EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.9.2024

COM(2024) 408 final

2024/0225(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2025 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

De föreslagna åtgärderna är förenliga med den gemensamma fiskeripolitikens mål och regler.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

Förslaget är förenligt med grundläggande rättigheter och särskilt de som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

A.Genomförande av den fleråriga förvaltningsplanen för västra Medelhavet

Enligt den fleråriga planen för demersala fisken i västra Medelhavet ska rådet fastställa en högsta tillåten fiskeansträngning för trålare som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet, för varje fiskeansträngningsgrupp, per medlemsstat och för gruppen eller grupperna av bestånd i bilaga I till planen.

Dessutom fastställs i den fleråriga planen mål och åtgärder för den långsiktiga förvaltningen av bestånd som omfattas av den fleråriga planen. Från och med 2025 går den fleråriga förvaltningsplanen in i den långsiktiga fasen där MSY-intervall tillämpas, i enlighet med artiklarna 4 och 6. Fiskemöjligheterna för 2025 kommer därför att följa de nya intervall som STECF anger och som kommer att användas för utvärderingen av förvaltningsåtgärderna i syfte att ta fram de senaste vetenskapliga utlåtandena.

I syfte att främja användningen av selektiva redskap och inrätta verkningsfulla fredningsområden för att skydda ungfisk och lekmogna honor upprätthålls genom detta förslag även den kompensationsmekanism som inrättades 2022, medan de specifika detaljerna fastställs så snart STECF:s senaste utlåtande blir tillgängligt.

B.AKFM-åtgärder som är tillämpliga i Medelhavet

–Maximal flottkapacitet och frysning av antalet anordningar som samlar fisk (FAD) per fartyg, samt högsta fångstgränser för guldmakrill i hela Medelhavsområdet (AKFM:s geografiska delområden 1–27).

–Högsta fångstgränser för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris och högsta tillåtna fiskeansträngning och flottkapacitet för kummel i Siciliensundet (de geografiska delområdena12–16).

–Maximal flottkapacitet och högsta fångstgränser för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12–16), Joniska havet (de geografiska delområdena 19–21) och Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24–27).

–Högsta fångstnivå och högsta antal långrevar och handlinor för fläckpagell i Alboránsjön (de geografiska delområdena 1–3)

–Högsta fångstnivåer för bestånd av ansjovis och sardin och åtgärder för små pelagiska bestånd enligt AKFM:s fleråriga förvaltningsplan för små pelagiska arter i Adriatiska havet från 2021 (de geografiska delområdena 17 och 18).

Kommissionen föreslår att man fortsätter genomföra bestämmelserna från planen under 2025. Kommissionen föreslår, liksom för 2024, att man fortsätter genomföra taket för flottkapaciteten för snörpvadsfartyg och pelagiska trålare som fiskar på små pelagiska bestånd. Kapacitetstaket baseras på den kapacitet som rapporterades till AKFM 2014.

–Åtgärder för demersala bestånd enligt AKFM:s fleråriga förvaltningsplan för demersala arter i Adriatiska havet från 2019 (de geografiska delområdena 17 och 18).

Vid sitt kommande årsmöte, i november 2024, kommer AKFM att anta en ny rekommendation om att för 2025 minska fiskeansträngningen för trålare med trålbord (OTB) och bomtrålare (TBB). Den föreslagna maximala flottkapaciteten är i linje med den kapacitet som rapporterades till AKFM för antingen 2025 eller genomsnittet för 2015–2017.

–Förslaget innehåller en rad platshållare för bestånd för vilka AKFM:s övergångsåtgärder löper ut i slutet av 2024 och för vilka AKFM bör anta nya åtgärder vid sitt kommande årsmöte (t.ex. för ål, ädelkorall och små pelagiska arter i Adriatiska havet).

Så snart STECF:s kommande årsmöte äger rum kommer förslaget att uppdateras genom ett icke-officiellt dokument från kommissionens avdelningar.

C.AKFM-åtgärder som är tillämpliga i Svarta havet

–En autonom kvot för skarpsill, på grundval av vetenskaplig rådgivning.

–TAC:en och kvottilldelningen för piggvar inom ramen för AKFM:s fleråriga förvaltningsplan för fisket efter piggvar från 2017, för genomförande av rekommendation GFCM/43/2019/3 (det geografiska delområdet 29).

När det gäller TAC- och kvotnivåerna för piggvar kommer förslaget att uppdateras genom ett icke-officiellt dokument från kommissionens avdelningar.

Åtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna (t.ex. lekstängningar) ingår i detta förslag eftersom fiskemöjligheterna inte skulle kunna fastställas på samma nivåer utan sådana fredningstider (t.ex. för piggvar i Svarta havet). Fredningstidernas omfattning kan variera beroende på beståndets tillstånd enligt bedömningar i de vetenskapliga utlåtandena.

