Projektkategori och projekttyp
|
Definitioner
|
Motivering
|
Standarder
|
Särskilda villkor
|
PROJEKTKATEGORI A: Miljömässigt hållbar elproduktion
[Omfattar det exakta innehållet i nuvarande artikel 1 och tillägg I, samt elproduktion från vätgas.]
|
TYP 1: Projekt för förnybar energi och energieffektivitet i projekt för förnybar energi
|
Tillämpningsområdet för nuvarande artikel 1 och tillägg I. Vi tror inte att det är möjligt att bara kopiera in tillägg I i rutan för Definition, eftersom den faktiska definitionen av stödberättigade projekt finns i artikel 1, utan vi föreslår istället att man här återger tillämpningsområdet för nuvarande artikel 1 och bilaga I, utan någon ändring i sak (dvs. ingen standard, ej tillämpligt) och nödvändiga formella anpassningar av texten.
|
TYP 2: Elproduktion från förnybara gasformiga och flytande bränslen, även ren vätgas
|
Uppförande och drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av förnybara gasformiga och flytande bränslen, även ren vätgas.
|
Elproduktion med låga utsläpp av växthusgaser.
|
Växthusgasutsläppen under hela livscykeln från produktion av el är lägre än 100 g koldioxidekvivalenter per kWh. Växthusgasutsläppen under hela livscykeln bör beräknas på grundval av projektspecifika data, med hjälp av ISO 14067:2018 eller ISO 14064–1:2018, och bör verifieras av en tredje part.
Antingen när anläggningen uppförs, genom att man installerar mätutrustning för övervakning av fysiska utsläpp, t.ex. metanläckage, eller inför ett program för läckagedetektering och läckagereparation, eller när anläggningen är i drift, genom att man rapporterar fysiska metanutsläppsmätningar och läckor elimineras.
|
25 år. [Ska diskuteras]
|
PROJEKTKATEGORI B: Saneringsprojekt i anläggningar för fossila bränslen, ersättning av fossila bränslen
[Det exakta innehållet i tillägg II, projektklass A, typ 1 och projektklass B. Vi noterar att omnumreringen av projektklass A, typ 1, bör återspeglas i artikel 6 c i consensusöverenskommelsen.]
|
Samma innehåll som nuvarande tillägg II, projektkategori A, typ 1 och projektkategori B.
Förklaringar: Vi föreslår att projektkategori A delas upp i två delar för att göra en tydlig åtskillnad mellan projekt inom ramen för CCUS-projekt (som kan ha många tillämpningar, inte bara inom energisektorn utan även inom tillverkningssektorn, och som vi har flyttat till den nya projektkategorin D) och projekt som är inriktade på elproduktion från fossila bränslen (vi föreslår att dessa förs till den nya projektkategorin B). EU har tidigare pekat på behovet av att uppdatera de nuvarande standarderna i detta avsnitt, men vi kan för närvarande godta att detta tas upp i ett senare skede av diskussionerna.
|
PROJEKTKATEGORI C: Energieffektivitet
[Exakt samma innehåll som i tillägg II, projektkategori C.]
|
Exakt samma innehåll som i tillägg II, projektkategori C.
|
PROJEKTKATEGORI D: Avskiljning, användning och lagring av koldioxid
[Samma tillämpningsområde som för nuvarande tillägg II, projektkategori A, typ 2. Här föreslår vi uppdaterade standarder för att återspegla det faktum att CCUS är en nyckelteknik för att minska utsläppen av växthusgaser i många industritillämpningar och att standarderna inte bör inriktas på avskiljningsnivån utan på effektiviteten i avskiljningen, vilket innebär att CCUS-projekt bör vara berättigade till incitament även om avskiljningsnivån är låg. Skälet för att dessa nya standarder föreslås är att koldioxidläckage kan undergräva CCUS värde som metod för att begränsa växthusgaserna. Övervakning bör därför uppmuntras genom politiska bestämmelser.]
|
TYP 1: CCUS-projekt (avskiljning, användning och lagring av koldioxid)
|
Uppförande och drift av anläggningar för avskiljning och/eller lagring av koldioxid, inbegripet verksamhet som är direkt kopplad till de transporter och den infrastruktur som behövs för driften, såsom fordon och fartyg.
|
Samma innehåll som nuvarande tillägg II, projektkategori A, typ 2.
|
Koldioxid som transporteras från den anläggning där den avskiljs till tillförselpunkten leder inte till koldioxidläckage på mer än 0,5 % av den mängd koldioxid som transporteras.
