EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 24.5.2023

COM(2023) 631 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Ungern, Malta, Österrike, Polen, Slovenien, Slovakien och Finland

Rapport utarbetad i enlighet med artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Ungern, Malta, Österrike, Polen, Slovenien, Slovakien och Finland

Rapport utarbetad i enlighet med artikel 126.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

1.Inledning

1 Förfarandet vid alltför stora underskott fastställs i artikel 126 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (fördraget). Förfarandet beskrivs närmare i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott, som ingår i stabilitets- och tillväxtpakten.

I rapporten i enlighet med artikel 126.3 i fördraget granskas om medlemsstaterna har uppfyllt fördragets underskotts- och skuldkriterier.

Huvudsakliga uppgifter som ligger till grund för och motiverar denna rapport

Vid bedömningen av underskottskriteriet tar kommissionen hänsyn till den faktiska underskottskvoten för 2022 och den förväntade kvoten för 2023. Underskottskriteriet enligt artikel 126 i fördraget är efterlevs om underskottet i den offentliga sektorns finanser föregående år (2022) och det förväntade underskottet för innevarande år (2023) inte överskrider 3 % av BNP. Om endera gör det granskar kommissionen huruvida underskottskvoten har minskat avsevärt och kontinuerligt och närmar sig referensvärdet. Den granskar också huruvida referensvärdet bara överskrids undantagsvis och övergående och huruvida underskottet håller sig nära referensvärdet (avsnitt 2). Faktorer av betydelse beaktas om antingen i) den offentliga skulden inte överskrider 60 % av BNP eller ii) skulden överskrider 60 % av BNP men underskottet är nära 3 % av BNP och överskridandet är övergående (avsnitt 4).

2 Skuldkriteriet är uppfyllt om den offentliga bruttoskulden inte överskrider 60 % av BNP i slutet av föregående år (2022). Om den överskrider 60 % av BNP överväger kommissionen huruvida skuldkvoten minskar tillräckligt mycket och närmar sig referensvärdet i tillfredsställande takt i linje med riktmärket för skuldminskning (avsnitt 3). Medlemsstater som följer riktmärket och uppfyller underskottskriteriet tas inte upp i den här rapporten. Faktorer av betydelse beaktas alltid vid bedömningen av om skuldkriteriet ärm uppfyllt (avsnitt 4).

3 I denna rapport jämförs också den offentliga sektorns underskott med utgifterna for de offentliga investeringarna samtidigt som alla övriga faktorer av betydelse beaktas, inbegripet medlemsstatens ekonomiska och budgetmässiga läge på medellång sikt.

I rapporten behandlas efterlevnaden av underskotts- och skuldkriterierna i 16 medlemsstater: Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Ungern, Malta, Österrike, Polen, Slovenien, Slovakien och Finland, av följande skäl (se även tabell 1):

-Enligt uppgifter som validerades av Eurostat den 21 april 2023 4 överskred det offentliga underskottet 2022 3 % av BNP i tio medlemsstater: Belgien, Tjeckien, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Ungern, Malta, Österrike och Polen 5 . Faktiska underskott på över 3 % av BNP för 2022 förefaller vid första anblicken visa att dessa medlemsstater har alltför stora underskott 6 .

-I enlighet med 2023 års stabilitets- och konvergensprogram 7 beräknas det offentliga underskottet i Bulgarien, Tyskland, Estland, Slovenien och Slovakien dessutom överskrida 3 % av BNP 2023. De planerade underskotten för 2023 i dessa program förefaller vid första anblicken visa att dessa fem medlemsstater har alltför stora underskott.

-Den offentliga bruttoskulden i slutet av 2022 överskred referensvärdet på 60 % av BNP i Belgien, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Ungern, Österrike, Portugal, Slovenien och Finland. I Frankrike, Italien och Finland följde inte den offentliga bruttoskulden riktmärket för skuldminskning. Detta förefaller vid första anblicken visa att dessa tre medlemsstater har alltför stora underskott på grundval av skuldkriteriet.

Politiska rekommendationer mot bakgrund av fortsatt stor osäkerhet

Rådets finanspolitiska rekommendationer har utvecklats under de senaste åren som svar på den förändrade ekonomiska situationen. Samordnade politiska åtgärder på EU-nivå och nationell nivå har dämpat covid-19-pandemins inverkan på medlemsstaternas ekonomier och banat väg för en stark återhämtning. När det gäller Rysslands anfallskrig mot Ukraina har den europeiska ekonomin lyckats begränsa krigets negativa effekter och har klarat energikrisen tack vare en snabb diversifiering av försörjningen och en rejäl minskning av gasförbrukningen.

Aktiveringen av den allmänna undantagsklausulen 8 i stabilitets- och tillväxtpakten i mars 2020 möjliggjorde storskaligt finanspolitiskt stöd i alla medlemsstater som svar på covid-19-pandemin. Tack vare undantagsklausulen kunde medlemsstaterna vidta de åtgärder som var nödvändiga för att hantera krisen, även om det innebar att de avvek från vissa budgetkrav som normalt gäller enligt EU:s finanspolitiska ramverk. Under 2020 och 2021 dämpade samordnade politiska åtgärder framgångsrikt de makroekonomiska effekterna av covid-19-pandemin. Under 2022 minskade också finanspolitiken de sociala och ekonomiska konsekvenserna av de plötsligt stigande energipriserna och gjorde det möjligt att tillhandahålla humanitärt bistånd till flyktingar från Ukraina. Kommissionen ansåg att villkoren för att behålla den allmänna undantagsklausulen 2023 och att avaktivera den i slutet av 2023 var uppfyllda 9 .

10 Den 20 juli 2020 rekommenderade rådet medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder under 2020 och 2021 för att effektivt hantera covid-19-pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den påföljande återhämtningen. Rådet rekommenderade även medlemsstaterna att så snart de ekonomiska förhållandena medgav det bedriva en finanspolitik som syftar till att nå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt och säkerställa en hållbar skuldsättning, samtidigt som investeringarna ökas.

11 12 Ett år senare, den 18 juni 2021, antog rådet en differentierad finanspolitisk vägledning i rekommendationerna för 2022. Medlemsstater med låg och medelhög skuldkvot uppmanades att bedriva eller hålla fast vid en stödjande finanspolitik, medan medlemsstater med hög skuldkvot uppmanades att utnyttja faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) för att finansiera ytterligare investeringar till stöd för återhämtningen och samtidigt bedriva en försiktig finanspolitik. Alla medlemsstater rekommenderades att upprätthålla sina nationellt finansierade investeringar. I en liknande anda efterlystes i rådets rekommendation av den 5 april 2022 om den ekonomiska politiken i euroområdet en finanspolitisk inriktning i hela euroområdet under 2022 som inräknat nationella budgetar och finansieringen från faciliteten för återhämtning och resiliens även fortsättningsvis är måttligt stödjande. Det rekommenderades att finanspolitiken skulle differentieras med hänsyn till styrkan i återhämtningen och behovet av att finanspolitisk hållbarhet säkerställs och av att investeringarna ökas, samtidigt som man beaktar behovet av att minska skillnaderna mellan medlemsstaterna.

13 Den 12 juli 2022 antog rådet på nytt en differentierad finanspolitisk vägledning för 2023. Medlemsstater med låg och medelhög skuldkvot uppmanades att säkerställa att ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter var i linje med en neutral inriktning på politiken. Medlemsstater med hög skuldkvot rekommenderades bedriva en försiktig finanspolitik genom att begränsa ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter så att den är lägre än den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt. Efter 2023 uppmanades de sistnämnda att säkerställa en trovärdig och successiv skuldminskning genom successiv konsolidering, investeringar och reformer. Samtliga medlemsstater rekommenderades att vara redo att anpassa de löpande utgifterna efter den föränderliga situationen, utöka de offentliga investeringarna för den gröna och den digitala omställningen och för energitrygghet samt uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt efter 2023.

14 I rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet den 16 maj 2023 efterlystes åtgärder för att undvika att öka aggregerad efterfrågan och för att bättre rikta de finanspolitiska åtgärder som vidtas för att mildra effekterna av höga energipriser på utsatta hushåll och livskraftiga företag. Medlemsstaterna har uppmanats att upprätthålla en hållbar skuldsättning och underlätta penningpolitikens uppgift att säkerställa att inflationen snart återgår till ECB:s mål om 2 % på medellång sikt. I rekommendationen efterlystes lämpligt differentierade finanspolitiska strategier på medellång sikt genom successiv och hållbar konsolidering samt genom investeringar och reformer för att uppnå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt. Medlemsstaterna bör öka sina ekonomiers tillväxtpotential, bibehålla de höga offentliga investeringarna och främja privata investeringar, vilket krävs för att stärka den ekonomiska och sociala resiliensen och främja den gröna och digitala omställningen.

I sitt meddelande av den 8 mars 2023 om finanspolitisk vägledning för 2024 15 har kommissionen redan tillkännagett att den inte skulle föreslå nya förfaranden vid alltför stora underskott våren 2023, med tanke på att det i dagsläget råder en fortsatt hög osäkerhet kring de makroekonomiska och offentligfinansiella prognoserna.

Kommissionen ska föreslå att rådet inleder underskottsbaserade förfaranden vid alltför stora underskott våren 2024 på grundval av utfallet för 2023.

2.Underskottskriteriet

Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Ungern, Malta, Österrike, Polen, Slovenien och Slovakien överskred referensvärdet för underskottet 2022 eller beräknas överskrida det 2023.

För alla dessa medlemsstater har de faktiska underskotten över referensvärdet 2022 eller det förväntade överskridandena av referensvärdet 2023 skett undantagsvis. Under 2022 bidrog de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att dämpa energiprisernas ekonomiska och sociala effekter och ge humanitärt bistånd till dem som flyr från Ukraina efter Rysslands invasion till större underskott. Att energipriserna och det humanitära biståndet ökar är ovanliga händelser som medlemsstaterna inte råder över och som har stor inverkan på den offentliga sektorns finansiella ställning. Även om kostnaden för de tillfälliga nödåtgärderna mot covid-19 sjönk 2022 förblev dessa kostnader avsevärda i många medlemsstater och effekterna av den konjunkturnedgång som utlöstes av covid-19-pandemins utbrott var fortfarande synliga i de flesta medlemsstaters offentliga finanser.

Underskottet i den offentliga sektorns finanser överskred och var inte nära referensvärdet 2022 i Belgien, Tjeckien, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Ungern, Malta och Polen (se tabell 2).

Underskottet i Österrike överskred men ligger nära referensvärdet 2022 och förväntas i stabilitetsprogrammet överskrida men ligga nära referensvärdet 2023, medan underskottet till och med kommer att understiga 3 % av BNP enligt kommissionens prognos.

