EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.7.2021

SWD(2021) 708 final

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

2021 års rapport om rättsstatsprincipen


Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Estland

Följedokument till

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

2021 års rapport om rättsstatsprincipen



Situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Europeiska unionen

{COM(2021) 700 final} - {SWD(2021) 701 final} - {SWD(2021) 702 final} - {SWD(2021) 703 final} - {SWD(2021) 704 final} - {SWD(2021) 705 final} - {SWD(2021) 706 final} - {SWD(2021) 707 final} - {SWD(2021) 709 final} - {SWD(2021) 710 final} - {SWD(2021) 711 final} - {SWD(2021) 712 final} - {SWD(2021) 713 final} - {SWD(2021) 714 final} - {SWD(2021) 715 final} - {SWD(2021) 716 final} - {SWD(2021) 717 final} - {SWD(2021) 718 final} - {SWD(2021) 719 final} - {SWD(2021) 720 final} - {SWD(2021) 721 final} - {SWD(2021) 722 final} - {SWD(2021) 723 final} - {SWD(2021) 724 final} - {SWD(2021) 725 final} - {SWD(2021) 726 final} - {SWD(2021) 727 final}

I.Domstolsväsendet

Det estniska domstolsväsendet består av tre nivåer: fyra distriktsdomstolar (som handlägger tvistemål, brottmål och mål om mindre brott) och två förvaltningsdomstolar i första instans, två regionala domstolar i andra instans (som prövar överklagade domar från distrikts- och förvaltningsdomstolarna) samt högsta domstolen i högsta instans som fungerar som kassationsdomstol och författningsdomstol. Högsta domstolen förvaltar sin egen budget och sköter sin egen verksamhet, medan domstolarna i första och andra instans förvaltas gemensamt av rådet för domstolsförvaltning och justitieministeriet. Rådet för domstolsförvaltning är ett organ utan löpande verksamhet som bland annat har befogenheter rörande domstolsväsendets struktur och resurser och som deltar i diskussionen om domstolarnas förvaltning. Domarna i domstolarna i första och andra instans utses av republikens president på förslag från högsta domstolen i plenum 1 . Åklagarmyndigheten lyder under justitieministeriet och fullgör sina uppgifter i oavhängighet. Myndigheten leds av riksåklagaren, som framför allt överser utnämningen av åklagare och deras befordringar 2 . Det estniska advokatsamfundet är en oberoende, självstyrande branschorganisation 3 . Disciplinära förfaranden mot advokater kan inledas vid Domarkårens hedersdomstol 4 av samtliga berörda parter eller av advokatsamfundets styrelse 5 . Estland deltar i Europeiska åklagarmyndigheten.

Oberoende

Uppfattningen om domstolsväsendets oberoende har förbättrats markant och ligger nu på en hög nivå bland allmänheten och en genomsnittlig nivå hos företagen. Bland allmänheten upplever 66 % att domstolsväsendets oberoende är ganska eller mycket bra, vilket är en markant ökning jämfört med 2020 (57 %) och trenden är fortsatt positiv. Hos företagen upplever 57 % att domstolsväsendets oberoende är ganska eller mycket bra, vilket utgör en vändning av den tidigare negativa trenden (39 % 2020) 6 . Uppfattningen om domstolsväsendets oberoende har sedan 2016 ökat både hos allmänheten och hos företagen.

Domstolsordförandenas befogenheter har utökats så att de, under särskilda omständigheter och under en begränsad tid, kan omplacera domare utan deras medgivande samt begära utstationering av domare som samtyckt. De ändringar av lagen om domstolarna som trädde i kraft i juni 2020 har som syfte att åtgärda eventuella eftersläpningar på domstolarna och eventuella nödlägen som kan uppstå om antalet inkommande migrations- och asylärenden ökar och innebär att domare kan omplaceras mot deras medgivande. När så behövs för att uppnå god rättsskipning kan en domare genom ett beslut från domstolens ordförande tillfälligt omplaceras utan domarens medgivande till en förvaltningsdomstol för handläggning av ansökningar om förvar av tredjelandsmedborgare 7 . Omplacering är endast möjligt i nödsituationer 8 och ska genomgå en domstolsprövning vid högsta domstolen. Att omplaceringen är tillfällig, sker under specifikt fastställda omständigheter och är föremål för en domstolsprövning i kombination med att beslutet om omplacering inte fattas av den verkställande makten utgör viktiga rättsskydd. Europarådet rekommenderar att omplacering av domare utan deras medgivande ska omfattas av sådant rättsskydd 9 . Dessa ändringar har också gett utökade möjligheter att hänskjta ett ärende till en annan domstol utan byte av jurisdiktion 10 . På begäran av ordförande för en distriktsdomstol eller förvaltningsdomstol kan ordförandena för de regionala domstolarna, genom ett gemensamt beslut, hänskjta ett ärende som kan dömas på grundval av de allmänna delarna 11 till en annan domstol i samma instans för avgörande 12 . Denna åtgärd ska endast brukas under extraordinära omständigheter och ska inte användas som en permanent lösning 13 . Dessa ändringar innebär också en utökad möjlighet att utstationera domare med deras medgivande. Ordförande på en domstol kan skicka en domare, om domaren ger sitt medgivande och på begäran av en ordförande på en annan domstol, att pröva ett ärende på en annan domstol i samma eller i en lägre instans när det föreligger en reell risk att en domstol inte kan handlägga inkommande ärenden inom rimlig tid 14 . Utstationeringen är även i dessa fall tidsbegränsad 15 .

Befordringsprocessen för domare har blivit mer transparent. I december 2020 ändrade högsta domstolen i plenum utvärderingskriterierna för domare i första instans som ansöker om en tjänst som domare i andra instans. Kriterierna, som offentliggjordes för första gången 2015 16 , har reviderats så att de omfattar ett förfarande för insamling av uppgifter om kandidaterna 17 , vilket borde bidra till en ökad insyn i befordringsprocessen för domare. Befordran för domare bygger på allmänna uttagningsprov där domare 18 som önskar befordras jämställs med kandidater som innehar andra juridiska yrken 19 . Denna förändring av processen är särskilt relevant med tanke på att ett visst antal domare kommer att gå i pension under kommande år och att dessa måste ersättas med nyutnämnda eller befordrade domare. Utnämningsprocessen för nya domare till domstolar i första och andra instans sköts av kommittén för granskning av domare och bygger på ett muntligt och ett skriftligt prov 20 och en utvärdering av kandidatens lämplighet. Därefter presenteras de godkända kandidaterna för högsta domstolen i plenum 21 som lämnar in ett förslag 22 till utnämning till republikens president 23 . Domare vid domstolar i första instans befordras till domstolar i högre instans genom ett beslut från högsta domstolen i plenum 24 på grundval av en intervju och yttranden från medlemmarna i den domstol som personen har sökt sig till 25 . Beslut om befordran eller om utnämningar kan överklagas hos högsta domstolens författningskammare 26 . Berörda aktörer har uttryckt farhågor om huruvida de domare som deltar i överklagandeförfarandet är opartiska men hittills har ingen sådan överklagan inkommit. Vidare bör det noteras att ledamöter i författningskammaren 27 , vilka har deltagit i beslut om befordran eller beslut om förslag till utnämning, har möjlighet att lämna ifrån sig överklagandeförfarandet för att på så vis bemöta eventuella tvivel som kan ha uppstått gällande överklagandekammarens strukturella opartiskhet. När en domare utses till ämbetet för första gången ska kommittén för granskning av domare utvärdera domaren under dennes första tre år i enlighet med de kriterier som fastställts i lagen 28 .

