Sammanfattning

Konsekvensbedömning av ett initiativ för att ta itu med skattefördelen för lånefinansiering – ”Debra”

A. Behov av åtgärder

Vad är problemet och varför är det ett problem på EU-nivå?

Skattesystemen i EU gör det möjligt att dra av räntebetalningar på lån vid beräkningen av beskattningsunderlag för bolagsskatt, medan kostnader för finansiering med eget kapital, såsom utdelningar, oftast inte är avdragsgilla. Denna asymmetri är en av de faktorer som gynnar användningen av lån framför eget kapital för att finansiera investeringar och bidrar, tillsammans med andra faktorer såsom preferens för befintliga andelsägare för att undvika att kontrollen/rösträtterna försvagas, begränsade möjligheter att finansiera med eget kapital eller att lånefinansiering är billigare än finansiering med eget kapital, till att icke-finansiella bolag får en alltför hög skuldsättning. Alltför höga skuldnivåer gör företagen sårbara för oförutsedda förändringar i företagsklimatet och ökar risken för insolvens, särskilt i kristider.

Dessutom finns nu ett ännu starkare behov av att uppmuntra kapitalinvesteringar för att skapa de förutsättningar som krävs för den dubbla gröna och digitala omställningen. Brist på eget kapital och de högre kostnaderna för finansiering med eget kapital påverkar alla företag, men särskilt unga och innovativa företag, som på grund av sin riskprofil ofta har begränsade möjligheter att få lån och är beroende av kapitalinvesteringar.

Sex medlemsstater har varit föregångare och infört någon form av skattelättnad för eget kapital för att ta itu med skattefördelen för lånefinansiering. Dessa nationella åtgärder kan dock leda till snedvridningar och en felallokering av investeringarna på den inre marknaden om företagen baserar sina beslut på huruvida det finns möjlighet till avdrag för eget kapital. Om dessa åtgärder tillämpas enbart på nationell nivå, utan en harmoniserad ram mot skatteflykt på EU-nivå, kan de också skapa kryphål som kan utnyttjas för aggressiv skatteplanering och öka den skadliga skattekonkurrensen mellan medlemsstaterna.

Vad vill man uppnå?

Initiativets allmänna mål är att ta itu med skattefördelen för lånefinansiering på ett samstämmigt sätt i hela EU och därigenom bidra till en väl fungerande inre marknad.

Mer specifikt syftar initiativet till att uppnå följande tre mål:

1.Uppmuntra kapitalinvesteringar och göra EU:s ekonomi stabilare och mer motståndskraftig.

2.Göra kapitalinvesteringar mer tillgängliga, särskilt för små och medelstora företag samt unga och innovativa företag, för att främja den digitala och gröna omställningen.

3.Införa en gemensam och stark ram för åtgärder mot missbruk av skattesystemet för att förhindra att skatteavdraget används för aggressiv skatteplanering.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå (subsidiaritetsprincipen)?

Problemet är detsamma i alla EU:s medlemsstater, eftersom alla EU-medlemsstater gynnar lån framför eget kapital i den skattemässiga behandlingen. De mycket olika åtgärder som vidtagits av sex medlemsstater för att ta itu med skattefördelen för lånefinansiering kan dessutom få oönskade effekter, leda till en felallokering av investeringar och lämna kryphål som kan utnyttjas för skadlig skattepraxis.

Inom unionen riskerar nationella strategier att snedvrida den inre marknaden och kan göra vissa medlemsstater sårbara för skattearbitrage. Endast en gemensam EU-ram kan göra systemet enklare och effektivare för företag och samtidigt förhindra missbruk i skatteflyktssyfte.

B. Lösningar

Vilka alternativ finns för att nå målen? Finns det något rekommenderat alternativ? Om inte, varför?

Referensscenariot (alternativ 0) motsvarar status quo: Skillnaden i skattemässig behandling mellan eget kapital och lån kvarstår, vilket leder till en fortsatt fördel för lånefinansiering. De nationella åtgärder som genomförts av sex medlemsstater kan snedvrida investeringsbeslut på den inre marknaden. Det finns ingen gemensam EU-ram för att ta itu med skattefördelen för lånefinansiering, vilket skulle innebära att problemet kvarstår. Därför övervägdes flera politiska alternativ.