Bulgarien, Tyskland, Estland, Slovenien och Slovakien hade underskott i de offentliga finanserna som inte överskred fördragets referensvärde 2022, men rapporterar förväntade underskott som ligger över och inte nära 3 % av BNP 2023. Detta bekräftas av kommissionens prognos för Bulgarien, Slovenien och Slovakien. För Tyskland tyder kommissionens prognos på att underskottskvoten kommer att ligga under 3 % av BNP 2023, och enligt kommissionens prognos för Estland kommer underskottet att överskrida men vara nära referensvärdet.

Enligt kommissionens prognoser kommer underskottet i de offentliga finanserna i Tjeckien, Tyskland, Estland, Lettland, Österrike och Slovenien inte att överskrida 3 % av BNP 2024. Underskotten över referensvärdet förväntas därför vara övergående. Dessa underskottsprognoser för 2024 bygger på antagandet att politiken är oförändrad.

Sammanfattningsvis tyder denna analys på att underskottskriteriet inte uppfylls av 14 medlemsstater innan faktorerna av betydelse beaktas: Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. Underskottskriteriet uppfylls i stället av Österrike, eftersom referensvärdet överskrids undantagsvis och övergående och underskottet håller sig nära referensvärdet.

3.Skuldkriteriet

Bland de länder som diskuteras i denna rapport överskred den offentliga bruttoskulden 60 % av BNP i nio medlemsstater i slutet av 2022: Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Ungern, Österrike, Slovenien och Finland (se tabell 3) 16 . Jämfört med föregående år minskade den offentliga skuldkvoten i alla dessa medlemsstater utom i Finland.

Uppgifter visar att riktmärket för skuldminskning för 2022 iakttogs av Belgien, Tyskland, Spanien, Ungern, Österrike och Slovenien (se tabell 4). Det iakttogs inte av Frankrike, Italien och Finland. Som anges i dess meddelande av den 2 mars 2022, och i linje med förra årets 126.3-rapport, anser kommissionen i sin bedömning av alla faktorer av betydelse att uppfyllandet av riktmärket för skuldminskning kan innebära en alltför krävande tidigarelagd budgetansträngning som skulle kunna äventyra den ekonomiska tillväxten. Kommissionen anser därför att det med hänsyn till de rådande ekonomiska omständigheterna inte är berättigat att kräva efterlevnad av riktmärket för skuldminskning.

Bland de medlemsstater som tas upp i denna rapport tyder således analysen sammanfattningsvis på att skuldkriteriet uppfylls av Belgien, Tyskland, Spanien, Ungern, Österrike och Slovenien, medan det inte tycks ha uppfyllts av Frankrike, Italien och Finland innan faktorerna av betydelse beaktas.

4.Faktorer av betydelse vid bedömning av efterlevnaden av underskotts- och skuldkriterierna

I artikel 126.3 i fördraget föreskrivs att kommissionen i sin rapport även ska ”beakta huruvida den offentliga sektorns underskott överstiger utgifterna för de offentliga investeringarna samt alla övriga faktorer av betydelse, inbegripet medlemsstatens ekonomiska och budgetmässiga läge på medellång sikt”. Dessa faktorer beskrivs närmare i artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1467/97, där det fastställs att ”eventuella andra faktorer som enligt den berörda medlemsstaten har betydelse för en samlad bedömning av om underskotts- och skuldkriterierna uppfylls och som medlemsstaten har förelagt rådet och kommissionen” ska beaktas. Särskilt anges i den artikeln att även skuldställningen på medellång sikt kan betraktas som en faktor av betydelse.

Utöver de gränsöverskridande faktorerna av betydelse (avsnitt 4.1) beaktas därför landsspecifika faktorer av betydelse (avsnitt 4.2). Det handlar bland annat om det ekonomiska läget på medellång sikt, det budgetmässiga läget på medellång sikt (inklusive offentliga investeringar), skuldställningen på medellång sikt, om medlemsstaten upplever makroekonomiska obalanser eller alltför stora makroekonomiska obalanser 17  och eventuella andra faktorer som medlemsstaterna har fört fram. 

Som förklaras i avsnitt 1 och fastställs i artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1467/97 får när det gäller efterlevnaden av underskottskriteriet faktorer av betydelse endast beaktas under de steg som föregår ett beslut om att det föreligger ett alltför stort underskott på grundval av underskottskriteriet om

a)den offentliga skuldkvoten inte överstiger referensvärdet på 60 %, eller

b)om den visserligen gör det men det dubbla villkoret samtidigt är uppfyllt – dvs. underskottet ligger nära referensvärdet och överskridandet är övergående.

Av de medlemsstater vars underskott låg över referensvärdet för underskott 2022, eller beräknas ligga över detta värde 2023, låg skuldkvoten i följande sju medlemsstater inte över referensvärdet på 60 % av BNP: Bulgarien, Tjeckien, Estland, Lettland, Malta, Polen och Slovakien. Faktorer av betydelse kan därmed beaktas för dessa sju medlemsstater.

Av de återstående åtta medlemsstater vars underskott låg eller beräknas ligga över referensvärdet på 3 % av BNP – dvs. Belgien, Tyskland 18 , Spanien, Frankrike, Italien, Ungern, Österrike och Slovenien – uppfylls det dubbla villkoret för att faktorer av betydelse ska beaktas (att underskottet ligger nära referensvärdet och är övergående) endast av Österrike, så faktorer av betydelse kan beaktas även för Österrike.

Som förklaras i avsnitt 1 och fastställs i artikel 2.4 i förordning (EG) nr 1467/97 ska faktorer av betydelse alltid beaktas när det gäller uppfyllandet av skuldkriteriet.

Faktorer av betydelse tas upp nedan, även för länder där de inte kan beaktas under de steg som leder fram till beslutet om förekomsten av ett alltför stort underskott på grundval av underskottskriteriet.

4.1.Gränsöverskridande faktorer av betydelse

Under senare år har EU drabbats av en rad negativa chocker. En avgörande faktor som måste beaktas för alla medlemsstater i denna rapport är den makroekonomiska effekten av de ökade energipriserna och av Rysslands invasion av Ukraina. Kriget har lett till utomordentlig ekonomisk osäkerhet 2022 och 2023. EU hör till de mest utsatta ekonomierna på grund av sin geografiska närhet till kriget och sitt stora beroende av import av fossila bränslen. Rysslands invasion av Ukraina har också drivit upp priserna på andra råvaror och livsmedel, och lett till ökade leveransstörningar. Under 2022 spreds chocken för handelsrelationen 19 genom ekonomin, vilket bland annat ledde till en avsevärd urholkning av hushållens köpkraft och en dramatisk förändring av stämningen bland konsumenterna. Medlemsstaterna vidtog en rad finanspolitiska åtgärder för att minska de ökade energiprisernas ekonomiska och sociala konsekvenser, med en ansenlig effekt på saldot i de offentliga finanserna. På grund av behovet av snabba politiska åtgärder var många av åtgärderna inte riktade och upprätthöll inte prissignalen. Dessa åtgärders finanspolitiska nettokostnader beräknas ligga på 1,2 % av BNP 2022 och ett liknande belopp 2023 20 . Saldot i de offentliga finanserna har också påverkats av budgetkostnaden för det tillfälliga skyddet av personer som fördrivits från Ukraina, vilken beräknas ligga på 0,1 % av BNP 2022 och 2023. Sammantaget sätter alla dessa faktorer press på de offentliga finanserna.

Man måste också hålla i minnet att dessa avbrott inträffade när den europeiska ekonomin fortfarande återhämtade sig från de ekonomiska och budgetmässiga effekterna av covid-19-pandemin, och de offentliga skuldkvoterna ökade avsevärt till följd av pandemin.

Hög inflation är en annan faktor som måste beaktas, eftersom den kan drabba de offentliga finanserna på medellång sikt. Under 2022 underblåste de ökade priserna på energi och andra varor en inflationshöjning, som med tiden har spritts i hela ekonomin. Inflationen väntas ligga kvar på samma höga nivå 2023. På kort sikt kan den höga inflationen förbättra de offentliga räkenskaperna genom att öka skatteintäkterna och minska skuldkvoterna. En sådan förbättring kan dock vara kortlivad eftersom den ökade skatteuppbörden ebbar ut, utgiftsposterna påverkas med en eftersläpning av de högre priserna och räntehöjningarna bidrar till större skuldbörda i en takt som är beroende av skuldernas genomsnittliga löptid. Även det faktum att inflationen i stor utsträckning drevs på av tillgångsfaktorer stimulerar krav på kompensationsåtgärder. Om dessa inte är inriktade på de mest utsatta grupperna kan de leda till brett finanspolitiskt stöd och alltför expansiv finanspolitik, vilket gör det svårare för centralbankerna att minska inflationen och i slutändan bidrar till en stramare penningpolitik med höga räntor under längre tid.

Kriget har dramatiskt förändrat lägesbilden då det lett till förnyade störningar i det globala utbudet, vilket har underblåst ytterligare pristryck på råvaror och ökat osäkerheten. Enligt kommissionens prognos kommer BNP-tillväxten i fasta priser i EU att minska från uppskattningsvis 3,5 % under 2022 till 1 % under 2023 och sedan återhämta sig till 1,7 % under 2024. Trots ökat pristryck beräknas inflationen minska från 9,2 % 2022 till 6,7 % 2023 och 3,1 % 2024.

Generellt blir finanspolitiken i EU något kontraktiv i stället för stödjande. Den finanspolitiska inriktningen 21 i EU som helhet – inklusive offentliga utgifter som finansieras genom bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens 22 och andra EU-medel – beräknas ha varit expansiv med 1,9 % av BNP 2022, medan den beräknas bli något kontraktiv med 0,4 % 2023. Under 2022 minskade det offentliga underskottet för EU och euroområdet som helhet till 3,4 % av BNP respektive 3,6 % av BNP (en minskning med cirka 1,5 procentenheter av BNP i båda fallen). Det beräknas fortsätta att minska till 3,1 % respektive 3,2 % av BNP under 2023 för EU respektive euroområdet som helhet 23 . Det offentliga underskottet beräknas minska ytterligare 2024 till 2,4 % av BNP.

Minskningen av underskottet under 2022 berodde främst på den ekonomiska återhämtningen och avvecklingen av en stor del av det diskretionära politiska stöd som aktiverades för att bekämpa effekterna av covid-19-pandemin. Dessutom var intäktsutvecklingen gynnsam under 2022. Under 2023 kommer underskottsutvecklingen bland de medlemsstater som tas upp i rapporten att vara mer varierande, eftersom underskottskvoten beräknas öka i Belgien, Bulgarien, Estland, Polen, Slovenien, Slovakien och Finland, hålla sig på samma nivå i Tjeckien och Frankrike, och minska i Tyskland, Spanien, Italien, Lettland, Ungern, Malta och Österrike.

