EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 5.7.2023

SWD(2023) 827 final

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

Rapport om rättstatsprincipen 2023





Landskapitel om situationen för rättsstatsprincipen i Sverige

Följedokument till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Rapport om rättsstatsprincipen 2023



Situationen för rättsstatsprincipen i Europeiska unionen

{COM(2023) 800 final} - {SWD(2023) 801 final} - {SWD(2023) 802 final} - {SWD(2023) 803 final} - {SWD(2023) 804 final} - {SWD(2023) 805 final} - {SWD(2023) 806 final} - {SWD(2023) 807 final} - {SWD(2023) 808 final} - {SWD(2023) 809 final} - {SWD(2023) 810 final} - {SWD(2023) 811 final} - {SWD(2023) 812 final} - {SWD(2023) 813 final} - {SWD(2023) 814 final} - {SWD(2023) 815 final} - {SWD(2023) 816 final} - {SWD(2023) 817 final} - {SWD(2023) 818 final} - {SWD(2023) 819 final} - {SWD(2023) 820 final} - {SWD(2023) 821 final} - {SWD(2023) 822 final} - {SWD(2023) 823 final} - {SWD(2023) 824 final} - {SWD(2023) 825 final} - {SWD(2023) 826 final}

I.Domstolsväsende

Det svenska domstolsväsendet har två grenar: de allmänna domstolarna, bestående av 48 tingsrätter, sex hovrätter och Högsta domstolen, och de allmänna förvaltningsdomstolarna, med tolv förvaltningsdomstolar, fyra förvaltningsöverdomstolar och Högsta förvaltningsdomstolen. Det finns även två specialdomstolar 1 . Domstolsverket, som sorterar under Justitiedepartementet, ansvarar för domstolarnas övergripande förvaltning, bland annat tilldelning av resurser, personal och utrustning. Den oberoende Domarnämnden 2 utarbetar förslag i alla fall där domare ska tillsättas 3 , och utifrån dessa förslag utses domare av regeringen 4 . Åklagarmyndigheten 5 är oberoende av och skild från regeringen. Sverige förbereder sig för att ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) 6 . Sveriges advokatsamfund är en oberoende och självstyrande sammanslutning som inrättats genom lag. Den ansvarar för tillsyn över advokaters yrkesverksamhet och disciplinärenden mot sina medlemmar 7 .

Oberoende

Allmänheten och företagen fortsätter i stor utsträckning att uppfatta det svenska domstolsväsendet som oberoende. Under 2023 uppfattade 75 % av allmänheten och 70 % av företagen den övergripande nivån på domstolarnas och domarnas oberoende som ”ganska eller mycket bra” 8 . Uppgifterna i resultattavlan för rättskipningen i EU 2023 visar inte på någon tydlig tendens vad gäller förändringar i allmänhetens uppfattning av oberoendet sedan 2016. Den andel av allmänheten som uppfattar domstolsväsendet som oberoende har ökat något sedan 2022 (74 %), men ligger fortfarande kvar på en lägre nivå jämfört med 2016 (77 %). Andelen företag som uppfattar domstolsväsendet som oberoende ligger kvar på samma nivå som 2022 och är något högre än 2016 (66 %).

Den kommitté som utsetts för att utreda ett förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende har slutfört sitt arbete. I 2022 års rapport om rättsstatsprincipen fick Sverige följande rekommendation: ”Kommittén som utreder ett förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende bör fortsätta sitt arbete, med beaktande av europeiska normer för rättsväsendets oberoende.” 9 Den 17 mars 2023 överlämnade kommittén ett slutbetänkande 10 i enlighet med den breda politiska enighet som låg till grund för dess sammanställning 11 . Kommittén rekommenderade att en ny myndighet skulle inrättas under namnet Domstolsstyrelsen. Myndigheten skulle vara mer oberoende av regeringen jämfört med det nuvarande Domstolsverket 12 , främst genom att ledas av en styrelse 13 – där en majoritet av ledamöterna är eller har varit ordinarie domare som utnämnts av domstolarna – som skulle utse myndighetens direktör 14 . I sin bedömning tog kommittén hänsyn till europeiska normer 15 och utförde en jämförande översyn med andra europeiska länder 16 . Slutbetänkandet omfattar förslag om flera andra aspekter, däribland förfarandet för ändring av grundlagen 17 , justeringar av systemet för utnämning av domare 18 , förfaranden för ansvarsutkrävande av domare, inbegripet ett nytt prövningsorgan 19 , en lagstadgad pensionsålder för justitieråd och andra domare 20 samt en särskild gemensam sammansättning av justitieråd 21 . Enligt slutbetänkandet skulle de nödvändiga ändringar av regeringsformen som föreslagits av kommittén och som antagits av riksdagen kunna träda i kraft den 1 april 2027, medan bestämmelserna avseende utnämningen och sammansättningen av den nya Domstolsstyrelsen och Domarnämnden skulle träda i kraft den 1 januari 2027 22 . Som ett omedelbart nästa steg inledde regeringen ett offentligt samråd om rapporten i april 23 . I och med att kommittén har slutfört sitt arbete har rekommendationen i 2022 års rapport om rättsstatsprincipen genomförts fullt ut.

En bred samhällsdiskussion har förts när det gäller systemet för tillsättning av nämndemän, vilket görs via politiska partier och därför har väckt farhågor kring nämndemännens oberoende. Nämndemännen i Sverige nomineras uteslutande 24 av de politiska partierna och väljs av kommunfullmäktige eller regionfullmäktige 25 . Nämndemännen deltar i hovrätterna, kammarrätterna, tingsrätterna och förvaltningsdomstolarna 26 . Det finns inte några särskilda bestämmelser om att en enskild person ska vara medlem i ett politiskt parti för att bli nämndeman, utan de politiska partierna bestämmer själva om de vill kräva medlemskap för att nominera en person till nämndeman 27 . Även om nämndemännens utövande av sina uppgifter ska vara icke-politiskt, oberoende och opartiskt 28 har nomineringen via politiska partier gett upphov till farhågor i konkreta ärenden. Under 2023 ägde en bred samhällsdiskussion rum angående nämndemännens nomineringssystem med reaktioner från berörda parter och politiska partier som underströk vikten av ett oberoende rättsväsende 29 . Denna offentliga debatt började efter en dom i ett brottmål som fick stor spridning i medierna. Det politiska parti som hade nominerat två av de inblandade nämndemännen bjöd in dem till ett ”coachingsamtal”, vilket ledde till att de två nämndemännen avgick 30 . Detta har även gjort det svårare att locka nya nämndemän 31 . Sveriges domareförbund och Sveriges advokatsamfund anser att nämndemännen bör nomineras utan att de politiska partierna är inblandade 32 . Förslag om att ändra utnämningssystemet genom att minska antalet nämndemän som nomineras av politiska partier lades fram 2002 och 2013, men ledde inte till några förändringar 33 . I enlighet med Europadomstolens rättspraxis ska de tillämpliga principerna för att fastställa om en domstol kan anses vara ”oberoende och opartisk” gälla på samma sätt för yrkesdomare, nämndemän och jurymedlemmar 34 .

Kvalitet

Vissa av bristerna i digitaliseringen av rättsväsendet håller på att åtgärdas, och helt digitala domar har införts i brottmål vid tingsrätterna. Användningen av och tillgången till digital teknik i de svenska domstolarna är generellt sett bra 35 . De digitala lösningarna för att genomföra och följa brottmålsprocesser har förbättrats ytterligare, främst när det gäller möjligheten för brottsoffer och svarande att lämna in skriftliga vittnesmål online 36 . Det finns emellertid fortfarande vissa brister när det gäller onlinetillgången till domar i första instans och arrangemangen för att göra domarna maskinläsbara 37 . I oktober 2022 antogs de första helt digitala domarna i tingsrätterna. Systemet för tingsrätternas domar i brottmål håller för närvarande på att ändras så att den digitala domen hädanefter kommer att utgöra originalet 38 . Som framgår av 2022 års rapport om rättsstatsprincipen ska projektet gradvis integreras med andra myndigheter och utvecklas för att även kunna hantera andra typer av förfaranden och domar 39 . Som en del av en annan insats för att ge enklare tillgång till domstolarna kommer dessutom parter och vittnen att kunna delta på distans under en förhandling via en videolänk från ett statligt servicecenter 40 .

Domstolarna har beviljats ökade ekonomiska resurser för perioden 2023–2025. I budgetpropositionen för 2023 beviljades domstolarna större ekonomiska resurser jämfört med de tidigare anslag som beräknats för perioden 2023–2025 41 . De nya anslagen var större än de som begärts av Domstolsverket 42 . Syftet med de ökade anslagen är att ge Domstolsverket möjlighet att utföra ytterligare arbetsuppgifter som anförtrotts myndigheten 43 . Vissa berörda aktörer hävdade emellertid att anslagen inte skulle gynna de mänskliga resurserna inom rättsväsendet 44 och betonade särskilt utmaningarna med att rekrytera domare och annan personal 45 . Dessutom upprepade Domareförbundet att ersättningssystemet 46 , som bygger på ett kollektivavtal 47 och enskilda löneförhandlingar för varje domare, saknar insyn och gör att ersättningen till (enskilda) domare kan styras politiskt 48 . Samtidigt löser systemet inte problemen med att rekrytera domare så som var avsikten när det infördes 49 . Domstolsverket hänvisade till kollektivavtalet, vars syfte är att säkerställa att lönerna och deras utveckling är konkurrenskraftiga så att verket kan rekrytera och behålla de mest välutbildade personerna som domare 50 .

Tröskelvärdet för rättshjälp i civila ärenden har inte justerats för inflation sedan 1999, men en överväldigande majoritet av befolkningen har en försäkring som ger rättsligt skydd. För att ha möjlighet att erhålla rättshjälp i civila ärenden 51 får sökandens årsinkomst inte överstiga tröskelvärdet på omkring 22 770 euro (260 000 svenska kronor) 52 . Den genomsnittliga årslönen i Sverige 2021 var omkring 38 986 euro (445 200 kronor) 53 . En förutsättning för att få rättshjälp är dessutom att rättegångskostnaderna inte täcks av en försäkring, till exempel en hemförsäkring. Enligt Justitiedepartementet har en överväldigande majoritet av befolkningen i Sverige (96 %) en hemförsäkring, vilken vanligtvis omfattar ett rättslig skydd 54 . En särskild utredning som gjordes på uppdrag av regeringen 2014 för att se över rättshjälpssystemet ledde till ett förslag om att tröskelvärdet skulle höjas till 400 000 kronor 55 . Detta förslag utreddes emellertid inte vidare, och eftersom tröskelvärdet för rättshjälp i civila ärenden inte har justerats för inflation sedan 1999 har antalet personer som uppfyller tröskelvärdet för rättshjälp stadigt minskat 56 .

Effektivitet

Det svenska rättsväsendet fungerar effektivt. Antalet inkommande civilrättsliga mål och handelsmål som är föremål för tvist har legat på en jämförelsevis låg nivå under 2021 57 . Den beräknade tiden för att avsluta civilrättsliga mål och handelsmål som är föremål för tvist i första instans är kort (148 dagar år 2021) och har fortsatt minska (161 dagar 2020 och 167 dagar 2019) 58 . Avslutandegraden har legat på en positiv och stabil nivå för både civilrättsliga mål och handelsmål som är föremål för tvist (från 102,8 % 2020 till 102,7 % år 2021) och förbättrats ytterligare för förvaltningsrättsliga mål (från 102,3 % 2020 till 103,4 % år 2021) 59 . Antalet oavslutade civilrättsliga mål och handelsmål i första instans ligger kvar på en stabil nivå 60 . Enligt Domstolsverkets uppgifter har antalet inkommande och avgjorda ärenden fortsatt att minska sedan 2018 61 . Under 2023 utökades användningen av ett snabbförfarande för vuxna lagöverträdare till samtliga domstolar för att påskynda vissa typer av brottmål 62 .

II.Regelverk för korruptionsbekämpning

Sverige har på det hela taget infört den nödvändiga rättsliga och institutionella ramen för att bekämpa och förebygga korruption. Det finns inte någon oberoende myndighet för korruptionsbekämpning i Sverige, utan det är Statskontoret som har ansvar för en god förvaltningssed inom regeringen. Brottsförebyggande rådet fungerar som kunskapscentral för det straffrättsliga systemet, och i dess uppdrag ingår att utveckla det brottsförebyggande arbetet på nationell, regional och lokal nivå. Riksenheten mot korruption är den särskilda åklagaravdelning inom åklagarmyndigheten som, i samarbete med Nationella Antikorruptionsgruppen (NKG), ansvarar för alla brottsutredningar som rör korruption och mutor, inbegripet mutor i utlandet. Nationella Antikorruptionsgruppen ingår i den svenska polismyndigheten och har till uppgift att utreda korruptionsbrott, återvinna tillgångar och förebygga korruption genom att sprida kunskap till offentliga myndigheter och näringslivsorganisationer. Avdelningen för särskilda utredningar inom Polismyndigheten handhar interna utredningar av poliser och åklagare (däribland vad gäller korruptionsbrott). Ekobrottsmyndigheten, som sorterar under Justitiedepartementet, har i uppdrag att utreda och lagföra grov ekonomisk brottslighet, inbegripet återföring av brottsvinster. Andra myndigheter, som Riksrevisionen, Konkurrensverket och finanspolisen inom Polismyndigheten, ansvarar för förebyggande och utredning av korruption samt för kriminaltekniska undersökningar och revisioner.

Uppfattningen bland experter och företagsledare är att Sverige är ett av världens minst korrupta länder. I Transparency Internationals index över upplevd korruption 2022 fick Sverige 83 poäng av 100, vilket motsvarade tredje plats i EU och femte plats i världen 63 . Denna uppfattning har varit tämligen stabil under de senaste fem åren 64 . Enligt den särskilda Eurobarometern om korruption 2023 anser 36 % av de tillfrågade att det finns utbredd korruption i deras land (EU-genomsnittet är 70 %), och 10 % anser att de påverkas personligen av korruption i sin vardag (EU-genomsnittet är 24 %) 65 . När det gäller företagen anser 37 % att det finns utbredd korruption (EU-genomsnittet är 65 %), medan 13 % anser att korruption är ett problem som påverkar deras verksamhet (EU-genomsnittet är 35 %) 66 . Vidare anser 34 % av de tillfrågade personerna att tillräckligt många fall har lagförts för att människor ska avskräckas från korruption (EU-genomsnittet är 32 %) 67 , medan 45 % av företagen anser att de individer och företag som åkt fast för att ha mutat en högre tjänsteman får lämpliga straff (EU-genomsnittet är 30 %) 68 .