I rådets förordning (EG) nr 847/96 7 fastställs ytterligare villkor för förvaltningen av fiskemöjligheter med fördelning mellan år. I artiklarna 3 och 4 i den förordningen finns bestämmelser om flexibilitet mellan år för bestånd som omfattas av försiktighets-TAC och analytisk TAC. Enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96 ska rådet, vid fastställande av TAC:erna, bestämma vilka bestånd som inte ska omfattas av artiklarna 3 och 4 i den förordningen, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd.

I artikel 15.9 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken fastställs också en mekanism för flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att förhindra alltför stor flexibilitet som skulle underminera uppnåendet av målen i den gemensamma fiskeripolitiken bör artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i grundförordningen om den gemensamma fiskeripolitiken inte tillämpas kumulativt.

2024/0225 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2025 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa fiskemöjligheter, vid behov. Enligt artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 måste fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2.2 i den förordningen. Enligt artikel 16.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som tillförsäkrar relativ stabilitet i fisket för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena.

(2)Fiskemöjligheterna bör därför fastställas, i enlighet med artikel 3 i förordning (EU) nr 1380/2013, på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika näringsgrenarna inom fisket säkerställs en rättvis inbördes behandling och mot bakgrund av de synpunkter som framförts under samråden med berörda parter. Fiskemöjligheterna ska dessutom uttryckas som högsta tillåtna fiskeansträngning för trålare och långrevsfartyg, och fastställas i enlighet med fiskeansträngningsordningen i artikel 7 i förordning (EU) 2019/1022, och som högsta fångstgränser för blåröd räka (Aristeus antennatus) och djuphavsräka (Aristaeomorpha foliacea) på djupt vatten i enlighet med vetenskaplig rådgivning och artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(3)Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 8 upprättades en flerårig plan för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet. I den fleråriga planen fastställs mål och åtgärder för långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av de bestånd som omfattas av planen. Detta inbegriper åtgärder för att uppnå och bevara maximal hållbar avkastning (MSY) för målbestånden genom att det säkerställs att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som kan ge MSY.

(4)I enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) 2019/1022 ska fiskemöjligheterna för bestånd som anges i artikel 1.2 i den förordningen (målbestånd) fastställas så att en fiskeridödlighet vid maximal hållbar avkastning (MSY) uppnås genom en successiv och stegvis anpassning senast 2020 om så är möjligt, dock senast den 1 januari 2025.

(5)Fiskemöjligheterna för de bestånd som anges i artikel 1.2 i den förordningen (målbestånd) bör fastställas i enlighet med det värdeintervall för fiskeridödlighet som ger maximal hållbar avkastning (FMSY-intervall) eller till ett lägre värde och i enlighet med skyddsåtgärderna i den förordningen. FMSY-intervallen anges i relevant utlåtande från STECF. Om ingen lämplig vetenskaplig information finns tillgänglig bör fiskemöjligheterna för de bestånd som avses i artikel 1.2 eller 1.3 i den förordningen (bifångstbestånd) fastställas i enlighet med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen, i enlighet med artikel 4.6 i samma förordning.

(6)[platshållare för den högsta tillåtna fiskeansträngningen för trålare i västra Medelhavet]

(7)[platshållare för högsta tillåtna fiskeansträngning för långrevsfartyg]

(8)[platshållare för högsta fångstgränser för blåröd räka i de geografiska delområdena 1, 2, 5, 6 och 7]

(9)[platshållare för högsta fångstgränser för blåröd räka i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11]

(10)[platshållare för 2025 års högsta fångstgränser för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i de geografiska delområdena 8, 9, 10 och 11]

(11)I syfte att främja användningen av selektiva fiskeredskap och inrätta verkningsfulla fredningsområden för att skydda unga exemplar och lekmogna honor infördes genom rådets förordning (EU) 2022/110 en kompensationsmekanism med avseende på fiskeansträngningsordningen för trålare. [platshållare för kompensationsmekanism]

(12)Vid sitt 46:e årsmöte 2023 antog AKFM rekommendation GFCM/46/2023/14 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av guldmakrill (Coryphaena hippurus) i Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27). Genom den rekommendationen infördes, i enlighet med försiktighetsansatsen och för övergångsperioden 2024–2026, ett tak för flottkapaciteten, frysning av antalet anordningar som samlar fisk per fartyg och en fångstbegränsning. När det gäller fritidsfiske föreskrevs vidare i rekommendation GFCM/46/2023/14 att en daglig fångstbegränsning bör iakttas. Dessa åtgärder genomfördes 2024 i unionsrätten 2024 genom rådets förordning (EU) 2024/259 9 och de bör fortsätta genomföras i unionsrätten till och med 2026. Åtgärderna påverkar inte de förvaltningsåtgärder som kommer att föreslås av AKFM:s rådgivande vetenskapliga kommitté för den långsiktiga förvaltningsplanen för perioden 2027–2031.