Till följd av trenden av ett minskande underskott och den ekonomiska återhämtningen förväntas den offentliga skulden minska under prognosperioden för EU och euroområdet som helhet. Skuldkvoten i EU minskade från 89,5 % under 2021 till 85,3 % under 2022 (97,3 % respektive 93,2 % för euroområdet) och beräknas minska ytterligare till 83,4 % och 82,6 % under 2023 och 2024 (90,8 % respektive 89,9 % för euroområdet). Bland de medlemsstater som beaktas i denna rapport minskade inte den offentliga skuldkvoten under 2022 för Estland, Tjeckien och Finland.

4.2.Landsspecifika faktorer av betydelse

I detta avsnitt görs en bedömning av landsspecifika faktorer. Dessa faktorer inbegriper det makroekonomiska och budgetmässiga läget på medellång sikt (inbegripet offentliga investeringar, tabell 5), skuldställningen på medellång sikt, huruvida medlemsstaten upplever makroekonomiska obalanser eller alltför stora makroekonomiska obalanser, och eventuella andra faktorer av betydelse som förts fram av medlemsstaterna.

De landsspecifika avsnitten innehåller grundläggande information om det makroekonomiska läget på medellång sikt, bland annat bidragen till tillväxten, och om det budgetmässiga läget och skuldställningen på medellång sikt, medan utförligare information om de makroekonomiska och offentligfinansiella utsikterna går att hitta i kommissionens vårprognos 2023. Mer information om de budgetåtgärder, den finanspolitiska inriktning 24 och den skuldhållbarhetsanalys som diskuteras för varje medlemsstat finns i kommissionens rekommendationer till rådets rekommendationer med yttrandena om 2023 års stabilitets- eller konvergensprogram och tillhörande statistiska tabeller över de offentliga finanserna samt i 2023 års landsrapporter.  25  

4.2.1.Belgien

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 5,4 % 2020 växte ekonomin med 6,3 % 2021 och med 3,2 % 2022. Ekonomin väntas växa med 1,2 % 2023 och 1,4 % 2024. Tillväxten 2023 drivs i huvudsak av den privata konsumtionen och investeringarna. Den ekonomiska aktiviteten översteg sin nivå för 2019 under 2021.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet minskade från 9 % av BNP 2020 till 5,5 % av BNP 2021 och 3,9 % 2022. Det beräknas öka till 5 % och 4,7 % av BNP 2023 respektive 2024. Efter att ha ökat till 2,7 % av BNP under 2020 förblev de offentliga investeringarna stabila under 2021 och 2022. De förväntas öka till 2,9 % av BNP 2023.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen stödjande 2022, på ‑2 % av BNP. Som rådet har rekommenderat fortsatte Belgien att stödja återhämtningen genom investeringar som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,2 % av BNP 2022 (0,2 % av BNP 2021). Nationellt finansierade investeringar gav ett neutralt bidrag till den finanspolitiska inriktningen. Belgien upprätthöll därför sina nationellt finansierade investeringar, i enlighet med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett expansivt bidrag på 1,9 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. De nationellt finansierade löpande utgifternas stora expansiva bidrag berodde endast delvis på de finanspolitiska åtgärderna till följd av de ökade energiprisernas ekonomiska och sociala konsekvenser samt kostnaderna för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina. Belgien begränsade därmed inte ökningen i nationellt finansierade löpande utgifter tillräckligt.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en expansiv inriktning på finanspolitiken (–1,1 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett expansivt bidrag på 0,7 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Detta omfattar den minskade kostnaden för riktade stödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser med 0,1 % av BNP. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter utöver den potentiella produktionstillväxten på medellång sikt beror därför inte på det riktade stödet till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser och till människor som flyr från Ukraina. Den expansiva ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) drivs också av permanenta ökningar av löner i den offentliga sektorn och sociala förmåner (till följd av indexeringen), strukturellt ökande löpande utgifter till följd av den åldrande befolkningen och en reform av energibeskattningen för hushåll, samt en tillfällig sänkning av företagens sociala avgifter under första halvåret 2023. Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför inte i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 0,3 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,1 procentenheter.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 97,6 % av BNP i slutet av 2019 till 112 % i slutet av 2020. Den uppgick till 105,1 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 106 % respektive 107,3 % i slutet av 2023 respektive 2024.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på höga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen skulle den offentliga skuldkvoten öka kontinuerligt till omkring 126 % av BNP fram till 2033. Utgångsläget för skuldutvecklingen är känslig för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, skulle skuldkvoten sannolikt bli högre 2027 än 2022.

Det finns andra faktorer som är relevanta för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan räntehöjningarna nyligen, andelen kortfristiga skulder, höga bruttofinansieringsbehov, den stora andel av den offentliga skulden som innehas av utländska personer och bristen på finanspolitisk samordning mellan de olika offentliga nivåerna, där flera av de federala enheterna uppvisar särskilda sårbarheter. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan förlängningen av skuldernas löptid under de senaste åren, vilket möjliggör att räntehöjningarna får ett successivt genomslag på skuldbördan efter en lång tid med historiskt låga lånekostnader, relativt stabila finansieringskällor (med en diversifierad och stor investerarbas) och att hela den offentliga skulden är denominerad i euro. Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: Den 9 maj 2023 förde Belgien fram ytterligare faktorer av betydelse som inte nämnts ovan, nämligen ett regeringsprojekt för reform av skatte- och förmånssystemet för att öka sysselsättningen och den ekonomiska aktiviteten och därigenom främja de offentliga finansernas hållbarhet, en pensionsreform (i enlighet med återhämtnings- och resiliensplanen) för att förbättra pensionssystemets finansiella hållbarhet, olika initiativ för att främja deltagandet på arbetsmarknaden, genomförandet av utgiftsöversyner och ett åtagande att öka de offentliga investeringarna för att påskynda den gröna och digitala omställningen (även genom genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen).

4.2.2.Bulgarien

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 4 % 2020 växte ekonomin med 7,6 % 2021 och med 3,4 % 2022. Den väntas växa med 1,5 % 2023 och 2,4 % 2024. Tillväxten 2023 drivs i huvudsak av investeringar och privat konsumtion. Den ekonomiska aktiviteten återgick till sin nivå för 2019 under 2021.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet ökade från 3,8 % av BNP 2020 till 3,9 % av BNP 2021, för att därefter sjunka till 2,8 % 2022. Det beräknas ligga på 4,8 % av BNP både 2023 och 2024. Denna prognos tar hänsyn till Bulgariens budgetförslag 2023 och finanspolitiska strategi på medellång sikt, som utgår från en budgetplan med oförändrad politik på grundval av föregående års lagstiftningsåtgärder, såsom ökningar av löner och pensioner och sänkningar av vissa skatter. Dessa handlingar har ännu inte godkänts av parlamentet. De offentliga investeringarna minskade från 3,3 % 2020 till 2,6 % av BNP 2021, för att därefter öka till 3 % 2022 och bli större än det offentliga underskottet 2022.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen stödjande 2022, på ‑1,2 % av BNP i linje med rådets rekommendationer. Som rådet har rekommenderat fortsatte Bulgarien att stödja återhämtningen genom investeringar som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,8 % av BNP 2022 (0,9 % av BNP 2021). Nationellt finansierade investeringar gav ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,5 procentenheter. Bulgarien upprätthöll därför sina nationellt finansierade investeringar, i enlighet med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett expansivt bidrag på 0,8 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Detta expansiva bidrag omfattade de ytterligare effekterna av finanspolitiska åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala konsekvenserna av energiprisuppgången (ytterligare finanspolitiska nettokostnader på 0,9 % av BNP) samt kostnaderna för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,1 % av BNP). Bulgarien hade därför tillräckligt stor kontroll över ökningen i de nationellt finansierade löpande utgifterna.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en expansiv inriktning på finanspolitiken (–3,1 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett expansivt bidrag på 1,9 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Det expansiva bidraget från nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter beror inte på det riktade stödet till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför inte i linje med rådets rekommendation. Bulgarien ska enligt planerna finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 1,9 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,1 procentenheter.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 20 % av BNP i slutet av 2019 till 24,5 % i slutet av 2020. Den uppgick till 22,9 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 25 % respektive 28,1 % i slutet av 2023 respektive 2024. Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på medelhöga risker på medellång sikt. Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: De viktigaste faktorer som Bulgarien förde fram den 11 maj 2023 har redan behandlats i analysen i föregående avsnitt. De bulgariska myndigheterna har också meddelat att de ledande partierna i parlamentet inom ramen för de pågående diskussionerna om budgetförslaget för 2023 offentligt har åtagit sig att minska underskottet till 3 % av BNP 2023.

4.2.3.Tjeckien

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 5,5 % 2020 växte ekonomin med 3,6 % 2021 och med 2,5 % 2022. Den väntas växa med 0,2 % 2023 och 2,6 % 2024. Tillväxten under 2023 drivs i huvudsak av investeringar och nettoexport. Den ekonomiska aktiviteten översteg sin nivå för 2019 under 2022.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet minskade från 5,8 % av BNP 2020 till 5,1 % av BNP 2021 och 3,6 % 2022. Det beräknas uppgå till 3,6 % och 3 % av BNP 2023 respektive 2024. Efter att ha ökat till 4,8 % av BNP under 2020 minskade de offentliga investeringarna till 4,7 % av BNP under 2021 och 4,6 % under 2022. De förväntas öka till 4,7 % av BNP 2023 och vara större än det offentliga underskottet 2022 och 2023.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen generellt sett neutral 2022, på ‑0,1 % av BNP i linje med rådets rekommendationer. Som rådet har rekommenderat fortsatte Tjeckien att stödja återhämtningen genom investeringar som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 1,1 % av BNP 2022 (1,1 % av BNP 2021). Nationellt finansierade investeringar gav ett neutralt bidrag till den finanspolitiska inriktningen. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett kontraktivt bidrag på 0,3 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Tjeckien hade därför tillräckligt stor kontroll över ökningen i de nationellt finansierade löpande utgifterna.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en kontraktiv inriktning på finanspolitiken (+1,4 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett kontraktivt bidrag på 1,2 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Detta omfattar den minskade kostnaden för riktade stödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser med 0,1 % av BNP. Det inbegriper också lägre kostnader för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,1 % av BNP). Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 1,6 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett kontraktivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,5 procentenheter. Tjeckien planerar därför att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och beräknas inte upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 30 % av BNP i slutet av 2019 till 37,7 % i slutet av 2020. Den uppgick till 44,1 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 42,9 % respektive 43,1 % i slutet av 2023 respektive 2024. Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på medelhöga risker på medellång sikt. Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Bedömning enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser: Tjeckien har inga obalanser. Sårbarheterna hänger samman med den kostnadsrelaterade konkurrenskraften och bostadspriserna, men tycks begränsade framöver eftersom hushållens skuldsättning är begränsad och inflationen förväntas sjunka mycket snabbare än EU-snittet.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: De viktigaste faktorer som Tjeckien förde fram den 9 maj 2023 har redan behandlats i analysen i föregående avsnitt.

