EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 4.9.2024

COM(2024) 703 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Andra rapporten om genomförandet av den fleråriga planen för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd samt om delegering av befogenheter till kommissionen enligt denna fleråriga plan

{SWD(2024) 703 final}

SLUTSATSER

Både Östersjöns marina miljö och fiskbestånden i Östersjön har fortsatt att försämras sedan den första rapporten 1 . Genomförandet av den fleråriga planen för Östersjön 2 har bidragit till ett minskat fisketryck. Enligt Internationella havsforskningsrådet (Ices) har dock andra dödlighetsfaktorer än fiske blivit förhärskande för vissa bestånd, framför allt för de två torskbestånden, som fortfarande befinner sig på historiskt låga biomassanivåer. Flera bestånd av sill/strömming befinner sig också i ett problematiskt tillstånd.

Den övergripande bedömningen av de rådfrågade intressenterna och medlemsstaterna visar på avvikande uppfattningar om den fleråriga planen. Rådgivande nämnden för Östersjön 3 ser ett värde i den fleråriga planen men är besviken över resultaten. Näringslivet är mestadels negativt inställt till den fleråriga planen, även om vissa aktörer har en neutral uppfattning. De icke-statliga organisationerna är splittrade mellan negativa och positiva åsikter, liksom de tre medlemsstater som svarat.

Kommissionen anser fortfarande att den fleråriga planen har visat sig vara ett användbart verktyg för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken 4 , särskilt för att fastställa fiskemöjligheter. Som nämndes i den första rapporten innehåller den fleråriga planen regler för en regionalt anpassad fiskeriförvaltning. För fiskbestånd med en datarik bedömning eller en bedömning av maximal hållbar avkastning (MSY) tillåter den fleråriga planen att övre gränser används vid fastställandet av totala tillåtna fångstmängder, samtidigt som flexibilitet medges för mer livskraftiga bestånd. För bestånd vars biomassa ligger under miniminivåerna skapar den fleråriga planen ett skyddsnät. Skyddsnätet säkerställer att kvoterna för dessa bestånd minskas så mycket som möjligt och att ytterligare åtgärder vidtas för att återuppbygga dem.

Kommissionen anser att vissa svåra beslut som rådet fattade om bestånden i Östersjön möjliggjordes tack vare den ram som inrättades genom den fleråriga planen, som innehåller både ett skyddsnät och flexibilitet. Utan den fleråriga planen hade det kanske varit svårt för rådet att enas om åtgärder för att hjälpa svaga bestånd att återhämta sig, och kvoterna hade sannolikt fastställts på en högre nivå. Å andra sidan gav den fleråriga planen även flexibilitet för mer livskraftiga bestånd genom att tillåta att det övre FMSY-intervallet används under vissa förutsättningar. Den fleråriga planen har säkerställt att allt fiske i dag antingen förvaltas i enlighet med MSY eller omfattas av åtgärder för att föra det tillbaka till MSY. Livskraftiga bestånd är den enda grunden för långsiktig lönsamhet för fiskeindustrin och närliggande sektorer.

Trots att de totala tillåtna fångstmängderna fastställts till eller under FMSY vid den tidpunkt då de fastställdes, har storleken på många fiskbestånd minskat och deras ålders- och storleksstruktur försämrats. Detta har haft en negativ inverkan på det berörda fisket. Det har dessutom blivit allt svårare att tillämpa reglerna i den fleråriga planen och sträva efter att förvalta alla bestånd enligt FMSY i ett blandfiske med ett ökande antal svaga bestånd. Försämringen av fiskbestånden har skett mot bakgrund av att Östersjöns ekosystem genomgår en grundläggande förändring och inte är i balans. Dessutom finns det indikationer på omfattande felrapportering av fångster av pelagiska arter, vilket både kan i) försämra noggrannheten och tillförlitligheten i bedömningarna av pelagiska bestånd och ii) bidra till överfiske. Slutligen fastställer Ryssland sina totala tillåtna fångstmängder självständigt, vilket inte är i linje med MSY och inte respekterar bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning.