Vid transport och/eller lagring av koldioxid finns lämpliga system för läckagedetektering och en övervakningsplan, och det tas fram regelbundna rapporter som verifieras av de nationella myndigheterna eller en oberoende tredje part.
Geologisk lagring av koldioxid i överensstämmelse med ISO 27914:2017.
|
Samma innehåll som nuvarande tillägg II, projektkategori A, typ 2.
|
PROJEKTKATEGORI E: Lagring av el
|
TYP 1: Anläggningar för lagring av el
|
Uppförande och drift av anläggningar som lagrar el och återför den i form av el. Häri ingår pumpvattenkraftverk.
|
Lagring av el möjliggör en större marknadsgenomslag för förnybara energikällor och en bättre hantering av efterfrågan på elnätet.
|
Om verksamheten omfattar kemisk energilagring uppfyller lagringsmediet (t.ex. vätgas eller ammoniak) standarderna i sektorsöverenskommelsen om klimatförändring för ren tillverkning av motsvarande produkt.
|
25 år. [Ska diskuteras]
|
TYP 2: Produktion och återvinning av batterier
|
Tillverkning av laddningsbara batterier, batteripaket och ackumulatorer för transport, stationär energilagring och energilagring utanför nätet samt andra industriella användningsområden. Häri ingår tillverkning av tillhörande komponenter (aktivt material, battericeller, batterihus och elektroniska komponenter). Återvinning av förbrukade batterier.
|
Batterier är en viktig möjliggörande faktor för lagring av el och för koldioxidsnåla transporter.
|
Ingen standard. Ej tillämpligt.
|
25 år. [Ska diskuteras]
|
PROJEKTKATEGORI F: Överföring och distribution av koldioxidsnål el
|
TYP 1:
Överföring och distribution av koldioxidsnål el
|
Uppförande, utbyggnad och drift av anläggningar som transporterar koldioxidsnål el. Häri ingår direktanslutningar till koldioxidsnåla energikällor och till hela nät där den genomsnittliga nätfaktorn uppfyller standarderna under en löpande femårsperiod.
|
Detta stöder en ökad användning av energikällor med låga koldioxidutsläpp.
|
Koldioxidsnåla elkällor definieras som förnybara energikällor eller källor vars utsläpp av växthusgaser från den el som produceras ligger under gränsen på 100 g koldioxidekvivalenter per kWh beräknat utifrån livscykeln.
[Som nämnts ovan och i vårt dokument för
det tredje lagstiftningspaketet för EU:s inre marknad för gas och elektricitet är vi öppna för diskussioner om ytterligare berättigandekriterier.]
|
25 år. [Ska diskuteras]
|
PROJEKTKATEGORI G: Produktion av ren vätgas, överföring och distribution av vätgas samt lagring av vätgas
|
TYP 1:
Produktion av ren vätgas
|
Uppförande och drift av anläggningar som producerar vätgas på ett miljömässigt hållbart sätt, och/eller av utrustning för produktion av vätgas.
|
Hållbar produktion och användning av vätgas innebär en möjlighet att minska växthusgasutsläppen inom många sektorer, särskilt energi, tillverkning och transport.
|
Tillverkningen leder tillväxthusgasutsläpp under hela livscykeln som är lägre än 3 kg koldioxidekvivalenter per kg producerad vätgas.
[Standarderna bör ses över regelbundet. Detta skulle kunna flaggas som en del av en allmän översynsklausul.]
|
25 år. [Ska diskuteras]
|
TYP 2:
Transportnät för vätgas
|
Uppbyggnad och drift av nät för transport av vätgas eller andra koldioxidsnåla gaser (dvs. från en förnybar källa eller som motsvarar standarden för produktion av ren vätgas).