Som en del av den nationella planen för korruptionsbekämpning pågår ett arbete med att utfärda en slutrapport senast i december 2023. Syftet med handlingsplanen är att ge myndigheterna verktyg och exempel på bästa praxis för att förebygga korruption 69 . Som anges i 2022 års rapport om rättsstatsprincipen ingick offentliggörandet av en delredovisning i handlingsplanen. I delredovisningen framhävdes tre faktorer som bör förbättras: de olika myndigheternas förståelse av begreppet korruption, ledningens roll samt tillgången till nödvändiga resurser och nödvändig expertis 70 . Efter offentliggörandet av sin första delredovisning 71 , i vilken riskanalyser och rapporteringsbestämmelser för 209 myndigheter behandlas, kommer Statskontoret att lägga fram ett slutbetänkande i december 2023 72 . Detta betänkande kommer att innehålla rekommendationer till regeringen. Regeringen kommer inte att svara på delredovisningen 73 , utan har för avsikt att invänta slutbetänkandet. Som en del av planen för korruptionsbekämpning tog Statskontoret fram två handböcker om bästa praxis för offentliga organ när det gäller analys av korruptionsrisker 74 . Statskontoret övervakar inte genomförandet av dessa handböcker, utan kommer att fråga de olika myndigheterna om genomförandet inför slutbetänkandet om planen för korruptionsbekämpning 75 . Företrädare för det civila samhället har uttryckt farhågor kring nivån av åtaganden och åtgärder i handlingsplanen 76 .

Ett förslag från en undersökningskommitté om att förlänga preskriptionstiderna för korruption och andra allvarliga brott har inte utretts vidare. Som anges i tidigare rapporter om rättsstatsprincipen 77 har en kommitté som fått i uppdrag att utreda preskriptionstider föreslagit att preskriptionstiderna ska samordnas med dem för grova brott, däribland att preskriptionstiden för grovt tagande av muta och grovt givande av muta ska förlängas från 10 till 15 år 78 . Regeringen har för avsikt att genomföra detta förslag, men har inte gett någon konkret tidsplan 79 . I februari 2023 avslutades en undersökning om otillbörlig påverkan och korruption. Enligt uppgift ansåg den nya regeringen att undersökningskommitténs uppdrag var oklart, vilket skulle leda till en alltför generell kartläggning som inte uppfyllde gällande prioriteringar 80 . Regeringen har därför för avsikt att utse en ny undersökningskommitté för utredning av mutbrott och andra korruptionsrelaterade överträdelser med särskild inriktning på straffrätt, men detaljerna kring uppdraget är ännu inte klara 81 . Utnämningen av denna nya undersökningskommitté förväntas ske under andra halvåret 2023 82 .

De brottsbekämpande organen med ansvar för korruptionsbekämpning har generellt sett tillräckliga resurser, men både polisen och åklagarmyndigheten anser att det finns utrymme för förbättringar. Åklagarmyndigheten och polisen har tillräckliga resurser 83 . Polisen anser emellertid att arbetet med korruptionsbekämpning skulle kunna förbättras med mer personal inom underrättelseenheten 84 , och åklagarmyndigheten uppger att ett större fokus på korruptionsbrott också skulle förstärka deras arbete 85 . Det finns ett bra samarbete mellan de brottsbekämpande organ som deltar i utredning och lagförande av korruption, även om vissa överlappningar i deras ansvarsområden ibland kan leda till osäkerhet om vilken myndighet som är ansvarig för utredningen 86 . Uppgifter från Brottsförebyggande rådet tyder på en minskning av antalet anmälda mutbrott under 2022 jämfört med 2021, särskilt när det gäller antalet anmälningar om mottagna mutor 87 . Under 2022 lagfördes 73 mutrelaterade brott och 50 domar föll, varav två ledde till fängelsestraff 88 . Efter Riksrevisionens kritiska anmärkningar om Ekobrottsmyndighetens funktion 89 har Ekobrottsmyndigheten vidtagit åtgärder som kommer att rapporteras tillbaka till regeringen senast i slutet av 2023 90 .

Korruption till följd av infiltration av organiserad brottslighet i offentlig förvaltning är fortfarande ett orosmoment. Enligt myndigheterna finns det flera exempel på att den organiserade brottsligheten försöker infiltrera den offentliga förvaltningen på lokal nivå, ofta i områden där kriminella gäng har stort inflytande 91 . Samtidigt påverkas viljan att rapportera den här typen av infiltration negativt av hot och trakasserier 92 . Korruptionen i samband med infiltration av organiserad brottslighet återspeglas emellertid inte i antalet utredningar och lagföringar 93 , enligt uppgift på grund av att polisen har inriktat sin brottsbekämpning på gängrelaterad och organiserad brottslighet. I början av 2023 anordnade regeringen ett rundabordssamtal där kommunerna och polisen delade med sig av sina erfarenheter 94 . Regeringen har även gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att studera vad möjliggörare och insiders i offentliga institutioner har för roll och funktion för brottslighet som begås av kriminella nätverk 95 . Enligt regeringen finns det för närvarande inte någon sådan analys 96 . Undersökningen kommer att omfatta ett förslag till förebyggande och motverkande åtgärder och förväntas läggas fram i mars 2024 97 .

Vissa framsteg har gjorts när det gäller insatserna för att lagföra ärenden avseende mutor i utlandet, men hittills har de rättsliga definitionerna av tagande och givande av muta i utlandet förblivit oförändrade. I 2022 års rapport om rättsstatsprincipen fick Sverige följande rekommendation: ”Kampen mot mutor i utlandet bör intensifieras, bland annat genom att befintliga rättsliga definitioner ändras och att förbättringar sker vad gäller åtal och slutliga domar.” 98 Regeringen införde ny lagstiftning om tagande och givande av muta i utlandet under 2019 99 och fortsätter att övervaka dess effektivitet 100 . Myndigheterna har tillräckliga resurser och samarbetar internationellt för att utreda och lagföra ärenden avseende mutor i utlandet 101 . Trots en generellt sett svår situation med ömsesidiga begäranden om rättshjälp är det internationella samarbetet omfattande. Åklagarmyndigheten har även gjort insatser för att inleda ett samarbete med tredjeländer 102 . Ett antal högprofilerade ärenden om mutor i utlandet har uppmärksammats under senare år, men inte lett till någon fällande dom 103 . Det är fortfarande svårt att uppnå fällande domar i ärenden avseende mutor i utlandet på grund av de rättsliga begränsningarna och svårigheten att samla in nödvändig bevisning 104 . OECD har uppmanat Sverige att se över sin lagstiftning för att säkerställa att företag som ger mutor till utländska tjänstemän för att uppnå fördelar i internationella affärsförbindelser utreds och lagförs ordentligt 105 . Även om inga lagändringar planeras inom den närmaste framtiden skulle åklagarmyndigheten välkomna en utökning av vad som ska räknas som överträdelse 106 . Regeringen har för avsikt att inleda en ny undersökning om mutbrott och andra korruptionsrelaterade överträdelser med inriktning på straffrätt under andra halvåret 2023. Detta skulle kunna inbegripa ändringar av lagstiftningen om mutor i utlandet, men ytterligare detaljer är ännu inte klara 107 . Insatserna för att lagföra ärenden avseende mutor i utlandet visar därför att vissa framsteg har gjorts i genomförandet av rekommendationen i 2022 års rapport om rättsstatsprincipen.

Regeringen har fortfarande inte uppdaterat de etiska riktlinjerna för offentligt anställda, och oberoende råd och tillsyn för statsråd har inte införts. Sverige förlitar sig på en stark öppenhetskultur när det gäller hanteringen av möjliga intressekonflikter och etiska överträdelser. Som anges i 2022 års rapport om rättsstatsprincipen 108 håller regeringen fortfarande på att uppdatera de etiska riktlinjer som ska gälla för alla anställda i Regeringskansliet 109 . De omarbetade etiska riktlinjerna kommer inte att vara rättsligt bindande 110 eller inbegripa övervakning 111 , och det är inte heller klart när de kommer att slutföras. Handboken för statsråd, statssekreterare och politiska rådgivare uppdaterades under hösten 2022 112 . Som anges i 2022 års rapport om rättsstatsprincipen 113 har Greco sedan länge rekommenderat en konsoliderad uppförandekod som omfattar tjänstemän på hög nivå och politiska befattningshavare 114 . I dagsläget får statsråden en introduktionsutbildning i början av sin mandatperiod och en särskild utbildning om etik 115 . De kan be om råd i frågor som rör integritet inom sitt departement, men det finns inte någon central oberoende integritetsrådgivare eller integritetskommitté 116 .

Redovisningskraven för statsråd omfattar inte betydande skulder. Statsråd och statssekreterare är skyldiga att redovisa sina ekonomiska intressen och bestyrka dem genom utdrag från banker och börsmäklare. Uppgifterna kontrolleras sedan av Regeringskansliet 117 . En förteckning över statsrådens innehav kan lämnas ut till allmänheten på begäran. Som även anges i 2022 års rapport om rättsstatsprincipen 118 omfattar redovisningen inte information om betydande skulder eller information om makar och familjemedlemmar.

Statskontoret har tagit fram en introduktionsutbildning för offentligt anställda och utarbetat en undersökning om korruption inom Sveriges regioner och kommuner. Statskontoret har fått i uppdrag att utarbeta och tillhandahålla en introduktionsutbildning för offentligt anställda 119 . Den icke-obligatoriska digitala utbildningen riktar sig till nyanställda inom offentliga organ 120 . Utbildningen kommer att vara tillgänglig från och med den 1 juli 2023. Statskontoret har dessutom fått i uppdrag att utarbeta en undersökning om korruption inom Sveriges regioner och kommuner 121 . Syftet med uppdraget är att förbättra kommunernas och regionernas förmåga att förebygga korruption. Undersökningen omfattar även kommunala bolag, vilka har varit överrepresenterade i korruptionsstatistiken 122 . Undersökningsresultaten offentliggjordes den 15 juni 2023 123 .

Sveriges kultur av öppenhet och offentliggörande av information ger god insyn i lobbyverksamheten, samtidigt som den offentliga debatten om att reglera lobbningen fortsätter. Efter debatter i riksdagen 124 , och efter att flera av civilsamhällets organisationer efterfrågat införandet av ett öppenhetsregister om lobbning 125 , tillsatte regeringen den 15 juni 2023 en parlamentarisk undersökningskommitté för att se över bestämmelsen om insyn i finansieringen av politiska partier. I kommitténs uppdrag ingår att överväga om det finns behov att öka öppenheten i det politiska beslutsfattandet genom en reglering med krav på insyn i kontakterna mellan politiska beslutsfattare och lobbyister. Kommittén ska redovisa sitt arbete senast den 15 februari 2025 126 . Grecos rekommendation om att införa regler om riktlinjer för beslutsfattare när det gäller samverkan med lobbyister och offentliggörande av lobbykontakter har ännu inte genomförts 127 .

Vissa framsteg har gjorts i den pågående utvärderingen av karantänsreglerna för personer i ledande statliga befattningar. I 2022 års rapport om rättsstatsprincipen fick Sverige följande rekommendation: ”Omfattningen, effekterna och genomförandet av karantänsregler för personer i ledande befattningar i staten bör utvärderas.” 128 Enligt den gällande lagen om statsråds och statssekreterares övergång till annan verksamhet 129 måste statsråd och statssekreterare anmäla till Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner om de börjar ett nytt uppdrag eller en ny anställning i den privata sektorn inom 12 månader efter att anställningen avslutades. Jämfört med föregående år 130 ledde bytet av regering till en betydande ökning av antalet ansökningar om övergång till icke-statlig verksamhet. Under 2022 tog nämnden sammanlagt emot 21 sådana anmälningar 131 . För första gången omfattades de beslut som fattades av nämnden av begränsningar: tre tematiska begränsningar och en karensperiod. Nämndens beslut offentliggörs, men det finns inte någon sanktionsmekanism som föreskrivs i lag 132 . Som anges i den senaste rapporten om rättsstatsprincipen inrättade regeringen i juni 2022 en undersökningskommitté för att utvärdera om målen i lagen har uppnåtts 133 , däribland vad gäller reglerna om övergång till annan verksamhet för andra offentliga tjänstemän. Utvärderingen pågår och bör vara slutförd i augusti 2023 134 . Således har vissa framsteg gjorts i genomförandet av rekommendationen i 2022 års rapport om rättsstatsprincipen.

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk undersökningskommitté för att se över bristerna i den befintliga ramen för finansiering av politiska partier. Kammarkollegiet, som ansvarar för tillsyn över finansieringen av politiska partier, tog sammanlagt emot 18 tillsynsärenden under 2022, vilket enligt myndigheten är en väsentlig ökning jämfört med föregående år 135 . Redovisningar av de politiska partiernas finansiering finns tillgängliga för allmänheten på Kammarkollegiets webbplats 136 . En politisk debatt uppstod emellertid angående reglerna för finansiering av politiska partier efter att en medieundersökning visat att fem av åtta politiska partier var beredda att kringgå de befintliga reglerna för anonyma donationer 137 . Den 15 juni 2023 tillsatte regeringen en parlamentarisk undersökningskommitté för att se över bestämmelsen om insyn i finansieringen av politiska partier och överväga om den behöver förtydligas eller kompletteras, däribland vad gäller reglerna för anonyma donationer 138 . 

Statskontoret bistår offentliga myndigheter i genomförandet av visselblåsarlagen. Den lag som trädde i kraft i december 2021 syftar till att införliva EU:s direktiv om skydd av visselblåsare 139 och är tillämplig på privata och offentliga organisationer 140 . Enligt polisen kommer lagen att ha en positiv effekt på antalet anmälningar om korruption 141 . Statskontoret har lagt fram riktlinjer för att bistå de offentliga myndigheterna i genomförandet av lagen 142 . Dessutom har regeringen gett statliga medel till civilsamhällets organisationer 143 för att tillhandahålla information och råd om visselblåsarlagen, vilket har tagits emot väl av organisationerna 144 . Statskontoret har tagit emot förfrågningar om genomförandet från flera olika institutioner och planerar att anordna ett möte för att utbyta erfarenheter med de myndigheter som har rapporteringskanaler 145 .

En särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå ett tillförlitligt system för offentlig upphandling som förhindrar att obehöriga leverantörer tilldelas offentliga kontrakt. Enligt Flash Eurobarometer 524 om företagens inställning till korruption i EU anser 19 % av företagen i Sverige (EU-genomsnittet är 26 %) att korruption har hindrat dem från att vinna en offentlig upphandling eller ingå ett offentligt upphandlingskontrakt i praktiken under de senaste tre åren 146 . Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå ett effektivt och tillförlitligt system för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling. Utredaren kommer bland annat att bedöma huruvida reglerna för att utesluta leverantörer från deltagande i ett valfrihetssystem 147 bör skärpas 148 . Syftet med det nya systemet är att främja sund konkurrens och förhindra att olämpliga leverantörer tilldelas offentliga medel 149 . Förslaget bör vara slutfört senast i augusti 2023. Regeringen har även anordnat rundabordssamtal med branschföreträdare från bygg-, städ- och transportsektorerna. Under samtalen diskuterades möjligheten att utesluta tidigare dömda kriminella leverantörer från offentlig upphandling 150 . Dessutom har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att rapportera om den strategi som införts för att motverka korruption, mutbrott och intressekonflikt 151 .