Kommissionen vidhåller dock sin slutsats att den fleråriga planen utgör ett stabilt långsiktigt instrument för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken i Östersjön. Den fleråriga planen i) innebär mindre osäkerhet vid fastställandet av kvoter, ii) gör det möjligt att anta korrigerande åtgärder för bestånd som utsätts för tryck (även vid stängning av fisket), iii) gör förfarandet för fastställandet av kvoter mer insynsvänligt för intressenter och medlemsstater och iv) gör det möjligt för fiskeindustrin att bättre planera sitt fiske.

1.Inledning

Enligt den fleråriga planen ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om planens resultat och inverkan på bestånden och det fiske som nyttjar dessa bestånd, i synnerhet vad gäller uppnåendet av planens mål. Den första rapporten offentliggjordes 2020, och denna andra rapport fokuserar på relevant utveckling sedan dess. Den här rapporten omfattar också rapporteringsskyldigheten enligt artikel 16.2 i den fleråriga planen om delegering av befogenheter till kommissionen.

Målen för den fleråriga planen är att i) bidra till att uppnå den gemensamma fiskeripolitikens mål, ii) sträva efter att säkerställa att fisket återställer och upprätthåller fiskbestånden över nivåer som kan ge MSY, iii) bidra till att eliminera utkast, genom att undvika och minska oönskade fångster, och till att genomföra landningsskyldigheten för de relevanta arterna samt iv) genomföra en ekosystemansats för att minimera fiskeverksamhetens negativa effekter på miljön. Den fleråriga planen innehåller regler för fastställande av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd med en MSY-bedömning. Planen innehåller också särskilda regler om kontroll och ger kommissionen befogenhet att anta delegerade akter om i) vissa bifångstbestånd, ii) undantag från landningsskyldigheten och iii) vissa tekniska åtgärder.

Den fleråriga planen omfattar i) torsk, sill/strömming och skarpsill som målarter, samt ii) bifångster av rödspätta, skrubbskädda, piggvar och slätvar 5 . Målarterna utgör ungefär 95 % av den totala fångsten i Östersjön. 6 I rådets årliga förordningar om fiskemöjligheter i Östersjön fastställs totala tillåtna fångstmängder och kvoter för målbestånden samt för rödspätta och lax.

Denna rapport bygger på i) Ices senaste rekommendationer för de relevanta bestånden i Östersjön 7 , ii) dess översikter över ekosystem 8 och fiske 9 , iii) den analys som kommissionens vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiskerinäringen (STECF) gjort av de nationella rapporterna för 2021 om både landningsskyldigheten 10 och den årliga ekonomiska rapporten för 2023 11 samt iv) uppgifter som innehas av kommissionen. Vidare rådfrågades gruppen för medlemsstaterna runt Östersjön 12 , rådgivande nämnden för Östersjön och deras respektive medlemmar 13  Slutligen beaktades också den första och den andra rapporten 14  om genomförandet av förordning (EU) 2019/1241 om tekniska åtgärder 15 . 

2.Utvecklingen på relevanta områden

I denna rapport presenteras utvecklingen av genomförandet av den fleråriga planen sedan 2020 inom följande fem områden: fiskenivåer, utkast, ekosystemansatsen, regionalt samarbete och socioekonomiska aspekter.

2.1.De fiskemöjligheter som fastställts sedan 2020

Sedan 2014 har det inte funnits någon MSY-bedömning tillgänglig för torsk i östra Östersjön, eller för sill/strömming i Bottniska viken vid fastställandet av den totala tillåtna fångstmängden för 2021, eller för torsk i västra Östersjön för 2024.

De fyra gånger som den totala tillåtna fångstmängden har fastställts för fiskeåren 2021–2024 behövde sammanlagt 32 totalt tillåtna fångstmängder som omfattas av den fleråriga planen fastställas. Av dessa kräver 18 fall inga särskilda kommentarer, medan 14 gör det 16 .