(13)Vid sitt 44:e årsmöte, 2021, antog AKFM rekommendation GFCM/44/2021/20 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av små pelagiska bestånd i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom en högsta fångstnivå från och med 2023 till och med 2029 och ett därmed sammanhängande tak för flottkapaciteten infördes för snörpvadsfartyg och pelagiska trålare som fiskar efter små pelagiska bestånd. De åtgärder som rör 2025 bör genomföras i unionsrätten.

(14)[platshållare för nya åtgärder för små pelagiska bestånd i Adriatiska havet]

(15)Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart demersalt fiske i Adriatiska havet (AKFM:s geografiska delområden 17 och 18), varigenom det infördes en fiskeansträngningsordning och ett tak för flottkapaciteten för vissa demersala bestånd. De åtgärder som rör 2025 bör genomföras i unionsrätten.

(16)[platshållare för nya åtgärder för demersala bestånd i Adriatiska havet]

(17)Med beaktande av den slovenska flottans särdrag och dess marginella inverkan på bestånden av små pelagiska och demersala bestånd, och i enlighet med punkt 33 i rekommendation GFCM/44/2021/20 och punkt 13 i rekommendation GFCM/43/2019/5, är det lämpligt att bevara de befintliga fiskemönstren och att säkerställa den slovenska flottans tillgång till en minsta mängd små pelagiska arter och en minsta tilldelning av fiskeansträngningen för demersala bestånd.

(18)Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/4 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av demersala bestånd i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12–16), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/12 och GFCM/42/2018/5 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/4 infördes en fiskeansträngningsordning för kummel (Merluccius merluccius) och fångstgränser för djuphavsräka (Parapenaeus longirostris) samt en frysning av fiskekapaciteten. För 2025 fastställs i den rekommendationen en frysning av fiskeansträngningen vid 2024 års nivå och en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris som fastställts genom rådets förordning (EU) 2024/259.

(19)Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/5 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och av blåröd räka i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12–16), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/7 och GFCM/43/2019/6 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/5 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. För 2025 fastställs i den rekommendationen en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka som fastställts genom förordning (EU) 2024/259.

(20)Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/6 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Joniska havet (de geografiska delområdena 19–21), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/8 och GFCM/42/2018/4 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/6 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. För 2025 fastställs i den rekommendationen en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka som fastställts genom förordning (EU) 2024/259.

(21)Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/7 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av bestånden av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka i Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24–27), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/8 och GFCM/42/2018/4 upphävdes. Genom rekommendation GFCM/45/2022/7 infördes en fångstgräns och en frysning av fiskekapaciteten. För 2025 fastställs i den rekommendationen en minskning med 3 % av fångstgränserna för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka. För att genomföra dessa åtgärder i unionsrätten bör därför 3 % dras av från de högsta fångstgränser för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka som fastställts genom förordning (EU) 2024/259.

(22)Vid sitt 45:e årsmöte, 2022, antog AKFM rekommendation GFCM/45/2022/3 om en flerårig förvaltningsplan för hållbart nyttjande av fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i Alboránsjön (de geografiska delområdena 1–3), varigenom rekommendationerna GFCM/44/2021/4, GFCM/43/2019/2 och GFCM/41/2017/2 upphävdes. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(23)[platshållare för nya åtgärder för fläckpagell]

(24)Vid sitt 43:e årsmöte, 2019, antog AKFM rekommendation GFCM/43/2019/3 om ändring av rekommendation GFCM/41/2017/4 om en flerårig förvaltningsplan för fisket efter piggvar (Scophthalmus maximus) i Svarta havet (AKFM:s geografiska delområde 29). Genom rekommendation GFCM/43/2019/3 infördes en uppdaterad regional total tillåten fångstmängd (TAC) och en kvotfördelningsordning för piggvar samt ytterligare bevarandeåtgärder, främst en fredningstid på två månader och en begränsning av fiskedagarna till 180 dagar per år. I enlighet med rekommendation GFCM/43/2019/3 är dessa ytterligare bevarandeåtgärder funktionellt knutna till fiskemöjligheterna, eftersom det utan dessa åtgärder skulle bli nödvändigt att sänka TAC-nivån för piggvar för att säkerställa beståndets återhämtning. Dessa åtgärder bör genomföras i unionsrätten.

