52021PC0625

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52021PC0625 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52021PC0625

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om godkännande av bedömningen av Estlands återhämtnings- och resiliensplan

COM/2021/625 final

HTML

DOC

PDF

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 5.10.2021

COM(2021) 625 final

2021/0319(NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om godkännande av bedömningen av Estlands återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2021) 285 final}

2021/0319 (NLE)

Förslag till

RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

om godkännande av bedömningen av Estlands återhämtnings- och resiliensplan

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 1 , särskilt artikel 20,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Utbrottet av covid-19 har haft en allvarlig negativ inverkan på Estlands ekonomi. År 2019 var Estlands bruttonationalprodukt (BNP) per capita 67 % av EU-genomsnittet. Enligt kommissionens sommarprognos 2021 minskade Estlands BNP i fasta priser med 2,9 % under 2020, men den förväntas öka med sammantaget 1,8 % under 2020 och 2021. Långvariga aspekter med inverkan på de ekonomiska resultaten på medellång sikt är bland annat en åldrande befolkning, regionala och sociala skillnader, relativt låg resursproduktivitet och stora utsläpp av växthusgaser.

(2)Den 9 juli 2019 och den 20 juli 2020 riktade rådet rekommendationer till Estland inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Rådet rekommenderade särskilt Estland att förbättra det sociala skyddsnätets tillräcklighet, bland annat genom att bredda täckningen av arbetslöshetsförmåner och tillgången till integrerade sociala tjänster till rimliga priser, och att vidta åtgärder för att minska löneskillnaderna mellan könen, bland annat genom att förbättra insynen i lönesättningen. Rådet rekommenderade också att man skulle förbättra hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och tillgänglighet, inbegripet genom att lösa bristen på vårdpersonal, stärka primärvården och säkerställa tillhandahållande av kritiska medicinsk utrustning. Dessutom rekommenderades att man skulle ta itu med kompetensbrist och främja innovation genom att förbättra utbildningssystemets kapacitet och relevans för arbetsmarknaden. Estland rekommenderades också att inrikta investeringarna till den gröna och den digitala omställningen, särskilt på digitalisering av företag, forskning och innovation, inbegripet stöd till de små och medelstora företagens innovationskapacitet, ren och effektiv produktion och användning av energi, resurseffektivitet och hållbara transporter som bidrar till en stegvis utfasning av fossila bränslen i ekonomin. Dessutom rekommenderade rådet att säkerställa tillräcklig tillgång till finansiering och att intensifiera insatserna för att säkerställa en effektiv övervakning och tillämpning av regelverket för bekämpning av penningtvätt. För att hantera covid-19-krisen rekommenderades Estland slutligen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt hantera pandemin, upprätthålla ekonomin och, när de ekonomiska förhållandena medger det, driva en finanspolitik som syftar till att nå en återhållsam offentligfinansiell ställning på medellång sikt och säkerställa en hållbar skuldsättning, samtidigt som investeringarna ökas. Kommissionen bedömde framstegen med genomförandet av dessa landsspecifika rekommendationer vid den tid då återhämtnings- och resiliensplanen lämnades in och anser att rekommendationen om att vidta alla nödvändiga åtgärder för att verkningsfullt hantera pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den påföljande återhämtningen har genomförts fullt ut. Vidare har stora framsteg gjorts vad gäller rekommendationerna om att inrikta investeringarna mot sammanlänkningar av energinät.

(3)I rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet rekommenderades medlemsstaterna i euroområdet att vidta åtgärder, inbegripet genom sina återhämtnings- och resiliensplaner, för att bland annat säkerställa en politisk inriktning som stöder återhämtningen och ytterligare förbättra konvergensen, resiliensen och en hållbar tillväxt för alla. Dessutom rekommenderades medlemsstaterna i euroområdet att stärka de nationella institutionella ramarna, att säkerställa makroekonomisk stabilitet och fullborda Ekonomiska och monetära unionen samt att stärka eurons internationella roll.

(4)Den 18 juni 2021 lämnade Estland in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Före inlämnandet hade en samrådsprocess genomförts i enlighet med den nationella rättsliga ramen med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, civilsamhällesorganisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter. Det nationella egenansvaret för återhämtnings- och resiliensplanerna är förutsättningen för att genomförandet av dem ska lyckas och ge en bestående inverkan på nationell nivå och trovärdighet på europeisk nivå. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i förordning (EU) 2021/241 bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till den förordningen.

(5)För att stödja återhämtningen i efterdyningarna av covid-19-krisen bör återhämtnings- och resiliensplanerna syfta till att uppnå de allmänna målen för faciliteten för återhämtning och resiliens (faciliteten), som inrättades genom förordning (EU) 2021/241, och för EU:s återhämtningsinstrument, som inrättades genom rådets förordning (EU) 2020/2094 2 . De bör främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att bidra till de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241.

(6)Genomförandet av medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner är en samordnad investerings- och reforminsats i hela unionen. Genom ett samordnat och samtidigt genomförande av dessa reformer och investeringar samt genom genomförandet av gränsöverskridande projekt kommer dessa reformer och investeringar att ömsesidigt förstärka varandra och skapa positiva spridningseffekter i hela unionen. Ungefär en tredjedel av facilitetens inverkan på medlemsstaternas tillväxt och jobbskapande kommer därför att uppstå genom spridningseffekter från andra medlemsstater.

Ett balanserat svar som bidrar till de sex pelarna

(7)Återhämtnings- och resiliensplanen utgör i enlighet med artikel 19.3 a och kriterium 2.1 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och bidrar därigenom på lämpligt sätt till samtliga sex pelare som avses i artikel 3 i den förordningen, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och ekonomiska tilldelning.

(8)Planen innehåller åtgärder som bidrar till alla de sex pelarna, och var och en av de sex delarna behandlar en eller flera pelare. En sådan strategi bidrar till att säkerställa att varje pelare hanteras på ett heltäckande och enhetligt sätt. Satsningarna för att förverkliga den första pelaren (den gröna omställningen) kommer att få stöd av incitament för användning av förnybar energi, renovering av byggnader för att förbättra deras energieffektivitet, bättre kollektivtrafikförbindelser och incitament för användning av förnybar vätgas och allmänt stöd till påskyndandet av den gröna omställningen i företagen, inbegripet de färdigheter som krävs för den. Investeringar och reformer som är inriktade på digitalisering av den offentliga sektorn och företag samt på förbättring av de digitala färdigheterna förväntas alla bidra till att uppnå målet för den andra pelaren (den digitala omställningen).

(9)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas bidra till att förbättra de makroekonomiska resultaten genom att mildra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-krisen och samtidigt främja konkurrenskraft på exportmarknaderna, innovation och entreprenörskap genom digitala och gröna lösningar, och på så sätt stödja den tredje pelaren (smart och hållbar tillväxt för alla). Den fjärde pelaren, som handlar om social och territoriell sammanhållning, behandlas genom att göra offentliga tjänster mer tillgängliga genom digitalisering och genom att förbättra internetförbindelserna, särskilt på landsbygden, och på så sätt minska den digitala klyftan, liksom genom att förbättra transportförbindelserna samt skapa hållbara arbetstillfällen och öka kompetensen i olika delar av Estland.

(10)Estlands återhämtnings- och resiliensplan omfattar åtgärder som syftar till att stärka landets hälsomässiga, ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, enligt den femte pelaren. Planen är särskilt inriktad på att förbättra hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och tillgänglighet, och omfattar åtgärder som syftar till att förbättra tillgången till sociala tjänster i Estland. Den sjätte pelaren, som handlar om strategierna för nästa generation, stöds av åtgärder som syftar till att hjälpa ungdomar att komma in på arbetsmarknaden genom lönesubventioner, utbildningsbidrag och strukturella ändringar av utbildningssystemet för att främja informations- och kommunikationstekniska färdigheter och öka kvinnors deltagande och andel i denna typ av utbildning och inom sektorn i allmänhet.

Ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna

(11)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 b och kriterium 2.2 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar (betyg A), inbegripet finanspolitiska aspekter, som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer som riktats till Estland eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Rekommendationerna som gäller de omedelbara finanspolitiska insatserna mot pandemin kan anses falla utanför tillämpningsområdet för Estlands återhämtnings- och resiliensplan, oavsett det faktum att Estland i allmänhet har handlat lämpligt och i tillräcklig grad när det gäller det omedelbara behovet av att stödja ekonomin med hjälp av finanspolitiska medel under 2020 och 2021, i enlighet med den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten.

(12)Återhämtnings- och resiliensplanen omfattar ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som bidrar till att i varierande grad ta itu med alla eller en betydande del av de ekonomiska och sociala utmaningar som beskrivs i de landsspecifika rekommendationer som rådet riktade till Estland inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2019 och 2020, särskilt när det gäller den gröna omställningen, såsom energi- och resurseffektivitet, den digitala omställningen, såsom digitala färdigheter och stöd till digitaliseringen av företag, hälso- och sjukvården, såsom hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och tillgänglighet, den sociala inkluderingen, såsom tillgång till integrerade social- och hälsovårdstjänster till rimlig kostnad, samt bekämpningen av penningtvätt, såsom att stärka den analytiska kapaciteten inom ramen för regelverket för bekämpning av penningtvätt.

(13)Planen omfattar åtgärder som stöder investeringar i företagens gröna och digitala omställning och bidrar på så sätt till att de landsspecifika rekommendationerna följs. Dessa omfattar framför allt utveckling av innovativ grön teknik, såsom förnybar vätgas, grön och digital kompetens för att ta itu med kompetensbristen och ekonomiska stödprogram för att hjälpa estniska företag, särskilt små och medelstora företag, att gå vidare med sin digitala och gröna omställning och förbättra tillgången till finansiering. Reformerna och investeringarna på energiområdet syftar till att stimulera användningen av förnybar energi, förbättra byggnaders energieffektivitet och minska koldioxidutsläppen i ekonomin genom mål och åtgärder för att fasa ut oljeskiffer. Åtgärder inom transportsektorn förväntas bidra till att minska utsläppen och stimulera användningen av hållbara transportsätt. Bland reformerna ingår utveckling av sammanlänkad och delad mobilitet i huvudstadsregionen Tallinn genom ett gemensamt kollektivtrafiksystem och elektrifiering av järnvägarna. Planen förväntas bidra till utvecklingen av det gränsöverskridande projektet Rail Baltica, som förbinder de tre baltiska huvudstäderna och länderna med Polen och resten av unionen, genom investeringar i järnvägar, spårvagnar, cykel- och gångvägar till stationer och Rail Balticas multimodala järnvägsterminal.

(14)Reformer och investeringar för att stärka primärvården, åtgärda bristen på hälso- och sjukvårdspersonal, modernisera styrningen av e-hälsa och förbättra hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen, inbegripet byggandet av North Estonia Medical Centres nya campus, bör öka hälso- och sjukvårdssystemets tillgänglighet och resiliens. Tillgången till sociala tjänster förväntas förbättras genom åtgärder inriktade på långvarig vård och omsorg, inbegripet modernisering och förenkling av stödsystemet för barn med högre omsorgsbehov och genom handlingsplanen för integrering av sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster. Åtgärderna inriktade på att minska lönegapet mellan kvinnor och män bör kunna stärka den sociala sammanhållningen. Satsningen på att hjälpa ungdomar att skaffa sig arbetslivserfarenhet och förbättra sin kompetens förväntas bidra till att åtgärda kompetensbristen och minska ungdomsarbetslösheten. Förlängningen av arbetslöshetsförsäkringen med 60 dagar i händelse av ogynnsamma arbetsmarknadsförhållanden bidrar i viss mån till att stärka det sociala skyddsnätet. Reformerna och investeringarna inom hälso- och sjukvård samt de sociala och digitala områdena bör också kunna bidra till att minska de regionala skillnaderna.

(15)Som komplement till de senaste åtgärderna mot penningtvätt innehåller planen en åtgärd som syftar till att inrätta ett strategiskt analyscentrum inom finansunderrättelseenheten för att möjliggöra en mer operativ identifiering och hantering av penningtvätt samt åtgärder för att förebygga risker för penningtvätt, och på så sätt bidra till att stärka ramen för bekämpning av penningtvätt.

(16)Planen utgör en grund för ytterligare reformer på det sociala området och hälso- och sjukvårdsområdet, för att åtgärda bristen på hälso- och sjukvårdspersonal, förbättra kvaliteten på och tillgången till långtidsvård för alla personer med vårdbehov, bredda arbetslöshetsförmånernas täckning och minska lönegapet mellan könen, särskilt genom att öka insynen i lönesättningen. De åtgärder som ingår i planen för att ta itu med utfasningen av fossila bränslen i ekonomin är främst relaterade till investeringar. När det gäller reformer förväntas de konkreta åtgärderna för att fasa ut oljeskiffer fastställas i den nationella utvecklingsplanen för energisektorn först i slutet av 2025.

Bidrag till tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomisk, social och institutionell resiliens

(17)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 c och kriterium 2.3 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 ha hög inverkan (betyg A) genom att stärka Estlands tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet genom att främja barn- och ungdomspolitik, och lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, och därigenom öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen inom unionen.

(18)Simuleringar utförda av kommissionens avdelningar visar att återhämtnings- och resiliensplanen, tillsammans med övriga åtgärder i Europeiska unionens återhämtningsinstrument, har potential att öka Estlands BNP med mellan 0,9 % och 1,3 % fram till 2026, vilket inte inbegriper de eventuella positiva effekterna av strukturreformerna, som kan vara betydande.

(19)Reformer och investeringar i förnybar energi, hållbar rörlighet och ytterligare digitalisering av offentliga tjänster förväntas främja hållbar tillväxt och sysselsättning på medellång till lång sikt. Åtgärder som syftar till att utveckla grön teknik, främja energieffektivitet och fasa ut fossila bränslen i industrin, inbegripet införande av ny teknik såsom förnybar vätgas, bör bidra till utfasningen av fossila bränslen och därmed till ekonomins resiliens.

(20)Åtgärder till stöd för den gröna och den digitala omställningen förväntas öka företagens innovation och forskning och utveckling och därmed skapa möjligheter till ökad produktivitet, ekonomisk konkurrenskraft och skapande av arbetstillfällen, samtidigt som de bidrar till att uppnå strukturella förändringar i ekonomin och lägger grunden för ökad resiliens, i enlighet med den uppdaterade industristrategin för EU. Den förväntade moderniseringen av den ekonomiska strukturen bör stödjas av åtgärder som främjar grön och digital kompetens för att förbättra arbetskraftens kompetensnivå och ta itu med Estlands långvariga problem med kompetensglapp. Planen omfattar stöd till uppbyggnad av bredbandsnät med hög kapacitet, vilket förväntas bidra till att överbrygga den digitala klyftan mellan stad och landsbygd. De investeringar som stimulerar hållbara transportsätt och förbättrade digitala förbindelser syftar till att främja social och territoriell sammanhållning.

(21)Planen omfattar åtgärder för att ta itu med aktuella utmaningar när det gäller sysselsättningen och inom social- och hälsovårdssektorn och förväntas bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Åtgärder för att stärka primärvården, öka arbetskraften inom hälso- och sjukvården, förbättra hälso- och sjukvårdsinfrastrukturen och e-hälsovårdssystemet syftar till att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård och därigenom bidra till att hantera den långvariga utmaningen med icke tillgodosedda medicinska behov. Åtgärderna för ungdomssysselsättning syftar till att hjälpa ungdomar att skaffa sig arbetslivserfarenhet, förbättra sina färdigheter och öka landets tillväxtpotential. Som ett resultat av åtgärderna förväntas resiliensen hos Estlands sociala system och hälso- och sjukvårdssystem förbättras.

Inte orsaka betydande skada

(22)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 d och kriterium 2.4 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 säkerställa att ingen åtgärd för genomförande av reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen orsakar betydande skada för miljömål (betyg A) i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 3 (principen om att inte orsaka betydande skada).

(23)Planen innehåller en systematisk bedömning av varje åtgärd mot bakgrund av principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med Europeiska kommissionens tekniska vägledning om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Den information som lämnats ligger till grund för bedömningen att åtgärderna är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada, till exempel genom detaljerade förklaringar om hur hänsyn till den cirkulära ekonomin bör beaktas i samband med byggprojekt.

(24)För vissa åtgärder där inbjudningar att lämna projektförslag eller intresseanmälningar behövs för att välja ut specifika projekt i framtiden eller åtgärder som föreskrivs i finansieringsinstrument, t.ex. den gröna fonden, bör man följa principen om att inte orsaka betydande skada, särskilt genom att med lämpliga delmål som hör ihop med åtgärderna säkerställa att kravspecifikationen i inbjudningarna att lämna projektförslag eller intresseanmälningar förhindrar att verksamheter som skulle orsaka betydande skada för miljömål väljs ut.

Bidrag till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald

(25)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 e och kriterium 2.5 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. Åtgärderna som stöder klimatmålen står för ett belopp som motsvarar 41,5 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VI till den förordningen. I enlighet med artikel 17 i den förordningen är planen förenlig med informationen i den nationella energi- och klimatplanen för 2021–2030.

(26)Estlands bidrag till den gröna omställningen bygger på tre pelare: Grön omställning i företagen, hållbar energi och energieffektivitet samt hållbara transporter. Utfasningen av fossila bränslen i ekonomin är en central utmaning för Estland och planen stakar ut en tydlig väg med mål och åtgärder för utfasning av oljeskiffer inom energisektorn, som ska fastställas i den nationella utvecklingsplanen för energisektorn. Planen stimulerar användningen av förnybar energi genom att avlägsna administrativa hinder, stärka elnätet och underlätta anslutning till det samt genom att testa energilagringslösningar. Planen bör också bidra till införandet av förnybar vätgasteknik i hela värdekedjan från produktion till konsumtion. Ökad hållbarhet inom transportsektorn bör uppnås genom att nya förbindelser skapas mellan olika hållbara transportsätt med fokus på järnväg och aktiva transportsätt som cykling. Den gröna omställningen inom näringslivet bör stödjas genom utveckling av miljövänlig teknik, ökad koldioxidsnål och klimatneutral forsknings- och innovationskapacitet och resurseffektivitet, stöd till modernisering och förändringar i affärsmodellerna i tillverkningsföretag och förbättrad kompetens i samband med den gröna omställningen. Planen har en tydlig inriktning mot den cirkulära ekonomin. Planen innehåller inga åtgärder som har biologisk mångfald som mål. Vissa av åtgärderna för att begränsa klimatförändringarna kan också gynna bevarandet av den biologiska mångfalden, eftersom klimatförändringarna hör till de största hoten mot den biologiska mångfalden.

(27)Planen stöder Estlands mål för utfasning av fossila bränslen och energiomställning i enlighet med den nationella energi- och klimatplanen för 2030, liksom den för 2050. Åtgärderna i planen bör stödja uppnåendet av en andel förnybar energi på 42 % av den slutliga energianvändningen (brutto), vilket är Estlands EU-mål för 2030. Investeringar i elnät och lagring av el bör hjälpa Estland att nå detta mål. Dessutom stöder Estlands plan renovering av byggnader i åtminstone medelstor omfattning, vilket motsvarar primärenergibesparingar på minst 30 %, vilket bör bidra till Estlands energieffektivitetsmål för 2030 och den långsiktiga renoveringsstrategin. Åtgärderna för hållbara transporter bör bidra till att minska föroreningarna från personbilsparken och därmed förbättra luftkvaliteten och stimulera användningen av hållbara transportsätt, såsom järnvägstransporter.

Bidrag till den digitala omställningen

(28)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 f och kriterium 2.6 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den digitala omställningen eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. Åtgärderna som stöder de digitala målen står för ett belopp som motsvarar 21,5 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VII till den förordningen.

(29)Planens bidrag till den digitala omställningen bygger på två pelare: Företagens digitala omställning och ytterligare modernisering av offentliga tjänster. För att hjälpa företag från alla sektorer, särskilt små och medelstora företag, att ta vara på de möjligheter som digital teknik erbjuder, omfattar planen inrättandet av ett investeringssystem som bör ge ekonomiskt stöd till företag när det gäller olika aspekter av den digitala omställningen, från forskning och utveckling och strategisk utveckling till införandet av ny teknik. Denna investering kompletteras av två åtgärder som syftar till den digitala omställningen inom två specifika sektorer, byggande och godstransporter på väg, där den digitala teknikens potential hittills inte har utnyttjats i tillräcklig utsträckning. Dessutom tar planen upp den centrala frågan om digitala färdigheter genom att öka medvetenheten bland chefer för små och medelstora företag och stödja kompetenshöjning och omskolning av specialister på informations- och kommunikationsteknik.

(30)Med utgångspunkt i Estlands ställning som föregångare i digitaliseringen av offentliga tjänster innehåller planen en rad åtgärder som syftar till att ge ny stimulans åt förvaltningens digitala omställning. De föreslagna reformerna och investeringarna inbegriper överföringen av en del av regeringens informationssystem till ett säkert moln, utvecklingen av nya digitala lösningar som säkerställer ett förenklat och effektivare tillhandahållande av offentliga tjänster till både medborgare och företag samt en omorganisation av förvaltningen av informationssystem och data som innehas av offentliga institutioner. En investering som stöder utbyggnaden av bredbandsnät med mycket hög kapacitet i områden där marknaden misslyckats förväntas också minska den digitala klyftan och säkerställa att alla medborgare kan dra nytta av de planerade framstegen när det gäller tillhandahållandet av digitala offentliga tjänster i Estland.

Bestående inverkan

(31)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 g och kriterium 2.7 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ha en bestående inverkan på Estland.

(32)Strukturella förändringar förväntas till följd av de planerade reformerna. Reformer som syftar till att främja den gröna och den digitala omställningen förväntas i synnerhet ha en positiv inverkan på tillväxtpotentialen och den ekonomiska omvandlingen genom förbättrad effektivitet, nya arbetstillfällen och produktivitetstillväxt. Planen omfattar reformer som syftar till att främja energieffektivitet och minska de rättsliga hindren för investeringar i förnybar energi, vilka förväntas förbättra marknadens funktion tillräckligt för att frigöra privata investeringar på detta område. De reformer som är inriktade på digitala offentliga tjänster förväntas bidra till att förbättra den offentliga förvaltningens effektivitet ytterligare och gynna både medborgare och företag. Reformer som syftar till att främja utvecklingen av digitala färdigheter förväntas ha en varaktig inverkan när det gäller att minska den kompetensbrist som estniska företag står inför. Ytterligare åtgärder för att minska lönegapet mellan könen förväntas förbättra jämställdheten och den ekonomiska tillväxten.

