Yttrande från Europeiska regionkommittén – En europeisk universitetsstrategi

(2022/C 301/09)

Föredragande: Emil BOC (RO–EPP), borgmästare, Cluj-Napoca Referensdokument: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en europeisk universitetsstrategi COM(2022) 16 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar EU:s engagemang och stöd för att främja spetskompetens inom utbildning. Vi betonar i detta sammanhang den viktiga roll som den europeiska universitetsstrategin spelar som en del av paketet för högre utbildning, som kommer att göra det möjligt att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025.

2.

En civilisation som stärker de europeiska demokratiska värdena kan inte bestå utan investeringar i humankapital. Ett framstående utbildningssystem med starka universitet i centrum är det livslånga lärandets hörnsten.

3.

Kommittén framhåller vikten av att höja kvaliteten på utbildning och forskning vid europeiska universitet och av att det på lokal och regional nivå finns tillgång till det stöd som krävs för de särskilda målen i denna strategi.

4.

Vi är medvetna om universitetens stora betydelse i samhället och deras bidrag till en hållbar, resilient och inkluderande utveckling, på grundval av demokratiska värden, i såväl medlemsstaterna som lokalsamhällena och regionerna. Universiteten är ännu viktigare i krissituationer, då de kan bidra till att övervinna kriser och till återhämtningen efter kriser (1).

5.

Universiteten spelar en avgörande roll när det gäller att ta itu med globala utmaningar. EU har länge betonat att man måste stärka den nära kopplingen mellan forskning, undervisning, lärande och innovation vid universiteten, samtidigt som man ökar anslagen till universiteten för att säkra den erforderliga kvaliteten. Universitetens roll vad gäller att alstra nya forskningsrön och främja ny innovation är av största vikt för att vi ska kunna ta itu med de akuta samhällsutmaningar som kartlagts i samband med EU-uppdragen.

6.

ReK betonar att universiteten måste ses som en central del av europeisk kultur och att mångfalden i den akademiska sektorn, som omfattar undervisningsorgan, forskningsinstitut, yrkesskolor osv., är en strategisk tillgång.

7.

På lokal och regional nivå medför förekomsten av universitet generellt sett en viktig konkurrensfördel för de samhällen där de är belägna (2). Investerare är till exempel intresserade av och dras till samhällen med högkvalificerad arbetskraft samt möjligheter till samarbete med den akademiska världen och överföring av teknik och kunnande från universitet till näringslivet. Närvaron av ett universitet genererar också betydande lokala inkomster (3), eftersom studerande, lärare och annan personal spenderar avsevärda belopp i lokalsamhället (det finns en betydande multiplikatoreffekt när det gäller den konsumtion som universiteten bidrar till). Utöver dessa ekonomiskt kvantifierbara fördelar leder närvaron av universitet till att det i lokalsamhället skapas ett kosmopolitiskt klimat med studerande och lärare från andra länder, där värden såsom tolerans samt kulturell, religiös och etnisk mångfald främjas (4).

8.

Kommittén välkomnar flernivåansatsen i den europeiska universitetsstrategin, där man strävar efter att anpassa de politiska målen till investeringarna på EU-nivå samt nationell, regional och lokal nivå. Det skulle dock vara gynnsamt med en starkare lokal och regional dimension i utformningen och genomförandet av den ideala modellen för universitet i framtiden.

9.

ReK noterar vikten av att bygga upp strategiska partnerskap mellan lokala och regionala myndigheter och universitet, bland annat vid utformningen av lokala och regionala utvecklingsstrategier. Universiteten spelar en avgörande roll i utvecklingen av platsbaserade ekosystem, där regionala strategier för smart specialisering har lagt en stabil grund.

10.

De lokala och regionala myndigheterna kan stödja universiteten genom att skapa och förbättra lokala och regionala förutsättningar (tillgång till alla sorters infrastruktur och tjänster, livskvalitet, en inkluderande miljö osv.) som kan öka universitetens konkurrenskraft globalt.

11.

I EU finns det redan en utmärkt tradition av samarbete mellan universitet från olika medlemsstater genom Erasmus+-programmet, något som man fortsatt måste utnyttja.

12.

Universitetens roll i samhället håller på att förändras och de tar på sig nya funktioner utöver de traditionella (som främst handlat om undervisning och forskning) (5). Universiteten framträder nu som viktiga aktörer i fråga om teknisk och social innovation, entreprenörskap, överföring av teknik till ekonomin osv. De står inte längre utanför samhället, utan har blivit samhällsaktörer som kan ge ett avsevärt bidrag när det gäller att hitta sätt att ta itu med vissa samhällsutmaningar (6).

13.

Kommittén betonar att universiteten är nyckelaktörer när det gäller att främja mål som är centrala för unionen, såsom den gröna och den digitala omställningen. Universiteten har betydande sakkunskap på dessa områden, och de kan samtidigt tillämpa och sprida god praxis inom och till de lokalsamhällen där de är verksamma.