Omställning av naturgasnät till nät för enbart vätgastransport och retroaktiv anpassning av naturgasnät för att möjliggöra integrering av vätgas och andra koldioxidsnåla gaser (dvs. att öka andelen vätgas och andra koldioxidsnåla gaser i systemet).
|
Hållbar produktion och användning av vätgas innebär en möjlighet att minska växthusgasutsläppen inom många sektorer, särskilt energi, tillverkning och transport.
|
Verksamheten omfattar läckagedetektering och läckagereparation av befintliga gasledningar och andra delar av nätet för att minska metanläckage.
|
25 år. [Ska diskuteras]
|
TYP 3:
Lagring av vätgas
|
Uppförande av lagringsanläggningar för vätgas, omvandling av befintliga underjordiska lagringsanläggningar för gas till lagringsanläggningar avsedda för lagring av vätgas och drift av lagringsanläggningar för vätgas.
|
Hållbar produktion och användning av vätgas innebär en möjlighet att minska växthusgasutsläppen inom många sektorer, särskilt energi, tillverkning och transport.
|
När det gäller projekt som är kopplade till driften av anläggningarna bör den vätgas som lagras i anläggningen uppfylla standarderna för produktion av ren vätgas i detta tillägg.
|
25 år. [Ska diskuteras]
|
PROJEKTKATEGORI H: Tillverkning med låga utsläpp
|
TYP 1:
Produktion av ren ammoniak
|
Tillverkning av vattenfri ammoniak med låga utsläpp.
|
Att främja produktionen och användningen av ren ammoniak, då denna har potential att minska utsläppen av växthusgaser på flera områden.
|
Ammoniak framställs av ren vätgas som produceras enligt de standarder som anges i detta tillägg eller återvinns från avloppsvatten.
|
25 år. [Ska diskuteras]
|
TYP 2:
Tillverkning med låga utsläpp i sektorer där det är svårt att minska utsläppen (till exempel cement, järn och stål och aluminium)
|
Tillverkning med låga utsläpp, inklusive kompletta tillverkningsanläggningar och delar därav, leverans av utrustning och direkt tillhörande infrastruktur och tjänster.
|
Att uppmuntra tillverkare i sektorer där det är svårt att minska utsläppen att gå över till hållbara metoder.
|
EU föreslår att följande verksamheter ska kunna komma ifråga på grundval av ett referensvärde som baseras på de tillverkningsanläggningar som har de allra lägsta utsläppen.
För cement:
a) Grå cementklinker där de specifika växthusgasutsläppen är lägre än 0,722 ton koldioxidekvivalenter per ton grå cementklinker.
b) Cement från grå klinker eller ett alternativt hydrauliskt bindemedel, där de specifika växthusgasutsläppen från klinker och cement eller ett alternativt bindemedel är lägre än 0,469 ton koldioxidekvivalenter per ton tillverkad cement eller alternativt bindemedel.
För järn och stål:
a) Järn och stål då växthusgasutsläppen, minskade med den mängd utsläpp som tilldelas produktionen av avgaser, inte överstiger följande värden för de olika stegen i tillverkningsprocessen:
a.Råjärn = 1,331 ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.
b.Sintrad järnmalm = 0,163 ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.
c.Koks (utom brunkolskoks) = 0,144 ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.
d.Gjutjärn = 0,299 ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.
e.Höglegerat stål i ljusbågsugn = 0,266 ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.
f.Kolstål i ljusbågsugn = 0,209 ton koldioxidekvivalenter per ton produkt.
b) Stål i ljusbågsugn för tillverkning av EAF-kolstål eller höglegerat EAF-stål, och för vilket tillförseln av stålskrot i förhållande till tillverkad produkt inte är lägre än 70 % för produktion av höglegerat stål och 90 % för produktion av kolstål.
För aluminium:
a) Primärt aluminium om den ekonomiska verksamheten uppfyller följande kriterier:
a.Växthusgasutsläppen överstiger inte 1,484 ton koldioxidekvivalenter per ton tillverkat aluminium.
b.Den genomsnittliga koldioxidintensiteten för de indirekta växthusgasutsläppen överstiger inte 100 g koldioxidekvivalenter/kWh. c) Elförbrukningen för tillverkningsprocessen överstiger inte 15,5 MWh/t Al.
b) Sekundäraluminium.