III.Mediernas mångfald och oberoende

Det svenska regelverket för mediernas mångfald finns i författningen 152 och annan lagstiftning 153 . Yttrandefriheten garanteras enligt regeringsformen, yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen, varav den sistnämnda även skyddar tillgången till information. Den svenska medietillsynsmyndigheten, Myndigheten för press, radio och tv, verkar i överensstämmelse med grundlagen 154 och radio och tv-lagen och kommer i framtiden att ta emot personal och resurser från Statens medieråd på grund av en planerad sammanslagning. Regeringen har antagit ändringar av radio- och tv-lagen som syftar till att öka öppenheten kring medieägandet och att uppdatera tillståndssystemet 155 .

En omstrukturering av medietillsynsmyndigheten håller på att förberedas. Efter en utvärdering som gjorts på uppdrag av regeringen 156 har inordnandet av Statens medieråds uppgifter i den oberoende Myndigheten för press, radio och tv 157 inletts 158 . Statens medieråd är en statlig myndighet med särskilda uppgifter i fråga om, bland annat, barns och ungdomars medieanvändning, åldersklassificering av filmer och samordning av åtgärder för medie- och informationskunnighet 159 . Ändringarna syftar till att tillhandahålla fler tjänster under samma struktur och kommer att gälla från och med 2024 160 . Samtidigt har budgeten för Myndigheten för press, radio och tv höjts oberoende av sammanslagningen. Myndigheten kan dessutom tilldelas nya uppgifter i samband med övervakningen av förordningen om digitala tjänster 161 . I övervakningsverktyget för mediepluralism 2023 ligger riskbedömningen kvar på en mycket låg nivå när det gäller mediemyndighetens oberoende och ändamålsenlighet 162 .

Ny lagstiftning har antagits för att förbättra insynen i medieägandet. Efter en bedömning i samband med införlivandet av direktivet om audiovisuella medietjänster 163 ändrades radio- och tv-lagen i mars 2023 för att föreskriva att mer information om medieägandet ska offentliggöras för alla leverantörer av audiovisuella medie- och radiotjänster 164 . Efterlevnaden av reglerna övervakas av Myndigheten för press, radio och tv 165 . Bestämmelserna om skydd av rätten till information är tydligt definierade i den svenska grundlagen, och i övervakningsverktyget för mediepluralism 2023 rapporterades en låg risk på detta område 166 . Sverige har emellertid inte någon sektorspecifik lagstiftning om mediekoncentration 167 , och marknaden kännetecknas av en hög koncentration, särskilt i den audiovisuella sektorn 168 . I övervakningsverktyget för mediepluralism 2023 anges en hög risknivå för medieleverantörernas mångfald i Sverige 169 . 

Regeringen har vidtagit åtgärder för att uppdatera reglerna om sändningstillstånd, och framför allt lagt till möjligheten att återkalla tillstånd. Radio- och tv-lagen har ändrats för att utöka tillståndsperioden för marknätet för kommersiell television från sex till åtta år och för att tillfälligt synkronisera tillståndsperioderna för analoga och digitala radiostationer. Syftet har varit att ge radio- och tv-företagen möjlighet att planera sin långsiktiga verksamhet och minska den administrativa bördan 170 . Myndigheten för press, radio och tv har lagt fram förslag angående tillståndsförfarandet för digital och analog kommersiell radio mot bakgrund av ytterligare reformer 171 . I augusti 2022 föreslogs ändringar av radio- och tv-lagen i en departementspromemoria för att göra det möjligt att återkalla ett sändningstillstånd om det föreligger risk för den nationella säkerheten och om återkallelsen inte framstår som alltför ingripande 172 . Detta omfattar till exempel yttre säkerhetsfrågor avseende hot mot totalförsvaret och inre säkerhetsfrågor som olagliga försök att systematiskt hindra medborgarna från att utnyttja sina demokratiska fri- och rättigheter. Relevanta fall skulle prövas av allmän domstol på talan av Justitiekanslern 173 . Vissa berörda aktörer i mediesektorn har uttryckt kritik angående förslagets negativa konsekvenser för yttrandefriheten, särskilt om det ges en bred tolkning 174 .

Regeringen har inrättat en parlamentarisk kommitté för att se över den rättsliga ramen för public service-medier. För att stärka och komplettera de redan befintliga skyddsåtgärderna mot statlig eller politisk inblandning i public service-medierna 175 har en särskild parlamentarisk kommitté inrättats 176 . Den kommer bland annat att granska hur uppföljningen och översynen av public service-mediernas verksamheter kan bli tydligare och öppnare och hur deras innehåll inom ramen för public service-uppdraget bör utformas under den kommande tillståndsperioden. Kommittén ska lämna sin rapport senast i april 2024. Syftet är att föreslå ny lagstiftning för att skapa goda förutsättningar för public service-sändningar och att upprätthålla och skydda deras oberoende 177 . I övervakningsverktyget för mediepluralism 2023 rapporterades om en fortsatt mycket låg risk angående public service-mediernas oberoende 178 .

Sveriges journalister arbetar generellt sett under gynnsamma förhållanden, men påverkas av vissa framväxande hot. I övervakningsverktyget för mediepluralism 2023 konstateras att de svenska journalisterna har mycket gynnsamma arbetsvillkor jämfört med andra delar av världen, men att de allt oftare utsätts för hat, hot och förolämpningar 179 . Regeringen planerar för närvarande att införa ändringar i straffrätten för att göra det till en försvårande omständighet om ett brott har begåtts mot en person på grund av att han eller hon, eller någon närstående, har varit yrkesverksam inom nyhetsdistribution eller annan journalism. De föreslagna ändringarna väntas träda i kraft i augusti 2023 180 . Detta följer av den översyn som gjorts av en undersökningskommitté 181 och har till största delen välkomnats av berörda aktörer 182 . Under de senaste månaderna har polisen anordnat gemensamma seminarier med medieutgivare i syfte att förebygga brott mot journalister och för att etablera ett djupgående samarbete med tidningsredaktioner på nationell, regional och lokal nivå 183 . Regeringen har gett polisen i uppdrag att bekämpa hatbrott som hotar demokratin, vilket även inbegriper journalister. Arbetet pågår, och en slutrapport ska lämnas in före utgången av 2023 184 . Sedan offentliggörandet av 2022 års rapport om rättsstatsprincipen har två nya varningar registrerats på Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet 185 . Ett av ärendena avser frihetsberövandet av en journalist som bevakade en offentlig demonstration. Med tanke på att detta var det fjärde liknande frihetsberövandet under en kort tidsperiod 2022 har röster höjts för en utökad dialog mellan polisen och journalistförbunden 186 . De aktuella ärendena håller på att utredas eller har avslutats 187 . Det andra ärendet på Europarådets plattform gäller den nya lagstiftningen om ”utlandsspioneri”, vilken trädde i kraft 2023 och innebar en ändring av den svenska brottsbalken, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen 188 . Den gör att det, under vissa omständigheter, är straffbart att röja information om Sveriges internationella samarbete som kan skada Sveriges relationer med en annan stat eller en internationell organisation. Svenska medieaktörer har kritiserat lagens potentiella begränsande effekt på mediefriheten 189 , medan konstitutionsutskottet med bred enighet har ställt sig bakom lagen och framhållit att den innehåller undantag som kan vara tillämpliga när det gäller journalism 190 .

IV.Andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter

Sverige har ett parlamentariskt styrelseskick med enkammarsystem, där ett lagråd på förhand kontrollerar om en författning är förenlig med grundlagen, medan domstolarna i konkreta fall kan granska grundlagsenligheten i efterhand. Motioner kan läggas fram av riksdagsledamöter och propositioner kan läggas fram av regeringen. I praktiken dominerar propositioner. Justitiekanslern, Riksdagens ombudsmän, Diskrimineringsombudsmannen och Institutet för mänskliga rättigheter spelar en viktig roll i systemet för kontroller och motvikter och för att upprätthålla grundläggande rättigheter.

Regeringen följer Lagrådets yttranden i de allra flesta fall. Regeringen är skyldig att anmäla lagförslag inom de flesta områden till Lagrådet 191 . Under 2022 remitterade regeringen 156 lagförslag till Lagrådet, som valde att inte tillstyrka sju av dessa lagförslag 192 . I tre fall där Lagrådet inte kunde tillstyrka regeringens förslag beslutade regeringen ändå att lämna över dem till riksdagen 193 . I sitt slutbetänkande som överlämnades i mars 2023 föreslog den kommitté som utsetts för att utreda ett förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende att kravet att inhämta ett yttrande från Lagrådet borde utökas så att det omfattar förslag till grundlagsändringar i fråga om grundläggande friheter och rättigheter 194 . Den 15 juni 2023 tillsatte regeringen dessutom en parlamentarisk undersökningskommitté för att bedöma möjliga grundlagsändringar avseende skyddet av grundläggande rättigheter och friheter. Kommittén ska lägga fram sitt slutbetänkande senast den 1 december 2024 195 .

När det gäller Riksdagens ombudsmän förväntas ändrade konstitutionella och rättsliga regler träda i kraft i januari 2027 respektive september 2023 till följd av den parlamentariska översynen av deras funktion och uppdrag. Riksdagens ombudsmän anser att de har tillräckliga resurser och att de inte möter några hinder i samarbetet med de offentliga myndigheterna inom sitt ansvarsområde. Ombudsmännen upplever inte heller några problem med uppföljningen av sina rekommendationer 196 . Reglerna för ombudsmännens funktioner och uppdrag har setts över 197 . Efter omröstningen i riksdagen i juni 2023 förväntas att de ändrade konstitutionella arbetsreglerna för Riksdagens ombudsmän kommer att träda i kraft i januari 2027, medan ändringarna av lagstiftningskaraktär kommer att träda i kraft i september 2023 198 . För att säkerställa att domstolar och domare följer lagar och förordningar och uppfyller sina skyldigheter övervakas de av Riksdagens ombudsmän på uppdrag av riksdagen och av Justitiekanslern på uppdrag av regeringen 199 . Båda institutionerna får för närvarande inleda disciplinära åtgärder mot domare och utfärda icke-bindande rekommendationer och rådgivande yttranden, till exempel angående skyldigheten att handlägga ärenden utan onödigt dröjsmål 200 . I ett slutbetänkande som överlämnades i mars 2023 föreslog den kommitté som utsetts för att utreda ett förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende att Justitiekanslerns uppdrag skulle ändras så att myndigheten inte längre har tillsynsbefogenheter över rättsväsendet, samtidigt som befogenheterna för Riksdagens ombudsmän skulle förbli oförändrade i det avseendet 201 .

Den 1 januari 2023 fanns det i Sverige två vägledande domar från Europadomstolen som ännu inte hade verkställts, samma antal som året innan 202 . Vid den tidpunkten var Sveriges andel av vägledande domar från de senaste tio åren som ännu inte verkställts 17 % (jämfört med 13 % 2022). Den genomsnittliga tiden för verkställandet av dessa domar var fyra år och en månad (jämfört med tre år och en månad 2022) 203 . Den äldsta vägledande domen, som väntat på verkställande i sex år, rör svenska domstolars underlåtande att utöva jurisdiktion avseende en förtalsprocess rörande en tv-sändning från ett annat land 204 . Den 15 juni 2023 hade antalet vägledande domar som inte verkställts minskat till en 205 .

Institutet för mänskliga rättigheter arbetar för att uppnå en A-ackreditering. Det svenska institutet för mänskliga rättigheter inledde sin verksamhet den 1 januari 2022. Dess uttalade målsättning är att uppfylla FN:s Parisprinciper och att uppnå ackreditering på A-nivå av den globala alliansen av nationella människorättsinstitutioner (GANHRI) 206 . Som ett första steg har institutet inlett en bristanalys som ska följas upp av en ackrediteringsstrategi med deltagande av regeringen, riksdagen och andra berörda aktörer, särskilt inom det civila samhället och det europeiska nätverket av nationella människorättsinstitutioner (ENNHRI) 207 . Bristanalysen bör göra det möjligt att identifiera möjliga problem på vägen mot en A-ackreditering, däribland avsaknaden av en särskild bestämmelse som ger institutet möjlighet att lägga fram sina rapporter i riksdagen 208 . Institutet blev associerad medlem av ENNHRI i oktober 2022 209 . Institutet har utsett sin första ordinarie direktör 210 och inlett arbetet med att utse ledamöter till sitt rådgivande organ 211 . Organet ska ha en bred sammansättning av företrädare för civilsamhällets organisationer eller andra aktörer, däribland enskilda personer med kunskap och erfarenhet av praktiskt arbete inom mänskliga rättigheter 212 . Institutet anser att det har tillräckliga resurser 213 . I april uppmanades regeringen av institutet 214 och ett antal berörda parter från civilsamhället att bekräfta att Institutet för mänskliga rättigheter kommer att kunna fortsätta sitt arbete i nuvarande form och med oförminskade resurser 215 . Detta kom som ett svar på ett uttalande från en talesperson från ett politiskt parti som samarbetar med regeringen. Enligt uppgift hade partiet diskuterat hur Institutet för mänskliga rättigheter fungerade och dragit slutsatsen att det inte behövdes 216 . Enligt Europarådets rekommendationer bör alla nödvändiga åtgärder vidtas för att inrätta, upprätthålla och stärka oberoende nationella människorättsinstitut i enlighet med FN:s Parisprinciper 217 .

Vissa framsteg har gjorts när det gäller 2022 års rekommendation, eftersom ett lagförslag har dragits tillbaka för översyn, men det är ännu oklart vilka effekter lagstiftningsinitiativen kommer att få för civilsamhällets engagemang. I 2022 års rapport om rättsstatsprincipen fick Sverige följande rekommendation: ”De pågående reformerna av den rättsliga ramen för civilsamhällsorganisationers finansiering och verksamhet bör utformas så att de inte otillbörligt påverkar engagemanget i det civila samhället.” 218  I november 2022 drog den nya regeringen tillbaka lagförslaget om de så kallade ”demokrativillkoren” 219 . I december 2022, efter tillbakadragandet, bjöd regeringen 220 in företrädare för civilsamhället till ett möte där de kunde framföra sina synpunkter på demokrativillkoren innan regeringen gick vidare med att utarbeta ett förslag 221 . I november 2022 höll riksdagen den andra av de två omröstningar som krävs 222 för en grundlagsändring. Syftet var att utöka möjligheterna att begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism genom en bredare kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation eller ett förbud mot terroristorganisationer 223 . Som uppföljning antogs en lag av riksdagen 224 , trots att Lagrådet ansåg att lagförslaget, som det var utformat, inte borde ligga till grund för lagstiftning 225 . Lagrådet påpekade särskilt att det fanns en uppenbar risk för en allt för långtgående kriminalisering och uttryckte tvivel om att förslaget uppfyllde kraven på rättslig säkerhet med avseende på den klarhet som krävs enligt straffrätten 226 . Regeringen ansåg ändå att det fanns behov av ett särskilt straffrättsligt ansvar för deltagande som bidrar till upprätthållandet eller stärkandet av en terroristorganisation, och i sitt lagförslag till riksdagen har regeringen lagt fram sina argument mot Lagrådets synpunkter 227 . Mot bakgrund av Lagrådets negativa yttrande uppmanades regeringen att ompröva sitt förslag 228 av berörda parter från civilsamhället. När det gäller lagförslaget att förbjuda rasistiska organisationer genom ny strafflagstiftning 229 håller regeringen fortfarande på att analysera synpunkterna från det offentliga samrådet 230 . Mot bakgrund av ovanstående är det ännu oklart vilka effekter lagstiftningsinitiativen kommer att få för civilsamhällets engagemang, även om vissa framsteg har gjorts när det gäller 2022 års rekommendation om demokrativillkoren.

