EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 16.10.2024
COM(2024) 478 final
2024/0262(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det 233:e mötet i Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) råd om de föreslagna ändringarna av kapitel 2 (Entry and Departure of aircraft), kapitel 3 (Entry and Departure of persons and their baggage), kapitel 6 (International airports – Facilities and services for traffic) och kapitel 8 (Facilitation provisions covering specific subjects) punkt C (Facilitation of search, rescue, accident investigation and salvage), punkt E (Establishment of national facilitation programmes), punkt F (Facilitation of transport of persons with disabilities) och punkt G (Assistance to aircraft accident victims and their families) såsom de anges i ändring 30 av bilaga 9 (Facilitation) till konventionen angående internationell civil luftfart (Chicagokonventionen)
MOTIVERING
1.Fråga som behandlas i förslaget
Detta förslag avser följande:
i) Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid det 233:e mötet i Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) råd om de föreslagna ändringarna av bilaga 9 (Facilitation) av konventionen angående internationell civil luftfart vad gäller underlättande av formaliteter på landsidan för klarering av luftfartyg och passagerare, gods och post, med avseende på kraven för tull-, invandrings-, folkhälso- och jordbruksmyndigheterna, särskilt ändringarna av kapitel 2 (Entry and Departure of aircraft), kapitel 3 (Entry and Departure of persons and their baggage), kapitel 6 (International airports – Facilities and services for traffic) och kapitel 8 (Facilitation provisions covering specific subjects) punkt C (Facilitation of search, rescue, accident investigation and salvage), punkt E (Establishment of national facilitation programmes), punkt F (Facilitation of transport of persons with disabilities) och punkt G (Assistance to aircraft accident victims and their families). Dessa föreslagna ändringar anges i ändring 30 som ingår i skrivelse EC 6/3 − 24/67 av den 19 juni 2024 och som kommer att bli föremål för omröstning vid det 233:e mötet i Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) råd.
ii) Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar efter att Icao har tillkännagett antagandet av ändring 30 av bilaga 9 (Facilitation) i respektive skrivelser, där de avtalsslutande staterna uppmanas att anmäla eventuella avvikelser eller överensstämmelse med de antagna åtgärderna.
2.Bakgrund till förslaget
2.1.Konventionen angående internationell civil luftfart
Konventionen angående internationell civil luftfart (Chicagokonventionen) syftar till att reglera internationella lufttransporter. Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) inrättades genom Chicagokonventionen, som trädde i kraft den 4 april 1947.
Samtliga EU-medlemsstater är parter i Chicagokonventionen.
2.2.Internationella civila luftfartsorganisationen
Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) är ett specialiserat organ inom Förenta nationerna. Organisationens mål och syften är att utveckla principerna och tekniken för den internationella luftfarten samt att främja planeringen och utvecklingen av internationell lufttransport.
Icao-rådet är ett permanent organ inom Icao bestående av 36 medlemmar från Icaos avtalsslutande stater som utnämns av Icao-församlingen för en period av tre år. Under perioden 2022–2025 är sex EU-medlemsstater representerade i Icao-rådet, nämligen Frankrike, Italien, Rumänien, Spanien, Tyskland och Österrike.
I Icao-rådets obligatoriska uppgifter, som förtecknas i artikel 54 i Chicagokonventionen, ingår antagandet av internationella standarder och rekommenderade metoder, som är utformade som bilagor till Chicagokonventionen.
I enlighet med artikel 37 j i Chicagokonventionen ska Icao vid behov anta och ändra internationella standarder och rekommenderade metoder och förfaranden för tull- och invandringsförfaranden.
I enlighet med artikel 90 i Chicagokonventionen krävs två tredjedels majoritet inom rådet för att anta bilagorna vid ett möte som sammankallats för ändamålet, varpå rådet ska lägga fram beslutet för varje avtalsslutande stat. Varje sådan bilaga och varje ändring av en bilaga ska få verkan inom tre månader efter framläggandet för Icaos avtalsslutande stater, eller efter en längre tidsperiod som Icao-rådet får föreskriva, såvida inte en majoritet av Icaos avtalsslutande stater under tiden har låtit registrera sitt ogillande.