För den första uppsättningen av 18 fall föreslog kommissionen totala tillåtna fångstmängder på eller under FMSY-punkten i 17 fall. Eftersom båda torskbestånden befinner sig i en allvarlig situation och är en oundviklig bifångst i plattfiskfisket, föreslog kommissionen systematiskt totala tillåtna fångstmängder för rödspätta i det lägre FMSY-intervallet, för 2024 till och med under Ices utlåtande. För sill/strömming i Rigabukten för 2024 föreslog kommissionen, i enlighet med den fleråriga planen och med tanke på dess förslag om att stänga det riktade fisket efter sill/strömming i centrala Östersjön, en total tillåten fångstmängd som kommissionen ansåg ligga i det övre FMSY-intervallet. Av de 18 fall som nämns ovan följde rådet kommissionens förslag i nio fall. I de övriga nio fallen ökade rådet den totala tillåtna fångstmängden inom de tillämpliga FMSY-intervallen i den fleråriga planen (sill/strömming i centrala Östersjön för 2022 och 2023, sill/strömming i Rigabukten för 2024 17 , rödspätta för 2021 och 2022 samt skarpsill varje år).

De 14 fall som utgör ett särskilt sammanhang är sill/strömming i västra Östersjön och båda torskbestånden under hela perioden, samt sill/strömming i Bottenhavet och centrala Östersjön för 2024.

2.1.1.Sill/strömming i västra Östersjön

Sedan 2018 uppskattar Ices att lekbeståndets biomassa för beståndet av sill/strömming i västra Östersjön ligger under referenspunkten Blim, som är den lägsta säkerhetspunkt under vilken beståndet kan ha svårt att återhämta sig i tid och under vilken dess reproduktionskapacitet kan vara reducerad så att det inte kommer att återhämta sig över den nivån under det följande året. Ices har därför rekommenderat att allt fiske av sill/strömming i västra Östersjön ska stoppas. Den totala tillåtna fångstmängden minskades avsevärt under 2019 och 2020 (totalt –82 % jämfört med den totala tillåtna fångstmängden för 2018). Med tanke på att biomassan bara var ungefär hälften av det lägsta referensvärdet föreslog kommissionen för 2021 att halvera den totala tillåtna fångstmängden, vilket rådet samtyckte till. Eftersom situationen knappast förbättrades föreslog kommissionen för 2022 att det riktade fisket skulle stängas och att en lägre total tillåten fångstmängd (50 % av 2021 års totala tillåtna fångstmängd) skulle fastställas för oundvikliga bifångster i annat fiske. Rådet instämde i förslaget men införde samtidigt ett undantag för vissa småskaliga kustfiskare. För 2023 enades rådet om den föreslagna förlängningen av 2022 års regler. För 2024 föreslog kommissionen, med tanke på beståndets kritiska tillstånd, att undantaget för småskaligt fiske skulle avskaffas och att en lägre total tillåten fångstmängd för bifångster skulle fastställas. Rådet beslutade dock om en fullständig förlängning och behöll därmed undantaget.

2.1.2.Torsk i östra Östersjön

Sedan 2019 har Ices uppskattat att biomassan för torskbeståndet i östra Östersjön ligger under Blim och har därför rekommenderat att allt fiske av torsk i östra Östersjön stoppas. Sedan fiskeåret 2020 har rådet enats om att stänga det riktade fisket efter torsk i östra Östersjön. Den totala tillåtna fångstmängden för oundvikliga bifångster i andra fisken har också varit oförändrad sedan 2021 och uppgår till 595 ton. Dessutom har fritidsfiske i det huvudsakliga utbredningsområdet varit förbjudet och det har funnits en fyra månader lång fredning av lekområden under sommaren med ett undantag för vissa småskaliga kustfiskare, som rådet sedan 2021 har utvidgat till att omfatta vissa pelagiska fisken. Med tanke på den allvarliga situationen ändrades den fleråriga planen och den tidigare Europeiska havs- och fiskerifonden 2020 för att stärka vissa förvaltningsåtgärder och erbjuda operatörer att avveckla sina fartyg. 18

2.1.3.Torsk i västra Östersjön

Sedan 2020 har torskbeståndet i västra Östersjön präglats av en ökande osäkerhet i beståndsbedömningen. Detta resulterade slutligen i en nedgradering av utlåtandet för 2024. Dessutom har Ices sedan 2021 inte längre varit i stånd att ge separata utlåtanden för kommersiella fångster och fritidsfiske.