Det svenska civilsamhället erbjuder fortfarande ett öppet demokratiskt utrymme, även om den senaste utvecklingen har gett upphov till vissa farhågor i detta avseende. Sverige anses ha ett öppet civilsamhälle 231 . Samrådsprocesserna är i stort sett inkluderande, även om vissa berörda parter hävdar att tidsfristerna har blivit kortare 232 . När det gäller civilsamhällets demokratiska utrymme i allmänhet konstaterar Institutet för mänskliga rättigheter att vissa delar av den senaste utvecklingen och den polariserande retoriken 233 kan ha negativ inverkan på respekten för civilsamhällesorganisationernas yttrande- och föreningsfrihet. Framför allt har flera berörda parter 234 hänvisat till en incident som rapporterades i media i oktober 2022, där en hög företrädare för ett politiskt parti kritiserade och ifrågasatte finansieringen 235 av den icke-statliga organisationen Civil Rights Defenders i samband med dess analys av Tidöavtalet 236 . De berörda parterna ansåg att sådan kritik väckte frågor kring civilsamhällesorganisationernas frihet att bedriva verksamhet 237 .

Bilaga I: Källförteckning i alfabetisk ordning *

* En förteckning över de bidrag som mottagits i samband med samrådet inför 2023 års rapport om rättsstatsprincipen finns på webbplatsen https://commission.europa.eu/publications/2023-rule-law-report-targeted-stakeholder-consultation_en.

Aftonbladet (2023), Debatt: Journalister ses som brottslingar av polisen enligt Reportrar utan gränser och Svenska journalistförbundet,  https://www.aftonbladet.se/debatt/a/venjBl/sjf-rsf-sverige-journalister-ses-som-brottslingar-av-polisen .

Statskontoret (2023), Nya utmaningar och gamla problem – Om korruption i kommuner och regioner, https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2023/nya-utmaningar-och-gamla-problem--om-korruption-i-kommuner-och-regioner/  

Altinget (2022), Debatt: Sex civilsamhällesorganisationer: Så kan framtida lobbyskandaler stoppas,  https://www.altinget.se/artikel/sex-civilsamhallesorganisationer-saa-kan-framtida-lobbyskandaler-stoppas .

Altinget (2022), SD förnekar kartläggning av civila samhällets finansiering, https://www.altinget.se/artikel/sd-fornekar-kartlaggning-av-civila-samhallets-finansiering .

Altinget (2023), SD vill lägga ner MR-institut – men röstade ”ja” till det i riksdagen, https://www.altinget.se/artikel/sd-vill-lagga-ner-mr-institut-men-rostade-ja-till-det-i-riksdagen .

Centrumet för mediernas mångfald och mediefrihet (2023), Övervakningsverktyget för mediepluralism 2023 – landsrapport om Sverige.

Centerpartiets webbplats (2018), Domen i Solna: Ärende om uteslutning, https://www.centerpartiet.se/lokal/stockholmsregionen/stockholms-lan/startsida/nyheter/nyheter/2018-03-05-domen-i-solna-arende-om-uteslutning .

Civil Liberties Union for Europe (2023), bidrag från Civil Liberties Union till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen. 

Europarådet: Ministerkommittén (2021), Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2021)1 till medlemsstaterna om utveckling och förstärkning av effektiva, pluralistiska och oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter.

Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet – Sverige,  https://fom.coe.int/en/pays/detail/11709586 .

Lagrådet (2023), Yttrande om den särskilda straffbestämmelsen om deltagande i en terroristorganisation, https://www.lagradet.se/wp-content/uploads/2023/03/En-sarskild-straffbestammelse-for-deltagande-i-en-terroristorganisation.pdf .

Dagens Juridik (2023), Kommentar från Domstolsverkets generaldirektör, Thomas Rolén – ”Jag förstår att snippadomen väcker känslor”, https://www.dagensjuridik.se/kronikor/thomas-rolen-jag-forstar-att-snippadomen-vacker-kanslor/ .

Dagens Juridik (2023), kommentar från Nämndemännens Riksförbund: Nämndemännen: ”Eniga med Domstolverkets generaldirektör”,  https://www.dagensjuridik.se/debatt/namndemannen-eniga-med-domstolverkets-generaldirektor/ .

Dagens Juridik (2023), Debatt: ”Behov av reviderad korruptionslagstiftning”,  https://www.dagensjuridik.se/nyheter/debatt-behov-av-reviderad-korruptionslagstiftning/ .

Dagens Nyheter (2022), SD begärde lista på Naturskyddsföreningens givare, https://www.dn.se/sverige/sd-begarde-lista-pa-naturskyddsforeningens-givare/ .

Europeiska kommissionen (2020), 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige.

Europeiska kommissionen (2021), 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige.

Europeiska kommissionen (2022), 2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige.

Europeiska kommissionen (2023), Resultattavlan för rättskipningen i EU 2023. Europeiska journalistfederationen (2022), Tove Carlén: ”The Swedish new law on public espionage provides little protection for journalists’ sources”(ej översatt till svenska), https://europeanjournalists.org/blog/2022/12/02/tove-carlen-the-swedish-new-law-on-public-espionage-provides-little-protection-for-journalists-sources/ .

Europaparlamentet (2022), Flash Eurobarometer: News & Media Survey 2022, EB-ID 2832/FL011EP https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/2832 .

Expo (2022), Björn Söder vill stoppa bidrag till organisation som kritiserar Tidöavtalet, https://expo.se/2022/10/bjorn-soder-vill-stoppa-bidrag-till-organisation-som-kritiserar-tidoavtalet .

Greco (2021), femte utvärderingsomgången – Efterlevnadssrapport avseende Sverige om förebyggande av korruption och främjande av integritet i centrala regeringar (högsta verkställande funktioner) och brottsbekämpande organ.

Journalisten (2022), PK varnar för nytt lagförslag om återkallelse av sändningstillstånd för tv och radio, https://www.journalisten.se/nyheter/pk-varnar-nytt-lagforslag-om-aterkallelse-av-sandningstillstand-tv-och-radio .

Kammarkollegiet (2022), Årsredovisning 2022. https://www.kammarkollegiet.se/download/18.7ad5c4f61864b733be73b0b0/1677082762966/Kammarkollegiet%20%C3%85rsredovisning%202022.pdf .  

Kammarkollegiet (2022), Redovisningarna av partiers finansiering för 2021 är nu tillgängliga – Kammarkollegiet), https://www.kammarkollegiet.se/aktuellt/nyheter/2022-07-04-redovisningarna-av-partiers-finansiering-for-2021-ar-nu-tillgangliga . 

The Local (2022), Five of Sweden’s political parties planned to evade party financing laws. https://www.thelocal.se/20220818/five-of-swedens-political-parties-considered-evading-party-financing-laws . 

Kulturdepartementet (2022), Statsrådet Jakob Forssmed i samtal med civilsamhället om demokrativillkor, https://www.regeringen.se/artiklar/2022/12/statsradet-jakob-forssmed-i-samtal-med-civilsamhallet-om-demokrativillkor/ .

Riksrevisionen (2021), Ekobrottsmyndigheten – arbetet mot den organiserade ekonomiska brottsligheten, RIR 2021:30, https://www.riksrevisionen.se/download/18.7346a817da1ef2fefc840/1639129041226/RiR_2021_30_ webb.pdf .

Brottsförebyggande rådet (2023), Skriftliga uppgifter från Brottsförebyggande rådet i samband med besöket i Sverige.

Domstolsverket (2022), Räkna ut ditt ekonomiska underlag, https://www.domstol.se/amnen/rattshjalp/behover-du-rattshjalp/rakna-ut-ditt-ekonomiska-underlag/ .

Domstolsverket (2022), Fyra tidigare Ericsson-anställda frikänns från åtal om grov bestickning,  https://www.domstol.se/nyheter/2022/06/fyra-tidigare-ericsson-anstallda-frikanns-fran-atal-om-grov-bestickning/ . 

Domstolsverket (2022), Sveriges Domstolars första digitala dom, https://www.domstol.se/domstolsverket/nyheter/2022/10/sveriges-domstolars-forsta-digitala-dom/ .

Domstolsverket (2022), Statens servicecenter och Domstolsverket i samverkan för ökad service till medborgare, https://www.domstol.se/domstolsverket/nyheter/2023/01/statens-servicecenter-och-domstolsverket-i-samverkan-for-okad-service-till-medborgare/ .

Domstolsverket (2023), För dig som vill bli nämndeman, https://www.domstol.se/om-sveriges-domstolar/namndeman----ett-fortroendeuppdrag/for-dig-som-vill-bli-namndeman/ .

OECD (2019), Sweden must urgently implement reforms to boost the fight against bribery https://www.oecd.org/corruption/sweden-must-urgently-implement-reforms-to-boost-fight-againstforeign-bribery.htm . 

Myndigheten för press, radio och tv (2023), MPRT och Statens medieråd bildar en ny mediemyndighet, https://via.tt.se/pressmeddelande/mprt-och-statens-medierad-bildar-en-ny-mediemyndighet?publisherId=3235838&releaseId=3340050 .

Myndigheten för press, radio och tv (2023), MPRT föreslås bli behörig myndighet med tillsynsansvar under DSA, https://www.mprt.se/nyhetsrum/nyhetslista/2023/mprt-foreslas-bli-behorig-myndighet-med-tillsynsansvar-under-dsa/ .

Myndigheten för press, radio och tv (2023), MPRT lämnar förslag på framtida villkor för kommersiell radio, https://via.tt.se/pressmeddelande/mprt-lamnar-forslag-pa-framtida-villkor-for-kommersiell-radio?publisherId=3235838&releaseId=3337272 .

Reportrar utan gränser (2023), – Sverige https://rsf.org/en/country/sweden .

Smålänningen (2023), Korruptionsåklagare vill ha skarpare lag, https://www.smalanningen.se/2023-01-03/korruptionsaklagare-vill-ha-skarpare-lag

Svenska Dagbladet (2023), Kommentar från Sveriges Domareförbund: Nämndemän bör inte nomineras av partierna, https://www.svd.se/a/695Rp0/sveriges-domareforbund-namndeman-bor-inte-nomineras-av-partierna .

Svenska Dagbladet (2023), Debatt: ”Lagförslaget är djupt problematiskt”,  https://www.svd.se/a/O8eVM3/lagforslaget-om-deltagande-i-terrororganisation-ar-djupt-problematiskt-skriver-debattorer .

SVT (2023), Efter snippa-domen – partierna ser problem med nämndemannasystemet, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-snippa-domen-partierna-ser-problem-med-namndemannasystemet .

SVT (2023), Efter snippa-fallet: Två nämndemän lämnar hovrätten för västra Sverige,  https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/efter-snippa-fallet-tva-namndeman-lamnar-hovratten .

SVT (2023), Shekarabi: Fel av S-distrikt att kontakta nämndemän i snippa-domen,  https://www.svt.se/nyheter/inrikes/shekarabi-1 . 

SVT (2023), Svårt rekrytera nämndemän efter ”snippa-domen”: ”Flera tvekar att fortsätta”,  https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svart-rekrytera-namndeman-efter-snippa-domen-flera-tvekar-att-fortsatta .

Sveriges regering (2014), Offentlig utredning SOU 2014:86 (Rättvisans pris), https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2014/12/sou-201486/#:~:text=R%C3%A4ttvisans%20pris%20SOU%202014%3A86&text=Utredningens%20uppdrag%20har%20varit%20att,en%20kostnadsd%C3%A4mpande%20effekt%20p%C3%A5%20anslaget .

Sveriges regering (2018), Lag (2018:676) om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet, http://europam.eu/data/mechanisms/COI/COI%20Laws/Sweden/4.%20Act%20on%20Restrictions%20on%20the%20Transfer%20of%20Ministers%20and%20State%20Secretaries%20to%20Other%20than%20State%20Activities%20of%202018_SWE.pdf .

Sveriges regering (2022), Uppdrag att analysera och förbättra förutsättningarna för att motverka korruption inom kommuner och regioner, Fi2022/02296, https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2022/07/uppdrag-att-analysera-och-forbattra-forutsattningarna-for-att-motverka-korruption-inom-kommuner-och-regioner/ .

Sveriges regering (2022), Budgetproposition för domstolsväsendet 2023 (Utgiftsområde 4 Rättsväsendet), https://www.regeringen.se/contentassets/def2026cac0b4ef7acf4afeb988326ed/utgiftsomrade-4-rattsvasendet.pdf .

Sveriges regering (2022), Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag, Prop. 2021./22:262.

Sveriges regering (2022), Underlag från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen.

Sveriges regering (2022), Återkallelse av sändningstillstånd med hänsyn till Sveriges säkerhet, Ds 2022:20, https://regeringen.se/contentassets/e67d0258de644d66b95dd6b2a14ad03a/aterkallelse-av-sandningstillstand-med-hansyn-till-sveriges-sakerhet-ds-202220.pdf .

Sveriges regering (2022), Inordnande av Statens medieråd i Myndigheten för press, radio och tv, Ds 2022:17, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2022/08/ds-202217/ .

Sveriges regering (2022), Regeringens proposition 2022/23:73 – En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2023/03/prop.-20222373.

Sveriges regering (2023), Uppdrag till Myndigheten för press, radio och tv att förbereda inordnandet av Statens medieråds uppgifter i myndigheten, Ku2023/00115, https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2023/02/uppdrag-till-myndigheten-for-press-radio-och-tv-att-forbereda-inordnandet-av-statens-medierads-uppgifter-i-myndigheten/ .

Sveriges regering (2023), Uppdrag att studera otillåten påverkan som utövas av systemhotande aktörer och grupperingar, https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2023/04/uppdrag-att-studera-otillaten-paverkan-som-utovas-av-systemhotande-aktorer-och-grupperingar/ .