(33)Hälsorelaterade åtgärder förväntas också leda till positiva strukturella förändringar i politiken och institutionerna. Framför allt förväntas hälso- och sjukvårdsreformerna förbättra tillgången till och kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänster och minska de regionala skillnaderna i tillhandahållandet av tjänster, vilket bidrar till bättre hälsoutfall.

(34)Genomförandet av de planerade investeringarna förväntas också leda till strukturella förändringar, främst genom deras förväntade positiva effekter på konkurrenskraften. De investeringar som syftar till att införa digitala lösningar inom bygg- och godstransportsektorerna förväntas få varaktiga effekter. Investeringar i utbyggnaden av bredbandsnät med mycket hög kapacitet i områden där marknaden har misslyckats bör bidra till att minska den digitala klyftan mellan stad- och landsbygd. Investeringar i transportinfrastruktur, såsom järnvägar, spårvagnar, järnvägsstationer och cykelvägar, förväntas också ha en varaktig inverkan på rörligheten och underlätta byten mellan olika hållbara transportsätt.

(35)Planens bestående inverkan kan också förstärkas genom synergieffekter mellan planen och andra program, inbegripet dem som finansieras genom de sammanhållningspolitiska fonderna, framför allt för att de på ett meningsfullt sätt kan hantera de djupt rotade territoriella utmaningarna och främja en balanserad utveckling.

Övervakning och genomförande

(36)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 h och kriterium 2.8 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av planen, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.

(37)I planen ingår förslag till en administrativ organisation för planens genomförande i linje med den process som inrättats inom ramen för förvaltningen av strukturfonderna. Planen ger en översikt över de planerade övervaknings- och rapporteringsarrangemangen och identifierar aktörerna och deras roller och ansvarsområden. Riigi Tugiteenuste Keskus (centrumet för statliga stödtjänster) fungerar som förvaltnings- och samordningsorgan. Centrumet och finansministeriet är de centrala avdelningarna med ansvar för samordning, övervakning och utvärdering, medan fackministerierna har till uppgift att genomföra och övervaka reformer och investeringar på sina respektive områden.

(38)Delmålen och målen är tydliga och realistiska, och de föreslagna indikatorerna för dessa delmål och mål är relevanta, acceptabla och störningståliga. De åtgärder som ingår i planen stöds av delmål och mål som är spridda över hela genomförandeperioden, även om genomförandet av ett antal projekt, inbegripet den största investeringen, inte planeras förrän 2026. Delmål och mål är också av betydelse för redan genomförda åtgärder som är stödberättigade i enlighet med artikel 17.2 i förordning (EU) 2021/241. För att motivera en begäran om utbetalning måste dessa delmål och mål ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt över tid.

(39)Medlemsstaterna bör säkerställa att ekonomiskt stöd inom ramen för faciliteten kommuniceras och bekräftas i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2021/241. Tekniskt stöd kan begäras inom ramen för det instrument för tekniskt stöd som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 4 för att bistå medlemsstaterna vid genomförandet av deras återhämtnings- och resiliensplaner.

Kostnader

(40)Den motivering som lämnats för de uppskattade totala kostnaderna för planen är i enlighet med artikel 19.3 i och kriterium 2.9 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i måttlig utsträckning (betyg B) rimlig och trovärdig och överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

(41)Estland har lämnat individuella kostnadsberäkningar för alla investeringar i återhämtnings- och resiliensplanen. Kostnadsberäkningarna har godkänts av godkänts av ett internt regeringsorgan, enheten för bidragsförvaltning vid avdelningen för stödutveckling vid centrumet för statliga stödtjänster. Kostnadsfördelningen är i allmänhet detaljerad och väl underbyggd. De finansiella programmen som ingår i planen anses stå i proportion till dessa sektorers storlek i Estland, och kostnaderna för dem bedöms vara rimliga och trovärdiga. För övriga åtgärder görs jämförelser med tidigare investeringar av liknande slag. Bedömningen av kostnadsberäkningarna och de styrkande dokumenten visar att de flesta kostnaderna är väl motiverade och rimliga. De belopp som föreslagits för finansiering bedömdes vara lämpliga, men ibland ganska höga jämfört med tidigare erfarenheter eller jämförbara projekt. Av detta skäl anses de motiveringar som lämnats endast vara rimliga i måttlig utsträckning. Slutligen överensstämmer de beräknade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.

Skydd av unionens ekonomiska intressen

(42)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen och de ytterligare åtgärder som anges i detta beslut är i enlighet med artikel 19.3 j och kriterium 2.10 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel som tillhandahålls enligt den förordningen och arrangemangen förväntas bidra till att man lyckas förebygga dubbel finansiering enligt den förordningen och andra unionsprogram. Detta påverkar inte tillämpningen av andra instrument och verktyg för att främja och genomdriva efterlevnaden av unionsrätten, inbegripet för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter, och för att skydda unionens finanser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 5 .

(43)Det kontrollsystem och de arrangemang som föreslås i Estlands återhämtnings- och resiliensplan baseras på robusta processer och strukturer som används i det befintliga nationella ramverket för genomförande av strukturfonderna. I planen beskrivs aktörerna och deras respektive roller och ansvarsområden i utförandet av internkontroller på ett tydligt sätt. Kontrollsystemet och andra relevanta arrangemang, bland annat för insamling och tillgängliggörande av alla standardiserade kategorier av uppgifter som anges i artikel 22.2 d i förordning (EU) 2021/241, är tillräckliga för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter när medlen används och för att undvika dubbel finansiering enligt förordning (EU) 2021/241 och andra unionsprogram.

(44)Enligt planen ska det befintliga integrerade informationssystemet, dvs. det operativa systemet för strukturfonderna, användas av alla institutioner som deltar i genomförandet av planen och att alla projekt inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen ska registreras i det informationssystemet. Information om projektet, såsom uppgifter om den sökande, allmänna projektuppgifter, mål, budget, finansieringskällor, mellanliggande och slutliga delmål och mål, information om genomförande, utbetalningar och förfaranden för bristande efterlevnad, bör lagras i det operativa systemet för strukturfonderna. Systemet bör också registrera alla revisioner av projekt och förvaltnings- och kontrollsystem och stödja den nödvändiga verifieringskedjan och rapporteringen enligt förordning (EU) 2021/241 när det gäller de olika åtgärderna, delmålen och målen.

(45)Den administrativa kapaciteten hos de centrala avdelningar som ansvarar för genomförandet och samordningen av planen, dvs. finansministeriet och centrumet för statliga stödtjänster, och de berörda sektorsministerierna är tillräcklig för att de ska kunna utföra sina planerade roller och uppgifter. Ett delmål bör tas med när det gäller antagandet, före den första begäran om utbetalning, av den förordning som fastställer det rättsliga mandatet för de olika organ som deltar i genomförandet av förordning (EU) 2021/241.

Återhämtnings- och resiliensplanens enhetlighet

(46)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 k och kriterium 2.11 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i måttlig utsträckning (betyg B) åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör samordnade insatser.

(47)Planen uppvisar enhetlighet inom varje del och har tematiska kopplingar och synergier mellan de olika delarna, särskilt de som rör den digitala omställningen och den gröna omställningen. På vissa områden uppnås dock inte fullständig enhetlighet. Även om planen omfattar betydande satsningar för att främja den gröna och den digitala omställningen och stödja ekonomisk tillväxt, skulle fler reformer för att stärka det sociala skyddsnätet, särskilt genom att bredda täckningen av arbetslöshetsförsäkringsförmåner, kunna bidra till att dämpa eventuella negativa effekter för vissa grupper. De betydande investeringarna i hälso- och sjukvårdsinfrastruktur kunde ha åtföljts av åtgärder för att öka antalet anställda inom hälso- och sjukvården för att avhjälpa bristerna. Det planeras fler åtgärder inom långvarig vård och omsorg, men man hade kunnat säkerställa bättre enhetlighet och inbördes koppling mellan dessa åtgärder genom bredare reformer för att förbättra tillgången till och kvaliteten på långvarig vård och omsorg. När det gäller planens åtgärder för utfasning av fossila bränslen i ekonomin hänger de i huvudsak samman med investeringar, medan konkreta åtgärder för att fasa ut oljeskiffer förväntas bli fastställda i den nationella utvecklingsplanen för energisektorn först i slutet av 2025, och bredare reformer, såsom grön beskattning, planeras inte alls. Generellt sett har planen större fokus på investeringar än reformer.

Jämställdhet och lika möjligheter

(48)Planen innehåller åtgärder som förväntas hjälpa Estland att ta itu med de utmaningar som jämställdhet och lika möjligheter för alla innebär, såsom de som direkt och indirekt syftar till att minska lönegapet mellan könen och tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning, såsom att underlätta tillgängligheten i boendemiljön. Åtgärden för digital kompetens bör bidra till att öka antalet kvinnor inom informations- och kommunikationstekniksektorn och på så sätt ta itu med könssegregeringen på arbetsmarknaden. Investeringarna för att stödja ungdomssysselsättningen bör hjälpa ungdomar att få arbete och på så sätt bidra till deras sociala delaktighet. Reformer och investeringar som ingår i planen bör minska de befintliga sociala, ekonomiska och regionala skillnaderna. Planen hänvisar till lagstiftningsinitiativ och politiska initiativ som förväntas komplettera reformerna och investeringarna som ingår i planen.

Självbedömning av säkerhet

(49)En självbedömning av säkerhet har inte lämnats, eftersom Estland inte har ansett det tillämpligt, i enlighet med artikel 18.4 g i förordning (EU) 2021/241.

Gränsöverskridande projekt och projekt som omfattar flera länder

(50)Planen omfattar byggandet av järnvägsterminalen för Rail Baltica Tallinn, utgångspunkten för Rail Baltica, ett gränsöverskridande projekt som förbinder de tre baltiska huvudstäderna och länderna med Polen och resten av unionen. Samarbete med Finland planeras i samband med genomförandet av åtgärden som syftar till att utveckla en virtuell assistent för tillgång till digitala offentliga tjänster.

Samrådsprocess

(51)Under beredningen av återhämtnings- och resiliensplanen genomförde Estland ett samrådsförfarande med viktiga berörda parter och allmänheten. Två omgångar seminarier med berörda parter anordnades under utarbetandet av planen i december 2020 och i april 2021. Seminarierna riktades tematiskt till olika grupper av berörda parter, nämligen lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter. Ett offentligt samråd om hela utkastet till återhämtnings- och resiliensplanen ägde rum i maj 2021.

(52)Estland planerar att ta hänsyn till de synpunkter som samlats in från berörda parter under samrådsförfarandet när de åtgärder som ingår i planen genomförs. För att säkerställa de berörda aktörernas egenansvar är det mycket viktigt att involvera alla berörda lokala myndigheter och parter, inbegripet arbetsmarknadens parter, under hela genomförandet av de investeringar och reformer som ingår i planen.

Positiv bedömning

(53)Efter kommissionens positiva bedömning av den estniska återhämtnings- och resiliensplanen då det konstaterades att planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna i förordning (EU) 2021/241, i enlighet med artikel 20.2 och bilaga V i den förordningen, ska det i detta beslut anges vilka reformer och investeringsprojekt som är nödvändiga för att genomföra planen, relevanta delmål, mål och indikatorer samt vilket belopp som unionen ställt till förfogande för planens genomförande i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd.

Ekonomiskt bidrag

(54)Den beräknade totala kostnaden för Estlands återhämtnings- och resiliensplan är 982 490 000 EUR. Eftersom planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de bedömningskriterier som anges i förordning (EU) 2021/241 och de beräknade totala kostnaderna för planen dessutom är högre än det högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Estland bör det ekonomiska bidrag som tilldelas för Estlands återhämtnings- och resiliensplan vara lika med det totala ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Estland.

(55)I enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 ska beräkningen av det högsta ekonomiska bidraget för Estland uppdateras senast den 30 juni 2022. I enlighet med artikel 23.1 i den förordningen bör ett belopp för Estland som inte överstiger det högsta ekonomiska bidrag som avses i artikel 11.1 a i den förordningen nu göras tillgängligt för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. När det högsta ekonomiska bidraget har uppdaterats ska rådet, på kommissionens förslag, om nödvändigt och utan onödigt dröjsmål ändra detta beslut för att inkludera det uppdaterade högsta ekonomiska bidrag som beräknats i enlighet med artikel 11.2 i den förordningen

(56)Det stöd som ska tillhandahållas kommer att finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på unionens vägnar på grundval av artikel 5 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 6 . Stödet bör betalas ut i delbetalningar när Estland på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen.

(57)Estland har begärt att 13 % av det ekonomiska bidraget ska betalas ut i form av förfinansiering. Förfinansieringen bör göras tillgänglig för Estland med förbehåll för ikraftträdandet av, och i enlighet med, det avtal som föreskrivs i artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241 (finansieringsavtalet).

(58)Detta beslut bör inte påverka resultatet av eventuella förfaranden för tilldelning av unionsmedel från något annat unionsprogram än faciliteten eller av förfaranden som rör snedvridningar av den inre marknadens funktion som kan komma att inledas, särskilt enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Beslutet befriar inte medlemsstaterna från kravet att i enlighet med artikel 108 i fördraget till kommissionen anmäla alla planerade statliga stödåtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Godkännande av bedömningen av planen

Härmed godkänns bedömningen av Estlands återhämtnings- och resiliensplan på grundval av kriterierna i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241. Reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen, arrangemangen och tidsplanen för övervakning och genomförande av planen, inbegripet relevanta delmål och mål, relevanta indikatorer för att mäta uppnåendet av planerade delmål och mål, samt arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till relevanta underliggande data anges i bilagan till detta beslut.

Artikel 2
Ekonomiskt bidrag

1.Unionen ska göra ett ekonomiskt bidrag i form av icke återbetalningspliktigt stöd motsvarande 969 299 213 EUR 7 tillgängligt för Estland. Ett belopp om 759 545 893 EUR ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. Om den uppdatering av beräkningen som föreskrivs i artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 resulterar i ett belopp för Estland som är lika med eller högre än 969 299 213 EUR ska ett ytterligare belopp om 209 753 320 EUR finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023. Om den uppdatering som föreskrivs i artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 leder till ett uppdaterat högsta ekonomiskt bidrag för Estland som understiger 969 299 213 EUR, ska skillnaden mellan det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget och beloppet 759 545 893 EUR vara tillgängligt för rättsliga åtaganden i enlighet med förfarandet i artikel 20.8 i förordning (EU) 2021/241 från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.

2.Kommissionen ska göra unionens ekonomiska bidrag tillgängligt för Estland i delbetalningar i enlighet med bilagan till detta beslut. Ett belopp om 126 008 898 EUR, motsvarande 13 % av det ekonomiska bidraget, ska göras tillgängligt i form av förfinansiering. Förfinansieringen och delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.

3.Förfinansieringen ska verkställas med förbehåll för ikraftträdandet av, och i enlighet med finansieringsavtalet. Förfinansieringen ska räknas av genom proportionella avdrag från delbetalningarna.

4.Delutbetalningarna ska verkställas i enlighet med finansieringsavtalet på villkor att det finns tillgängliga medel och att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/241 om att Estland på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. För att uppfylla kraven för utbetalning ska Estland ha uppnått delmålen och målen senast den 31 augusti 2026, förutsatt att de rättsliga åtaganden som avses i punkt 1 träder i kraft.

Artikel 3
Adressat

Detta beslut riktar sig till Republiken Estland.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordföranden

(1) EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

(2) Rådets förordning (EU) 2020/2094 av den 14 december 2020 om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-krisen, EUT L 433I, 22.12.2020, s. 23.

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/240 av den 10 februari 2021 om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd, EUT L 57, 18.2.2021, s. 1.

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1).

(6) Rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (EUT L 424, 15.12.2020, s. 1).

(7) Detta belopp motsvarar den slutliga tilldelningen efter avdrag för Estlands proportionella andel av utgifterna enligt artikel 6.2 i förordning (EU) 2021/241, beräknat i enlighet med metoden i artikel 11 i den förordningen.

Top

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 5.10.2021

COM(2021) 625 final

BILAGA

till

Förslag till rådets genomförandebeslut

om godkännande av bedömningen av Estlands återhämtnings- och resiliensplan

{SWD(2021) 285 final}

BILAGA

AVSNITT 1: REFORMER OCH INVESTERINGAR I ÅTERHÄMTNINGS- OCH RESILIENSPLANEN

1.Beskrivning av reformer och investeringar

A. DEL 1: Digital omvandling av företag

Syftet med denna del i Estlands återhämtnings- och resiliensplan är att främja den digitala omvandlingen av estniska företag och deras konkurrenskraft, särskilt på exportmarknaderna. Den ska ge ekonomiskt stöd till företag inom alla sektorer, med fokus på små och medelstora företag och mikroföretag, i olika skeden av deras digitala omvandling, samt särskilda bidrag till antagandet och införandet av digitala lösningar inom bygg- och godstransportsektorerna. Komponenten ska dessutom ta upp den centrala frågan om digital kompetens genom att öka medvetenheten bland chefer för små och medelstora företag och stödja kompetenshöjning och omskolning av specialister inom informations- och kommunikationsteknik (IKT).

Åtgärder som syftar till att stödja identifiering av exportmöjligheter och främjande av estniska företag utomlands ska genomföras i samverkan med verksamheten i Enterprise Estonia.

Komponenten stöder hanteringen av de landsspecifika rekommendationerna om investeringar i den digitala omställningen (landsspecifik rekommendation nr 3 från 2020) och om kompetensbrist (landsspecifik rekommendation nr 2 från 2019).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

A.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

1.1.Investering: Digital omvandling i företag

Syftet med åtgärden är att främja den digitala omvandlingen av företag, med särskilt fokus på små och medelstora företag och mikroföretag.

Åtgärden består i att ge ekonomiskt stöd till små och medelstora företag och mikroföretag i Estland från alla sektorer för verksamhet och investeringar som är relevanta för deras digitala omvandling. Detta ekonomiska stöd, som ska kompletteras med företagens egna medel, ska omfatta en eller flera av följande aspekter:

-införande av digital teknik,

-utveckling av industriella datamoln,

-industriell forskning, utveckling, testning och pilotverksamhet.

-genomförbarhetsstudier, rådgivnings- och stödtjänster.

-Personalutbildning.

Finansieringen ska fördelas genom öppna ansökningsomgångar.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med ansökningsomgångarna: i) verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 1 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 2 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 3 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 4 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

1.2.Investering: Utveckling av e-konstruktion

Syftet med åtgärden är att bidra till att påskynda den digitala omvandlingen av byggsektorn för att öka dess produktivitet, minska dess miljöavtryck och förbättra byggnaders kvalitet. Denna investering förväntas också främja ett bredare och effektivare utbyte av data mellan berörda parter.

Åtgärden består av tre olika delar:

(I)utveckling av programvarugränssnitt mellan den nationella plattformen för e-konstruktion (som håller på att utvecklas under överinseende av avdelningen för bygg- och bostadsfrågor vid ekonomi- och kommunikationsministeriet) och befintliga offentliga och privata informationssystem som används inom sektorn, i syfte att bland annat automatisera kontrollen av byggnaders överensstämmelse med olika lagstadgade krav samt utfärdandet av certifikat och tillstånd. Detta inbegriper utbildning av användare av plattformen för e-konstruktion (inklusive utveckling av utbildningsmaterial).

(II)stöd till införandet av internationella standarder och bästa praxis när det gäller digitalisering av byggnads- och fastighetsunderhåll, bland annat genom införande av ett klassificeringssystem för byggdata, inrättande av en databas över byggmaterial och byggprodukter, införande av BIM (byggnadsinformationsmodellering) på området fastighetsunderhåll.

(III) Stöd till projekt (som väljs ut genom öppna ansökningsomgångar) som syftar till att införa digitala byggverktyg och utveckla (även prototyputveckling) innovativa privata och offentliga tjänster som är kopplade till den nationella plattformen för e-konstruktion.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

1.3.Investering: Utveckling av digitala fraktsedlar

Syftet med åtgärden är att stödja digitaliseringen av informationsutbytet inom godstransporter på väg genom införandet av digitala fraktsedlar, i enlighet med förordning (EU) 2020/1056 om elektronisk godstransportinformation (eFTI), och därigenom bidra till en väl fungerande inre marknad.

Åtgärden består av stöd till

(I)tjänsteleverantörer vid inrättandet av eFTI-plattformar för att möjliggöra införandet av digitala fraktsedlar (eCMR – elektronisk fraktsedel).

(II)transport- och logistikföretag i samspelet mellan sina system och processer och eFTI-plattformarna, vilket gör det möjligt för dem att använda digitala fraktsedlar (eCMR).

Motsvarande projekt ska väljas ut genom två separata ansökningsomgångar.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

1.4.Reform: Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag

Syftet med reformen är att bidra till att stärka företagens kapacitet på ledningsnivå att styra och främja den digitala omställningen samt att säkerställa att det finns tillräckligt med IKT-personal med aktuella färdigheter och kunskaper, så att estniska företag fullt ut kan utnyttja de möjligheter som den digitala omställningen erbjuder. Det syftar också till att erbjuda nya karriärmöjligheter för både anställda och arbetslösa genom kompetenshöjning och omskolning inom IKT samt genom ett bättre erkännande av färdigheter som förvärvats utanför det formella lärandet. Åtgärden syftar också till att öka kvinnors deltagande i IKT-utbildning och IKT-yrken.

Åtgärden består av följande fyra delar:

(I)utbildning av företagsledare (särskilt små och medelstora företag) i syfte att öka deras IKT-färdigheter och -kunskaper och öka deras medvetenhet om de potentiella vinsterna av användningen av IKT.

(II)en översyn av innehållet i och organisationen av utbildningen av IKT-experter, med beaktande av den senaste tekniska utvecklingen, den växande betydelsen av cybersäkerhet och företagens behov.

(III) Ett pilotprojekt för att omforma kvalifikationsramen för IKT-specialister.