Kvalitet

Den långt framskridna digitaliseringen av domstolsväsendet har gjort det möjligt för domstolarna att fortsätta sitt arbete utan märkbara avbrott under covid-19-pandemin. Som noterat i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen är Estland bland de medlemsländer som kommit längst med digitaliseringen av domstolsväsendet. Detta har möjliggjort för en smidig övergång från ett platsbaserat till ett distansbaserat domstolsväsende under covid-19-pandemin. Redan innan pandemin bröt ut hade Estland infört ett digitalt hanteringssystem för domstolshandlingar, utrustat alla domstolar med videokonferensutrustning och gjort det möjligt för domstolar, åklagarmyndigheter och andra yrkesverksamma jurister att arbeta på distans. En digital rättssal togs fram under 2020 för att göra det möjligt för domare, advokater och åklagare att delta i förhandlingar på distans 29 . Detta nya digitala verktyg nyttjar inga kommersiella molnprodukter. Användarna kan logga in i verktyget utan att installera någon programvara och förhandlingarna kan streamas och spelas in. Alla förhandlingar i digitala rättssalar har ett unikt namn och lösenord som inte kan återanvändas när förhandlingen är avslutad. Till det nya verktyget medföljer det instruktioner för att underlätta användningen. Högsta domstolen håller på att ta fram mer utbildningsmaterial och fler kurser för att ytterligare främja kompetensnivån på det här området. Vidare kommer en ny version av e-File, ett system för elektronisk kommunikation inom domstolsväsendet, att presenteras under 2021, vilket kommer att göra det möjligt att ladda upp stora filer och videofilmer till en onlineplattform 30 .

Effektivitet

Domstolsväsendet har fortsatt att arbeta effektivt trots de utmaningar som covid-19-pandemin har inneburit. Handläggningstiden för förhandlingar och pågående mål är bland de lägsta i hela EU 31 . Under 2020 avslutades civilrättsliga mål i distriktsdomstolarna med samma effektivitet som under 2019 (i genomsnitt inom 95 dagar) medan straffrättsliga mål avslutades långsammare än under 2019 (i genomsnitt inom 255 dagar med det vanliga straffrättsliga förfarandet, inom 34 dagar med det förenklade förfarandet och inom 47 för mindre brott) 32 . I domstolarna i första instans avslutades förvaltningsrättsliga mål något långsammare än under 2019 33 (i genomsnitt inom 126 dagar) 34 . Den genomsnittliga handläggningstiden för överklaganden var 192 dagar i civilrättsliga mål, 51 dagar i straffrättsliga mål och 197 dagar i förvaltningsrättsliga mål. Domstolarnas handläggningstid i civil-, handels- och förvaltningsrättsliga mål är kortare än genomsnittet i EU (mätt som målgenomströmning) och antalet pågående mål är bland de lägsta i EU 35 . Jämfört med 2019 sjönk avslutandegraden strax under 100 %, men domstolarna klarade generellt av att hantera inkommande mål.

II.Regelverk för korruptionsbekämpning

De institutionella förutsättningarna för att bekämpa korruption har inte förändrats jämfört med 2020 års rapport om rättsstatsprincipen. Justitieministeriet ansvarar för att ta fram, övervaka och samordna handlingsplanen mot korruption 2021–2025. Det särskilda utskottet för korruptionsbekämpning utövar parlamentarisk kontroll över åtgärderna mot korruption. Tillsynskommittén för finansiering av politiska partier övervakar de politiska partiernas finansiering. Byrån för korruptionsbrott inom den nationella kriminalpolisen är en specialenhet som utreder korruption och säkerhetstjänsten utreder korruptionsbrott som begås av högre statliga tjänstemän och högre kommunala tjänstemän i sex större kommuner. Åklagare vid åklagarmyndigheten leder förundersökningar om korruptionsbrott och företräder det allmänna i domstolar.

Uppfattningen bland sakkunniga och företagsledare är att korruptionsnivån inom den offentliga sektorn i Estland är fortsatt relativt låg. I Transparency Internationals korruptionsindex för år 2020 har Estland fått 75 av 100 och ligger på plats 6 i EU och plats 17 i världen 36 . Landets placering har förbättrats 37 under de senaste fem åren 38 .

Det strategiska regelverket för korruptionsbekämpning har uppdaterats. Den nya heltäckande handlingsplanen mot korruption 2021–2025 39 antogs av regeringen i februari 2021 och omfattar åtta huvudsakliga prioriteringar 40 . Handlingsplanen är att betrakta som ett viktigt steg framåt jämfört med den tidigare strategin och syftar till att komplettera det rättsliga regelverket för korruptionsbekämpning med en reglering av lobbyverksamheter och ett rättsligt skydd av visselblåsare. Införandet av den nya handlingsplanen kommer att samordnas av justitieministeriet genom nätverket för korruptionsbekämpning 41 .

Det befintliga nätverket för korruptionsbekämpning har fått nya ansvarsområden i samband med handlingsplanen 2021–2025. Nätverket för korruptionsbekämpning har som sitt huvudsakliga mål att ta fram och sprida god praxis, stötta samarbete och ömsesidigt lärande samt utbyta erfarenheter. Utöver det övervakar nätverket de verksamheter som föreskrivs i handlingsplanen 42 . Nätverket, vilket från början bestod av korruptionssamordnare från varje ministerium, har nu utvidgats till att omfatta representanter från polisen, civilsamhället, parlamentet, nationella revisionsmyndigheten och enstaka externa berörda aktörer 43 . Nätverket är tänkt att samlas fyra till fem gånger per år och, enligt myndigheter och civilsamhället, kommer nätverket att vara en nyckelspelare i genomförandet av handlingsplanen. Med tiden förväntas nätverket utökas och strategiska partnerskap ingås. Samarbetet mellan de myndigheter och organisationer som ingår i nätverket anses gynna både myndigheterna och civilsamhället 44 .