För 2021 föreslog kommissionen en total tillåten fångstmängd (–11 %) i det lägre FMSY-intervallet eftersom i) lekbeståndets biomassa beräknades ännu inte ha återhämtat sig över referenspunkten MSY Btrigger, som är en säkerhetspunkt under vilken lämpliga förvaltningsåtgärder måste vidtas, och ii) för att undvika att fiskeansträngningen i delområde 24 flyttas till delområdena 22–23, där en fredning av lekområden under sommaren för det riktade torskfisket infördes på grund av den stora förekomsten av torsk från östra Östersjön i det området. Kommissionen föreslog också att behålla oförändrad fångstbegränsning för fritidsfisket och fredning av lekområden under våren i delområdena 22–23 och att förlänga fredningen av lekområden under sommaren i delområde 24 med två månader för att anpassa den till fredningen av lekområden under sommaren i delområdena 25–26. Rådet samtyckte men ökade den totala tillåtna fångstmängden med +5 % (4 000 ton), förlängde fredningen av lekområden under sommaren i delområde 24 med endast en månad och införde ett undantag från fredningarna av lekområden i delområdena 22–24 för vissa pelagiska fisken.

För 2022, och ända sedan dess, har Ices beräknat att beståndets storlek faktiskt hade legat under Blim i över tio år. Ices minskade därför sitt fångstutlåtande. Dessutom kunde Ices inte längre ge separata fångstutlåtanden om kommersiellt fiske och fritidsfiske. Kommissionen föreslog att riktat fiske efter torsk i västra Östersjön skulle stängas och att en lägre total tillåten fångstmängd (–92 %) skulle fastställas för oundvikliga bifångster i andra fisken. Dessutom föreslog kommissionen att i) förlänga fredningen av lekområden under våren med två veckor, ii) även tillämpa fredningen på fritidsfiskare, iii) minska fångstbegränsningen för fritidsfisket utanför denna fredning till en torsk per dag, och iv) förbjuda vissa metoder för återsläppsfiske inom fritidsfisket. Rådet följde kommissionen men begränsade minskningen av den totala tillåtna fångstmängden till –88 % (489 ton), utvidgade undantaget från fredningen av lekområden under våren till att omfatta viss fiskeverksamhet med skrapor efter musslor och reglerade inte metoder för återsläppsfiske inom fritidsfisket.

För 2023 ökade Ices sitt fångstutlåtande, samtidigt som man bedömde att beståndets biomassa var historiskt låg och betonade att den kortsiktiga prognosen var mycket osäker. Rådet godkände den föreslagna fullständiga förlängningen av den totala tillåtna fångstmängden för 2022 och åtföljande åtgärder.

För 2024 nedgraderade Ices sitt utlåtande till försiktighetsbaserade rekommendationer. Fångstutlåtandet gällde endast 24 ton, vilket inte var tillräckligt för att täcka bifångsterna i andra fisken. Kommissionen föreslog att allt fritidsfiske efter torsk skulle förbjudas och att den totala tillåtna fångstmängden för bifångster skulle minskas (–72 %). Rådet instämde i förbudet men begränsade minskningen av den totala tillåtna fångstmängden till –30 % (136 ton).

2.1.4.Sill/strömming i Bottenhavet och centrala Östersjön för 2024

För 2024 uppskattade Ices att biomassan för sill/strömming i Bottenhavet hade sjunkit under Btrigger och biomassan för sill/strömming i centrala Östersjön till och med under Blim. Ices konstaterade dessutom att sannolikheten för att biomassan för båda bestånden skulle sjunka/förbli under Blim var större än 5 %, även om inga fångster gjordes. På grundval av artikel 4.6 i den fleråriga planen föreslog kommissionen att det riktade fisket efter båda bestånden skulle stängas och att en total tillåten fångstmängd skulle fastställas för oundvikliga bifångster i andra fisken. Rådet beslutade att hålla de riktade fiskena öppna, att fastställa den totala tillåtna fångstmängden i det lägre FMSY-intervallet (–31 % respektive –43 %) och att införa en fredning av lekområden på en månad för fiske med pelagisk trål i förvaltningsområdet för sill i centrala Östersjön.