(IV) Kompetenshöjning och omskolning av IKT-specialister, bland annat inom cybersäkerhet.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

1.5.Reform: Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader

Syftet med åtgärden är att öka exportkapaciteten och konkurrenskraften hos estniska företag, särskilt inom IKT-sektorn. Åtgärden förväntas vara särskilt relevant för små och medelstora företag. Den ska också utnyttja de möjligheter som digitala verktyg erbjuder.

Åtgärden består av tre delåtgärder:

(I)utveckling av exportstrategier som är inriktade på specifika länder eller regioner.

(II)inrättande av företagscentrum på viktiga exportmarknader.

(III) Främjande av estniska produkter och tjänster (särskilt från IKT-sektorn) genom fysiska, virtuella eller hybrida uppdrag och evenemang.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

1.5.1.Delreform: Landstrategier och regionala strategier

Denna delreform består i att utveckla en rad omfattande exportstrategier som är inriktade på viktiga målländer och målregioner, dvs. de som utgör en stor tillväxtpotential för estniska företag. De ska innehålla särskilda kapitel om exportmöjligheter för IKT-sektorn och, mer allmänt, digitala lösningar som utvecklats inom olika tillämpningsområden (t.ex. styrning, utbildning eller transport).

Dessa strategier syftar till att ge råd till företag som går in på eller redan är verksamma på de berörda marknaderna.

De länder och regioner som ska omfattas av strategierna ska identifieras genom en analys som ska genomföras som en del av genomförandet av denna delåtgärd.

Genomförandet av denna åtgärd ska genomföras i samverkan med den verksamhet som bedrivs av Enterprise Estonia, bland andra partner.

1.5.2.Delreform: Innovativa företagscentrum på viktiga exportmarknader

Denna delreform består i att etablera affärscentrum i sju utländska länder (inom och/eller utanför unionen) som betraktas som viktiga exportmarknader. Dessa företagscentrum ska innehålla lämplig utrustning för fysiska, virtuella och hybridmöten, mottagningar och presentationer som kommer att anordnas av estniska företag inom alla sektorer med inriktning på den specifika marknaden. Utrustningen kan också användas utifrån, för introduktion till alla potentiella kunder till ett kluster eller ett visst företag i Estland. Företagscentrumen ska bidra till att främja estniska företag, stödja dem lokalt i deras exportverksamhet och bidra till att locka utländska investerare. Verksamheten vid företagscentrumen ska bedrivas i samverkan med den verksamhet som bedrivs av bl.a. Enterprise Estonia.

Lokaliseringen av affärscentrumen ska fastställas efter en analys som ska utföras som en del av genomförandet av denna delåtgärd.

1.5.3.Delreform: Effektgrupper för global e-export och virtuella scener

Denna delreform består i att inrätta grupper av företrädare för både offentliga myndigheter och andra intressenter, särskilt privata företag, och stödja dessa gruppers marknadsföring av estniska produkter och tjänster (särskilt från IKT-sektorn) genom uppdrag och deltagande i fysiska, virtuella eller hybrida evenemang.

Genomförandet av denna delreform omfattar också en förstärkning av främjandet av estniska produkter och tjänster vid större evenemang med hjälp av digitala verktyg. De så kallade virtuella scenerna ska skapa fler möjligheter till deltagande för estniska intressenter och lyfta fram estniska digitala lösningar. Dessa virtuella scener ska bestå av tekniska lösningar som kombinerar fysiska och digitala element för att antingen göra det möjligt för ett exportrelaterat evenemang i Estland att nå en global publik, eller estniska exportörer att delta i globala evenemang som anordnas utomlands.

Genomförandet av denna åtgärd ska genomföras i samverkan med den verksamhet som bedrivs av Enterprise Estonia, bland andra partner.

A.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Måttenhet	Utgångsvärde	Målvärde	Kvartal	År
1	1.1 Digital omvandling i företag	Delmål	Inbjudan att lämna förslag med tilldelningskriterier och tilldelningsvillkor	Offentliggörande av meddelandet om ansökningsomgång				2 kv.	2022	En inbjudan att lämna förslag till stöd för den digitala omvandlingen av företag, tillsammans med tilldelningskriterierna, ska offentliggöras av ekonomi- och kommunikationsministeriet. Utvärderingskriterierna och villkoren för beviljande av stöd ska fastställas på grundval av en analys av de estniska företagens behov och åtgärdens förväntade effekter. Kriterierna för stödberättigande ska också säkerställa att de utvalda projekten uppfyller den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
2	1.1 Digital omvandling i företag	Mål	Beviljande av bidrag		Antal företag som beviljas bidrag	0	110	4 kv.	2023	Antal företag som ska beviljas bidrag av ekonomi- och kommunikationsministeriet för att stödja deras digitala omvandling i enlighet med inbjudan att lämna förslag.
3	1.1 Digital omvandling i företag	Mål	Beviljande av bidrag		Antal företag som beviljas bidrag	110	230	4 kv.	2025	Antal företag som ska beviljas bidrag av ekonomi- och kommunikationsministeriet för att stödja deras digitala omvandling i enlighet med inbjudan att lämna förslag.
4	1.2 Utveckling av e-konstruktion	Delmål	Antagande av internationella standarder och bästa praxis för användning av digital teknik inom byggsektorn	Antagande av internationella standarder och bästa praxis				4 kv.	2024	Arbetet med att anta internationella standarder och bästa praxis för användning av digital teknik vid byggande och förvaltning av byggnader ska ledas och samordnas av ekonomi- och kommunikationsministeriet genom införandet av ett klassificeringssystem för byggdata, inrättandet av en allmänt tillgänglig databas för byggmaterial och byggprodukter och införandet av modellering av byggnadsinformation på området fastighetsunderhåll.
5	1.2 Utveckling av e-konstruktion	Delmål	Tillgång till offentliga tjänster på e-konstruktionsplattformen	Ibruktagande av gränssnitt mellan plattformen för e-konstruktion och tillhörande offentliga tjänster				4 kv.	2025	De offentliga tjänster som anges i utvecklingsplanen för e-konstruktion ska utvecklas, tas i drift och offentliggöras på e-konstruktionsplattformen. Utbildningsmaterial ska också göras tillgängligt för användarna. Detta omfattar tjänster som rör den bebyggda miljön, såsom byggnads- och planeringstillstånd, fastighetsregister (loggbok) och renoveringspass.
6	1.2 Utveckling av e-konstruktion	Mål	Slutförande av utvecklings- och prototypprojekt		Antal avslutade projekt	0	120	4 kv.	2025	Antal slutförda projekt för utveckling och/eller genomförande av digitala byggverktyg och prototyper för innovativa digitala lösningar som bygger på e-konstruktionsplattformen.
7	1.3 Utveckling av digitala fraktsedlar	Mål	utveckling av eFTI-plattformar (Electronic Freight Transport Information – elektronisk godstransportinformation)		Antal startade projekt	0	5	2 kv.	2023	Antal projekt som utvecklar en eFTI-plattform och som har fått ett positivt bidragsbeslut.
8	1.3 Utveckling av digitala fraktsedlar	Mål	Utveckling av eCMR:s gränssnitt (elektroniska fraktsedlar)		Antal startade projekt	0	270	4 kv.	2024	Antal projekt som gör det möjligt för transport- och logistikföretag att anslutas till eFTI-plattformar och använda eCMR som har fått ett positivt bidragsbeslut.
9	1.3 Utveckling av digitala fraktsedlar	Mål	Totalt antal avslutade projekt		Antal avslutade projekt	0	275	4 kv.	2025	Antal genomförda eFTI- och eCMR-projekt som bidrar till införandet av digitala fraktsedlar.
10	1.3 Utveckling av digitala fraktsedlar	Delmål	Efterhandsutvärdering av utvecklingen och införandet av digitala fraktsedlar	Ekonomi- och kommunikationsministeriets efterhandsutvärdering				2 kv.	2026	Ett externt organ ska analysera stödåtgärdens inverkan på sektorn för godstransporter på väg och lägga fram en utvärderingsrapport som ska antas av ekonomi- och kommunikationsministeriet.
11	1.4 Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Delmål	Ikraftträdande av sekundärlagstiftning som fastställer villkoren för stöd till utveckling av digitala färdigheter	Sekundärrättens ikraftträdande				2 kv.	2022	Den sekundärlagstiftning som är nödvändig för tillämpning och tilldelning av stöd ska träda i kraft. Stödvillkoren ska fastställas genom ett ministerdekret som ska samordnas med finansministeriet och centrumet för statliga stödtjänster. Ministerdekretet ska bestå av följande delar: — syftet med åtgärden, — beskrivning av den verksamhet som får stöd, — grupper som skall gynnas av programmet och målgrupper, — villkor för genomförande, — stödberättigande kostnader och använda förenklingar, — betalningsvillkor, — villkor för rapportering och övervakning.
12	1.4 Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Mål	Inskrivning i utbildningsverksamhet		Antal deltagare	0	500	4 kv.	2023	Antal personer som deltar i utbildningsverksamhet som får stöd inom ramen för denna åtgärd, bestående av medvetandehöjande åtgärder riktade till chefer för små och medelstora företag samt kompetenshöjning och omskolning av IKT-specialister. Minst 35 % av deltagarna i denna utbildningsverksamhet ska vara kvinnor.
13	1.4 Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Mål	Slutförande av utbildningsverksamhet		Antal deltagare	0	2 000	2 kv.	2026	Antal personer som har slutfört sin utbildning genom den utbildningsverksamhet som stöds inom ramen för denna åtgärd, inbegripet medvetandehöjande åtgärder för chefer för små och medelstora företag samt kompetenshöjning och omskolning för IKT-specialister. Minst 35 % av de deltagare som har slutfört denna utbildningsverksamhet ska vara kvinnor.
14	1.4 Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Mål	Antal nya moduler för kompetenshöjning och omskolning		Antal kursplaner som registrerats i Estlands system för utbildningsinformation (EHIS).	0	5	4 kv.	2023	Antal fortbildnings- och omskolningsmoduler som utvecklats med detaljerat utbildningsinnehåll, struktur och utbildningsmaterial för att tillhandahålla utbildning med anknytning till digitala färdigheter. Nya kursplaner för dessa moduler ska registreras i Estlands informationssystem för utbildning (EHIS).
15	1.4 Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företag	Mål	Översyn av kvalifikationsstandarder för IKT-specialister.		Antal kvalifikationsstandarder som analyserats och anpassats vid behov	0	5	4 kv.	2024	Antal fastställda kvalifikationsstandarder för IKT-specialister från det nationella registret över kvalifikationsstandarder som har analyserats och anpassats vid behov.
16	1.5 Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader 1.5.1 Landsstrategier och regionala strategier	Delmål	Utarbetande av strategier	Slutförande av förberedande uppgifter				2 kv.	2022	De förberedande uppgifter som krävs för att utarbeta exportstrategier ska slutföras. Dessa uppgifter omfattar följande: — en analys av vilka externa marknader som är viktiga för att utveckla strategier, en analys av företagens intressen, en kartläggning av exportföretagens behov av att öka sin konkurrenskraft på exportmarknaderna, Rangordning av behoven.
17	1.5 Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader 1.5.1 Landsstrategier och regionala strategier	Delmål	Upphandling av studier	Undertecknande av kontrakt				2 kv.	2024	Anbud för utarbetande av strategier och produktpaket i syfte att erhålla detaljerad marknadsinformation om utländska marknader ska genomföras av utrikesministeriet. Motsvarande kontrakt ska undertecknas.
18	1.5 Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader 1.5.1 Landsstrategier och regionala strategier	Mål	Antal landsstrategier och regionala exportstrategier		Antal offentliggjorda strategier	0	13	2 kv.	2026	Antal nationella och/eller regionala exportstrategier som ska utarbetas. Dessa strategier ska innehålla omfattande analyser och tillhandahålla proaktiv smart rådgivning till företag som kommer in på och är verksamma på utländska marknader.
19	1.5 Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader 1.5.2 Innovativa företagscentrum på viktiga exportmarknader	Delmål	Förberedande analys för att definiera företagscentrumens innehåll och lokalisering	Framläggande av en förberedande analys				2 kv.	2022	Utrikesministeriet ska göra en förberedande analys som gör det möjligt att fastställa företagscentrumens innehåll och lokalisering. Analysen ska visa var man kan inrätta affärscentrum för att öka efterfrågan på estnisk-tillverkade produkter och tjänster på exportmarknaderna.
20	1.5 Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader 1.5.2 Innovativa företagscentrum på viktiga exportmarknader	Mål	Antal öppnade affärscentrum		Antal företagscentrum	0	7	2 kv.	2026	Antal affärscentrum som öppnats av utrikesministeriet för att hjälpa företag att komma in på och bedriva verksamhet på viktiga exportmarknader samt för att hjälpa dem att främja estnisk-tillverkade produkter och tjänster på ett sätt som tar hänsyn till särdragen i det lokala företagsklimatet och den lokala företagskulturen.
21	1.5 Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader 1.5.3 Effektgrupper för global e-export och virtuella scener	Delmål	Inrättande av effektgrupper och val av destinationer för globala digitala uppdrag	Beslut om sammansättningen av effektgrupperna och destinationerna för de globala digitala uppdragen				2 kv.	2022	På grundval av en analys ska utrikesministeriet välja ut globala digitala destinationer och effektgrupper för att öka mervärdet av Estlands export av digitala tjänster, öka exportkapaciteten hos estniska företag, bland annat IKT-företag, och locka till sig ytterligare utländska investeringar för innovation.
22	1.5 Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader 1.5.3 Effektgrupper för global e-export och virtuella scener	Mål	Antal tjänsteresor som genomförts av de globala konsekvensgrupperna och antal större evenemang där Estland representerats genom ”virtuella scener”.		Totalt antal tjänsteresor och evenemang som genomförts	0	29	2 kv.	2026	Minst 14 uppdrag ska genomföras av de globala effektgrupper som inrättats av utrikesministeriet för att öka mervärdet av Estlands export av digitala tjänster, öka exportkapaciteten hos estniska företag, bland annat IKT-företag, och locka till sig ytterligare utländska investeringar för innovation. Estland ska företrädas genom virtuella scener vid minst 15 evenemang.

B. DEL 2: Att påskynda den gröna omställningen i företagen

B.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Syftet med den estniska planen för återhämtning och resiliens är att påskynda den gröna omställningen inom företagssektorn i Estland och att utnyttja de affärsmöjligheter som den utgör. Komponenten består av två reformer och sex investeringar och syftar till att stödja utvecklingen av grön teknik, öka grön FoU och innovationsförmåga och resurseffektivitet, införa nya affärsmodeller och förbättra färdigheter och expertis på områden som rör den gröna omställningen. Åtgärderna inom denna del syftar till en övergripande strategi för den gröna omställningen som tar itu med centrala marknadsmisslyckanden och underlättar det tekniska och beteendemässiga genombrottet för att öka näringslivets konkurrenskraft. Åtgärderna stöder också ytterligare utveckling av kapitalmarknaden och företagsklimatet.

Komponenten stöder hanteringen av de landsspecifika rekommendationerna om att stödja små och medelstora företags innovationsförmåga och fokusera investeringarna på den gröna omställningen, säkerställa tillräcklig tillgång till finansiering (landsspecifik rekommendation 3 från 2020) och om kompetensbrist (landsspecifik rekommendation nr 2 från 2019).

2.1.Reform: Grön övergång för företag

Syftet med reformen är att förbättra den gröna omställningen inom näringslivet, som förväntas få ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelar genom att göra befintliga företag mer effektiva och miljövänliga (resurseffektivitet, nya gröna övergångscertifikat och marknadstillstånd för produkter) och genom att stödja framväxten av nya företag för grön teknik (utveckling och spridning av grön teknik, nya möjligheter till tillvaratagande av bioresurser).

Reformen ska bestå av inrättandet av en brett upplagd arbetsgrupp för grön omställning för att främja samarbete mellan intressenter inom grön teknik och antagande av lagstiftning som krävs för genomförandet av de fem kompletterande investeringarna: 1. Grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning. 2. Program för utveckling av grön teknik. 3 modernisering av tillverkningsföretagens affärsmodeller. 4. Införande av resurseffektiv grön teknik. och 5. Grön fond.

Reformen är kopplad till del 1 eftersom digitalisering och automatisering bidrar till utvecklingen av grön teknik och grön omställning inom näringslivet.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2022.

2.2.Investering: Grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning

Syftet med investeringen är att säkerställa tillgången till expertis av hög kvalitet för att genomföra den gröna omställningen i företagen. Investeringen består i införande av uppdaterade program för kompetenshöjning och omskolning för vuxna och modernisering av studieprogrammen inom högre utbildning och yrkesutbildning samt utveckling och pilotprojekt av mer flexibla utbildningsprogram som erbjuder mikromeriter, med beaktande av den gröna ekonomins framtida behov.

Grön kompetens definieras som färdigheter som behövs för arbetstillfällen som bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser, förbättrar energi- och resurseffektiviteten och inbegriper ett bredare införande av principer för den cirkulära ekonomin. I samarbete med berörda parter ska yrkesstandarder och kompetensprofiler uppdateras och, när så är lämpligt, nya profiler utvecklas, med angivande av förväntade läranderesultat och val av särskilda områden med störst inverkan på den gröna omställningen. Omskolningsmöjligheter ska erbjudas personer som arbetar inom sektorer som redan påverkas av den gröna omställningen (energi, transport, avfallshantering, Nya branscher och sektorer med potential att skapa arbetstillfällen som härrör från eller är kopplade till den gröna omställningen) och till dem som vill byta karriär.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

2.3.Investering: Program för utveckling av grön teknik

Investeringen syftar till att bidra till företagens gröna omställning genom att främja utveckling och spridning av innovativ grön teknik. Investeringen förväntas öka antalet forskningsintensiva företag inom grön teknik på marknaden och stödja ekosystem för nystartade företag. Investeringen består av stöd till uppstartsföretag och utvecklingskluster med inriktning på integrerade gröna tekniklösningar genom olika utvecklingstjänster (inklusive acceleratorer, företagskuvöser, företagsutveckling, prototyputveckling, pilotprojekt) och förbättring av samarbetet mellan olika typer av organisationer och aktörer som redan är aktiva på marknaden (den akademiska världen, företag, andra intressenter).

Investeringens fokus ska ligga på energi- och resurseffektivitet, främjande av den cirkulära ekonomin, nya affärsmodeller, digitalisering och automatisering. De projekt som får stöd inom ramen för investeringen ska bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och öka resursproduktiviteten i Estland.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

2.4.Investering: Modernisering av tillverkningsföretagens affärsmodeller

Syftet med investeringen är att stödja förändringar av affärsmodeller inom tillverkningsindustrin för att säkerställa att estniska produkter överensstämmer med miljö- och klimatmålen, inbegripet med principerna för den cirkulära ekonomin, och öka tillverkningsföretagens konkurrenskraft. Åtgärden ska stödja projekt som moderniserar tillverkningsföretagens affärsmodeller med anknytning till klimat- och miljömål. Projekten ska väljas ut på grundval av en inbjudan att lämna förslag.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i inbjudan att lämna förslag: i) verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 5 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 6 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 7 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 8 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

2.5.Investering: Användning av resurseffektiv grön teknik

Syftet med investeringen är att förbättra företagens resurseffektivitet, inbegripet energieffektivitet, med särskild inriktning på tillvaratagande av underutnyttjade bioresurser såsom restprodukter och biprodukter. Investeringen syftar till att stödja innovation inom produktionsteknik och produktutveckling i företag och bidrar till lösningar för den cirkulära ekonomin.

Åtgärden ska stödja två typer av investeringar:

-främjande av resurseffektiv grön teknik för industrianläggningar.

-tillvaratagande av bioresurser.

Projekten ska väljas ut på grundval av en inbjudan att lämna förslag. De viktigaste kriterierna för att välja ut projekt som ska få bidrag ska , beroende på relevans, inbegripa effektivitet när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser, resurseffektivitet, kostnadseffektivitet, minskning av restprodukter och avfallsgenerering, mervärde för bioresurser och innovationsförmåga hos de lösningar som ska utvecklas.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i inbjudan att lämna förslag: i) verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 9 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 10 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 11 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 12 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

2.6.Investeringar: Grön fond

Syftet med investeringen är att tillhandahålla kapital för utveckling av ny grön teknik på strategiska områden som energi, jordbruk, livsmedelsindustri, transport och logistik, material och kemisk industri. Den gröna fonden ska tillhandahålla finansiering till företag och sektorer vars produkter, tjänster eller processer kännetecknas av forskningsintensiv grön teknik och vars verksamhet bidrar till att lösa miljöproblem, utveckla nya produkter, tjänster eller tekniker som minskar eller fångar upp utsläpp av växthusgaser eller drivs av ekodesignkrav. Investeringar ska göras i hållbara projekt, med beaktande av EU:s taxonomiförordning.

Åtgärden ska genomföras som ett finansieringsinstrument som en del av ett bredare investeringsprogram för grön teknik som tillhandahåller kapitalinvesteringar till företag i form av direkta kapitalinvesteringar och genom riskkapitalfonder som förvaltas av förvaltaren av den offentliga fonden SmartCap.

Åtgärden ska överensstämma med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Det rättsliga avtal som undertecknats mellan Estland och SmartCap och den efterföljande investeringspolitiken för den gröna fonden ska

I.kräva tillämpning av kommissionens tekniska vägledning om hållbarhetssäkring för InvestEU-fonden, och

II.kräva att företag som erhöll mer än 50 % av sina intäkter under det föregående räkenskapsåret från följande verksamheter och/eller tillgångar antar och offentliggör planer för en grön omställning: i) verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet användning i efterföljande led 13 , ii) verksamhet och tillgångar inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 14 , iii) verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 15 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 16 , och iv) verksamhet och tillgångar där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön, och

III.kräver att SmartCap kontrollerar efterlevnaden av stödmottagarens relevanta miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå för alla transaktioner, även de som är undantagna från hållbarhetssäkring.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

2.7.Investering: Skapa möjligheter för användning av förnybar grön vätgasteknik

Syftet med investeringen är att stödja införandet och piloten av vätgasintegrerade värdekedjor från energiproduktions- och leveranslösningar till slutlig förbrukning i olika tillämpningsområden.