4.2.4.Tyskland

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 3,7 % 2020 växte ekonomin med 2,6 % 2021 och med 1,8 % 2022. Den väntas växa med 0,2 % 2023 och 1,4 % 2024. Tillväxten under 2023 drivs i huvudsak av nettoexport. Den ekonomiska aktiviteten översteg sin nivå för 2019 under 2022.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet minskade från 4,3 % av BNP 2020 till 3,7 % av BNP 2021 och 2,6 % 2022. Det beräknas uppgå till 2,3 % och 1,2 % av BNP 2023 respektive 2024. Efter att ha ökat till 2,7 % av BNP under 2020 minskade de offentliga investeringarna till 2,6 % av BNP både 2021 och 2022. De förväntas öka till 2,7 % av BNP 2023 och vara större än det offentliga underskottet 2023.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen stödjande 2022, på ‑2,7 % av BNP i linje med rådets rekommendationer. Som rådet har rekommenderat fortsatte Tyskland att stödja återhämtningen genom investeringar som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,2 % av BNP 2022 (0,3 % av BNP 2021). Nationellt finansierade investeringar gav ett neutralt bidrag till den finanspolitiska inriktningen. Tyskland upprätthöll därför sina nationellt finansierade investeringar, i enlighet med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett expansivt bidrag på 2,4 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Detta betydande expansiva bidrag omfattade de ytterligare effekterna av finanspolitiska åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala konsekvenserna av energiprisuppgången (ytterligare finanspolitiska nettokostnader på 1,2 % av BNP) samt kostnaderna för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,1 % av BNP). Samtidigt minskade nedsättningarna av inkomstskatten statsinkomsterna och bidrog också (med 0,1 % av BNP) till ökningen i primära löpande nettoutgifter. De nationellt finansierade löpande utgifternas stora expansiva bidrag berodde endast delvis på åtgärderna mot de ökade energiprisernas ekonomiska och sociala konsekvenser samt kostnaderna för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina. Tyskland hade därför inte tillräckligt stor kontroll över ökningen i de nationellt finansierade löpande utgifterna.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en kontraktiv inriktning på finanspolitiken (+0,5 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett kontraktivt bidrag på 0,3 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Detta omfattar den ökade kostnaden för riktade stödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser med 0,2 % av BNP. Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 0,2 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett neutralt bidrag till den finanspolitiska inriktningen. Därför planerar Tyskland att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och beräknas upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 59,6 % av BNP i slutet av 2019 till 69,3 % i slutet av 2021. Den uppgick till 66,3 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 65,2 % respektive 64,1 % i slutet av 2023 respektive 2024. Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på medelhöga risker på medellång sikt. Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Bedömning enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser: Tyskland har fortsatta obalanser. Det ihållande stora överskottet i bytesbalansen återspeglar även en dämpad investeringsnivå i förhållande till sparandet, vilket har gränsöverskridande betydelse. Överskottet har gradvis minskat, senast under energikrisen, men förväntas öka påtagligt.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: De viktigaste faktorer som Tyskland förde fram den 9 maj 2023 har redan behandlats i analysen i föregående avsnitt. Baserat på den aktuella utvecklingen med lägre energipriser har Tyskland också bekräftat att underskottet kan bli lägre än vad som sägs i stabilitetsprogrammet.

4.2.5.Estland

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 0,6 % 2020 växte ekonomin med 8 % 2021 och krympte med 1,3 % 2022. Den väntas krympa ytterligare med 0,4 % 2023 och växa igen med 3,1 % 2024. Lager och nettoexport väntas växa 2023. Den ekonomiska aktiviteten översteg sin nivå för 2019 under 2021.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet minskade från 5,5 % av BNP 2020 till 2,4 % av BNP 2021 och 0,9 % 2022. Det beräknas uppgå till 3,1 % och 2,7 % av BNP 2023 respektive 2024. Efter att ha ökat till 5,7 % av BNP under 2020 minskade de offentliga investeringarna till 5,6 % av BNP under 2021 och 5,2 % under 2022. De förväntas minska ytterligare till 5 % av BNP 2023 och förbli större än det offentliga underskottet 2022 och 2023.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen kontraktiv 2022 med 1,3 % av BNP, vilket var lämpligt i ett läge av hög inflation. Som rådet har rekommenderat fortsatte Estland att stödja återhämtningen genom investeringar som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 1,4 % av BNP 2022 (1,6 % av BNP 2021). Minskningen i de utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel 2022 berodde på den snabba och oväntade ökningen av byggnadspriserna. Nationellt finansierade investeringar gav ett kontraktivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,6 procentenheter. Estland upprätthöll därför inte sina nationellt finansierade investeringar, vilket inte är i linje med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett kontraktivt bidrag på 0,8 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Estland begränsade därför inte ökningen i nationellt finansierade löpande utgifter tillräckligt.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en expansiv inriktning på finanspolitiken (‑0,8 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett expansivt bidrag på 1,2 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Detta omfattar den minskade kostnaden för riktade stödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser med 0,1 % av BNP. Det inbegriper också högre kostnader för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,1 % av BNP). Det expansiva bidraget från nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter beror därför inte på det riktade stödet till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Den expansiva ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) drivs i huvudsak av sociala utgifter, offentliga löner samt utbildnings- och försvarsutgifter. Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför inte i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 1,8 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett kontraktivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,3 procentenheter. Estland planerar därför att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och beräknas inte upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 8,5 % av BNP i slutet av 2019 till 18,5 % i slutet av 2020. Den uppgick till 18,4 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 19,5 % respektive 21,3 % i slutet av 2023 respektive 2024. Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på låga risker på medellång sikt. Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Bedömning enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser: Estland har inga obalanser. Sårbarheterna i samband med konkurrenskraften och bostadsprisutvecklingen har ökat på senare tid, men tycks sammantaget vara begränsade just nu.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: De viktigaste faktorer som Estland förde fram den 5 maj 2023 har redan behandlats i analysen i föregående avsnitt.

4.2.6.Spanien

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 11,3 % 2020 växte ekonomin med 5,5 % årligen både 2021 och 2022. Den väntas växa med 1,9 % 2023 och 2,0 % 2024. Tillväxten under 2023 drivs i huvudsak av nettoexporten och, i mindre utsträckning, av de privata investeringarna. Den ekonomiska aktiviteten förväntas återgå till 2019 års nivå under 2023.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet minskade från 10,1 % av BNP 2020 till 6,9 % av BNP 2021 och 4,8 % 2022. Det beräknas uppgå till 4,1 % och 3,3 % av BNP 2023 respektive 2024. Efter att ha ökat till 2,6 % av BNP under 2020 ökade de offentliga investeringarna ytterligare till 2,7 % av BNP under 2021 och 2,8 % under 2022. Den siffran förväntas nå 2,9 % år 2023.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen stödjande 2022, på ‑2,5 % av BNP. Som rådet har rekommenderat fortsatte Spanien att stödja återhämtningen genom investeringar som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 1,1 % av BNP 2022 (1,2 % av BNP 2021). Nationellt finansierade investeringar gav ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,3 procentenheter. Spanien upprätthöll därför sina nationellt finansierade investeringar, i enlighet med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett expansivt bidrag på 2,7 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Detta stora expansiva bidrag omfattade de ytterligare effekterna av finanspolitiska åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala konsekvenserna av energiprisuppgången (ytterligare finanspolitisk nettokostnad på 1,5 % av BNP). Samtidigt bidrog även högre utgifter för insatsförbrukning och sociala naturaförmåner till ökningen i primära löpande nettoutgifter. Spanien begränsade därmed inte ökningen i nationellt finansierade löpande utgifter tillräckligt.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en expansiv inriktning på finanspolitiken (‑0,3 % av BNP) under 2023. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett generellt sett neutralt bidrag på 0,2 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Därmed är den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter i linje med rådets rekommendation. De nationellt finansierade primära löpande utgifternas beräknade, generellt sett neutrala bidrag beror i huvudsak på de minskade nettokostnaderna för de (riktade och allmänna) stödåtgärderna till hushåll och företag som svar på de höjda energipriserna (med 1,0 % av BNP). De främsta drivkrafterna bakom tillväxten i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) är ökningen av de sociala transfereringarna, genom att pensionerna omindexeras till tidigare inflation, och högre utgifter för insatsförbrukning. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 1,6 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,1 procentenheter. Därför planerar Spanien att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och beräknas upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 98,2 % av BNP i slutet av 2019 till 120,4 % i slutet av 2020. Den uppgick till 113,2 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 110,6 % respektive 109,1 % i slutet av 2023 respektive 2024.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på höga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen skulle den offentliga skuldkvoten minska något för att sedan öka igen till omkring 106 % av BNP fram till 2033. Skuldutvecklingen är känslig för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, skulle skuldkvoten sannolikt bli högre 2027 än 2022.

Det finns andra faktorer som är relevanta för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan räntehöjningarna nyligen samt ökade utlandsskulder och privata skulder, vilket kan förstärka de åtstramade finansiella förhållandenas negativa inverkan på hushållens och företagens finansiella ställning. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan förlängningen av skuldernas löptid under de senaste åren, vilket möjliggör successiva räntehöjningar utan att öka skuldbördan efter att lånekostnaderna har varit historiskt låga under lång tid, relativt stabila finansieringskällor med en väl diversifierad och stor investerarbas och skuldens valutadenominering. Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Bedömning enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser: Spanien har fortsatta obalanser. Sårbarheterna med koppling till den höga privata och offentliga skuldsättningen och den höga utlandsskulden, som har gränsöverskridande betydelse, minskar men finns ändå kvar.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: Den 9 maj 2023 förde Spanien fram ytterligare faktorer av betydelse som inte nämnts ovan, nämligen strukturomvandlingen av den spanska ekonomin som leder till resultat när det gäller ihållande förbättringar av sysselsättningen (försäkringsanslutningen är som högst), den finansiella nettoutlandsställningen (och utrikeshandeln i stort, med ett överskott i bytesbalansen tionde året i rad) och de offentliga finanserna (med en betydande ökning i den offentliga sektorns inkomster med stöd av viktiga förändringar i de ekonomiska aktörernas beteende och vidtagna åtgärder).