14.

Vi konstaterar att universiteten kan tillhandahålla lösningar och verktyg för att ta itu med några av de största problem som unionen står inför, till exempel kompetensflykt (7) och omflyttning från landsbygd till stad. De negativa effekterna av kompetensflykt och vikten av kompetenscirkulation är nära kopplade till samarbete och partnerskap mellan universitet, lokala och regionala myndigheter, näringslivet och det civila samhället. I detta sammanhang betonar vi att insatserna bör ökas avsevärt för att överbrygga kunskaps- och innovationsklyftan inom Europa liksom innovationsklyftan mellan EU och USA.

15.

ReK framhåller vikten av en kontinuerlig och omfattande kartläggning och användning av god praxis på lokal och regional nivå när det gäller samarbete mellan lokala och regionala myndigheter och universitet. I detta sammanhang är inrättandet av transnationella nätverk som syftar till att sprida god praxis, med ett brett deltagande av aktörer inom högre utbildning, en prioritering för de lokala och regionala myndigheterna i medlemsstaterna. Denna typ av nätverk skulle kunna införlivas i den europeiska universitetsstrategin.

16.

Universiteten möter stora svårigheter och hinder i och med att de omvandlas och tar på sig nya ansvarsområden. Ekonomiska utmaningar uppstår med all sannolikhet i alla medlemsstater. Kommittén föreslår i detta sammanhang att det utarbetas en investeringsstrategi där hänsyn tas till regional, nationell och europeisk finansiering, och anser att samarbete mellan de offentliga, privata och ideella sektorerna bör beaktas för att stärka de europeiska universitetens kapacitet. Vi noterar också att det finns utmaningar kopplade till frågor såsom graden av akademiskt oberoende och/eller politisk inblandning i viktiga beslut som rör universitetens finansiering, rekrytering och urval av lärare, yttrandefrihet och val av ämnen för och inriktning på forskning samt möjligheter till fri kommunikation om forskningsresultat utan censur.

17.

Det är viktigt att de lokala och regionala myndigheterna i medlemsstaterna är aktiva i arbetet med att stärka ett brett spektrum av lokala och regionala ekosystem och främjar samarbete och förtroende mellan olika samhällssektorer. På lokal och regional nivå måste universiteten ses som en del av ett bredare ekosystem som omfattar en mångfald av aktörer (8). Samarbete mellan universiteten och berörda samhällsaktörer är av avgörande betydelse för att universiteten ska kunna bidra med nya färdigheter som syftar till kreativ problemlösning, teknikanvändning och effektiv kommunikation i samhället.

18.

ReK konstaterar att fördjupningen av det transnationella samarbetet mellan universiteten och utvecklingen av den europeiska dimensionen av högre utbildning är centrala prioriteringar i den europeiska universitetsstrategin. I detta sammanhang menar vi att de lokala och regionala myndigheterna, där så är möjligt, kan vidta åtgärder till stöd för transnationellt samarbete mellan universitet (initiativet Europauniversitet inom Erasmus+ är en viktig mekanism för universitetsallianser som syftar till spetskompetens). De lokala och regionala myndigheterna kan anamma god praxis som föreslås i strategin, såsom initiativet för ett europeiskt studentkort. Förutom att tjäna akademiska syften skulle kortet kunna användas av transnationella studenter, forskare och lärare när de kommunicerar med lokala förvaltningar (för uppehållstillstånd, kollektivtrafikabonnemang, tillträde till museer osv.).

19.

Kommittén understryker att de lokala och regionala myndigheterna i medlemsstaterna, inom ramen för den europeiska universitetsstrategin, bör fungera som förmedlare som kan föra samman olika samhällsaktörer kring initiativ och projekt som är relevanta för universiteten. Vi noterar också att de lokala och regionala myndigheterna i många medlemsstater inte har något direkt ansvar för universitetens finansiering. De lokala och regionala myndigheterna kan dock stimulera finansiering från en rad källor för universitet och deras initiativ och skapa synergier på lokal och regional nivå.

20.

ReK inser att universiteten behöver omarbeta sina studieprogram för att på bästa sätt kunna möta den snabba tekniska utvecklingen, den gröna och den digitala omställningen och de strukturella förändringarna på den europeiska arbetsmarknaden, som kräver nya färdigheter. (9) Kommittén betonar också att de lokala och regionala myndigheterna kan spela en viktig roll i denna process för att stöpa om studieprogram och utveckla sådana nya färdigheter. Vi understryker samtidigt att även om universiteten i hög grad bidrar till att förbättra anställbarheten och den ekonomiska konkurrenskraften i en globaliserad ekonomi måste den tertiära utbildningens oberoende upprätthållas.

21.