[Standarderna bör ses över regelbundet. Detta skulle kunna flaggas som en del av en allmän översynsklausul.]
|
25 år. [Ska diskuteras]
|
PROJEKTKATEGORI I: Transporter med nollutsläpp och låga utsläpp
|
TYP 1:
Transporter med nollutsläpp och stödjande infrastruktur
|
Fordonsparker med noll direktutsläpp, inklusive fordon för väg-, järnvägs- och vattenvägstransporter och den tillhörande infrastruktur som behövs för att driva sådana fordon.
|
Övergången till flottor med nollutsläpp och låga direkta utsläpp i form av avgaser är av avgörande betydelse för att det ska vara möjligt att begränsa klimatförändringen.
|
De rörliga tillgångarnas direkta koldioxidutsläpp från avgasröret är noll.
När det gäller godstransporter är fordonen, tågen, vagnarna eller fartygen inte avsedda för transport av fossila bränslen och infrastrukturen är inte avsedd för transport eller lagring av fossila bränslen.
|
25 år. [Ska diskuteras]
|
TYP 2:
Vattentransporter med låga utsläpp.
|
Fartyg med låga utsläpp
|
Övergången till flottor med nollutsläpp och låga direkta utsläpp i form av avgaser är av avgörande betydelse för att det ska vara möjligt att begränsa klimatförändringen.
|
För transport av passagerare på inre vattenvägar: Hybridfartyg eller fartyg med tvåbränslemotor som vid normal drift tar minst 50 % av sin energi från bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller från laddkraft.
För godstransporter på väg, järnväg och inre vattenvägar: Fartyg har direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser per tonkilometer, beräknade (eller uppskattade för nya fartyg) med hjälp av den operativa indikatorn för energieffektivitet, (EEOI), som tagits fram av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), vilka är 50 % lägre än det genomsnittliga referensvärdet för koldioxidutsläpp för tunga fordon på grundval av en internationell eller annan erkänd standard.
För gods- och passagerartransporter till havs och i kustsjöfart samt fartyg för hamnarbeten, hjälpverksamhet och specialiserad verksamhet: Hybridfartyg eller fartyg med tvåbränslemotor som för normal drift till havs och i hamn får minst 25 % av sin energi från bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller från laddkraft. Alternativt kan fartygen ha ett värde enligt Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) energieffektivitetsindex (EEDI) som är 10 % lägre än gällande EEDI-krav, om fartygen kan drivas med bränsle med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser eller med bränsle från förnybara energikällor.
Möjliggöra en trafikomställning från väg till vatten: Om fartygen uteslutande används för kusttrafik och närsjöfart som är utformad för att möjliggöra en trafikomställning av gods som för närvarande transporteras landvägen till sjöss, är det tillräckligt att fartygen har direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser, beräknat enligt Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) EEDI-krav, som är 50 % lägre än det genomsnittliga referensvärde för koldioxidutsläpp som fastställs för tunga fordon på grundval av en internationell eller annan erkänd standard.
[Vi föreslår att denna projekttyp ses över 2025. Detta skulle kunna flaggas som en del av en allmän översynsklausul.]
|
25 år. [Ska diskuteras]
|
TYP 3:
Retroaktiv anpassning och uppgradering för sjötransporter
|
Retroaktiv anpassning och uppgradering av fartyg för att minska utsläppen.
|
Övergången till flottor med nollutsläpp och låga direkta utsläpp i form av avgaser är av avgörande betydelse för att det ska vara möjligt att begränsa klimatförändringen.
|
Fartygets bränsleförbrukning minskar med minst 10 % uttryckt i liter bränsle per tonkilometer, vilket tydligt framgår av en jämförande beräkning. Retroaktivt anpassade fartyg används inte för att transportera fossila bränslen.
[Vi föreslår att denna projekttyp ses över 2025. Detta skulle kunna flaggas som en del av en allmän översynsklausul.]
|
25 år. [Ska diskuteras]
|
TYP 4:
Koldioxidsnål flygplatsinfrastruktur
|
Anläggande, modernisering, underhåll och drift av flygplatsinfrastrukturer med låga koldioxidutsläpp och som är avsedda för drift av flygplan med noll koldioxidutsläpp i form av avgaser, för tillhandahållande av fast markström och förbehandlad luft till stillastående flygplan och för flygplatsens egen verksamhet med noll direkta koldioxidutsläpp i form av avgaser:
|
Övergången till flottor med nollutsläpp och låga direkta utsläpp i form av avgaser är av avgörande betydelse för att det ska vara möjligt att begränsa klimatförändringen.
|
Ingen standard. Ej tillämpligt.
|
25 år. [Ska diskuteras]
|