Enligt artikel 38 i Chicagokonventionen ska varje stat som finner det ogörligt att i alla avseenden efterleva en sådan internationell standard eller ett sådant internationellt förfarande, eller att se till att dess egen lagstiftning eller praxis fullständigt sammanfaller med en sådan internationell standard eller ett sådant internationellt förfarande, eller som bedömer det nödvändigt att anta lagstiftning eller praxis som i något visst avseende avviker från vad som fastställts genom en internationell standard, utan dröjsmål underrätta Icao om avvikelserna mellan statens egen praxis och den som fastställts genom den internationella standarden. Vid ändringar av internationella standarder ska varje stat som inte gör erforderliga motsvarande ändringar av sina egna föreskrifter eller förfaranden, inom 60 dagar från det att ändringen av den internationella standarden antagits, underrätta Icao-rådet om detta eller ange vilka åtgärder den föreslår att vidta. I sådana fall ska rådet omedelbart underrätta alla andra stater om avvikelsen mellan ett eller flera särdrag i en internationell standard och motsvarande nationella praxis i den staten.
2.3.Icaos planerade akt och dess förhållande till befintliga unionsbestämmelser
Icao-rådet förväntas vid sitt 233:e möte eller vid ett senare möte överväga och anta ändring 30 av bilaga 9 (Facilitation), som avses i skrivelse EC 6/3 − 24/67, till följd av den översyn av bilaga 9 (Facilitation) som gjordes av arbetsgruppen för förenklade förfaranden (Facilitation Panel) vid dess trettonde möte den 26 februari–1 mars 2024 (FALP/13).
–Bilaga 9 (Facilitation) bygger på tio artiklar i Chicagokonventionen som kräver att det civila luftfartssamfundet följer lagarna om inspektioner av luftfartyg, gods och passagerare vilka utförs av tull-, invandrings-, jordbruks- och folkhälsomyndigheter. Bilaga 9 avser särskilt underlättande av formaliteter på landsidan för klarering av luftfartyg och kommersiell trafik för både passagerare och gods, genom krav för bland annat tull-, invandrings-, folkhälso- och jordbruksmyndigheter.
–Ändring 30 av bilaga 9 omfattar bland annat nya och/eller reviderade bestämmelser om inresa och avresa för personer och deras bagage, internationella flygplatsers anläggningar och service för trafik samt omplacering av hälsorelaterade bestämmelser från andra kapitel till det nya kapitlet 10 i bilagan.
–Den planerade ändring som ska antas av Icao-rådet kommer att vara bindande enligt internationell rätt i enlighet med det förfarande och den tidsfrist som fastställs i artikel 90 a i Chicagokonventionen, där det anges att det för att anta de bilagor som avses i artikel 54 l krävs två tredjedels majoritet inom rådet vid ett möte som sammankallats för ändamålet, varpå rådet ska lägga fram beslutet för varje avtalsslutande stat. Det föreskrivs vidare att varje sådan bilaga eller varje ändring av en bilaga ska få verkan inom tre månader efter framläggandet för de avtalsslutande staterna, eller efter en längre tidsperiod som Icao-rådet får föreskriva, såvida inte en majoritet av de avtalsslutande staterna under tiden har låtit registrera sitt ogillande hos rådet.
–Ovan nämnda ändringar kan också på ett avgörande sätt påverka innehållet i EU-lagstiftningen, som förklaras närmare nedan.
