EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.10.2021

COM(2021) 963 final

2021/0359(BUD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ianspråktagande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att förse Kroatien med stöd i samband med de jordbävningar som inleddes den 28 december 2020

MOTIVERING

1.Bakgrund till förslaget

Detta beslut avser ianspråktagande av Europeiska unionens solidaritetsfond (solidaritetsfonden) i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2012/2002 1 (förordningen) med ett belopp på 319 192 359 euro för att förse Kroatien med stöd till följd av de jordbävningar som inträffade mellan den 28 december 2020 och den 21 februari 2021.

Ianspråktagandet åtföljs av beslut nr 28/2021 i vilket det föreslås en överföring av ett belopp på 277 866 852 euro från reserven för solidaritet och katastrofbistånd (SEAR) till budgetposten för solidaritetsfondens driftsbudget, både i form av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden. Dessa anslag kommer att användas för utbetalning av det återstående beloppet till Kroatien, efter avdrag för det redan utbetalade förskottet på 41 325 507 euro.

2.Information och omständigheter

2.1Kroatien – jordbävningar med början den 28 december 2020

Den 28 december 2020 drabbades området Petrinja av en kraftig jordbävning (lokal magnitud ML 2 5,0 och intensitet VI-VII enligt EMS-skalan 3 ), med epicentrum i närheten av staden Petrinja. Detta var bara förskalvet av den jordbävning som ägde rum dagen därpå. Den 29 december 2020 drabbades det större området runt Petrinja av en jordbävning med magnituden6,2 ML och denna orsakade dödsfall och omfattande skador. De värst drabbade områdena var städerna Sisak, Petrinja och Glina med omgivande byar. I centrum av Sisak skadades 90 % av byggnaderna i olika grad. Skador registrerades också i distrikten Karlovacka och Zagrebacka. Den 30 december 2020 registrerades flera kraftiga efterskalv på 2,7 ML – 5,2 ML. Efter de inledande skalven påverkade en rad efterskalv epicentrumområdet, med över 4 000 efterskalv under de första månaderna.

Därefter ansökte Republiken Kroatien om ekonomiskt stöd från Europeiska unionens solidaritetsfond för de jordbävningar som inträffade mellan den 28 december 2020 och den 21 februari 2021.

Kommissionen har noggrant gått igenom ansökan i enlighet med förordningen, särskilt artiklarna 2, 3 och 4. De viktigaste slutsatserna av denna bedömning redovisas nedan.

(1)Den 18 mars 2021 lämnade Republiken Kroatien (Kroatien) in en ansökan om bidrag från Europeiska unionens solidaritetsfond (solidaritetsfonden) för de jordbävningar som började den 28 december 2020.

(2)Ansökan inkom inom tolv veckor efter den dag då den första skadan till följd av katastrofen uppkom och innehåller alla uppgifter som krävs enligt artikel 4 i förordningen.

(3)Jordbävningen var en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde.

(4)Enligt de kroatiska myndigheternas uppskattningar uppgår de direkta skadorna till sammanlagt 5 508 740 811 euro. Detta belopp utgör 10,21 % av Kroatiens bruttonationalinkomst (BNI) och överstiger det tröskelvärde för större katastrofer som krävs för att solidaritetsfonden ska kunna tas i anspråk, vilket i detta fall uppgår till 323 774 miljoner euro (0,6 % av Kroatiens BNI 2021). Katastrofen uppfyller därmed kriterierna för en större naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens huvudsakliga tillämpningsområde.

(5)Beräkningen av det finansiella bidraget från solidaritetsfonden baseras på de totala direkta skadorna. Det finansiella bidraget får bara användas för sådana väsentliga nödinsatser som anges i artikel 3 i förordningen.

(6)I sin ansökan beskriver de kroatiska myndigheterna utförligt händelsen och skadornas omfattning. Jordbävningen den 29 december 2020 som drabbade det större området runt Petrinja hade magnituden 6,2 ML och orsakade sju dödsfall, dussintals skadade människor och omfattande skador. Den märktes av inom ett mycket omfattande område, bland annat i Slovenien, Bosnien och Hercegovina och Ungern. Jordbävningen orsakade skador på byggnader inte bara i epicentrumregionen utan i ett mycket stort område över hela Kroatiens territorium. Den påverkade också byggnader som tidigare skadats av jordbävningen i Zagreb den 22 mars 2020, vilket ledde till en betydande och komplicerad insats för att bedöma om det förekom nya skador på redan utsatta byggnader. I kombination med hela 4 000 registrerade efterskalv har den här jordbävningen blivit den största i Kroatiens moderna historia. Den 4 januari 2021 förklarade den kroatiska regeringen att distrikten Sisak-Moslavina, Zagreb och Karlovac hade drabbats av en naturkatastrof (jordbävning).