Det straffrättsliga systemet har tillgång till lämpliga resurser för utredning och lagföring av korruptionsbrott och fungerar väl även om specialiserat stöd till åklagare saknas. Under 2020 registrerades 78 anmälningar om korruptionsbrott 45 och 56 straffrättsliga förfaranden inleddes 46 . Det straffrättsliga systemet har visat sig effektivt kunna identifiera korruptionsmål: totalt fyra fall av korruption på hög nivå 47 är för närvarande pågående, vilket omfattar ett nytt fall som berör Porto Franco-byggprojektet i Tallinn som ledde till att den tidigare regeringen avgick i januari 2021. På riksåklagarmyndigheten finns det två statsåklagare och en biträdande åklagare som arbetar med korruptionsrelaterade brott. På distriktsåklagarmyndigheten finns det sex specialiserade åklagare och fyra biträdande åklagare med ansvar för korruption 48 . Det verkar vara en adekvat mängd personer som arbetar särskilt med korruptionsutredningar med tanke på antalet pågående ärenden. Emellertid skulle åklagare behöva få tillgång till specialiserat stöd, så som exempelvis experter på offentliga upphandlingar och revisorer 49 . I handlingsplanen mot korruption anges att åklagarmyndigheten ska utveckla sin processkapacitet och analytiska kapacitet på området för företagskorruption och ekonomisk brottslighet genom att anlita revisorer med tillhörande personal, dock anges ingen tidsplan för detta 50 . Det har inte skett några nya framsteg i arbetet med en särskild utbildning i korruptionsbekämpning för åklagare och domare.

Det har införts ej bindande riktlinjer för lobbyverksamheter och intressekonflikter. Den 18 mars 2021 antog regeringen två nya uppsättningar med riktlinjer. Riktlinjerna ”God praxis vid kommunikation med lobbyister för offentligt anställda” har som syfte att öka insynen i beslutfattningsprocessen och gäller för ministrar, deras rådgivare, högre tjänstemän på ministerier och statliga myndigheter, vilket innefattar statssekreteraren. Dessa riktlinjer är frivilliga och ej bindande. Riktlinjerna antogs på förslag av Greco som rekommenderade att man skapade ett allmänt och frivilligt register över intresseorganisationer och ett frivilligt lobbyförfarande för parlamentsledamöter 51 . Emellertid specificeras det inte i dokumentet hur genomförandet ska främjas: de tjänstemän som omfattas av god praxis måste läsa riktlinjerna och chefen för den berörda myndigheten får i uppdrag att kontrollera att de används i praktiken 52 . Den andra uppsättningen, ”Riktlinjer för ministrar och deras rådgivare om hur man undviker intressekonflikter”, gäller endast för ministrar och deras rådgivare och innehåller en förteckning med grundregler 53 , däribland vad gäller svängdörrar 54 . Enligt grundreglerna är det rekommenderat att avstå från att gå över till någon ledningsposition eller tillsynsorgan på privata företag eller organisationer som är verksamma inom samma verksamhetsområde inom ett år från det att man lämnat politiken. Denna restriktion gäller inte för andra positioner på sådana företag eller organisationer 55 . I bestämmelserna om genomförandet finns krav på att ministern eller rådgivaren bekantar sig med riktlinjerna och de uppmuntras att gå en särskild onlinekurs 56 . Antagandet av dess riktlinjer, tillsammans med en ny e-utbildningsmodul om kommunikation med lobbyister, ingår bland de konkreta resultat som kan väntas av handlingsplanen mot korruption 2021–2025 57 . Som Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco) anmärkt 58 utgör de regler om svängdörrar som ingår i riktlinjerna ett konkret och positivt steg framåt 59 . 

Lagen mot korruption har ändrats så att även ministrarnas politiska rådgivare omfattas av skyldigheten att redovisa intressen 60 . Enligt Greco utgör ändringarna så som de har lagts fram inför parlamentet en positiv utveckling 61 . Vad beträffar skyddet av visselblåsare har lagstiftningsförfarandet inletts för ett nytt övergripande regelverk och arbetet förväntas vara klart i slutet av 2021 62 . 

Diskussioner pågår om tillsyn av partiers finansiering. Ett förslag om att avskaffa tillsynskommittén för finansiering av politiska partier och lägga över kommitténs befogenheter på den nationella revisionsmyndigheten lades fram 2020 63 . Efter regeringsbytet lades förslaget ner och den nya regeringen, vilken förkunnade att ökad tillsyn av politiska partiers finansiering är en huvudprioritet 64 , arbetar på en ny lagändring för att öka kommitténs kompetens 65 . För närvarande är tillsynskommittén för finansiering av politiska partier den myndighet som har huvudansvar för att granska de politiska partiernas konton. Kommittén har befogenhet att utreda och anmäla möjliga överträdelser och att granska att donationerna har gått lagligt till. Vad beträffar kommitténs befogenheter att förelägga sanktioner så får den döma ut böter och kräva att olagliga donationer lämnas tillbaka. Enligt regeringen kan förbättringar göras på flera områden, särskilt vad gäller befogenheten att begära ut handlingar och att genomdriva sanktioner när olagliga donationer inte återbetalas eller överförs till statskassan. Exempelvis kan kommittén för närvarande endast begära ut handlingar från de organ som finns förtecknade i lagen, men inte från någon annan (tredjeparter).

Covid-19-pandemin har haft en begränsad inverkan på risken för korruption. I samband med pandemin har inte antalet utredningar som åklagarmyndigheten inlett påverkats märkbart 66 . För att motverka risken för korruption och för att öka transparensen i samband med pandemin har regeringen antagit särskilda riktlinjer för offentliga upphandlingar under särskilda eller akuta omständigheter 67 . Dessutom har riktlinjer antagits för att motverka risken för korruption och för att öka insynen i vaccinationskampanjen mot covid-19 68 .

III.Mediernas mångfald och mediefrihet

I Estland 69 är yttrandefriheten rättsligt och formellt skyddad i Republiken Estlands författning 70 . I sekundärlagstiftningen garanteras uttryckligen journalisters rätt att skydda sina källor och mediefrihet i radio- och tv-sektorn främjas 71 . Rätten till information är uttryckligen skyddad i författningen, i lagen om offentlig information 72 och i lagen om personuppgiftsskydd 73 . Ingen lagstiftning för att införliva det ändrade direktivet om audiovisuella medietjänster i Estland har ännu antagits. 

Myndigheten för konsumentskydd och teknisk tillsyn föreslås ges ett stärkt oberoende genom ett lagförslag som kulturministeriet har tagit fram. Lagförslaget 74 , som införlivar det ändrade direktivet om audivisuella medietjänster 75 och som var under utarbetande 2020 76 , har nu godkänts av regeringen och har lämnats in till parlamentet 77 . I förslaget föreslås ändringar vad gäller den nationella medietillsynsmyndigheten, vilken tidigare har verkat som ett förvaltningsorgan under ministeriet för ekonomi och kommunikation och som förnärvarande saknar kompetens att övervaka medieinnehåll. En särskild bestämmelse föreslås för att säkerställa att medietillsynsmyndigheten är oberoende och opartisk i utförandet av sina uppgifter, vilket syftar till att uppfylla de krav på oberoende som anges i det ändrade direktivet om audiovisuella medietjänster 78 . Medietillsynsmyndigheten har rapporterats lyckas bibehålla lämpliga resurser för att utföra sina uppgifter och myndigheten har till och med kunnat säkra ytterligare personal 79 .

