EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 8.3.2023

COM(2023) 140 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Tillfälligt skydd för människor som flyr Rysslands anfallskrig mot Ukraina: läget efter ett år

1.Inledning

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland ett oprovocerat och omotiverat anfallskrig mot Ukraina. Motreaktionen från Europeiska unionens och världssamfundets sida var enad och unik i sitt slag. En viktig del av denna motreaktion var medlemsstaternas enhälliga antagande av kommissionens förslag att aktivera direktivet om tillfälligt skydd (massflyktsdirektivet) 1 . Den 4 mars 2022, bara en vecka efter det att kriget inleddes, fick miljontals människor som flytt undan den ryska aggressionen mot Ukraina omedelbart tillträde till arbetsmarknaden, utbildning, hälso- och sjukvård samt boende i EU. Aktiveringen av direktivet kompletterades den 28 mars 2022 med en plan i 10 punkter 2 som syftar till att stärka den europeiska samordningen av mottagandet av människor som flyr undan den ryska aggressionen mot Ukraina. Det tillfälliga skyddet har redan förlängts till mars 2024.

Ett år senare är användningen av massflyktsdirektivet ett bevis för unionens enighet och solidaritet med det ukrainska folket i ett läge med exceptionellt stora utmaningar. Direktivet, som aktiverades för allra första gången, gjorde det möjligt för unionen att ge omedelbart skydd och samtidigt minska formaliteterna till ett minimum. Skyddet kompletterades med ett antal vittomfattande och harmoniserade rättigheter, till exempel uppehållsrätt, rätt till lämpligt boende, möjligheter att delta i utbildning, tillgång till hälso- och sjukvård samt tillträde till arbetsmarknaden. Det gav struktur åt det anmärkningsvärt varma välkomnande som så många européer, deras familjer och samhällen visade prov på. I dag åtnjuter omkring fyra miljoner människor tillfälligt skydd i EU. Av dessa är 47 % kvinnor och mer än en tredjedel barn, vars skydd fortfarande utgör en viktig prioritering. Tillämpningen av direktivet har inte varit helt problemfri, men tack vare EU-institutionernas och medlemsstaternas ansträngningar är det fortfarande ändamålsenligt. 

Detta meddelande är en uppföljning av meddelandet Välkomnande av människor som flyr från kriget i Ukraina: förbereda EU för att tillgodose behoven 3 , som antogs den 23 mars 2022, och syftet är att granska direktivets tillämpning under det år som gått. Det visar hur EU lyckades få till stånd och samordna en verkligt samlad samhällsinsats för att hantera den största fördrivning av människor som ägt rum i Europa sedan andra världskriget. Det pekar också på viktiga områden där mer måste göras för att garantera de rättigheter som föreskrivs i direktivet.

I meddelandet diskuteras även en del viktiga lärdomar som kan göra EU mer motståndskraftigt och bättre rustat för framtida utmaningar.

2.Lägesbild

I februari 2023 hade mer än 16 miljoner inresor till EU från Ukraina och Moldavien registrerats, varav 14 miljoner gjordes av ukrainska medborgare. Gränspassagerna från EU till Ukraina och Moldavien uppgick till mer än 11 miljoner 4 .

Antalet inresor var betydligt högre under den första månaden efter Rysslands angrepp – i genomsnitt 800 000 inresor per vecka från Ukraina och Moldavien till EU och som mest över 200 000 inresor per dag – vilket fick stora effekter för de medlemsstater som gränsar mot Ukraina. Från april 2022 och framåt stabiliserades trenden kring omkring 240 000 inresor per vecka och antalet gränspassager mellan EU och Ukraina återgick till samma nivåer som före anfallskriget och pandemin.

Totalt registrerades nästan 4 miljoner beviljanden av tillfälligt skydd i EU, varav mer än 3 miljoner under första halvåret 2022. Sedan juni 2022 har antalet registreringar av tillfälligt skydd per vecka minskat stadigt, även om det har förekommit vissa fluktuationer. Den 26 februari uppehöll sig totalt 90 187 utländska medborgare på moldaviskt territorium, varav 84 038 var ukrainska medborgare och 44 751 minderåriga.

I slutet av 2022 uppehöll sig nästan hälften av det totala antalet personer som beviljats tillfälligt skydd (3,8 miljoner) 5 i Tyskland och Polen, följt av Tjeckien, Italien och Spanien. Räknat per capita har Estland, Polen och Tjeckien tagit emot flest personer som beviljats tillfälligt skydd. De flesta som beviljats tillfälligt skydd är ukrainska medborgare, men i slutet av 2022 åtnjöt även omkring 70 000 medborgare från andra tredjeländer än Ukraina tillfälligt skydd.

Det är i första hand vuxna kvinnor (47 %) och barn (34 %) som flyr undan den ryska aggressionen mot Ukraina. Omkring 69 % av de barn som har fördrivits var under 13 år och 0,5 % registrerades som ensamkommande.

Genom aktiveringen av massflyktsdirektivet undvek man att asylsystemen i medlemsstaterna överbelastades med ansökningar om skydd. Ukrainska medborgare var den nionde största gruppen under 2022 när det gäller ansökningar om internationellt skydd (28 160).

Tack vare EU:s samarbete med sina internationella partner har hittills över 400 000 människor som flytt Ukraina kunnat resa vidare till USA, Kanada och Storbritannien och omfattas nu av dessa länders respektive skyddssystem. Ytterligare 900 000 viseringar och ansökningar om tillfälligt uppehållstillstånd har godkänts av dessa länder.

3.Hanteringen av krisen: en kraftfull och samordnad EU-insats

Aktiveringen och tillämpningen av massflyktsdirektivet förutsatte samordning och samarbete i en helt ny skala mellan medlemsstaterna och deras respektive förvaltningar, kommissionens avdelningar, Europeiska unionens byråer, Europeiska utrikestjänsten och internationella organisationer.

Solidaritetsplattformen ”Ukraina” 6 , som kommissionen inrättade omedelbart efter det att direktivet aktiverats, har spelat en avgörande roll för denna samordnade insats. Den skapar en struktur för regelbundna meningsutbyten och säkerställer samstämmighet mellan befintliga forum på EU-nivå. Plattformen har hanterat frågor om alltifrån gränsförvaltning, skydd av minderåriga, tillträde till utbildning, arbetsmarknaden, yrkesutbildning och vuxenutbildning, till hemresa tillbaka till Ukraina eller vidare förflyttning från en medlemsstat till en annan.

Solidaritetsplattformen fokuserade även på att stärka den allmänna beredskapen på EU-nivå genom att utforma beredskapsåtgärder för det fall att antalet anländande från Ukraina skulle öka, för att öka säkerheten och för att förhindra människohandel. Den hade också regelbundna kontakter med lokala och regionala myndigheter samt civilsamhällesorganisationer.

Solidaritetsplattformens undergrupper för specifika frågor, t.ex. överföring av fördrivna personer från Moldavien och plattformen för registrering av tillfälligt skydd, spelade en avgörande roll för att stärka samarbetet och hantera ständigt nya utmaningar.

Solidaritetsplattformen har dessutom visat sig ha ett mervärde när det gäller den övergripande samordningen av EU:s agerande efter Rysslands anfall mot Ukraina, eftersom den utgör en flexibel och informell struktur för ett snabbt antagande av mjuka policydokument (t.ex. publicering av svar på vanliga frågor på nätet, standardrutiner). Medlemsstaterna och andra relevanta aktörer anser att detta är en god praxis som bör tillämpas även i framtiden.

3.1.Korrekta data

Sedan rådets genomförandebeslut 7 antogs har kommissionen gjort stora ansträngningar att samordna informationsutbytet mellan medlemsstaterna. Insamlingen av data har i nuvarande exceptionella läge varit en av de största utmaningarna för den övergripande samordningen, men situationen har stadigt förbättrats tack vare de åtgärder som vidtagits.

Sedan krisen bröt ut har EU:s nätverk för beredskap och krishantering på migrationsområdet 8 hållit över hundra möten som följts upp med skriftliga rapporter för att skapa en gemensam lägesbild när det gäller migrationseffekterna av den ryska invasionen av Ukraina och EU:s och medlemsstaternas beredskap. Nätverket är ett komplement till andra forum, såsom solidaritetsplattformen, arrangemangen för integrerad politisk krishantering och det europeiska migrationsnätverket, och är en del av den övergripande samordningen för Ukraina på EU-nivå.

EU:s asylbyrå har spelat en avgörande roll för det snabba inrättandet av ett system för insamling av data om dagliga registreringar av tillfälligt skydd. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) har bidragit till förvaltningen av EU:s yttre gränser genom att tillhandahålla aktuell information om situationen vid gränsen, ta fram olika scenarier för den möjliga utvecklingen och agera operativt för att bl.a. bygga upp kapaciteten och övervaka riskerna för gränsöverskridande brottslighet i området. Byrån för grundläggande rättigheter (FRA) har tillhandahållit ytterligare information om direktivets tillämpning i flera medlemsstater genom regelbundna rapporter.

Särskilt viktigt var att plattformen för registrering av tillfälligt skydd inrättades på bara sex veckor, vilket skedde som en uppföljning av 10-punktsplanen från den 28 mars 2022. Tjugofem medlemsstater utbyter information om personer som beviljats tillfälligt skydd och tillräckligt skydd enligt nationell rätt för att upptäcka om personer registreras två gånger inom samma medlemsstat eller i flera EU:s medlemsstater.

3.2.Tillhandahållande av information

Med stöd från framför allt Europeiska unionens asylbyrå har kommissionen skapat ett nätverk av informationsnav, som är inbäddat i det befintliga nätverket av stora transportnav i medlemsstaterna, för att göra det lättare för personer som flytt undan den ryska aggressionen att ta sig vidare och resa in i EU, samt för att tillhandahålla viktig information till myndigheter och andra officiella informationskällor.

När direktivet hade aktiverats lanserade kommissionen snabbt en informationskampanj för att informera människor som flytt undan den ryska aggressionen mot Ukraina om deras rättigheter. Informationskampanjen spelade en framträdande roll på EU:s centrala webbplats EU:s solidaritet med Ukraina 9 . Webbplatsen finns tillgänglig på ukrainska och ryska och innehåller praktisk information för människor som flytt undan den ryska aggressionen till EU samt en interaktiv karta med viktiga kontaktpunkter i varje medlemsstat.

Parallellt med detta genomfördes ad hoc-informationsinsatser för att förhindra människohandel, skapa medvetenhet om vilseledande information, informera om initiativet Safe Homes och pilotprojektet med en talangpool för människor som flytt undan den ryska aggressionen mot Ukraina.

Kommissionen har även också EU:s hjälplinje 10 tillgänglig på ukrainska och ryska. Kommunikations- och informationsinsatserna genomförs i nära samordning med EU:s medlemsstater, Europeiska unionens asylbyrå och andra relevanta aktörer, såsom ukrainska myndigheter. Den 24 februari 2023 lanserade kommissionen webbplatsen Ett år av ukrainskt motstånd 11 .