Alternativ 1 skulle innebära ett skatteavdrag för eget kapital 1 . Vinster och förluster skulle undantas för att säkerställa att avdraget endast beviljas för långsiktigt eget kapital. Avdragets varaktighet är obegränsad.

Alternativ 2 skulle innebära ett skatteavdrag för nytt eget kapital (samma definition av bolagskapital som i alternativ 1), men i detta fall beviljat på grundval av skillnaden mellan nettokapital vid utgången av beskattningsperioden och nettokapital vid utgången av den föregående beskattningsperioden. Detta avdrag skulle beviljas för tio år för att efterlikna den genomsnittliga löptiden för lån.

Alternativ 3 skulle innebära ett avdrag för fiktiv ränta som är identiskt för lån och eget kapital. Detta innebär ett avdrag för bolagskapital (dvs. eget kapital enligt alternativ 1/2 och lån) samtidigt som nuvarande avdragsrätt för räntebetalningar skulle avskaffas. Detta alternativ undanröjer fullständigt skattefördelen för lånefinansiering, men får budgetkonsekvenser som beror på nivån på den fiktiva ränta som valts. Eftersom avdraget grundar sig på hela kapitalstocken är varaktigheten för avdraget obegränsad på samma sätt som i alternativ 1.

Alternativ 4 skulle helt avskaffa möjligheten att dra av ränteutgifter. Detta innebär att den skattemässiga behandlingen av kostnader för lån respektive eget kapital skulle bli densamma genom att båda skulle vara icke avdragsgilla. Liksom alternativ 3 undanröjer den helt skattefördelen för lånefinansiering, men på bekostnad av ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Det skulle också kräva att medlemsstaterna omförhandlar sina dubbelbeskattningsavtal och skulle öppna upp nya kryphål för skatteplanering. Det skulle också kunna få negativa effekter på den inre marknadens konkurrenskraft i förhållande till andra jurisdiktioner, där denna avdragsrätt finns.

Alternativ 5 skulle kombinera ett skatteavdrag för nytt bolagskapital (samma som föreslås i alternativ 2) med en partiell begränsning av avdragsrätten, vilket skulle kunna uppnås genom en minskning av ränteavdraget med en viss andel för alla företag. Det föreslås att avdragsrätten begränsas till 85 % av de överstigande lånekostnaderna (betald ränta minus erhållen ränta). Precis som i alternativ 2 skulle avdraget beviljas för tio år.

Alternativ 5 är det rekommenderade alternativet, eftersom det på ett framgångsrikt sätt tar itu med skattefördelen för lånefinansiering, samtidigt som budgetkonsekvenserna balanseras och skattesystemets rättviseaspekter beaktas. Det förväntas ha en positiv påverkan på investeringar och BNP och en måttlig påverkan på sysselsättningen.

Vad anser de berörda parterna? Vem stöder vilka alternativ?

Majoriteten av näringslivsorganisationerna och företagen (som utgör en majoritet av de svarande) anser att en EU-omfattande åtgärd är att föredra framför landspecifika strategier. De anser att ett avdrag för eget kapital skulle stödja den ekonomiska återhämtningen från covid-19-krisen och underlätta för företag med gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden. Det finns en tydlig preferens för ett avdrag för eget kapital (alternativ 1, 2 och 5) istället för att avskaffa ränteavdragen (alternativ 4) eller att införa ett avdrag för fiktiv ränta som är identiskt för lån och eget kapital (alternativ 3).

Vissa näringslivsorganisationer stöder en särskild åtgärd för små och medelstora företag, eftersom det är svårare för sådana företag att få tillgång till finansiering med eget kapital och lån, och dessa deltagare i det offentliga samrådet betonar vikten av att utforma effektiva åtgärder mot missbruk. Några näringslivsorganisationer motsätter sig alla förändringar av avdragsrätten för lån. Slutligen föreslår en finansorganisation att ett avdrag för nytt eget kapital ska förordas (alternativen 2 och 5), eftersom det är den enda åtgärd som effektivt skulle uppmuntra till nya investeringar i eget kapital.

En icke-statlig organisation håller med om att skattefördelen för lånefinansiering utgör ett problem, men varnar för effekterna på de offentliga finanserna. Vissa medborgare anser att det i det nuvarande låga ränteläget inte är nödvändigt att ingripa för att minska företagens skuldsättning. En akademiker anser att en EU-åtgärd för att införa ett avdrag för eget kapital är problematisk, eftersom den inte tar hänsyn till samspelet mellan inkomstbeskattningen av företag och privatpersoner.