2.1.5.Sammanfattning

Under hela perioden fastställdes de totala tillåtna fångstmängderna för de bestånd som har en MSY-bedömning (dvs. alla bestånd utom torsk i västra Östersjön för 2024 och torsk i östra Östersjön) i linje med FMSY vid tidpunkten för fastställandet av den totala tillåtna fångstmängden, utom för sill/strömming i västra Östersjön. De relaterade fångstvolymerna har dock nästan halverats sedan 2017 och vissa fisken har varit stängda sedan 2020 (torsk i östra Östersjön) eller 2022 (torsk i västra Östersjön och sill/strömming i västra Östersjön).

Rådgivande nämnden för Östersjön och dess medlemmar uttrycker samma negativa åsikter om den fleråriga planens roll när det gäller fastställandet av den totala tillåtna fångstmängden som i den första rapporten. Två medlemmar uttrycker oro för att MSY-referenspunkterna är felaktiga och/eller för låga. De tre medlemsstater som svarat är splittrade mellan positiva och negativa bedömningar. Dessutom påpekar vissa att i) aspekter som inte rör fisket inte verkar beaktas tillräckligt i MSY-strategin, ii) förhållandet mellan arterna bör beaktas och iii) att det skulle behövas mer flexibilitet.

Kommissionen vidhåller sin uppfattning att det utan den fleråriga planen skulle ha varit svårare att komma överens om totala tillåtna fångstmängder som är enhetliga och i linje med målen för den gemensamma fiskeripolitiken.

2.2.Landningsskyldighet och utkast

Ett av de viktigaste målen med den reformerade gemensamma fiskeripolitiken är att genomföra landningsskyldigheten och gradvis eliminera utkast genom att undvika och minska oönskade fångster. Landningsskyldigheten gäller för arter som förvaltas av en total tillåten fångstmängd. I Östersjön trädde landningsskyldigheten ikraft den 1 januari 2015 för torsk, sill/strömming, skarpsill och lax, och den 1 januari 2017 för rödspätta. För att underlätta genomförandet ger artikel 7 i den fleråriga planen kommissionen befogenhet att anta delegerade akter om vissa undantag. I november 2020 lades en rättslig grund till i den fleråriga planen för att anta undantag grundat på hög överlevnadsgrad för Östersjölax 19 .

Ices uppskattar 20 att utkasten inte har förändrats mycket sedan landningsskyldigheten trädde i kraft. Utkasten av pelagiska arter är fortfarande mycket låga, och de officiellt rapporterade utkasten för andra fisken har minskat avsevärt, även om olagliga utkast fortsätter. I sin utvärdering av medlemsstaternas årsrapporter för 2021 om landningsskyldigheten 21 angav STEFC att genomförandet i allmänhet var fortsatt svagt och att risken för bristande efterlevnad 2021 var fortsatt hög eller mycket hög för flera fisken i Östersjön. Det bör noteras att undantaget från den allmänna regeln om ”toleransmarginal” som fastställs i artikel 13 i den fleråriga planen för osorterade landningar kommer att fasas ut senast i januari 2028 22 .

De rådfrågade intressenter som yttrar sig har olika åsikter om utkast. En svarande medlemsstat har ingen åsikt, och de andra två och vissa branschmedlemmar anser inte att detta är något problem. Andra delar av branschen och icke-statliga organisationer delar Ices och STECF:s uppfattning. Nästan alla rådfrågade intressenter anser att den fleråriga planen inte har bidragit till att minska utkasten och att den fleråriga planen inte gör det möjligt att ta hänsyn till situationen vid blandfiske. Rådgivande nämnden för Östersjön tillägger att utkasten inte har kontrollerats ordentligt.

Kommissionen anser fortfarande att det fortsatta problemet med utkast i första hand är en kontroll- och verkställighetsfråga som ska hanteras inom EU:s system för fiskerikontroll.

2.3.Ekosystemansatsen

Enligt artikel 2.3 i grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken ska den gemensamma fiskeripolitiken genomföra ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen för att minska fiskeverksamhetens negativa inverkan på de marina ekosystemen. I artikel 3.3 i den fleråriga planen anges att planen ska vara förenlig med EU:s miljölagstiftning och i synnerhet med målet att uppnå god miljöstatus senast 2020, i enlighet med ramdirektivet om en marin strategi 23 .