3.3.Det tillfälliga skyddets räckvidd

Det tillfälliga skyddet omfattar personer som lämnade Ukraina den 24 februari 2022 eller senare på grund av Rysslands militära invasion och som räknas till den personkrets som anges i rådets genomförandebeslut 12 . Många medlemsstater har i praktiken utvidgat skyddet till ukrainska medborgare som rest in på deras territorium före den 24 februari 2022.

Rådets genomförandebeslut, genom vilket massflyktsdirektivet aktiverades, skyddar också medborgare från andra tredjeländer än Ukraina och statslösa personer som var permanent bosatta i Ukraina före den 24 februari 2022 och som inte kan återvända till sitt ursprungsland eller sin ursprungsregion på trygga och varaktiga villkor 13 .

I många medlemsstater beviljades de rättigheter som är förbundna med tillfälligt skydd också till tredjelandsmedborgare som hade andra tillfälliga rättigheter att uppehålla sig i Ukraina 14 , t.ex. studerande. I de flesta, men inte alla, medlemsstater omfattas andra tredjelandsmedborgare som beviljats tillfälligt skydd av samma administrativa förfaranden som ukrainska medborgare 15 .

Medlemsstater som bestämde sig för att tillämpa en annan typ av skydd än tillfälligt skydd 16 vad gäller medborgare i andra tredjeländer än Ukraina vidtog åtgärder för att säkerställa en påskyndad registreringsprocess, så att de rättigheter som följer av skyddet får verkan lika snabbt som för ukrainska medborgare. Det är under alla omständigheter fortsatt viktigt att administrativa förfaranden inte ger upphov till onödiga dröjsmål när det gäller åtnjutandet av de rättigheter som är förbundna med tillfälligt skydd 17 .

I november 2022 hade omkring 70 000 medborgare från andra tredjeländer än Ukraina fått tillfälligt skydd i EU, utöver knappt 300 statslösa personer 18 .

3.4.Registrering och dokumentation

För att det tillfälliga skyddet skulle bli verklighet införde medlemsstaterna snabbt påskyndade förfaranden för registrering och utfärdande av handlingar. På så sätt lyckades medlemsstaternas myndigheter snabbt erbjuda skydd där de traditionella asylsystemen riskerade att bli överbelastade.

Majoriteten av människor som flytt undan den ryska aggressionen mot Ukraina hade officiella handlingar eller biometriska pass, vilket underlättade kontrollen av deras rätt till tillfälligt skydd. Innovativa metoder för att tillhandahålla information, registrera och utfärda handlingar gjorde det dessutom lättare att snabbt ge tillgång till de rättigheter som är förbundna med tillfälligt skydd. Det handlade om bland annat automatiska pushmeddelanden, digital registrering och efterföljande handläggning, och ibland utfärdande av digitala id-kort. I fall där människor saknat nödvändiga handlingar har de flesta medlemsstater anpassat sig till kommissionens riktlinjer och lättat på kraven för inresa.

I många medlemsstater gav Ukrainas ambassader och konsulat viktigt stöd genom att utfärda nya pass eller tillhandahålla andra handlingar som styrker medborgarskap. Användning av särskilda mobilapplikationer (t.ex. den ukrainska applikationen DiiA), som gör det möjligt för fördrivna personer att få tillgång till sina digitala handlingar samt information om samhällsservice, uppmuntrades också. Gemensamma ingångar och andra snabbfilsarrangemang bidrog till att olika tjänster blev tillgängliga snabbare.

I en enkät som FRA genomförde i augusti 2022 uppgav majoriteten av respondenterna att de inte hade stött på problem när de reste in till, eller inom, EU och de flesta ansåg sig ha fått tillräckligt med information om sina rättigheter och vilken service som var tillgänglig för dem 19 .

Det har förekommit rapporter om att vissa tredjelandsmedborgare, bl.a. romer och andra marginella grupper (t.ex. hbtqi-personer och även personer med funktionsnedsättning), i enstaka fall stött på problem när de ansökt om tillfälligt skydd. Mer specifikt har vissa romer stött på problem när de ansökt om skydd på grund av att de saknat ukrainska handlingar vid ankomsten till EU. Personer med funktionsnedsättning har haft svårt att få tillgång till specifika typer av stöd på grund av att deras intyg om funktionsnedsättning eller annan dokumentation inte har godtagits. FRA har påpekat att det behövs mer utförlig information om detta samt även riktade åtgärder.

I linje med sin ståndpunkt att EU bör ta emot alla människor som flyr undan Rysslands anfallskrig mot Ukraina, oavsett deras nationalitet, etnicitet eller hudfärg, etablerade kommissionen kontakt på alla nivåer med EU:s medlemsstater, ukrainska myndigheter och Moldavien för att säkerställa att tredjelandsmedborgare, romer och andra marginella grupper lättare kan ta sig till EU under trygga förhållanden.

Kommissionen kommer att fortsätta att tillsammans med medlemsstaterna arbeta för att säkerställa att alla åtgärder för att stödja människor som fördrivits från Ukraina och som uppehåller sig i EU till fullo respekterar de grundläggande rättigheterna och kraven på icke-diskriminering i EU-rätten, däribland stadgan om grundläggande rättigheter, samt folkrätten 20 . Konkreta åtgärder måste vidtas redan när de anländer och därefter i samband med mottagande och integration för att möta behoven hos sårbara grupper som löper större risk att drabbas av diskriminering, sexuellt utnyttjande, exploatering och missbruk av arbetskraft, samt människohandel – däribland olika kategorier av sårbara barn 21 och kvinnor.

Eftersom det tillfälliga skyddet har förlängts till mars 2024 blir förnyandet av uppehållstillstånden en stor uppgift för medlemsstaternas förvaltningar. Medlemsstaterna tillämpar här olika modeller – t.ex. automatisk förlängning av giltighetstiden för chipp, utskick av nya kort eller att personen själv måste infinna sig på den berörda myndigheten. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar att skynda på utfärdandet eller förnyelsen av uppehållstillstånd. För att underlätta den fria rörligheten inom EU bör medlemsstaterna registrera förlagan till uppehållstillstånd som utfärdas av medlemsstater (bilagorna 22 och 23 till den praktiska handledningen för gränsbevakningspersonal) och alla nyligen utfärdade identitetshandlingar för uppehållstillstånd som har anknytning till det tillfälliga skyddet i Schengens informationssystem.

4.En samlad samhällsinsats

Den samordnade hanteringen av det stora antal människor som fördrevs till följd av den ryska aggressionen mot Ukraina har påverkat alla delar av samhället i EU. Tack vare insatser av privatpersoner, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer, myndigheter och internationella organisationer kunde EU agera samstämmigt och omsätta rättigheterna i massflyktsdirektivet i praktiken.

4.1.Särskilt skydd för barn

Att skydda barnen har varit en central fråga i EU:s stöd till människor som flytt undan den ryska aggressionen mot Ukraina. För närvarande har nästan en femtedel av Ukrainas barn tagit sin tillflykt till EU.

Av det stora antal barn som har anlänt till EU från Ukraina har få registrerats som ensamkommande eller som barn som skilts från sina förändrar i den mening som avses i EU-rätten 22 . Skälet till detta är att många barn anländer i sällskap med en förmyndare som utsetts i Ukraina, bl.a. de över 5 000 barn som evakuerats från ukrainska institutioner tillsammans med sina förmyndare. Dessa barn befinner sig i en särskilt utsatt situation och ett stort antal av dem är barn med funktionsnedsättningar.

De förhållanden under vilka barnen anlände och deras särskilda skyddsbehov innebar utmaningar för värdmedlemsstaterna. I början av flyktingsituationen var de största utmaningarna att säkerställa att ensamkommande barn, barn som skilts från sina föräldrar, barn som anlänt i sällskap med ukrainska förmyndare och grupper av barn från vårdinstitutioner registrerades.

Kommissionen har ända sedan konfliktens början stått i nära kontakt med relevanta aktörer i medlemsstaterna och detta kommer att fortsätta för att säkerställa att de många utmaningarna hanteras på ett samlat och samstämmigt sätt.

Även om hänsyn måste tas till att relevanta aktörer i Ukraina av rättmätiga skäl är angelägna om att hålla samman och veta var dessa särskilt utsatta kategorier av barn befinner sig är det viktigt att säkerställa barnen får ett gott mottagande och erbjuds omsorg i en avinstitutionaliserad miljö 23 , så att de tas om hand i enlighet med EU:s normer för närvård och familjehemsvård. EU står redo att samarbeta med de ukrainska myndigheterna för att hitta lösningar som möjliggör god alternativ omsorg för de som ingår i denna grupp, men som samtidigt bevarar de nära kontakterna inom gruppen och med de ukrainska förmyndarna. Det kommer att vara viktigt att säkerställa att stöd och skydd skräddarsys utifrån ålder, kön, förmågor och andra mångfaldsaspekter samt med hänsyn till varje barns individuella behov.

I den praktiska handledningen för tillämpningen av massflyktsdirektivet gav 24 kommissionen råd om registreringen av varje kategori av barn i samband med genomresa samt i det land där de får tillfälligt skydd. Kommissionen har som ett led i 10-punktsplanen haft ett nära samarbete med experter och relevanta aktörer för att kartlägga särskilda utmaningar i samband med mottagandet och omsorgen om de mest utsatta kategorierna av barn som anländer från Ukraina. Detta arbete utmynnade i omfattande rekommendationer som publicerades i form av ett ”Vanliga frågor & svar”-dokument om registrering, mottagande och omsorg för ukrainska ensamkommande barn och barn som skilts från sina föräldrar 25 .

Kommissionen har ett nära samarbete med Unicef för att säkerställa att barn som evakueras i grupp från ukrainska institutioner tas emot och erbjuds omsorg på lämpligt sätt i värdländerna och för att stödja Ukrainas avinstitutionaliseringsreform. EU har dessutom ett nära samarbete med motparter i Ukraina för att hjälpa ukrainska myndigheter och föräldrar eller förmyndare att spåra försvunna barn på bästa sätt och med full respekt för EU:s dataskyddslagstiftning och barns och deras företrädares rättigheter.

En annan fråga handlar om erkännande av ukrainska beslut om förmyndarskap. Det förekommer fortfarande rapporter om problem med att få medlemsstater att direkt erkänna förmyndarskapsbeslut som utfärdats av berörda myndigheter i Ukraina, trots att både Ukraina och medlemsstaterna tillämpar 1996 års Haagkonvention om skydd av barn 26 . Det kommer också signaler från relevanta aktörer om att relationen mellan barn och deras ukrainska förmyndare flera månader efter ankomsten till EU har börjat försämras, eftersom dessa arrangemang ofta var tänkta att vara tillfälliga. Detta medför nya utmaningar för de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för vård och skydd barn. Vissa medlemsstater agerade i ett tidigt skede för att stoppa denna trend genom att utse lokala förmyndare som kan stödja och vägleda de ukrainska förmyndarna.