De projekt som ska finansieras ska väljas ut genom ansökningsomgångar. Ansökningsomgången är öppen för projekt från alla ekonomiska sektorer. Den el som används för att producera vätgas måste produceras från förnybar energi och användningen av grön vätgas ska ske i Estland.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i inbjudan att lämna förslag: i) verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 17 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 18 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 19 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 20 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

B.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Måttenhet	Kvantitativa indikatorer (för mål)		Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
						Utgångsvärde	Målvärde	Kvartal	År
23	2.1 Grön omställning för företag	Delmål	Inrättande av en arbetsgrupp för grön omställning som ska genomföra och övervaka den gröna omställningen.	Inrättande av en arbetsgrupp och arbetsgrupper			<<<<<<<<<<<<<<<<<	4 kv.	2021	Miljöministeriet ska reformera den befintliga arbetsgruppen för grön teknik (som inrättades 2020) i RRP:s arbetsgrupp för grön omställning för att samordna åtgärderna för företagens gröna omställning och förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan den offentliga sektorn, intressenter och intressegrupper. Nödvändiga arbetsgrupper ska inrättas för särskilda åtgärder.
24	2.1 Grön omställning för företag	Delmål	Antagande av handlingsplanen för den cirkulära ekonomin av arbetsgruppen för grön omställning	Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin har antagits				4 kv.	2022	Arbetsgruppen för grön omställning ska se över befintlig verksamhet inom den cirkulära ekonomin och olika handlingsplaner till en enda handlingsplan för den cirkulära ekonomin som kommer att leda Estlands övergång till cirkulär ekonomi.
25	2.2 Grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning	Delmål	Ikraftträdande av sekundärlagstiftning som fastställer villkoren för stöd till utveckling av grön kompetens	Sekundärrättens ikraftträdande				2 kv.	2022	Den sekundärlagstiftning som är nödvändig för tillämpning och tilldelning av stöd ska träda i kraft. Den ska innehålla bestämmelser som säkerställer att alla åtgärder som får stöd inom ramen för denna åtgärd är inriktade på områden som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser eller anpassning till klimatförändringar.
26	2.2 Grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning	Mål	Antal moduler för kompetenshöjning och omskolning		Antal moduler	0	5	4 kv.	2023	Antal fortbildnings- och omskolningsmoduler som tagits fram, inklusive detaljerat utbildningsinnehåll, struktur och utbildningsmaterial för att tillhandahålla utbildning med anknytning till grön kompetens.
27	2.2 Grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning	Mål	Personer som deltar i kompetenshöjnings- och omskolningsprogram		Antal deltagare	0	2 830	2 kv.	2026	Antal personer som har slutfört en av de kurser som stöds genom denna åtgärd.
28	2.3 Utvecklingsprogram för grön teknik	Delmål	Inrättande av en arbetsgrupp som ska planera och inrätta utvecklingsprogrammet.	Rekrytering av projektledare och inrättande av en arbetsgrupp				4 kv.	2021	En projektledare ska rekryteras och en bred grupp av intressenter ska inrättas för att samordna planering och genomförande av investeringar. Den projektansvariges roll ska fastställas för att samla in information från marknadsaktörer och utforma nödvändiga stödåtgärder och upphandling. Arbetsgruppen ska bestå av parter som deltar i utvecklingen av entreprenörskap och åta sig att sammanträda minst tre gånger per år för att bedöma utvecklingen av investeringsrelaterad verksamhet och lämna rekommendationer för ytterligare åtgärder. Arbetsgruppen ska utarbeta bestämmelser om urval av åtgärder som ska stödjas inom ramen för utvecklingsprogrammet på ett sådant sätt att det säkerställs att varje åtgärd direkt bidrar antingen till att minska utsläppen av växthusgaser eller till att stödja anpassningen till klimatförändringarna.
29	2.3 Utvecklingsprogram för grön teknik	Delmål	Inrättande av utvecklingsprogrammet för grön teknik	Undertecknade kontrakt för alla utvecklingskluster och stödåtgärder som utformats och öppnats				2 kv.	2024	Förfarandena för offentlig upphandling för minst 5 utvecklingskluster ska slutföras och kontrakten ska tilldelas de vinnande parterna. Stödåtgärder ska utformas och deras första omgångar ska vara öppna för minst 10 nystartade företag. Urvalsprocesserna ska säkerställa att varje åtgärd som får stöd direkt bidrar antingen till att minska utsläppen av växthusgaser eller till att stödja anpassningen till klimatförändringarna.
30	2.3 Utvecklingsprogram för grön teknik	Mål	Antal kluster som får stöd genom programmet för grön teknikutveckling		Antal kluster	0	5	2 kv.	2026	Antal kluster som får stöd genom utvecklingsprogrammet.
31	2.3 Utvecklingsprogram för grön teknik	Mål	Antal nystartade företag som fått stöd genom programmet för grön teknikutveckling och som har fått privata investeringar		Antal nystartade företag	0	10	2 kv.	2026	Antal nystartade företag som fått stöd genom utvecklingsprogrammet och som har fått medel från privata investerare under eller efter utvecklingsprogrammet.
32	2.4 Modernisering av tillverkningsföretagens affärsmodeller	Delmål	Ikraftträdande av ministerdekretet om villkoren för beviljande av bidrag	Ikraftträdande av ministerdekretet				2 kv.	2022	Villkoren för beviljande av stöd fastställs genom dekret av ansvarig minister. De krav som fastställs ska omfatta kriterier för stödberättigande för att säkerställa att de utvalda projekten uppfyller kraven i den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom en uteslutningslista och överensstämmelse med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Kriterierna för urval/stödberättigande ska ange att de verksamheter och/eller företag som får stöd bidrar till en klimatneutral ekonomi, motståndskraft och anpassning till klimatförändringarna, inbegripet mål för den cirkulära ekonomin, såsom internt genomförande av principer för cirkulär ekonomi, överföring av transporter och lagring av företag till nya stiftelser.
33	2.4 Modernisering av tillverkningsföretagens affärsmodeller	Mål	Antal stödda projekt		Antal projekt	0	70	4 kv.	2025	Projekt som har fått en bidragsutbetalning i enlighet med de villkor för stödberättigande som anges i inbjudan att lämna förslag för att införa affärsmodeller som stöder övergången till en klimatneutral ekonomi, motståndskraft och anpassning till klimatförändringar, inbegripet målen för den cirkulära ekonomin.
34	2.5 Införande av resurseffektiv grön teknik	Delmål	Offentliggörande av förslagsinfordran för bidrag	Offentliggörande av meddelandet om ansökningsomgång för bidrag				2 kv.	2022	Inbjudan att lämna förslag till stöd för resurseffektiv grön teknik och tillvaratagande av bioresurser ska offentliggöras och vara öppen för ansökningar, inbegripet kriterier för stödberättigande för att säkerställa att de utvalda projekten uppfyller kraven i den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom en undantagslista och överensstämmelse med relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. I kriterierna för urval/stödberättigande ska det anges att den verksamhet och/eller de företag som får stöd bidrar till en klimatneutral ekonomi, motståndskraft och klimatanpassning.
35	2.5 Införande av resurseffektiv grön teknik	Mål	Antal kontrakt som tilldelats efter förslagsinfordran		Tilldelade kontrakt	0	25	4 kv.	2023	Tilldelning av kontrakt till minst 25 projekt som valts ut inom ramen för den konkurrensutsatta ansökningsomgången, för miljövänlig teknik för industrianläggningar och för tillvaratagande av bioresurser, i enlighet med kravspecifikationen.
36	2.5 Införande av resurseffektiv grön teknik	Mål	Antal avslutade projekt		Antal projekt	0	25	2 kv.	2026	Antal slutförda projekt för att förbättra resurseffektiviteten genom att förbättra grön teknik och bioresurser, på grundval av ansökningsomgångar och fastställda kriterier för stödberättigande.
37	2.6 Grön fond	Delmål	Undertecknande av avtal mellan ekonomi- och kommunikationsministeriet och SmartCap	Undertecknande av avtal				4 kv.	2021	Ett avtal ska undertecknas mellan ekonomi- och kommunikationsministeriet och SmartCap om förvaltningen av den gröna fonden. Avtalet ska innehålla — Investeringsmål för investeringar i företag och verksamheter som bidrar till en klimatneutral ekonomi och till att förbättra motståndskraften mot klimatförändringar, inbegripet medvetandehöjande åtgärder, — Kriterier för stödberättigande för efterlevnad av den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för stödmottagare som får stöd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutningar och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
38	2.6 Grön fond	Delmål	SmartCap antar investeringspolicydokumentet	Investeringspolicydokument antaget av SmartCap				4 kv.	2021	SmartCap ska anta investeringspolicyn för den gröna fonden, i linje med det avtal som undertecknats mellan ekonomi- och kommunikationsministeriet och SmartCap, inbegripet investeringsmålen och kriterierna för stödberättigande för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för stödmottagare som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning samt kravet på att stödmottagare som erhållit mer än 50 % av sina intäkter under det föregående räkenskapsåret ska offentliggöra verksamheter eller gröna tillgångar i den gröna förteckningen.
39	2.6 Grön fond	Mål	Investeringsvolym i riskkapitalfonder eller investeringar i eget kapital i företag		Investerat kapital (i euro)	0	60 000 000	4 kv.	2024	Den gröna fonden ska investera minst 60 miljoner EUR i riskkapitalfonder eller företag i enlighet med investeringspolicyn.
40	2.6 Grön fond	Mål	Investeringsvolym i riskkapitalfonder eller investeringar i eget kapital i företag		Investerat kapital (i euro)	60 000 000	100 000 000	2 kv.	2026	Den gröna fonden ska investera minst 100 miljoner EUR i riskkapitalfonder eller företag i enlighet med investeringspolicyn.
41	2.7 Skapa möjligheter för användning av förnybar grön vätgasteknik	Delmål	Ikraftträdande av ministerdekretet om villkoren för beviljande av stöd	Ikraftträdande av ministerdekretet				4 kv.	2022	Utarbetande av urvalskriterier för projekt och ikraftträdande av ministerdekretet om villkoren för beviljande av stöd till projekt med anknytning till integrerad teknik för grön vätgas. Kravspecifikationerna för detta stöd ska omfatta kriterier för stödberättigande som säkerställer att målen för de utvalda projekten är förenliga med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
42	2.7 Skapa möjligheter för användning av förnybar grön vätgasteknik	Delmål	Teknik och utrustning för att skapa fullständiga värdekedjor för grön vätgas	Upphandling, installation och idrifttagande av teknik och utrustning				1 kv.	2025	Nödvändig utrustning för produktion av grön vätgas ska köpas in, installeras och tas i drift av projektansvariga som valts ut i förslagsinfordran.
43	2.7 Skapa möjligheter för användning av förnybar grön vätgasteknik	Mål	Bidrag till förnybar grön vätgasteknik motsvarande minst 49.49 miljoner euro		EUR	0	49 490 000	2 kv.	2026	Bidrag ska tilldelas investeringar i teknik för grön vätgas baserad på förnybara energikällor i linje med investeringspolicyn, motsvarande minst 49,49 miljoner EUR.

B. DEL 3: Digital stat

Med utgångspunkt i det framgångsrika införandet av digital teknik för tillhandahållande av offentliga tjänster i Estland under de senaste åren syftar denna del i Estlands återhämtnings- och resiliensplan till att ytterligare uppgradera de digitala förvaltningstjänsterna, särskilt i fråga om användarcentra och motståndskraft (även mot bakgrund av de växande cybersäkerhetshoten). Komponenten innehåller åtgärder som gör det möjligt att dra nytta av de möjligheter som den senaste tekniken erbjuder, särskilt artificiell intelligens, men också betydande omformningar av både fronttjänster och back-end-tjänster. De ska gynna både privatpersoner och företag. Särskilda åtgärder planeras för att stärka landets kapacitet att bekämpa penningtvätt. Stödet till utbyggnaden av nät med mycket hög kapacitet i landsbygdsområden förväntas också säkerställa bredare tillgång till onlinetjänster och, mer allmänt, bidra till ytterligare digital omvandling av landet.

Komponenten stöder hanteringen av de landsspecifika rekommendationerna om investeringar i den digitala omställningen (landsspecifik rekommendation 3 under 2020) och om ramen för bekämpning av penningtvätt (den landsspecifika rekommendationen 1 för 2019 och den landsspecifika rekommendationen nr 4 från 2020).

C.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

3.1.Reform: Inrättande och utveckling av ett kompetenscentrum för dataförvaltning och öppna data

Syftet med åtgärden är att främja en bättre hantering av de uppgifter som samlas in och innehas av de estniska myndigheterna. Syftet är att förbättra uppgifternas kvalitet, öka användningen av dem för beslutsfattande och göra dem tillgängliga som öppna data, så att de också kan vidareutnyttjas av andra intressenter.

Åtgärden består av följande:

-inrättande av ett kompetenscentrum inom Estlands statistikbyrå (Estlands statliga organ med ansvar för framställning av officiell statistik) för att samordna och stödja utvecklingen av dataförvaltning inom andra offentliga myndigheter.

-utveckling av verktyg/informationssystem för dataförvaltning och datadelning.

-genomförande av projekt som syftar till att förbättra kvaliteten på de uppgifter som innehas av offentliga myndigheter och öka tillgången till öppna data.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

3.2.Reform: Utveckling av evenemangstjänster och proaktiva digitala offentliga tjänster för enskilda

Syftet med åtgärden är att effektivisera tillhandahållandet av offentliga tjänster och minska den administrativa bördan för medborgarna.

Åtgärden består i att omforma en rad offentliga tjänster (och de underliggande it-systemen) för att möjliggöra en automatisk och proaktiv leverans på grundval av livs- eller affärshändelser som medborgarna upplever (t.ex. äktenskap, barns födelse eller företagsetablering). Det ska särskilt möjliggöra en bättre integrering av it-system mellan olika offentliga myndigheter och bidra till genomförandet av engångsprincipen.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

3.3.Reform: Utveckling av evenemangstjänster och digital ingång för företagare

Syftet med åtgärden är att förbättra effektiviteten och kvaliteten på tillhandahållandet av offentliga tjänster och minska den administrativa bördan för entreprenörer.

Åtgärden består i att inrätta en digital ingång för tillhandahållande av offentliga tjänster till entreprenörer och att omforma en rad tjänster (och underliggande it-system) för att koppla dem till ingången, stödja tjänsternas användarvänlighet, genomföra engångsprincipen och, när så är möjligt, möjliggöra ett proaktivt tillhandahållande av information på grundval av händelser som företag har upplevt.

Den ska beakta de lösningar som utvecklats i samband med genomförandet av förordning (EU) 2018/1724 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

3.4.Investering: Programmet #Bürokratt (nationell virtuell assistentplattform och ekosystem)

Syftet med åtgärden är att förbättra användarvänligheten och tillgängligheten för offentliga tjänster i Estland.

Åtgärden består i att utveckla en språk- och textbaserad virtuell AI-assistent för tillgång till offentliga tjänster online. Arbetet ska bygga på pilotprojekt som redan genomförts under 2020 och 2021.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

3.5.Investering: Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur

Syftet med åtgärden är att öka de estniska myndigheternas it-systems och it-tjänsters motståndskraft, säkerhet och tillförlitlighet genom deras övergång till ett privat moln och genom omfattande säkerhetstester.

Åtgärden består av följande delar:

-inrättande av ett nytt offentligt organ med ansvar för den centrala förvaltningen av offentliga institutioners grundläggande IT-tjänster och infrastruktur.

-Inrättande av ny kapacitet för säkerhetsprovning inom den estniska myndigheten för informationssystem (RIA).

-upphandling av privata molninfrastrukturresurser,

-migrering av befintliga informationssystem till det privata molnet,

-omfattande testning av säkerheten hos nya molnbaserade informationssystem som används av offentliga myndigheter, liksom av befintliga informationssystem.

-utveckling av kapaciteten vid ambassaden för data (dvs. it-värdkapacitet som är etablerad utomlands för att säkerställa fortsatt tillgång till kritiska databaser vid katastrofer), med utgångspunkt i det pilotprojekt som genomfördes i Luxemburg mellan 2017 och 2020.

-utvidgning av det privata molnet till dataambassaden, så att system som migrerar till molnet också kan hysas och drivas från ambassaden.

-migrering av kritiska system till datainsamlingsinfrastrukturen.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

3.6.Reform: Om en strategisk analys av penningtvätt och finansiering av terrorism i Estland

Syftet med reformen är att stärka finansunderrättelseenhetens kapacitet att identifiera system och kanaler för penningtvätt i ett tidigt skede.

Åtgärden består i att inrätta ett centrum för strategisk analys inom finansunderrättelseenheten. Centrumet för strategisk analys förväntas möjliggöra ett mer operativt och effektivt förebyggande och upptäckt av penningtvätt och finansiering av terrorism. Gruppen vid centrumet för strategisk analys ska framför allt ansvara för utarbetandet av specifikationer för ett nytt it-verktyg som bygger på uppgifter från olika källor. Centrumet för strategisk analys kan också identifiera nödvändiga lagändringar.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

3.7.Investering: Informationssystem för strategisk analys i realtid av penningtvätt och finansiering av terrorism

Med utgångspunkt i den analys som gjordes som en del av genomförandet av reformen 3.6 syftar investeringen till att förse finansunderrättelseenheten med ett nytt särskilt it-system som gör det möjligt att utnyttja tillgängliga uppgifter från olika myndigheter och identifiera möjliga system och kanaler för penningtvätt i realtid. Åtgärden består i att utveckla det nya it-systemet.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

3.8.Investering: Uppbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet

Syftet med investeringen är att förbättra tillgången till bredbandsnät med mycket hög kapacitet, som erbjuder en anslutning på minst 100 Mbit/s, för hushåll och samhällsekonomiskt viktiga institutioner som sjukhus, skolor, offentliga tjänster och företag.

Åtgärden består i att ge ekonomiskt stöd till utbyggnaden av bredbandsnät med mycket hög kapacitet i områden där marknaden misslyckas (i enlighet med bestämmelserna i artikel 52 i kommissionens förordning (EG) nr 651/2014). De kriterier för stödberättigande och urval som används för att fördela medlen ska säkerställa en lämplig regional balans.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