(25)[platshållare för nya åtgärder för piggvar]

(26)[platshållare för överföring av den outnyttjade unionskvoten för piggvar]

(27)Enligt den vetenskapliga rådgivningen från AKFM:s arbetsgrupp för Svarta havet bör den nuvarande fiskedödlighetsnivån för skarpsill (Sprattus sprattus) upprätthållas för att säkerställa hållbarheten för bestånden av skarpsill i Svarta havet. Det är därför lämpligt att fortsätta att fastställa en autonom kvot för detta bestånd.

(28)Nyttjandet av de fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 10 , särskilt artiklarna 33 och 34 som avser registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning och meddelande av uppgifter om uttömning av fiskemöjligheter. Det är därför nödvändigt att specificera de koder som medlemsstaterna ska använda då de översänder uppgifter till kommissionen om landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen.

(29)I artiklarna 3 och 4 i rådets förordning (EG) nr 847/96 11 föreskrivs ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er och kvoter mellan år för både bestånd som omfattas av försiktighets-TAC och bestånd som omfattas av analytisk TAC. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, vid fastställandet av TAC:erna, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 i den förordningen inte ska tillämpas, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Vidare föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 ytterligare flexibilitet mellan år för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. I syfte att undvika alltför stor flexibilitet som skulle underminera uppnåendet av målen den gemensamma fiskeripolitiken och orsaka en försämring av beståndens biologiska tillstånd, bör flexibiliteten mellan år för kvoter i enlighet med artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte tillämpas kumulativt. Slutligen bör flexibilitet mellan år enligt artikel 15.9 i grundförordningen uteslutas, när så är lämpligt, på grundval av beståndens biologiska tillstånd.

(30)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2025. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1
Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på unionsfiskefartyg som verkar i Medelhavet och Svarta havet och som nyttjar följande bestånd:

(a)Ål (Anguilla anguilla), ädelkorall (Corallium rubrum) och guldmakrill (Coryphaena hippurus) i Medelhavet.

(b)Blåröd räka (Aristeus antennatus), djuphavsräkan Parapenaeus longirostris, djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea, kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus) och rödmulle (Mullus barbatus) i västra Medelhavet.

(c)Ansjovis (Engraulis encrasicolus) och sardin (Sardina pilchardus) i Adriatiska havet.

(d)Kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus), tunga (Solea solea), djuphavsräkan Parapenaeus longirostris och rödmulle (Mullus barbatus) i Adriatiska havet.

(e)Kummel (Merluccius merluccius) och djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i Siciliensundet.

(f)Djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Siciliensundet, Joniska havet och Levantiska sjön.

(g)Fläckpagell (Pagellus bogaraveo) i Alboránsjön.

(h)Skarpsill (Sprattus sprattus) och piggvar (Scophthalmus maximus) i Svarta havet.

2.Denna förordning ska även tillämpas på övrig unionsfiskeverksamhet, inbegripet fritidsfiske, när det uttryckligen hänvisas till sådant fiske i de relevanta bestämmelserna.

Artikel 2
Definitioner

I denna förordning ska definitionerna i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

(i)internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

(j)fritidsfiske: icke kommersiell fiskeverksamhet som nyttjar levande marina akvatiska resurser för rekreation, turism eller sport.

(k)total tillåten fångstmängd (TAC):

(a)i fisken som omfattas av de undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk från varje bestånd som får landas varje år,

(b)i alla övriga fisken, den kvantitet fisk från varje bestånd som får fångas under ett år.

(l)kvot: en andel av TAC:en som tilldelas unionen eller en medlemsstat.

(m)unionens autonoma kvot: en fångstgräns som, i avsaknad av en överenskommen TAC, tilldelas unionsfiskefartyg autonomt.

(n)analytisk kvot: unionens autonoma kvot, för vilken det gjorts en analytisk bedömning.

(o)analytisk bedömning: en kvantitativ bedömning av trenderna inom ett visst bestånd baserad på uppgifter om beståndets biologi och nyttjandegrad, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig vägledning om framtida fångstalternativ.

(p)anordning som samlar fisk (FAD): förankrad utrustning som flyter på havsytan och som har till syfte att dra till sig fisk.

Artikel 3
Fiskezoner

I denna förordning gäller följande definitioner av fiskezoner:

(a)AKFM:s geografiska delområden: de områden som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2124 12 .

(b)Medelhavet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1–27 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

(c)västra Medelhavet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

(d)Adriatiska havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 17 och 18 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

(e)Siciliensundet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 12, 13, 14, 15 och 16 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

(f)Joniska havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 19, 20 och 21 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

(g)Levantinska sjön: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 24, 25, 26 och 27 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

(h)Alboránsjön: vattnen i AKFM:s geografiska delområden 1, 2 och 3 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

(i)Svarta havet: vattnen i AKFM:s geografiska delområde 29 enligt bilaga I till förordning (EU) 2023/2124.