Lagändringar förväntas öka insynen i mediernas ägandeförhållanden. Införlivandet av de relevanta bestämmelserna i direktivet om audiovisuella medietjänster, i dess ändrade lydelse 80 , skulle för första gången införa en särskilda skyldighet för medieföretag att offentliggöra sin ägarstruktur 81 . Det finns idag inga särskilda lagregler med krav på att uppgifter om ägandeförhållanden måste offentliggöras, även om allmänna uppgifter om företag finns tillgängligt fritt och elektroniskt för alla genom handelsregistret och allmänheten har kännedom om vilka som äger alla större kanaler 82 . Tillsvidare fortsätter övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 att betrakta insyn i mediernas ägandeförhållande som en medelhög risk i väntan på att den nya lagen antas och för att allmänheten inte alltid har möjlighet att veta vem som utgör ett medieföretags verkliga huvudman. En hög grad av mediekoncentration har observerats i Estland 83 .

Journalisters största problem i samband med covid-19-pandemin har varit av ekonomisk art. Enligt berörda aktörer har pandemin framför allt påverkat mediepluralismen och skyddet för journalister i ekonomiska frågor genom en försämrad arbetstrygghet, särskilt för frilansare. För att mildra konsekvenserna av utgivarnas minskade reklamintäkter till följd av covid-19-pandemin har kulturministeriet under 2020 vid två tillfällen öppnat ansökan om krisstöd som stöd till den finansiella bärkraften hos de som ger ut dags- eller veckotidningar, vilket innefattar lokala nyhetstidningar. Vidare har momsen för elektroniska publikationer sänkts från 20 % till 9 %, vilket motsvarar nivån för papperspublikationer. Det ökade antalet digitala prenumeranter har hjälpt utgivarna att mildra konsekvenserna av de minskade reklamintäkterna 84 .

Rätten till information är rättsligt och formellt skyddad i författningen, men tillämpningen i praktiken varierar. Liksom förra året har berörda aktörer angett att den offentliga förvaltningen i vissa fall tenderar att vägra och/eller förhala tillgången till offentliga uppgifter. Vissa ministerier har rapporterats ha valt att göra en bred tolkning av de undantag som definierats för kraven på att offentliggöra information, så som dataskyddsförordningen 85 . Detta har lett till att tillgången på information varierar. Påståendet har fått stöd av övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 som låter risken ligga kvar på medelhög vad gäller skyddet av rätten till information 86 .

Det har inte rapporterats några större systematiska hot mot journalister. Sedan 2020 års rapport om rättsstatsprincipen har det heltäckande ramverket för skyddet av journalister förblivit oförändrat. Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 betraktar fortfarande det faktum att förtal inte är avkriminaliserat och kan ge böter eller fängelsestraff på upp till två år som en risk 87 . Sedan 2020 års rapport om rättsstatsprincipen har två nya varningar publicerats på Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet. Varningarna berör handlingar som kan ha en hämmande effekt på pressfriheten 88 . Den första varningen har sedan dess upphävts och vad gäller den andra så har regeringen svarat att det gäller ett civilrättsligt mål i en oberoende domstol där regeringen inte får lov att ingripa.

IV.Andra institutionella problem med koppling till kontroller och motvikter

Estland är en parlamentarisk republik med enkammarsystem, där högsta domstolens författningskammare i efterhand kan pröva författningsenligheten, i vissa fall även utifrån inkomna anmälningar om författningsvidrighet 89 . Utöver rättssystemet har justitiekanslern (ombudsman) en uppgift i systemet med kontroller och motvikter. Allmänheten och berörda aktörer har möjlighet att påverka genom avancerade informations- och kommunikationsverktyg.

Justitieministeriet har arbetat vidare med ett projekt för att ytterligare förbättra lagstiftningsprocessen. Justitieministeriet arbetar med nya sätt att förbättra lagstiftningsprocessen, särskilt vad gäller samråd med berörda aktörer. Projektet för mötesplatser för samskapande har som syfte att förbättra lagstiftningsprocessen och då särskilt berörda aktörers deltagande. Projektet syftar till att säkerställa att lagstiftningen är inkluderande, överskådlig och kunskapsbaserad och till att ge enskilda en god överblick över vad regeringen planerar redan på ett tidigt stadium. Projektet ska också öka insynen och förenkla samordningen med hjälp av moderna, digitala verktyg. Tidsplanen för genomförandet av projektet ingår i de nya ”Riktlinjer för framtagning av lagstiftningsprinciper till 2030” som parlamentet antog i november 2020. I allmänhet har dessa riktlinjer som syfte att säkerställa en enhetlig grund för lagstiftningen och ge berörda aktörer och samhället tydliga förväntningar på sitt deltagande i lagstiftningsprocessen. Slutligen har projektet som mål att öka kvaliteten och minska volymen på ny lagstiftning 90 .

Ändringar av lagstiftningen gav Hälsonämnden och regeringen befogenhet att bemöta covid-19-pandemin utan att utlysa hälsonödläge. Som noterat i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen utlyste Estland ett nödläge från den 12 mars 2020 till den 18 maj 2020 och utsåg premiärministern som ansvarig för att hantera nödläget. Lagdekreten från premiärministern i den här rollen genomgick rättslig prövning i en förvaltningsdomstol men granskades inte av parlamentet eller presidenten. Den 17 maj 2020 röstade parlamentet för ändringar i lagen om förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar som gav hälsonämnden och regeringen befogenhet att vidta åtgärder för att stoppa och kontrollera covid-19-pandemin 91 . På grundval av denna lagstiftning kan regeringen införa tillfälliga restriktioner där varje restriktion ska motsvara omfattningen på och syftet med det gällande problemet, och restriktionerna ska vara proportionerliga 92 . Enligt den egna arbetsordningen och internreglerna övervakar parlamentet den verkställande maktens verksamheter genom det ordinarie förfarandet 93 . Under pandemin har parlamentet kunnat fortsätta sitt arbete och ett antal åtgärder har vidtagits för att minimera antalet fysiska kontakter och därmed minska risken för smitta 94 .

Alla regeringens beslut med anledning av covid-19-pandemin innehåller information om hur dessa kan bestridas 95 . Dessutom har högsta domstolen meddelat att en enskild individ kan bestrida ett allmänt beslut inom 30 dagar från det att beslutet börjar gälla individen i fråga 96 . Under perioden våren 2020 och den 1 mars 2021 har förvaltningsdomstolen i Tallinn tagit emot runt 40 klagomål, varav ungefär hälften har avklarats 97 . En begäran om att inleda en prövning av författningsenligheten har lämnats in till högsta domstolen. I det här fallet har författningskammaren avkunnat att en klausul i en förordning från kulturministern om fastställande av villkor för statligt stöd till inrättningar för scenkonst inte är förenlig med likabehandlingskravet i författningen 98 och att den därmed är ogiltig 99 .