Kommissionen samarbetade också nära med European Guardianship Network, som samlade in och spred information om god praxis i medlemsstaterna när det gäller mottagande och omsorg om sårbara barn 27 . Utmaningarna när det gäller skyddet av barn har också diskuterats med medlemsstaterna vid flera möten för solidaritetsplattformen och vid särskilda tekniska möten med de länder som tog emot det största antalet barn som evakuerats från ukrainska institutioner.

Framöver kommer riktat ekonomiskt bistånd att mobiliseras. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade i Kiev i februari 2023 att EU kommer att stödja en avinstitutionaliseringsreform i Ukraina. Före den ryska invasionen bodde över 100 000 barn på institutioner och Ukrainas mål är att övergå till närvård och familjehemsvård. Syftet med reformen är att utforma en modern strategi för vård och skydd av barn, bl.a. genom kapacitetsuppbyggnad, samt att finansiera ett partnersamverkansprojekt så att EU kan dela med sig av sin bästa praxis på området.

Inom EU ger fonderna för inrikes frågor direkt stöd för att hjälpa personer i utsatt ställning, till mottagandet av barn, särskilt ensamkommande barn, och personer med funktionsnedsättningar – inbegripet barn – samt för att i ett tidigt skede upptäcka personer som riskerar att bli offer för människohandel och slussa dem vidare till specialiserade myndigheter. Europeiska socialfonden+ (ESF+) kan dessutom användas för att ge mer stöd till omplacering av ensamkommande barn till familjehemsvård och närvård. Barn med funktionsnedsättningar bör ägnas särskild uppmärksamhet. ESF+ för perioden 2021–2027 kommer också att kunna stödja sociala trygghetssystem, särskilt när det gäller att i större utsträckning fokusera på barn, personer från missgynnade grupper och personer med funktionsnedsättning och inte minst främja tillgången till sådana system.

Vad händer härnäst?

·Kommissionen mobiliserar 10 miljoner euro för att stödja Ukrainas avinstitutionalisering av vården och skyddet av barn.

·Inom EU kommer solidaritetsplattformen att vid behov främja samordningen av överföringen av ensamkommande barn till familjehemsvård och närvård.

·Kommissionen kommer att arbeta med de ukrainska och polska myndigheterna och med relevanta aktörer i ett projekt på ett barnhem i Polen som tagit emot ett stort antal ukrainska barn som ska fungera som ett pilotprojekt för avinstitutionaliseringsreformen i Ukraina.

·Kommissionen kommer att uppdatera den befintliga handledningen till medlemsstaterna för att säkerställa att barn som anländer till EU i sällskap med ukrainska förmyndare registreras, så att nationella myndigheter som ansvarar för vård och skydd av barn garanterat kopplas in.

4.2.Motverka risker för människohandel och ge stöd till offer för krigsförbrytelser

Kommissionen, medlemsstaterna och relevanta EU-organ har snabbt vidtagit informationsinsatser och förebyggande åtgärder. I nuläget är antalet bekräftade fall av människohandel som gäller personer som fördrivits från Ukraina lågt 28 . Risken för människohandel – i synnerhet med kvinnor och barn – är icke desto mindre fortsatt hög och kan öka ytterligare om den ekonomiska situationen för vissa av de fördrivna personerna skulle försämras och deras utsatthet därmed förvärras 29 .

Solidaritetsplattformen godkände den 11 maj 2022 en särskild gemensam plan mot människohandel 30 som utarbetades och genomfördes under ledning av EU:s samordnare för kampen mot människohandel. Planen har fem mål: 1) ökad medvetenhet, 2) fler förebyggande insatser, 3) starkare åtgärder av polis och rättsväsende, 4) förbättringar för att snabbare upptäcka offer och erbjuda dem stöd och skydd, och 5) åtgärder för att motverka riskerna för människohandel i länder utanför EU, framför allt i Ukraina och Moldavien. Åtgärderna och rekommendationerna i planen kompletterar massflyktsdirektivet och har i betydande utsträckning minskat risken för att personer som flyr undan den ryska aggressionen mot Ukraina faller offer för människohandel. Kommissionen rapporterade om genomförandet av planen i den fjärde lägesrapporten om kampen mot människohandel, som antogs den 19 december 2022 31 .

Alla åtgärder har antingen fullföljts eller pågår fortfarande. EU:s samordnare för kampen mot människohandel fortsätter att övervaka genomförandet av planen i nära samarbete med nationella rapportörer och motsvarande mekanismer 32 , EU:s plattform för det civila samhället mot människohandel och EU:s byråer.

Som ett led i den samordnade strategin vidtas åtgärder för att bekämpa människohandel med personer som fördrivits från Ukraina inom ramen för Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot (Empact), som sammanför polismyndigheter och rättsväsende samt arbetsinspektioner. Medlemsstaterna och EU:s byråer utbildar relevanta aktörer så att de kan upptäcka tecken på människohandel.

Europol fortsätter att i samarbete med medlemsstaterna övervaka situationen genom den information som inkommer via Siena. Medlemsstaterna uppmuntras att fortsätta att utbyta information med Europol om möjliga fall av människohandel.

Europeiska arbetsmyndigheten anordnar dessutom möten inom ramen för den europeiska plattformens undergrupp för bekämpning av odeklarerat arbete bland personer som fördrivits från Ukraina med nationella brottsbekämpande myndigheter, arbetsmarknadsmyndigheter och arbetsmarknadens parter för att hantera de sårbarheter och risker som är förbundna med odeklarerat arbete och arbetskraftsexploatering inom ramen för plattformen.

Parallellt med detta arbetar kommissionen med att säkerställa att fördrivna personer från Ukraina som utsatts för krigsförbrytelser får stöd och skydd i EU i enlighet med direktivet om brottsoffers rättigheter 33 . Via EU:s plattform för brottsoffers rättigheter har kommissionen ett nära samarbete med EU:s organ och byråer – bl.a. Eurojust – och med icke-statliga organisationer som är relevanta för brottsoffers rättigheter för att se till att rättigheterna för offer för krigsförbrytelser beaktas. Den 21 september 2022 offentliggjorde Eurojust och Internationella brottmålsdomstolens åklagarmyndighet gemensamt riktlinjer för civilsamhällesorganisationer om hur internationella brott och kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska dokumenteras för lagföringsändamål 34 . Det är särskilt viktigt att säkerställa att brottsoffer fullt ut kan hävda sina rättigheter i samband med pågående utredningar i EU:s medlemsstater.

Vad händer härnäst?

·EU:s samordnare för kampen mot människohandel kommer att fortsätta att övervaka genomförandet av den gemensamma planen mot människohandel och i lämpliga fall uppdatera den.

·Medlemsstaterna uppmanas att utbyta information om människohandelsärenden med Europol för att maximera effekterna av en samordnad strategi.

·Europeiska arbetsmyndigheten kommer att fortsätta att ta kontakt med viktiga aktörer via den särskilda arbetsgruppen för frågor om odeklarerat arbete bland personer som fördrivits till följd av kriget mot Ukraina och lägga fram sina slutsatser för solidaritetsplattformen.

4.3.Tillträde till utbildning och yrkesutbildning

Utbildning är av grundläggande betydelse för integration och förbättrar det sociala och emotionella måendet hos barn som fördrivits till följd av den ryska aggressionen och som i många fall redan hade fått sin skolgång avbruten på grund av covid-19-pandemin.

Enligt massflyktsdirektivet bör medlemsstaterna ge personer under 18 år tillträde till utbildningsväsendet på samma villkor som den mottagande medlemsstatens egna medborgare. Medlemsstaterna får även ge vuxna som beviljats tillfälligt skydd tillträde till det allmänna utbildningsväsendet.

EU:s medlemsstater har gjort stora ansträngningar att snabbt integrera barn som fördrivits från Ukraina i sina utbildningssystem, från förskola och barnomsorg till högre utbildning 35 . I början av läsåret 2022/2023 var dock bara en halv miljon ukrainska barn inskrivna i utbildningssystemen i EU 36 . På platser där det finns särskilt många fördrivna barn måste den grundläggande infrastrukturen dessutom fortfarande förstärkas samtidigt som lärare och omsorgsgivare måste rekryteras och utbildas. Extra språkligt och psykosocialt stöd har visat sig vara avgörande och bör förstärkas om det inte finns tillgängligt i tillräcklig utsträckning för att hålla uppe inskrivningstalen och hantera framväxande utmaningar.

Ju längre den ryska aggressionen fortsätter, desto viktigare blir det att hjälpa alla barn som fördrivits från Ukraina – inbegripet barn med funktionsnedsättningar – att nå sin fulla potential och lägga grunden till sin framtid. För barn som närmar sig vuxen ålder kan detta dessutom göra det lättare för dem att i ett senare skede ta sig in på arbetsmarknaden. Den utbildning som de får i EU kommer också att vara relevant för den framtida återuppbyggnaden av Ukraina.

För att underlätta omställningen för barnen och samtidigt göra det möjligt för dem att bevara banden med ukrainsk kultur och det ukrainska språket har vissa medlemsstater anställt ukrainskspråkiga stödlärare, infört ukrainska läroböcker i skolor och på bibliotek samt tillhandahållit särskilt informationsmaterial för ukrainska föräldrar. I vissa fall har de ukrainska myndigheterna dessutom arbetat med skolor och utbildningsmyndigheter i medlemsstaterna för att säkerställa att den ukrainska läroplanen, användningen av onlineresurser och integrationen i det nya värdlandets skolor kompletterar varandra 37 . Vid det europeiska utbildningstoppmötet den 1 december 2022 aviserades stöd för tryckning av ukrainska skolböcker.

Diskussionerna om hur studieperioder i skolor i värdländer ska erkännas vid återkomsten till Ukraina är mycket viktiga i detta sammanhang. Bestämmelser om erkännande av studieresultat och kvalifikationer säkerställer kontinuitet i utbildningen och kan göra att föräldrar och barn inte behöver känna att valet står mellan integration i värdlandet och möjligheten att fortsätta sin skolgång när de återvänder till Ukraina. Tidiga exempel bästa praxis gällande alla aspekter på integration i skolorna sammanfattas dessutom i kommissionens praktiska handledning för integration av barn som fördrivits från Ukraina i medlemsstaternas utbildningsväsenden från juni 2022 38 . Det är viktigt att medlemsstaterna nu fortsätter sina ansträngningar och tar sig an utmaningarna avseende alla relevanta aspekter genom att till exempel hjälpa skolor och utbildningspersonal att integrera barn som fördrivits, genomföra riktade aktiviteter för psykosocialt stöd och språkinlärning, etablera kontakt med familjer och grupper av flyktingar samt hjälpa barn som flytt att bevara banden till Ukraina.