AVDELNING II

FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG

KAPITEL I

Medelhavet

Artikel 4
Ål

[platshållare]

Artikel 5
Ädelkorall

[platshållare]

Artikel 6
Guldmakrill

1. Denna artikel ska tillämpas på allt kommersiellt pelagiskt fiske som bedrivs av unionsfiskefartyg som fiskar efter guldmakrill (Coryphaena hippurus) med hjälp av anordningar som samlar fisk (FAD) i Medelhavet. Den ska också tillämpas på fritidsfiske efter guldmakrill i Medelhavet.

2. Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för unionsfiskefartyg som får fiska efter guldmakrill, ska begränsas i enlighet med punkt a i bilaga II.

3. Det högsta antal anordningar som samlar fisk per fartyg som får fiska efter guldmakrill ska begränsas i enlighet med punkt b i bilaga II.

4. Den högsta fångstnivån för guldmakrill får inte överstiga de nivåer som anges i punkt c bilaga II.

5. För fritidsfiske ska den högsta fångstnivån begränsas till 10 kg eller fem fiskar av vilken storlek som helst per person och dag.

KAPITEL II

Västra Medelhavet

Artikel 7
Demersala bestånd

1. Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av de demersala bestånd som avses i artikel 1.2 i förordning (EU) 2019/1022 i västra Medelhavet.

2. Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för trålare och långrevsfartyg ska begränsas i enlighet med punkt 1 i bilaga III. Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2019/1022 och artiklarna 26–34 i förordning (EG) nr 1224/2009.

3. De högsta fångstgränserna för djuphavsräkor i Alboránsjön, Balearerna, norra Spanien och Lionbukten ska begränsas i enlighet med punkt 2 a i bilaga III.

4. De högsta fångstgränserna för djuphavsräkor i Korsika, Liguriska havet, Tyrrenska havet och Sardinien ska begränsas i enlighet med punkt 2 b i bilaga III.

5. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt bilaga III ska göras utan att det påverkar

(a)utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(b)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

(c)ytterligare landningar som tillåts i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 eller artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(d)kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 eller överförs i enlighet med artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(e)avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 8
Kompensationsmekanism

[platshållare]

Artikel 9
Registrering och överföring av data

1. Medlemsstaterna ska registrera och överföra uppgifter om fiskeansträngningen till kommissionen i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009 och artiklarna 146c, 146d och 146e i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 13 .

2. När medlemsstaterna lämnar in uppgifter till kommissionen om fiskeansträngning ska de, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, använda de koder för fiskeansträngningsgrupper som anges i bilaga III.

KAPITEL III

Adriatiska havet

Artikel 10
Små pelagiska bestånd

1. Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av sardin (Sardina pilchardus) och ansjovis (Engraulis encrasicolus) i Adriatiska havet.

2. Den högsta fångstnivån för sardin och ansjovis får inte överstiga de nivåer som anges i punkt 1 a i bilaga IV.

3. Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i kilowatt, bruttodräktighet och antal, för unionsfiskefartyg som får fiska på små pelagiska bestånd, anges i punkt 1 b i bilaga IV.

4. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 11
Demersala bestånd

1. Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av kummel (Merluccius merluccius), havskräfta (Nephrops norvegicus), tunga (Solea solea), djuphavsräkan Parapenaeus longirostris och rödmulle (Mullus barbatus) i Adriatiska havet.

2. Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för dessa demersala bestånd och den maximala flottkapaciteten inom tillämpningsområdet för denna artikel ska begränsas i enlighet med punkt 2 a och b i bilaga IV.

3. Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 12
Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna lämnar in uppgifter till kommissionen om landningar och fiskeansträngning ska de, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, använda de beståndskoder och koder för fiskeansträngningsgrupper som anges i bilaga IV.

KAPITEL IV

Siciliensundet

Artikel 13
Kummel och djuphavsräka

1. Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av kummel (Merluccius merluccius) och djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i Siciliensundet.

2. Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska efter demersala bestånd inom tillämpningsområdet för denna artikel ska begränsas i enlighet med punkt 1 a i bilaga V.

3. Den högsta tillåtna fiskeansträngningen för kummel (i antal fiskedagar) för enbåtsbottentrålar som är inriktade på fiske efter kummel ska begränsas i enlighet med punkt 1 b i bilaga V.

4. Den högsta fångstnivån för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris får inte överstiga de nivåer som anges i punkt 1 c i bilaga V.