Justitiekanslersämbetet har ackrediterats med A-status som en institution för mänskliga rättigheter. Under 2019 inleddes den globala alliansen av nationella institutioner för mänskliga rättigheter (Ganhri) sitt arbete med ackrediteringsförfarandet, vilket försenats på grund av covid-19-pandemin. I december 2020 avslutades processen och justitiekanslern fick sin ackreditering. Ämbetet fick som beskrivits i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen nya uppgifter som en nationell institution för mänskliga rättigheter, vilket innefattar verksamheter med koppling till FN-förordningarna och mekanismer för skyddet av de mänskliga rättigheterna 100 . Justitiekanslern har med anledning av sitt utökade mandat erhållit mer mänskliga och ekonomiska resurser, vilka verkar vara tillräckliga för att uppdraget ska kunna fullföljas korrekt. Vidare, om resurserna skulle visa sig vara otillräckliga, kan institutionen begära finansiering från parlamentet, vilket oftast beviljas 101 . Utöver de nya uppgifterna och sitt vanliga uppdrag som ombudsman, har justitiekanslern flera andra befogenheter. Justitiekanslern har rätt att lämna in en begäran om prövning av författningsenligheten och har rätt att inleda disciplinära förfarande mot andra domare och att verka som mellanhand åt enskilda och högsta domstolen. Själva institutionen utgör en filtreringsmekanism för enskilda individers begäran om prövning av författningsenligheten, vilka eventuellt skickas vidare till högsta domstolens författningskammare. På eget initiativ eller på begäran av en enskild individ kan justitiekanslern inleda ett disciplinärt förfarande mot en annan domare, under förutsättning att det endast gäller domarens uppförande och huruvida domaren fullgjort sina plikter och inte riktigheten hos domarens beslut 102 . Denna befogenhet utövas i samarbete med högsta domstolen för att undvika att förfrågningar och förfaranden överlappar.

Programmet för civilsamhället för 2021–2024 togs fram i samarbete med inrikesministeriet och civilsamhället. Enligt Estlands system för utveckling av civilsamhället 103 främjar regeringen civilsamhället genom det nya programmet för civilsamhället för 2021–2024, vilket har ersatt den tidigare planen för utveckling av civilsamhället 2021–2030. I det nya programmet läggs mer vikt på att utveckla strategiska partnerskap mellan civilsamhällets organisationer och offentliga institutioner 104 . Denna typ av samarbete har ända från början utgjort en del av programmet och gjort det möjligt för civilsamhällets organisationer att delta i processen. Berörda aktörer har beskrivit arbetet mellan inrikesministeriet, som ansvarar för projektet, och de civilsamhällets organisationer som ingår i projektet som samskapande 105 .

Bilaga I: Förteckning över källor i alfabetisk ordning*

* Förteckningen över information som inkommit i samband med samrådet för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen finns på  https://ec.europa.eu/info/policies/justice-and-fundamental-rights/upholding-rule-law/rule-law/rule-law-mechanism/2021-rule-law-report-targeted-stakeholder-consultation. .

Riktlinjer för framtagning av lagstiftningsprinciper till 2030 –  https://www.just.ee/sites/www.just.ee/files/oiguspoliitika_pohialused_aastani_2030_sk_luhike_versioon.pdf  

Parlaments särskilda utskott för korruptionsbekämpning (2020), Utgångspunkter för utskottets arbete om lobbyreglering, den 11 december 2020. ( https://www.riigikogu.ee/wpcms/wp-content/uploads/2020/12/Riigikogu-korruptsioonivastase-erikomisjoni-lähtepunktid-lobitöö-käsitlemisel.pdf ).

Centrum för mediernas mångfald och mediefrihet (2021), Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021.  https://cmpf.eui.eu/media-pluralism-monitor/mpm-2021  

Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet,  https://www.coe.int/en/web/media-freedom/the-platform

Europarådet: Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)12 till medlemsstaterna om domares oberoende, effektivitet och ansvar.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 av den 14 november 2018 om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster), mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden L 303/69.

Generaldirektoratet för kommunikation (2020), Flash Eurobarometer 482 om företagens inställning till korruption i EU.

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas dom av den 9 mars 2021, Bilgen mot Turkiet, 1571/07, ECLI:CE:ECHR:2021:0309JUD000157107.

Republiken Estlands regering (2020), Svar från Republiken Estlands regering till plattformen för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet gällande ”Utredningens resultat förblir oklart under pågående stämning av Estlands statliga tv- och radiobolag och journalisterna Mihkel Kärmas och Anna Pihl” ( https://rm.coe.int/estonia-reply-eng-results-of-investigation-remain-offline-amid-ongoing/1680a134c9 ).

Republiken Estlands regering (2021), Regeringens arbetsordning - sammanträde den 11 mars 2021 ( https://valitsus.ee/uudised/valitsuse-113-istungi-kommenteeritud-paevakord ).

Republiken Estlands regering (2021), God praxis vid kommunikation med lobbyister för offentligt anställda, ( https://www.korruptsioon.ee/en/conflict-interests/good-practice-communicating-lobbyists ).

Republiken Estlands regering (2021), Regeringens avtal för 2021–2023, ( https://valitsus.ee/en/governance-agreement-2021-2023 ).

Republiken Estlands regering (2021), Riktlinjer för ministrar och deras rådgivare om hur man undviker intressekonflikter, ( https://www.korruptsioon.ee/en/conflict-interests/guidelines-ministers-and-their-advisors-avoid-conflicts-interest ).

Estniska regeringens strategi mot korruption 2013–2020.

Europeiska kommissionen (2019–2021), resultattavlan för rättskipningen i EU.

Europeiska kommissionen (2020), 2020 års rapport om rättsstatsprincipen – Situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Europeiska unionen.

Förklarande anmärkning till 45.11 § i lagen om domstolarna

Förklarande anmärkning till 452 § i lagen om domstolarna

Förklarande anmärkning till 583 § i lagen om domstolarna

Greco (2013), fjärde utvärderingsomgången – utvärderingsrapport om Estland om förebyggande korruption beträffande parlamentsledamöter, domare och åklagare.

Greco (2021), femte utvärderingsomgången – efterlevnadsrapport om Estland om förebyggande av korruption och främjande av integritet i centralregeringar (höga verkställande funktioner) och brottsbekämpande myndigheter.

Internationella pressinstitutet (2020), Stark tidningstradition och tillit främjar digitala prenumerationer i Estland – den 22 december 2020 ( https://ipi.media/strong-newspaper-traditions-and-trust-advance-digital-subscriptions-in-estonia/ ).

KredEx, Extraordinära åtgärder till företag för att minska effekten av coronakrisen. ( https://www.riigikontroll.ee/DesktopModules/DigiDetail/FileDownloader.aspx?FileId=14763&AuditId=2517 ).

Finansministeriet (2020), Riktlinjer för upphandling i samband med nödlägen och konsekvenser därav ( https://www.rahandusministeerium.ee/et/juhised-riigihangete-kohta-seoses-eriolukorraga-ja-selle-tagajargedega ).

Justitieministeriet (2020), Statistik över korruption för år 2020 ( https://www.kriminaalpoliitika.ee/kuritegevus2020/korruptsioon-ja-majanduskuriteod/ ).

Justitieministeriet, Handlingsplanen mot korruption 2021-2025 ( Anti-Corruption Action Plan 2021-2025 ). The Estonian Patent Office (korruptsioon.ee) ).

Nationella revisionsmyndigheten (2020), KredEx Extraordinära åtgärder till företag för att minska effekten av coronakrisen ( https://www.riigikontroll.ee/tabid/206/Audit/2517/language/en-US/Default.aspx ).

Reportrar utan gränser – Estland ( https://rsf.org/en/estonia ).