Vi framhåller de lokala och regionala myndigheternas roll när det gäller att skapa och stärka lokala och regionala ekosystem som främjar aktivt samarbete och nätverksbyggande mellan lokala och regionala myndigheter, företag och industri samt universitet. I dessa ekosystem måste de lokala och regionala myndigheterna spela rollen som initiativtagare och förmedlare, som identifierar möjligheter till samarbete, anslår (ekonomiska och andra) medel till nätverks- och samarbetsverksamhet samt stöder inrättandet av strukturer såsom utbildningskluster på lokal och/eller regional nivå. Utbildningskluster är utmärkta verktyg som är utformade för att skapa utrymme för dialog och samarbete mellan de viktigaste aktörerna inom den formella utbildningen i syfte att stödja ungdomar när de förbereder sig för att träda in på arbetsmarknaden. Inom ramen för utbildningskluster kan lokala och regionala myndigheter i samarbete med andra aktörer i ekosystemet genomföra instrument såsom innovationsfonder och mindre bidrag till nystartade företag inom vissa nyckelområden.

22.

De metoder som dagens studerande behöver använda i sina studier skiljer sig i vissa fall avsevärt från dem som användes förr. De måste få möjlighet att tillämpa teoretiska begrepp på verkliga förhållanden och använda dem för att lösa problem i sina lokala och regionala samhällen. De lokala och regionala myndigheterna kan tillsammans med universitet och andra aktörer i det lokala och regionala ekosystemet främja sådana lärandeerfarenheter, till exempel genom att stödja levande laboratorier, lyfta fram politiska frågor som bör analyseras, utarbeta gemensamma strategiska projekt för samhället och underlätta samarbete med andra lokala och regionala aktörer.

23.

ReK menar att de lokala och regionala myndigheterna, i partnerskap med universitet och andra aktörer i det lokala eller regionala ekosystemet, kan göra mycket för att stödja unga företagare, däribland studerande och utexaminerade, genom att underlätta deras tillgång till viktiga resurser som krävs för innovation. Många ungdomar och studerande behöver resurser såsom laboratorier, ny teknik och nya kontakter för att kunna utveckla affärsidéer och/eller produkter och tjänster. Tillsammans med andra organ som har sådana resurser kan de lokala och regionala myndigheterna göra det lättare för unga företagare att få tillgång till de resurser som de behöver för innovation (lokaler, utbildning, rådgivning osv.).

24.

De lokala och regionala myndigheterna kan utveckla smarta förbindelser med universiteten i fråga om lokal och regional samhällsutveckling. Universiteten måste ta fram kunskap och tjänster för de samhällen där de är verksamma. De lokala och regionala myndigheterna kan underlätta dessa förbindelser genom att inrätta program inom vilka universiteten på permanent basis deltar i utarbetandet av lösningar på lokala och regionala problem, tillhandahåller rådgivning och sakkunskap samt sprider god praxis när den uppstår, så att andra samhällen och myndigheter också kan tillämpa den. Ett offentligt erkännande och främjande av universitetens deltagande spelar också en mycket viktig roll när det gäller att visa värdet av olika akademiska utbildningsvägar och/eller karriärvägar, och uppmuntrar universiteten att fästa större vikt vid lärarnas, forskarnas och studenternas deltagande i samhället.

25.

Kommittén understryker att lokala och regionala samhällen av alla storlekar kan dra lika stor nytta av närvaron av ett universitet. De lokala och regionala myndigheterna kan i hög grad bidra till universitetens utveckling och till att öka deras attraktionskraft genom att skapa förutsättningar för en hög livskvalitet och uppmuntra attityder och beteenden som främjar tolerans, inkludering, mångkulturalism och allmän säkerhet. Universiteten kan förlägga viss verksamhet och vissa anläggningar till medelstora och små städer, inte bara till storstäder. De lokala och regionala myndigheterna kan underlätta etableringen av universitetsstrukturer och/eller forskningsinstitut i mindre samhällen genom att stödja och tillhandahålla tjänster såsom ekonomiskt överkomliga bostäder för studerande, möjligheter att använda offentliga byggnader för viss undervisnings-, forsknings- och kommunikationsverksamhet samt bra indikatorer för livskvalitet, varvid man drar nytta av vissa fördelar i förhållande till storstäder.

26.

Vi menar att den digitala omställningen på lokal och regional nivå kan påskyndas genom att man samarbetar med universiteten och fullt ut utnyttjar deras resurser på detta område. Tillsammans med lokala och regionala myndigheter kan universiteten ge råd eller utarbeta strategier för digital omställning på lokal eller regional nivå. När det gäller digitala färdigheter kan universiteten i partnerskap med lokala och regionala myndigheter erbjuda korta kurser eller utbildning för allmänheten, med fokus på vissa grupper som löper risk för utestängning (äldre, lågutbildade osv.).

