Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52021PC0807

Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar under den sextiofemte sessionen i FN:s narkotikakommission om upptagande av ämnen i förteckningarna enligt 1961 års allmänna narkotikakonvention, ändrad genom 1972 års protokoll, och 1971 års konvention om psykotropa ämnen

COM/2021/807 final

Bryssel den 16.12.2021

COM(2021) 807 final

2021/0417(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar under den sextiofemte sessionen i FN:s narkotikakommission om upptagande av ämnen i förteckningarna enligt 1961 års allmänna narkotikakonvention, ändrad genom 1972 års protokoll, och 1971 års konvention om psykotropa ämnen


MOTIVERING

1.Fråga som behandlas i förslaget

Detta förslag avser ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar under den sextiofemte sessionen i FN:s narkotikakommission om upptagande av ämnen i förteckningarna i FN:s allmänna narkotikakonvention från 1961, ändrad genom 1972 års protokoll, och FN:s konvention om psykotropa ämnen från 1971. Den sextiofemte sessionen i FN:s narkotikakommission planeras äga rum den 14–18 mars 2022.

2.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

2.1.FN:s allmänna narkotikakonvention från 1961, ändrad genom 1972 års protokoll, och FN:s konvention om psykotropa ämnen från 1971

Förenta nationernas allmänna narkotikakonvention från 1961, ändrad genom 1972 års protokoll (narkotikakonventionen) 1 har som syfte att bekämpa narkotikamissbruk med hjälp av samordnade internationella åtgärder. Det finns två slag av ingripanden och kontroll som används i kombination. För det första eftersträvas en begränsning av innehav, användning, handel, distribution, import, export, tillverkning och produktion av narkotika till uteslutande medicinska och vetenskapliga ändamål. För det andra bekämpas olaglig narkotikahandel genom internationellt samarbete för att motverka och avskräcka narkotikahandlare.

Genom Förenta nationernas konvention om psykotropa ämnen från 1971 (konventionen om psykotropa ämnen) 2 inrättades ett internationellt kontrollsystem för psykotropa ämnen. Konventionen kom till som en reaktion på diversifieringen och breddningen av spektrumet av droger som missbrukas. Genom konventionen infördes kontroller av ett antal syntetiska droger på grundval av dels deras potential för missbruk, dels deras terapeutiska värde.

Alla EU:s medlemsstater är parter i de ovannämnda konventionerna, medan unionen inte är det.

2.2.FN:s narkotikakommission

FN:s narkotikakommission (narkotikakommissionen) är en del av FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc) och dess funktioner och befogenheter fastställs bland annat i de två konventionerna. Den består av 53 av FN:s medlemsstater som väljs av Ecosoc. Elva av EU:s medlemsstater kommer att vara medlemmar med rösträtt i narkotikakommissionen i mars 2022 3 . Unionen har observatörsstatus i narkotikakommissionen.

2.3.Akt som planeras av narkotikakommissionen

Narkotikakommissionen ändrar regelbundet den förteckning över ämnen som är bifogad konventionerna på grundval av rekommendationer från Världshälsoorganisationen (WHO), som får råd från expertkommittén mot narkotikamissbruk.

Den 18 november 2021 rekommenderade WHO FN:s generalsekreterare 4 att man i förteckningarna i konventionerna lägger till tre ämnen som varit föremål för kritisk granskning av WHO:s expertkommitté mot narkotikamissbruk.

Narkotikakommissionen ska vid sin sextiofemte session, som planeras äga rum i Wien den 14–18 mars 2022, anta beslut om upptagande av dessa ämnen i förteckningarna i konventionerna.

3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar

Ändringar av förteckningarna i konventionerna påverkar direkt tillämpningen av unionslagstiftningen på området narkotikakontroll i alla medlemsstater. I artikel 1.1 i rådets rambeslut 2004/757/RIF av den 25 oktober 2004 om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel 5 (rambeslutet) anges att beteckningen ”narkotika” i rambeslutet används med betydelsen alla ämnen som omfattas av antingen narkotikakonventionen eller konventionen om psykotropa ämnen och ämnen som är förtecknade i bilagan till rambeslutet. Rambeslutet är därför tillämpligt på de ämnen som är upptagna i förteckningarna i narkotikakonventionen och konventionen om psykotropa ämnen. Ändringar i de förteckningar som fogats till dessa konventioner påverkar alltså direkt gemensamma EU-regler och ändrar räckvidden för dessa i enlighet med artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Detta gäller oavsett om ämnet i fråga kontrolleras i hela unionen 6 .