4.2.7.Frankrike

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 7,8 % 2020 växte ekonomin med 6,8 % 2021 och med 2,6 % 2022. Den väntas växa med 0,7 % 2023 och 1,4 % 2024. Tillväxten 2023 drivs i huvudsak av investeringar och offentlig konsumtion. Den ekonomiska aktiviteten översteg sin nivå för 2019 under 2022.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet minskade från 9 % av BNP 2020 till 6,5 % av BNP 2021 och 4,7 % 2022. Det beräknas uppgå till 4,7 % och 4,3 % av BNP 2023 respektive 2024. Efter att ha legat kvar på 3,7 % av BNP under 2020 minskade de offentliga investeringarna till 3,6 % av BNP under 2021 men återgick till 3,7 % under 2022. De beräknas ligga kvar på samma nivå 2023.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen stödjande 2022, på ‑2,0 % av BNP. Som rådet rekommenderat fortsatte Frankrike att stödja återhämtningen med investeringar som skulle finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,6 % av BNP 2022 (0,7 % av BNP 2021). Den marginella minskningen i de utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel 2022 berodde på det tidigarelagda genomförandet av planen över de första två åren. Nationellt finansierade investeringar gav ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,1 procentenheter. Frankrike upprätthöll därför sina nationellt finansierade investeringar, i enlighet med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett expansivt bidrag på 1,7 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Detta stora expansiva bidrag omfattade de ytterligare effekterna av finanspolitiska åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala konsekvenserna av energiprisuppgången (ytterligare finanspolitisk nettokostnad på 0,8 % av BNP). Samtidigt bidrog även indexeringen av pensioner, sociala förmåner och offentliga löner (0,4 % av BNP) till ökningen av de primära löpande nettoutgifterna. Frankrike begränsade därmed inte ökningen i nationellt finansierade löpande utgifter tillräckligt.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en kontraktiv inriktning på finanspolitiken (+0,5 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett kontraktivt bidrag på 0,6 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Detta omfattar den ökade kostnaden för riktade stödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser med 0,1 % av BNP. Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,4 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar gav ett neutralt bidrag till den finanspolitiska inriktningen. Därför planerar Frankrike att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 97,4 % av BNP i slutet av 2019 till 114,6 % i slutet av 2020. Den uppgick till 111,6 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 109,6 % respektive 109,5 % i slutet av 2023 respektive 2024.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på höga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen skulle den offentliga skuldkvoten under de kommande tio åren öka till ungefär 125,6 % av BNP 2033. Skuldutvecklingen är känslig för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, skulle skuldkvoten sannolikt bli högre 2027 än 2022.

Det finns andra faktorer som är relevanta för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan räntehöjningarna nyligen, den förväntade ökningen av bruttofinansieringsbehoven på medellång sikt och riskerna kopplade till ansvarsförbindelser som härrör från den privata sektorn, bland annat genom ett eventuellt ianspråktagande av statliga garantier som beviljats företag och egenföretagare under covid-19-krisen. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan förlängningen av skuldernas löptid under de senaste åren, vilket möjliggör att räntehöjningarna får ett successivt genomslag på skuldbördan efter en lång tid av historiskt låga lånekostnader, och relativt stabila finansieringskällor (med en diversifierad och stor investerarbas). Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Bedömning enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser: Frankrike har fortsatta obalanser. Sårbarheterna med koppling till den höga offentliga skuldsättningen, konkurrenskraften och den låga produktivitetstillväxten, som är av gränsöverskridande betydelse, kvarstår men har visat tecken på att minska.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: Den 9 maj 2023 förde Frankrike fram ytterligare faktorer av betydelse som inte nämnts ovan, nämligen investeringsåtgärderna från och med 2021 till stöd för de gröna och digitala omställningarna, utöver bidragen från faciliteten för återhämtning och resiliens, samt de minskade produktionsskatterna för att öka företagens konkurrenskraft.

4.2.8.Italien

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 9 % 2020 växte ekonomin med 7 % 2021 och med 3,7 % 2022. Den väntas växa med 1,2 % 2023 och 1,1 % 2024. Tillväxten under 2023 drivs i huvudsak av investeringar och nettoexport. Den ekonomiska aktiviteten översteg sin nivå för 2019 under 2022.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet minskade från 9,7 % av BNP 2020 till 9 % av BNP 2021 och 8 % 2022. Nivåerna för både 2021 och 2022 omfattar den underskottsökande effekten av den nya statistiska behandlingen av vissa renoveringsrelaterade skattekrediter, som nu redovisas som kapitaltransfereringar och till största delen är upplupna 2021–2022. Det offentliga underskottet beräknas uppgå till 4,5 % och 3,7 % av BNP 2023 respektive 2024. Efter att ha ökat till 2,6 % av BNP under 2020 ökade de offentliga investeringarna ytterligare till 2,9 % av BNP under 2021, för att sedan minska till 2,7 % under 2022. Den siffran förväntas nå 3,1 % av BNP 2023.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen stödjande 2022, på ‑3,2 % av BNP. Som rådet rekommenderat fortsatte Italien att stödja återhämtningen med investeringar som skulle finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,9 % av BNP 2022 (0,4 % av BNP 2021). Nationellt finansierade investeringar gav ett neutralt bidrag till den finanspolitiska inriktningen. Italien upprätthöll därför sina nationellt finansierade investeringar, i enlighet med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett expansivt bidrag på 2,4 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Detta betydande expansiva bidrag omfattade de ytterligare effekterna av finanspolitiska åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala konsekvenserna av energiprisuppgången (ytterligare finanspolitiska nettokostnader på 2,2 % av BNP) samt kostnaderna för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,1 % av BNP). Italien höll därmed ökningen av nationellt finansierade löpande utgifter under tillräcklig kontroll.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en kontraktiv inriktning på finanspolitiken (+2,6 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett kontraktivt bidrag på 0,9 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför i linje med rådets rekommendation. De nationellt finansierade primära löpande utgifternas beräknade kontraktiva bidrag beror i huvudsak på de minskade kostnaderna (med 1,4 procentenheter av BNP) för de (riktade och allmänna) stödåtgärderna till hushåll och företag som svar på de höjda energipriserna. De främsta drivkrafterna bakom tillväxten i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) är ökningen av pensionsutgifterna på grund av indexeringen till föregående års inflation samt de nyligen antagna ytterligare sänkningarna av skattekilen för låg- och medelinkomsttagare. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 1,4 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,1 procentenheter. Därför planerar Italien att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och beräknas upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 134,1 % av BNP i slutet av 2019 till 154,9 % i slutet av 2020. Den uppgick till 144,4 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 140,4 % respektive 140,3 % i slutet av 2023 respektive 2024.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på höga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen ökar den offentliga skuldkvoten kontinuerligt till omkring 156,5 % av BNP fram till 2033. Skuldutvecklingen är känslig för makroekonomiska chocker. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, skulle skuldkvoten med stor sannolikhet bli högre 2027 än 2022.

Det finns andra faktorer som är relevanta för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan räntehöjningarna nyligen, andelen kortfristiga offentliga skulder och riskerna kopplade till ansvarsförbindelser som härrör från den privata sektorn, bland annat genom ett eventuellt ianspråktagande av statliga garantier i samband med covid-19-krisen. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan förlängningen av skuldernas löptid under de senaste åren, vilket möjliggör successiva räntehöjningar utan att öka skuldbördan efter att lånekostnaderna har varit historiskt låga under lång tid, relativt stabila finansieringskällor (med en diversifierad och stor investerarbas) och den positiva finansiella nettoutlandsställningen. Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Bedömning enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser: Italien har fortsatt alltför stora obalanser. Även om det har skett vissa förbättringar kvarstår de sårbarheter som hänger samman med den höga statsskulden och den svaga produktivitetstillväxten, mot bakgrund av en svag arbetsmarknad och vissa svagheter på finansmarknaderna, som har gränsöverskridande betydelse.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: De viktigaste faktorer som Italien förde fram den 11 maj 2023 har redan behandlats i analysen i föregående avsnitt.

4.2.9.Lettland

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 2,3 % 2020 växte ekonomin med 4,3 % 2021 och med 2,8 % 2022. Den väntas växa med 1,4 % 2023 och 2,8 % 2024. Tillväxten under 2023 drivs i huvudsak av privat konsumtion och nettoexport. Den ekonomiska aktiviteten översteg sin nivå för 2019 under 2021.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Efter att ha ökat från 4,4 % av BNP 2020 till 7,1 % av BNP 2021 minskade det offentliga underskottet till 4,4 % 2022. Det beräknas uppgå till 3,8 % och 2,7 % av BNP 2023 respektive 2024. Efter att ha ökat till 5,7 % av BNP under 2020 minskade de offentliga investeringarna till 5,2 % av BNP under 2021 och 3,8 % under 2022. De förväntas öka till 5,5 % av BNP 2023 och vara större än det offentliga underskottet.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen neutral 2022, vilket var lämpligt i ett läge av hög inflation. Som rådet rekommenderat fortsatte Lettland att stödja återhämtningen med investeringar som skulle finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 1,1 % av BNP 2022 (1,3 % av BNP 2021). På grund av kapacitetsbegränsningar och höjda byggnadspriser försenades vissa investeringar som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel 2022, vilket ledde till något minskade utgifter. Nationellt finansierade investeringar gav ett kontraktivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 1,2 procentenheter. Lettland upprätthöll därför inte sina nationellt finansierade investeringar, vilket inte är i linje med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett kontraktivt bidrag på 0,3 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Lettland höll därmed ökningen av nationellt finansierade löpande utgifter under kontroll.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en expansiv inriktning på finanspolitiken (‑0,9 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett expansivt bidrag på 0,5 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Detta omfattar den minskade kostnaden för riktade stödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser med 0,4 % av BNP. Det inbegriper också högre kostnader för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,1 % av BNP). Det expansiva bidraget från nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter beror därför inte på det riktade stödet till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Den expansiva ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) drivs av utgiftsåtgärder som ingår i budgetpaketet 2023, såsom löneökningar för administrativ personal och vårdpersonal, ytterligare löpande utgifter för onkologi, vetenskap och forskning samt andra diskretionära löpande utgifter för nationell förvaltning samt högre utgifter för pensioner och ersättningar. Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför inte i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 2,2 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 1,0 procentenheter. Därför planerar Lettland att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och beräknas upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 36,5 % av BNP i slutet av 2019 till 42,0 % i slutet av 2020. Den uppgick till 40,8 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 39,8 % respektive 40,5 % i slutet av 2023 respektive 2024. Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på låga risker på medellång sikt. Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Bedömning enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser: Lettland har inga obalanser. Sårbarheterna med koppling till upplåning i utlandet och bostäder är fortsatt måttliga, medan riskerna för konkurrenskraften är väsentliga men tycks vara begränsade för den närmaste framtiden.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: De viktigaste faktorer som Lettland förde fram den 8 maj 2023 har redan behandlats i analysen i föregående avsnitt.