För att stödja medlemsstaterna och särskilt lärarna i deras arbete tillhandahåller EU resurser och information om utbildning för fördrivna föräldrar, elever, skolor och lärare samt för relevanta aktörer och organisationer som arbetar med solidaritetsinsatser i EU:s medlemsstater. Europeiska socialfonden+ (ESF+) tillhandahöll betydande resurser för att utbilda lärare, förbättra tillgången till utbildning och erbjuda anpassningsprogram för barn. Resurserna finns tillgängliga på portalen för det europeiska utbildningsområdet och på Europeiska skolutbildningsplattformen 39 , som har ersatt School Education Gateway 40 och är den nya platsen för eTwinning.

Europeiska skolutbildningsplattformen på nätet är till för lärare, skolledare, forskare, lärarutbildare, politiska beslutsfattare och andra aktörer som arbetar inom utbildningsväsendet, inbegripet förskola och barnomsorg och yrkesutbildning. För att underlätta integreringen av barn som fördrivits från Ukraina har kommissionen skapat en särskild webbsida med en rad olika resurser för utbildningsaktörer 41 . På plattformen finns också ett antal kostnadsfria vidareutbildningskurser i ämnen som har anknytning till flyktingutbildning. Onlineplattformen för lärare och skolpersonal – eTwinning – har skapat särskilda diskussionsgrupper för att erbjuda kamratstöd för lärare (och deras elever) i Ukraina och/eller i grannländer och för att hjälpa europeiska lärare att främja inkludering och mångfald i klassrummet. Alla lärare som har flytt från Ukraina och som upprättar en kontakt med en skola i sitt värdland kan få full tillgång till eTwinning-gemenskapen och starta egna projekt.

Kommissionen har också mobiliserat Erasmus+, så att personer som tidigare studerade vid en ukrainsk institution för högre utbildning på vilken studienivå som helst – kortare utbildning, kandidatutbildning, master- eller doktorandnivå – kan få bidrag för studier i upp till tolv månader vid en institution för högre utbildning i en EU-medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat med Erasmus+. Studerande och personer som nyligen utexaminerats från ukrainska institutioner för högre utbildning kan också få praktikantplatser finansierade genom Erasmus+. Även personal från ukrainska institutioner för högre utbildning kan få bidrag från Erasmus+ för en kortare period. Utöver åtgärder för att underlätta mobilitet för studerande och personal kommer projekten för kapacitetsuppbyggnad inom högre utbildning och yrkesutbildning samt de gemensamma masterprogrammen inom Erasmus Mundus även fortsättningsvis att vara öppna för ukrainska studerande, personal och utbildningsinstitutioner. Det är även möjligt att inkomma med förslag till samarbetspartnerskapsprojekt som ska stödja institutioner för högre utbildning i Ukraina.

Den nya plattformen för webbaserat språkstöd under Erasmus+ hjälper studerande, lärare, professorer och utbildare som deltar i projekt under Erasmus+ att förvärva språkkunskaper.

Tillträde till utbildning och yrkesutbildning är även viktigt för vuxna som behöver slutföra utbildningar som inleddes i Ukraina eller komplettera sina befintliga kvalifikationer och kunskaper för att kunna få ett arbete som passar deras profil. I EU:s handledning Helping people fleeing Russian aggression to access the labour market, vocational education and training and adult learning (inte översatt till svenska) uppmanas medlemsstaterna att erbjuda möjligheter till riktad fortbildning och omskolning, yrkesutbildning eller praktisk arbetslivserfarenhet, samt språkutbildning 42 .

Kommissionen kommer att fortsätta att hjälpa medlemsstaterna att ge ukrainska elever och studerande tillträde till utbildning och hantera utmaningar samtidigt som de stärker kontakterna med ukrainska myndigheter genom bland annat EU:s grupp för utbildningssolidaritet för Ukraina, som redan främjar informations- och erfarenhetsutbytet mellan medlemsstaterna i alla frågor som rör stöd på utbildningsområdet till personer som har fördrivits från Ukraina.

Kommissionen har även fortsatt att stödja den ukrainska forskar- och universitetsvärlden, bl.a. de forskare som har flytt undan den ryska aggressionen mot Ukraina. Tjugofem miljoner euro har avsatts för särskilda stipendier inom ramen för Marie Skłodowska-Curie-programmet och Europeiska innovationsrådet har gjort 20 miljoner euro tillgängliga för att stödja teknikintensiva uppstartsföretag i Ukraina. Initiativet ERA4Ukraine inom Horisont Europa har fungerat som gemensam ingång till information för forskare som flytt från Ukraina i samarbete med medlemsstaterna och länder som är associerade med Horisont Europa.

Vad händer härnäst?

·Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna för att öka inskrivningen i skolor genom att främja regelbundna diskussioner om framsteg, svårigheter och god praxis inom EU:s grupp för utbildningssolidaritet med Ukraina. Kontakterna med de ukrainska myndigheterna kommer att intensifieras för att uppmuntra ukrainska föräldrar att låta sina barn gå i skola i EU.

·Kommissionen kommer under våren 2023 att leverera en halv miljon skolböcker på ukrainska som följer den nya ukrainska läroplanen till elever i femte klass.

·Genom sina onlineplattformar kommer kommissionen att fortsätta att ge lärare och skolor stöd i form av onlinematerial, god praxis och kurser, med särskild tonvikt på språkundervisning, psykosocialt stöd och inkluderande utbildning.

·Kommissionen kommer att fortsätta att i linje med sin rekommendation och sina praktiska råd om flexibelt erkännande av kvalifikationer uppmuntra medlemsstaterna att ta tillvara de kunskaper och den kompetens som lärare som flytt Ukraina besitter .

·Kommissionen kommer – genom programområdet ”Kapacitetsuppbyggnad inom högre utbildning” inom Erasmus+ – att satsa 5 miljoner euro på att skapa en öppen digital utbildningsmiljö för studerande som har flytt från, eller är internflyktingar i, Ukraina.

·Kommissionen kommer att fortsätta att erbjuda unga ukrainare med universitetsexamen möjlighet att bli Bluebook-praktikanter.

·Kommissionen kommer också att intensifiera utbytet med ukrainska myndigheter för att underlätta erkännandet i Ukraina av akademiska kvalifikationer som erhållits i medlemsstaterna, bland annat genom att stödja Ukrainas nationella informationscentrum för akademisk rörlighet inom ramen för Bolognaprocessen.

4.4.Tillträde till hälso- och sjukvård samt sociala förmåner

Mänsklig värdighet och en anständig levnadsstandard är viktiga inslag i det tillfälliga skyddet. Enligt direktivet måste medlemsstaterna se till att personer som åtnjuter tillfälligt skydd får sina behov tillgodosedda när det gäller social välfärd och uppehälle, om de saknar tillräckliga medel, samt sjukvård 43 . Generellt har medlemsstaterna, ibland med hjälp av andra aktörer, tillhandahållit omedelbart humanitärt bistånd. De har också integrerat personer som beviljats tillfälligt skydd i sina allmänna sociala trygghetssystem och därmed möjliggjort en övergång från tillfälligt akut stöd till riktat socialt bistånd och självförsörjning 44 .

Vilka typer av sociala förmåner (kontanta förmåner och naturaförmåner) som är tillgängliga för personer som beviljats tillfälligt skydd, vilka belopp det rör sig om och hur länge de beviljas varierar avsevärt mellan medlemsstaterna på grund av deras olika, och ofta komplexa, socialförsäkringssystem. Det går dock att urskilja tre huvudlinjer: ett betydande antal medlemsstater behandlar personer som beviljats tillfälligt skydd på samma sätt som de egna medborgarna eller personer med erkänd flyktingstatus genom att ge dem tillgång till socialtjänst och stödåtgärder på samma villkor. Detta har ofta förutsatt att de lättat på kraven i fråga om bl.a. behovsprövning och andra kriterier för att ta hänsyn till fördrivna personers särskilda situation. I andra medlemsstater inkluderas personer som beviljats tillfälligt skydd i stödsystemen för personer som ansökt om internationellt skydd. Ett fåtal medlemsstater har inrättat specifika ad hoc-arrangemang för personer som beviljats tillfälligt skydd. I dessa fall är stödnivån ofta mindre generös eller tidsbegränsad. En medlemsstat har ett hybridsystem där andra bestämmelser gäller för ukrainska medborgare än de som gäller för medborgare från tredjeländer som omfattas av det tillfälliga skyddet.

De allra flesta medlemsstater beviljar också olika typer av ytterligare förmåner eller stödåtgärder av engångskaraktär: t.ex. bostadsbidrag, gratis tågbiljetter eller inledande försörjnings- eller integrationsbidrag, särskilda integrationskurser eller relaterat stöd, rehabilitering och tillgänglighetslösningar för personer med funktionsnedsättning.

Vid sidan om medlemsstaternas insatser stod i många fall det europeiska civilsamhället för grundläggande ytterligare stöd genom volontärplattformar, enskilda donationer och andra initiativ. I ungefär hälften av medlemsstaterna – i synnerhet de som har tagit hand om flest personer som beviljats tillfälligt skydd – inrättades särskilda onlineplattformar för att samordna utbudet och stödet från sociala organisationer, företag och privatpersoner 45 .

Allt eftersom situationen utvecklas, och med tanke på att det tillfälliga skyddet har förlängts till åtminstone mars 2024, kommer medlemsstaterna att följa upp och ändra sin lagstiftning och sina arrangemang. Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna för att säkerställa att personer som beviljats tillfälligt skydd fortsätter att åtnjuta alla rättigheter som fastställs i direktivet samt främja åtgärder för att göra dem självförsörjande (framför allt genom att ge dem tillträde till arbetsmarknaden och utbildningsmöjligheter).

Enligt massflyktsdirektivet ska den sjukvård som erbjuds åtminstone innefatta akutsjukvård och nödvändig behandling av sjukdomar. En första rapport 46 från kommissionen visade att majoriteten av medlemsstaterna har gett personer som beviljats tillfälligt skydd tillträde till sin nationella hälso- och sjukvård på samma eller likartade villkor som de egna medborgarna, vilket är i linje med kommissionens riktlinjer på detta område.

Det har i vissa medlemsstater uppstått praktiska svårigheter på grund av bl.a. språkbarriärer eller brist på information om tillgång till hälso- och sjukvård. Skillnader mellan vaccinationsprogram 47 och behandlingar för vissa kroniska och smittsamma sjukdomar har också inneburit utmaningar för värdländernas vårdsystem. Kommissionen arbetar för närvarande med medlemsstaterna för att kartlägga problem avseende tillgången till vård och en andra rapport kommer att offentliggöras i april 2023.