De tre ämnen (brorfin, metonitazen, eutylon) som av WHO rekommenderas bli föremål för internationell kontroll står under intensiv övervakning 7 av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk.

Kommissionens förslag till unionens ståndpunkt är att unionen ställer sig bakom WHO:s rekommendationer, eftersom de ligger i linje med aktuell vetenskaplig kunskap. Uppgifter från EU:s databas över ny narkotika (European Database on New Drugs), som administreras av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, stöder också tillägget av dessa nya psykoaktiva ämnen i förteckningarna i konventionerna.

Det är nödvändigt att rådet fastställer unionens ståndpunkt inför mötet i narkotikakommissionen när den ska besluta om upptagande av ämnen i förteckningarna. På grund av de begränsningar som unionens observatörsstatus ofrånkomligen innebär bör en sådan ståndpunkt uttryckas av de medlemsstater som kommer att vara medlemmar i narkotikakommissionen i mars 2022 och som agerar samfällt i unionens intresse inom narkotikakommissionen. Unionen är inte part i dessa konventioner men har exklusiv befogenhet på detta område.

Kommissionen föreslår därför en ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska uttryckas av de medlemsstater som kommer att vara medlemmar i narkotikakommissionen i mars 2022 under den sextiofemte sessionen i narkotikakommissionen om upptagande av ämnen i förteckningarna i narkotikakonventionen och konventionen om psykotropa ämnen. Detta är sjunde gången som kommissionen lägger fram ett sådant förslag till unionens ståndpunkt 8 . Genom att rådet antog unionens ståndpunkter 9 kunde EU vid de föregående mötena i narkotikakommissionen tala med en röst i frågan om upptagande av ämnen i internationella förteckningar, eftersom de medlemsstater som ingick i narkotikakommissionen röstade för ett upptagande, i linje med den antagna unionsståndpunkten 10 .

4.RÄTTSLIG GRUND

4.1.Förfarandemässig rättslig grund

I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.

Artikel 218.9 i EUF-fördraget är tillämplig oberoende av om unionen är medlem i organet eller part i avtalet 11 . Begreppet akter med rättslig verkan omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 12 .

Narkotikakommissionen är ”ett organ som inrättats genom ett avtal” i den mening som avses i denna artikel, eftersom den är ett organ som har inrättats av Ecosoc – ett FN-organ – och har tilldelats särskilda uppgifter inom ramen för narkotikakonventionen och konventionen om psykotropa ämnen.

De beslut om upptagande av ämnen i förteckningarna som fattas av narkotikakommissionen utgör ”akter med rättslig verkan” i den mening som avses i artikel 218.9 i EUF-fördraget. Enligt narkotikakonventionen och konventionen om psykotropa ämnen blir narkotikakommissionens beslut automatiskt bindande, såvida inte en part har lämnat beslutet för granskning till Ecosoc inom den föreskrivna tidsfristen 13 . Ecosocs beslut i ärendet är slutliga. Narkotikakommissionens beslut om upptagande av ämnen i förteckningarna har även rättsverkan för EU:s rättsordning genom unionslagstiftningen, i och med att de på ett avgörande sätt kan påverka innehållet i EU-lagstiftning, nämligen rådets rambeslut 2004/757/RIF. Ändringar av förteckningarna i konventionerna påverkar direkt tillämpningen av denna EU-rättsakt.

Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.

Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.

4.2.Materiell rättslig grund

Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar.

Det främsta syftet med och innehållet i den planerade akten avser olaglig narkotikahandel.

Den materiella rättsliga grunden för förslaget till beslut är därför artikel 83.1 i EUF-fördraget som anger att olaglig narkotikahandel utgör brottslighet med ett gränsöverskridande inslag och ger Europaparlamentet och rådet befogenhet att fastställa minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder inom området olaglig narkotikahandel.