(7)Uppskattningsvis 1,55 miljoner människor (mer än en tredjedel av Kroatiens totala befolkning) drabbades svårt av jordbävningarna i december 2020 och av efterskalven. Den vanligaste kategorin skadade bostäder var familjebostäder eftersom de utgör den största delen av det totala bostadsbeståndet. Bostadssektorn utgör 72 % av alla skadade byggnader och återstående 28 % är spridda över andra sektorer. 85,25 % av de skadade bostadsenheterna finns i distriktet Sisak-Moslavina. Många människor har blivit hemlösa eftersom skadorna på bostadssektorn är större än skadorna i alla andra sektorer tillsammans.

(8)Jordbävningarna orsakade betydande skador på utbildningsinfrastrukturen (totalt 271 byggnader skadades), liksom på byggnadsminnearvet och kulturinfrastrukturen i de berörda administrativa regionerna. Den allvarligaste skadan inträffade på det allmänna sjukhuset i distriktet Sisak-Moslavina, regionens främsta vårdgivare. Nästan alla sjukhusbyggnader i Sisak och Petrinja skadades svårt av jordbävningen, vilket gjorde dem osäkra för patienterna. Totalt 324 byggnader som användes av statliga förvaltningsorgan och andra institutioner skadades. Sex av de skadade byggnaderna klassas som kulturarv.

(9)Både det drabbade området och det totala antalet berörda invånare som anges i ansökan har bekräftats av den oberoende bedömning som utförts av kommissionens avdelningar. Aktiveringen av Copernicus katastrofinsatstjänst – Snabb kartläggning gjorde det möjligt att analysera mycket högupplösta satellitbilder. Analysen bekräftade skadorna på byggnaderna i Petrinja, Sisak och Glina och bekräftade den rumsliga fördelningen av de skador som fastställts i ansökan. I en särskild analys som utförts av Gemensamma forskningscentret konstaterades att, jämfört med jordbävningen den 22 mars 2020 med epicentrum närmare Zagreb, är effekterna av jordbävningen i Petrinja betydligt större (nästan dubbelt så stora) när det gäller exponerad befolkning och exponerade bebyggda områden, men på grund av de lägre återuppbyggnadskostnaderna och det lägre historiska värdet har detta lett till betydligt lägre totalbelopp för de direkta skadorna. Kommissionens bedömning bekräftade att de totala direkta skadorna sannolikt överensstämmer med de kroatiska myndigheternas uppskattningar.

(10)Kroatien uppskattade kostnaderna för nöd- och återställningsinsatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 1,66 miljarder euro och redovisade dessa fördelade efter typ av insats. Den största andelen gäller kostnaderna för tillfälliga bostäder (över 368 miljoner euro), omedelbar restaurering av drabbade naturområden för att undvika omedelbara effekter av markerosion (över 304 miljoner euro) och sanering av katastrofdrabbade områden (över 228 miljoner euro).

(11)De kroatiska myndigheterna bekräftade att det inte finns någon försäkring som täcker de stödberättigande kostnaderna.

(12)I sin ansökan av den 18 mars 2021 begärde Kroatien en förskottsbetalning med stöd av artikel 4a i förordningen. Den 23 juni 2021 antog kommissionen genomförandebeslut C(2021) 4648 om att bevilja Kroatien ett förskott från solidaritetsfonden på 41 325 507 euro och detta betalades därefter ut.

(13)När det gäller genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker, finns det för närvarande inget pågående överträdelseförfarande.

(14)I artikel 47a i ändringarna av den kroatiska bygglagen, som trädde i kraft den 28 december 2019, föreskrivs en skyldighet att anta en långsiktig strategi för renovering av det nationella byggnadsbeståndet, bl.a. åtgärder som ökar skyddet mot de jordbävningsrisker som påverkar byggnaders livslängd.

2.2Slutsats

Av ovan angivna orsaker uppfyller den katastrof som beskrivs i ansökningen från Kroatien förordningens villkor

3.Finansiering från anslagen till solidaritetsfonden 2021

Enligt rådets förordning (EU, Euratom) nr 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021-2027 4 (förordningen om den fleråriga budgetramen), särskilt artikel 9, ska medel ur solidaritetsfonden kunna tas i anspråk inom ramen för reserven. I punkt 10 i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 5 samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel, fastställs villkoren för ianspråktagandet av solidaritetsfonden inom ramen för reserven.

Eftersom solidaritetsfonden huvudsakligen inrättades på grundval av solidaritetstanken, anser kommissionen att stödet från fonden bör vara progressivt. Enligt etablerad praxis innebär detta att den del av skadorna som överstiger tröskelvärdet för en ”större naturkatastrof” (dvs. 0,6 % av landets BNI eller 3 miljarder euro i 2011 års priser, beroende på vad som är lägst) bör föranleda en högre bidragsnivå än skador under detta tröskelvärde. Stödnivån i samband med större katastrofer är 2,5 % av de totala direkta skadorna upp till tröskelvärdet och 6 % av skadorna över detta.