5. Medlemsstaterna ska förvalta den högsta tillåtna fiskeansträngningen i enlighet med artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 14
Djuphavsräkor

1. Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Siciliensundet.

2. Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska på demersala bestånd inom tillämpningsområdet för denna artikel ska begränsas i enlighet med punkt 2 a i bilaga V.

3. Den högsta fångstnivån för djuphavsräkor får inte överstiga de nivåer som anges i punkt 2 b och c i bilaga V.

Artikel 15
Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna lämnar in uppgifter till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd som landats ska de, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, använda beståndskoderna i bilaga V.

KAPITEL V

Joniska havet och Levantinska sjön

Artikel 16
Djuphavsräkor

1. Denna artikel ska tillämpas på all fiskeverksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea och blåröd räka (Aristeus antennatus) i Joniska havet och Levantinska sjön.

2. Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska efter de bestånd av havsräka som avses i denna artikel ska begränsas i enlighet med punkterna 1 a och 2 a i bilaga VI.

3. Den högsta fångstnivån för de djuphavsräkor som avses i denna artikel får inte överstiga de gränser som anges i punkterna 1 b och c och 2 b och c i bilaga VI.

KAPITEL VI

Alboránsjön

Artikel 17
Fläckpagell

1. Denna artikel ska tillämpas på allt kommersiellt fiske och fritidsfiske efter fläckpagell (Pagellus bogaraveo) med långrevar och handlinor som bedrivs av unionsfiskefartyg i Alboránsjön.

2. Den högsta fångstnivån får inte överstiga de nivåer som anges i punkt a i bilaga VII.

3. Det högsta tillåtna antalet långrevar och handlinor för fiske efter fläckpagell ska begränsas i enlighet med punkt b i bilaga VII.

4. För fritidsfiske ska den högsta fångstnivån begränsas till en fisk per fiskare och dag. En minsta referensstorlek för bevarande på 40 cm för fläckpagell ska tillämpas på fritidsfiske i Alboránsjön. Fritidsfiske efter denna art ska vara förbjudet under den stängningsperiod för kommersiellt fiske som fastställs på nationell nivå.

KAPITEL VII

Svarta havet

Artikel 18
Skarpsill

1. Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av skarpsill (Sprattus sprattus) i Svarta havet.

2. Unionens autonoma kvot för skarpsill får inte överstiga de nivåer som anges i bilaga VIII.

3. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 19
Piggvar

1. Denna artikel ska tillämpas på all verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och övrig unionsfiskeverksamhet för fångst av piggvar (Scophthalmus maximus) i Svarta havet.

2. I bilaga VIII anges TAC:en för piggvar i unionens vatten i Svarta havet och fördelningen av TAC:en mellan medlemsstaterna samt, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till den.

3. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder sig av den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 20
Förvaltning av fiskeansträngningen avseende piggvar

Unionsfiskefartyg som får fiska efter piggvar inom tillämpningsområdet för artikel 19 får, oberoende av fartygets största längd, inte fiska under mer än 180 fiskedagar per år.

Artikel 21
Fredningstid för piggvar

Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att bedriva någon form av fiskeverksamhet, inbegripet omlastning, bevarande ombord, landning och första försäljning, när det gäller piggvar i unionens vatten i Svarta havet mellan den 15 april och den 15 juni.

Artikel 22
Särskilda bestämmelser om fördelning av fiskemöjligheter i Svarta havet

Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt bilaga VIII ska göras utan att det påverkar

(a)utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

(b)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 1224/2009,

(c)avdrag enligt artiklarna 105 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Artikel 23
Överföring av uppgifter

När medlemsstaterna lämnar in uppgifter till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd av skarpsill och piggvar som landats i unionsvatten i Svarta havet ska de, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, använda beståndskoderna i bilaga VIII till den här förordningen.

AVDELNING III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 24
Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2025.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1380/oj).

(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 av den 20 juni 2019 om upprättande av en flerårig plan för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet och om ändring av förordning (EU) nr 508/2014 (EUT L 172, 26.6.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1022/oj).

(3)    Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1224/oj).

(4)    Rådets förordning (EU) 2022/110 av den 27 januari 2022 om fastställande för 2022 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet (EUT L 21, 31.1.2022, s. 165, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/110/oj).

(5)    Rådets förordning (EU) 2023/195 av den 30 januari 2023 om fastställande för 2023 av fiskemöjligheterna för vissa bestånd och grupper av fiskbestånd i Medelhavet och Svarta havet och om ändring av förordning (EU) 2022/110 vad gäller fiskemöjligheter för 2022 i Medelhavet och Svarta havet (EUT L 28, 31.1.2023, s. 220, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/195/oj).

