EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 8.6.2023
SWD(2023) 200 final
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
Rapport om tidig varning avseende Sverige
Följedokument till
Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén
med fastställande av vilka medlemsstater som riskerar att inte uppfylla målen för materialåtervinning av kommunalt avfall och förpackningsavfall till 2025 och målet för minskning av deponering av avfall till 2035
{COM(2023) 304 final} - {SWD(2023) 175 final} - {SWD(2023) 176 final} - {SWD(2023) 180 final} - {SWD(2023) 181 final} - {SWD(2023) 182 final} - {SWD(2023) 183 final} - {SWD(2023) 184 final} - {SWD(2023) 185 final} - {SWD(2023) 186 final} - {SWD(2023) 187 final} - {SWD(2023) 188 final} - {SWD(2023) 189 final} - {SWD(2023) 195 final} - {SWD(2023) 196 final} - {SWD(2023) 197 final} - {SWD(2023) 198 final} - {SWD(2023) 199 final}
1.Inledning
Syftet med denna rapport om tidig varning är att hjälpa de medlemsstater som riskerar att misslyckas med att uppnå i) målet för 2025 på 55 % för förberedelse av kommunalt avfall för återanvändning och materialåtervinning (målet fastställdes i artikel 11.2 c i direktiv 2008/98/EG) och i) målet för 2025 på 65 % för återanvändning och återvinning av deras förpackningsavfall (målet fastställdes i artikel 6.1 f i direktiv 1994/62/EG). Denna rapport ger också en uppdatering om hur medlemsstaterna presterar i förhållande till målet för 2035 att högst 10 % av det kommunala avfallet deponeras (målet fastställdes i artikel 5.5 i direktiv 1999/31/EG).
Rapporten bygger på tidigare stöd från kommissionen för att hjälpa medlemsstaterna att följa EU-lagstiftningen avseende hantering av kommunalt avfall, inklusive i förekommande fall den första rapporten om tidig varning.
I den bedömning som låg till grund för rapporten om tidig varning urskildes 18 medlemsstater som riskerade att missa 2025 års målet för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall, varav 10 även riskerar att missa materialåtervinningsmålet för 2025 för allt förpackningsavfall.
Denna bedömning bygger på en samarbetsprocess som präglas av öppenhet, i vilken de berörda medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån deltar, och en djupgående analys av den senaste politiska utvecklingen i medlemsstaterna. Den processen omfattade även ett ingående samråd med medlemsstaternas myndigheter med ansvar för avfallshantering. De möjliga åtgärder som fastställs under denna process bygger på befintlig bästa praxis och har till syfte att hjälpa medlemsstaterna att uppnå målen för 2025, varför de är inriktade på politiska åtgärder som kan vidtas på kort sikt. De åtgärderna bör ses som ett komplement till de åtgärder som rekommenderades i de färdplaner som utarbetades till föregående efterlevnadsfrämjande verksamheter och till de åtgärder som rekommenderades i översynen av genomförandet av miljölagstiftningen.
2.Viktiga resultat
På grundval av en analys av befintliga och fast planerade strategier på avfallsområdet anser man att Sverige riskerar att missa 2025 års mål på 55 % för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av det kommunala avfallet.
Återvinningsgraden för kommunalt avfall som rapporterats av Sverige låg relativt stabilt mellan 2015 och 2019, även om den sjönk något från toppnoteringen på 48,4 % 2016 till 46,6 % 2019. Under samma period ökade förbränningsgraden till 53 % 2019. Sverige har sedan 2020 tillämpat de nya beräkningsreglerna för materialåtervinning av kommunalt avfall, vilket innebar att andelen sjönk till 38,3 %. Det innebär att Sveriges återvinningsgrad för kommunalt avfall ligger 16,7 procentenheter under målet på 55 % 2025.
Även om nästan inget kommunalt avfall deponeras (deponeringsandelen var mindre än 1 % 2020) sänds merparten till förbränningsanläggningar, vilket visar på ett starkt beroende av den metoden. Andelen avfallsförbränning ökade till cirka 60 % 2020 och är mer än dubbelt så stor som EU-genomsnittet på 27 %.
För förpackningsavfall rapporterade Sverige år 2019 en materialåtervinningsgrad på 63,6 %. Återvinningsgraden för förpackningar kan dock bli lägre då de nya beräkningsreglerna tillämpas. År 2020 minskade materialutnyttjandegraden för allt förpackningsavfall till 60,9 %, vilket är 4,1 procentenheter lägre än 2025 års materialåtervinningsmål för förpackningsavfall på 65 %. För 2020 uppnådde eller överskred alla rapporterade materialåtervinningsgrader för specifika förpackningsmaterial de respektive mål som ska uppnås senast 2025 med undantag för plast- och träförpackningar.
Låga återvinningsgrader beror främst på
-låg verkningsgrad vad avser papper, kartong, plast och biologiskt avfall i det separata insamlingssystemet samt, rent generellt, glest inrättade sopavlämningsplatser,
-bristen på stödmekanismer för att säkerställa företagens sopsortering,
-det faktum att avfallsförbränning fortfarande är den dominerande formen av avfallsbehandling i Sverige.
3.Huvudsakliga rekommendationer
Bland de åtgärder som anses nödvändiga för att understödja det svenska arbetet med att förbättra sina avfallshanteringsresultat anges tre huvudrekommendationer nedan.