Sveriges regering (2023), Kommittédirektiv: Långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service 2023:27,  https://regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/02/dir.-202327 .

Sveriges regering (2023), Offentlig utredning SOU 2023:12. Remiss av SOU 2023:12 Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, https://www.regeringen.se/remisser/2023/04/remiss-av-sou-202312-forstarkt-skydd-for-demokratin-och-domstolarnas-oberoende/ .

Sveriges regering (2023), Rundabordssamtal om otillåten påverkan mot partier och offentligt beslutsfattande, https://www.regeringen.se/artiklar/2023/02/rundabordssamtal-om-otillaten-paverkan-mot-partier-och-offentligt-beslutsfattande/ . 

Sveriges regering (2023), Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2023/03/skarpt-syn-pa-brott-mot-journalister-och-vissa-andra-samhallsnyttiga-funktioner/#:~:text=F%C3%B6r%20att%20st%C3%A4rka%20det%20straffr%C3%A4ttsliga%20skyddet%20f%C3%B6r%20ut%C3%B6vare%20av%20vissa,funktion%20i%20hans%20eller%20hennes .

Sveriges regering (2023), Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2023/06/dir.-202383 .

Sveriges regering (2023), En parlamentarisk kommitté tillsätts med uppdraget att utreda förstärkt insyn i finansiering av partier, https://regeringen.se/pressmeddelanden/2023/06/en-parlamentarisk-kommitte-tillsatts-med-uppdraget-att-utreda-forstarkt-insyn-i-finansiering-av-partier/

Institutet för mänskliga rättigheter (2023), En regering måste stå upp för sin människorättsinstitution, https://mrinstitutet.se/en-regering-maste-sta-upp-for-sin-manniskorattsinstitution-3/ .

Institutet för mänskliga rättigheter (2023), Klart med direktör för Institutet för mänskliga rättigheter, https://mrinstitutet.se/klart-med-direktor-for-institutet-for-manskliga-rattigheter/ .

Institutet för mänskliga rättigheter (2023), Fredrik Malmberg talade på EU-konferens om institutionellt skydd för grundläggande rättigheter, https://mrinstitutet.se/fredrik-malmberg-talade-pa-eu-konferens-om-skydd-for-grundlaggande-rattigheter/ .

Institutet för mänskliga rättigheter (2023), Nominera din kandidat till Rådet för de mänskliga rättigheterna!  https://mrinstitutet.se/wp-content/uploads/2022/01/nominera_kandidat_till_radet_2023_Anpassad.pdf

Svenska journalistförbundet (2022), Nej till förslag om återkallelse av sändningstillstånd, https://www.sjf.se/aktuellt/202211/nej-till-forslag-om-aterkallelse-av-sandningstillstand .

Svenska journalistförbundet (2023), Glädjande besked om ökat straffrättsligt skydd för journalister, https://www.sjf.se/aktuellt/202303/gladjande-besked-om-okat-straffrattsligt-skydd-journalister .

Fonden för mänskliga rättigheter (2023), Öppet brev till statsminister Ulf Kristersson om MR-institutet från 53 organisationer, https://mrfonden.se/2023/05/02/oppet-brev-till-statsminister-ulf-kristersson-om-mr-institutet/ .

Statens medieråd (2022), Om Statens medieråd,  https://www.statensmedierad.se/ovrigt/about-the-swedish-media-council .

Sveriges kommuner och regioner (2021), Välfärdsbrott och otillåten påverkan – Från bidragsfusk till systemhotande brottslighet, https://skr.se/skr/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/valfardsbrottettvaxandeproblemikommunerna.587 72.html .

Sveriges riksdag (2022), Utlandsspioneri (vilande grundlagsförslag m.m.), https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/utlandsspioneri-vilande-grundlagsforslag-mm_HA01KU7 .

Sveriges riksdag (2023), Översyn av JO-ämbetet, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/betankande/oversyn-av-jo-ambetet_ha01ku32/.

Sveriges advokatsamfund (2021), Advokatsamfundets rättsstatliga program, https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/advokatsamfundet_sv/advokatsamfundet/rattsstatligt-program-2021.pdf. .

Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023), Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, https://www.regeringen.se/contentassets/fcde0b9ad7154db5a01527f72b0f4103/forstarkt-skydd-for-demokratin-och-domstolarnas-oberoende-sou-2023-12.pdf .

Transparency International (2023), Corruption Perception Index 2022. https://www.transparency.org/en/cpi/2022  

TV4 (2023), SD vill avveckla bidrag till arbete mot rasism, https://www.tv4.se/artikel/5TyAlxMqRNdEGzg13lZMG3/avsloejar-sd-vill-avveckla-bidrag-till-arbete-mot-rasism .

Bilaga II: Landsbesök i Sverige

I mars 2023 höll kommissionens avdelningar virtuella möten med:

·Ekobrottsmyndigheten

·Statskontoret

·Civil Rights Defenders, Kulturdepartementet

·Finansdepartementet

·Justitiedepartementet

·Domstolsverket

·Forum – idéburna organisationer med social inriktning

·Institutet för mänskliga rättigheter

·Riksdagens ombudsmäns kansli

·Statsministerns kansli

·Myndigheten för press, radio och tv

·Medieombudsmannen

·Åklagarmyndigheten

·Konstitutionsutskottets kansli

·Högsta förvaltningsdomstolen

·Högsta domstolen

·Sveriges domareförbund

·Advokatsamfundet

·Svenska journalistförbundet

·Tidningsutgivarna

·Sveriges radio (SR)

·Sveriges television (SVT)

·Internationella juristkommissionens svenska sektion

·Transparency International Sverige

* Kommissionen träffade också företrädare för följande organisationer vid ett antal övergripande möten:

·Alda (Europeiska sammanslutningen för lokal demokrati)

·Amnesty International

·Förbundet för medborgerliga friheter i Europa

·Civila samhället Europa

·Culture Action Europe

·Europeiskt centrum för press- och mediefrihet

·Europeiskt medborgarforum

·Europeiska journalistfederationen

·Europeiskt partnerskap för demokrati

·Europeiskt ungdomsforum

·Free Press Unlimited

·Front Line Defenders

·ILGA-Europa

·Internationella juristkommissionen

·Internationella federationen för mänskliga rättigheter

·Internationella familjeplaneringsorganisationens europeiska nätverk

·Internationella pressinstitutet

·JEF-Europa

·Osservatorio Balcani e Caucaso Transeuropa

·Philea

·Reportrar utan gränser

·SOLIDAR

·Transparency International EU

(1)      Arbetsdomstolen och Försvarsunderrättelsedomstolen. Underlag från Sverige till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen. För en beskrivning av domstolsväsendets struktur, se Cepej (2021), Study on the functioning of judicial systems in the EU Member States. Sverige har inte någon författningsdomstol.

(2)      Domarnämnden består av nio ledamöter: fem aktiva eller före detta domare som föreslås av domstolarna, två jurister verksamma utanför domstolsväsendet (en advokat som föreslås av Sveriges advokatsamfund och ytterligare en jurist som föreslås av Sveriges kommuner och regioner och Arbetsgivarverket) samt två företrädare för allmänheten. Allmänhetens företrädare utses av riksdagen (och är vanligtvis riksdagsledamöter), medan de sju övriga ledamöterna utses av regeringen.

(3)      Domarnämnden lägger, efter en bedömning av sökandenas kvalifikationer, fram ett motiverat förslag (rangordnad förteckning, i allmänhet tre sökande) till regeringen, som utser domaren. Om regeringen har för avsikt att välja en kandidat som inte ingår i nämndens förslag, ska nämnden ges möjlighet att yttra sig över kandidaten. I praktiken har regeringen alltsedan det nuvarande systemet trädde i kraft 2011 alltid följt nämndens förslag.

(4)      Lag (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare.

(5)      Regeringsformen, 12 kap. 2 §.

(6)      Underlag från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 2.

(7)      Rättegångsbalken, 8 kap.

(8)      Figur 49 och 51, 2023 års resultattavla för rättskipningen i EU. Domstolarnas upplevda oberoende kategoriseras enligt följande: mycket lågt (färre än 30 % av uppgiftslämnarna anser att domstolsväsendets oberoende ligger på en ganska eller mycket bra nivå), lågt (30–39 %), medelhögt (40–59 %), högt (60–75 %), mycket högt (över 75 %).

(9)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 3–4.

(10)      Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023). Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende.

(11)      Se föregående fotnot.

(12)      Den nya myndigheten skulle i allt väsentligt ha samma uppdrag som Domstolsverket. Dessutom borde regeringen vara skyldig att inhämta ett budgetförslag från den nya myndigheten. Om regeringens budgetproposition till riksdagen skulle avvika från den nya myndighetens förslag skulle regeringen vara skyldig att motivera avvikelsen. Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023). Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, s. 47–50.

(13)      Enligt rekommendationen skulle styrelsen vara sammansatt av nio ledamöter, varav fem ska vara, eller ha varit, ordinarie domare. Varje styrelseledamot bör ha en ersättare. Ledamöterna och deras ersättare ska förordnas av regeringen för en period om sex år. Ett särskilt utnämningsförfarande kommer att införas för att säkerställa att domstolarna har ett betydande inflytande över styrelsens sammansättning. En styrelseledamot eller dennes ersättare i styrelsen skulle inte samtidigt kunna vara riksdagsledamot, statsråd, anställd i riksdagen, anställd i Regeringskansliet, anställd på central nivå i ett politiskt parti eller inneha en annan anställning eller ett annat uppdrag som gör honom eller henne olämplig för uppdraget. Beslut om att skilja en styrelseledamot från sitt uppdrag (annat än på egen begäran) skulle fattas av riksdagen på begäran av konstitutionsutskottet. Minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter skulle behöva rösta för beslutet. Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023). Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, s. 47–50, 331–336 och 341–345.

(14)      Styrelsen skulle utse den nya myndighetens direktör i stället för regeringen, som för närvarande är fallet med Domstolsverket. Direktören skulle ha en tidsbegränsad anställning på sex år med möjlighet till förlängning med ytterligare tre år. Beslut om att skilja direktören från hans eller hennes anställning skulle fattas av styrelsen. Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023). Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, s. 49.

(15)      Bland annat tog kommittén hänsyn till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och rättspraxis vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (t.ex. krav på en oberoende och opartisk domstol som upprättats enligt lag), Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, fördragen och domstolens rättspraxis (enligt artikel 19.1 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 47 i stadgan), FN:s grundprinciper om domstolsväsendets oberoende, Europarådets rekommendation CM/Rec(2010)12 om domares självständighet, effektivitet och ansvar, den europeiska stadgan om regler för domarnas rättsställning eller Venedigkommissionens rapport om rättsväsendets oberoende, del I. Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023). Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, s. 221–239.

(16)      Kommittén jämförde situationen för de områden som omfattades av rapporten med Danmark, Finland, Island, Norge, Estland, Nederländerna och Tyskland. Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023). Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, s. 241–276.

(17)      Enligt dagens ordning kan riksdagen ändra grundlagen genom två likalydande beslut med enkel majoritet. Mellan det första och andra beslutet ska det hållas ett riksdagsval (ordinarie val eller nyval). Kommittén föreslog att en kvalificerad majoritet (två tredjedelar) i riksdagen skulle krävas för den andra omröstningen. Kravet att inhämta ett yttrande från Lagrådet borde utökas så att det omfattar grundlagsändringar av grundläggande rättigheter och friheter (detta gäller för närvarande endast grundlagsändringar på områdena pressfrihet och yttrandefrihet). Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023). Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, s. 43–46.

(18)      Kommittén föreslog riktade ändringar av det nuvarande systemet för utnämning av ordinarie domare genom att föreskriva i regeringsformen att domare ska utnämnas av regeringen på förslag av ett särskilt organ, där en majoritet av ledamöterna är eller har varit ordinarie domare. En ny bestämmelse skulle införas i regeringsformen om de villkor på vilka en ledamot eller efterträdare i det föreslagna organet kan skiljas från sitt uppdrag. Dessutom borde regeringen endast utse en person som föreslagits av Domarnämnden som domare. Om förslaget omfattar flera kandidater med en inbördes rangordning skulle regeringen inte vara bunden av rangordningen. Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023). Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, s. 50–51.

(19)      Kommittén behandlade även förfarandena för prövning av de omständigheter under vilka en domare kan skiljas eller stängas av från sin anställning eller vara skyldig att genomgå en läkarundersökning. För domare (som inte är justitieråd) utförs denna prövning för närvarande av Statens ansvarsnämnd och granskas i förekommande fall av en domstol. Enligt kommittén bör det disciplinära systemet inte ha koppling till den verkställande makten, så som för närvarande är fallet, och ansvarsutkrävandet av domare bör inte i första hand vara en arbetsrättslig fråga. Kommittén ansåg att det bör inrättas en ansvarsnämnd för domare med konstitutionellt skydd bestående av en majoritet av ledamöter som är eller har varit ordinarie domare. Eftersom detta förslag låg utanför kommitténs uppdrag föreslog den sistnämnda att en särskild utredning skulle inledas. Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023). Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, s. 52–53. Enligt resultattavlan för rättskipningen i EU 2023 var andelen kvinnor med högre tjänster inom rättsväsendet mindre än 30 %. Figur 36, 2023 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(20)      Kommittén föreslog att det borde föreskrivas i regeringsformen att justitieråd endast ska kunna skiljas från sin anställning om de har uppnått den lagstadgade avgångsåldern och att ett sådant beslut inte ska kunna ges retroaktiv verkan. Justitieråd bör vara skyldiga att avgå från sin anställning vid utgången av den månad då han eller hon fyller 69 år. Efter ansökan från ett justitieråd bör den nya domstolsmyndigheten kunna besluta om en högre avgångsålder om det krävs av angelägna verksamhetsmässiga skäl. Förslagen för justitieråd bör även gälla för andra domare. Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023). Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, s. 53–54.

(21)      Detta förslag avser möjligheten att de båda högre domstolarna prövar ärenden gemensamt i en särskild sammansättning. Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023). Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, s. 55.

(22)      Kommittén påpekade att separata utredningar skulle krävas för att fullt ut genomföra vissa av dess förslag, däribland i frågor om arbetsrätt och förfarandet för att utkräva ansvar av ordinarie domare. Det nödvändiga förberedande arbetet borde slutföras så att relevant lagstiftning också kan träda i kraft den 1 april 2027. Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023). Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, s. 56.

(23)      Det offentliga samrådet pågår fram till den 1 september 2023. Sveriges regering (2023), offentlig utredning SOU 2023:12.

(24)      Det finns inte något annat sätt att bli nominerad än av ett politiskt parti. Domstolsverket (2023), För dig som vill bli nämndeman.