(6)    Rådets förordning (EU) 2024/259 av den 10 januari 2024 om fastställande för 2024 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet (EUT L, 2024/259, 11.1.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/259/oj ).

(7)    Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/1996/847/oj).

(8)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 av den 20 juni 2019 om upprättande av en flerårig plan för de fisken som nyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet och om ändring av förordning (EU) nr 508/2014 (EUT L 172, 26.6.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2019/1022/oj).

(9)    Rådets förordning (EU) 2024/259 av den 10 januari 2024 om fastställande för 2024 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet (EUT L, 2024/259, 11.1.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/259/oj ).

(10)    Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009, s. 1).

(11)    Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3).

(12)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2124 av den 4 oktober 2023 om vissa bestämmelser om fiske i Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavets (AKFM) avtalsområde (omarbetning) (EUT L 2023/2124, 12.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2124/oj ).

(13)    Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 av den 8 april 2011 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1224/2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs (EUT L 112, 30.4.2011, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2011/404/oj ).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.9.2024

COM(2024) 408 final

BILAGOR

till

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande för 2025 av de fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd som är tillämpliga i Medelhavet och Svarta havet

BILAGA I

FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG INOM RAMEN FÖR AKFM:s FLERÅRIGA FÖRVALTNINGSPLAN FÖR ÄDELKORALL I MEDELHAVET

I tabellerna i denna bilaga anges högsta tillåtna antal fisketillstånd och största skördemängd när det gäller ädelkorall i Medelhavet.

Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.

Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på bestånd:

Tabell 1

Högsta antal fisketillstånd (1)

Tabell 2.

Största skördemängd uttryckt i kilogram levande vikt

(*1) Motsvarar antal fartyg eller dykare, eller båda, eller par bestående av en dykare och ett fartyg, som får skörda ädelkorall.

BILAGA II

FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG INOM RAMEN FÖR FÖRVALTNINGEN AV GULDMAKRILL I MEDELHAVET

I tabellerna i denna bilaga anges högsta antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, vad avser unionsfiskefartyg som får fiska efter guldmakrill med FAD i Medelhavet, och högsta fångstnivå.

Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.

Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på bestånd:

a) Maximal flottkapacitet uttryckt i fartyg som fiskar efter guldmakrill med FAD i Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27)

b) Högsta antal FAD per fartyg med tillstånd att bedriva riktat fiske efter guldmakrill i Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27)

c) Högsta fångstnivå i ton levande vikt fångad i Medelhavet (de geografiska delområdena 1–27)  

BILAGA III

FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG INOM RAMEN FÖR FÖRVALTNINGEN AV DEMERSALA BESTÅND I VÄSTRA MEDELHAVET

I tabellerna i denna bilaga anges den högsta tillåtna fiskeansträngningen (i fiskedagar) per grupp av bestånd, enligt definitionen i artikel 2.13 i förordning (EU) 2019/1022, de högsta fångstbegränsningarna och fartygens största längd för alla typer av trålar 11 och demersala långrevsfartyg som fiskar på demersala bestånd i västra Medelhavet.

Alla fiskemöjligheter som anges i denna bilaga ska omfattas av reglerna i artikel 7 i förordning (EU) 2019/1022 och artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.

Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på bestånd:

1.    Högsta tillåtna fiskeansträngning i fiskedagar

2.    Högsta fångstbegränsningar för djuphavsräkor

BILAGA IV

FISKEMÖJLIGHETETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG I ADRIATISKA HAVET

I tabellerna i denna bilaga anges fiskemöjligheterna per bestånd eller fartygsansträngningsgrupp och, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till dessa, inbegripet det högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska efter små pelagiska arter.

Alla fiskemöjligheter som anges i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.

Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn:

1. Bestånd av små pelagiska arter – de geografiska delområdena 17 och 18

a) Högsta fångstnivå uttryckt i ton levande vikt

* När det gäller Slovenien grundar sig kvantiteterna på den fångstnivå som uppnåddes 2014, upp till en nivå som inte bör överstiga 300 ton.

b) Maximal flottkapacitet för trålare och snörpvadsfartyg som aktivt fiskar efter små pelagiska arter

* Bestämmelsen i punkt 28 i GFCM/44/2021/20 ska inte tillämpas på nationella flottor bestående av färre än tio snörpvadsfartyg eller pelagiska trålare som aktivt fiskar på bestånd av små pelagiska arter, enligt vad som deklarerats i både nationella register och AKFM:s register 2014. I ett sådant fall får den aktiva flottans kapacitet ökas med högst 50 % i antal fartyg och med avseende på bruttodräktighet, bruttoregisterton och kilowatt.