En generell utmaning är fortfarande kartläggningen av och stödet till personer med funktionsnedsättning. Grundproblemen handlar om att fastställa vilka personer som har särskilda behov eller lider av funktionsnedsättningar genom bedömningar av läkare eller socialarbetare i ett tidigt skede och om hur befintliga intyg om funktionsnedsättning ska bedömas i ländernas olika system för stöd till personer med funktionsnedsättning. Kommissionen har utfärdat relevanta riktlinjer i denna fråga och har sammanfört medlemsstater, partnerorganisationer i civilsamhället, ukrainska myndigheter och andra organisationer för att göra det lättare att övervinna dessa utmaningar 48 .

EU har genom unionens civilskyddsmekanism underlättat medicinsk evakuering av ukrainska patienter och krigsskadade som på grund av kriget inte längre kunde få behandling i Ukraina. Nästan 2 000 ukrainska patienter har kunnat evakueras till 20 EU- och EES-länder. Ett medicinskt nav har etablerats i Rzeszów (Polen) för att underlätta evakueringen. Bakom detta står gemensamma ansträngningar av Europeiska kommissionen, Världshälsoorganisationen, EU- och EES-länderna, Ukraina och Moldavien. På begäran av de ukrainska myndigheterna har ett EU-system för återvändande utformats för att göra det lättare för evakuerade patienter att återvända till Ukraina. Ukraina har också anslutit sig till programmet EU4Health och deltar i flera insatser, t.ex. den gemensamma åtgärden för att integrera de europeiska referensnätverken för sällsynta sjukdomar i nationella hälso- och sjukvårdssystem.

Ett nätverk för att stödja Ukraina, angränsande EU-medlemsstater och Moldavien har inrättats genom EU:s folkhälsoplattform i syfte att underlätta samarbete och samordning mellan icke-statliga organisationer och civilsamhället i deras arbete för att stödja hälso- och sjukvården i Ukraina och människor som fördrivits från Ukraina. Kommissionen underlättade nätverkets arbete genom att anslå ytterligare medel från programmet EU4Health efter ansökningsomgångar som riktades till patientorganisationer och civilsamhällesorganisationer i syfte att hjälpa människor som flyr undan Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Många av dem som har fördrivits – däribland barn – har särskilda behov på grund av traumatiska upplevelser i samband med den ryska aggressionen. För att komplettera det psykiska och/eller psykosociala stöd som erbjuds i de flesta medlemsstater har kommissionen därför anslagit ytterligare medel för initialt psykologiskt stöd genom olika kanaler, bland annat genom Internationella rödakors- och halvmånefederationen och andra icke-statliga organisationer.

Vad händer härnäst?

·Kommissionen kommer senast i april 2023 att rapportera om svårigheter att få tillgång till hälso- och sjukvård och diskutera med medlemsstaterna hur de kan åtgärdas.

·Kommissionen kommer att fortsätta att vidta riktade åtgärder i samarbete med medlemsstaterna. Vaccinering av barn som flytt kommer att prioriteras i enlighet med värdlandets vaccinationsprogram och i samförstånd med medlemsstaterna. Stöd till vårdkontinuitet för personer i behov av långvarig behandling bör också prioriteras. Epidemiologisk övervakning bör säkerställas.

·Kommissionen kommer att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att fortsätta att hjälpa ukrainska cancerpatienter genom att genomföra medicinska evakueringar, leverera cancerläkemedel till Ukraina och genom att Ukraina deltar i den verksamhet som ingår Europas plan mot cancer via programmet EU4Health.

·Genom avtal med Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen och icke-statliga organisationer kommer kommissionen att bygga ut det psykosociala och psykologiska stödet för människor som fördrivits från Ukraina, bland annat genom ökad utbildning i psykisk hälsa för lärare och socialarbetare.

4.5.Tillträde till arbetsmarknaden

För att människor ska bli ekonomiskt oberoende, kunna försörja sina familjer och bidra till värdsamhället är det avgörande att de får tillträde till arbetsmarknaden. Detta kommer även att gynna Ukraina på sikt, när människor som förvärvat nya kvalifikationer kan återvända hem och hjälpa till att återuppbygga landet.

Sedan massflyktsdirektivet aktiverades har medlemsstaterna undanröjt många formaliteter och extra administrativa steg (t.ex. ytterligare arbetstillstånd) och andra hinder för att säkerställa omedelbart tillträde till arbetsmarknaden. Med utgångspunkt i de lärdomar som har dragits i samband med tidigare kriser utfärdade kommissionen i juni 2022 riktlinjer och föreslog konkreta åtgärder för att underlätta tillträde till arbetsmarknaden, yrkesutbildning och vuxenutbildning 49 .

Hittills tyder uppgifter på att sådana initiativ har varit framgångsrika och att människor som fördrivits från Ukraina har kommit in på arbetsmarknaden snabbare än personer som ansökt om internationellt skydd och personer med flyktingstatus 50 . Tillgängliga siffror från december 2022 visar att över 1,1 miljoner människor som fördrivits från Ukraina var i sysselsättning i hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 51 . Minst 614 933 personer som beviljats tillfälligt skydd har fått anställning i 18 medlemsstater, Norge och Liechtenstein och 413 365 personer är registrerade som arbetssökande i 15 medlemsstater (per den 1 mars 2023).

Inom ramen för dessa initiativ lanserade kommissionen och Europeiska arbetsmyndigheten i oktober 2022 ett pilotprojekt med en talangpool 52 för människor som flytt undan den ryska aggressionen mot Ukraina. Talangpoolen gör det lättare för personer som beviljats tillfälligt skydd att integreras på arbetsmarknaden så länge de befinner sig i EU. Den innebär att deras kompetens och kvalifikationer kan matchas lediga jobb. De får hjälp att sätta ihop ett cv och göra sina profiler tillgängliga för mer än 4 000 arbetsgivare i EU med (i februari 2023) 3 900 000 lediga jobb. För att undvika risken för arbetskraftsexploatering granskas arbetsgivare som är registrerade på Euresportalen. Portalen är tillgänglig för jobbsökande i alla EU:s medlemsstater, men vissa medlemsstater har satsat ytterligare resurser för att öka användningen av den 53 . För att säkerställa att personer som beviljats tillfälligt skydd integreras snabbare på arbetsmarknaden uppmanas medlemsstaterna att genom aktiva marknadsförings- och informationskampanjer uppmärksamma och främja användning av talangpoolen.

Särskilt viktigt för integrering på arbetsmarknaden är att personernas kompetens och kvalifikationer snabbt valideras och erkänns. I april 2022 utfärdade kommissionen en rekommendation och praktiska råd för ett flexibelt erkännande av kvalifikationer för att ge tillträde till reglerade yrken eller vidareutbildning för människor som har flytt undan Rysslands krig mot Ukraina och rekommendationens genomförande följs nu upp 54 . För att göra det lättare att förstå och jämföra ukrainska kvalifikationer och kvalifikationer som förvärvats i EU har kommissionen sammanställt en jämförelserapport 55 och anordnar utbyten för yrkesverksamma och andra som bedömer kvalifikationer.

Många medlemsstater har redan vidtagit omfattande åtgärder för att underlätta erkännandet av kvalifikationer 56 och vissa har ingått avtal med Ukraina om erkännande av universitetsexamina. Det är viktigt att säkerställa att människor får möjlighet att utöva yrken som motsvarar deras kvalifikationer och erfarenhet.

Med tanke på att det i de ukrainska familjer som beviljats tillfälligt skydd oftast är mödrarna som ensamma står för familjens försörjning har flera medlemsstater i sina program för integrering på arbetsmarknaden lagt till ett fokus på stöd till kvinnor från Ukraina. För att de snabbt och varaktigt ska kunna integreras på arbetsmarknaden är det också särskilt viktigt att det finns tillgång till förskola och barnomsorg.

Särskild uppmärksamhet har även ägnats ukrainska journalister och mediearbetare och detta kommer att fortsätta. Media Freedom Rapid Response (den europeiska snabbinsatsmekanismen för kränkningar av press- och mediefrihet) 57 , som stöds av EU, har tagit emot journalister i EU. Ett annat EU-finansierat projekt för att främja gränsöverskridande partnerskap inom journalistik 58 har varit öppet för ukrainska medier. För att stödja företagarpotentialen hos unga ukrainare har kommissionen vidtagit åtgärder för att möjliggöra ett mer flexibelt deltagande i programmet Erasmus för unga företagare. Det har lett till det största antalet ukrainska sökande och deltagare i programmet sedan 2018.

Kommissionen intensifierade också sitt arbete med sociala och ekonomiska partner inom det Europeiska partnerskapet för integration för att underlätta integreringen på arbetsmarknaden för personer som beviljats tillfälligt skydd. I ett gemensamt uttalande från december 2022 framhölls att medlemmarna är överens om att fokusera på att stärka samarbetsstrukturerna mellan relevanta arbetsmarknadsaktörer och göra det lättare att bedöma, erkänna och validera flyktingars och migranters kompetens och kvalifikationer 59 .

I takt med att medlemsstaterna börjar genomföra sina ESF+-program för perioden 2021–2027 kommer kommissionen att övervaka användningen av ESF+ för att stödja integreringen av tredjelandsmedborgare – däribland ukrainare – på arbetsmarknaden och i samhället.

Att det gjorts klart att rätten att ta en anställning eller verka som egenföretagare gäller direkt och inte är underställd några villkor har varit en viktig faktor för att säkerställa att människor som fördrivits från Ukraina kan ta sig in på arbetsmarknaden. Mer kan fortfarande göras för att informera fördrivna personer om olika möjligheter att få hjälp att komma in på arbetsmarknaden och uppmuntra dem att registrera sig hos offentliga arbetsförmedlingar. Osäkerheten om hur länge människor som fördrivits från Ukraina kommer att stanna kvar i EU gör det samtidigt nödvändigt att tillämpa flexibla strategier för att säkerställa ett både snabbt och hållbart tillträde till arbetsmarknaden. De långsiktiga insatser som görs i medlemsstater som Polen, Estland och andra för att göra det lättare att beviljas andra typer av laglig uppehållsstatus, bland annat genom anställning, är i detta sammanhang ett viktigt steg. Denna strategi måste även fortsättningsvis åtföljas av proaktiva insatser för att erbjuda språkutbildning, bättre tillträde till och integrering på arbetsmarknaden så att ingen lämnas utanför.

Vad händer härnäst?

·Kommissionen kommer att uppmuntra medlemsstaterna att verka för en snabbare integrering på arbetsmarknaden av personer som beviljats tillfälligt skydd genom att i ökad utsträckning informera om och stödja användningen av talangpoolen och genom att utbyta bästa praxis.

·Kommissionen kommer att främja diskussioner om framsteg, utmaningar och god praxis i samband med genomförandet av EU-finansierade projekt för tredjelandsmedborgare med de nationella myndigheter som ansvarar för förvaltningen av ESF+.