4.2.10.Ungern

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 4,5 % 2020 växte ekonomin med 7,2 % 2021 och med 4,6 % 2022. Den väntas växa med 0,5 % 2023 och 2,8 % 2024. Tillväxten under 2023 drivs i huvudsak av nettoexport. Den ekonomiska aktiviteten översteg sin nivå för 2019 under 2021.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet minskade från 7,5 % av BNP 2020 till 7,1 % av BNP 2021 och 6,2 % 2022. Det beräknas uppgå till 4 % och 4,4 % av BNP 2023 respektive 2024. Efter att ha ökat till 6,5 % av BNP under 2020 minskade de offentliga investeringarna till 6,3 % av BNP under 2021 och 5,3 % under 2022. De beräknas ligga på 5,3 % av BNP 2023, och är därmed större än underskottet i de offentliga finanserna.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen stödjande 2022, på ‑0,4 % av BNP i linje med rådets rekommendationer. Som rådet rekommenderat fortsatte Ungern att stödja återhämtningen med investeringar som skulle finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 1,5 % av BNP 2022 (2,1 % av BNP 2021). Den minskning av de offentliga utgifterna som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel 2022 berodde på lägre utnyttjande av de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Nationellt finansierade investeringar gav ett kontraktivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,2 procentenheter. Ungern upprätthöll därför inte sina nationellt finansierade investeringar, vilket inte är i linje med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett kontraktivt bidrag på 0,6 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Ungern höll därmed ökningen av nationellt finansierade löpande utgifter under tillräcklig kontroll.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en kontraktiv inriktning på finanspolitiken (+4,2 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett kontraktivt bidrag på 2,2 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 2,3 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett kontraktivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,6 procentenheter. Ungern planerar därför att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, men beräknas inte upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 65,3 % av BNP i slutet av 2019 till 79,3 % i slutet av 2020. Den uppgick till 73,3 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 70,7 % respektive 71,1 % i slutet av 2023 respektive 2024.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på höga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen skulle den offentliga skuldkvoten stabiliseras överlag under de kommande fem åren. Från och med 2027 skulle dock skuldkvoten börja öka och nå 72,5 % av BNP fram till 2033. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, skulle skuldkvoten med stor sannolikhet bli högre 2027 än 2022.

Det finns andra faktorer som är relevanta för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan räntehöjningarna nyligen, Ungerns negativa finansiella nettoutlandsställning, den ökande andelen kortfristiga skulder och utlandsskulder samt riskerna kopplade till ansvarsförbindelser som härrör från den privata sektorn, bland annat genom ett eventuellt ianspråktagande av statliga garantier i samband med covid-19-krisen. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan förlängningen av skuldernas löptid under de senaste åren och relativt stabila finansieringskällor. Om åtgärderna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Bedömning enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser: Ungern har obalanser. Sårbarheterna med koppling till ett mycket högt pristryck och behovet av extern och offentlig finansiering har ökat och är betydande.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: Den 9 maj 2023 förde Ungern fram ytterligare faktorer av betydelse som inte nämnts ovan, nämligen att Ungern har drabbats av ökade riskpremier på kapitalmarknaderna på grund av osäkerheten om när Ungern kommer att uppfylla de nödvändiga villkoren för att få fullt tillträde till EU-medel.

4.2.11.Malta

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 8,6 % 2020 växte ekonomin med 11,8 % 2021 och med 6,9 % 2022. Den väntas växa med 3,9 % 2023 och 4,1 % 2024. Tillväxten under 2022 drivs i huvudsak av nettoexport och privat konsumtion. Den ekonomiska aktiviteten översteg sin nivå för 2019 under 2021.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet minskade från 9,7 % av BNP 2020 till 7,8 % av BNP 2021 och 5,8 % 2022. Det beräknas uppgå till 5,1 % och 4,5 % av BNP 2023 respektive 2024. Efter att ha ökat till 4,2 % av BNP under 2020 minskade de offentliga investeringarna till 3,8 % av BNP under 2021 och 3,3 % under 2022. Den siffran förväntas vara 3,8 % av BNP 2023.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen generellt sett neutral 2022, på 0,2 % av BNP i linje med rådets rekommendationer. Som rådet rekommenderat fortsatte Malta att stödja återhämtningen med investeringar som skulle finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,9 % av BNP 2022 (1,1 % av BNP 2021). Den minskning av de offentliga utgifterna som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel 2022 berodde på lägre utnyttjande av andra EU-medel. Nationellt finansierade investeringar gav ett kontraktivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,2 procentenheter. Malta upprätthöll därmed inte de nationellt finansierade investeringarna, vilket inte var i linje med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett expansivt bidrag på 0,9 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Detta betydande expansiva bidrag omfattade emellertid de ytterligare effekterna av finanspolitiska åtgärder för att begränsa de ekonomiska och sociala konsekvenserna av energiprisuppgången (ytterligare nettobudgetkostnad på 1,9 % av BNP), samt kostnaderna för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,1 % av BNP). Malta höll därmed ökningen av de nationellt finansierade löpande utgifterna under tillräcklig kontroll.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en kontraktiv inriktning på finanspolitiken (+0,4 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett kontraktivt bidrag på 0,8 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 1,6 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett kontraktivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen på 0,3 procentenheter. Malta planerar därför att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, men man avser inte att upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 40,3 % av BNP i slutet av 2019 till 52,9 % i slutet av 2020. Den uppgick till 53,4 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 54,8 % respektive 56,1 % i slutet av 2023 respektive 2024. Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på medelhöga risker på medellång sikt. Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: Den 5 maj 2023 förde Malta fram ytterligare faktorer av betydelse som inte nämnts ovan, nämligen kostnaderna 2022 för omstruktureringen av det nationella flygbolaget och förtidspensioneringen av dess anställda.

4.2.12.Österrike

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 6,5 % 2020 växte ekonomin med 4,6 % 2021 och med 5 % 2022. Den väntas växa med 0,4 % 2023 och 1,6 % 2024. Tillväxten 2023 drivs i huvudsak av privat konsumtion. Den ekonomiska aktiviteten översteg sin nivå för 2019 under 2022.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet minskade från 8 % av BNP 2020 till 5,8 % av BNP 2021 och 3,2 % 2022. Det beräknas uppgå till 2,4 % och 1,3 % av BNP 2023 respektive 2024. Efter att ha ökat till 3,3 % av BNP under 2020 ökade de offentliga investeringarna ytterligare till 3,6 % av BNP under 2021, för att sedan minska till 3,3 % under 2022. De förväntas nå 3,4 % under 2023 och vara större än det offentliga underskottet både 2022 och 2023.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen stödjande 2022, på ‑2,8 % av BNP i linje med rådets rekommendationer. Som rådet rekommenderat fortsatte också Österrike att stödja återhämtningen med investeringar som skulle finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,2 % av BNP 2022 (0,2 % av BNP 2021). Nationellt finansierade investeringar gav ett kontraktivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,1 procentenheter. Österrike upprätthöll därför inte sina nationellt finansierade investeringar, vilket inte är i linje med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett expansivt bidrag på 1,8 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Detta betydande expansiva bidrag omfattade de ytterligare effekterna av finanspolitiska åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala konsekvenserna av energiprisuppgången (ytterligare finanspolitisk nettokostnad på 1,5 % av BNP) samt kostnaderna för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,2 % av BNP). Österrike höll därmed ökningen av nationellt finansierade löpande utgifter under tillräcklig kontroll.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en kontraktiv inriktning på finanspolitiken (1,0 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas också ge ett kontraktivt bidrag på 0,3 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Detta omfattar den ökade kostnaden för riktade stödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser med 0,2 % av BNP. Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 0,3 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,1 procentenheter. Därför planerar Österrike att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och beräknas upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 70,6 % av BNP i slutet av 2019 till 82,9 % i slutet av 2020. Den uppgick till 78,4 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 75,4 % respektive 72,7 % i slutet av 2023 respektive 2024. Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på låga risker på medellång sikt. Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: De viktigaste faktorer som Österrike förde fram den 8 maj 2023 har redan behandlats i analysen i föregående avsnitt.

4.2.13.Polen

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 2 % 2020 växte ekonomin med 6,9 % 2021 och med 5,1 % 2022. Den väntas växa med 0,7 % 2023 och 2,7 % 2024. Tillväxten under 2023 drivs i huvudsak av nettoexport och investeringar. Den ekonomiska aktiviteten översteg sin nivå för 2019 under 2021.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet ökade från 6,9 % av BNP 2020 till 1,8 % av BNP 2021, för att därefter sjunka till 3,7 % 2022. Det beräknas uppgå till 5 % och 3,7 % av BNP 2023 respektive 2024. Efter att ha ökat till 4,5 % av BNP under 2020 minskade de offentliga investeringarna till 4,1 % av BNP under 2021 och 4 % under 2022. De förväntas öka till 4,1 % av BNP 2023 och vara större än det offentliga underskottet 2021 och 2022, men inte 2023.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen stödjande 2022, på ‑3,0 % av BNP i linje med rådets rekommendationer. Som rådet rekommenderat fortsatte Polen att stödja återhämtningen med investeringar som skulle finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 1,0 % av BNP 2022 (1,3 % av BNP 2021). Nationellt finansierade investeringar gav ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,2 procentenheter. Polen upprätthöll därför sina nationellt finansierade investeringar, i enlighet med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett expansivt bidrag på 2,3 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Detta betydande expansiva bidrag omfattade de ytterligare effekterna av finanspolitiska åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala konsekvenserna av energiprisuppgången (ytterligare finanspolitisk nettokostnad på 1,9 % av BNP) samt kostnaderna för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,5 % av BNP). Polen höll därmed ökningen av nationellt finansierade löpande utgifter under tillräcklig kontroll.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en expansiv inriktning på finanspolitiken (‑0,8 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett expansivt bidrag på 0,8 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Detta omfattar den ökade kostnaden för riktade stödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser med 0,1 % av BNP. Det inbegriper också lägre kostnader för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,2 % av BNP). Det expansiva bidraget från nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter beror därför inte på det riktade stödet till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Den expansiva ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter drivs av allmänna energiåtgärder, högre försvars- och hälsoutgifter samt permanenta ökningar av löner och sociala förmåner i den offentliga sektorn. Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför inte i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 1,8 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett kontraktivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,2 procentenheter. Polen planerar därför att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och beräknas inte upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 45,7 % av BNP i slutet av 2019 till 57,2 % i slutet av 2020. Den uppgick till 49,1 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 50,5 % respektive 53 % i slutet av 2023 respektive 2024. Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på medelhöga risker på medellång sikt. Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: Den 9 maj 2023 förde Polen fram ytterligare faktorer av betydelse som inte nämnts ovan, nämligen en betydande ökning av utgifterna för att modernisera försvarsmakten på grund av kriget i Ukraina och av investeringarna på kommunal nivå. Lagen av den 11 mars 2022 om det nationella försvaret har ökat försvarsutgifterna från planerade 2,2 % av BNP 2022 till 3 % av BNP 2023. På grund av ökningen av försvarsutgifterna och av investeringarna på kommunal nivå (med ungefär 21 % på årsbasis i nominella termer) påskyndades de offentliga investeringarnas dynamik 2022 (med 14,3 % på årsbasis i nominella termer) och nådde i förhållande till BNP nivån 4,0 %. De förväntas öka ytterligare 2023 till ungefär 4,2 % av BNP.

