för att bekanta barn och tonåringar med registrerings- och röstningsprocessen, uppmuntrar studenter att bli valobservatörer samt tar fram program som riktar sig till och leds av ungdomar (peer-to-peer program).

23.

Strategin för ett bättre internet för barn (BIK+), som stöder en övergripande, förebyggande och flerpartsinriktad modell som bygger på en säker, åldersanpassad digital miljö, digital egenmakt och aktivt deltagande av barn, och som lyfter fram aktiviteter för barns och ungdomars deltagande i förgrunden, även förordningen om digitala tjänster, vars främsta syfte är att skydda barn.

24.

Rådets slutsatser om digital egenmakt (15) där medlemsstaterna uppmanas att öka medvetenheten bland allmänheten, inbegripet barn och ungdomar, om vikten av att skydda deras integritet och personuppgifter i den digitala världen, inbegripet rätten att få tillgång till sina egna personuppgifter, rätten att bli bortglömd, och hur de konfigurerar sekretessinställningar och använder kryptering. Dessutom uppmanas medlemsstaterna att anta nödvändiga åtgärder för att tillhandahålla särskilt skydd och/eller digitala färdigheter som är anpassade till behoven hos barn och ungdomar.

25.

Resultaten av expertseminariet den 21–23 januari 2024 i Leuven och dess rekommendationer till åtgärder (bifogas i bilaga IV).

SOM BETONAR

26.

den avgörande betydelsen av det arbete som görs på området barn, ungdomar och barns rättigheter, samt ungdomsarbetets roll när det gäller att främja, stödja, utveckla och försvara barns och ungdomars rättigheter,

27.

nödvändigheten av att integrera barns rättigheter samt barn- och ungdomsperspektivet i alla relevanta politikområden för att säkerställa en konsekvent, övergripande och inkluderande politik för barn och ungdomar, särskilt dem med färre möjligheter (16), dem i de mest utsatta situationerna (17), inklusive dem med funktionsnedsättning, hbti-personer (18), samt dem med invandrarbakgrund, som är fördrivna eller söker skydd,

28.

värdet av barns och ungdomars aktiva engagemang och deltagande i beslut som påverkar deras liv, inbegripet i val där så är relevant, erkännande av deras rätt att delta i frågor som rör dem, i linje med principerna i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (19), artikel 7 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 24.1 och 24.2 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, samt i linje med EU:s strategi för barnets rättigheter och EU:s ungdomsstrategi, inbegripet EU:s ungdomsdialog,

SOM VÄLKOMNAR

29.

EU:s samordnade insatser, program, initiativ och verktyg, däribland Erasmus+, den förstärkta ungdomsgarantin (20), den europeiska barngarantin, Europeiska solidaritetskåren, konferensen om Europas framtid (2021–2022), Europeiska ungdomsåret (2022) och dess arv, EU:s ungdomsdialog, EU-nätverket för barns rättigheter, EU-plattformen för barns delaktighet, wikinätverket för ungdomsfrågor, Europeiska ungdomsportalen, Better Internet for Kids-plattformen och EU:s förklaring om digitala rättigheter och principer (21),

30.

inriktningen i programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden (2021–2027) på bland annat att stödja, främja och genomföra övergripande strategier som syftar till att skydda och främja barnets rättigheter (22),

31.

inriktningen i Erasmus+-programmet och princip 1 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter på vikten av förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet,

32.

det arbete som görs av EU:s ungdomssamordnare och Europeiska kommissionens samordnare för barnets rättigheter, samt det arbete som utförs av de nationella samordnarna för barngarantin som har till uppgift att effektivt samordna och övervaka genomförandet av rekommendationen om barngarantin.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD BEAKTAR FÖLJANDE:

33.

Unga människors liv och framtidsutsikter präglas av de möjligheter, det stöd och det skydd de fått under barndomen.

34.

En smidig övergång från barndom till vuxenliv, särskilt för ungdomar i utsatta situationer, måste underlättas genom välgrundad politik och bättre samordning mellan berörda politikområden.

35.

I det åldersspann som behandlas i EU:s ungdomspolitiska samarbete finns det en överlappningspunkt mellan barn och ungdomar, särskilt upp till 18 års ålder.

36.

Syftet med dessa rådsslutsatser är att öka medvetenheten och föreslå vägar för att uppnå bättre samarbete, samordning, information och utbyte på europeisk nivå när det gäller de politikområden som omfattas av dessa slutsatser.