Riigikogu (parlamentet), Förordning, lagen om ändring av lagen mot korruption (genomförande av Grecos rekommendationer och förbud mot att chefer på säkerhetsmyndigheter förklarar sina ekonomiska intressen offentligt) 323 SE. https://www.riigikogu.ee  

En utbildningsvideo om lobbyverksamheter, vilken omfattar ett prov som måste göras efter varje modul. Vänligen gå till https://www.youtube.com/watch?v=h5ay5g2dC0U.

Transparency International (2021), korruptionsindex för 2020.

Bilaga II: Besöket i Estland

I mars 2021 höll kommissionen virtuella möten med:

·Det särskilda utskottet för korruptionsbekämpning

·Myndigheten för konsumentskydd och teknisk tillsyn

·Estländska domareförbundet

·Estniska advokatsamfundet

·Estländska säkerhetstjänsten

·Estländska pressrådet och estländska journalistförbundet

·Kulturministeriet

·Finansministeriet

·Utrikesministeriet

·Inrikesministeriet

·Justitieministeriet

·Nätverket för estländska ideella föreningar

·Justitiekanslern

·Tillsynskommittén för finansiering av politiska partier

·Den statliga revisionsmyndigheten

·Polis- och gränsövervakningsmyndigheten

·Åklagarmyndigheten

·Högsta domstolen och rådet för domstolsförvaltning

·Transparency International Estland.

* Kommissionen träffade även följande organisationer i ett antal horisontella möten:

·Amnesty International

·Center for Reproductive Rights

·Civicus

·Civil Liberties Union for Europe

·Civil Society Europe

·Europeiska kyrkokonferensen

·EuroCommerce

·European Center for Not-for-Profit Law

·Europeiskt centrum för press- och mediefrihet

·Europeiska medborgarforumet

·European Federation of Journalists

·European Partnership for Democracy

·Europeiska ungdomsforumet

·Front Line Defenders

·Human Rights House Foundation

·Human Rights Watch

·ILGA-Europa

·Internationella juristkommissionen

·Internationella federationen för mänskliga rättigheter

·International Planned Parenthood Federation European Network (IPPF EN)

·International Press Institute

·Nederländska Helsingforskommittén

·Open Society European Policy Institute

·Philanthropy Advocacy

·Protection International

·Reportrar utan gränser

·Transparency International EU

(1)      Högsta domstolen i plenum är högsta domstolens högsta organ. Högsta domstolens samtliga 19 domare ingår i organet. Högsta domstolen i plenum sammankallas under ledning av högsta domstolens ordförande.

(2)      Riksåklagaren utövar tillsyn över riksåklagarmyndigheten och chefsåklagarna utövar tillsyn över distriktsåklagarmyndigheterna. Figurerna 55 och 56 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(3)      2.1 § i lagen om advokatsamfund.

(4)      15.1 och 15.3 §§ i lagen om advokatsamfund – Hedersdomstolen består av fyra edsvurna advokater som utses av advokatsamfundets stämma, två domare som utses av domstolen i plenum och en jurist som utses av juridiska fakultetsstyrelsen på Tartu universitet.

(5)      16.1 § i lagen om advokatsamfund.

(6)      Figurerna 48 och 50 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2021. Graden av upplevt oberoende hos domstolsväsendet kategoriseras enligt följande: mycket låg (mindre än 30 % av de tillfrågade anser att domstolsväsendets oberoende är ganska bra eller mycket bra), låg (30–39 %), genomsnittlig (40–59 %), hög (60–75 %), mycket hög (mer än 75 %).

(7)      452.1 § i lagen om domstolarna.

(8)      Motivering till 452.1 § i lagen om domstolarna. En sådan omplacering är möjlig om det uppstår ett nödläge på grund av massinvandring under vilket förvaltningsdomstolarna måste klara att hålla korta tidsfrister och fram till dess att förvaltningsdomstolarnas egna resurser återigen räcker för att tillhandahålla alla parter med nödvändigt rättsskydd. Även om det i lagen inte uttryckligen fastställs någon specifik tidsbegränsning så anges det vid upprepade tillfällen att utstationeringen är temporär och att längden på utstationeringen ska fastställas av rådet för domstolsförvaltning.

(9)      En domare ska inte erhålla en ny tjänst eller flyttas till ett annat domarämbete utan domarens medgivande, med undantag av vid disciplinära åtgärder eller omorganisation av domstolsväsendet. Se Rekommendation CM/Rec(2010)12, punkt 52. Se också mål Bilgen mot Turkiet (klagomål nr 1571/07) av den 9 mars 2021, punkterna 63 och 96.

(10)      451.1 § i lagen om domstolarna – Ett ärende kan endast hänskjutas från en distriktsdomstol till en annan distriktsdomstol och från en förvaltningsdomstol till en annan förvaltningsdomstol.

(11)      451.3 § i lagen om domstolarna – Rådet för domstolsförvaltning får inrätta särskilda principer för hänskjutning av ärenden till en annan domstol för prövning.

(12)      45.11 § i lagen om domstolarna – Detta är möjligt om det är uppenbart att det inte går att säkerställa god rättsskipning i enlighet med kraven i den domstol som ordföranden lade fram sin begäran i.

(13)      Motivering till 45.11 § i lagen om domstolarna – om det är uppenbart att det inte är möjligt att säkerställa god rättsskipning i enlighet med domstolens krav.

(14)      583.1 § i lagen om domstolarna.

(15)      Motivering till 583 § i lagen om domstolarna – Utstationeringen gäller fram till dess att det specifika ärende som omplaceringen gällde har avklarats.

(16)      Kriterierna återges i bilagan till högsta domstolens internregler och har offentliggjorts som ett svar på Grecos rekommendation i den fjärde utvärderingsomgången – utvärderingsrapport, punkt 99.

(17)      Urvalskriterier för domare som ansöker om en tjänst som domare på distriktsdomstolen och förfarande för insamling av uppgifter om kandidater. Godkänd av högsta domstolen in plenum den 15 december 2020. Förfarandet för insamling av uppgifter om kandidater fanns redan innan det togs med i bilagan till högsta domstolens internregler men det hade inte offentliggjorts.

(18)      53 § i lagen om domstolarna.

(19)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Estland. Kandidaterna måste vara erfarna och erkända advokater.

(20)      En domarkandidat till en distriktsdomstol (appellationsdomstol) måste ha avlagt domarexamen innan personen ansöker eller måste vara undantagen från examen (t.ex. om kandidaten redan är domare vid en domstol i första instans eller omfattas av något annat undantag i underavsnitt 66.6 i lagen om domstolarna). Det finns ingen separat examen för domare vid distriktsdomstolar.

(21)      69 § underavsnitt 31 i lagen om domstolarna – En person som omfattas av ett beslut i kommittén för granskning av domare kan överklaga beslutet i högsta domstolen i plenum inom 14 dagar från det att han eller hon mottagit beslutet.
30 § underavsnitt 2.3 i lagen om domstolarna – Högsta domstolen i plenum ska avgöra överklaganden som lämnats in gällande beslut som fattats av kommittén för granskning av domare.