4.3.Variabel geometri

Danmark är bundet av rådets rambeslut 2004/757/RIF i den lydelse som gällde till och med den 21 november 2018 där det i artikel 1 anges att beteckningen ”narkotika” används i betydelsen alla ämnen som omfattas av antingen narkotikakonventionen eller konventionen om psykotropa ämnen.

Eftersom narkotikakommissionens beslut om upptagande av ämnen i förteckningarna påverkar gemensamma regler på området olaglig narkotikahandel som Danmark är bundet av, deltar Danmark i antagandet av rådets beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar när sådana beslut om upptagande av ämnen i förteckningarna antas.

Irland är bundet av rambeslutet och deltar därför i antagandet av rådets beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar när sådana beslut om upptagande av ämnen i förteckningarna antas.

4.4.Slutsats

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 83.1 i EUF-fördraget jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.

5.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget påverkar inte unionens budget.

2021/0417 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar under den sextiofemte sessionen i FN:s narkotikakommission om upptagande av ämnen i förteckningarna enligt 1961 års allmänna narkotikakonvention, ändrad genom 1972 års protokoll, och 1971 års konvention om psykotropa ämnen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 83.1 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Förenta nationernas allmänna narkotikakonvention från 1961, ändrad genom 1972 års protokoll 14 , (narkotikakonventionen) trädde i kraft den 8 augusti 1975.

(2)I enlighet med artikel 3 i narkotikakonventionen får narkotikakommissionen besluta att lägga till ämnen i förteckningarna i den konventionen. Narkotikakommissionen kan göra ändringar i förteckningarna endast i enlighet med rekommendationer från Världshälsoorganisationen (WHO), men den kan också besluta att inte göra de ändringar som WHO rekommenderar.

(3)Förenta nationernas konvention om psykotropa ämnen från 1971 (konventionen om psykotropa ämnen) 15 trädde i kraft den 16 augusti 1976.

(4)Enligt artikel 2 i konventionen om psykotropa ämnen får narkotikakommissionen besluta att lägga till ämnen i förteckningarna i den konventionen, eller stryka dem, på grundval av WHO:s rekommendationer. Narkotikakommissionen har stort handlingsutrymme att efter eget omdöme beakta ekonomiska, sociala, juridiska, administrativa och andra faktorer, men får inte agera godtyckligt.

(5)Ändringar av förteckningarna i båda konventionerna påverkar direkt unionsrättens tillämpningsområde vad gäller narkotikakontroll. Rådets rambeslut 2004/757/RIF 16 är tillämpligt på de ämnen som är upptagna i förteckningarna i dessa konventioner. Ändringar i de förteckningar som fogats till konventionerna påverkar alltså direkt gemensamma unionsregler och ändrar räckvidden för dessa i enlighet med artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(6)Narkotikakommissionen ska under sin sextiofemte session, som planeras till den 14–18 mars 2022 i Wien, anta beslut om att lägga till tre nya ämnen i förteckningarna i de ovannämnda konventionerna.

(7)Unionen är inte part i vare sig narkotikakonventionen eller konventionen om psykotropa ämnen. Den har observatörsstatus utan rösträtt i narkotikakommissionen, där elva medlemsstater kommer att vara medlemmar med rösträtt i mars 2022 17 . Det är därför nödvändigt att rådet bemyndigar medlemsstaterna att uttrycka unionens ståndpunkt i fråga om upptagande av ämnen i förteckningarna i narkotikakonventionen och konventionen om psykotropa ämnen, eftersom besluten om att lägga till nya ämnen i förteckningarna i konventionerna omfattas av unionens exklusiva befogenhet.

(8)WHO rekommenderade att två nya ämnen läggs till i förteckning I i narkotikakonventionen och ett nytt ämne i förteckning II i konventionen om psykotropa ämnen 18 .

(9)Alla de ämnen som granskats av WHO:s expertkommitté mot narkotikamissbruk (expertkommittén) och som av WHO rekommenderas bli upptagna i förteckningarna övervakas av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk som ett nytt psykoaktivt ämne i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1920/2006 19 .