Ramdirektivet om en marin strategi omfattar elva kvalitativa deskriptorer som används för att fastställa god miljöstatus. Den fleråriga planen syftar till att säkerställa att villkoren i deskriptor 3 (den mest relevanta för fiskeriförvaltningen) uppfylls och till att bidra till att de övriga relevanta deskriptorerna uppfylls i proportion till den relativa roll som fisket spelar 24 . Deskriptor 3 är direkt kopplad till fastställandet av fiskemöjligheter 25 . Det första kriteriet avser fisketryck, det andra biomassa och det tredje ålders- och storleksfördelning. De två första kriterierna omfattas av reglerna för fastställande av totala tillåtna fångstmängder i den fleråriga planen. För det tredje kriteriet publicerade Ices ett särskilt utlåtande i februari 2024 där man identifierar indikatorer men inte kan ange tröskelvärden eller föreslå förvaltningsalternativ 26 .

Fiskeverksamhetens inverkan på populationen av tumlare i Östersjön, som är listad som akut hotad 27 , fortsätter att vara en källa till oro. Efter två gemensamma rekommendationer från BaltFish antogs lagstiftning 28 för att skydda tumlare, men kommissionen anser att det krävs ytterligare åtgärder.

Ices bekräftar att ekosystemet i Östersjön genomgår en grundläggande förändring och inte är i balans. Många arter och livsmiljöer i Östersjön har inte god miljöstatus på grund av människans påverkan på den marina miljön 29 . De fem mest betydande påfrestningarna på Östersjön är i) berikning med näringsämnen och organiska ämnen, ii) fiske, iii) införande av främmande ämnen, iv) införande av främmande arter och v) nötning och förlust av substrat.

De rådfrågade intressenterna anser, även om det ofta är av mycket olika skäl, att den fleråriga planen inte har bidragit till – eller till och med har varit kontraproduktiv för – genomförandet av ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen. Vissa betonar dock att den fleråriga planen har potential att bidra till detta om den genomförs (på rätt sätt). Alla intressenter är överens om att ekosystemet har en betydande inverkan på fiskbestånden.

2.4.Regionalt samarbete

Som anges i den första rapporten är de viktigaste verktygen för regionalisering inom ramen för den nuvarande gemensamma fiskeripolitiken i) de institutionaliserade regionala rådgivande nämnderna, som måste rådfrågas i olika frågor och som kan anta rekommendationer i alla frågor, och ii) de berörda medlemsstaternas antagande av gemensamma rekommendationer till kommissionen om att anta delegerade akter.

De rådfrågade intressenterna är fortfarande inte övertygade om det mervärde som den fleråriga planen ger för att stärka det regionala samarbetet, med undantag för två av de tre svarande medlemsstaterna. Rådgivande nämnden för Östersjön nämner särskilt bristen på resurser.

Kommissionen anser fortfarande att den fleråriga planen ger den nödvändiga rättsliga ramen för ett stärkt regionalt samarbete, särskilt genom gemensamma förslag och samråd med de rådgivande nämnderna och andra intressenter i frågor som påverkar Östersjön. BaltFish skulle t.ex. kunna ha mer ingående diskussioner med intressenterna när man utarbetar gemensamma rekommendationer.

Det bör noteras att bestånden av torsk, sill/strömming i centrala Östersjön, skarpsill och lax delas med Ryssland. EU och Ryssland enades 2009 om att samarbeta på området för förvaltning av fiskbestånd genom en gemensam kommitté 30 . Denna kommitté har inte sammanträtt sedan 2019 på grund av covid-19-pandemin och Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina. Varje part fastställer sina totala tillåtna fångstmängder självständigt, eftersom det inte har varit möjligt att komma överens om ett fördelningssystem. EU tillämpar andelarna från den tidigare Internationella fiskerikommissionen för Östersjön 31 , medan Ryssland har fastställt sina totala tillåtna fångstmängder mycket högre under många år. I strid med Ices utlåtande fortsätter Ryssland dessutom att fiska torsk, om än på lägre nivåer än tidigare, och har knappast sänkt sin totala tillåtna fångstmängd för sill/strömming i centrala Östersjön. Ryssland har inte skickat några uppgifter till Ices sedan 2022.