Den föreslagna ändringen omfattar följande områden:
–När det gäller kapitel 2 (Entry and departure of aircraft), kapitel 6 (International Airports – Facilities and services for traffic), kapitel 8 punkt C (Facilitation of search, rescue, accident investigation and salvage), punkt E (Establishment of national facilitation programmes), punkt F (Facilitation of transport of persons with disabilities) och punkt G (Assistance to aircraft accident victims and their families) är förslaget att ändra, omplacera eller radera föråldrade rekommenderade metoder samt förtydliga eller förenkla vissa standarder och rekommenderade metoder (t.ex. ändras sådana som riktar sig till luftfartygsoperatörer eller flygplatsoperatörer så att de nu på ett korrekt sätt riktar sig till de avtalsslutande staterna). Ändringarna av standard 6.3 och rekommenderad metod 6.4 i kapitel 6 rör frågor som regleras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/12/EG av den 11 mars 2009 om flygplatsavgifter. Ändringarna av kapitel 8 rör säkerhetsutredningar av flygolyckor som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 av den 20 oktober 2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart. De föreslagna ändringarna kräver ingen ändring av nämnda förordning och direktiv eftersom unionsrätten redan återspeglar dem.
–När det gäller kapitel 3 (Entry and Departure of persons and their baggage) rör de föreslagna ändringarna tillägg av standarder och rekommenderade metoder för säkerheten i processen för utfärdande av elektroniska maskinläsbara resehandlingar (eMRTD) och uppdatering av protokollet för åtkomstkontroll och den tekniska standarden för kodning av ansiktsbilden i elektroniska maskinläsbara resehandlingar. Ändringarna omfattar ämnen som i EU-rätten regleras av flera instrument, bland annat direktiv (EU) 2019/997 (om provisoriska EU-resehandlingar). Ändringarna kräver ingen ändring av nämnda direktiv eftersom unionsrätten redan återspeglar dem.
–När det gäller de hälsorelaterade standarderna och rekommenderade metoderna i bilaga 9 flyttas de genom de föreslagna ändringarna från olika kapitel i bilaga 9 till ett och samma nya kapitel (kapitel 10). De föreslagna ändringarna är till stor del redaktionella och stramar upp de hälsorelaterade standarderna och rekommenderade metoderna till en mer logisk ordning i det nya kapitlet 10. De frågor som omfattas av de standarder och rekommenderade metoder som utgör det nya kapitlet 10 i bilaga 9 regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2371 av den 23 november 2022 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Ändringarna påverkar inte den nämnda förordningen eftersom de är av redaktionell karaktär och saknar rättslig verkan.
Som förklaras ovan avser den planerade akten ett område som redan i stor utsträckning omfattas av unionsregler och kan därför ”påverka gemensamma regler eller ändra räckvidden för dessa”. Den planerade ändringen 30 av bilaga 9 avser därför ett område där unionen har förvärvat exklusiv extern befogenhet med stöd av den sista delen av artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
3. Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar
3.1.Föreslagna ändringar och hur de förhåller sig till EU:s befintliga regler
Ändringar av kapitel 2 (Entry and Departure of aircraft), kapitel 3 (Entry and Departure of persons and their baggage), kapitel 6 (International airports – Facilities and services for traffic) och kapitel 8 (Facilitation provisions covering specific subjects) punkt C (Facilitation of search, rescue, accident investigation and salvage), punkt E (Establishment of national facilitation programmes), punkt F (Facilitation of transport of persons with disabilities) och punkt G (Assistance to aircraft accident victims and their families) såsom de anges i ändring 30 av bilaga 9 (Facilitation) till konventionen angående internationell civil luftfart
De föreslagna ändringarna, som ingår i ändring 30 av bilaga 9 som avses i skrivelsen EC 6/3 − 24/67, rör ämnen som också regleras av de EU-rättsakter som nämns i punkt 2.3 och är förenliga med dem.
De föreslagna ändringarna skulle bidra till att förtydliga och effektivisera bilaga 9 så att den bättre bidrar till ett effektivt flöde av resenärer, bagage, gods och post som når sitt mål i en hälsosam, trygg och säker miljö på marken och i luften. Unionen är medveten om behovet av att kontinuerligt se över bilaga 9 så att den hålls uppdaterad och återspeglar flygtrafikens utveckling.
Den ståndpunkt som enligt förslaget ska intas på unionens vägnar är därför att stödja dessa ändringar.