(10)Enligt expertkommitténs bedömning är brorfin (kemiskt namn: 1-{1-[1-(4-bromofenyl)etyl]piperidin-4-yl}-1,3-dihydro-2H-bensimidazol-2-on) en syntetisk opioid som liknar andra syntetiska opioider såsom morfin och fentanyl. Brorfin kan vara omvandlingsbart till besitramid, som är en opioid som är upptagen i förteckning I i narkotikakonventionen. Brorfin har ingen terapeutisk användning och har inte heller fått något godkännande för försäljning som läkemedel. Bevisningen för att brorfin missbrukas eller sannolikt kommer att missbrukas och kan utgöra ett problem för folkhälsan och samhället är tillräcklig för att underställa ämnet internationell kontroll. WHO rekommenderar följaktligen att brorfin upptas i förteckning I i narkotikakonventionen.

(11)Brorfin har upptäckts i fyra medlemsstater och kontrolleras i minst tre medlemsstater. Ämnet har kopplats till en förgiftning utan dödlig utgång och står för närvarande under intensiv övervakning av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk.

(12)Medlemsstaterna bör därför inta ståndpunkten att brorfin ska läggas till i förteckning I i narkotikakonventionen.

(13)Enligt expertkommitténs bedömning är metonitazen (kemiskt namn: N,N-dietyl-2-[(4-metoxifenyl)metyl]-5-nitro-1H-bensimidazol-1-etanamin) en syntetisk opioid som till strukturen liknar isotonitazen och etonitazen, som båda är upptagna i förteckning I i narkotikakonventionen. Metonitazen har undersökts i prekliniska modeller med avseende på dess analgetiska effekter, men det har såvitt känt ingen terapeutisk användning. Bevisningen för att metonitazen missbrukas eller sannolikt kommer att missbrukas och kan utgöra ett problem för folkhälsan och samhället är tillräcklig för att underställa ämnet internationell kontroll. WHO rekommenderar följaktligen att metonitazen upptas i förteckning I i narkotikakonventionen.

(14)Metonitazen har upptäckts i tre medlemsstater och kontrolleras i minst tre medlemsstater. Ämnet har kopplats till ett dödsfall och står för närvarande under intensiv övervakning av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk.

(15)Medlemsstaterna bör därför inta ståndpunkten att metonitazen ska läggas till i förteckning I i narkotikakonventionen.

(16)Enligt expertkommitténs bedömning är eutylon (kemiskt namn: 1-(1,3-bensodioxol-5-yl)-2-(etylamino)butan-1-on) en syntetisk katinon som till den kemiska strukturen och farmakologiskt liknar amfetaminer och katinoner som redan står under internationell kontroll. Besläktade katinoner såsom metylon och N-etylnorpentylon är upptagna i förteckning II i 1971 års konvention om psykotropa ämnen. Eutylon har ingen känd terapeutisk användning och har inte heller fått något godkännande för försäljning som läkemedel. Bevisningen för att eutylon missbrukas eller sannolikt kommer att missbrukas och kan utgöra ett problem för folkhälsan och samhället är tillräcklig för att underställa ämnet internationell kontroll. WHO rekommenderar följaktligen att eutylon upptas i förteckning II i konventionen om psykotropa ämnen.

(17)Eutylon har upptäckts i 20 medlemsstater och kontrolleras i minst två medlemsstater. Ämnet har kopplats till en förgiftning utan dödlig utgång och har påvisats i tre biologiska prover i samband med allvarliga negativa händelser. Eutylon står för närvarande under intensiv övervakning av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk.

(18)Medlemsstaterna bör därför inta ståndpunkten att eutylon ska läggas till i förteckning II i konventionen om psykotropa ämnen.

(19)Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i narkotikakommissionen, eftersom de olika besluten om upptagande av ämnen i förteckningarna vad gäller de tre ämnena på ett avgörande sätt kommer att kunna påverka innehållet i unionsrätten, nämligen rambeslut 2004/757/RIF.

(20)Unionens ståndpunkt bör uttryckas av de medlemsstater som är medlemmar i narkotikakommissionen och som agerar samfällt.

(21)Danmark är bundet av rambeslut 2004/757/RIF och deltar därför i antagandet och tillämpningen av det här beslutet.