(25)      Nämndemän väljs vart fjärde år. De politiska partier som är representerade i kommun- och regionfullmäktige nominerar enskilda personer som speglar befolkningssammansättningen. Baserat på de politiska partiernas relativa representation i kommun- och regionfullmäktige får partierna nominera olika många nämndemän. De valda nämndemännen måste uppfylla behörighets- och lämplighetskraven, genomgå en obligatorisk utbildning (om offentliggörande och sekretess, entledigande, etik och uppdragets icke-politiska karaktär) och avlägga ed innan de tjänstgör vid en domstol. Nämndemän och yrkesdomare deltar på lika villkor när ett ärende avgörs. Varje nämndeman och domare har en individuell röst, och nämndemännen får komma till tals i alla aspekter av ärendet, inbegripet i rättsliga frågor. I samband med sitt tjänsteutövande i domstol får nämndemännen inte sprida politiska åsikter och inte påverkas av personliga värderingar. I grundlagen föreskrivs även att ingen myndighet, inte ens Sveriges riksdag, får påverka hur en domstol ska besluta i ett enskilt ärende eller hur en domstol på annat sätt ska tillämpa en rättsstatsprincip i ett visst ärende. Underlag från Sverige till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 4, samt skriftliga uppgifter från Justitiedepartementet och Domstolsverket i samband med besöket i Sverige.

(26)      Vid rättegångar i tingsrätterna och förvaltningsdomstolarna deltar tre nämndemän under ledning av en yrkesdomare. I andra instans vid hovrätterna och kammarrätterna deltar två nämndemän och tre yrkesdomare. Se föregående fotnot.

(27)      Domstolsverket (2023), För dig som vill bli nämndeman.

(28)      Se föregående fotnot.

(29)      Svenska Dagbladet (2023), Kommentar från Sveriges domareförbund: Nämndemän bör inte nomineras av partierna, Dagens Juridik (2023), Kommentar från Domstolsverkets generaldirektör: ”Jag förstår att snippadomen väcker känslor”, Dagens Juridik (2023), Kommentar från Nämndemännens Riksförbund: Nämndemännen: ”Eniga med Domstolverkets generaldirektör”, SVT (2023), Efter snippa-domen – partierna ser problem med nämndemannasystemet.

(30)      SVT (2023), Efter snippa-fallet: Två nämndemän lämnar hovrätten för västra Sverige, SVT (2023), Shekarabi: Fel av S-distrikt att kontakta nämndemän i snippa-domen.    Domareförbundet hänvisade även till en liknande incident 2018, då ett politiskt parti inledde ett förfarande för att utesluta två nämndemän som hade nominerats som företrädare för partiet. Det skäl som uppgavs var att ordalydelsen av en dom, i vilken de två nämndemän som nominerats av partiet hade deltagit, inte motsvarade partiets värderingar. Skriftliga uppgifter och information från Domareförbundet i samband med besöket i Sverige. Centerpartiets webbplats (2018), Domen i Solna: Ärende om uteslutning.

(31)      Under den relevanta perioden pågick rekryteringen av nämndemän för mandatperioden 2024–2027. SVT (2023), Svårt rekrytera nämndemän efter ”snippa-domen”: ”Flera tvekar att fortsätta”.

(32)      Sveriges advokatsamfund anser att systemet med nämndemän bör reformeras för att minska nämndemännens inflytande i den rättsliga processen, att nämndemännen bör vara opolitiska och inte utnämnas av politiska organ och att de inte bör delta i hovrätternas och kammarrätternas avgöranden. Sveriges advokatsamfund (2021), Advokatsamfundets rättsstatliga program, s. 16 . Nämndemännens Riksförbund förespråkar inte någon ändring av det nuvarande systemet, trots att man medger att det finns brister. Riksförbundet vill i stället bland annat se att det finns fler nämndemän utan partitillhörighet och att fler unga väljer att bli nämndemän. SVT (2023), Svårt rekrytera nämndemän efter ”snippa-domen”: ”Flera tvekar att fortsätta”.

(33)      Domareförbundet hänvisade till två regeringspropositioner. År 2002 föreslogs i SOU 2002:61 att 20 procent av nämndemännen borde utses utan att ha nominerats av ett politiskt parti, och år 2013 föreslogs i SOU 2013:49 att minst hälften av nämndemännen borde utnämnas utan att ha nominerats av ett politiskt parti. Svenska Dagbladet (2023), Kommentar från Sveriges domareförbund: Nämndemän bör inte nomineras av partierna, och information från Sveriges domareförbund i samband med landsbesöket i Sverige.

(34)      Europadomstolens dom av den 25 november 1993, Holm mot Sverige, 14191/88, punkt 30; Europadomstolens dom av den 16 december 2003, Cooper mot Förenade kungariket, 48843/99, punkt 123.

(35)      Figur 41 och 42, 2023 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(36)      Figur 46, 2023 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(37)      Figur 47 och 48, 2023 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(38)      Handläggningen av brottmålsdomar, liksom andra domar, har varit digital under en längre tid. Domar i brottmål vid tingsrätterna kommer hädanefter att undertecknas digitalt. All information som rör domen läggs in i en strukturerad form, och de myndigheter som har tillträde till systemet får automatiskt den information om domen de behöver utan att domstolen behöver skicka informationen manuellt. Domstolsverket (2022), Sveriges Domstolars första digitala dom, och skriftliga uppgifter från Brottsförebyggande rådet i samband med besöket i Sverige.

(39)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 5.

(40)      Syftet med tjänsten, som först infördes vid nio statliga servicecenter, är att öka möjligheten att närvara, ge kortare resvägar för deltagarna och säkerställa färre inställda förhandlingar på grund av att deltagarna har svårt att närvara fysiskt. Domstolsverket (2022), Statens servicecenter och Domstolsverket i samverkan för ökad service till medborgare.

(41)      Domstolarna tilldelades omkring 3,15 miljoner euro (36 miljoner svenska kronor) för 2023. Enligt förslaget ska de få omkring 7,01 miljoner euro (80 miljoner kronor) 2024 och omkring 14,89 miljoner euro (170 miljoner kronor) 2025. Domstolsverket (2023), Budgetunderlag, s. 7 och underlag från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 3. Uppgifter från Justitiedepartementet i samband med besöket i Sverige.

(42)      Som anges i 2022 års rapport om rättsstatsprincipen hade Domstolsverket bett om ytterligare medel på omkring 10,7 miljoner euro (115 miljoner kronor) för domstolarnas verksamhet 2025. 2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 4–5, samt uppgifter från Justitiedepartementet i samband med besöket i Sverige.

(43)      I budgetpropositionen 2023 anges åtta ytterligare uppgifter, däribland den nya strukturen för civilförsvaret och samhällets krisberedskap, initiativet om skyddat boende för barn och vuxna (som utsatts för våld i hemmet) och en ny förverkandelagstiftning. Dessa ytterligare uppgifter och initiativ är inte bara en kompensation som ger mer anslag till domstolarna, utan omfattar även överföringen av resurser från domstolarna till andra myndigheter. Skriftliga uppgifter och information från Justitiedepartementet i samband med besöket i Sverige; Sveriges regering (2022), Budgetproposition för domstolsväsendet 2023, s. 74.

(44)      Sveriges advokatsamfund betonade även att inte bara domstolarna, utan även andra delar av rättsväsendet, däribland polisen och åklagarmyndigheten, hade fått ökade budgetanslag. Information från Sveriges advokatsamfund i samband med besöket i Sverige.

(45)      Domareförbundet förväntar sig att de ekonomiska anslagen kommer att påverkas avsevärt av ökade hyreskostnader. Dessutom är domstolarnas anslag mindre än anslagen till polisen och åklagarmyndigheten, vilket påverkar behandlingen av mål i domstolarna. Information från Sveriges domareförbund i samband med besöket i Sverige.

(46)      Domstolsverket och domaren kommer överens om en lön när domaren tillsätts. Lönerna revideras varje år. De nya lönerna förhandlas mellan den enskilda domaren och domstolens ordförande (eller en högre domare som har delegerats denna uppgift). Uppgifter från Sverige till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 8.

(47)      Som även anges i 2021 års rapport om rättsstatsprincipen bör de huvudsakliga reglerna i systemet för avlöning av professionella domare fastställas i lag i enlighet med Europarådets rekommendationer. Jfr rekommendation CM/Rec(2010)12 från Europarådets ministerkommitté, punkt 53. Dessutom anser Venedigkommissionen att domarlöner bör vara lagligt garanterande på ett sätt som motsvarar ämbetets värdighet och uppdragets omfattning. Se Venedigkommissionen, Independence of the Judicial System, Part I, CDL-AD(2010)004, The Independence of Judges, punkt 51. Enligt Domareförbundet hade Sverige redan tidigare ett ersättningssystem för domare som fastställts i lag. Detta var situationen fram till 2004, då kollektivavtalet infördes. Information från Sveriges domareförbund i samband med besöket i Sverige.

(48)      Domareförbundet anser att möjligheten att rekrytera högre jurister med högre löner är ett argument för individuella ingångslöner, men att detta inte bör påverka efterföljande individuell lönesättning som skulle kunna uppnås genom att rekrytera nya jurister i en högre lönenivå. Domareförbundet påpekar vidare att ersättningen till domare kan styras politiskt, i synnerhet eftersom det i slutändan är Domstolsverket som har rätt att fastställa individuella löner (även om det för närvarande finns ett beslut om delegering till domstolarnas ordförande). Domareförbundet påpekar att Domstolsverkets generaldirektör utnämns av regeringen och att verket är ett offentligt organ. Förbundet anser att det inte finns något i det nuvarande systemet som hindrar att regeringen, genom Domstolsverket, utövar tryck på domstolarna genom att belöna eller sanktionera enskilda domares tillämpning av lagen. Skriftliga uppgifter från Sveriges domareförbund i samband med besöket i Sverige.

(49)      Domareförbundet hänvisade till problem med rekrytering av domare till lediga tjänster i centrala Sverige, däribland i Linköping, Norrköping, Uppsala, Karlstad och Örebro. Information från Sveriges domareförbund i samband med besöket i Sverige.

(50)      Domstolsverket är tillsammans med domarnas fackförbund (Jusek) avtalspart i kollektivavtalet. Verket hänvisade till bestämmelsen i kollektivavtalet (6 § Lokalt löneavtal 2011-05-25 mellan Domstolsverket och Jusek, inom RALS 2010-T), i vilken bland annat föreskrivs att en domares lön aldrig får fastställas på grunder som strider mot rättsväsendets oberoende eller på ett sätt som objektivt skulle vara en reaktion på hur en domare dömer eller på annat sätt tillämpar lagen i enskilda ärenden. Lönesättningen för en domare ska baseras på antagandet att det rättsliga beslutsfattandet medför ett särskilt ansvar. Skriftliga uppgifter från Domstolsverket i samband med besöket i Sverige.

(51)      Det rättsliga stödet i brottmål och förvaltningsmål är baserat på behov och inte på ett tröskelvärde för inkomst. Skriftliga uppgifter från Justitiedepartementet i samband med besöket i Sverige.

(52)      Enligt Justitiedepartementet är grundidén bakom rättshjälp i Sverige att en enskild person bör bidra till kostnaden i den utsträckning han eller hon har råd. Således betalar sökanden en avgift för rättshjälp som varierar mellan 2 och 40 procent av kostnaderna beroende på sökandens inkomst. Skriftliga uppgifter från Justitiedepartementet i samband med besöket i Sverige. När berättigandet till rättshjälp ska fastställas används olika faktorer för att beräkna tröskelvärdet för årsinkomst, däribland tillgångar, skulder eller vissa typer av inkomster/ersättningar. Domstolsverket (2022), Räkna ut ditt ekonomiska underlag.

(53)      Skriftliga uppgifter från Justitiedepartementet i samband med besöket i Sverige.

(54)      Se föregående fotnot. Sveriges advokatsamfund har emellertid påpekat att det rättsliga skyddet kan omfattas av olika tak och att en enskild person kan gå miste om ekonomiskt stöd från försäkringen om taket överskrids. Information från Sveriges advokatsamfund i samband med besöket i Sverige.

(55)      Sveriges regering (2014), offentlig utredning SOU 2014:86, s. 224. Baserat på den genomsnittliga växelkursen 2014 skulle detta motsvara omkring 43 945 euro.

(56)      Sveriges advokatsamfund betonade att det svenska systemet för rättshjälp har förändrats i riktning mot privatfinansiering i stället för ett statligt finansierat system. Eftersom tröskelvärdet inte har höjts eller justerats för inflation har antalet enskilda personer som har möjlighet att få rättshjälp stadigt minskat. Skriftliga uppgifter och information från Sveriges advokatsamfund i samband med besöket i Sverige. Enligt organisationen Civil Rights Defenders innebar tröskelvärdet på 260 000 kronor att 80 % av befolkningen hade möjlighet att få rättshjälp 1999, medan endast 36 % av befolkningen ligger under tröskelvärdet idag. Uppgifter från Civil Rights Defenders i samband med besöket i Sverige.

(57)      Figur 3, 2023 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(58)      Figur 6, 2023 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(59)      Figur 11 och 12, 2023 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(60)      Figur 13, 2023 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(61)      Enligt uppgifter från Domstolsverket har antalet inkommande och avgjorda ärenden fortsatt att minska under 2022 (med 7 % för inkommande och 6 % för avgjorda ärenden jämfört med 2021), samtidigt som antalet pågående ärenden i slutet av året också har fortsatt att minska (160 727 ärenden år 2022 jämfört med 158 245 ärenden år 2021). Domstolsverket (2023), Årsredovisning 2022, s. 12 och 13.

(62)      Domstolsverket (2023), Årsredovisning 2022, s. 85–86.

(63)      Transparency International, Corruption Perceptions Index 2022, s. 2–3. Graden av upplevd korruption kategoriseras enligt följande: låg (experters och företagsledares upplevelse av korruption i offentlig sektor ges en poäng som överstiger 79), relativt låg (79–60 poäng), relativt hög (59–50 poäng), hög (under 50 poäng).

(64)      Sverige fick 85 poäng 2018 och 83 poäng 2022. Värdet ökar/minskar betydligt om det förändras med mer än fem poäng, förbättras/försämras (förändras med 4–5 poäng), ligger relativt stabilt (förändras med 1–3 poäng) under de senaste fem åren.

(65)      Special Eurobarometer 534: Corruption (2023). Uppgifterna i Eurobarometern om invånarnas upplevelse och erfarenhet av korruption uppdateras varje år. Den tidigare uppsättningen uppgifter finns i Special Eurobarometer 523 (2022).

(66)      Flash Eurobarometer 524: Businesses’ attitudes towards corruption in the EU (2023). Uppgifterna i Eurobarometern om företagens upplevelse och erfarenhet av korruption uppdateras varje år. Den tidigare uppsättningen uppgifter finns i Flash Eurobarometer 507 (2022).

(67)      Special Eurobarometer 534: Corruption (2023).

(68)      Flash Eurobarometer 524: Businesses’ attitudes towards corruption in the EU (2023).