Den ståndpunkt som följaktligen ska intas på unionens vägnar, förutsatt att Icao-rådet antar de föreslagna ändringarna av bilaga 9 (Facilitation), bör vara att inte anmäla ogillande utan att efterleva de antagna åtgärderna, som svar på respektive skrivelse från Icao.
Om unionslagstiftningen avviker från de nyligen antagna Icao-standarderna efter ett planerat tillämpningsdatum för dessa standarder, bör medlemsstaterna underrätta Icao om unionens ståndpunkt om avvikelserna från standarderna i fråga, på grundval av ett förberedande dokument som kommissionen i god tid överlämnar till rådet för diskussion och godkännande, med detaljerade uppgifter om avvikelserna under den tid som krävs för att slutföra genomförandet.
4.Rättslig grund
4.1.Förfarandemässig rättslig grund
4.1.1.Principer
I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.
Artikel 218.9 i EUF-fördraget är tillämplig oberoende av om unionen är medlem i organet eller part i avtalet.
Begreppet akter med rättslig verkan omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som ”är ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” eftersom flera delar av den föreslagna ändringen omfattas av unionsrätten, nämligen direktiv 2009/12/EG och förordning (EU) nr 996/2010.
4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet
Icao-rådet är ett organ som inrättats genom ett avtal, nämligen Chicagokonventionen.
I enlighet med artikel 54 l i Chicagokonventionen antar Icao-rådet internationella standarder och rekommenderade metoder, vilka är utformade som bilagor till Chicagokonventionen. De akter som ska antas av Icao-rådet utgör akter med rättslig verkan. De planerade akterna kommer att vara bindande enligt internationell rätt i enlighet med artikel 90 a i Chicagokonventionen.
Som förklaras ovan kan de planerade ändringarna av bilaga 9 på ett avgörande sätt påverka innehållet i unionslagstiftningen, eftersom de rör frågor som redan regleras däri, nämligen direktiv 2009/12/EG och förordning (EU) nr 996/2010.
De planerade akterna varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.
Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet om ståndpunkt i fråga om sådana anmälningar är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.
4.2.Materiell rättslig grund
4.2.1.Principer
Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen. Om det visas att en rättsakt har flera syften, vilka har ett sådant samband att de inte kan åtskiljas, utan att det ena syftet är sekundärt och indirekt i förhållande till det andra, kan en sådan rättsakt i undantagsfall ha flera rättsliga grunder som motsvarar syftena.
4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet
Med den planerade akten eftersträvas mål som rör den gemensamma transportpolitiken samtidigt som den genom sitt specifika innehåll, såsom de ändrade reglerna om maskinläsbara resehandlingar, rör området skydd av EU-medborgare, särskilt unionens regler om utfärdande av provisoriska EU-resehandlingar. Icao-ändringarna gäller dock i första hand resehandlingar såsom viseringar och pass, och inverkan på unionens regler om provisoriska EU-resehandlingar är därmed av underordnad betydelse.
Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 100.2 i EUF-fördraget.
4.3.Slutsats
Den rättsliga grunden för det föreslagna rådsbeslutet är artikel 100.2 i EUF-fördraget, jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.
5.Offentliggörande av den planerade akten
Av transparensskäl och för korrekt hänvisning, eftersom de föreslagna ändringarna kommer att ändra bilaga 9 till Chicagokonventionen, är det nödvändigt att efter antagandet offentliggöra akten i Europeiska unionens officiella tidning, med uppgift om när den träder i kraft.
2024/0262 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid det 233:e mötet i Internationella civila luftfartsorganisationens (Icao) råd om de föreslagna ändringarna av kapitel 2 (Entry and Departure of aircraft), kapitel 3 (Entry and Departure of persons and their baggage), kapitel 6 (International airports – Facilities and services for traffic) och kapitel 8 (Facilitation provisions covering specific subjects) punkt C (Facilitation of search, rescue, accident investigation and salvage), punkt E (Establishment of national facilitation programmes), punkt F (Facilitation of transport of persons with disabilities) och punkt G (Assistance to aircraft accident victims and their families) såsom de anges i ändring 30 av bilaga 9 (Facilitation) till konventionen angående internationell civil luftfart (Chicagokonventionen)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 100.2 jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Konventionen angående internationell civil luftfart (Chicagokonventionen), som har till syfte att reglera den internationella luftfarten, trädde i kraft den 4 april 1947. Genom den inrättades Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao).