1.Stödja förberedelse för återanvändning av kommunalt avfall och återanvändningssystem för förpackningar.
2.Utveckla infrastruktur för avfallshantering i samband med de högre stegen i avfallshierarkin för att minska beroendet av förbränning, bl.a. för återvinning av plastförpackningar.
3.Förbättra tjänsterna som avser separat insamling av avfallsfraktioner som separeras vid källan – särskilt förpackningar och biologiskt avfall – för att säkerställa höga verkningsgrader i hela landet.
4.Införa stödmekanismer för att säkerställa företagens sopsortering.
I tabellen nedan förtecknas ett antal möjliga åtgärder för att understödja det svenska arbetet med att förbättra sina avfallshanteringsresultat.
4.God praxis
Följande åtgärder som Sverige har infört betraktas som god praxis som bidrar till bättre återvinningsresultat.
-Deponeringsförbud för vissa avfallstyper – Det svenska förbudet mot deponering av brännbart avfall (som infördes 2002) och organiskt avfall (som infördes 2005) har lett till en låg deponeringsgrad, där mindre än 1 % av det kommunala avfallet deponerades 2021.
-Medfinansieringsprogram för biogasanläggningar – Enligt den svenska regeringen har många biogasanläggningar baserade på anaerob nedbrytning byggts med stöd av samfinansieringsprogram mellan kommuner och den privata sektorn. Dessa program leder till i) ökad insamling av livsmedelsavfall från företag och hushåll, vilket ger råmaterial till rötkamrarna, och ii) uppförande av behandlingsanläggningar nära systemet för insamling av livsmedelsavfall. Biogas används som bränsle i lokaltrafik och sopbilar.
-Lokala incitament för förebyggande av avfall – Göteborgs stad har infört särskilda åtgärder för att minska genereringen av avfall inom stadens egna verksamheter. I en åtgärd ingår målet att minska en heltidsanställds generering av avfall med 40 % mellan 2020 och 2030, medan andra åtgärder syftar till att förebygga specifika avfallstyper som t.ex. livsmedelsavfall, elektroniskt avfall och engångsprodukter. Det har lett till både mindre avfall och lägre kostnader för staden och för hushållen. Åtgärderna har genomförts i samarbete med personal som arbetar på äldreboenden, skolor, förskolor, kontor, restauranger och matställen samt i lägenhetshus. Arbetet har varit framgångsrikt och inspirerat andra kommuner att införa den modell som utvecklats i Göteborg.
|
ÖVERSIKT ÖVER MÖJLIGA ÅTGÄRDER FÖR BÄTTRE MATERIALÅTERVINNING
|
|
Samhällsstyrning
|
|
1)Införa stödmekanismer (exempelvis kommunal vägledning för företag) för att säkerställa en separat insamling av återvinningsbart kommunalt avfall från företag i syfte att öka verkningsgraden för fraktioner som separeras vid källan.
|
|
2)För att både uppnå hög verkningsgrad och hög kvalitet avseende insamlat avfall, fastställ obligatoriska mål eller indikatorer för separat insamling av avfall för kommuner eller andra organ (t.ex. privata avfallsoperatörer som ansvarar för den separata insamlingen). Detta skulle kunna kompletteras med mekanismer för ekonomiska eller andra incitament som skulle belöna eller straffa organ i enlighet med deras resultat. Information om det lokala insamlingssystemets resultat kan också göras tillgänglig för allmänheten för att öka medvetenheten (t.ex. på en webbplats).
|
|
Förebyggande insatser
|
|
3)Vidta åtgärder för att öka återanvändningen och förhindra generering av icke återvinningsbart kommunalt avfall.
|
|
Separat insamling
|
|
4)Öka verkningsgraderna för separat insamlat kommunalt avfall genom att till fullo genomföra insamling av återvinningsbara avfallstyper från dörr till dörr med hög tillgänglighet. Överväga ett snabbare genomförande av lagstiftningen om obligatorisk separat insamling av biologiskt avfall.
|
|
Avfallsbehandling
|
|
5)Stödja förberedelse för återanvändning av kommunalt avfall och utveckla infrastruktur för avfallshantering som fokuserar på de högre stegen i avfallshierarkin för att minska beroendet av förbränning, bl.a. för återvinning av plastförpackningar.
|
|
Kommunikation och åtgärder för att öka medvetenheten
|
|
6)Fortsätta och stärka medvetandehöjande verksamheter som är skräddarsydda för olika målgrupper (t.ex. hushåll, kommersiella avfallsproducenter, landsbygds- och stadsområden, lärare och elever) för att öka deras medverkan i separat insamling, särskilt när nya tjänster för separat insamling byggs ut.
|
|
Utökat producentansvar och ekonomiska instrument
|
|
7)Använda ekonomiska instrument för att stimulera avfallshantering i samband med de högre stegen i avfallshierarkin. Det kommer att bidra till att göra återanvändning, förberedelse för återanvändning och materialåtervinning ekonomiskt attraktivt, och minska beroendet av avfallsdeponering. De ekonomiska incitamenten bör vara tillräckligt stora och utformas till att bli effektiva och styra avfallshanteringen uppåt i avfallshierarkin.
|
|
8)Ökade insatser för att inrätta återanvändningssystem för förpackningar kommer att medföra miljöfördelar och hjälpa medlemsstaterna att uppfylla EU:s återvinningsmål för förpackningar.
|