UPPMANAR DÄRFÖR medlemsstaterna att på lämpliga nivåer och med vederbörlig hänsyn till sina specifika nationella förhållanden

37.

överväga att utveckla och genomföra eller vidareutveckla befintliga nationella strategier eller andra likvärdiga integrerade eller samordnade strategier för barns rättigheter och ungdomar, sträva efter politisk samstämmighet mellan barn, barns rättigheter och ungdomsfrågor, och därför se till att barns rättigheter, barnperspektivet och ungdomsperspektivet samordnas inom alla relevanta politikområden, samtidigt som man tillgodose särskilda åldersrelaterade behov, mot bakgrund av den barnrättsbaserade strategin och det relevanta EU-regelverket,

38.

i förekommande fall se till att barns och ungdomars deltagande är strukturellt inbäddat i beslutsprocesser som rör barn och ungdomar genom att inrätta tillgängliga plattformar och mekanismer som främjar deras aktiva deltagande och göra befintliga plattformar eller mekanismer mer tillgängliga genom att tillhandahålla de resurser och det stöd som krävs för att de ska fungera effektivt, och genom att säkerställa att deltagandet är meningsfullt, inkluderande och säkert,

39.

främja verktyg och program som innefattar hänsyn till ålder och funktionsnedsättning och som är syftar till att underlätta barns och ungdomars deltagande i beslutsprocesser på lokal, regional och nationell nivå samt EU-nivå (till exempel Erasmus+ Ungdom, inbegripet EU:s ungdomsdialog, Europeiska ungdomsportalen, plattformen för medborgardeltagande och EU-plattformen för barns deltagande),

40.

öka sina ansträngningar för att förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn och ungdomar, inklusive genom att vidta åtgärder för att skydda barn och ungdomar från diskriminering på de grunder som anges i punkt 2, och säkerställa en säker, stödjande och inkluderande miljö för alla barn i skolan, särskilt barn som tillhör utsatta grupper, med vederbörlig respekt för deras individualitet (23),

41.

informera och utbilda barn och ungdomar, i all deras mångfald, om deras rättigheter och, i förekommande fall, skyldigheter, inbegripet rätten till EU-medborgarskap och, i tillämpliga fall, ungdomars rätt att delta i val, tillhandahålla barnvänlig och ungdomsvänlig tillgänglig information, förbättra stödet och tillgången till tjänster och ge dem möjlighet att bli aktiva, välinformerade medborgare som kan driva fram positiva förändringar inom och utanför sina samhällen, dessutom öka medvetenheten om barns och ungdomars rättigheter att verka för förverkligande av inkluderande samhällen.

UPPMANAR DÄRFÖR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT I ENLIGHET MED SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

42.

stärka synergierna i genomförandet mellan EU:s strategi för barnets rättigheter, EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 och strategin för ett bättre internet för barn, och eventuella efterföljande strategier genom gemensamma prioriteringar och åtgärder, särskilt genom samarbetet mellan EU:s ungdomssamordnare och Europeiska kommissionens samordnare för barnets rättigheter,

43.

sträva efter att fortsätta med den europeiska ungdomsportalen, EU:s plattform för barns deltagande, plattformen för medborgarnas engagemang och Better Internet for Kids-plattformen samt synergier mellan dem genom att tillhandahålla information, resurser och tillräcklig finansiering och bedöma hur dessa ska fortsätta i de berörda EU-programmen för att beakta och tillgodose barns och ungdomars särdrag och behov,

44.

upprätthålla ett orubbligt sektorsövergripande åtagande att värna, skydda och främja barns och ungdomars rättigheter och välbefinnande, i all deras mångfald, offline såväl som online, och säkerställa deras aktiva deltagande i utformningen av Europa under nuvarande och framtida institutionella cykler inom EU,

45.

bedöma fortsättningen av uppdateringen vartannat år av 2023 års rapport med titeln ”De europeiska och internationella politiska agendorna om barn, ungdomar och barns rättigheter”, vid behov med stöd, deltagande och sakkunskap från EU:s–Europarådets ungdomspartnerskap.

UPPMANAR DÄRFÖR medlemsstaterna och Europeiska kommissionen att inom sina respektive behörighetsområden, på lämpliga nivåer, och med vederbörlig hänsyn TILL subsidiaritetsprincipen

46.

tillhandahålla och säkerställa säker tillgång till utrymmen för barn och ungdomar där de kan delta på ett meningsfullt, inkluderande och säkert sätt,

47.

stimulera övervakning av framsteg och utvärdering av effekterna av politik som rör barn, barns rättigheter och ungdomsfrågor, genom att använda befintliga mekanismer, indikatorer och riktmärken för att bedöma effektiviteten i de åtgärder som vidtagits och göra dessa övervaknings- och utvärderingsprocesser inkluderande för barn och ungdomar.