(2)Samtliga medlemsstater är avtalsslutande stater i Chicagokonventionen och medlemmar i Icao, medan unionen har observatörsstatus i vissa Icao-organ. Under perioden 2022–2025 är sex medlemsstater representerade i Icao-rådet.
(3)I enlighet med artikel 37 j i Chicagokonventionen ska Icao vid behov anta och ändra internationella standarder och rekommenderade metoder och förfaranden för tull- och invandringsförfaranden. Enligt artikel 54 l i Chicagokonventionen får Icao-rådet anta internationella standarder och rekommenderade metoder och beteckna dem som bilagor till Chicagokonventionen.
(4)Icao-rådet ska vid sitt 233:e möte anta ändring 30 av bilaga 9 (Facilitation) till Chicagokonventionen.
(5)De främsta syftena med ändring 30 av bilaga 9 (Facilitation) till Chicagokonventionen som ingår i skrivelse EC 6/3 − 24/67 är att göra bilaga 9 tydligare och därmed effektivare och mer konsekvent.
(6)Ändring 30 av bilaga 9 (Facilitation) till Chicagokonventionen omfattar ändringar av kapitel 2 (Entry and Departure of aircraft), kapitel 3 (Entry and Departure of persons and their baggage), kapitel 6 (International airports – Facilities and services for traffic) och kapitel 8 (Facilitation provisions covering specific subjects) punkt C (Facilitation of search, rescue, accident investigation and salvage), punkt E (Establishment of national facilitation programmes), punkt F (Facilitation of transport of persons with disabilities) och punkt G (Assistance to aircraft accident victims and their families). Förslagen syftar särskilt till att ändra, omplacera eller radera föråldrade standarder och rekommenderade metoder samt att ändra standarder och rekommenderade metoder som riktar sig till luftfartygsoperatörer eller flygplatsoperatörer så att de nu på ett korrekt sätt riktar sig till de avtalsslutande staterna. Ändringarna av standard 6.3 och rekommenderad metod 6.4 i kapitel 6 rör frågor som regleras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/12/EG av den 11 mars 2009 om flygplatsavgifter. När det gäller kapitel 3 (Entry and Departure of persons and their baggage) rör de föreslagna ändringarna tillägg av standarder och rekommenderade metoder för säkerheten i processen för utfärdande av elektroniska maskinläsbara resehandlingar (eMRTD) och uppdatering av protokollet för åtkomstkontroll och den tekniska standarden för kodning av ansiktsbilden i elektroniska maskinläsbara resehandlingar. Dessa ändringar omfattar för övrigt även områden som i unionsrätten regleras av direktiv (EU) 2019/997. Slutligen rör Icao-ändringarna av kapitel 8 säkerhetsutredningar av flygolyckor som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 av den 20 oktober 2010 om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom civil luftfart. Ändringarna kräver ingen ändring av unionsrätten eftersom den redan återspeglar dem.
(7)Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i Icao-rådet, eftersom ändring 30 av bilaga 9 (Facilitation) till Chicagokonventionen kommer att vara bindande enligt internationell rätt i enlighet med artikel 90 a i Chicagokonventionen och är relevant för unionslagstiftningen, nämligen direktiv 2009/12/EG och förordning (EU) nr 996/2010.
(8)Enligt artikel 38 i Chicagokonventionen ska varje stat som finner det ogörligt att i alla avseenden efterleva en sådan internationell standard eller ett sådant internationellt förfarande, eller att se till att dess egen lagstiftning eller praxis fullständigt sammanfaller med en sådan internationell standard eller ett sådant internationellt förfarande, eller som bedömer det nödvändigt att anta lagstiftning eller praxis som i något visst avseende avviker från vad som fastställts genom en internationell standard, utan dröjsmål underrätta Icao om avvikelserna mellan statens egen praxis och den som fastställts genom den internationella standarden.