·För att göra det lättare att förstå och jämföra ukrainska kvalifikationer och kvalifikationer som förvärvats i EU kommer kommissionen att utvärdera genomförandet av dess rekommendation om ett flexibelt erkännande av kvalifikationer och anordna utbyten för yrkesverksamma och andra som bedömer kvalifikationer.

4.6.Boende

Att på kort tid hitta husrum för miljontals fördrivna människor har varit en av de största utmaningarna i samband med tillämpningen av massflyktsdirektivet.

I hela EU erbjöds olika typer av tillfälliga eller mer permanenta boenden av nationella myndigheter och kommuner, genom privata sponsorer men också genom bostadsmarknaden. Unionens civilskyddsmekanism 60 bidrog till att tillgodose det akuta behovet av boenden i medlemsstater som gränsar till eller ligger nära Ukraina och Moldavien, särskilt under de första dagarna efter ankomsten. Kommissionens centrum för samordning av katastrofberedskap (ERCC) förmedlade erbjudanden från 21 EU-länder och Norge och mobiliserade nödbostäder och bäddar från rescEU-reserven.

I efterhand framstår dock den enorma gästfrihet som privatpersoner visat genom att öppna upp sina egna hem som en av de mest anmärkningsvärda aspekterna av hanteringen av denna kris. Utan detta skulle de officiella mottagningsanläggningarna haft svårt att klara av tillströmningen.

För att stödja sårbara personer och deras värdar har nationella myndigheter gett stöd till och deltagit i innovativa gemensamma samarbetsplattformar som sätter bostadssökande i kontakt med värdar, utbyter information och ger ömsesidigt stöd. Många medlemsstater ger också ekonomiskt stöd till hushåll som tar emot personer som beviljats tillfälligt skydd medan andra ger bostadsbidrag direkt till personer som beviljats tillfälligt skydd 61 .

Inom ramen för Safe Homes-initiativet 62 har kommissionen utfärdat riktlinjer för att hjälpa medlemsstater, regionala och lokala myndigheter samt civilsamhället att organisera privata boendeinitiativ 63 . Kommissionen uppmuntrade dessutom medlemsstaterna att utbyta och studera så kallad ”gemenskapssponsring” och andra liknande system som skapar vägar till integrering för personer som erbjuds boende. En riktad budget på 5,5 miljoner euro för Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens projekt syftar till att stödja genomförandet av Safe Homes-riktlinjerna och utveckla en modell för god praxis. Projektet kommer att förbättra matchningen av enskilda och familjer med potentiella värdar, utifrån medlemsstaternas behov, och skapa en mekanism för vidareslussning mellan boende och flera olika integrationstjänster. Andra projektaktiviteter kommer att omfatta stöd och vägledning till värdar. Programmets komponenter kommer att genomföras under hela 2023 i Belgien, Frankrike, Irland, Luxemburg, Nederländerna, , Polen, Rumänien, Slovakien, Tyskland och Ungern.

I januari 2023 inledde kommissionen dessutom en ansökningsomgång för projektbidrag inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden 64 för att ytterligare stödja och främja ideella sponsorprogram och bidra till komplementaritet mellan medlemsstaternas mottagningskapacitet och det boendeutbud som erbjuds genom privata värdar. Detta kommer att göra det möjligt att integrera lärdomarna från hanteringen av Ukrainakrisen för att identifiera möjligheter att utöka den strukturella mottagningskapaciteten på EU-nivå. Lämpligt stöd till sådana system i EU:s medlemsstater kommer även att kunna ges via ESF+.

I framtiden kommer människor som fördrivits från Ukraina att behöva flytta från kortsiktiga akuta eller tillfälliga boenden hos privata värdar till mer varaktiga bostadslösningar för att inte hamna i ett permanent beroende av det offentliga flyktingmottagandet. Det måste också finnas boenden tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Bristen på bostäder till rimlig kostnad eller på subventionerade boendeformer – som i vissa medlemsstater utvecklats till en bostadskris – försvårar denna övergång. Om personer som beviljats tillfälligt skydd helt eller delvis betalar för sitt boende är det viktigt att lämplig behovsprövning görs, och att stöd ges vid behov, för att säkerställa att de som behöver det får en bostad.

Vad händer härnäst?

·Solidaritetsplattformen kommer att fortsätta att övervaka lägesutvecklingen och uppdatera den europeiska beredskapsplanen för att säkerställa att det finns boenden tillgängliga.

·Kommissionen kommer att övervaka tillämpningen av massflyktsdirektivet när det gäller mottagandet för att identifiera risker i samband med övergången från akuta boenden till mer långsiktiga lösningar, särskilt för sårbara individer.

·Solidaritetsplattformen ska diskutera genomförandet av Safe Homes-initiativet och riktlinjerna för att fastställa viktiga åtgärder som bör vidtas under de närmaste månaderna och lärdomar som dragits.

·Europeiska integrationsnätverket 65 kommer att fortsätta att utbyta god praxis när det gäller att ge tillgång till boenden till rimlig kostnad på grundval av de diskussioner som fördes den 2–3 februari 2023 i Sverige.

·Kommissionen kommer att mobilisera 8 miljoner euro i finansiering för att stödja och främja ideella sponsorprogram under 2023.

·Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av Safe Homes-projektet som samordnas av Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen och vid behov förstärka det.

5.Ekonomiskt och operativt stöd

EU har med hjälp av flera EU-fonder vidtagit exceptionella åtgärder och tillhandahållit finansiering för att tillgodose behoven hos de människor som fördrivits. Kommissionen mobiliserade i ett mycket tidigt skede sin omfattande verktygslåda för EU:s utgiftsprogram för att hjälpa medlemsstaterna.

5.1.Ekonomiskt stöd

Sedan mars 2022 har reglerna för sammanhållningspolitiken flera gånger reviderats för att göra det möjligt för medlemsstaterna att omfördela outnyttjade medel från finansieringsramen för 2014–2020 och även skjuta till medel från den nya finansieringsramen för 2021–2027. Care-paketet (sammanhållningspolitiska insatser för flyktingar i Europa) innebar tre ändringar 66 : ökad flexibilitet i de nuvarande reglerna, mer likviditet för att finansiera akuta behov och förenklad rapportering för förvaltningsmyndigheterna.

Totalt uppgår de ytterligare medel som EU tillhandahåller genom Care- och Fast Care-paketen till 13,6 miljarder euro. Ett belopp på nästan 1 miljard euro i omprogrammerade medel 67 för att finansiera mottagandet av människor som fördrivits från Ukraina och främja deras tillträde till den reguljära arbetsmarknaden, till utbildning, språkkurser, barnomsorg, boende, sjukvård och andra långsiktiga integrationsåtgärder. Eftersom sådana åtgärder ofta tillhandahålls av lokala myndigheter och civilsamhällesorganisationer är medlemsstaterna skyldiga att anslå minst 30 % av de relevanta Care-åtgärderna till dessa aktörer 68 .

EU ändrade också fonderna för inrikes frågor för att öka den finansiella flexibiliteten och göra det lättare för medlemsstaterna att omfördela medel som är tillgängliga i deras program för 2014–2020 till åtgärder som är inriktade på människor som fördrivits från Ukraina, t.ex. behov i samband med det initiala mottagandet (akuta boenden, mat, hälso- och sjukvård, extra personal etc.) och stöd till medlemsstaternas insatser (t.ex. initial handläggning och registrering samt vidareslussning av personer till specialiserade stödtjänster).

I samband med givarkonferensen den 9 april 2022 Stand Up for Ukraine mobiliserades dessutom 400 miljoner euro i krisstöd från fonderna för inrikes frågor. Av dessa anslogs 385 miljoner euro till de mest akuta behoven i de medlemsstater 69 som påverkats mest av tillströmningen av människor som fördrivits från Ukraina och till tidig integration, medan resterande 15 miljoner euro enligt planerna främst ska gå till Safe Homes-initiativet och till psykosocialt stöd för människor som fördrivits från Ukraina.

Genom instrumentet för tekniskt stöd har kommissionen också hjälpt medlemsstaternas förvaltningar att göra det lättare att få tillgång till de rättigheter som fastställs i massflyktsdirektivet. Detta bidrar till att förbättra samordningen på flera nivåer och förfarandena för tillgång till sociala tjänster, utbildning och arbetsmarknaden för människor som fördrivits från Ukraina.

I samband med antagandet av den nya generationen program får medlemsstaterna tillgång till betydande ekonomiskt stöd från fonderna för inrikes frågor och sammanhållningspolitiken 2021–2027 och kan därför vidta åtgärder som är anpassade till deras särskilda behov.

Kommissionen kommer att fortsätta att samarbeta med medlemsstaterna, särskilt mot bakgrund av Europeiska rådets slutsatser av den 9 februari 2023, för att säkerställa att lämpligt och flexibelt ekonomiskt stöd även framöver ges till de medlemsstater som bär de största kostnaderna för flyktingars sjukvård, utbildning och uppehälle.

5.2.Operativt stöd

Den ryska aggressionen mot Ukraina utlöste den största krisinsatsen sedan unionens civilskyddsmekanism inrättades och mekanismen visade sig kunna mobilisera bistånd till både Ukraina och de EU-medlemsstater som påverkats mest av tillströmningen av fördrivna personer från Ukraina. Tre logistiknav för civilskyddsmekanismen inrättades i Polen, Rumänien och Slovakien för att slussa mer än 80 000 ton bistånd in natura från medlemsstater och deltagande länder till Ukraina. Kommissionens centrum för samordning av katastrofberedskap (ERCC) har haft hand om civilskyddsmekanismens hittills största och mest komplexa insats som omfattat bistånd till ett värde av uppskattningsvis 540 miljoner euro. Detta omfattar läkemedel och medicintekniska produkter, utryckningsfordon, energigeneratorer och transformatorer, för att bara nämna några exempel. Centrumet samordnade även de tidigare nämnda medicinska evakueringarna.

EU:s operativa stöd förmedlades även genom unionens byråer, särskilt Europeiska unionens asylbyrå, Frontex, Europol och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter.

Europeiska unionens asylbyrå hjälper 13 medlemsstater att hantera behov i samband med asyl, mottagande och tillfälligt skydd. Ytterligare 90 tjänstemän utstationerades specifikt för att hjälpa medlemsstaterna att tillämpa massflyktsdirektivet och hantera informationsbehov och andra konsekvenser av den ryska invasionen av Ukraina. Byrån har i nära samarbete med kommissionen utvecklat och distribuerat ett stort antal informationsprodukter och lanserat informationskampanjer om det tillfälliga skyddet. Medlemsstaterna fick tillgång till relevant utbildning om hur de kan ge sina tjänstemän de kunskaper och den kompetens som krävs för att ge verkan åt rättigheterna i massflyktsdirektivet.