4.2.14.Slovenien

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 4,3 % 2020 växte ekonomin med 8,2 % 2021 och med 5,4 % 2022. Den väntas växa med 1,2 % 2023 och 2,2 % 2024. Tillväxten 2023 drivs i huvudsak av inhemsk efterfrågan. Den ekonomiska aktiviteten översteg sin nivå för 2019 under 2021.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet minskade från 7,7 % av BNP 2020 till 4,6 % av BNP 2021 och 3 % 2022. Det beräknas uppgå till 3,7 % och 2,9 % av BNP 2023 respektive 2024. Efter att ha ökat till 4,1 % av BNP under 2020 ökade de offentliga investeringarna ytterligare till 4,7 % av BNP under 2021 och 5,2 % under 2022. De beräknas fortsätta växa till 6,1 % av BNP 2023, och vara större än det offentliga underskottet för tredje året i rad räknat från 2021.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen stödjande 2022, på ‑1,2 % av BNP i linje med rådets rekommendationer. Som rådet rekommenderat fortsatte Slovenien att stödja återhämtningen med investeringar som skulle finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,7 % av BNP 2022 (0,8 % av BNP 2021). Nationellt finansierade investeringar gav ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,7 procentenheter. Slovenien upprätthöll därför sina nationellt finansierade investeringar, i enlighet med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett expansivt bidrag på 0,4 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Detta betydande expansiva bidrag omfattade de ytterligare effekterna av finanspolitiska åtgärder för att minska de ekonomiska och sociala konsekvenserna av energiprisuppgången (ytterligare finanspolitiska nettokostnader på 1,0 % av BNP) samt kostnaderna för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,1 % av BNP). Slovenien höll därmed ökningen av nationellt finansierade löpande utgifter under tillräcklig kontroll.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en expansiv inriktning på finanspolitiken (‑1,2 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett expansivt bidrag på 0,3 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Detta trots den minskade kostnaden för riktade stödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser med 0,5 % av BNP. Det expansiva bidraget från nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter beror därför inte på det riktade stödet till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Den expansiva ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) drivs av högre subventioner och de ökande lönekostnaderna i den offentliga sektorn. Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför inte i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 1,6 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen på 0,1 procentenheter. Därför planerar Slovenien att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och beräknas upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 65,4 % av BNP i slutet av 2019 till 79,6 % i slutet av 2020. Den uppgick till 69,9 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 69,1 % respektive 66,6 % i slutet av 2023 respektive 2024. Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på medelhöga risker på medellång sikt. Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: Den 8 maj 2023 förde Slovenien fram ytterligare faktorer av betydelse som inte nämnts ovan, nämligen 2023 års lagstadgade reglering av pensionsnivån och sociala transfereringar med löneökningar och inflation 2022.

4.2.15.Slovakien

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 3,3 % 2020 växte ekonomin med 4,9 % 2021 och med 1,7 % 2022. Den väntas växa med 1,7 % 2023 och 2,1 % 2024. Tillväxten 2023 drivs i huvudsak av investeringar och offentlig konsumtion. Den ekonomiska aktiviteten översteg sin nivå för 2019 under 2021.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet minskade från 5,4 % av BNP 2020 och 2021 till 2 % 2022. Det beräknas uppgå till 6,1 % och 4,8 % av BNP 2023 respektive 2024. Efter att ha minskat till 3,4 % av BNP 2020 och 3,1 % 2021 ökade de offentliga investeringarna till 3,3 % av BNP 2022. De förväntas öka ytterligare till 4,9 % av BNP 2023 och vara större än det offentliga underskottet 2022, men inte 2023.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen kontraktiv 2022 med 1,3 % av BNP, vilket var lämpligt i ett läge av hög inflation. Som rådet rekommenderat fortsatte Slovakien att stödja återhämtningen med investeringar som skulle finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 1,2 % av BNP 2022 (1,3 % av BNP 2021). Minskningen i de utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel 2022 berodde på lägre utnyttjande av de europeiska strukturfonderna och uppskjutna verkliga utgifter med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens. Nationellt finansierade investeringar gav ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,2 procentenheter. Slovakien upprätthöll därför sina nationellt finansierade investeringar, i enlighet med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett kontraktivt bidrag på 1,3 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Slovakien höll därmed ökningen av nationellt finansierade löpande utgifter under tillräcklig kontroll.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en expansiv inriktning på finanspolitiken (‑6,2 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett expansivt bidrag på 4,4 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Detta omfattar den minskade kostnaden för riktade stödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser med 0,2 % av BNP. Det inbegriper också lägre kostnader för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,1 % av BNP). Det expansiva bidraget från nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter beror därför inte på det riktade stödet till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Den expansiva ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) drivs av allmänna energiåtgärder, permanenta löneökningar för vårdpersonal och sänkning av mervärdesskattesatserna i livsmedels- och fritidssektorerna. Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför inte i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 2,8 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,1 procentenheter. Slovakien planerar att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel, och beräknas upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 48 % av BNP i slutet av 2019 till 61 % i slutet av 2021. Den uppgick till 57,8 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 58,3 % respektive 58,7 % i slutet av 2023 respektive 2024.

Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på höga risker på medellång sikt. Enligt den tioåriga grundprognosen skulle den offentliga skuldkvoten under de kommande åren öka kontinuerligt till 84,7 % av BNP 2033. Enligt de stokastiska prognoserna, som simulerar ett stort antal möjliga tillfälliga chocker för makroekonomiska variabler, skulle skuldkvoten sannolikt bli högre 2027 än 2022.

Det finns andra faktorer som är relevanta för en övergripande bedömning av skuldhållbarheten. Till de riskhöjande faktorerna hör å ena sidan räntehöjningarna nyligen, Slovakiens negativa finansiella nettoutlandsställning, andelen kortfristiga offentliga skulder som innehas av utländska personer samt riskerna kopplade till ansvarsförbindelser som härrör från den privata sektorn, bland annat genom ett eventuellt ianspråktagande av statliga garantier i samband med covid-19-krisen. Till de riskreducerande faktorerna hör å andra sidan förlängningen av skuldernas löptid under de senaste åren, vilket möjliggör att räntehöjningarna får ett successivt genomslag på skuldbördan efter en lång tid av historiskt låga lånekostnader, och relativt stabila finansieringskällor (med en diversifierad och stor investerarbas). Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Bedömning enligt förfarandet vid makroekonomiska obalanser: Slovakien har inga obalanser. Sårbarheterna med koppling till konkurrenskraften, bostäder, hushållens skuldsättning och utrikessaldot har ökat, men tycks sammantaget vara begränsade under den närmaste framtiden och förväntas minska i takt med att de ekonomiska förhållandena återgår till det normala.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: De viktigaste faktorer som Slovakien förde fram den 9 maj 2023 har redan behandlats i analysen i föregående avsnitt.

4.2.16.Finland

Makroekonomiskt läge på medellång sikt: Efter en nedgång på 2,4 % 2020 växte ekonomin med 3 % 2021 och med 2,1 % 2022. Den väntas växa med 0,2 % 2023 och 1,4 % 2024. Tillväxten under 2023 drivs i huvudsak av nettoexporten och den offentliga konsumtionen. Den ekonomiska aktiviteten översteg sin nivå för 2019 under 2021.

Budgetmässigt läge, inklusive investeringar, på medellång sikt: Det offentliga underskottet minskade från 5,6 % av BNP 2020 till 2,8 % av BNP 2021 och 0,9 % 2022. Det beräknas ligga på 2,6 % både 2023 och 2024. Efter att ha ökat till 4,8 % av BNP under 2020 minskade de offentliga investeringarna till 4,2 % av BNP under 2021 och 4,1 % under 2022. De beräknas öka till 4,5 % av BNP 2023, och vara större än det offentliga underskottet för tredje året i rad räknat från 2021.

Enligt kommissionens beräkningar var den finanspolitiska inriktningen generellt sett neutral 2022, på ‑0,1 % av BNP i linje med rådets rekommendationer. Som rådet rekommenderat fortsatte Finland att stödja återhämtningen med investeringar som finansieras av faciliteten för återhämtning och resiliens. Utgifter som finansierades med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel uppgick till 0,3 % av BNP 2022 (0,2 % av BNP 2021). Nationellt finansierade investeringar gav ett neutralt bidrag till den finanspolitiska inriktningen med 0,0 procentenheter. Finland upprätthöll därför sina nationellt finansierade investeringar, i enlighet med rådets rekommendation. Samtidigt gav ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat nya åtgärder på inkomstsidan) ett generellt sett neutralt bidrag på 0,1 procentenheter till den finanspolitiska inriktningen. Finland höll därmed ökningen av nationellt finansierade löpande utgifter under tillräcklig kontroll.

I sin vårprognos 2023 förutser kommissionen en expansiv inriktning på finanspolitiken (‑1,0 % av BNP) under 2023, i ett läge av hög inflation. Ökningen i nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) under 2023 beräknas ge ett expansivt bidrag på 0,6 % av BNP till den finanspolitiska inriktningen. Detta omfattar de generellt sett stabila kostnaderna för riktade stödåtgärder till de hushåll och företag som drabbas hårdast av höjda energipriser. Det inbegriper också de högre kostnaderna för att ge tillfälligt skydd åt personer som fördrivits från Ukraina (0,2 % av BNP). Det expansiva bidraget från nationellt finansierade primära löpande nettoutgifter beror därför endast delvis på det riktade stödet till de hushåll och företag som drabbas hårdast av de höjda energipriserna och till människor som flyr från Ukraina. Den expansiva ökningen av nationellt finansierade primära löpande utgifter (ej inräknat diskretionära åtgärder på inkomstsidan) drivs också av indexeringen av sociala förmåner, statens finansiering till lokala myndigheter samt ytterligare försvarsutgifter och FoU-relaterade investeringar. Den beräknade ökningstakten i nationellt finansierade primära löpande utgifter är därför inte i linje med rådets rekommendation. Utgifter som finansieras med bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra EU-medel beräknas uppgå till 0,4 % av BNP 2023, medan nationellt finansierade investeringar beräknas ge ett expansivt bidrag till den finanspolitiska inriktningen på 0,4 procentenheter. Därför planerar Finland att finansiera ytterligare investeringar genom faciliteten för återhämtning och resiliens, och beräknas upprätthålla de nationellt finansierade investeringarna.