(22)      Beslut om förslaget fattas genom en majoritetsomröstning bland närvarande domare i högsta domstolen i plenum. – Information som mottagits i samband med landsbesöket i Estland. (t.ex. högsta domstolen och rådet för domstolsförvaltning).

(23)      55.1 § i lagen om domstolarna.

(24)      55.3¹ § i lagen om domstolarna.

(25)      55 § i lagen om domstolarna.

(26)      Beslutet fattas av en nämnd bestående av fem domare (av de 19 domare som ingår i plenumsammansättningen).

(27)      Vid överklaganden består nämnden av fem domare av nio.

(28)      I enlighet med kraven i 100.2 § i lagen om domstolarna – Standardformuläret för inlämning av yttrande från domstolens ordförande och rapporten från domarens tillsynsman omfattar beaktanden gällande följande: 1. Förfarandestatistik över avgjorda ärenden. 2. Yrkesmässiga kunskaper och färdigheter (i enlighet med förteckningen). 3. Medverkan i utbildningar (särskilt yrkesträningsprogram för domare vid domstolar i första instans och appellationsdomstolar som tillträtt en tjänst på godkännande av rådet för juridisk utbildning). 4. Förmågor och personliga egenskaper.

(29)      Figurerna 40, 41 och 44 i resultattavlan för rättskipningen i EU 2021 – Domstolsväsendets system erbjuder bland annat följande funktioner: Förhandlingar kan utföras helt och hållet online. Bevis i digitalt format kan lyftas för sakprövning. Förfaranden kan inledas online. Ansökan om rättshjälp kan lämnas in online. Pågående och avslutade rättsfall finns tillgängligt digitalt. Officiella domstolshandlingar kan delges elektroniskt. Domstolsavgifter kan betalas online.

(30)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Estland. (t.ex. justitieministeriet).

(31)      Figurerna 6–21 i 2021 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(32)      Se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om rättsstatssituationen i Estland, s. 5 – Under 2019 avslutades straffrättsliga mål inom i genomsnitt 226 dagar med det vanliga straffrättsliga förfarandet, inom 28 dagar med det förenklade förfarandet och inom 46 för mindre brott. I domstolarna i första instans avslutades förvaltningsrättsliga mål inom i genomsnitt 123 dagar.

(33)       Se tidigare referens – I domstolarna i första instans avslutades förvaltningsrättsliga mål inom i genomsnitt 123 dagar.

(34)       Underlag från Estland för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 4.

(35)      Figurerna 6–16 i 2021 års resultattavla för rättskipningen i EU.

(36)      Transparency International, korruptionsindex (2020), s. 2–3. Den uppfattade korruptionen kategoriseras enligt följande: låg (uppfattningen hos sakkunniga och företagsledare av korruption i offentlig sektor ges ett poäng på mer än 79), relativt lågt (79–60), relativt hög (59–50), hög (under 50).

(37)      2015 låg värdet på 70 emedan det 2020 var 75. Värdet ökas/minskas betydligt när det förändras med mer än fem poäng, förbättras/försämras (förändras med 4–5 poäng), ligger relativt stabilt (förändras 1–3 poäng) de senaste fem åren.

(38)      Uppgifter från Eurobarometer om upplevd korruption och enskildas och företags erfarenheter under föregående år uppdateras vartannat år. De senaste uppgifterna är från särskild Eurobarometer 502 (2020) och Eurobarometer flash 482 (2019).

(39)      Den nationella handlingsplanen mot korruption 2021–2025.

(40)      De åtta huvudsakliga prioriteringarna i den nya handlingsplanen mot korruption är följande: I. Insyn i statliga verksamheter. II. Insyn i lokala verksamheter. III. En rättvis företagsmiljö. IV. Medvetandegörande. V. Skydd av visselblåsare. VI. Insyn i sektorer. VII. Utredning av korruptionsbrott. VIII. Konsekvensbedömning av korruptionsbekämpningspolitiken.

(41)      De parter som finns förtecknade i handlingsplanen är polisen, gränsövervakningsmyndigheten, den nationella revisionsmyndigheten, Transparency International Estland och den estniska handels- och industrikammaren.

(42)      Den nationella handlingsplanen mot korruption 2021–2025, punkt 4.

(43)      Skriftlig information som justitieministeriet lämnat i samband med landsbesöket i Estland.

(44)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Estland.

(45)      Det är en ökning med nio jämfört med 2019.

(46)      Statistik över korruptionsbrott för år 2020.

(47)      Tre av dem utreds för närvarande och i ett fall så har åtalet gått till domstol.

(48)      Underlag från Estland för 2020 och 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 14 och s. 1.

(49)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Estland.

(50)      Den nationella handlingsplanen mot korruption, punkt 7.2.

(51)      Memorandumpost. ”Utgångspunkter för utskottet för reglering av lobbyverksamheter” av den 11 december 2020.

(52)      God praxis vid kommunikation med lobbyister för offentligt anställda, punkterna 8 och 9. I praktiken har det faktiska genomförandet fått stöd av justitieministeriet genom flera nätverkskurser och möten, en särskild handbok för hur möten med lobbyister ska offentliggöras och ett förberedande arbete med en enhetlig webbplatssida där möten med lobbyister kan offentliggöras. Vidare kan intresserade tjänstemän också ta del av en ny utbildningsvideo som finns tillgänglig på nätet.

(53)      Riktlinjer för ministrar och deras rådgivare om hur man undviker intressekonflikter.

(54)      Denna del av riktlinjerna sammanfaller med det förbud som åläggs tjänstemän i lagen om offentliga tjänster mot att tillträda en tjänst i ledningsgruppen eller tillsynsorganet hos en juridisk person som denne har utövat direkt eller varaktig tillsyn över det senaste året.

(55)      Riktlinjer för ministrar och deras rådgivare om hur man undviker intressekonflikter, punkt 7.

(56)      Riktlinjer för ministrar och deras rådgivare om hur man undviker intressekonflikter, punkt 12–13.

(57)      Den nationella handlingsplanen mot korruption, punkt 1.1.3.

(58)      Femte utvärderingsrundan – efterlevnadsrapporten, s. 6 och 7.

(59)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Estland.

(60)      Riigikogu (Parlamentet), Förordningar, lag om ändring av lagen mot korruption (genomförande av Grecos rekommendationer och inskränkningar av offentlig redovisning av intressen för chefer på säkerhetsmyndigheter) 323 SE.

(61)      Femte utvärderingsrundan – efterlevnadsrapporten, s. 8–9. Den nya ändringen trädde i kraft den 23 april 2021.

(62)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Estland.

(63)      Lag om ändring av lagen om den nationella revisionsmyndigheten, partilagen och andra lagar (kontrollorgan för finansiering av politiska partier) 193 SE.

(64)      Regeringens avtal för 2021–2023.

(65)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Estland.

(66)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Estland.

(67)      Skriftlig information som justitieministeriet lämnat i samband med landsbesöket i Estland. I riktlinjerna fastställs att upphandlingar som inte meddelas allmänheten på förhand kan användas för avtal om högst 30 000 euro för utrustning och tjänster och 60 000 för arbeten.