27.

De lokala och regionala myndigheterna kan stödja utvecklingen av hybridcampus som kommer att stimulera den digitala omställningen i både samhällena och universiteten och samtidigt säkerställa lika möjligheter, främja social integration, förbättra ungdomars konkurrenskraft på arbetsmarknaden och stärka ungdomsarbetet, icke-diskrimineringen och den interkulturella förståelsen. Vad gäller hybridcampus bör uppmärksamhet ägnas åt kommunikation syftande till att säkerställa lika möjligheter och åt spridning av information, så att den verkligen är tillgänglig för alla berörda ungdomar, särskilt de som bor i perifera regioner. De lokala och regionala myndigheterna kan ge ekonomiskt och annat stöd till åtgärder för att öppna upp dessa hybridcampus för olika samhällsaktörer, bland annat riskgrupper och missgynnade grupper, utsatta ungdomar och ungdomar i riskgrupper, såsom unga som varken arbetar eller studerar, arbetslösa ungdomar, kvinnor, flyktingar, personer med funktionsnedsättning och pensionärer. I EU:s och medlemsstaternas politik måste inkludering av ungdomar i riskgrupper prioriteras.

28.

Universiteten har omfattande kunskap och stor expertis när det gäller den gröna omställningen. De kan också vara en förebild för god praxis, med en roll som omfattar både utbildning och information, med avseende på den gröna omställningen. I partnerskap med lokala och regionala myndigheter kan universiteten utveckla gröna campus och medverka till stadsförnyelse genom att förse samhällena med gröna campus eller byggnader som är föregångare i fråga om energieffektivitet eller ekodesign.

29.

ReK välkomnar den tydliga färdplanen, de årliga indikatorerna och riktmärkena för genomförandet av strategin, som vi redan tidigare efterlyst och som kommer att användas för att bedöma framstegen i fråga om målen för det europeiska området för utbildning. Vi vill dock framhålla att den lokala och regionala dimensionen måste beaktas vid inrättandet av den europeiska observationsgruppen för högre utbildning, så att den planerade resultattavlan också kan användas på lokal och regional nivå.

30.

De lokala och regionala myndigheterna kan stödja de europeiska universiteten i deras internationaliseringssträvan och i deras ansträngningar att främja EU:s globala roll. Detta inbegriper stöd till europeiska universitets deltagande i ambitiösa transnationella allianser som syftar till att utveckla långsiktigt systemiskt samarbete inom utbildning, forskning och innovation av hög kvalitet och erbjuda studerande, lärare, forskare och anställda permanenta möjligheter till akademisk rörlighet.

---

(1)  Howard, G., Weinstein, R., Yang, Y. (2021), ”Do universities improve local economic resilience?”, IZA DP nr. 14422, online på https://docs.iza.org/dp14422.pdf.

(2)  Fonseca, L., Nieth, L. (2021), ”The role of universities in regional development strategies: A comparison across actors and policy stages”, European Urban and Regional Studies, 22(3); Goddard, J., Puukka, J. (2008), ”The engagement of higher education institutions in regional development: an overview of the opportunities and challenges”, Higher Education Management and Policy, 20(2): s. 11–41.

(3)  Chirca, A., Lazar, D.T. (2021), ”Cluj-Napoca without students: an estimation of the gap in the city’s economy”, Transylvanian Review of Administrative Sciences, 66E: s. 44–59.

(4)  Goddard, J., Vallance, P. (2014), ”The university and the city”, Higher Education, 68(2): s. 319–321.

(5)  Liddle J., Addidle G.D. (2022), ”The Changing Role of Universities in Society: Key Influences in The Role of Universities and HEIs in the Vulnerability Agenda”. Rethinking University-Community Policy Connections. Palgrave Macmillan, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-030-89086-5_3.

(6)  Myklebust, J.P., Smidt, H. (2021), ”What is the role of universities in global upskilling?”, University World News, online på https://www.universityworldnews.com/post.php?story=20210129110449887.

(7)  Hammerbauer, M., Pavletić, P., Vespa, M. (2021), ”Brain drain in higher education in European context”, Final report ESC41, online på https://www.esu-online.org/wp-content/uploads/2021/03/Brain-Drain-final-report-ESC41-Google-Docs.pdf.

(8)  Reichert, S. (2019), ”The Role of Universities in Regional Innovation Ecosystems”, EUA Study, online på https://www.eua.eu/downloads/publications/eua%20innovation%20ecosystem%20report_final_digital.pdf.

(9)  Jackson, N. J. (2011), ”Learning for a complex world: A lifewide concept of learning, education and personal development”. Bloomington, IN: Author House; Williams, S., Dodd, L.J., Steele, C. & Randall, R. (2015), ”A systematic review of current understandings of employability”, Journal of Education and Work, vol. 29, nr. 8, s. 877–901.