2. Demersala bestånd – de geografiska delområdena 17 och 18

a) Högsta tillåtna fiskeansträngning (i fiskedagar) per typ av trål och flottsegment som fiskar på demersala bestånd i de geografiska delområdena 17 och 18 (Adriatiska havet).

* Slovenien får inte överskrida begränsningen av fiskeansträngningen på 3 000 fiskedagar per år i enlighet med punkt 13 i GFCM/43/2019/5.

b) Maximal flottkapacitet för bottentrålare och bomtrålare som får fiska på demersala bestånd

* Bestämmelserna i punkterna 9 c och 28 i GFCM/43/2019/5 ska inte tillämpas på nationella flottor som använder trålar (OTB) och fiskar färre än 1 000 dagar under den referensperiod som nämns i punkt 9 c. Fiskekapaciteten för den aktiva flotta som använder trålar (OTB) får öka med högst 50 % jämfört med referensperioden. 

BILAGA V

FISKEMÖJLIGHETETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG I SICILIENSUNDET

I tabellerna i denna bilaga anges fiskemöjligheterna per bestånd eller fartygsansträngningsgrupp och, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till dessa, inbegripet det högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska efter demersala arter och djuphavsräkor.

Alla fiskemöjligheter som anges i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.

Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn:

1. Demersala bestånd

a) Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska på demersala bestånd i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16)

b) Högsta fiskeansträngning (i antal fiskedagar) för enbåtsbottentrålare (OTB) som fiskar efter kummel (Merluccius merluccius) i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16)

c) Högsta fångstnivå för djuphavsräkan Parapenaeus longirostris i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16) uttryckt i ton levande vikt

2. Djuphavsräkor

a) Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska på bestånd av djuphavsräkor i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16)

b) Högsta fångstnivå för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16), uttryckt i ton levande vikt

c) Högsta fångstnivå för blåröd räka (Aristeus antennatus) i Siciliensundet (de geografiska delområdena 12, 13, 14, 15 och 16) uttryckt i ton levande vikt

BILAGA VI

FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG I JONISKA HAVET OCH LEVANTINSKA SJÖN

I tabellerna i denna bilaga anges det högsta antal unionsfiskefartyg som får fiska på demersala bestånd i Joniska havet och Levantinska sjön. Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.

Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn på bestånd:

1. Joniska havet

a) Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska på bestånd av djuphavsräkor i Joniska havet (de geografiska delområdena 19, 20 och 21)

b) Högsta fångstnivå för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i Joniska havet (de geografiska delområdena 19, 20 och 21), uttryckt i ton levande vikt

c) Högsta fångstnivå för blåröd räka (Aristeus antennatus) i Joniska havet (de geografiska delområdena 19, 20 och 21), uttryckt i ton levande vikt

2. Levantinska sjön

a) Den maximala flottkapaciteten, uttryckt i antal fartyg, kilowatt och bruttodräktighet, för bottentrålare som får fiska på bestånd av djuphavsräkor i Levantinska sjön (de geografiska delområdena 24, 25, 26 och 27)

b) Högsta fångstnivå för djuphavsräkan Aristaeomorpha foliacea i Levantiska sjön (de geografiska delområdena 24, 25, 26 och 27), uttryckt i ton levande vikt

c) Högsta fångstnivå för blåröd räka (Aristeus antennatus) i Levantiska sjön (de geografiska delområdena 24, 25, 26 och 27), uttryckt i ton levande vikt

BILAGA VII

FISKEMÖJLIGHETETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG I ALBORÁNSJÖN

a) Högsta nivå för fångster gjorda med långrevar och handlinor, uttryckt i ton levande vikt

b) Högsta antal långrevar och handlinor som får användas för fiske i Alboránsjön (de geografiska delområdena 1, 2 och 3)

BILAGA VIII

FISKEMÖJLIGHETER FÖR UNIONSFISKEFARTYG I SVARTA HAVET

I tabellerna i denna bilaga anges TAC:er och kvoter uttryckt i ton levande vikt per bestånd samt, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till dessa.

Alla fiskemöjligheter som anges i denna bilaga ska omfattas av de regler som fastställs i artiklarna 26–35 i förordning (EG) nr 1224/2009.

Hänvisningar till fiskezoner utgör hänvisningar till AKFM:s geografiska delområden.

Vid tillämpning av denna bilaga gäller följande jämförelsetabell över latinska namn och svenska namn:

1 Ingen fiskeverksamhet, inbegripet omlastning, behållande ombord, landning och första försäljning, ska vara tillåten under perioden 15 april–15 juni 2025.

(1) 1    TBB, OTB, PTB, TBN, TBS, TB, OTM, PTM, TMS, TM, OTT, OT, PT, TX, OTP och TSP.