C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser

Vad är nyttan med det rekommenderade alternativet (om det finns ett sådant alternativ, annars anges nyttan med de huvudsakliga alternativen)?

Alternativ 5 innebär en minskning av skattefördelen för lånefinansiering, samtidigt som man förhindrar en negativ inverkan på medlemsstaternas budgetar. En begränsning av avdragets varaktighet till 10 år förhindrar att åtgärden med tiden omvandlas till ett kapitalstockbaserat avdrag och därmed ytterligare begränsar effekterna på medlemsstaternas offentliga finanser jämfört med alternativ 1. Det kommer också att bli billigare än alternativ 2, eftersom det kombinerar avdraget med en minskning av skatteavdragsrätten för lånerelaterade räntebetalningar.

I likhet med de andra alternativen kommer detta alternativ att ge en gemensam och stark ram för åtgärder mot missbruk för att förhindra aggressiv skatteplanering på EU-nivå. Det kommer att skapa lika villkor och stärka den finansiella stabiliteten för europeiska privata företag, samtidigt som tillgången till finansieringsmarknaden underlättas för unga och innovativa företag.

Vad är kostnaderna för det rekommenderade alternativet (om det finns ett sådant alternativ, annars anges kostnaderna för de huvudsakliga alternativen)?

De administrativa kostnaderna för företagen är försumbara eller mycket låga. Den administrativa bördan för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet skulle minska på grund av harmoniseringen av avdrag för eget kapital i medlemsstaterna. Kostnaderna för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet att följa reglerna förväntas minska.

Kostnaderna för skatteförvaltningarna skulle begränsas till vissa ytterligare kontroller vid revision av skattskyldiga.

Hur påverkas små och medelstora företag och konkurrenskraften?

Initiativet syftar till att skapa lika villkor i hela EU. För närvarande kan små och medelstora företag endast komma i åtnjutande av ett avdrag för eget kapital om de är skattemässigt hemmahörande i en av de sex medlemsstater som har ett nationellt avdrag, medan multinationella företag kan använda ett dotterbolag i en av dessa medlemsstater för att utnyttja det. Med Debra kommer ett avdrag för eget kapital att vara tillgängligt i alla 27 EU-medlemsstater för alla företag, inklusive små och medelstora företag, och därmed ge dem betydande fördelar.

När det gäller konkurrenskraft skulle initiativet minska kostnaderna för eget kapital och göra eget kapital mer tillgängligt för små och medelstora företag samt unga och innovativa företag, vilket skulle främja investeringar och öka stabiliteten på den europeiska finansieringsmarknaden och göra företagen på den europeiska marknaden stabilare och mer motståndskraftiga mot finansiella kriser.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad?

Konsekvensbedömningen visar att inverkan på de nationella budgetarna skulle vara mycket begränsad.

Ingen inverkan förväntas i fråga om kontrollkostnader för skatteförvaltningar som redan har infört ett nationellt avdrag för eget kapital. För skatteförvaltningarna i de andra medlemsstaterna kommer ytterligare delar att behöva ses över, men inga betydande effekter förväntas när det gäller arbetsbördan.

Uppstår andra betydande konsekvenser?

Antal

Proportionalitet?

Åtgärderna skulle inte gå utöver vad som krävs för att motverka skattefördelen för lånefinansiering. Med beaktande av att ränteavdraget är begränsat kommer kostnaderna för de nationella budgetarna att minska kraftigt eller t.o.m. försvinna och målet kan uppnås med en begränsad skatteeffekt.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över?

Kommissionen kommer regelbundet att utvärdera genomförandet och efterlevnaden av initiativet i de olika medlemsstaterna. En sådan bedömning kommer huvudsakligen att göras på grundval av uppgifter från medlemsstaterna.

Fem år efter att instrumentet börjar genomföras kommer kommissionen att utvärdera strategins resultat med avseende på dess mål och övergripande inverkan på hanteringen av skattefördelen för lånefinansiering. Dessutom kommer tillämpningen av ramen för bekämpning av skattefusk samt den övergripande effekten på skatteintäkter, företag och den inre marknaden att utvärderas.