(69)      2021 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 6, och 2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 8.

(70)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 8.

(71)      Se föregående fotnot.

(72)      Information från Statskontoret i samband med besöket i Sverige.

(73)     Information från Justitiedepartementet i samband med besöket i Sverige.

(74)      Underlag från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 7.

(75)      Information från Statskontoret i samband med landsbesöket i Sverige.

(76)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 8, och 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 6.

(77)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 5, 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 6, och 2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 8.

(78)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 8.

(79)      Information från Justitiedepartementet i samband med besöket i Sverige.

(80)      Se föregående fotnot.

(81)      Se föregående fotnot.

(82)      Se föregående fotnot.

(83)      Information från åklagarmyndigheten och polisen i samband med besöket i Sverige. Polisens riksenhet mot korruption består av 28 personer, däribland polistjänstemän, civila utredare och kriminaltekniker. Inom åklagarmyndigheten arbetar 10 överåklagare med ekonomisk brottslighet.

(84)      Information från polisen i samband med besöket i Sverige.

(85)      Information från åklagarmyndigheten i samband med besöket i Sverige.

(86)      Se föregående fotnot.

(87)      Under 2021 gjordes 309 anmälningar om mottagande av muta, och under 2022 hade antalet anmälningar sjunkit till 80. Jämfört med de fyra föregående åren har antalet anmälda mutbrott legat på en relativt jämn nivå. Under 2019 gjordes 73 anmälningar om mottagande av muta, och under 2020 var antalet anmälningar 58. Skriftligt bidrag från Brottsförebyggande rådet i samband med besöket i Sverige.

(88)      Se föregående fotnot.

(89)      Riksrevisionen (2021), Ekobrottsmyndigheten – arbetet mot den organiserade ekonomiska brottsligheten, s. 5–7, och 2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 8–9.

(90)      Information från Ekobrottsmyndigheten i samband med besöket i Sverige.

(91)      Information från åklagarmyndigheten i samband med besöket i Sverige, och Sveriges kommuner och regioner (2021), Välfärdsbrott och otillåten påverkan, s. 5: ”Problematiken kring otillåten påverkan verkar öka. Ibland är påverkansförsöken kopplade till välfärdsbrott, ibland till andra beslut som kommunala tjänstemän och politiker fattar. Intervjuerna från tjänstepersoner som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden visar att otillåten påverkan från kriminella kan vara närvarande i det dagliga arbetet och leda till självcensur och tystnadskultur. Många tjänstepersoner som intervjuats beskriver inte detta endast i termer av en arbetsmiljöfråga, utan också som ett hot mot vårt demokratiska system.”

(92)      Se föregående fotnot.

(93)      Information från åklagarmyndigheten och polisen i samband med besöket i Sverige.

(94)      Sveriges regering (2023), Rundabordssamtal om otillåten påverkan mot partier och offentligt beslutsfattande.

(95)      Sveriges regering (2023), Uppdrag att studera otillåten påverkan som utövas av systemhotande aktörer och grupperingar.

(96)      Underlag som mottagits från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 10.

(97)      Information från Brottsförebyggande rådet i samband med besöket i Sverige.

(98)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 9–10.

(99)      Underlag som mottagits från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 1.

(100)      Underlag som mottagits från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 1.

(101)    Föregående fotnot, s. 7, samt information från åklagarmyndigheten i samband med besöket i Sverige. Enligt regeringen deltar polismyndigheten i internationella nätverk för att bekämpa korruption, däribland Global Operational Network of Anti-Corruption Law Enforcement Authorities (GlobE-nätverket) och Global Law Enforcement Network against Transnational Bribery (GLEN). Åklagarmyndigheten bekräftade att de har tillräckliga resurser för att utreda ärenden avseende mutor i utlandet.

(102)      Underlag från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 7, samt information från åklagarmyndigheten i samband med besöket i Sverige.

(103)      Domstolsverket (2022), Fyra tidigare Ericsson-anställda frikänns från åtal om grov bestickning.

(104)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 10, samt information från åklagarmyndigheten i samband med besöket i Sverige.

(105)      I samband med den landsspecifika övervakningen avseende OECD:s konvention mot mutor har OECD flera gånger sedan 2014 uppmanat Sverige att ta itu med problem rörande det svenska ramverket för mutbrott utomlands, däribland i fråga om straffrättsligt ansvar för företag och dubbel straffbarhet. Se även OECD (2019), Sweden must urgently implement reforms to boost the fight against bribery och uppgifter som mottagits i samband med besöket i Sverige.

(106)      Enligt åklagarmyndigheten skulle insatserna för att uppnå fällande domar i ärenden avseende mutor i utlandet förstärkas om de omfattade juridiska personers intressesfär och straffrättsliga ansvar. Dagens Juridik (2023), Debatt: ”Behov av reviderad korruptionslagstiftning”, och Smålänningen (2023), Korruptionsåklagare vill ha skarpare lag.

(107)      Uppgifter från Justitiedepartementet i samband med besöket i Sverige.

(108)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om läget i Sverige, s. 10.

(109)      Uppgifter från Justitiedepartementet i samband med landsbesöket i Sverige.

(110)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om läget i Sverige, s. 10.

(111)      I sin utvärderingsrapport rekommenderade Greco att den framtida uppförandekoden skulle omfattas av någon form av övervakningsmekanism. Greco, femte utvärderingsrundan – Utvärderingsrapport, rekommendation v, punkt 20.

(112)      Skriftliga uppgifter från Justitiedepartementet i samband med besöket i Sverige.

(113)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 10.

(114)      Se föregående fotnot.

(115)      Information från Justitiedepartementet i samband med besöket i Sverige.

(116)      Se föregående fotnot.

(117)      Greco, femte utvärderingsrundan – Efterlevnadsrapport, rekommendation viii, punkterna 50–52.

(118)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om läget i Sverige, s. 11.

(119)      Underlag som mottagits från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 9.

(120)      Sveriges regering (2022), Uppdrag att analysera och förbättra förutsättningarna för att motverka korruption inom kommuner och regioner, Fi2022/02296.

(121)      Sveriges regering (2022), Uppdrag att analysera och förbättra förutsättningarna för att motverka korruption inom kommuner och regioner, Fi2022/02296.

(122)      Underlag som mottagits från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 8.

(123)      Statskontoret (2023), Nya utmaningar och gamla problem – Om korruption i kommuner och regioner, 2023:13.

(124)      Information från Justitiedepartementet i samband med besöket i Sverige. Den 24 februari 2023 anordnades en särskild debatt om den svenska regeringens åtgärder mot korruption.

(125)    Altinget (2022), Debatt: Sex civilsamhällesorganisationer: Så kan framtida lobbyskandaler stoppas.

(126)      Sveriges regering (2023), En parlamentarisk kommitté tillsätts med uppdraget att utreda förstärkt insyn i finansiering av partier.

(127)      Greco, femte utvärderingsrundan – Utvärderingsrapport, rekommendation v, punkterna 51–52 och Greco, femte utvärderingsrundan – Efterlevnadsrapport, rekommendation v, punkt 37.

(128)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om läget i Sverige, s. 11.

(129)      Lag (2018:676) om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet.

(130)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om läget i Sverige, s. 11. Från det att reglerna infördes under 2018 till slutet av maj 2022 har 21 statsråd och statssekreterare anmält övergång till annan verksamhet till Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner.

(131)      Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner (2022), Verksamhetsredogörelse för Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner 2022.

(132)      Lag (2018:676) om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet.

(133)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om läget i Sverige, s. 11.

(134)      Information från Finansdepartementet i samband med besöket i Sverige.

(135)    Kammarkollegiet (2022), Årsredovisning 2022, Dnr. 2.3.5-2629-23.

(136)    Kammarkollegiet (2022), Redovisningarna av partiers finansiering för 2021 är nu tillgängliga.

(137)      The Local (2022), Five of Sweden’s political parties planned to evade party financing laws. Enligt svensk lagstiftning är anonyma donationer förbjudna om deras värde överstiger 0,05 gånger prisbasbeloppet, vilket motsvarade 2 380 kronor eller 230 euro 2021.

(138)      Sveriges regering (2023), En parlamentarisk kommitté tillsätts med uppdraget att utreda förstärkt insyn i finansiering av partier.

(139)      Direktiv (EU) 2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten.

(140)      Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

(141)      Information från den nationella polismyndigheten i samband med besöket i Sverige.

(142)    Information från Statskontoret i samband med besöket i Sverige.

(143)      Till exempel fick Transparency International Sverige ett bidrag som organisationen använde för att inrätta en nationell stödlinje om visselblåsarlagen.

(144)      Information från Transparency International Sverige i samband med besöket i Sverige.

(145)      Information från Statskontoret i samband med besöket i Sverige.

(146)      Flash Eurobarometer 524: Businesses’ attitudes towards corruption in the EU (2023). Detta är sju procentenheter lägre än EU-genomsnittet.

(147)      Ett valfrihetssystem är ett förfarande varigenom den enskilda personen har rätt att välja vilken leverantör som ska utföra tjänsten bland de leverantörer för vilka den upphandlande myndigheten har godkänt och tilldelat ett kontrakt.

(148)      Effektiv och tillförlitlig kontroll av leverantörer vid tilldelning av offentliga kontrakt, DIR 2022: 50, offentliggjord den 3 juni 2022, och uppgifter från myndigheterna angående rättsstatsprincipen, s. 10–11.

(149)      Information från Finansdepartementet i samband med besöket i Sverige.

(150)      Information från Sveriges regering i samband med besöket i Sverige.

(151)      Sveriges regering (2022), Uppdrag att redogöra för hur myndigheten arbetar med att ställa krav i samband med upphandlingar och genomförande av verksamheten i syfte att motverka brottslighet.

(152)    Den svenska författningen består av fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

(153)      Radio- och tv-lagen.

(154)      Relevanta delar av författningen: regeringsformen och yttrandefrihetsgrundlagen.

(155)      Sverige ligger på fjärde plats i Reportrar utan gränsers internationella pressfrihetsindex för 2023, jämfört med tredje plats året innan.

(156)      Sveriges regering (2022), Inordnande av Statens medieråd i Myndigheten för press, radio och tv, Ds 2022:17.

(157)      Den svenska medietillsynsmyndighetens oberoende har skydd i grundlagen (regeringsformen, 12 kap. 2 §.).

(158)      Sveriges regering (2023), Uppdrag till Myndigheten för press, radio och tv att förbereda inordnandet av Statens medieråds uppgifter i myndigheten, Ku2023/00115; Myndigheten för press, radio och tv (2023), MPRT och Statens medieråd bildar en ny mediemyndighet.

(159)      Statens medieråd (2022), Om Statens medieråd.

(160)      Information från Kulturdepartementet och Myndigheten för press, radio och tv i samband med landsbesöket 2023.

(161)      Information från Myndigheten för press, radio och tv i samband med landsbesöket 2023; Myndigheten för press, radio och tv (2023), MPRT föreslås bli behörig myndighet med tillsynsansvar under DSA; Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster).

(162)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2023, landsrapport för Sverige, s. 11.

(163)      Som angavs i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 8.

(164)      Sveriges regering (2022), Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag, Prop. 2021/22:262.

(165)      Underlag från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 15, och information från Myndigheten för press, radio och tv i samband med besöket i Sverige 2023.

(166)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2023, landsrapport för Sverige, s. 10–11.

(167)      Generella konkurrensregler gäller för mediekoncentration och sammanslagningar.

(168)      Enligt landsuppgifterna i Reportrar utan gränsers internationella pressfrihetsindex 2023 domineras den svenska audiovisuella marknaden av ett fåtal aktörer: fyra tv-koncerner och tre radiokoncerner (detta inbegriper offentligt ägda medier).

(169)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2023, landsrapport för Sverige, s. 13.

(170)      Information från Kulturdepartementet i samband med landsbesöket 2023.

(171)      Information från Myndigheten för press, radio och tv i samband med landsbesöket 2023; Myndigheten för press, radio och tv (2023), MPRT lämnar förslag på framtida villkor för kommersiell radio.

(172)      Underlag från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 13; Sveriges regering (2022), Återkallelse av sändningstillstånd med hänsyn till Sveriges säkerhet, Ds 2022:20.

(173)      Sveriges regering (2022), Återkallelse av sändningstillstånd med hänsyn till Sveriges säkerhet, Ds 2022:20.

(174)      Svenska journalistförbundet (2022), Nej till förslag om återkallelse av sändningstillstånd; Journalisten (2022), PK varnar för nytt lagförslag om återkallelse av sändningstillstånd för tv och radio.

(175) Enligt Europaparlamentets Flash Eurobarometer: News & Media Survey 2022, uppgav 66 % av Sveriges medborgare att de har förtroende för tv och radio inom public service (högre än EU-genomsnittet på 49 %).

(176)      Som angavs i 2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 13–14.

(177)      Sveriges regering (2023), Kommittédirektiv: Långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service, 2023:27.

(178)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2023, landskapitel för Sverige, s. 17.

(179)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2023, landskapitel för Sverige, s. 11, och information från Svenska journalistförbundet i samband med besöket i Sverige.

(180)      Sveriges regering (2023), Skärpt syn på brott mot journalister och vissa andra samhällsnyttiga funktioner.

(181)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 9, och 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 12.

(182)      Information från Tidningsutgivarna i samband med landsbesöket 2023; Svenska journalistförbundet (2023), Glädjande besked om ökat straffrättsligt skydd för journalister.

(183)      Information från Justitiedepartementet och Tidningsutgivarna i samband med besöket i Sverige och underlag från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 15.

(184)      Underlag från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 16.

(185)      Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet – Sverige.

(186)      Aftonbladet (2023), Debatt: Journalister ses som brottslingar av polisen enligt Reportrar utan gränser och Svenska journalistförbundet.

(187)      Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet – Sverige, svar från de svenska myndigheterna (14 april 2023).

(188)      Sveriges riksdag (2022), Utlandsspioneri (vilande grundlagsförslag m.m.).

(189)      Information från Medieombudsmannen och Tidningsutgivarna i samband med landsbesöket 2023; Europeiska journalistförbundet (2022), Tove Carlén: ”The Swedish new law on public espionage provides little protection for journalists’ sources” (inte översatt till svenska).

(190)      Information från konstitutionsutskottet i samband med landsbesöket 2023, och skrivelse från Sveriges ständiga representation till Europarådet (2023) om plattformen för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet – Sverige.

(191)      Lagrådet består av ledamöter från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådets granskning utgör en viktig kontroll i förväg av hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna. Regeringen och riksdagen kan välja att inte följa Lagrådets yttrande men domstolar kan komma att beakta detta vid en senare bedömning av lagen i fråga. 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 11.

(192)      I fem av dessa ärenden avsåg det negativa yttrandet endast delar av förslagen. Information från Statsrådsberedningen i samband med besöket i Sverige.