Skuldställning på medellång sikt: Den offentliga skulden ökade från 64,9 % av BNP i slutet av 2019 till 74,7 % i slutet av 2020. Den uppgick till 73 % av BNP i slutet av 2022 och beräknas uppgå till 73,9 % respektive 76,2 % i slutet av 2023 respektive 2024. Skuldhållbarhetsanalysen pekar sammantaget på medelhöga risker på medellång sikt. Om strukturreformerna inom ramen för NextGenerationEU/faciliteten för återhämtning och resiliens dessutom genomförs till fullo kan de ha en positiv inverkan på BNP-tillväxten under de kommande åren och därför minska skuldhållbarhetsproblemen.

Andra faktorer som förts fram av medlemsstaten: Den 9 maj 2023 förde Finland fram ytterligare faktorer av betydelse som inte nämnts ovan, nämligen det faktum att ett stabilitetsprogram med oförändrad politik lämnades in den 23 mars 2023 på grund av riksdagsvalet i Finland den 2 april 2023. Finlands nya regering kommer att lägga fram sitt mål för de offentliga finanserna i det stabilitetsprogram som man tänker lämna till hösten tillsammans med utkastet till budgetplan, som en del av planen för de offentliga finanserna.

5.Slutsatser

I 15 EU-länder överskred underskottet referensvärdet 2022 eller beräknas överskrida det 2023: Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Ungern, Malta, Österrike, Polen, Slovenien och Slovakien.

I Österrike ligger underskottskvoten 2022 och den förväntade underskottskvoten 2023 över men nära 3 % av BNP. För återstående 14 medlemsstater som tas upp i denna rapport och vars underskott överskred fördragets referensvärde 2022 eller som beräknades överskrida det 2023, låg det faktiska eller förväntade underskottet över och inte nära 3 % av BNP.

I samtliga 15 medlemsstater anses överskridandet av fördragets referensvärde ha skett undantagsvis i enlighet med definitionen i fördraget. För Belgien, Bulgarien, Spanien, Frankrike, Italien, Ungern, Malta, Polen och Slovakien förväntas överskridandet av referensvärdet emellertid inte vara övergående.

På det hela taget, och med beaktande av alla faktorer av betydelse, visar analysen i denna rapport att det underskottskriterium som fastställs i fördraget och i förordning (EG) nr 1467/1997 inte uppfylls av Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Spanien, Frankrike, Italien, Lettland, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien.

I nio medlemsstater överskred den offentliga bruttoskulden 60 % av BNP i slutet av 2022: Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Ungern, Österrike, Slovenien och Finland. Bland dessa medlemsstater iakttogs riktmärket för skuldminskning i Belgien, Tyskland, Spanien, Ungern, Österrike och Slovenien, medan det inte iakttogs i Frankrike, Italien och Finland.

På det hela taget, och med beaktande av alla faktorer av betydelse, visar analysen i denna rapport att skuldkriteriet enligt fördraget och förordning (EG) nr 1467/97 inte uppfylls av Frankrike, Italien och Finland. Kommissionen anser dock i sin bedömning av alla faktorer av betydelse att efterlevnaden av riktmärket för skuldminskning skulle medföra en alltför krävande tidigarelagd finanspolitisk insats som kan äventyra tillväxten. Kommissionen anser därför att det med hänsyn till de rådande ekonomiska omständigheterna inte är berättigat att kräva efterlevnad av riktmärket för skuldminskning.

Med tanke på att det i dagsläget råder en ständigt hög osäkerhet kring de makroekonomiska och offentligfinansiella prognoserna tillkännagav kommissionen i mars 2023 att den inte skulle föreslå nya förfaranden vid alltför stora underskott våren 2023. Samtidigt kommer övervakningen av skuld- och underskottsutvecklingen att fortsätta, och kommissionen kommer att föreslå att rådet inleder underskottsbaserade förfaranden vid alltför stora underskott våren 2024 på grundval av utfallet för 2023.

(1)      EGT L 209, 2.8.1997, s. 6, i dess ändrade lydelse.

(2)    Riktmärket för skuldminskning föreskrivs i artikel 2.1a i rådets förordning (EG) nr 1467/97, enligt vilken den offentliga skuldkvoten anses minska i tillräcklig utsträckning och närma sig referensvärdet 60 % av BNP i tillfredsställande takt om differensen till referensvärdet har minskat med i genomsnitt en tjugondel per år under de föregående tre år för vilka det finns tillgängliga uppgifter. Kravet ska också anses vara uppfyllt om kommissionens budgetprognoser anger att den föreskrivna minskningen i differensen kommer att inträffa under en treårsperiod som omfattar de två år som följer på det sista år för vilket uppgifter finns tillgängliga.

(3)    Om inte annat anges är källan till siffrorna i den här rapporten kommissionens vårprognos 2023 (European Economy-Institutional Papers 173).

(4)    Eurostat, Euroindikatorer 47/2023 av den 21 april 2023. Eurostat framför en reservation för kvaliteten på de uppgifter som Frankrike rapporterade för 2022. I nära samarbete med de franska statistikmyndigheterna utreder Eurostat registreringen av statens kapitaltillskott i det offentliga energibolaget EDF (Électricité de France) samt tillämpningen av testet för extraordinära utdelningar för de utdelningar som utbetalats av vissa offentliga bolag till den franska staten. Underskottet för 2022 kan vara underskattat med upp till 0,2 procentenheter av BNP.

(5)    Rumäniens offentliga underskott överskred också 3 % av BNP för 2022. Rumänien tas dock inte upp i rapporten, eftersom rådet beslutade om förekomsten av ett alltför stort underskott i Rumänien den 3 april 2020.

(6)    I samtliga dessa fall planeras underskotten för 2023 också att överskrida 3 % av BNP.

(7)      Angående de stabilitets- och konvergensprogram som medlemsstaterna lämnade in våren 2023, se: https://commission.europa.eu/content/2023-european-semester-national-reform-programmes-and-stabilityconvergence-programmes_sv

(8)    Klausulen, som fastställs i artiklarna 5.1, 6.3, 9.1 och 10.3 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (EGT L 209, 2.8.1997, s. 1) och artiklarna 3.5 och 5.2 i förordning (EG) nr 1467/97, underlättar samordningen av budgetpolitiken vid en allvarlig konjunkturnedgång. Den innebär inte att stabilitets- och tillväxtpaktens förfaranden avbryts. Dess aktivering har dock inneburit att medlemsstaterna fått budgetutrymme att hantera krisen genom att tillåta att de tillfälligt avviker från anpassningsbanan mot sina medelfristiga budgetmål, förutsatt att detta inte äventyrar den finanspolitiska hållbarheten på medellång sikt.

(9)    COM(2022) 600 final, 23.5.2022, och COM(2023) 141 final, 8.3.2023.

(10)    Rådets rekommendationer av den 20 juli 2020 (2020/C 282/01 till 2020/C 282/27) (EUT C 282, 26.8.2020, s. 1).

(11)    Rådets rekommendationer av den 18 juni 2021 (2021/C 304/01 till 2021/C 304/28) (EUT C 304, 29.7.2021, s. 1). Dessutom antog rådet samma dag en uppdaterad rekommendation för Rumänien i syfte att få situationen med ett alltför stort offentligt underskott att upphöra (2021/C 304/24, EUT C 304, 29.7.2021 s. 111).

(12)    Rådets rekommendation av den 5 april 2022 om den ekonomiska politiken i euroområdet, EUT C 153, 7.4.2022, s. 1.

(13)      Rådets rekommendationer av den 12 juli 2022 (2022/C 334/01 till 2022/C 334/27, EUT C 334, 1.9.2022, s. 1).

(14)      https://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/ecofin/2023/05/16/

(15)    COM(2023) 141 final.

(16)      I Grekland, Kroatien, Cypern och Portugal överskred den offentliga bruttoskulden också 60 % av BNP i slutet av 2022, men dessa medlemsstater tas inte upp i denna rapport eftersom de uppfyller underskottskriteriet och iakttar riktmärket för skuldminskning.

(17)      Enligt förfarandet för makroekonomiska obalanser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet (EUT L 306, 23.11.2011, s. 8).

(18)      I Tysklands stabilitetsprogram rapporteras ett förväntat underskott över 3 % av BNP 2023. I kommissionens prognos, som kom senare, beräknas underskottet vara under 3 % 2023, med hänsyn till färskare antaganden avseende energiprisernas utveckling.

(19)      Dvs. förändringar i de relativa priserna för export och import.

(20)    Se COM(2023) 600 final, 24.5.2023.

(21)    I enlighet med strategin i rådets rekommendation av den 18 juni 2021 mäts den finanspolitiska inriktningen för närvarande bäst genom förändringen i primära utgifter (exklusive diskretionära åtgärder på inkomstsidan) utan att beakta tillfälliga covid-19-relaterade krisåtgärder men inbegripet utgifter som finansieras med icke-återbetalningspliktigt stöd (bidrag) från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra unionsmedel, i förhållande till den potentiella tillväxten på medellång sikt.

(22)      Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).

(23)      Denna utveckling 2023 beror på den drastiska minskningen i Italiens offentliga underskott till följd av den statistiska behandlingen av skattekrediter (se avsnitt 4.2.8).

(24)      Den finanspolitiska inriktningen mäts som skillnaden mellan i) den potentiella tillväxten på medellång sikt och ii) förändringen i primära utgifter exklusive diskretionära åtgärder på inkomstsidan (utan att beakta tillfälliga covid-19-relaterade krisåtgärder) och inbegripet utgifter som finansieras med icke-återbetalningspliktigt stöd (bidrag) från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra unionsmedel. Ett negativt (positivt) tecken på indikatorn motsvarar en expansiv (kontraktiv) finanspolitik.

(25)    Skuldhållbarhetsanalysen har uppdaterats jämfört med 2021 års rapport om de offentliga finansernas hållbarhet (European Economy-Institutional Papers 171) genom att återspegla kommissionens senaste prognos.    Se meddelandet om huvudinslagen i den europeiska planeringsterminens vårpaket 2023 (COM (2023) 600 final, 24.5.2023) och kommissionens rekommendationer för rådets rekommendationer (COM(2023) 601 till 626). Kommissionens senaste bedömning av medlemsstater som upplever obalanser eller alltför stora obalanser finns i respektive fördjupade granskningar (SWD(2023) 628 till 643). En bedömning av riskerna för skuldhållbarheten i samtliga medlemsstater som tas upp i denna rapport finns i bilagorna om skuldhållbarhetsanalys i landsrapporterna (SWD(2023) 601 till 626).