(1) Artiklarna 2 och 3.2 i fördraget om Europeiska unionen.

(2) Europeiska unionens domstol har slagit fast att principen om likabehandling av män och kvinnor inte kan inskränkas till förbud mot diskriminering som beror på tillhörigheten till endera könet. Med beaktande av principens syfte och arten av de rättigheter som den syftar till att skydda, är den även tillämplig på fall av diskriminering som har sitt ursprung i en persons könsbyte. Se skäl 3, ingressen till direktiv 2006/54/EG. Med tanke på direktivets tillämpningsområde är denna bestämmelse endast relevant för barnets förälder eller vårdnadshavare.

(3) Artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(4) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s strategi för barnets rättigheter (COM(2021) 142 s. 1.). För att nå de mål som anges i strategin kommer kommissionen att säkerställa att ett barnrättsperspektiv integreras i all relevant politik och lagstiftning och i alla relevanta finansieringsprogram. Detta kommer att vara en del av insatserna för att skapa en barnvänlig kultur inom EU:s beslutsfattande och kommer att stödjas genom att tillhandahålla utbildning och kapacitetsuppbyggnad till EU:s personal och stärkt intern samordning med hjälp av den arbetsgrupp som tillhör kommissionens samordnare för barnets rättigheter. En integreringschecklista för barnets rättigheter kommer att tas fram. För mer information, se rådets rekommendation (EU) 2021/100 av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti.

(5) Ska förstås som personer under 18 år som riskerar fattigdom eller social utestängning, se artikel 3 a i rekommendationen.

(6) Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet (2023/C 23/01).

(7) Rådets slutsatser av den 9 juni 2022 om EU:s strategi för barnets rättigheter (ST 10024/22).

(8) Rådets slutsatser av den 19 november 2010 om de europeiska och internationella politiska dagordningarna om barn, ungdom och barns rättigheter (2010/C 326/01).

(9) Europarådets strategi för barnets rättigheter 2022–2027 (sidorna 10 och 5, samt 13, 27, 33, 39 och 50).

(10) Ministerkommitténs resolution CM/Res(2020)2 om strategin för ungdomssektorn 2030 (s. 13–14).

(11) ”som, mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, med oro noterar att barn löper större risk än vuxna i samband med väpnade konflikter och deras följdverkningar och slår fast att de måste skyddas, särskilt mot värvning till och utnyttjande av en armé eller andra väpnade styrkor samt mot människohandel, olaglig adoption, sexuell exploatering och separation från sina familjer, att samma sak även gäller i andra kris- och nödsituationer orsakade av terrorism, en folkhälsokris, en ekonomisk kris, klimatförändringar eller naturkatastrofer.” – Rådets slutsatser av den 9 juni 2022 om EU:s strategi för barnets rättigheter (ST 10024/22) (s. 3).

(12) Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 (2018/C 456/01). Artikel 51 – Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling (A/RES/70/1): ”Barn och unga kvinnor och män är viktiga förändringsaktörer och kommer i de nya målen att finna en plattform för att kanalisera sin oändliga förmåga till aktivism i skapandet av en bättre värld.”

(13) Kommissionens rekommendation om främjande av engagemang och faktisk delaktighet för medborgare och civilsamhällesorganisationer i politiska beslutsprocesser, C(2023)8627 final, 12.12.2023.

(14) Kommissionens rekommendation (EU) 2023/2829 av den 12 december 2023 om inkluderande och motståndskraftiga valprocesser i unionen och förstärkning av den europeiska karaktären av val till Europaparlamentet och effektivisering av deras genomförande.

(15) Rådets slutsatser om digital egenmakt för att skydda och upprätthålla grundläggande rättigheter i den digitala tidsåldern, dok. ST 14309/23.

(16) FN:s konvention om barnets rättigheter, allmän kommentar nr 4 om ungdomars hälsa och utveckling inom ramen för konventionen om barnets rättigheter.

(17) Resolutionen om resultatet av den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog (2023/C 185/04), punkt 36, och rådets slutsatser om att främja integreringen av ett ungdomsperspektiv i politiskt beslutsfattande i Europeiska unionen (C/2023/1337) samt allmän kommentar nr 12 (2009) om rätten att höras från FN:s kommitté för barnets rättigheter.