C.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Måttenhet	Utgångsvärde	Målvärde	Kvartal	År
44	3.1 Inrättande och utveckling av ett kompetenscentrum för dataförvaltning och öppna data	Delmål	Inrättande av en datahanteringsgrupp vid statistikkontoret, ekonomi- och kommunikationsministeriet och myndigheten för det statliga informationssystemet	Inrättande av den organisationsstruktur som krävs för att samordna datahanteringen				4 kv.	2021	Inrättande av en datahanteringsgrupp i Estland genom rekrytering av experter med uppgift att samordna ramen för dataförvaltning och stödja andra offentliga myndigheter. Dessutom ska tjänster inrättas vid ekonomi- och kommunikationsministeriet och vid den statliga byrån för informationssystem för genomförande av utvecklingsprojekt. Vid utgången av 2021 ska minst fem personer rekryteras inom de tre enheterna.
45	3.1 Inrättande och utveckling av ett kompetenscentrum för dataförvaltning och öppna data	Mål	Slutförande av projekt för förbättrad datakvalitet		Antal projekt	0	430	2 kv.	2025	Antal avslutade projekt som bidrar till att säkerställa bättre återanvändning av data från offentliga institutioner, med uppdaterade och korrekta beskrivningar av databaser och dataset.
46	3.1 Inrättande och utveckling av ett kompetenscentrum för dataförvaltning och öppna data	Mål	Offentliggörande av datamängder på den nationella portalen för öppna data		Antal publicerade dataset	707	2 600	4 kv.	2025	Antalet dataset som offentliggörs på den nationella portalen för öppna data och därmed finns tillgängliga från EU:s portal för öppna data ska ökas från 707 den 13 augusti 2021 till 2 600.
47	3.2 Utveckling av evenemangstjänster och proaktiva digitala offentliga tjänster för enskilda	Mål	Lansering av tjänster för personliga händelser och/eller proaktiva tjänster		Antal tjänster som är i drift	0	2	4 kv.	2022	Antal tjänster för personliga händelser och/eller proaktiva tjänster som lanserats online. Motsvarande it-lösningar som gör det möjligt att tillhandahålla tjänsterna ska vara operativa åtminstone i de grundläggande delarna av en viss tjänst och vara föremål för ytterligare utveckling under genomförandet av åtgärden. Urvalet av berörda tjänster ska baseras på utvecklingsplanen för personliga händelser och proaktiva tjänster.
48	3.2 Utveckling av evenemangstjänster och proaktiva digitala offentliga tjänster för enskilda	Mål	Lansering av tjänster för personliga händelser och/eller proaktiva tjänster		Antal tjänster som är i drift	2	10	4 kv.	2025	Antal tjänster för personliga händelser och/eller proaktiva tjänster som lanserats online. Motsvarande it-lösningar som gör det möjligt att tillhandahålla tjänsterna ska vara operativa åtminstone i de grundläggande delarna av en viss tjänst och vara föremål för ytterligare utveckling under genomförandet av åtgärden. Urvalet av berörda tjänster ska baseras på utvecklingsplanen för personliga händelser och proaktiva tjänster.
49	3.3 Utveckling av evenemangstjänster och digital ingång för företagare	Mål	Införande av it-utveckling som bidrar till genomförandet av företagsevenemangstjänster och digital ingång		Antal projekt som framgångsrikt har utvecklat ny utveckling på nätet	0	1	4 kv.	2022	Antal it-utvecklingsprojekt som bidrar till genomförandet av företagsevenemangstjänster och digital ingång som framgångsrikt har utvecklat ny utveckling online. Dessa utvecklingsprojekt ska antingen vara direkt kopplade till utvecklingen av den digitala ingången för entreprenörer eller till utvecklingen av tjänster för affärsevenemang, som dessutom inbegriper utveckling av olika relaterade system för samverkan med den digitala ingången. Som ett resultat av varje utvecklingsprojekt ska åtminstone en minimalt fungerande it-lösning slutföras (dvs. it-lösningen ska vara i drift åtminstone i de grundläggande delarna för slutanvändarna (entreprenörer) och kunna ge återkoppling för ytterligare utvecklingsbehov under reformgenomförandeperioden eller därefter).
50	3.3 Utveckling av evenemangstjänster och digital ingång för företagare	Mål	Införande av it-utveckling som bidrar till genomförandet av företagsevenemangstjänster och digital ingång		Antal projekt som framgångsrikt har utvecklat ny utveckling på nätet	1	10	4 kv.	2025	Antal it-utvecklingsprojekt som bidrar till genomförandet av företagsevenemangstjänster och digital ingång som framgångsrikt har utvecklat ny utveckling online. Dessa utvecklingsprojekt ska antingen vara direkt kopplade till utvecklingen av den digitala ingången för entreprenörer eller till utvecklingen av tjänster för affärsevenemang, som dessutom inbegriper utveckling av olika relaterade system för samverkan med den digitala ingången. Som ett resultat av varje utvecklingsprojekt ska åtminstone en minimalt fungerande it-lösning slutföras (dvs. it-lösningen ska vara i drift åtminstone i de grundläggande delarna för slutanvändarna (entreprenörer) och kunna ge återkoppling för ytterligare utvecklingsbehov under reformgenomförandeperioden eller därefter).
51	3.4 Programmet #Bürokratt (nationell virtuell assistentplattform och ekosystem)	Mål	Tillgång till digitala offentliga tjänster via plattformen för virtuella assistenter		Antal offentliga digitala tjänster som är tillgängliga via den virtuella assistenten	0	1	2 kv.	2022	Antal digitala offentliga tjänster som är tillgängliga via den virtuella assistentens plattform.
52	3.4 Programmet #Bürokratt (nationell virtuell assistentplattform och ekosystem)	Mål	Introduktion av den virtuella assistenten #Bürokratt inom området digitala offentliga tjänster		Antal servicemiljöer	0	18	4 kv.	2025	Antal servicemiljöer där den virtuella assistenten ska vara i drift. Med ”servicemiljö” avses en webbplats för offentliga myndigheter.
53	3.4 Programmet #Bürokratt (nationell virtuell assistentplattform och ekosystem)	Mål	Tillgång till digitala offentliga tjänster via plattformen för virtuella assistenter		Antal offentliga digitala tjänster som är tillgängliga via den virtuella assistenten	1	20	4 kv.	2025	Antal digitala offentliga tjänster som är tillgängliga via den virtuella assistentens plattform.
54	3.5 Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Delmål	Utveckling av centralt levererade/delade it-bastjänster	Öppnande för offentliga myndigheter av värdtjänster för gemensamma servrar och datorarbetsstationer				3 kv.	2022	Grundläggande it-tjänster som tillhandahålls/delas centralt ska vara öppna för abonnemang av nya användare (ministerier och andra myndigheter).
55	3.5 Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Mål	Offentliga myndigheters utbyggnad av nationell privat molninfrastruktur		Antal informationssystem som migrerats till det nationella privata molnet	0	10	4 kv.	2023	Antal informationssystem för vilka migreringen till den privata molninfrastrukturen ska slutföras.
56	3.5 Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Delmål	Utvidgning av molninfrastrukturen till dataambassaden	Slutförande av utvidgningen av det nationella privata molnet till infrastrukturen vid Estlands ambassad för data				4 kv.	2023	Det ska bli möjligt att hysa och driva informationssystem som migreras till det privata molnet från dataambassaden. Ny maskinvara och nya licenser ska förvärvas och upprättas för detta ändamål.
57	3.5 Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Mål	Migrering av kritiska system till den nationella molninfrastrukturen på dataambassaden		Antal kritiska system	0	10	4 kv.	2024	Antal kritiska system som migrerats till den nationella infrastrukturen och plattformen för molndatabaser. Kritiska system är system som är avgörande för statens hållbarhet.
58	3.5 Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Mål	Central säkerhetsprövning av offentliga myndigheters informationssystem		Antal utförda tester	0	16	4 kv.	2024	Antal omfattande säkerhetstester som utförts av myndigheten för informationssystem – provningsresultaten ska sammanfattas i rapporter.
59	3.6 Strategisk analys av penningtvätt och finansiering av terrorism i Estland	Delmål	Ikraftträdande av ändringen av lagen om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism och av andra ändringar av lagstiftning, administration och avtal som krävs för centrumet för strategisk analys	Bestämmelse i lagen som anger datum för ikraftträdande av den ändrade rättsakten och ikraftträdande av andra lagar, administrativa rättsakter och avtal				4 kv.	2024	Följande åtgärder ska vidtas för att göra det möjligt för centrumet för strategisk analys att få tillgång till och behandla uppgifter som är relevanta för upptäckt och förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism: 1) en ändring av lagen om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism ska offentliggöras i Riigi Teataja och träda i kraft, 2) ändringar av stadgarna för relevanta nationella datamängder ska träda i kraft, 3) ändringar av villkoren för finansunderrättelseenhetens avtal om datautbyte ska undertecknas av de avtalsslutande parterna.
60	3.7 Informationssystem för strategisk analys i realtid av penningtvätt och finansiering av terrorism	Delmål	Utveckling av det nya IKT-analyssystemet i realtid för centrumet för strategisk analys och leverans till finansunderrättelseenheten	Leverans av det nya IKT-systemet till finansunderrättelseenheten				2 kv.	2026	Utvecklingen av IKT-systemet som möjliggör realtidsanalys för att upptäcka och förhindra penningtvätt ska slutföras. Systemet ska vara operativt och användas av finansunderrättelseenheten.
61	3.8 Uppbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet	Mål	Utbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet till nya anläggningar		Antal områden	0	4 000	4 kv.	2023	Antal nya anläggningar (bostäder, företag, anläggningar) som omfattas av VHCN (och som därmed har möjlighet att få en anslutning på minst 100 Mbps) tack vare åtgärden.
62	3.8 Uppbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet	Mål	Utbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet till nya anläggningar		Antal områden	4 000	8 097	4 kv.	2025	Antal ytterligare anläggningar (bostäder, företag, anläggningar) som omfattas av VHCN (och som därmed har möjlighet att få en anslutning på minst 100 Mbps) tack vare åtgärden.

B. DEL 4: Energi och energieffektivitet

Denna del av Estlands plan för återhämtning och resiliens tar itu med utmaningen att fasa ut fossila bränslen i energisektorn. Syftet med delen är att minska beroendet av oljeskiffer, stimulera användningen av förnybar energi och förbättra byggnaders energieffektivitet.

Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen om att inrikta investeringarna på energiinfrastruktur och på resurs- och energieffektivitet, vilket bidrar till en gradvis utfasning av fossila bränslen i ekonomin (landsspecifik rekommendation 3 under 2019 och 2020).

D.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

4.1.Reform: Främjande av energieffektivitet

Syftet med reformen är att minska de administrativa hindren för energieffektiva renoveringar genom att ge råd till lägenhetsföreningar, privata hushåll och lokala myndigheter om lagstiftning, tekniska aspekter och finansiering av renoveringar. Reformen stöder också användningen av innovativa lösningar, såsom renovering med hjälp av förtillverkade element för att öka renoveringskapaciteten och minska byggnadsbeståndets koldioxidavtryck (besparingar på materialen och säkerställande av kvalitet). Reformen syftar till att öka renoveringstakten i områden med lägre fastighetsvärde.

Åtgärden består i att inrätta ett regionalt rådgivningsnätverk och utbilda tekniska konsulter för att tillhandahålla nödvändig information och ge incitament till renoveringar. Tillgång till information om energieffektiva renoveringar ska säkerställas ytterligare genom inrättandet av en särskild webbplats och digitala verktyg som underlättar förståelsen av renoveringens resultat, kostnad och nytta. Delen är kopplad till en åtgärd för digitalisering av byggdata inom del 1 i Estlands återhämtnings- och resiliensplan.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

4.2.Investering: Stöd till renovering av flerbostadshus

Syftet med åtgärden är att främja totalrenoveringar av flerbostadshus för att öka energieffektiviteten, minska energiförbrukningen och förbättra invånarnas levnadsvillkor. Målet är också att öka renoveringstakten i områden med lägre fastighetsvärde.

Stöd ska ges till flerfamiljsföreningar för renoveringar som uppnår en förbättring av minst en energieffektivitetsklass eller, vid fullständiga renoveringar, minst energieffektivitetsklass C. renoveringarna ska minst motsvara en medellångsidig renovering som innebär en genomsnittlig primärenergibesparingsnivå på minst 30 %. Differentierade regionala stödnivåer ska tillämpas 30 % i Tallinn och Tartu, 40 % i områdena kring Tallinn och Tartu baserat på fastighetspriser och 50 % i övriga områden. Utanför Tallinn och Tartu får bostadsrättsföreningarna utföra partiella ombyggnadsarbeten för att förhindra försämring av byggnadens tekniska skick, varvid stödnivån ska vara lägre. Som en del av sina långsiktiga nationella strategier planerar Estland dessutom att finansiera kompletterande renoveringsåtgärder från Europeiska regionala utvecklingsfonden och React-EU.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

4.3.Investering: Stöd till renovering av små bostadshus

Syftet med åtgärden är att främja totalrenoveringar av privata bostäder för att öka energieffektiviteten, minska energiförbrukningen och förbättra invånarnas levnadsvillkor. Målet är också att öka renoveringstakten i områden med lägre fastighetsvärde.

Stöd ska ges till privata ägare för renoveringar som leder till en förbättring av minst en energieffektivitetsklass eller, vid fullständiga renoveringar, minst energimärkningsklass C, och som motsvarar minst en medeldjup renovering som innebär en genomsnittlig primärenergibesparingsnivå på minst 30 %. Differentierade regionala stödnivåer ska tillämpas 30 % i Tallinn och Tartu, 40 % i områdena kring Tallinn och Tartu baserat på fastighetspriser och 50 % i övriga områden. I åtgärden definieras bostäder som ”en eller flera bostäder i en och samma byggnad eller i en separat byggnad som är avsedd för ett och samma hushåll för hela året” (enligt Eurostat).

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

4.4.Reform: Främja den gröna omställningen i energiekonomin

Syftet med denna åtgärd är att bidra till utfasningen av fossila bränslen i Estlands energiproduktion och energiförbrukning genom att uppdatera målen och åtgärderna i Estlands energipolitik (inbegripet de som rör utfasningen av oljeskiffer) och genom att undanröja administrativa hinder för anläggningar för förnybar energi.

Den nationella utvecklingsplanen för energisektorn ska uppdateras och innehålla mål för produktion av förnybar energi, energieffektivitet och försörjningstrygghet. Planen kommer också att innehålla åtgärder för att minska beroendet av oljeskiffer i Estlands energisektor och mål för utfasning av oljeskiffer inom energisektorn helt och hållet.

Reformen ska också bestå i att anta nödvändig lagstiftning och sammanställa vägledande material för att påskynda installationen av produktionskapacitet för förnybar el och åtgärder för att minska den försvarsrelaterade höjdbegränsningen för vindkraftparker.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

4.5.Investering: Program för att stärka elnätet för att öka produktionskapaciteten för förnybar energi och anpassa sig till klimatförändringarna (t.ex. skydd mot stormar)

Syftet med denna åtgärd är att bidra till utfasningen av fossila bränslen i Estlands elproduktion genom att öka den tillgängliga anslutningskapaciteten för produktion av förnybar energi.

Inom ramen för denna åtgärd ska den systemansvariges investeringar i överföringsnätet medfinansieras i syfte att öka den ytterligare anslutningskapaciteten med minst 310 MW.

Åtgärden ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

4.6.Investering: Program för att stimulera energiproduktionen i industriområden

Åtgärden syftar till att göra elsystemet mer effektivt genom att stimulera produktionen av el nära förbrukningen. Åtgärden ska ge incitament till produktion av förnybar el i eller i närliggande industriområden genom medfinansiering av den nödvändiga nätanslutningen. Inom ramen för denna åtgärd ska investeringar som görs av företag för att ansluta förnybar elproduktionskapacitet till nätet stödjas genom bidrag. För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska följande verksamheter undantas från kriterierna för stödberättigande i inbjudan att lämna projektförslag: i) verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive användning i efterföljande led 21 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 22 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 23 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 24 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

4.7.Investering: Pilotprogram för energilagring

För att komplettera ovannämnda åtgärder, utfasning av oljeskiffer och ökad produktion av förnybar energi ska pilotprojekt för lagring av förnybar energi stödjas.

Syftet med åtgärden är att testa lagring av förnybar energi i Estland. Den kunskap som erhållits inom ramen för detta pilotprojekt förväntas utgöra en grund för framtida nollsubventionsinvesteringar i lagringsanläggningar. Inom ramen för denna åtgärd ska bidrag ges till företag som investerar i lagringsanläggningar för förnybar energi.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

D.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Måttenhet	Utgångsvärde	Målvärde	Kvartal	År
63	4.1 Främjande av energieffektivitet	Delmål	Ingående av samarbetsavtalet med villkor för samarbete mellan SA Kredex/Enterprise Estonia och regionala utvecklingscenter	Ingående av samarbetsavtalet mellan SA KredEx/Enterprise Estonia och regionala utvecklingscenter				4 kv.	2022	SA KredEx/Enterprise Estonia ingår ett samarbetsavtal med regionala utvecklingscenter genom vilket SA KredEx/Enterprise Estonia i varje region i Estland ska tillhandahålla minst en utbildad specialist på det regionala utvecklingscentret som ska ge råd om renovering.
64	4.1 Främjande av energieffektivitet	Delmål	Digitala verktyg för att underlätta tillgången till information om renovering, inbegripet visualisering av resultaten av renoveringen och uppskattning av renoveringskostnaderna, har tagits i bruk.	Operativ användarvänlig webbplats för renovering och prissättningsmodeller				4 kv.	2024	SA KredEx/Enterprise Estonia ska uppdatera hemsidan för bostäder för att säkerställa snabb, aktuell och operativ information för dem som är intresserade av renovering och för sökande. Digitala onlineverktyg ska göras tillgängliga för att göra det möjligt för parter som är intresserade av renovering att visualisera det möjliga resultatet och beräkna de potentiella kostnaderna med och utan stödsystem när de lägger till parametrarna för sin byggnad.
65	4.2 Stöd till renovering av flerbostadshus	Delmål	Offentliggörande av ansökningsomgångar för renoveringsbidrag för bostadshus	Offentliggörande av ansökningsomgångar för bostadsrenoveringsbidrag				2 kv.	2022	SA KredEx/Enterprise Estonia ska offentliggöra ansökningsomgångar som syftar till att förbättra energieffektiviteten i bostadshus. Stödet ska differentieras mellan regionerna på grundval av fastighetens värde, med en högre stödnivå i regioner med lågt genomsnittligt fastighetsvärde. Stöd ska beviljas till renoveringsprojekt som leder till en förbättring av minst en energieffektivitetsklass eller, vid fullständiga renoveringar, minst energieffektivitetsklass C. renoveringarna ska motsvara minst medelomfattande renoveringar som innebär en genomsnittlig primärenergibesparingsnivå på minst 30 % i enlighet med Europeiska kommissionens rekommendation (EU) 2019/786. Resultaten ska intygas genom energicertifikat på förhand och i efterhand.
66	4.2 Stöd till renovering av flerbostadshus	Mål	Bostäder med förbättrad energiprestanda		Antal bostäder	0	2 600	4 kv.	2024	Minst 2 600 bostäder ska renoveras och uppnå en förbättring av minst en energieffektivitetsklass eller, om det är fråga om fullständiga renoveringar, minst energieffektivitetsklass C. renoveringarna ska minst motsvara medelomfattande renoveringar som innebär en genomsnittlig primärenergibesparingsnivå på minst 30 % i enlighet med Europeiska kommissionens rekommendation (EU) 2019/786. Resultaten ska intygas genom energicertifikat på förhand och i efterhand.
67	4.2 Stöd till renovering av flerbostadshus	Mål	Beräknad årlig minskning av utsläppen av växthusgaser	Ej tillämpligt	ton koldioxidekvivalenter/år	0	2 200	2 kv.	2026	Årliga utsläpp på minst 2 200 ton koldioxidekvivalenter har sparats. Målet ska mätas som minskningen av utsläppen av växthusgaser som summan av alla renoveringsprojekt som slutförts fram till 2024. Energieffektivitetsklassen för varje renoverad byggnad ska mätas senast 2025. Och deras årliga växthusgasutsläpp som beräknas på grundval av detta. Referensscenariot ska avse de uppskattade växthusgasutsläppen från byggnaden före renoveringen. Det ska bedömas om verksamheten inom stödåtgärden har bedrivits och alla nödvändiga handlingar har lämnats in av flerfamiljsföreningarna (t.ex. energiprestandacertifikat, revision). Beräkningen av minskningen av växthusgasutsläppen ska baseras på SA Kredex/Enterprise Estonia modell för energianvändning och andra relevanta uppgifter. De uppnådda resultaten ska levereras i slutet av stödverksamheten.
68	4.3 Stöd till renovering av små bostadshus	Delmål	Offentliggjorda ansökningsomgångar för renoveringsbidrag	Offentliggörande av ansökningsomgångar				2 kv.	2022	SA KredEx/Enterprise Estonia ska offentliggöra ansökningsomgångar som syftar till att förbättra energieffektiviteten i privata bostadshus. Stödet ska differentieras mellan regionerna på grundval av fastighetens värde, med en högre stödnivå i regioner med lågt genomsnittligt fastighetsvärde. Stöd ska beviljas till renoveringsprojekt som leder till förbättrad energieffektivitet eller, när det gäller fullständiga renoveringar, åtminstone energieffektivitetsklass C. Resultaten ska certifieras genom beräkningar av energiresultat av SA KredEx på förhand och i efterhand.
69	4.3 Stöd till renovering av små bostadshus	Mål	Bostäder med förbättrad energiprestanda		Antal bostäder	0	80	4 kv.	2024	Minst 80 bostäder ska renoveras och uppnå en förbättring av energieffektiviteten eller, vid fullständiga renoveringar, åtminstone energieffektivitetsklass C. Resultaten ska certifieras genom beräkningar av energiresultat av SA KredEx på förhand och i efterhand.
70	4.4 Främja den gröna omställningen i energiekonomin	Delmål	Regeringens beslut om nödvändiga investeringar för att minska de försvarsrelaterade höjdbegränsningarna för vindparker	Antagande av regeringens beslut				2 kv.	2021	Regeringen ska fatta beslut om att göra nödvändiga investeringar för att minska de försvarsrelaterade höjdbegränsningarna för vindparker.
71	4.4 Främja den gröna omställningen i energiekonomin	Delmål	Antagande av regeringens beslut om inledande av utarbetandet av den nationella utvecklingsplanen för energisektorn, utnämning av ansvariga och tidsfrister	Antagande av regeringens beslut				4 kv.	2021	Regeringens beslut om att inleda utarbetandet av den nationella utvecklingsplanen för energisektorn ska godkännas, varvid ansvarig enhet eller ansvariga enheter ska fastställas och relevanta tidsfrister fastställas. Utvecklingsplanen ska bland annat ta upp målen att öka produktionen av förnybar energi, energieffektiviteten och upprätthålla och förbättra försörjningstryggheten samt att upphöra med oljeskiffer för elproduktion under 2035 och att fasa ut skifferoljeproduktionen senast 2040.
72	4.4 Främja den gröna omställningen i energiekonomin	Delmål	Ikraftträdande av relevant primär- och/eller sekundärlagstiftning och offentliggörande av vägledande material för att minska hindren för installation av anläggningar för produktion av förnybar energi och energilagringsanläggningar	Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av relevant primär- och/eller sekundärlagstiftning och offentliggörande av vägledande material				4 kv.	2024	Vägledande material som behövs för att underlätta och stimulera installation av anläggningar för produktion av förnybar energi och energilagringsanläggningar ska offentliggöras och relevant primär- och/eller sekundärlagstiftning ska träda i kraft för att undanröja hindren för installation av anläggningar för förnybar energi, t.ex. rationalisering av tillståndsförfaranden och andra relevanta identifierade hinder.
73	4.4 Främja den gröna omställningen i energiekonomin	Delmål	Regeringens antagande av den nationella utvecklingsplanen för energisektorn	Dokument antaget av regeringen				4 kv.	2025	Den nationella utvecklingsplanen för energisektorn ska godkännas av regeringen. Planen ska omfatta åtgärder med koppling till utfasningen av oljeskiffer för elproduktion under 2035 och av skifferoljeproduktionen senast 2040. Den ska också innehålla mål för elproduktionskapacitet som ska ersättas med förnybar energi.
74	4.5 Program för att stärka elnätet för att öka produktionskapaciteten för förnybar energi och anpassa sig till klimatförändringarna (t.ex. skydd mot stormar)	Delmål	Undertecknande av samfinansieringsavtal för nätinvesteringar med systemansvariga för transmissionssystem	Undertecknande av avtal med den systemansvarige för transmissionssystemet				1 kv.	2022	Ett samfinansieringsavtal för investeringar i elnät ska ingås mellan ekonomi- och kommunikationsministeriet och Elering AS. I avtalet ska de förväntade resultaten och tidsfristerna anges.
75	4.5 Program för att stärka elnätet för att öka produktionskapaciteten för förnybar energi och anpassa sig till klimatförändringarna (t.ex. bättre resiliens vid stormar)	Mål	Ytterligare anslutningskapacitet för förnybar energi som skapas genom investeringar i transmissionsnätet		Ytterligare anslutningskapacitet (MW)	0	310	2 kv.	2026	Ökning av kapaciteten att ansluta anläggningar för förnybar energi i Estlands transmissionsnät med minst 310 MW.
76	4.6 Program för att stimulera energiproduktionen i industriområden	Delmål	Offentliggörande av en inbjudan att lämna förslag till projekt som främjar energiproduktionen i industrianläggningar	Utlysning av ansökningsomgång				4 kv.	2022	Ett öppet anbudsförfarande ska offentliggöras av Environmental Investment Centre för att stödja nätanslutningskostnaderna för företag som producerar el från förnybara energikällor i industriområden. Ansökningsomgången ska baseras på kriterier för projekturval och tilldelningsvillkor som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller kraven i den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
77	4.6 Program för att stimulera energiproduktionen i industriområden	Mål	Ytterligare anslutningskapacitet för produktion av förnybar el i eller nära industrianläggningar som är anslutna till nätet		Skapad anslutningskapacitet (MW)	0	28	2 kv.	2026	Ytterligare anslutningskapacitet för produktion av förnybar el i eller nära industrianläggningar som byggts för minst 28 MW.
78	4.7 Pilotprogram för energilagring	Delmål	Offentliggörande av en inbjudan att lämna förslag till ett pilotprogram för energilagring	Utlysning av ansökningsomgång				4 kv.	2022	En öppen inbjudan att lämna förslag ska offentliggöras av centrumet för miljöinvesteringar för att stödja pilotprogram för energilagring. Ansökningsomgången ska baseras på kriterier för projekturval och tilldelningsvillkor som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller kraven i den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. I kriterierna för urval/stödberättigande ska det anges att de verksamheter och/eller företag som får stöd bidrar till en klimatneutral ekonomi, klimattålighet och klimatanpassning, inbegripet målen för den cirkulära ekonomin.
79	4.7 Pilotprogram för energilagring	Mål	Ytterligare värmelagringskapacitet till följd av investeringsstöd		Installerad kapacitet (m³)	0	35 000	2 kv.	2026	Investeringsstödet ska leda till installation av värmelagring på minst 35 000 m³ i fjärrvärmesystem.
80	4.7 Pilotprogram för energilagring	Mål	Ytterligare ellagringskapacitet till följd av investeringsstöd		Installerad kapacitet (MW)	0	4 MW	2 kv.	2026	Investeringsstödet ska leda till installation av minst 4 MW ellagringskapacitet.