Omkring 200 tjänstemän från Frontex har utstationerats till relevanta gränsövergångar i Polen, Rumänien, Slovakien och Moldavien för att främja en effektiv och snabb behandling av människor som flyr undan Rysslands aggression mot Ukraina. Även Europol har utstationerat personal och gästmedarbetare för som utför fördjupade säkerhetskontroller i Litauen, Polen, Slovakien, Rumänien, Ungern och Moldavien. Europols tjänstemän hjälper på begäran även till med utredningar i dessa länder.

FRA har sammanställt rapporter om genomförandet av massflyktsdirektivet och har nyligen genomfört en omfattande enkät bland personer som beviljats tillfälligt skydd som tydliggjorde viktiga utmaningar och prioriteringar för de närmaste månaderna.

6.Solidaritet och partnerskap

6.1.Praktisk solidaritet

Solidaritet har varit ett grundläggande kännetecken för EU:s reaktion på den ryska aggressionen mot Ukraina. Det handlade inte minst om det beslut medlemsstaterna tog om att inte tillämpa artikel 11 i massflyktsdirektivet och därmed göra det lättare för personer som beviljats tillfälligt skydd i en medlemsstat att flytta till en annan medlemsstat och åtnjuta tillfälligt skydd även där. Detta möjliggjorde vidareförflyttning inom EU, vilket minskade trycket på de nationella mottagandesystemen i medlemsstater som gränsar till Ukraina, och minskade formaliteterna 70 i samband med överföringar så att direktivet blev ännu enklare att tillämpa.

För att minska Moldaviens hårt belastade mottagningskapacitet har kommissionen på ett tidigt stadium, inom ramen för solidaritetsplattformen, gett stöd till och samordnat överföringar från Moldavien av sårbara personer som har flytt från Ukraina och som har rätt till tillfälligt skydd till medlemsstater och andra Schengenassocierade länder som gjort utfästelser om mottagande av dessa personer. Hittills har tolv EU-medlemsstater samt Norge, Liechtenstein, Schweiz och Island gjort utfästelser om att ta emot 17 870 personer som transiterar genom Moldavien. Av detta antal hade den 17 februari 2023 totalt 2 377 personer överförts till EU och andra Schengenassocierade länder från Moldavien. EU:s engagemang har även omfattat ekonomiskt stöd till den verksamhet som bedrivs av Internationella organisationen för migration (IOM) i samband med organiseringen av flygningar från Moldavien till medlemsstater och Schengenassocierade länder som gjort utfästelser om mottagande inom ramen för ett EU-finansierat projekt på 15 miljoner euro.

6.2.Kontakter och samordning med ukrainska myndigheter

Något som snabbt utmärkte den operativa hanteringen av denna kris jämfört med tidigare kriser var att ukrainska myndigheter i Ukraina och ukrainska ambassader och konsultat i EU:s medlemsstater deltog i möten. Kommissionen har kunnat etablera ett nära samarbete med ukrainska myndigheter som även möjliggjort en mer övergripande samordning i viktiga frågor rörande skyddet av sårbara personer, förebyggandet av människohandel och människosmuggling samt bättre kartläggning av praktiska svårigheter som människor kan stöta på när det gäller åtnjutandet av de rättigheter som följer av det tillfälliga skyddet. Detta hjälpte kommissionen och medlemsstaterna att upptäcka och korrigera brister i tillämpningen av direktivet.

6.3.Från europeisk solidaritet till global insats

Kommissionen kontaktade sina internationella samarbetspartner genom att inrätta en internationell gren av solidaritetsplattformen som inkluderade USA, Kanada och Storbritannien. Syftet är att möjliggöra ett utbyte av information om de system som olika länder har infört för att erbjuda skydd för dem som flyr undan den ryska aggressionen mot Ukraina 71 , dela med sig av uppdaterad information om lägesbilden i Ukraina och att diskutera beredskapsplanering och ytterligare bistånd.

Ett nära samarbete med relevanta internationella organisationer – särskilt UNHCR och IOM – har gett EU en bättre lägesbild. Samarbetet har resulterat i mer väl underbyggda åtgärder tack vare studier och analyser samt i operativt stöd till relevanta aktörer och konkreta projekt på fältet, såsom överföringen av sårbara ukrainska flyktingar från Moldavien till EU och utveckling av standardförfaranden för dessa överföringar.

7.Vad händer framöver?

Vid sitt möte den 9 februari 2023 upprepade Europeiska rådet att unionen kommer att stödja dem som flyr undan Rysslands aggression mot Ukraina så länge det behövs. Genom att aktivera massflyktsdirektivet har EU kunnat erbjuda trygghet för miljontals människor som tvingats lämna sitt land. Det tillfälliga skyddet har redan förlängts till mars 2024. Kommissionen är beredd att om det blir nödvändigt lägga fram ett förslag om ytterligare förlängning.

Direktivet har möjliggjort en unik insats från hela samhället som kommissionen ställt sig bakom ända från början. Alla myndighetsnivåer och delar av samhället har mobiliserats på ett sätt som saknar motstycke så att rättigheterna i massflyktsdirektivet också har kunnat omsättas i praktiken. Direktivet har i hög grad uppmuntrat nytänkande i form av bland annat pilotprojekt gällande sysselsättning, utbildning, boende och erkännande av kvalifikationer, vilket kommer att ge oss viktiga lärdomar och förbättra vår politik och beredskap för framtida scenarier.

Direktivet visade sig vara både starkt och flexibelt nog att möjliggöra en samlad och snabb reaktion, vilket underlättades av den starka EU-samordningen via solidaritetsplattformen. Detta har gjort det lättare att etablera nya kontakter och samarbeten mellan myndigheter, arbetsmarknadens parter, civilsamhället och de som flytt undan Rysslands aggression mot Ukraina.

En stark samordnad EU-strategi är inte bara nödvändig för att klara av dagens utmaningar utan också för eventuella åtgärder i framtiden. Den kommer att vara avgörande att säkerställa en smidig övergång till andra former av laglig uppehållsstatus som ger rättigheter som sträcker sig längre än det tillfälliga skyddets maximala giltighetstid, till exempel genom att förlänga uppehålls- och arbetstillstånd eller skapa förutsättningar för sådana övergångar. Detta är viktigt för att säkerställa att medlemsstaternas asylsystem inte blir överbelastade.

Det behövs samtidigt riktat stöd till personer som har flytt från Ukraina men senare vill återvända hem. Kommissionen har redan hanterat denna fråga genom att utfärda riktad vägledning i form av ett ”Vanliga frågor & svar”-dokument, som klargör konsekvenserna av kortvariga besök i Ukraina och frivilligt återvändande till Ukraina 72 samt ger garantier till dem som vill återvända hem till Ukraina som innebär att de enkelt kan beviljas skydd på nytt om de än en gång blir tvungna att fly 73 . Kommissionen kommer att fortsätta att följa lägesutvecklingen för att se till att medlemsstaterna vidtar de åtgärder som krävs för att möjliggöra frivilligt återvändande för personer som med full kännedom om fakta beslutar sig för att återvända hem, och att stödja sådana beslut med hjälp av fonderna för inrikes frågor. Kommissionen intensifierar också sina insatser inom ramen för den myndighetsövergripande givarsamordningsplattformen för att stödja Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad. Att människor som har fördrivits återvänder hem är en viktig aspekt i detta sammanhang.

Mer generellt har massflyktsdirektivet visat sig vara ett mycket viktigt rättsinstrument för att ge omedelbart skydd i EU och kommissionen anser att direktivet även i framtiden bör ingå i den verktygslåda som EU har att tillgå.

Erfarenheten visar dock att det kan finnas stora skillnader mellan de migrationsutmaningar som unionen kan ställas inför, inte minst vad gäller migrantströmmarnas omfattning och sammansättning. Det är därför viktigt att EU kan förfoga över flera olika verktyg och är rustat att hantera alla typer av kriser. Kommissionen kommer att samarbeta med medlagstiftarna för att se till att EU i framtiden har de verktyg som behövs och säkerställa en lämplig koppling till kommissionens förslag till förordning om krissituationer och force majeure-situationer 74 .

Direktivets tillämpning den närmaste tiden kommer att kräva fortsatt stöd för att se till att befintliga utmaningar kan hanteras och att lämpliga övergångar och beredskapsplaner är på plats för framtiden. Solidaritetsplattformen kommer att fortsätta att säkerställa en samordnad EU-insats och ha kontakt med medlemsstaterna och andra relevanta aktörer.

Den solidaritet och medkänsla som människor i hela EU har visat prov på fortsätter att vid sidan om det arbete som utförs av nationella och lokala myndigheter, relevanta aktörer och samhällen ge oss viktiga lärdomar genom att än en gång visa att Europeiska unionen är stark när den agerar samlat och samordnat.

Europeiska unionen kommer så länge det behövs att vara en plats där människor som flyr undan Rysslands aggression är välkomna.

(1)

      Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta.

(2)

      The 10-Point Plan – For stronger European coordination on welcoming people fleeing the war from Ukraine .

(3)

      Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Välkomnande av människor som flyr från kriget i Ukraina: förbereda EU för att tillgodose behoven.

(4)

   Det sammanlagda antalet inresor till EU från Ukraina och Moldavien omfattar inte rumänska och moldaviska medborgares inresa från Moldavien till Rumänien. Det är inte möjligt att utifrån tillgängliga uppgifter avgöra hur mycket av detta som utgör normal gränstrafik och hur många som flyr undan den ryska aggressionen mot Ukraina. Siffrorna för in- och utresor visar antalet förflyttningar över gränserna, inte enskilda personer. De som inte var ukrainska medborgare var antingen EU-medborgare eller medborgare i andra tredjeländer än Ukraina. Över 300 000 medborgare från andra tredjeländer än Ukraina reste in i EU från Ukraina och Moldavien, främst turkar, amerikanska medborgare, ryssar, israeler, indier, azerbajdzjaner, georgier, britter, moldaver och uzbeker.

(5)

      Beneficiaries of temporary protection at the end of the month by citizenship, age and sex – monthly data .

(6)

     Solidaritetsplattformen sammanför Europeiska kommissionen, rådets sekretariat, Europeiska utrikestjänsten, EU:s medlemsstater, Schengenassocierade länder, EU-organ, internationella organisationer som FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Internationella organisationen för migration (IOM), samt ukrainska och moldaviska myndigheter.

(7)

      Rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 av den 4 mars 2022 om fastställande av att det föreligger massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2001/55/EG, med följden att tillfälligt skydd införs .

(8)

     Nätverket tillgodoser behovet av en rättvisande, uppdaterad och gemensam lägesbild som kan ligga till grund för snabba politiska och operativa beslut. Det följer rörelserna över gränserna från Ukraina till EU, det initiala mottagandet och tillämpningen av massflyktsdirektivet, inbegripet trender när det gäller registreringar per vecka och fördjupad information om tillträde till utbildning, arbetsmarknaden samt hälso- och sjukvård. Kommissionens rekommendation (EU) 2020/1366 av den 23 september 2020 om en EU-mekanism för beredskap och hantering av kriser med anknytning till migration.