(68)      Skriftlig information som justitieministeriet lämnat i samband med landsbesöket i Estland.

(69)      Under 2021 låg Estland på 15:e plats i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, vilket är en placering lägre jämfört med 2020 men däremot ligger de kvar på samma plats (9:e) bland EU-länderna.

(70)      Republiken Estlands författning, avsnitt 44–46.

(71)      Lagen om medietjänster, 15 § och 13 §.

(72)      Lagen om information till allmänheten.

(73)      Lagen om personuppgiftsskydd (Isikuandmete kaitse seadus).

(74)      Lagen om ändring av lagen om medietjänster.

(75)      Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1808 av den 14 november 2018 om ändring av direktiv 2010/13/EU.

(76)      2020 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om rättsstatssituationen i Estland, s. 8.

(77)      Underlag från Estland för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 6.

(78)      Artikel 30 i direktivet om audiovisuella medietjänster, i dess ändrade lydelse.

(79)      Information som mottagits från myndigheten för konsumentskydd och teknisk tillsyn i samband med landsbesöket i Estland.

(80)      Artikel 5 i direktivet om audiovisuella medietjänster, i dess ändrade lydelse.

(81)      I 2020 års rapport om rättsstatsprincipen anmärktes det att det inte finns någon särskild lagregel som kräver att information om ägarskap offentliggörs i Estland och att det föranlett viss oro (s. 8).

(82)      Övervakningsverktyg för mediepluralism 2021, landsrapport för Estland, s. 11. 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om rättsstatssituationen i Estland, s. 8. Handelsregistret finns här: https://www.rik.ee/en/e-business-register .

(83)      Övervakningsverktyg för mediepluralism 2021, landsrapport för Estland, s. 11. Den sammanlagda marknadsandelen för de fyra största ägarna är 74 % för radio och 68 % för nyhetstidningar. Den sammanlagda marknadsandelen för de fyra största nyhetsmedierna på nätet är ungefär 60 %. Indexet för de fyra största för korsvis mediekoncentration ligger på 92 %.

(84)      Internationella pressinstitutet, Stark tidningstradition och tillit främjar digitala prenumerationer i Estland, den 22 december 2020.

(85)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Estland. Se även 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om rättsstatssituationen i Estland, s. 8–9.

(86)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021, landsrapport för Estland, s. 9.

(87)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021, landsrapport för Estland, s. 9.

(88)      Svar från Republiken Estlands regering till plattformen för att främja skyddet av journalistik och journalisters säkerhet vad beträffar ”Utredningens resultat förblir oklart under pågående stämning av Estlands statliga tv- och radiobolag och journalisterna Mihkel Kärmas och Anna Pihl”.
Det första fallet gällde otillåten övervakning av journalister som granskat utbildnings- och forskningsministern och påståenden om att justitieministern bett åklagarmyndigheten att titta närmare på fallet. Varningen har upphävts. Myndigheterna har klarlagt att justitieministerns avsikt var att be om information om hur den relevanta lagen skulle tolkas i praktiken och inte att begära att en utredning skulle inledas. Åklagarmyndigheten har inte vidtagit några åtgärder i det här fallet. Den andra varningen gällde ett domstolsbeslut om att plocka bort ett undersökande program och artiklar av två journalister som arbetar åt det estniska tv- och radiobolaget i samband med en pågående rättsprocess. Regeringen har svarat att den pågående rättsprocessen är ett civilrättsligt mål i en oberoende domstol där regeringen inte får lov att ingripa.

(89)      4 § i lagen om författningsdomstolsprocessen – Republikens president, justitiekanslern, en kommun eller Riigikogu (parlamentet) kan hänskjuta en anmälan till högsta domstolens författningskammare. 9 § i lagen om författningsdomstolsprocessen – Det är också möjligt med en prövning av författningsenligheten på grundval av ett domslut eller domstolsföreläggande.

(90)      Riktlinjer för framtagning av lagstiftningsprinciper till 2030.

(91)      28 § i lagen om förebyggande och kontroll av smittsamma sjukdomar.

(92)      Regeringens samtliga beslut finns tillgängliga på https://www.riigiteataja.ee/index.html och https://www.kriis.ee/et .

(93)      Detta innefattar en interpellation från en parlamentsledamot; utfrågningar i parlamentet när premiärministern och ministrar svarar på muntliga frågor från parlamentsledamöter; en skriftlig fråga från en parlamentsledamot; genomförandet av gemensamma förslag. Se 139 § och 142 § och avsnitt 147 i lagen om Riigikogus arbetsordning och internregler. Se också svar på memorandum och begäran om förklaring och lagen om inlämning av gemensamma förslag – en gemensam motion till Riigikogu med minst 1 000 underskrifter om ändring av befintlig lagstiftning eller förslag på hur livet i samhället kan förbättras. I samband med covid-19 har två gemensamma förslag lämnats in till Riigikogu. 15 december 2020, gemensamt förslag ”Coronaåtgärderna saknar grund. Det är dags att återgå till vardagen!” och gemensamt förslag av den 19 maj 2020 ”Vi begär att regeringen upphäver lag 165 SE”.

(94)      Underlag från Estland för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 10.

(95)      ”Detta beslut kan överklagas genom att lämna in ett bestridande i enlighet med det förfarande som fastställs i lagen om förvaltningsförfaranden inom 30 dagar från den dag då den berörda individen fick eller borde ha fått kännedom om beslutet. Detta beslut kan också överklagas genom att väcka talan hos en förvaltningsdomstol i enlighet med det förfarande som fastställs i lagen om förvaltningsförfaranden inom 30 dagar från det att beslutet offentliggjorts.”

(96)      Beslut nr 3-19-557 av den 05.09.2019 från högsta domstolens förvaltningskammare.

(97)      Exempelvis har klagomålen gällt bestridande av munskyddskravet, inställda skollov och kravet på distansundervisning.

(98)      12 § i författningen.

(99)      Dom nr 5-20-6 av den 22 december 2020 från högsta domstolens författningskammare.

(100)      Se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, Landskapitel om rättsstatssituationen i Estland, s. 11 – Nationell förebyggande mekanism enligt FN:s konvention mot tortyr och nationell övervakningsmekanism enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

(101)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Estland. (t.ex. från justitiekanslersämbetet).

(102)      Se också https://www.oiguskantsler.ee/en/other-duties .

(103)      Civilsamhällets uppdrag och mål har förtecknats i ett strategidokument med titeln ”Estlands system för utveckling av civilsamhället, även känt som EKAK”. I detta strategidokument definieras de offentliga myndigheternas och civilsamhällets ömsesidigt kompletterande roller. I EKAK återges principer, mekanismer och prioriteringar för samarbetet med arbetet med att utforma och genomföra politiska frågor och att bygga upp civilsamhället. EKAK sysslar med sektoröverskridande frågor så som deltagande i beslutsprocessen, finansieringsfrågor, utkontraktering av offentliga tjänster, medvetandegörande och samhällslära, volontärverksamheter och filantropi.

(104)      Underlag från Estland för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 11.

(105)      Information som mottagits i samband med landsbesöket i Estland.