(18) Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om att främja integreringen av ett ungdomsperspektiv i politiskt beslutsfattande i Europeiska unionen (C/2023/1342), jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020) 698 final).

(19) Artikel 12 i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

(20) Rådets rekommendation av den 30 oktober 2020 om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti.

(21) ”Skydd och egenmakt för barn och ungdomar i den digitala miljön” i kapitel V ”Säkerhet, trygghet och egenmakt” i den gemensamma förklaringen om digitala rättigheter och principer (2023/C 23/01).

(22) Artikel 4 i förordning 2021/692 om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

(23) EU:s strategi för barnets rättigheter, (COM(2021) 142), s. 7.

BILAGA I

Hänvisningar

Interinstitutionellt inom EU

—	Fördraget om Europeiska unionen

—	Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

—	Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2012/C 326/02)

EU-institutionerna

—	Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om resultatet av den 9:e cykeln i EU:s ungdomsdialog (2023/C 185/04)

—	Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – EU:s strategi för barnets rättigheter, COM(2021) 142 final

—	Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Ett digitalt decennium för barn och ungdomar: den nya europeiska strategin för ett bättre internet för barn (BIK+)

—	Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2021/2316 av den 22 december 2021 om ett Europaår för ungdomar (2022)

—	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/888 av den 20 maj 2021 om inrättande av programmet för Europeiska solidaritetskåren och om upphävande av förordningarna (EU) 2018/1475 och (EU) nr 375/2014

—	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/817 av den 20 maj 2021 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott samt om upphävande av förordning nr 1288/2013

—	Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/692 av den 28 april 2021 om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 och rådets förordning (EU) nr 390/2014

—	Resolution från Europeiska unionens råd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet: Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 (2018/C 456/01)

—	Rådets slutsatser av den 19 november 2010 om de europeiska och internationella politiska dagordningarna om barn, ungdom och barns rättigheter (2010/C 326/01)

Europarådet

—	Europarådets utbildningsstrategi 2024–2030

—	Europarådets strategi för barnets rättigheter (2022–2027)

—	Europarådets strategi för ungdomssektorn 2030

Förenta nationerna

—	Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter och dess fakultativa protokoll, och allmänna kommentarer

—	FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling (Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling)

BILAGA II

Definitioner av de viktigaste begreppen i dessa slutsatser:

Barn

”Varje människa under 18 års ålder, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet” (i enlighet med artikel 1 i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen))

Ungdomsfrågor

Ungdomar i åldern 13–30 år (enligt definitionen i artikel 2 i förordning 2021/817 om inrättande av programmet Erasmus+)

BILAGA III

Ytterligare hänvisningar, dokument, rapporter och data:

Europeiska unionen

—	EU:s plattform för barns deltagande 2023

—	Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om Europaåret för unga 2022 COM(2024)1

—	Kommissionens rekommendation om främjande av engagemang och faktisk delaktighet för medborgare och civilsamhällesorganisationer i politiska beslutsprocesser, C(2023)8627 final, 12.12.2023.

—	Kommissionens rekommendation (EU) 2023/2829 av den 12 december 2023 om inkluderande och motståndskraftiga valprocesser i unionen och förstärkning av den europeiska karaktären av val till Europaparlamentet och effektivisering av deras genomförande

—	Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om att främja integreringen av ett ungdomsperspektiv i politiskt beslutsfattande i Europeiska unionen (C/2023/1342)

—	Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en bred strategi för psykisk hälsa (COM(2023) 298 final)

—	Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2021/2316 av den 22 december 2021 om ett Europaår för ungdomar (2022)

—	Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om upprätthållande och skapande av medborgerliga utrymmen för ungdomar där ett meningsfullt ungdomsdeltagande underlättas (2021/C 501 I/04)

—	Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet om förstärkning av flernivåstyrningen vid främjandet av ungdomars deltagande i beslutsprocesser (2021/C 241/03)

—	Rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti

—	Rådets rekommendation av den 30 oktober 2020 om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti och om ersättande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (2020/C 372/01)

—	Den europeiska pelaren för sociala rättigheter

—	Resolution av den 20 maj 2014 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om översikten av den strukturerade dialogen omfattande social integration av ungdomar (2014/C 183/01)

—	Europeiska kommissionens initiativ för integrerade system för skydd av barn

—	Gemensam förklaring från Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet (2023/C 23/01)

Europarådet

—	Europarådet, Recommendation CM/Rec(2023)9 on the active political participation of national minority youth