(193)      Detta gällde följande tre propositioner: Regeringens proposition 2022/23:48 – Sekretess vid Försäkringskassans handläggning av ärenden om elstöd samt slopad kontrolluppgiftsskyldighet, Regeringens proposition 2022/23:42 – Genomförande av tillgänglighetsdirektivet samt Regeringens proposition 2021/22:279 – Snabbare lagföring av brott. Skriftliga uppgifter från Statsrådsberedningen i samband med besöket i Sverige.

(194)      För närvarande måste regeringen eller konstitutionsutskottet inhämta ett yttrande från Lagrådet innan riksdagen beslutar om grundlag på tryck- och yttrandefrihetsområdet. Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023). Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, s. 42–43.

(195)      Kommittén ska framför allt bedöma: i) huruvida nya grundläggande rättigheter och friheter – en rätt till abort, en rätt till domstolsprövning och ett generellt skydd mot diskriminering – bör läggas till i regeringsformen, ii) huruvida rätten till medborgarskap bör ändras så att det blir möjligt att återkalla medborgarskap under vissa omständigheter, iii) huruvida det bör införas utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten i förhållande till kriminella sammanslutningar, och iv) vilka generella förutsättningar som bör gälla för att en inskränkning i näringsfriheten och egendomsskyddet ska vara godtagbar. Sveriges regering (2023), Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter.

(196)      Information från Riksdagens ombudsmän i samband med besöket i Sverige.

(197)      Efter en rapport som offentliggjordes i maj 2022 av en partiöverskridande kommitté bestående av ledamöter i riksdagens konstitutionsutskott lämnade Riksdagens ombudsmän in sina synpunkter på rapporten i november 2022. Information från konstitutionsutskottets kansli och Riksdagens ombudsmän i samband med besöket i Sverige.

(198)      Grundlagsändringarna skulle omfatta införandet av en ny bestämmelse om beslutsfattande och beslutsmässighet vid uppsägning av en ombudsman som inte har riksdagens förtroende i syfte att stärka ombudsmännens konstitutionella ställning. Dessutom skulle de ändringar av lagstiftningen som rör riksdagsordningen bland annat innebära att mandatperioden för en ny ombudsman förlängs från fyra år till sex år och att mandatperioden vid omval fastställs till tre år. Sveriges riksdag (2023), Översyn av JO-ämbetet.

(199)      Underlag från Sverige till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 6.

(200)      Se föregående fotnot.

(201)      Undersökningskommittén ansåg att Justitiekanslerns tillsynsuppgifter borde betraktas som regeringens kontroll av domstolarnas och de enskilda domarnas rättsskipning. Enligt kommittén kan den tillsyn av rättsväsendet som utövas av Riksdagens ombudsmän tillgodose det allmänna intresset på ett bättre sätt eftersom ombudsmännen utses av riksdagen. Mot denna bakgrund föreslog kommittén att det borde föreskrivas i regeringsformen att endast Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen får utöva tillsyn över eller granska domstolarnas rättskipande verksamhet, men inte Justitiekanslern. Slutbetänkande av 2020 års grundlagskommitté (2023). Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, s. 52.

(202)      Europarådets ministerkommitté övervakar vidtagandet av nödvändiga verkställandeåtgärder för en dom från Europadomstolen. Kommitténs praxis är att gruppera ärenden mot en stat som kräver likartade verkställandeåtgärder, särskilt allmänna åtgärder, och granska dem tillsammans. Det första fallet i gruppen har utsetts till det vägledande ärendet vad gäller tillsyn över de allmänna åtgärderna och upprepade ärenden i gruppen kan avslutas när det bedöms att alla möjliga enskilda åtgärder som krävs för att ge den klagande upprättelse har vidtagits.

(203)      Samtliga siffror har beräknats av European Implementation Network och bygger på antalet ärenden som ansågs vara pågående vid det årliga brytdatumet den 1 januari 2023. Se European Implementation Networks bidrag till 2022 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 7.

(204)      Europadomstolens dom av den 1 mars 2016, Arlewin mot Sverige, 22302/10, har väntat på verkställande sedan 2016.

(205)      Uppgifter enligt Europarådets onlinedatabas (HUDOC-EXEC).

(206)      Information från Institutet för mänskliga rättigheter i samband med besöket i Sverige.

(207)      Institutet förväntar sig att den fjärde cykeln av den allmänna återkommande utvärderingen av Sverige, som inleds i slutet av 2024, även kommer att sammanfalla med möjligheten att åtgärda eventuella brister i dess uppdrag. Skriftliga uppgifter och information från Institutet för mänskliga rättigheter i samband med besöket i Sverige.

(208)      Skriftliga uppgifter och information från Institutet för mänskliga rättigheter i samband med besöket i Sverige.

(209)      Information från Institutet för mänskliga rättigheter i samband med besöket i Sverige.

(210)      Institutet hade haft en vikarierande direktör sedan inrättandet den 1 januari 2022. Institutet för mänskliga rättigheter (2023), Klart med direktör för Institutet för mänskliga rättigheter.

(211)      Det rådgivande organet ska förmedla kunskaper och erfarenheter till institutet från aktörer inom det civila samhället och andra som arbetar med mänskliga rättigheter. Organet ska även lämna in förslag till regeringen när det gäller ledamöterna i institutets styrelse. Institutet för mänskliga rättigheter (2023), Nominera din kandidat till Rådet för de mänskliga rättigheterna!

(212)      Se föregående fotnot.

(213)      Ett förslag angående institutets budget för 2024 förväntas i september 2023. Skriftliga uppgifter och information från Institutet för mänskliga rättigheter i samband med besöket i Sverige.

(214)      Institutet för mänskliga rättigheter (2023), En regering måste stå upp för sin människorättsinstitution, och uttalandet från institutets direktör vid en konferens den 21 april 2023: ”… let me just shortly mention the current situation in Sweden. As was also mentioned yesterday we see that human rights in general are being challenged in the public debate. In that context the existence of our institution is also being questioned. When an institution is questioned in such a way it is of utmost importance with strong political backing, not least from the government. We have unfortunately not yet received any such support. We expect the government to clarify urgently the question marks that currently surrounds the continued existence of Sweden’s National Human Rights Institution.” (...låt mig bara kort beskriva den nuvarande situationen i Sverige. Som nämndes igår ser vi att mänskliga rättigheter allt oftare utmanas i den offentliga debatten. I det sammanhanget ifrågasätts även vårt instituts existensberättigande. Om ett institut ifrågasätts på ett sådant sätt är det mycket viktigt med politisk uppbackning, särskilt från regeringens sida. Tyvärr har vi ännu inte fått något sådant stöd. Vi förväntar oss att regeringen omgående rätar ut de frågetecken som för närvarande omger framtiden för Institutet för mänskliga rättigheter.). Institutet för mänskliga rättigheter (2023), Fredrik Malmberg talade på EU-konferens om institutionellt skydd för grundläggande rättigheter.

(215) Det öppna brevet hade undertecknats av 53 av civilsamhällets organisationer i Sverige, däribland Amnesty International Sverige, Civil Rights Defenders, Human Rights Watch, Internationella juristkommissionens svenska sektion och Fonden för mänskliga rättigheter. Fonden för mänskliga rättigheter (2023), Öppet brev till statsminister Ulf Kristersson om MR-institutet från 53 organisationer.

(216)      TV4 (2023), SD vill avveckla bidrag till arbete mot rasism och Altinget (2023), SD vill lägga ner MR-institut – men röstade ”ja” till det i riksdagen.

(217)      Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2021)1 till medlemsstaterna om utveckling och förstärkning av effektiva, pluralistiska och oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter, punkt 1.

(218)      2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 19–20.

(219)      Demokrativillkoren skulle syfta till att förhindra tilldelning av offentliga medel till verksamheter som inte är förenliga med samhällets grundläggande värden. Sveriges regering (2019), Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället.

(220)      Enligt den senaste budgetpropositionen fördelar regeringen omkring 2,31 miljarder euro (26,4 miljarder kronor) till civilsamhället. En mindre del av dessa medel går direkt till särskilda organisationer, medan huvuddelen tilldelas till olika myndigheter, däribland Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Socialstyrelsen, Skolverket och Naturvårdsverket. För närvarande fördelas bidragen av 40 myndigheter baserat på omkring 80 förordningar som fastställer villkoren för varje bidrag. Uppgifter från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 21.

(221)      Kulturdepartementet (2022), Statsrådet Jakob Forssmed i samtal med civilsamhället om demokrativillkor, och uppgifter från Sverige till 2023 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 17.

(222)      Den svenska författningen består av fyra grundlagar. För att grundlagen ska kunna ändras måste riksdagen fatta två likadana beslut med ett riksdagsval emellan. Riksdagen (2022), Grundlagarna.

(223)      Vissa berörda parter ansåg att ändringen även skulle påverka legitima verksamheter inom civilsamhället och att organisationer med demokratiska syften eller personer som är engagerade i internationella oppositionella grupper skulle riskera att felaktigt klassificeras som terroristorganisationer. Se 2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 19–20, och Sveriges regering (2021), Regeringens proposition 2021/22:42 – Föreningsfrihet och terroristorganisationer.

(224)      Lagen antogs den 5 maj och trädde i kraft den 1 juni 2023. Sveriges regering (2022), Regeringens proposition 2022/23:73 – En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation.

(225)      Lagrådet instämde inte i regeringens uttalande att den föreslagna straffbestämmelsen hade ett väl avgränsat tillämpningsområde och att kriminaliseringens omfattning var noggrant avvägd. Lagrådet ansåg att förslaget inte borde läggas till grund för lagstiftning i nuvarande skick, och att det i stället borde övervägas om en lagstiftning av den här typen verkligen bör införas och hur den i så fall bör utformas. Lagrådet (2023), Yttrande om den särskilda straffbestämmelsen om deltagande i en terroristorganisation, s. 20–21.

(226)      Se föregående fotnot.

(227)      Regeringen har lagt fram sina förtydliganden med avseende på Lagrådets synpunkter i lagförslaget. Enligt regeringen är förslaget inte för långtgående i förhållande till den befintliga risken. Dessutom anser regeringen att definitionen av en terroristorganisation i förslaget till terroristbrottslag är lämplig och att den ger utrymme för de kompromisser som behöver göras, till exempel när det gäller motståndsrörelser i totalitära stater som arbetar för införandet av ett demokratiskt samhälle, även om detta, som Lagrådet också påpekar, inte tydligt framgår av bestämmelsernas ordalydelse. Skriftliga uppgifter från Justitiedepartementet i samband med besöket i Sverige, och Sveriges regering (2022), Regeringens proposition 2022/23:73 – En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation.

(228)      Den 2 maj publicerade Amnesty International Sverige, Civil Rights Defenders, Forum – idéburna organisationer med social inriktning och LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer en uppmaning i en dagstidning om att regeringen borde ompröva förslaget. De berörda parterna hävdade att den föreslagna straffbestämmelsen är otydligt avgränsad och riskerar att träffa handlingar som inte nödvändigtvis bör vara straffbara, till exempel om åtal riktas mot en politisk flykting som stöttat en befrielse- och motståndsrörelse i sitt hemland. Parterna hänvisade även till Lagrådets yttrande att det finns en risk för att de rättstillämpande myndigheterna kan komma att behöva göra avvägningar av politisk art och att andra stater kan försöka sätta press på Sverige när det gäller hur lagstiftningen bör tillämpas med avseende på enskilda organisationer och personer. Svenska Dagbladet (2023), Debatt: ”Lagförslaget är djupt problematiskt”.

(229)      Som anges i 2022 års rapport om rättsstatsprincipen gick 24 organisationer ut med sin kritik mot förslaget och hävdade att det inte gick att utforma ett förbud som var både tillräckligt starkt för att skydda människors rätt att inte utsättas för rasism och tillräckligt snävt för att inte hota grundläggande rättigheter. I stället har de förespråkat en bättre användning av befintliga lagliga instrument. Dessutom ansåg de att förslaget riskerar att skapa en rättslig definition av rasism som är mycket snävare än den allmänna uppfattningen av rasism, vilket skulle kunna tolkas och användas för att legitimera grupper som styrs av rasistiska värderingar. 2022 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Sverige, s. 20, samt uppgifter från Forum – idéburna organisationer med social inriktning i samband med besöket i Sverige.

(230)      Uppgifter från Justitiedepartementet i samband med besöket i Sverige.

(231)      Det svenska civilsamhället är fortfarande öppet enligt Civicus klassificering. Betygen följer en femgradig skala som definieras enligt följande: öppet, inskränkt, motarbetat, undertryckt och stängt.

(232)    Information från Sveriges advokatsamfund och Internationella juristkommissionens svenska sektion i samband med besöket i Sverige. Sveriges advokatsamfund har även noterat en negativ trend där undersökningskommittéer med särskilda rättsliga experter väljs bort och där rättsliga förslag i stället utarbetas direkt av Regeringskansliet och/eller statsråden.

(233)    Institutet hänvisade till synpunkter som framförts av akademiker om att sådana utvecklingstrender, särskilt i fråga om politiska strategier, retorik och finansiering, skulle påverka civilsamhällets status och roll om de tilläts fortsätta. I detta sammanhang hänvisade institutet till en alltmer polariserande rasistisk och uppviglande retorik inför de allmänna valen i september 2022 och den strängare lagföringen av klimatdemonstranter. Skriftliga uppgifter och information från Institutet för mänskliga rättigheter i samband med besöket i Sverige. Dessutom ansåg Civil Rights Defenders att klimatdemonstranter behandlades strängare för trafikblockader som förr brukade utredas som ringa brott (”civil olydnad”) med böter i straffskalan, medan de på senare tid allt oftare har lett till fängelsestraff (med brottsrubriceringen ”sabotage”). Information från Civil Rights Defenders i samband med besöket i Sverige och uppgifter från Civil Liberties Union for Europe, s. 16–17.

(234)      Information från Institutet för mänskliga rättigheter, Civil Rights Defenders och Forum – idéburna organisationer med social inriktning i samband med besöket i Sverige.

(235)      Expo (2022), Björn Söder vill stoppa bidrag till organisation som kritiserar Tidöavtalet, Altinget (2022), SD förnekar kartläggning av civila samhällets finansiering.

(236)      I Tidöavtalet fastställs samarbetet mellan regeringens koalitionspartier (Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna) och Sverigedemokraterna.

(237)      I samband med en liknande utveckling i oktober 2022 rapporterade Civil Right Defenders att en tjänsteman från samma partis riksdagskontor hade tagit kontakt med den icke-statliga Naturskyddsföreningen en vecka efter att föreningen hade publicerat sin granskning av Tidöavtalet för att begära uppgifter om vilka enskilda personer och företag som hade gjort donationer till föreningen. Dagens Nyheter (2022), SD begärde lista på Naturskyddsföreningens givare, och information från Civil Rights Defenders i samband med besöket i Sverige.