Stödet får inte överstiga de totala uppskattade kostnaderna för stödberättigande insatser. Metoden för beräkning av stödet fastställdes i årsrapporten om solidaritetsfonden 2002–2003 och har godkänts av rådet och Europaparlamentet.

På grundval av Kroatiens ansökan och uppskattningarna av de totala direkta skadorna beräknas det finansiella bidraget från solidaritetsfonden på följande sätt:

I enlighet med artikel 9.2 i förordningen om den fleråriga budgetramen är det totala årliga taket för reserven 1 200 000 000 euro i 2018 års priser eller 1 273 450 000 euro i löpande priser. I artikel 9.4 i förordningen om den fleråriga budgetramen föreskrivs att från och med den 1 september varje år får den återstående delen av det belopp som är tillgängligt enligt SEAR användas för stöd från vilken som helst av SEAR-delarna. I enlighet med artikel 9.4 i förordningen om den fleråriga budgetramen måste 25 % av det totala anslaget för reserven 2021 (318 362 500 euro i löpande priser) hållas inne till den 1 oktober 2021, men blev sedan tillgängligt för alla delar av reserven från och med det datumet.

Efter ett tidigare beslut om utnyttjande 2021 6 har solidaritetsfonden redan utnyttjats till ett totalt belopp på 484 199 841 euro för att ge förse Grekland och Frankrike med stöd i samband med naturkatastrofer och till 20 medlemsstater och anslutningsländer i samband med ett hot mot folkhälsan.

Det högsta belopp som är tillgängligt för utnyttjande inom ramen för solidaritetsfonden vid denna tidpunkt är därför 359 968 632 euro, vilket är tillräckligt för att täcka behoven enligt detta beslut om utnyttjande.

2021/0359 (BUD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ianspråktagande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att förse Kroatien med stöd i samband med de jordbävningar som inleddes den 28 december 2020

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond 7 , särskilt artikel 4.3,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel 8 , särskilt punkt 10,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

1)Europeiska unionens solidaritetsfond (fonden) syftar till att ge unionen möjlighet att snabbt, effektivt och flexibelt vidta åtgärder i nödsituationer för att visa solidaritet med befolkningen i regioner som drabbats av större eller regionala naturkatastrofer eller större hot mot folkhälsan.

2)Det finansiella bidraget från fonden får inte överskrida de tak som fastställs i artikel 9 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 9 . I enlighet med artikel 9.2 och 9.4 i förordningen om den fleråriga budgetramen, och med beaktande av tidigare ianspråktagande av reserven för solidaritet och katastrofbistånd under 2021, är det högsta belopp som kan tas i anspråk av fonden 359 968 632 euro, vilket är tillräckligt för att täcka behoven enligt detta beslut om utnyttjande.

3)Den 18 mars 2021 lämnade Kroatien in en ansökan om ianspråktagande av fonden med anledning av en serie jordbävningar som började den 28 december 2020.

4)Kroatiens ansökan uppfyller villkoren för finansiellt bidrag från fonden i enlighet med artiklarna 2 och 4 i förordning (EG) nr 2012/2002.

7)Fonden bör därför utnyttjas för att förse Kroatien med ett finansiellt bidrag.

8)För att minimera den tid det tar att ta fondmedel i anspråk bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inom ramen för unionens allmänna budget för budgetåret 2021 ska Europeiska unionens solidaritetsfond tas i anspråk för att förse Kroatien med ett finansiellt bidrag på 319 192 359 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden, inbegripet 41 325 507 euro som förskottsbetalning.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med den [dagen för antagandet] 10***.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EGT L 311, 14.11.2002, s. 3), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014 (EUT L 189, 27.6.2014, s. 143) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 461/2020 av den 30 mars 2020 (EUT L 99, 31.3.2020, s. 9).

(2)    Ml är den seismiska magnitudskalan ”Richter” eller den lokala magnitudskalan.

(3)    Europeisk makroseismisk skala.

(4)    EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11.

(5)    EUT C 433I, 22.12.2020, s. 28.

(6)    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2021/885 av den 20 maj 2021 om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Grekland och Frankrike i samband med naturkatastrofer och till Albanien, Belgien, Estland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Portugal, Rumänien, Serbien, Spanien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike i samband med ett hot mot folkhälsan

(7)    EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.

(8)    EUT L 433I, 22.12.2020, s. 28.

(9)    Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027, EUT L 433I, 22.12.2020, s. 11.

(10) ** Datum införs av parlamentet före offentliggörandet i EUT.