—	Europarådet, Recommendation CM/Rec(2016)7 on young people’s access to rights

—	Europarådet, Recommendation CM/Rec(2012)2 on the participation of children and young people under the age of 18

Förenta nationerna

—	Allmänna kommentarer, kommittén för barnets rättigheter

—	UN Human Rights 75 Youth Declaration

—	Vägledande not från FN:s generalsekreterare om integrering av barnets rättigheter

—	Generalsekreterarens policydokument nr 3: Meaningful youth engagement in policy making and decision-making processes

—	Resolution 51/17 Youth and Human Rights som antogs av FN:s råd för mänskliga rättigheter den 6 oktober 2022

—	Rapport från FN:s generalsekreterare: Our Common Agenda

—	FN:s säkerhetsråds resolution 2250 om ungdomar, fred och säkerhet (2015)

—	FN:s ungdomsstrategi

—	FN:s säkerhetsråds resolutioner om barn och väpnade konflikter, särskilt följande: 1261 (1999), 1314 (2000), 1379 (2001), 1460 (2003), 1539 (2004), 1612 (2005), 1882 (2009), 1998 (2011), 2068 (2012), 2143 (2014), 2225 (2015), 2427 (2018), samt 2601 (2021).

BILAGA IV

Rapport om resultaten av det europeiska expertseminariet om utvärdering och uppdatering av europeiska och internationella politiska agendor på området barn, ungdomar och barns rättigheter som hölls den 21-23 januari 2024 i Leuven under det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, av dr Dan Moxon (huvudföredragande):

Modell för politisk samstämmighet mellan barn, ungdomar och barns rättigheter

Rekommendationer om åtgärder

—

Inrätta en löpande mekanism på EU-nivå för att underlätta samordning, samarbete, informationsdelning och utbyte mellan områdena ungdomspolitik och barns rättigheter i medlemsstaterna och på EU-nivå. En sådan mekanism bör syfta till att bättre möjliggöra politisk samstämmighet mellan de två områdena och främja samstämmighet på de viktigaste tematiska områdena för synergi.

—

Fortsätta ett samordnat tillvägagångssätt mellan EU:s ungdomssamordnare och samordnaren för barns rättigheter för att se till att barns rättigheter, ungdomars rättigheter och barn- och ungdomsperspektiv integreras i alla relevanta politikområden på EU-nivå. Som en del av detta bör de två samordnarna rutinmässigt övervaka och identifiera de frågor som är gemensamma för barn och ungdomar och som tas upp genom EU:s ungdomsdialog, EU:s plattform för barns deltagande och andra deltagandemekanismer. Gemensamma åtgärder bör sedan vidtas för att stimulera sektorsövergripande politiska åtgärder.

—	Överväga hur barns rättigheter och röster kan beaktas genom att utnyttja den fulla potentialen i ramen för bättre lagstiftning, och särskilt om en ”barnungdomskontroll” kan tas fram som en kompletterande eller integrerad mekanism vid sidan av EU:s nya ungdomskontroll.

—	Fortsätta uppdateringen vartannat år av rapporten ”De europeiska och internationella politiska dagordningarna om barn, ungdomar och barns rättigheter” och bygga vidare på detta med kartläggning av samstämmigheten mellan politiken för barn, ungdomar och barns rättigheter på nationell nivå.

—

Genomföra systematisk analys och forskning om konkreta möjligheter till politisk samstämmighet inom de viktigaste synergiområdena. Denna analys bör identifiera exempel på bästa praxis, replikerbara verktyg och potential för gemensamt genomförande och/eller övervakningsinitiativ mellan de två områdena.

—	Bättre utnyttja befintliga plattformar för informationsutbyte, såsom EU Youth Wiki, för att kartlägga och dela information om befintligt samarbete på nationell nivå eller samordningsverksamhet inom barn-, ungdoms- och barnrättspolitik i medlemsstaterna.

Dessa rekommendationer utgör utgångspunkter för utvecklingen av en större samstämmighet, vilket kommer att diskuteras vid expertseminariet. Ytterligare konkreta åtgärder kommer sannolikt att behövas och identifieras allteftersom arbetet med samstämmighetsagendan fortskrider. Framför allt kommer det att krävas en samlad politisk vilja och engagemang från alla aktörer, inklusive EU-institutionerna, medlemsstaterna och det civila samhället, i samarbete med barn och ungdomar, för att föra denna agenda framåt.

ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/3528/oj

ISSN 1977-1061 (electronic edition)

Top

Choose the experimental features you want to try