(9)

      EU:s solidaritet med Ukraina .

(10)

      EU:s hjälplinje .

(11)

      Ett år av ukrainskt motstånd .

(12)

     Artiklarna 2.1 och 2.2 i rådets genomförandebeslut.

(13)

     Enligt beslutet ska medlemsstaterna tillämpa antingen tillfälligt eller tillräckligt skydd enligt sin nationella rätt vad gäller dessa kategorier av personer. De flesta medlemsstater undvek att ha två parallella system och beviljade därför tredjelandsmedborgare och statslösa som haft permanent uppehållstillstånd i Ukraina de rättigheter som är förbundna med tillfälligt skydd i stället för andra former av tillräckligt skydd som är tillgängliga enligt nationell rätt.

(14)

     Ett år efter anfallskrigets början stoppas dock sådana bestämmelser i vissa medlemsstater, bl.a. i Nederländerna.

(15)

     I Polen är det utlänningsbyrån som har hand om administrationen av tredjelandsmedborgare.

(16)

     Estland, Grekland, Sverige och Österrike.

(17)

     Österrike och Estland tillämpar till exempel påskyndade förfaranden.

(18)

    Beneficiaries of temporary protection at the end of the month by citizenship, age and sex – monthly data .

(19)

      Fleeing Ukraine: Displaced people’s experiences in the EU .

(20)

      Kommissionens meddelande om operativa riktlinjer för genomförandet av rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 om fastställande av att det föreligger massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2001/55/EG, med följden att tillfälligt skydd införs, 2022/C 126 I/01 ).

(21)

      Unaccompanied and Separated Children fleeing from war in Ukraine - Frequently Asked Questions on Registration, Reception and Care .

(22)

     Med underåriga utan medföljande vuxen avses medborgare i tredje land eller statslösa personer som är yngre än arton år och som anländer till medlemsstaternas territorium utan att vara i sällskap med en vuxen som enligt lag eller sedvana ansvarar för dem, och så länge de inte faktiskt tas om hand av en sådan person, eller underåriga som lämnas utan medföljande vuxen efter att ha anlänt till medlemsstaternas territorium (artikel 2 f i massflyktsdirektivet (2001/55/EG)).

Med barn som skilts från sina föräldrar avses barn som anländer till en medlemsstats territorium i sällskap med en närstående eller en känd (inte närstående) vuxen, som ibland har fått tillstånd av en eller båda föräldrar att resa med barnet och/eller tillfälligt svara för dess omsorg (till exempel: en ukrainsk mor som reser med sina egna barn och en annan familjs barn).

(23)

     Avinstitutionalisering är en viktig fråga för unionen, vilket avspeglas i EU:s allmänna policyramverk. I rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti sägs till exempel att ” [i] syfte att komma bort från institutionalisering av barn bör närvård eller familjehemsvård av god kvalitet främjas. Placering av barn i institutionsvård bör ske endast när detta är bäst för barnet, med hänsyn till barnets allmänna situation och barnets individuella behov.”

(24)

      Kommissionens meddelande om operativa riktlinjer för genomförandet av rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 om fastställande av att det föreligger massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2001/55/EG, med följden att tillfälligt skydd införs .

(25)

      Frequently Asked Questions on registration, reception and care for unaccompanied and separated children fleeing from war in Ukraine .

(26)

      Konvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn.

(27)

      Practices regarding unaccompanied and separated children from Ukraine.

(28)

     The Russian war of aggression against Ukraine – The broad fundamental right impact in the EU, Bulletin 2, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter ( The Russian war of aggression against Ukraine ― The broad fundamental rights impact in the EU (europa.eu) ).

(29)

    International Labour Organisation and European Labour Authority joined forces to reduce the risks of undeclared work, labour exploitation and trafficking in persons fleeing the war in Ukraine | Europeiska arbetsmyndigheten (europa.eu) .

(30)

      A Common Anti-Trafficking Plan to address the risks of trafficking in human beings and support potential victims among those fleeing the war in Ukraine .

(31)

      Lägesrapport om kampen mot människohandel (fjärde rapporten) .  

(32)

     Nationella rapportörer eller motsvarande mekanismer i medlemsstaterna bidrar till ökade kunskaper om människohandel i dess olika former av utnyttjande genom att regelbundet samla in och analysera uppgifter, utvärdera ändamålsenligheten och effektiviteten hos nationella insatser för att bekämpa människohandel och stödja offren för människohandeln, samt lägga fram rekommendationer för hur insatserna och metoderna att bekämpa alla former av människohandel kan förbättras ( Intensifying a coordinated response (europa.eu) ).

(33)

     Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF, EUT L 315, 14.11.2012, s. 57.

(34)

      https://www.eurojust.europa.eu/sites/default/files/assets/eurojust-icc-csos-guidelines.pdf

(35)

     I början av läsåret 2022/2023 var omkring en halv miljon ukrainska barn inskrivna i utbildningssystemen i EU.

(36)

      European Education Area - Quality education and training for all .

(37)

     På webbplatsen Ukrainian Education in Emergency finns information om det ukrainska utbildningssystemet och den ukrainska läroplanen som ska hjälpa ukrainska barn att anpassa sig till nya skolor och läroplaner utomlands.

(38)

      Supporting the inclusion of displaced children from Ukraine in education: considerations, key principles and practices for the school year 2022–2023 .

(39)

    European School Education Platform (Europeiska skolutbildningsplattformen) .

(40)

      School Education Gateway.

(41)

      Education and support for Ukrainian refugees . Landningssidan skapades ursprungligen på School Education Gateway, som sedan den 1 oktober 2022 har migrerat till Europeiska skolutbildningsplattformen.

(42)

      Meddelande från kommissionen om riktlinjer för medlemsstaternas åtgärder för att ge tillträde till arbetsmarknaden, yrkesutbildning och vuxenundervisning för dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina mot Ukraina .

(43)

     Se artikel 13 i massflyktsdirektivet.

(44)

   I artikel 13 står även: ”Om personer som åtnjuter tillfälligt skydd utför arbete som anställda eller egenföretagare, skall deras förmåga att själva tillgodose sina behov beaktas vid fastställandet av biståndsnivån.”

(45)

     EUAA Providing Temporary Protection to Displaced Persons from Ukraine: A Year in Review.

(46)

      Report on access to health care in EU Member States - Implementation of Temporary Protection Directive (2001/55/EC) and Council Implementing Decision (EU) 2022/382 .

(47)

      Kostnadsfri vaccination mot covid-19 erbjöds i de allra flesta medlemsstater.

(48)

    Kommissionens meddelande om operativa riktlinjer för genomförandet av rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 om fastställande av att det föreligger massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2001/55/EG, med följden att tillfälligt skydd införs .

(49)

      Meddelande från kommissionen om riktlinjer för medlemsstaternas åtgärder för att ge tillträde till arbetsmarknaden, yrkesutbildning och vuxenundervisning för dem som flyr från Rysslands anfallskrig mot Ukraina mot Ukraina .

(50)

      OECD Policy Responses on the Impacts of the War in Ukraine – What we know about the skills and early labour market outcomes of refugees from Ukraine .

(51)

      Public Employment Services support to persons displaced from Ukraine: latest developments - Employment, Social Affairs & Inclusion .

(52)

      EU Talent Pool Pilot .

(53)

     Cypern, Spanien, Finland, Kroatien, Litauen, Slovakien och Polen.

(54)

      Kommissionens rekommendation (EU) 2022/554 av den 5 april 2022 om erkännande av kvalifikationer för personer som flyr undan Rysslands invasion av Ukraina .

(55)

Comparison report of the European Qualifications Framework and the Ukrainian National Qualifications Framework .

(56)

     Ett exempel på detta är att ukrainsk sjukvårdspersonal tillåts att arbeta under handledning i Lettland innan deras kvalifikationer formellt har erkänts.

(57)

     https://www.mfrr.eu/.

(58)

     https://www.investigativejournalismforeu.net/.

(59)

      Europeiskt partnerskap för integration .

(60)

      EU:s civilskyddsmekanism (europa.eu) .

(61)

      OECD Policy Responses on the Impacts of the War in Ukraine - Housing support for Ukrainian refugees in receiving countries .

(62)

      Safe and suitable homes for people fleeing the war in Ukraine .

(63)

      Solidarity and housing: supporting safe homes – Considerations, key principles and practices - As of 21 February 2023 .

(64)

      Asylum, Migration and Integration Fund (AMIF) – inbjudan att lämna förslag – 17 januari 2023 .  

(65)

     Europeiska integrationsnätverket sammanför företrädare för nationella myndigheter, främst från de ministerier som ansvarar för integration av migranter, från samtliga 27 EU-medlemsstater samt Island och Norge. Dessa myndigheter spelar ofta en roll i planeringen och genomförandet av särskilda EU-stöd från exempelvis asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) i sina respektive länder. Integrationsnätverkets medlemmar deltar också i riktade studiebesök, inbördes utvärderingar, workshoppar och åtgärder för ömsesidigt bistånd gällande specifika integrationsaspekter för att utbyta kunskaper. Se European Integration Network | EU:s webbplats för integration (europa.eu)

(66)

      Förordning (EU) 2022/562 av den 6 april 2022 , förordning (EU) 2022/613 av den 12 april 2022 , förordning (EU) 2022/2039 av den 26 oktober 2022 .

(67)

     Per den 31 januari 2023.

(68)

     Omprogrammeringen för att inrätta denna ordning pågår fortfarande och kommissionen kommer att kontrollera att detta villkor är uppfyllt när programmen avslutas.

(69)

     Krisstödet på 385 miljoner euro anslogs till Tjeckien (54,4 miljoner euro), Polen (200,1 miljoner euro), Estland (10,1 miljoner euro), Litauen (10,1 miljoner euro), Bulgarien (10,9 miljoner euro), Lettland (7,8 miljoner euro), Rumänien (39,1 miljoner euro), Ungern (21,1 miljoner euro), Slovakien (24,7 miljoner euro) och Cypern (6,7 miljoner euro).

(70)

     Artikel 26 i massflyktsdirektivet.

(71)

     Sedan kriget startade har mer än 400 000 människor från Ukraina tagits emot i USA, Kanada och Storbritannien.

(72)

      Frequently asked questions received on the interpretation of the Temporary Protection Directive and Council Implementing Decision 2022-382_en.pdf.

(73)

      Frequently Asked Questions on going home to Ukraine on a voluntary basis in the context of the Temporary Protection_en.pdf.

(74)

      Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hantering av krissituationer och force majeure-situationer på migrations- och asylområdet .