(22)Irland är bundet av rambeslut 2004/757/RIF och deltar därför i antagandet och tillämpningen av det här beslutet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar under den sextiofemte sessionen i FN:s narkotikakommission den 14–18 mars 2022, när detta organ ska anta beslut om att lägga till ämnen i förteckningarna i Förenta nationernas allmänna narkotikakonvention från 1961, ändrad genom 1972 års protokoll, och Förenta nationernas konvention om psykotropa ämnen från 1971, anges i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Den ståndpunkt som avses i artikel 1 ska uttryckas av de medlemsstater som är medlemmar i FN:s narkotikakommission och som agerar samfällt.

Artikel 3

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdat i Bryssel den

       På rådets vägnar

   Ordförande

(1)    Förenta nationernas fördragssamling, volym 978, nr 14152.
(2)    Förenta nationernas fördragssamling, volym 1019, nr 14956.
(3)    Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Slovenien, Spanien, Sverige, Tyskland, Ungern och Österrike.
(4)    https://cdn.who.int/media/docs/default-source/controlled-substances/unsg-expert-committee-on-drug-dependence.pdf?sfvrsn=d608e00c_5.
(5)    EUT L 335, 11.11.2004, s. 8, ändrad genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2103 av den 15 november 2017 om ändring av rådets rambeslut 2004/757/RIF i syfte att inkludera nya psykoaktiva substanser i definitionen av narkotika och om upphävande av rådets beslut 2005/387/RIF, EUT L 305, 21.11.2017, s. 12.
(6)    Se bilagan till rambeslutet.
(7)    Mer information om intensiv övervakning finns här: https://www.emcdda.europa.eu/system/files/publications/12213/downloads/Guidance%20Note%206-%20Intensive%20monitoring.pdf .
(8)    COM(2017) 72 final, COM(2018) 31 final, COM(2018) 862 final, COM(2019) 631 final, COM(2019) 624 final, COM(2020) 659 final och COM(2020) 814 final.
(9)    Antagna av rådet den 7 mars 2017, den 27 februari 2018, den 5 mars 2019, den 11 februari 2020, den 17 november 2020 respektive den 8 mars 2021.
(10)    Med ett enda undantag, som är föremål för ett pågående överträdelseförfarande.
(11)    Domstolens dom av den 7 oktober 2014, Tyskland/rådet, C-399/12, ECLI:EU:C:2014:2258, punkt 64.
(12)    Domstolens dom av den 7 oktober 2014, Tyskland/rådet, C-399/12, ECLI:EU:C:2014:2258, punkterna 61–64.
(13)    Artikel 3.7 i narkotikakonventionen och artikel 2.7 i konventionen om psykotropa ämnen.
(14)    Förenta nationernas fördragssamling, volym 978, nr 14152.
(15)    Förenta nationernas fördragssamling, volym 1019, nr 14956.
(16)    Rådets rambeslut 2004/757/RIF av den 25 oktober 2004 om minimibestämmelser för brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel (EUT L 335, 11.11.2004, s. 8).
(17)    Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Slovenien, Spanien, Sverige, Tyskland, Ungern och Österrike.
(18)    https://cdn.who.int/media/docs/default-source/controlled-substances/unsg-expert-committee-on-drug-dependence.pdf?sfvrsn=d608e00c_5.
(19)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1920/2006 av den 12 december 2006 om Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, EUT L 376, 27.12.2006, s. 1.
Top

Bryssel den 16.12.2021

COM(2021) 807 final

BILAGA

till

förslaget till rådets beslut

om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar under den sextiofemte sessionen i FN:s narkotikakommission om upptagande av ämnen i förteckningarna enligt 1961 års allmänna narkotikakonvention, ändrad genom 1972 års protokoll, och 1971 års konvention om psykotropa ämnen


BILAGA

De medlemsstater som är medlemmar i FN:s narkotikakommission och som agerar samfällt i unionens intresse ska under narkotikakommissionens sextiofemte session, som planeras till den 14–18 mars 2022, inta följande ståndpunkt vad gäller ändringar av omfattningen av kontrollen av ämnen:

(1)Brorfin ska upptas i förteckning I i narkotikakonventionen.

(2)Metonitazen ska upptas i förteckning I i narkotikakonventionen.

(3)Eutylon ska upptas i förteckning II i konventionen om psykotropa ämnen.

Top