B. DEL 5: Hållbara transporter

Syftet med den estniska återhämtnings- och resiliensplanen är att ta itu med utmaningen att fasa ut fossila bränslen i transportsektorn. Syftet med delen är att minska utsläppen och stimulera användningen av hållbara transportsätt.

Reformen och investeringarna i delen stöder utvecklingen av det gränsöverskridande projektet Rail Baltica och förbinder de tre baltiska huvudstäderna och länderna med Polen och resten av unionen. Åtgärderna i denna del syftar till att sammanlänka Rail Baltica med andra nationella järnvägar och andra TEN-T-knutpunkter (Tallinns flygplats och gamla hamn) och underlätta tillträdet till dess lokala hållplatser till fots eller per cykel.

Komponenten stöder den landsspecifika rekommendationen om att inrikta investeringarna på resurseffektivitet och hållbara transporter som bidrar till minskade koldioxidutsläpp i ekonomin (landsspecifik rekommendation 3 under 2019 och 2020).

E.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

5.1.Reform: Utbyggnad av en säker, grön, konkurrenskraftig, behovsbaserad och hållbar transport- och energiinfrastruktur.

Syftet med reformen är att minska transportsektorns koldioxidutsläpp och stimulera användningen av hållbara transportsätt.

Åtgärden består i antagande och genomförande av den nya utvecklingsplanen för transport och rörlighet och den tillhörande genomförandeplanen. Tyngdpunkten i planen ligger på att minska transportsystemens miljöavtryck och den ska omfatta åtgärder för att utveckla sammanlänkad och delad rörlighet i stadsområden på bekostnad av privatbilar och främja en övergripande ram för lätt rörlighet (till fots eller cykel) i områden utanför större stadsområden. Planen ska omfatta järnvägsinvesteringar som ska inriktas på att öka hastighet och säkerhet och lägga till förbindelser för både person- och godstransport. De nyckelåtgärder i planen som ska genomföras inom tidsramen för faciliteten för återhämtning och resiliens omfattar byggande och utbyggnad av den elektrifierade järnvägen från Tallinn till Tartu och harmonisering av kollektivtrafiken i huvudstadsregionen (biljettsystem och prissättning).

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

5.2.Investering: Byggande av en sträcka av järnvägen i Tallinn-Rohuküla västerut

Investeringen syftar till att genom järnväg ansluta den västra regionen Läänemaa till Tallinn och till de internationella TEN-T-korsningarna såsom Tallinns flygplats, Rail Baltica och färjeförbindelserna från Tallinns gamla hamn.

Stöd ska ges till det nationella järnvägsbolaget Eesti Raudtee för att bygga en 15 km lång sträcka enspårig elektrifierad järnväg mellan stationerna i Turba (där den nuvarande förbindelsen slutar) och Risti. Resten av spåret fram till stationen Rohuküla – en färjehamn med förbindelser till öarna Hiiumaa och Vormsi – förväntas finansieras genom Eruf och den nationella budgeten och förväntas slutföras under 2026. Slutförandet av den totala längden av järnvägen Tallinn-Rohuküla ska förbinda den västra regionen med de internationella TEN-T-naven i Tallinn.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.

5.3.Investering: Anläggning av den multimodala järnvägsterminalen för Rail Baltica i Tallinn

Syftet med åtgärden är att öka andelen hållbar rörlighet i Tallinnregionen.

Tallinnterminalen förväntas vara utgångspunkten för Rail Baltica. Terminalen ska bestå av en terminalbyggnad, järnvägsinfrastruktur och den omgivande infrastrukturen, varav terminalbyggnaden ska finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens. Resten förväntas finansieras genom Fonden för ett sammanlänkat Europa.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.

5.4.Investering: Byggande av spårvagnslinje till Tallinns gamla hamn

Syftet med åtgärden är att öka andelen hållbar rörlighet i Tallinnregionen. I detta syfte syftar åtgärden till att förbinda Rail Baltica med sjöförbindelser med de nordiska länderna genom Tallinns gamla hamn.

Stöd ska ges till Tallinns transportmyndighet, som ansvarar för driften av kollektivtrafiken i Tallinn, för att bygga en ny spårvagnslinje på cirka 2 km som ska förbinda Tallinns flygplats, Rail Baltica, stadens centrum, gamla hamnen och den regionala tågstationen.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2024.

5.5.Investering: Kommunernas investeringar i cykel- och gångbanor

Syftet med åtgärden är att minska bilberoendet och öka den hållbara rörligheten i områden utanför de tre stora stadsområdena (Tallinn, Tartu, Pärnu), där kommunernas ekonomiska kapacitet utgör ett hinder för utvecklingen av säkra och klimatvänliga cykel- och gångtrafikleder.

Stöd ska ges till kommuner för att bygga 24 km cykel- och gångbaneinfrastruktur för att säkerställa säker och hållbar tillgång till offentliga tjänster, inklusive kollektivtrafik, och arbetsplatser. Uppmärksamhet kommer också att ägnas de lokala hållplatserna för Rail Baltica och anslutningen till det befintliga cykel- och gångtrafikantnätet.

Åtgärden kompletterar en liknande åtgärd som förväntas finansieras genom Eruf och som bidrar till att öka cykeltrafiken i de tre stora stadsområdena Tallinn, Tartu och Pärnu.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

E.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Måttenhet	Utgångsvärde	Målvärde	Kvartal	År
81	5.1 Utbyggnad av säker, grön, konkurrenskraftig, behovsbaserad och hållbar transport- och energiinfrastruktur	Delmål	Regeringens antagande av planen för utveckling av transporter och rörlighet 2021–2035	Antagande av utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035				1 kv.	2022	Planen för utveckling av transporter och rörlighet 2021–2035 ska godkännas av regeringen. Det ska omfatta inrättandet av det gemensamma transportsystemet i huvudstadsregionen, åtgärder för att underlätta införandet av lokal biometan, åtgärder för att utveckla hållbar och aktiv rörlighet i städer i större städer i enlighet med logiken i integrerade transportkorridorer, planering av multimodal infrastruktur, ökning av förbindelser, hastighet och säkerhet på järnväg, göra sjötransportsektorn mer konkurrenskraftig, miljövänligare och sammanlänka den multimodalt samt utveckla snabbare och säkrare vägtransporter. Planen ska innehålla ett mål om att minska koldioxidutsläppen med 700 000 ton (eller 30 %) jämfört med 2018 års nivåer och uppnå en andel förnybar energi i transportsektorn på 24 % senast 2035.
82	5.1 Utbyggnad av säker, grön, konkurrenskraftig, behovsbaserad och hållbar transport- och energiinfrastruktur	Delmål	Antagande av genomförandeplanen för utveckling av grön hållbar kollektivtrafik i utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035	Antagande av genomförandeplanen				4 kv.	2022	Genomförandeplanen ska godkännas av styrkommittén för utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035. Det ska omfatta inrättandet av det gemensamma transportsystemet i Tallinns huvudstadsregion, åtgärder för att underlätta införandet av lokal biometan, åtgärder för att utveckla hållbar och aktiv rörlighet i städer i större städer i enlighet med logiken i integrerade transportkorridorer, planering av multimodal infrastruktur, ökning av förbindelser, hastighet och säkerhet på järnväg, göra sjötransportsektorn mer konkurrenskraftig, miljövänligare och sammanlänka den multimodalt samt utveckla snabbare och säkrare vägtransporter. Genomförandeplanen ska innehålla en årlig rapporteringsskyldighet för ansvarig minister till regeringen.
83	5.1 Utbyggnad av säker, grön, konkurrenskraftig, behovsbaserad och hållbar transport- och energiinfrastruktur	Delmål	Genomförande av utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035	Genomförandet av flera centrala åtgärder i utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035 slutförd				2 kv.	2026	Genomförandet av nyckelåtgärderna i utvecklingsplanen för transport och rörlighet ska slutföras, inbegripet byggande och utbyggnad av elektrifierade järnvägslinjer från Tallinn till Tartu och harmonisering av kollektivtrafiken i huvudstadsregionen Tallinn (inklusive gemensamma biljettsystem och prissättningssystem).
84	5.2 Byggande av en del av järnvägen i Tallinn-Rohuküla västerut	Delmål	Tilldelning av ett järnvägskontrakt för byggande av en järnväg på avsnitten Turba-Ellamaa och Ellamaa-Risti	Undertecknande av kontraktet				2 kv.	2022	Ett kontrakt ska tilldelas för byggande av ett elektrifierat järnvägsspår på avsnitten Turba-Ellamaa och Ellamaa-Risti över deras totala längd.
85	5.2 Byggande av en del av järnvägen i Tallinn-Rohuküla västerut	Mål	Färdigställande av ny järnväg (färdig för trafik)		Km järnvägsspår	0	15	4 kv.	2024	Slutförande av ett elektrifierat järnvägsspår som är färdigt för persontrafik mellan Turba och Risti på linjen Tallinn-Rohuküla, som förbinder den västestländska järnvägen med Tallinns gamla hamn och Tallinns flygplats.
86	5.3 Uppförande av den multimodala järnvägsterminalen för Rail Baltica i Tallinn	Delmål	Tilldelning av kontraktet för uppförandet av den multimodala terminalen för Rail Baltica i Tallinn	Undertecknande av kontraktet				1 kv.	2022	Den arkitektoniska och tekniska utformningen av den multimodala terminalen Ülemiste för Rail Baltica ska färdigställas och godkännas av den upphandlande myndigheten Rail Baltic Estonia OÜ och byggentreprenadkontraktet ska undertecknas med terminalbyggnadens byggherre.
87	5.3 Uppförande av den multimodala järnvägsterminalen för Rail Baltica i Tallinn	Delmål	Slutförande av terminalpassagen	Tunnel för lätt trafik under terminalen tillåten				4 kv.	2024	Myndigheten för konsumentskydd och teknisk övervakning ska utfärda ett tillstånd för användning av tunneln, som förbinder St Petersburgvägen med Tallinns flygplats nedanför Ülemistterminalen.
88	5.3 Uppförande av den multimodala järnvägsterminalen för Rail Baltica i Tallinn	Delmål	Färdigställande av den nya järnvägsstationen	Bygg- och anläggningsarbetena slutförda				1 kv.	2026	Byggnadsarbetena för den multimodala terminalen Ülemiste för Rail Baltica ska slutföras och alla nödvändiga tillstånd för användning ska ha erhållits.
89	5.4 Byggande av spårvagnslinje till Tallinns gamla hamn	Delmål	Slutförande av projekteringen av spårvägsbygget	Godkännande av projektutformningen				4 kv.	2021	Tallinns stads- och försörjningsnämnd ska anta utformningen av spårvägsprojektet.
90	5.4 Byggande av spårvagnslinje till Tallinns gamla hamn	Delmål	Tilldelning av byggentreprenadkontrakt	Kontrakt undertecknat för byggande av spårvagnslinjen				2 kv.	2022	Byggentreprenadkontrakt som ingåtts mellan Tallinns stads- och försörjningsnämnd och entreprenören för byggandet av spårvägslinjen mellan Gonsiori-gatan och Põhja Puiestee
91	5.4 Byggande av spårvagnslinje till Tallinns gamla hamn	Mål	Ny spårvägslinje i drift		Meter spårväg	0	2 500	2 kv.	2024	Spårvägssträckan med en längd på 2 500 meter ska färdigställas och tas i bruk i enlighet med det tillstånd som staden Tallinn har utfärdat.
92	5.5 Kommuners investeringar i cykel- och gångbanor	Delmål	Ansökningsomgång för bidrag	Offentliggörande av meddelandet om ansökningsomgång för bidrag				4 kv.	2022	En öppen ansökningsomgång för kommuners investeringar i cykel- och gångbanor ska offentliggöras.
93	5.5 Kommuners investeringar i cykel- och gångbanor	Mål	Cykel- och gångbaneinfrastruktur färdigställd		Km cykel- och gångbanor	0	24	4 kv.	2025	Minst 24 kilometer cykel och gångbanor ska byggas till följd av stödsystemet. Dessa ska i allmänhet vara nya sätt. I motiverade fall ska det vara tillåtet att rekonstruera befintliga cykel- och gångbanor, t.ex. om bredden på den befintliga gångbanan inte uppfyller standarderna, vilket gör det omöjligt för promenader och cyklister att röra sig samtidigt på ett säkert och störningsfritt sätt.

B. DEL 6: Hälso- och sjukvård och socialt skydd

Denna del av den estniska återhämtnings- och resiliensplanen syftar till att ta itu med utmaningarna i samband med resiliens och tillgång till hälso- och sjukvårdssystemet, det sociala säkerhetsnätets tillräcklighet, tillgången till sociala tjänster och ungdomsarbetslösheten. Målen för de åtgärder som ingår i delen är följande: Åtgärda bristen på arbetskraft inom hälso- och sjukvårdssektorn, stärka primär- och sjukhusvården, förlänga arbetslöshetsförsäkringsförmånernas varaktighet under perioder med hög arbetslöshet, förbättra tillgången till sociala tjänster, ta itu med ungdomsarbetslösheten och minska löneskillnaderna mellan könen.

Komponenten stöder hanteringen av den landsspecifika rekommendationen om att förbättra hälso- och sjukvårdssystemets tillgänglighet och motståndskraft, bland annat genom att ta itu med bristen på hälso- och sjukvårdspersonal, stärka primärvården och säkerställa tillgången på viktiga medicinska produkter (landsspecifik rekommendation 1 under 2020), förbättra det sociala skyddsnätet, öka tillgången till sociala tjänster på ett integrerat sätt (den landsspecifika rekommendationen 2 under 2019 och den landsspecifika rekommendationen 2 under 2020) och minska löneklyftan mellan könen, bland annat genom att förbättra insynen i lönesättningen (landsspecifik rekommendation 2 under 2019).

F.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

6.1.Reform: En genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdens organisation i Estland

Målet med reformen är att förbättra det estniska hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft, bland annat för att hantera kriser, och därigenom säkerställa att människor har tillgång till integrerad hälso- och sjukvård av hög kvalitet i hela Estland. Reformen består av följande delar:

(I)En sjukhusutvecklingsplan ska antas senast den 31 december 2024. Planen ska innehålla en beskrivning av det konsoliderade sjukhusnätverket i syfte att förbättra effektiviteten och infrastrukturen samt en definition av sjukhusens specialisering för att minska det stora antalet icke tillgodosedda vårdbehov.

(II)Bristen på hälso- och sjukvårdspersonal ska åtgärdas genom tre åtgärder:

a.En strategisk ram ska antas senast den 31 december 2022 som ska innehålla en översikt över tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster inom de olika hälso- och sjukvårdssektorerna, särskilt specialiserad vård, fördelning av fysiska och mänskliga resurser och finansieringsmekanismen för att säkerställa hälso- och sjukvård av god kvalitet i hela landet. Senast 2023 ska antagningen till sjuksköterskeutbildning ökas med 5 % jämfört med 2020.

b.Ersättningssystemet för läkare, sjuksköterskor och farmaceuter ska ändras senast den 31 mars 2023 för att uppmuntra hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta i avlägsna områden.

c.Avtalet mellan socialministeriet och universitetet i Tartu ska ändras för att fastställa krav för en gradvis ökning av tillträdet till vissa yrken med brist på allmänläkare, psykiatriker och interna sjukdomar. Ändringen träder i kraft den 30 juni 2026.

6.2.Investering: Inrättande av North Estonia Medical Centres campus

Investeringen syftar till att bidra till optimeringen av det estniska sjukhusnätverket, öka effektiviteten och bidra till att minska det icke tillgodosedda behovet av specialistvård, som är en av de högsta i unionen. Investeringen består i att bygga North Estonia Medical Centres campus som ett kompetenscentrum i Estland där hälso- och sjukvård av hög kvalitet tillhandahålls i en modern och säker miljö för två tredjedelar av Estlands befolkning. North Estonia Medical Centres campus ska inrättas genom konsolidering av två befintliga sjukhus i Tallinn, särskilt de östra och västra Tallinns centrala sjukhus. Minskningen av sjukhusbyggnaderna förväntas förbättra de tjänster som tillhandahålls och en ny modern anläggning förväntas bidra till att hantera trycket från det ökande antalet patienter och öka tillgången till och kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänster samt hjälpa till att hålla kvar vårdpersonal i Estland. Faciliteten för återhämtning och resiliens finansierar endast delvis uppförandet av Campus.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

6.3.Reform: Förstärkning av primärvården

Syftet med reformen är att säkerställa tillgång till allmän hälso- och sjukvård, förbättra kontinuiteten i behandlingen och göra primärvården mer flexibel och människocentrerad. Reformen består av tre delåtgärder. För det första utvidgades användningen av e-konsultation inom primärvården för att förbättra tillgången till specialistvård den 30 september 2020, vilket gjorde det möjligt för patienter att få råd av en specialist utan att behöva konsultera dem personligen. För det andra trädde lagstiftning i kraft den 31 mars 2021 för att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård genom att öka stödet till allmänpraktiserande läkare och genom att ändra finansieringsmodellen för allmän hälso- och sjukvård i syfte att göra det mer attraktivt att arbeta vid primärvårdscentraler i avlägsna områden. För det tredje ska lagen om hälso- och sjukvårdsorganisationen ändras när det gäller hanteringen av patientförteckningen, säkerställandet av kontinuitet i primärvården och en utvidgning av sjuksköterskornas rätt att förskriva läkemedel till patienter.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2023.

6.4.Reform: Förnyelse av styrningen av e-hälsa

Syftet med reformen är att uppdatera styrningsramen för e-hälsa i syfte att bättre tillgodose hälso- och sjukvårdssystemets behov och säkerställa utvecklingen av digitala lösningar till stöd för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem i Estland. Reformen består i att anta en reviderad nationell styrningsmodell för informations- och kommunikationsteknik inom det nuvarande hälso- och sjukvårdssystemet för att tillhandahålla en framåtblickande ny modell för e-hälsostyrning och främja en gemensam förståelse bland partner om roll- och ansvarsfördelningen inom e-hälsa.

Reformen ska vara genomförd senast den 30 juni 2023.

6.5.Investering: Kapacitetsuppbyggnad för multifunktionella medicinska helikoptrar

Syftet med investeringen är att se till att personer som bor i perifera områden, särskilt på öar, genom specialiserade helikoptrar har snabb tillgång till hälso- och sjukvård vid händelser som kräver akut medicinsk hjälp (t.ex. allvarliga trafikolyckor, massdrabbade räddningsaktioner, medicinsk hjälp ombord på fartyg). Investeringen består av inköp av två multifunktionella medicinska helikoptrar, inklusive tillhörande utrustning, underhållsmateriel och grundläggande utbildning av den personal som behövs för helikoptrarnas drift, samt konstruktion av landningsbaser och landningsplatser vid akutsjukvårdscentraler. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i återhämtnings- och resiliensplanen i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska universalhelikoptrar ha bästa tillgängliga teknik med minsta miljöpåverkan i sektorn.

Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.

6.6.Investering: Arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten

Syftet med investeringen är att hjälpa ungdomar med låg arbetslivserfarenhet att komma in på arbetsmarknaden. Lagstiftningen om det förnyade systemet ”Min första anställning” (M1T) ska bestå av två delar: Ett lönebidrag som betalas ut till arbetsgivaren och ersättning för utbildningskostnader för en ung person. Lönebidrag och utbildningsbidrag (upp till 2 500 EUR) ska betalas ut till en arbetsgivare som anställer en ung person mellan 16 och 29 år och anmäler sig som arbetslös utan eller endast har kortvarig arbetslivserfarenhet. M1T-åtgärden ska integreras med andra tjänster, särskilt med uppföljningsstöd till ungdomar och arbetsgivare efter det att anställningsförhållandet inletts. Syftet är framför allt att förhindra att anställningsförhållandet avslutas i förtid och att i samarbete med arbetsgivaren och den unga personen identifiera den unga personens utbildningsbehov. En förstärkt handlingsplan för ungdomsgarantin ska läggas fram senast den 30 juni 2022 som ska stödja genomförandet av investeringen med ytterligare åtgärder till stöd för unga arbetslösa. Den ska särskilt omfatta åtgärder för att förbättra ungdomars kompetens, fastställa åtgärder för att förebygga och ta itu med ungdomsarbetslösheten, inbegripet uppsökande verksamhet och förebyggande av NEET-situationer, samt fastställa centrala parter och deras roller när det gäller att förebygga och hantera ungdomsarbetslösheten.

Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2025.