2.5.Socioekonomisk utveckling

Överlag har fisket i Östersjön varit lönsamt under perioden 2013–2021. Under denna period kunde dock ett antal flottsegment i Östersjön – särskilt småskaliga kustflottor – inte täcka sina driftskostnader och de flesta socioekonomiska indikatorer tenderade att minska, ofta kraftigt 32 . Uppgifter om utvecklingen sedan 2021 har ännu inte rapporterats, men miljösituationen, det faktum att endast bestånden av rödspätta och sill/strömming i Rigabukten klarar sig väl, och de olika negativa återverkningarna av Rysslands fortsatta angreppskrig mot Ukraina har definitivt haft en negativ inverkan.

Med undantag för en respondent är intressenterna överens om att den socioekonomiska utvecklingen har varit negativ, även om det enligt de flesta respondenter finns betydande skillnader mellan olika sektorer. Rådgivande nämnden för Östersjön och dess medlemmar fortsätter att hävda att det finns ett orsakssamband med den fleråriga planen på grund av den negativa utvecklingen av bestånden som planen får skulden för. De tre svarande medlemsstaterna identifierar inte något sådant orsakssamband.

Kommissionen anser fortfarande att minskningen av fiskbestånden och fisket inte beror på genomförandet av den fleråriga planen utan på förändringar i ekosystemet i stort. Ices hänvisar till pågående felrapportering av arter som också kan ha negativa effekter. Endast ett sunt ekosystem och ett hållbart fiske kan garantera välmående fiskesamhällen på lång sikt.

3.Delegering av befogenheter till kommissionen enligt den fleråriga planen

I den fleråriga planen delegeras till kommissionen befogenheten att anta delegerade akter för bevarandeåtgärder för arter som fångas som bifångst (artikel 6), landningsskyldigheten (artikel 7) och tekniska åtgärder (artikel 8) i den mån de inte omfattas av förordningen om tekniska åtgärder.

Befogenheten i artikel 6 har aldrig utnyttjats. Under rapporteringsperioden användes artikel 7 två gånger för att behålla ett undantag grundat på hög överlevnadsgrad för Östersjölax 33 . Artikel 8 har inte använts, eftersom dess innehåll sedan augusti 2019 till största delen har ersatts av den befogenhet som ges genom den mer specifika förordningen om tekniska åtgärder. Slutligen bör det noteras att de berörda medlemsstaterna hittills inte har lämnat den information som krävs för att senast i slutet av 2020 ompröva ett undantag som beviljats för rödspätta 34 .

(1)

     COM(2020) 494 final, 14.9.2020.

(2)

     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd (EUT L 191, 15.7.2016, s. 1).

(3)

      http://www.bsac.dk/BSAC/About-the-BSAC .

(4)

     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).    

(5)

     För Östersjölax föreslog kommissionen (KOM(2011) 470 slutlig, 12.8.2011) och drog sedan tillbaka en flerårig plan (2020/C 321/03, EUT C 321, 29.9.2020, s. 37) efter en negativ bedömning av Ices (ICES Advice 2020 – sr.2020.02) ( https://doi.org/10.17895/ices.advice.6008 ).

(6)

     ICES Advice 2022 – Baltic Sea Ecoregion Fisheries Overview, version 2 av den 6 februari 2023, s. 5 ( https://doi.org/10.17895/ices.advice.21646934 ).

(7)

      https://www.ices.dk/advice/Pages/Latest-Advice.aspx .

(8)

     ICES Advice 2022 – Baltic Sea Ecoregion Ecosystem Overview av den 15 december 2022 ( https://doi.org/10.17895/ices.advice.21725438 ).

(9)

     Se fotnot 6.

(10)

     Rapport från STECF:s 69:e plenarsession (PLEN-22-01), punkt 6.1, s. 16–31. Särskild kontraktrapport Evaluation of Member States’ Annual Reports on the Landing Obligation (for 2021), March 2022, bakgrundsdokument till rapporten från plenarsessionen.

(11)

     STECF 23-07, The Annual Economic Report of the EU Fishing Fleet.