(9)Unionens ståndpunkt vid det 233:e mötet i Icao-rådet eller vid ett senare möte om antagande av de föreslagna ändringarna av kapitel 2 (Entry and Departure of aircraft), kapitel 3 (Entry and Departure of persons and their baggage), kapitel 6 (International airports – Facilities and services for traffic) och kapitel 8 (Facilitation provisions covering specific subjects) punkt C (Facilitation of search, rescue, accident investigation and salvage), punkt E (Establishment of national facilitation programmes), punkt F (Facilitation of transport of persons with disabilities) och punkt G (Assistance to aircraft accident victims and their families) såsom de anges i ändring 30 av bilaga 9 (Facilitation) till Chicagokonventionen som ingår i skrivelse EC 6/3 − 24/67 bör vara att rösta för att stödja dessa ändringar i deras helhet. Denna ståndpunkt ska uttryckas av de unionsmedlemsstater som är medlemmar i Icao-rådet och som agerar samfällt i unionens intresse.
(10)Unionens ståndpunkt efter Icao-rådets antagande av ändring 30 av bilaga 9 (Facilitation) till Chicagokonventionen, som ska tillkännages av Icaos generalsekreterare genom ett förfarande med skrivelser från Icao, bör vara att inte registrera ogillande och att efterleva ändringarna. Om unionslagstiftningen avviker från de nyligen antagna standarderna och rekommenderade metoderna efter ett planerat tillämpningsdatum för dessa, bör Icao underrättas om denna avvikelse. Unionens ståndpunkt i fråga om sådana avvikelser bör grunda sig på ett skriftligt dokument som kommissionen förelägger rådet för diskussion och godkännande. Denna ståndpunkt bör uttryckas av alla unionens medlemsstater, som agerar samfällt i unionens intresse.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Den position som ska intas på unionens vägnar vid det 233:e mötet i Icao-rådet, eller vid ett senare möte, ska vara att rösta för att i deras helhet stödja de föreslagna ändringarna av kapitel 2 (Entry and Departure of aircraft), kapitel 3 (Entry and Departure of persons and their baggage), kapitel 6 (International airports – Facilities and services for traffic) och kapitel 8 (Facilitation provisions covering specific subjects) punkt C (Facilitation of search, rescue, accident investigation and salvage), punkt E (Establishment of national facilitation programmes), punkt F (Facilitation of transport of persons with disabilities) och punkt G (Assistance to aircraft accident victims and their families) såsom de anges i ändring 30 av bilaga 9 (Facilitation) till Chicagokonventionen som ingår i skrivelse EC 6/3 − 24/67.
2. Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar, förutsatt att Icao-rådet utan någon väsentlig ändring antar den föreslagna ändring av bilaga 9 (Facilitation) till Chicagokonventionen som avses i punkt 1, ska vara att inte registrera ogillande och att anmäla överensstämmelse med den antagna ändringen, som svar på respektive skrivelse från Icao. Om unionslagstiftningen avviker från de nyligen antagna standarderna och rekommenderade metoderna efter det planerade tillämpningsdatumet för dessa, ska en avvikelse från standarderna och de rekommenderade metoderna i fråga anmälas till Icao i enlighet med artikel 38 i Chicagokonventionen.
I detta syfte ska kommissionen, i god tid och minst två månader före en tidsfrist som fastställts av Icao för anmälan av avvikelser, till rådet för diskussion och godkännande lämna ett förberedande dokument med detaljerade uppgifter om de avvikelser som medlemsstaterna ska anmäla till Icao på unionens vägnar.
Artikel 2
Den ståndpunkt som avses i artikel 1.1 ska uttryckas av de medlemsstater i unionen som är medlemmar i Icao-rådet och som agerar samfällt i unionens intresse.
Den ståndpunkt som avses i artikel 1.2 ska uttryckas av unionens samtliga medlemsstater, som agerar samfällt i unionens intresse.
Artikel 3
Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