6.7.Reform: Förlängning av arbetslöshetsförsäkringsförmånernas varaktighet

Syftet med reformen är att ta itu med den långvariga utmaningen att förbättra det sociala skyddsnätets tillräcklighet. Reformen består i inrättandet av en mekanism för att aktivera förlängningen av perioden för arbetslöshetsförsäkringsförmåner med 60 daga, särskilt när den registrerade arbetslösheten överstiger den icke ökande inflationen/lönenivån för arbetslöshet (NAIRU/NAWRU) med en betydande marginal. Förlängningsmekanismen och marginalen, som inte får vara högre än 2 %, ska överenskommas i dialog med arbetsmarknadens parter. Åtgärden syftar till att hjälpa människor att överbrygga en längre period av arbetslöshet under svåra förhållanden på arbetsmarknaden.

Reformen ska genomföras senast den 30 juni 2023.

6.8.Reform: Långvarig vård och omsorg:

Syftet med reformen är att förbättra tillhandahållandet av långvarig vård och omsorg. Reformen består av följande delar:

i) Genom ändringar i lagen om social trygghet fastställs definitionen av långvarig vård och omsorg och de lokala myndigheterna ska ta hänsyn till principen att en person ska kunna bo så länge som möjligt i sitt hem, i sin vanliga miljö, med tillgång till tjänster av tillräckligt god kvalitet. Ändringarna träder i kraft den 30 juni 2022.

ii) En handlingsplan om tillhandahållande av social- och hälsovård på ett integrerat sätt ska leda till inrättandet av en modell för samordning av vård, fastställande av de berörda aktörernas roller och ansvarsområden samt fastställande av finansieringen av systemet. Handlingsplanen ska antas senast den 31 december 2022.

iii) I ett dekret från ministern för socialt skydd fastställs utformningen av och särdragen hos de lokala myndigheternas vårdtjänster till personer med lägre vårdbehov samt villkoren för deras genomförande. I synnerhet ska det omfatta tillräckliga investeringar och utveckling av lokala myndigheters tjänster för att ge äldre personer med lägre vårdbehov och personer med funktionsnedsättning stöd för ett självständigt liv. Dekret från ministern för socialt skydd senast den 31 december 2024.

iv) Lagändringar som syftar till att förbättra stödsystemet för barn med högre vårdbehov ska möjliggöra modernisering och integrering av tjänster för barn med högre vårdbehov. Framför allt ska tjänster inom hälso- och sjukvård, utbildning, socialt skydd och sysselsättning integreras för att ge omfattande stöd till familjer som står under omsorgsansvar. Det nuvarande stödsystemet ska förenklas och bedömningarna av vårdbehov ska konsolideras så att föräldrarna har en säker kontaktpunkt för inledande rådgivning och stöd. Lagändringarna träder i kraft den 31 mars 2025.

6.9.Reform: Minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män

Målet med reformen är att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Reformen består i antagandet av planen för utveckling av välfärden för 2023–2030 och dess genomförande samt införandet av ett digitalt verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män.

Planen för utveckling av välfärden ska antas senast den 31 mars 2024 och ska innehålla strategiska mål om att minska sociala orättvisor och fattigdom, säkerställa jämställdhet och ökad social inkludering samt främja likabehandling av personer som tillhör minoritetsgrupper. Utvecklingsplanen ska innehålla en beskrivning av åtgärder för att minska löneskillnaderna mellan könen, särskilt genom att öka insynen i lönesättningen, minska könsstereotypernas utbredning och negativa inverkan på kvinnors och mäns liv och beslut, bland annat när det gäller utbildnings- och yrkesval och bära omsorgsbördan, och stödja ett effektivare genomförande av jämställdhetslagen.

Ett digitalt verktyg för löneskillnader mellan könen ska införas senast den 31 mars 2024, som ska erbjuda arbetsgivare ett enkelt verktyg för att registrera uppgifter och information om lönegapet mellan könen och möjliga orsaker till detta i sina organisationer och därigenom stödja dem i deras arbete med att fatta välgrundade beslut och vidta effektiva åtgärder för att genomföra principen om lika lön och minska löneskillnaderna mellan könen.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 mars 2024.

F.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Måttenhet	Utgångsvärde	Målvärde	Kvartal	År
94	6.1 En genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdens organisation i Estland	Delmål	Ikraftträdandet av regeringens förordning om planen för utbyggnad av sjukhusnätet	Förordningens ikraftträdande				4 kv.	2024	Förordningens ikraftträdande, som ska — fastställa en förteckning över regionala, centrala, lokala sjukhus och rehabiliteringssjukhus för att säkerställa lika tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, — krav, mål och åtgärder som ska vidtas för att konsolidera sjukhusnätverket, — nödvändiga investeringar för att bygga, renovera och omprofilera de sjukhus som ingår i förteckningen över sjukhus.
95	6.1 En genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdens organisation i Estland	Delmål	Godkännande av den strategiska ramen för att åtgärda bristen på hälso- och sjukvårdspersonal	Hälso- och arbetsmarknadsministerns godkännande av den strategiska ramen för att åtgärda bristen på hälso- och sjukvårdspersonal				4 kv.	2022	I den strategiska ramen för att åtgärda bristen på hälso- och sjukvårdspersonal ska följande anges: åtgärder för att organisera hälso- och sjukvårdstjänster inom olika hälso- och sjukvårdssektorer, särskilt specialiserad vård, — fördelning av fysiska och mänskliga resurser för att säkerställa tillhandahållandet av hälso- och sjukvård inom hela territoriet, — mekanismer för finansiering, styrning och informationsutbyte som säkerställer resultat i hela landet.
96	6.1 En genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdens organisation i Estland	Delmål	Ikraftträdande av hälso- och sjukvårdsministerns dekret om ändring av ersättningssystemet för läkare, sjuksköterskor och farmaceuter	Ikraftträdande av dekretet från hälso- och sjukvårdsministern om lagen om organisationen av servicesektorn				1 kv.	2023	Ikraftträdandet av dekretet från hälso- och sjukvårdsministern om lagen om organisationen av servicesektorn som ska förbättra ersättningssystemet för läkare, sjuksköterskor och farmaceuter för att uppmuntra hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta i avlägsna områden.
97	6.1 En genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdens organisation i Estland	Mål	Antagning till sjuksköterskeutbildning		Procentuell ökning av antalet personer med rätt till sjuksköterskeutbildning	0	5	4 kv.	2023	Tillträdet för personer till sjuksköterskeutbildning har ökat med 5 % jämfört med 2020.
98	6.1 En genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdens organisation i Estland	Delmål	Ikraftträdande av ministerförordningen om ändring av avtalet mellan socialministeriet och universitetet i Tartu om bristen på läkare inom vissa specialiseringar	Ikraftträdande av ministerförordningen och avtal mellan socialministeriet och universitetet i Tartu				2 kv.	2026	Ikraftträdandet av ministerförordningen om ändring av avtalet mellan Socialdepartementet och universitetet i Tartu, i vilket kraven för en gradvis ökning av tillträdet till vissa yrken med brist på allmänläkare, psykiatriker och interna sjukdomar ska fastställas.
99	6.2 Inrättande av North Estonia Medical Centres campus	Delmål	Undertecknande av projekteringskontraktet för North Estonia Medical Centres campus	Undertecknande av projekteringskontraktet				4 kv.	2021	Den upphandlande myndigheten, som äger sjukhuset, ska underteckna projekteringskontraktet för North Estonia Medical Centres campus. Kontraktet ska omfatta erhållande av nödvändiga bygglov.
100	6.2 Inrättande av North Estonia Medical Centres campus	Delmål	Undertecknande av kontrakt för schaktning, vattenförsörjning och elektricitet samt för förstärkta betongstrukturer vid North Estonia Medical Centres campus	Undertecknande av kontrakt				4 kv.	2023	Den upphandlande myndigheten, som äger sjukhuset, ska underteckna kontrakt för — schaktningsarbetena och anslutningarna till vattenförsörjning, infrastruktur för uppsamling av avloppsvatten och el. och — de förstärkta betongstrukturerna.
101	6.2 Inrättande av North Estonia Medical Centres campus	Delmål	Undertecknande av kontraktet för uppförande av North Estonia Medical Centres campus	Undertecknande av kontraktet				1 kv.	2024	Den upphandlande myndigheten, som äger sjukhuset, ska underteckna ett avtal om uppförande av North Estonia Medical Centres campus, inbegripet installation av byggnadens tekniska lösningar, särskilt teknisk utrustning för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten, belysning och elproduktion, mät-, övervaknings- och kontrollsystem samt inredningsarbeten.
102	6.2 Inrättande av North Estonia Medical Centres campus	Mål	10 % av entreprenadkontraktets volym är fullgjord		Framsteg inom byggsektorn	0 %	10 %	4 kv.	2024	10 % av det byggkontrakt som nämns i delmål 101 har fullgjorts när byggherren har bekräftat slutförandet av 10 % av byggnadsarbetet enligt definitionen i kontraktet, den upphandlande myndigheten har accepterat arbetet och eventuella brister har identifierats tillsammans med en tidsfrist för att åtgärda dem.
103	6.2 Inrättande av North Estonia Medical Centres campus	Mål	50 % av entreprenadkontraktets volym är fullgjord		Framsteg inom byggsektorn	10 %	50 %	4 kv.	2025	50 % av det byggkontrakt som nämns i delmål 101 har fullgjorts när byggherren har bekräftat slutförandet av 50 % av byggnadsarbetet enligt definitionen i kontraktet, den upphandlande myndigheten har accepterat arbetet och eventuella brister har identifierats tillsammans med en tidsfrist för att åtgärda dem.
104	6.2 Inrättande av North Estonia Medical Centres campus	Delmål	Undertecknande av kontraktet för att utrusta North Estonia Medical Centres campus så att det blir fullt operativt	Undertecknande av kontraktet				2 kv.	2025	Den upphandlande myndigheten, som äger sjukhuset, ska teckna ett avtal om att förse sjukhuset med all utrustning som behövs för att sjukhuset ska kunna tas i drift fullt ut (t.ex. sjukhussängar, medicinsk utrustning) efter det att byggnadsarbetet har slutförts.
105	6.2 Inrättande av North Estonia Medical Centres campus	Delmål	Slutförande av byggnadsarbetena	Intyg om att byggnadsarbetet har slutförts				2 kv.	2026	Den upphandlande myndigheten, som är sjukhusets ägare, ska få ett intyg från entreprenören som styrker att byggnadsarbetet har slutförts. Den upphandlande myndigheten ska visa att den har inlett förfarandet för att utfärda ett intyg om att byggnaden är färdigställd och förenlig med tillämpliga bestämmelser. .
106	6.3 Förstärkning av primärvården	Delmål	Ikraftträdandet av regeringens förordning om ändring av den estniska sjukförsäkringskassans förteckning över hälso- och sjukvårdstjänster när det gäller tillgång till specialiserad sjukvård	Ikraftträdande av lagändringar Till regeringsdekret				3 kv.	2020	Ikraftträdande av lagändringar som ska förbättra tillgången till specialistvård genom att utvidga användningen av e-konsultation inom primärvården så att patienter kan få råd av en specialist utan att behöva konsultera dem personligen.
107	6.3 Förstärkning av primärvården	Delmål	Ikraftträdande av ändringar av regeringsdekret som ändrar förteckningen över hälso- och sjukvårdstjänster i Estlands sjukförsäkringsfonds kostnader och tjänster för allmänpraktiserande läkare	Ikraftträdande av lagändringarna i regeringsdekret				1 kv.	2021	Lagändringar ska träda i kraft för att finansiera fasta kostnader och tjänster för allmänpraktiserande läkare i syfte att öka resurstilldelningen till primärvårdspraktik utanför storstadsområden, särskilt i avlägsna områden, och för att öka patienternas tillgång till diagnos- och screeningtjänster.
108	6.3 Förstärkning av primärvården	Delmål	Ikraftträdande av ändringar i lagen om hälso- och sjukvårdsorganisationen	Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande				1 kv.	2023	Ikraftträdande av ändringarna av lagen om hälso- och sjukvårdsorganisationen som ska ändra hanteringen av förteckningen över patienter, säkerställa kontinuiteten i primärvården och utvidga sjuksköterskornas rätt att förskriva läkemedel till patienter.
109	6.4 Förnyelse av styrningen av e-hälsa	Delmål	Godkännande av ramen för styrning av e-hälsa och dess genomförandeplan	Godkännande av förslaget om en styrningsram för e-hälsa och en färdplan för genomförandet från styrkommittén för ”Eesti Tervise IKT juhtimise raamistik”				2 kv.	2023	Godkännande av förslaget om styrningsramen och färdplanen för genomförandet, som ska uppdatera styrningsramen för e-hälsa och samordningen av utvecklingen av e-hälsotjänster.
110	6.5 Kapacitetsuppbyggnad för multifunktionella medicinska helikoptrar	Delmål	Tilldelning av kontrakt för multifunktionell medicinsk helikopterkapacitet	Tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt				4 kv.	2023	Kontrakt som undertecknats av den estniska polis- och gränsbevakningsmyndigheten om inköp av medicinska akuthelikoptrar och om byggande av flygbaser och landningsplatser för ambulanshelikoptertjänster. För inköp av helikoptrar för särskilda ändamål ska bästa teknik sökas som gör det möjligt att följa den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
111	6.5 Kapacitetsuppbyggnad för multifunktionella medicinska helikoptrar	Mål	Mottagande av helikoptrar		Antal helikoptrar	0	2	1 kv.	2025	Leverans av två helikoptrar som godkänts av den estniska polis- och gränsbevakningsmyndigheten
112	6.5 Kapacitetsuppbyggnad för multifunktionella medicinska helikoptrar	Mål	Färdigställande av flygbaser som byggts eller utvidgats		Antal helikopterbaser	0	2	2 kv.	2026	Två helikopterflygbaser/landningsplatser ska konstrueras/byggas ut och vara klara att användas, vilket framgår av att Estlands polis- och gränsbevakningsmyndighet formellt accepterar fullgörandet av kontraktet.
113	6.6 arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten	Delmål	Ikraftträdande av hälso- och arbetsmarknadsministerns dekret för att stärka programmet ”Mitt första jobb”	Ikraftträdande av hälso- och arbetsmarknadsministerns dekret				1 kv.	2022	Ikraftträdandet av hälso- och arbetsmarknadsministerns dekret, i vilket systemets särdrag och villkoren för dess genomförande, inbegripet finansierings- och målgrupp, ska fastställas. Syftet med programmet ska vara att göra det möjligt för ungdomar utan arbetslivserfarenhet eller med låg arbetslivserfarenhet att skaffa sig arbetslivserfarenhet och att förbättra sina färdigheter för att kunna delta på arbetsmarknaden.
114	6.6 – Arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten	Delmål	Handlingsplan för ungdomsgarantin	Regeringens antagande av den förstärkta handlingsplanen för ungdomsgarantin				2 kv.	2022	Regeringen ska anta en ändrad handlingsplan för ungdomsgarantin för att stödja ungdomssysselsättningen. Denna handlingsplan ska åtgärder för att förbättra ungdomars kompetens, — fastställa åtgärder för att förebygga och ta itu med ungdomsarbetslösheten, inbegripet uppsökande verksamhet och förebyggande av NEET-situationer. — definiera nyckelaktörer och deras roll när det gäller att förebygga och hantera ungdomsarbetslösheten.
115	6.6 – Arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten	Mål	Antal ungdomar som deltar i programmet ”Mitt första jobb”		Antal deltagare	0	3 178	4 kv.	2025	Minst 3 178 ungdomar i åldern 16–29 år har deltagit i programmet ”Mitt första jobb” (sammanlagt antal deltagare).
116	6.7 Förlängning av arbetslöshetsförsäkringsförmånernas varaktighet	Delmål	Ikraftträdande av ändringarna av lagen om arbetslöshetstjänster och arbetslöshetsförmåner och lagen om arbetslöshetsförsäkring	Ikraftträdande av lagändringarna				2 kv.	2023	Ikraftträdande av ändringarna av lagen som ska fastställa en permanent mekanism för att aktivera förlängningen av arbetslöshetsförsäkringsförmånernas varaktighet med 60 dagar, särskilt när den registrerade arbetslösheten med betydande marginal överstiger den icke-accelererande inflationen/lönenivån. Förlängningsmekanismen och marginalen, som inte får vara högre än 2 %, ska överenskommas i dialog med arbetsmarknadens parter.
117	6.8 Långvarig vård och omsorg	Delmål	Ikraftträdande av ändringar i lagen om social trygghet	Ikraftträdande av lagändringar				2 kv.	2022	Ikraftträdande av lagändringar i lagen om social trygghet som ska fastställa begreppet långvarig vård och omsorg och som kräver att de lokala myndigheterna tar hänsyn till principen att en person ska kunna bo så länge som möjligt i sitt hem, i sin vanliga miljö, med tillgång till tjänster av tillräckligt god kvalitet.
118	6.8 Långvarig vård och omsorg	Delmål	Handlingsplan för en integrerad vårdmodell	Antagande av handlingsplanen				4 kv.	2022	Socialministeriet ska anta en handlingsplan som föreskriver inrättandet av en integrerad vårdmodell i hela Estland och roller och ansvarsområden för de aktörer som deltar i den framtida finansieringsmodellen för systemet.
119	6.8 Långvarig vård och omsorg	Delmål	Ikraftträdande av dekretet från ministern för socialt skydd	Ikraftträdande av dekretet från ministern för socialt skydd				4 kv.	2024	I dekretet från ministern för socialt skydd fastställs utformningen av och särdragen hos de lokala myndigheternas tjänster till personer med lägre vårdbehov samt villkoren för deras genomförande. Det ska särskilt omfatta lokala myndigheters investeringar och utveckling av tjänster för att säkerställa ett självständigt boende för äldre personer med lägre vårdbehov och personer med funktionsnedsättning för att stödja ett självständigt liv.
120	6.8 Långvarig vård och omsorg	Delmål	Ikraftträdande av lagändringarna av stödsystemet för barn med stora omsorgsbehov	Ikraftträdande av lagändringarna				1 kv.	2025	Ikraftträdande av lagändringar som ska göra det möjligt att modernisera och integrera tjänster för barn med högre omsorgsbehov. Framför allt — tjänster inom hälso- och sjukvård, utbildning, socialt skydd och sysselsättning ska integreras för att ge omfattande stöd till familjer som står under omsorgsansvar, och — det nuvarande stödsystemet ska förenklas och bedömningen av vårdbehov konsolideras så att föräldrarna har en säker kontaktpunkt för inledande rådgivning och stöd.
121	6.9 Minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män	Delmål	Regeringens antagande av planen för utveckling av välfärden 2023–2030	Antagande av planen för utveckling av välfärden				1 kv.	2024	Planen ska innehålla en beskrivning av åtgärderna för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män.
122	6.9 Minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män	Delmål	Digitala verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män	Utveckling av en prototyp för ett verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män				4 kv.	2022	En prototyp till ett verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män för arbetsgivare ska utvecklas i syfte att förse dem med uppgifter och information om lönegapet mellan könen och dess möjliga orsaker i deras organisationer och därigenom stödja välgrundade beslut och vidta effektiva åtgärder för att genomföra principen om lika lön och minska löneskillnaderna mellan könen.
123	6.9 Minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män	Delmål	Digitala verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män	Införande av ett digitalt verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män				1 kv.	2024	Det digitala verktyget för löneskillnader mellan könen ska vara tillgängligt för arbetsgivare i syfte att förse dem med uppgifter och information om löneskillnader mellan könen och dess möjliga orsaker i deras organisationer och därigenom stödja välgrundade beslut och effektiva åtgärder för att genomföra principen om lika lön och minska löneskillnaderna mellan könen.

G. Revision och kontroll

G.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Syftet med reformen är att fastställa den rättsliga ramen för genomförandet och övervakningen av återhämtnings- och resiliensplanen. Den ska fastställa de relevanta offentliga organens roll vid genomförandet av planen och hur dessa organ ska utföra sina uppgifter.

Reformen ska vara genomförd senast den 31 december 2021.

G.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Löpnummer

Berörd åtgärd (reform eller investering)

Delmål/mål

Namn

Kvalitativa indikatorer (för delmål)

Kvantitativa indikatorer (för mål)

Preliminär tidsplan för slutförande

Beskrivning av varje delmål och mål

Måttenhet

Utgångsvärde

Målvärde

Kvartal

År

124

Övervakning och genomförande av planen

Delmål

Ikraftträdandet av regeringens förordning om den rättsliga ramen för genomförande och övervakning av återhämtnings- och resiliensplanen i Estland.

Ikraftträdande av statlig förordning

4 kv.

2021

Ikraftträdandet av förordningen om upprättande av den rättsliga ramen för genomförande och övervakning av återhämtnings- och resiliensplanen i Estland innan den första betalningsbegäran görs.

I förordningen ska åtminstone fastställas vilka myndigheter som ska delta i genomförandet av Estlands återhämtnings- och resiliensplan och deras uppgifter, inbegripet de uppgifter som åligger finansministeriet, sektorsministerierna och centrumet för statliga stödtjänster.

2.Beräknad total kostnad för återhämtnings- och resiliensplanen

Den beräknade totala kostnaden för Estlands återhämtnings- och resiliensplan är 982 490 000 EUR.

AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD

1.Ekonomiskt bidrag

De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:

Första delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

23	2.1. Grön omställning av företagen	Delmål	Inrättande av en arbetsgrupp för grön omställning som ska genomföra och övervaka den gröna omställningen.
28	2.3. Program för utveckling av grön teknik	Delmål	Inrättande av en arbetsgrupp som ska planera och inrätta utvecklingsprogrammet.
37	2.6. Grön fond	Delmål	Undertecknande av avtal mellan ekonomi- och kommunikationsministeriet och SmartCap
38	2.6. Grön fond	Delmål	SmartCap antar investeringspolicydokumentet
44	3.1. Inrättande och utveckling av ett kompetenscentrum för dataförvaltning och öppna data	Delmål	Inrättande av en datahanteringsgrupp vid statistikkontoret, ekonomi- och kommunikationsministeriet och myndigheten för det statliga informationssystemet
70	4.4. Främja den gröna omställningen i energiekonomin	Delmål	Regeringens beslut om nödvändiga investeringar för att minska de försvarsrelaterade höjdbegränsningarna för vindparker
71	4.4. Främja den gröna omställningen i energiekonomin	Delmål	Antagande av regeringens beslut om inledande av utarbetandet av den nationella utvecklingsplanen för energisektorn, utnämning av ansvariga och tidsfrister
74	4.5. Program för att stärka elnätet för att öka produktionskapaciteten för förnybar energi och anpassa sig till klimatförändringarna (t.ex. skydd mot stormar)	Delmål	Undertecknande av samfinansieringsavtal för nätinvesteringar med systemansvariga för transmissionssystem
81	5.1. Utbyggnad av en säker, grön, konkurrenskraftig, behovsbaserad och hållbar transport- och energiinfrastruktur	Delmål	Regeringens antagande av planen för utveckling av transporter och rörlighet 2021–2035
86	5.3. Anläggning av den multimodala järnvägsterminalen för Rail Baltica i Tallinn	Delmål	Tilldelning av kontraktet för uppförandet av den multimodala terminalen för Rail Baltica i Tallinn
89	5.4. Byggande av spårvagnslinje till Tallinns gamla hamn	Delmål	Slutförande av projekteringen av spårvägsbygget
99	6.2. Inrättande av North Estonia Medical Centres campus	Delmål	Undertecknande av projekteringskontraktet för North Estonia Medical Centres campus
106	6.3. Förstärkning av primärvården	Delmål	Ikraftträdandet av regeringens förordning om ändring av den estniska sjukförsäkringskassans förteckning över hälso- och sjukvårdstjänster när det gäller tillgång till specialiserad sjukvård
107	6.3. Förstärkning av primärvården	Delmål	Ikraftträdande av ändringar av regeringsdekret som ändrar förteckningen över hälso- och sjukvårdstjänster i Estlands sjukförsäkringsfonds kostnader och tjänster för allmänpraktiserande läkare
113	6.6. Arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten	Delmål	Ikraftträdande av hälso- och arbetsmarknadsministerns dekret för att stärka programmet ”Mitt första jobb”
124	Revision och kontroller	Delmål	Ikraftträdandet av regeringens förordning om den rättsliga ramen för genomförande och övervakning av återhämtnings- och resiliensplanen i Estland.
		Delbetalning, belopp	145 394 882 EUR

Andra delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

1	1.1. Digital omvandling i företagen	Delmål	Inbjudan att lämna förslag med tilldelningskriterier och tilldelningsvillkor
11	1.4. Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företagen	Delmål	Ikraftträdande av sekundärlagstiftning som fastställer villkoren för stöd till utveckling av digitala färdigheter
16	1.5.1. Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader – landstrategier och regionala strategier	Delmål	Utarbetande av strategier
19	1.5.2. Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader – Innovativa affärscentrum på viktiga exportmarknader	Delmål	Förberedande analys för att definiera företagscentrumens innehåll och lokalisering
21	1.5.3. Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader – effektgrupper för global e-export och virtuella scener	Delmål	Inrättande av effektgrupper och val av destinationer för globala digitala uppdrag
25	2.2. Grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning	Delmål	Ikraftträdande av sekundärlagstiftning som fastställer villkoren för stöd till utveckling av grön kompetens
32	2.4. Modernisering av tillverkningsföretagens affärsmodeller	Delmål	Ikraftträdande av ministerdekretet om villkoren för beviljande av bidrag
34	2.5. Användning av resurseffektiv grön teknik	Delmål	Offentliggörande av förslagsinfordran för bidrag
51	3.4. Programmet #Bürokratt (nationell virtuell assistentplattform och ekosystem)	Mål	Tillgång till digitala offentliga tjänster via plattformen för virtuella assistenter
54	3.5. Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Delmål	Utveckling av centralt levererade/delade it-bastjänster
65	4.2. Stöd till renovering av flerbostadshus	Delmål	Offentliggörande av ansökningsomgångar för renoveringsbidrag för bostadshus
68	4.3. Stöd till renovering av små bostadshus	Delmål	Offentliggjorda ansökningsomgångar för renoveringsbidrag
84	5.2. Byggande av en sträcka av järnvägen i Tallinn-Rohuküla västerut	Delmål	Tilldelning av ett järnvägskontrakt för byggande av en järnväg på avsnitten Turba-Ellamaa och Ellamaa-Risti
90	5.4. Byggande av spårvagnslinje till Tallinns gamla hamn	Delmål	Tilldelning av byggentreprenadkontrakt
114	6.6. Arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten	Delmål	Handlingsplan för ungdomsgarantin
117	6.8. Långvarig vård och omsorg:	Delmål	Ikraftträdande av ändringar i lagen om social trygghet
		Delbetalning, belopp	145 394 882 EUR

Tredje delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

7	1.3. Utveckling av digitala fraktsedlar	Mål	utveckling av eFTI-plattformar (Electronic Freight Transport Information – elektronisk godstransportinformation)
24	2.1. Grön omställning av företagen	Delmål	Antagande av handlingsplanen för den cirkulära ekonomin av arbetsgruppen för grön omställning
41	2.7. Skapa möjligheter för användning av förnybar grön vätgasteknik	Delmål	Ikraftträdande av ministerdekretet om villkoren för beviljande av stöd
47	3.2. Utveckling av evenemangstjänster och proaktiva digitala offentliga tjänster för enskilda	Mål	Lansering av tjänster för personliga händelser och/eller proaktiva tjänster
49	3.3. Utveckling av evenemangstjänster och digital ingång för företagare	Mål	Införande av it-utveckling som bidrar till genomförandet av företagsevenemangstjänster och digital ingång
63	4.1. Främjande av energieffektivitet	Delmål	Ingående av samarbetsavtalet med villkor för samarbete mellan SA Kredex/Enterprise Estonia och regionala utvecklingscenter
76	4.6. Program för att stimulera energiproduktionen i industriområden	Delmål	Offentliggörande av en inbjudan att lämna förslag till projekt som främjar energiproduktionen i industrianläggningar
78	4.7. Pilotprogram för energilagring	Delmål	Offentliggörande av en inbjudan att lämna förslag till ett pilotprogram för energilagring
82	5.1. Utbyggnad av en säker, grön, konkurrenskraftig, behovsbaserad och hållbar transport- och energiinfrastruktur	Delmål	Antagande av genomförandeplanen för utveckling av grön hållbar kollektivtrafik i utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035
92	5.5. Kommunernas investeringar i cykel- och gångbanor	Delmål	Ansökningsomgång för bidrag
95	6.1. En genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdens organisation i Estland	Delmål	Godkännande av den strategiska ramen för att åtgärda bristen på hälso- och sjukvårdspersonal
96	6.1. En genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdens organisation i Estland	Delmål	Ikraftträdande av hälso- och sjukvårdsministerns dekret om ändring av ersättningssystemet för läkare, sjuksköterskor och farmaceuter
108	6.3. Förstärkning av primärvården	Delmål	Ikraftträdande av ändringar i lagen om hälso- och sjukvårdsorganisationen
109	6.4. Förnyelse av styrningen av e-hälsa	Delmål	Godkännande av ramen för styrning av e-hälsa och dess genomförandeplan
116	6.7. Förlängning av arbetslöshetsförsäkringsförmånernas varaktighet	Delmål	Ikraftträdande av ändringarna av lagen om arbetslöshetstjänster och arbetslöshetsförmåner och lagen om arbetslöshetsförsäkring
118	6.8. Långvarig vård och omsorg:	Delmål	Handlingsplan för en integrerad vårdmodell
122	6.9. Minska löneskillnaderna mellan könen	Delmål	Digitala verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män
		Delbetalning, belopp	145 394 882 EUR

Fjärde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

2	1.1. Digital omvandling i företagen	Mål	Beviljande av bidrag
12	1.4. Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företagen	Mål	Inskrivning i utbildningsverksamhet
14	1.4. Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företagen	Mål	Antal nya moduler för kompetenshöjning och omskolning
17	1.5.1. Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader – landstrategier och regionala strategier	Delmål	Upphandling av studier
26	2.2. Grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning	Mål	Antal moduler för kompetenshöjning och omskolning
29	2.3. Program för utveckling av grön teknik	Delmål	Inrättande av utvecklingsprogrammet för grön teknik
35	2.5. Användning av resurseffektiv grön teknik	Mål	Antal kontrakt som tilldelats efter förslagsinfordran
55	3.5. Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Mål	Offentliga myndigheters utbyggnad av nationell privat molninfrastruktur
56	3.5. Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Delmål	Utvidgning av molninfrastrukturen till dataambassaden
61	3.8. Uppbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet	Mål	Utbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet till nya anläggningar
91	5.4. Byggande av spårvagnslinje till Tallinns gamla hamn	Mål	Ny spårvägslinje i drift
97	6.1. En genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdens organisation i Estland	Mål	Antagning till sjuksköterskeutbildning
100	6.2. Inrättande av North Estonia Medical Centres campus	Delmål	Undertecknande av kontrakt för schaktning, vattenförsörjning och elektricitet samt för förstärkta betongstrukturer vid North Estonia Medical Centres campus
101	6.2. Inrättande av North Estonia Medical Centres campus	Delmål	Undertecknande av kontraktet för uppförande av North Estonia Medical Centres campus
110	6.5. Kapacitetsuppbyggnad för multifunktionella medicinska helikoptrar	Delmål	Tilldelning av kontrakt för multifunktionell medicinsk helikopterkapacitet
121	6.9. Minska löneskillnaderna mellan könen	Delmål	Regeringens antagande av planen för utveckling av välfärden 2023–2030
123	6.9. Minska löneskillnaderna mellan könen	Delmål	Digitala verktyg för löneskillnader mellan kvinnor och män
		Delbetalning, belopp	145 394 882 EUR

Femte delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

4	1.2. Utveckling av e-konstruktion	Delmål	Antagande av internationella standarder och bästa praxis för användning av digital teknik inom byggsektorn
8	1.3. Utveckling av digitala fraktsedlar	Mål	Utveckling av eCMR:s gränssnitt (elektroniska fraktsedlar)
15	1.4. Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företagen	Mål	Översyn av kvalifikationsstandarder för IKT-specialister.
39	2.6. Grön fond	Mål	Investeringsvolym i riskkapitalfonder eller investeringar i eget kapital i företag
42	2.7. Skapa möjligheter för användning av förnybar grön vätgasteknik	Delmål	Teknik och utrustning för att skapa fullständiga värdekedjor för grön vätgas
57	3.5. Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Mål	Migrering av kritiska system till den nationella molninfrastrukturen på dataambassaden
58	3.5. Omstrukturering av grundläggande digitala tjänster och säker övergång till molninfrastruktur	Mål	Central säkerhetsprövning av offentliga myndigheters informationssystem
59	3.6. Inrätta strategisk analys av penningtvätt och finansiering av terrorism i Estland	Delmål	Ikraftträdande av ändringen av lagen om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism och av andra ändringar av lagstiftning, administration och avtal som krävs för centrumet för strategisk analys
64	4.1. Främjande av energieffektivitet	Delmål	Digitala verktyg för att underlätta tillgången till information om renovering, inbegripet visualisering av resultaten av renoveringen och uppskattning av renoveringskostnaderna, har tagits i bruk.
66	4.2. Stöd till renovering av flerbostadshus	Mål	Bostäder med förbättrad energiprestanda
69	4.3. Stöd till renovering av små bostadshus	Mål	Bostäder med förbättrad energiprestanda
72	4.4. Främja den gröna omställningen i energiekonomin	Delmål	Ikraftträdande av relevant primär- och/eller sekundärlagstiftning och offentliggörande av vägledande material för att minska hindren för installation av anläggningar för produktion av förnybar energi och energilagringsanläggningar
85	5.2. Byggande av en sträcka av järnvägen i Tallinn-Rohuküla västerut	Mål	Färdigställande av ny järnväg (färdig för trafik)
87	5.3. Anläggning av den multimodala järnvägsterminalen för Rail Baltica i Tallinn	Delmål	Slutförande av terminalpassagen
94	6.1. En genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdens organisation i Estland	Delmål	Ikraftträdandet av regeringens förordning om planen för utbyggnad av sjukhusnätet
102	6.2. Inrättande av North Estonia Medical Centres campus	Mål	10 % av entreprenadkontraktets volym är fullgjord
111	6.5. Kapacitetsuppbyggnad för multifunktionella medicinska helikoptrar	Mål	Mottagande av helikoptrar
119	6.8. Långvarig vård och omsorg:	Delmål	Ikraftträdande av dekretet från ministern för socialt skydd
120	6.8. Långvarig vård och omsorg:	Delmål	Ikraftträdande av lagändringarna av stödsystemet för barn med stora omsorgsbehov
		Delbetalning, belopp	145 394 882 EUR

Sjätte delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

3	1.1. Digital omvandling i företagen	Mål	Beviljande av bidrag
5	1.2. Utveckling av e-konstruktion	Delmål	Tillgång till offentliga tjänster på e-konstruktionsplattformen
6	1.2. Utveckling av e-konstruktion	Mål	Slutförande av utvecklings- och prototypprojekt
9	1.3. Utveckling av digitala fraktsedlar	Mål	Totalt antal avslutade projekt
33	2.4. Modernisering av tillverkningsföretagens affärsmodeller	Mål	Antal stödda projekt
45	3.1. Inrättande och utveckling av ett kompetenscentrum för dataförvaltning och öppna data	Mål	Slutförande av projekt för förbättrad datakvalitet
46	3.1. Inrättande och utveckling av ett kompetenscentrum för dataförvaltning och öppna data	Mål	Offentliggörande av datamängder på den nationella portalen för öppna data
48	3.2. Utveckling av evenemangstjänster och proaktiva digitala offentliga tjänster för enskilda	Mål	Lansering av personliga evenemangstjänster och proaktiva tjänster
50	3.3. Utveckling av evenemangstjänster och digital ingång för företagare	Mål	Införande av it-utveckling som bidrar till genomförandet av företagsevenemangstjänster och digital ingång
52	3.4. Programmet #Bürokratt (nationell virtuell assistentplattform och ekosystem)	Mål	Introduktion av den virtuella assistenten #Bürokratt inom området digitala offentliga tjänster
53	3.4. Programmet #Bürokratt (nationell virtuell assistentplattform och ekosystem)	Mål	Tillgång till digitala offentliga tjänster via plattformen för virtuella assistenter
62	3.8. Uppbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet	Mål	Utbyggnad av bredbandsnät med mycket hög kapacitet till nya anläggningar
73	4.4. Främja den gröna omställningen i energiekonomin	Delmål	Regeringens antagande av den nationella utvecklingsplanen för energisektorn
93	5.5. Kommunernas investeringar i cykel- och gångbanor	Mål	Cykel- och gångbaneinfrastruktur färdigställd
103	6.2. Inrättande av North Estonia Medical Centres campus	Mål	50 % av entreprenadkontraktets volym är fullgjord
104	6.2. Inrättande av North Estonia Medical Centres campus	Delmål	Undertecknande av kontraktet för att utrusta North Estonia Medical Centres campus så att det blir fullt operativt
115	6.6. Arbetsmarknadsåtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten	Mål	Antal ungdomar som deltar i programmet ”Mitt första jobb”
		Delbetalning, belopp	145 394 882 EUR

Sjunde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Löpnummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

10	1.3. Utveckling av digitala fraktsedlar	Delmål	Efterhandsutvärdering av utvecklingen och införandet av digitala fraktsedlar
13	1.4. Kompetensreform för den digitala omvandlingen av företagen	Mål	Slutförande av utbildningsverksamhet
18	1.5.1. Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader – landstrategier och regionala strategier	Mål	Antal landsstrategier och regionala exportstrategier
20	1.5.2. Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader – Innovativa affärscentrum på viktiga exportmarknader	Mål	Antal öppnade affärscentrum
22	1.5.3. Stöd till företagens konkurrenskraft på utländska marknader – effektgrupper för global e-export och virtuella scener	Mål	Antal tjänsteresor som genomförts av de globala konsekvensgrupperna och antal större evenemang där Estland representerats genom ”virtuella scener”.
27	2.2. Grön kompetens för att stödja företagens gröna omställning	Mål	Personer som deltar i kompetenshöjnings- och omskolningsprogram
30	2.3. Program för utveckling av grön teknik	Mål	Antal kluster som får stöd genom programmet för grön teknikutveckling
31	2.3. Program för utveckling av grön teknik	Mål	Antal nystartade företag som fått stöd genom programmet för grön teknikutveckling och som har fått privata investeringar
36	2.5. Användning av resurseffektiv grön teknik	Mål	Antal avslutade projekt
40	2.6. Grön fond	Mål	Investeringsvolym i riskkapitalfonder eller investeringar i eget kapital i företag
43	2.7. Skapa möjligheter för användning av förnybar grön vätgasteknik	Mål	Bidrag till förnybar grön vätgasteknik motsvarande minst 49.49 miljoner euro
60	3.7. Informationssystem för strategisk analys i realtid av penningtvätt och finansiering av terrorism	Delmål	Utveckling av det nya IKT-analyssystemet i realtid för centrumet för strategisk analys och leverans till finansunderrättelseenheten
67	4.2. Stöd till renovering av flerbostadshus	Mål	Beräknad årlig minskning av utsläppen av växthusgaser
75	4.5. Program för att stärka elnätet för att öka produktionskapaciteten för förnybar energi och anpassa sig till klimatförändringarna (t.ex. skydd mot stormar)	Mål	Ytterligare anslutningskapacitet för förnybar energi som skapas genom investeringar i transmissionsnätet
77	4.6. Program för att stimulera energiproduktionen i industriområden	Mål	Ytterligare anslutningskapacitet för produktion av förnybar el i eller nära industrianläggningar som är anslutna till nätet
79	4.7. Pilotprogram för energilagring	Mål	Ytterligare värmelagringskapacitet till följd av investeringsstöd
80	4.7. Pilotprogram för energilagring	Mål	Ytterligare ellagringskapacitet till följd av investeringsstöd
83	5.1. Utbyggnad av en säker, grön, konkurrenskraftig, behovsbaserad och hållbar transport- och energiinfrastruktur	Delmål	Genomförande av utvecklingsplanen för transport och rörlighet 2021–2035
88	5.3. Anläggning av den multimodala järnvägsterminalen för Rail Baltica i Tallinn	Delmål	Färdigställande av den nya järnvägsstationen
98	6.1. En genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdens organisation i Estland	Delmål	Ikraftträdande av ministerförordningen om ändring av avtalet mellan socialministeriet och universitetet i Tartu om bristen på läkare inom vissa specialiseringar
105	6.2. Inrättande av North Estonia Medical Centres campus	Delmål	Slutförande av byggnadsarbetena
112	6.5. Kapacitetsuppbyggnad för multifunktionella medicinska helikoptrar	Mål	Färdigställande av flygbaser som byggts eller utvidgats
		Delbetalning, belopp	96 929 921 EUR

AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG

1.Arrangemang för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen

Övervakningen och genomförandet av Estlands återhämtnings- och resiliensplan ska ske i enlighet med följande arrangemang:

Finansministeriet som huvudministerium och centrumet för statliga stödtjänster ska säkerställa övergripande samordning, övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen. Centrumet för statliga stödtjänster ska utföra den förvaltande myndighetens uppgifter. Finansministeriets avdelning för statsbudget ska i samarbete med centrumet för statliga stödtjänster utföra de uppgifter som rör övervakning och utvärdering.

Ministerier och organ inom olika sektorer ska fullgöra det ansvar som tilldelats dem i samband med genomförandet av planen. Deras avdelningar ska också stödja övervakningen av hur de projekt som omfattas av deras behörighet fortskrider och upprätthålla ett nära samarbete med centrumet för statliga stödtjänster och finansministeriet. För detta ändamål ska det befintliga driftsystemet för strukturfonderna (SFOS) användas för att registrera alla uppgifter som rör genomförandet och övervakningen av planen.

Finansministeriets avdelning för finansiell kontroll, revisionsmyndigheten, ska genomföra regelbundna revisioner av de förvaltnings- och kontrollsystem som införts. Den ska också utarbeta en sammanfattning av de revisioner som genomförts för ansökningar om utbetalning. Revisionsmyndigheten ska också vara värd för samordningstjänsten för bedrägeribekämpning.

Alla nationella och externa källor ska budgeteras tillsammans i sektorsspecifika program som möjliggör en öppen övervakning av sektorsfinansiering och som gör det möjligt att identifiera risker och förhindra dubbelfinansiering.

2.Arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till uppgiftsunderlag

Centrumet för statliga stödtjänster i egenskap av förvaltningsmyndighet ska ansvara för att lämna in ansökningar om utbetalning till Europeiska kommissionen och för att upprätta en förvaltningsförklaring genom vilken den intygar att medlen har använts för avsett ändamål, att uppgifterna är fullständiga, korrekta och tillförlitliga och att kontrollsystemet ger den säkerhet som krävs. Dessutom ska övervakning och utvärdering även ombesörjas av finansministeriet i samarbete med centrumet för statliga stödtjänster.

Uppgifter om planens genomförande och övervakning ska lagras i det befintliga integrerade informationssystemet, det operativa systemet för strukturfonderna (SFOS). SFOS för statliga stödtjänster ska anpassas till kraven i förordning (EU) 2021/241 för datainsamling, lägesrapporter och ansökningar om utbetalning, inbegripet för att samla in indikatorer och annan information som krävs för att visa och rapportera om uppnåendet av delmål och mål. SFOS ska användas av alla aktörer som deltar i planens genomförande. Informationen i SFOS ska fortlöpande uppdateras om planens framsteg och resultat, inklusive konstaterade brister och alla korrigerande åtgärder som vidtagits.

I enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) 2021/241 ska Estland, när de relevanta överenskomna delmålen och målen i avsnitt 2.1 i denna bilaga har slutförts, lämna in en vederbörligen motiverad ansökan till kommissionen om utbetalning av det ekonomiska bidraget. Estland ska se till att kommissionen på begäran har full tillgång till de underliggande relevanta uppgifter som ligger till grund för begäran om utbetalning, både för bedömningen av ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 och för revision och kontroll.

(1) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

(2) Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(3) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(4) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(5) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

(6) Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(7) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(8) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(9) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

(10) Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(11)

Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(12) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(13) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

(14) Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(15) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(16) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(17) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

(18) Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(19) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(20) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(21) Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

(22) Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.

(23) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

(24) Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid, för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.

Top

Choose the experimental features you want to try