(12)

     Memorandum of Understanding on the Principles and working methods of the Baltic Sea Fisheries Forum av den 13 december 2013, http://www.bsac.dk/BSAC-Resources/Documents-section/BALTFISH , (BaltFish).

(13)

     Frågeformuläret och svaren finns i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2024)703 som åtföljer denna rapport.

(14)

   COM(2021)583 final av den 23.9.2021 och COM(2024)349 final av den 30.7.2024.

(15)

     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105).

(16)

     En utförlig tabell finns i bilagan till arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport. 

(17)

     Eftersom rådet beslutade att hålla det riktade fisket efter sill/strömming i centrala Östersjön öppet, blev frågan om beräkningsmetoden för denna totala tillåtna fångstmängd irrelevant.

(18)

     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1781 av den 25 november 2020 om ändring av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller minskning av fiskekapacitet i Östersjön och av förordning (EU) nr 508/2014 vad gäller definitivt upphörande av fiskeverksamhet för fiskeflottor som fiskar efter torsk i östra Östersjön, torsk i västra Östersjön och sill/strömming i västra Östersjön (EUT L 400, 30.11.2020, s. 1).

(19)

     Förordning (EU) 2020/1781, artikel 1.1, se fotnot 18.

(20)

     Se fotnot 6, s. 8, och fotnot 8, s. 8.

(21)

     Se fotnot 10.

(22)

     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2842 av den 22 november 2023 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1224/2009, och om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1005/2008 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/1139, (EU) 2017/2403 och (EU) 2019/473 vad gäller fiskerikontroll (EUT L, 2023/2842, 20.12.2023).

(23)

     Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (EUT 164, 25.6.2008, s. 19).

(24)

     Fisket har också en inverkan på deskriptorerna för biologisk mångfald (1), näringsväven (4), havsbottnens integritet (6) och marint skräp (10). Fiskets bidrag till de övriga deskriptorerna är i bästa fall indirekt och/eller inte väsentligt: införande av främmande arter (2), eutrofiering framkallad av människan (5), hydrografiska villkor (7), mängden främmande ämnen i havet (8), halten av främmande ämnen i fisk och skaldjur (9), tillförsel av energi, inbegripet undervattensbuller (11).

(25)

     Den lyder ”Populationerna av alla kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur håller sig inom säkra biologiska gränser och uppvisar en ålders- och storleksfördelning som vittnar om ett friskt bestånd.”

(26)

     ICES Advice 2024 – sr.2024.01 ( https://doi.org/10.17895/ices.advice.25265284 ).

(27)

     Se fotnot 8, s. 19.

(28)

     Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/303 av den 15 december 2021 om ändring av förordning (EU) 2019/1241 vad gäller åtgärder för att minska oavsiktliga fångster av populationen av tumlare (Phocoena phocoena) i Egentliga Östersjön (EUT L 46, 25.2.2022, s. 67).

(29)

     Se fotnot 6, s. 1, och fotnot 8, s. 3.

(30)

     Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Ryska federationens regering om samarbete om fisket och om bevarande av marina levande tillgångar i Östersjön (EUT L 129, 28.5.2009, s. 2), särskilt artikel 14.

(31)

     Detta var den regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för fiskbestånden i Östersjön.

(32)

     Se fotnot 11, s. 103–109 och 112–115. Det bör noteras att rapporten omfattar allt fiske, inte bara fisket på de bestånd som omfattas av den fleråriga planen, som dock står för cirka 95 % av alla fångster i Östersjön.

(33)

     Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1417 av den 22 juni 2021 om komplettering av förordning (EU) 2016/1139 vad gäller specifikationer för landningsskyldigheten för lax i Östersjön för perioden 2021–2023 (EUT L 305, 31.8.2021, s. 3). Kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/1296 av den 28 februari 2024 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 vad gäller ett undantag från tillämpningen av landningsskyldigheten för lax i Östersjön för perioden 2024–2026 (EUT L 2024/1296, 7.5.2024).

(34)

     Artikel 6 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/306 av den 18 december 2017 om specifikationer för genomförandet av landningsskyldigheten för torsk och rödspätta inom fiskena i Östersjön (EUT L 60, 2.3.2018, s. 1).