EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 22.9.2021
COM(2021) 579 final
2021/0297(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012
{SEC(2021) 330 final} - {SWD(2021) 266 final} - {SWD(2021) 267 final}
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Europeiska unionen (EU) har beviljat utvecklingsländer handelsförmåner inom ramen för det allmänna preferenssystemet (GSP) sedan 1971. I enlighet med de allmänna bestämmelserna om EU:s yttre åtgärder är det allmänna preferenssystemet en del av den gemensamma handelspolitiken.
Det allmänna preferenssystemet är ett av EU:s viktigaste handelsinstrument för att hjälpa utvecklingsländerna att integrera sig i världsekonomin, minska fattigdomen och stödja en hållbar utveckling genom främjandet av
grundläggande mänskliga rättigheter, grundläggande arbetstagarrättigheter, miljöskydd och goda styrelseformer. Det allmänna preferenssystemet (GSP) består av tre ordningar:
·En standardordning: För låginkomstländer och lägre medelinkomstländer som innebär ett tullarna sänks eller avskaffas helt för två tredjedelar av EU:s tullpositioner.
·En särskild stimulansordning (GSP plus): Den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre, vilken sänker tullarna till 0 % för i stort sett samma tullpositioner som i standardordningen. Den beviljas för sårbara låginkomstländer och lägre medelinkomstländer som genomför 27 internationella konventioner rörande mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter, miljöskydd och gott styre.
·Allt utom vapen: En särskild ordning för de minst utvecklade länderna (MUL), vilken innebär att dessa får tullfritt och kvotfritt tillträde till EU-marknaden för alla produkter utom vapen och ammunition.
Den nuvarande ordningen är tillämplig till och med den 31 december 2023. Om det inte antas någon ny förordning kommer standardordningen och den särskilda stimulansordningen att upphöra att gälla den 1 januari 2024. Detta innebär att importen från utvecklingsländer inom ramen för standardordningen och den särskilda stimulansordningen kommer att beläggas med högre tullar. Importen från de minst utvecklade länderna kommer dock fortfarande att omfattas av Allt utom vapen-ordningen eftersom denna inte har en sista giltighetsdag. Förslaget till en ny förordning om det allmänna preferenssystemet har till syfte att förlänga systemet med en period av ytterligare tio år. Det allmänna preferenssystemet är ett moget verktyg i EU:s handelspolitiska verktygslåda. Översynen av det allmänna preferenssystemet har till syfte att finjustera hur det fungerar och att göra det effektivare och mer ändamålsenligt. Följaktligen är de alternativ som valts ut, och som definieras och gås igenom ytterligare i den externa studien och konsekvensbedömningen mycket detaljerade. De har till syfte att åstadkomma specifika och begränsade förbättringar för att säkerställa att det allmänna preferenssystemet även i fortsättningen totalt sett är relevant och att dess utvecklings- och hållbarhetsmål uppnås.
EU:s övergripande mål med den reviderade förordningen om det allmänna preferenssystemet är att bibehålla de grundläggande dragen i den gällande förordningen, nämligen fattigdomsutrotning och stöd till hållbar utveckling och goda styrelseformer, utan att äventyra EU:s intressen. Samtidigt har den också till syfte att förbättra det allmänna preferenssystemets effektivitet och ändamålsenlighet när det gäller att hantera framtida utmaningar:
(a)Underlätta tillgången till den särskilda stimulansordningen för det ökande antalet minst utvecklade länder som uppgraderats från Allt utom vapen-status.
(b)Justera tröskelvärden för gradering av produkter i syfte att i ökad utsträckning inrikta förmånerna på mindre konkurrenskraftiga produkter och länder.
(c)Återspegla de framväxande prioriteringarna, såsom de som ligger till grund för den europeiska gröna given, genom att utvidga det negativa villkorandet till att även omfatta miljökonventioner och konventioner om goda styrelseformer.
(d)Uppdatera förteckningen över internationella konventioner på ett riktat och hanterligt sätt, utan att äventyra övervakningsprocessen.
(e)Göra processen för tillbakadragande av förmåner mer reaktiv i brådskande fall.
(f)Förstärka övervakningen och genomförandet av åtagandena enligt den särskilda stimulansordningen, till exempel genom ökad transparens och ett ökat deltagande av relevanta berörda parter, bland annat genom den nyligen inrättade mekanismen med en enda kontaktpunkt för klagomål rörande bristande efterlevnad.
Det här är ett initiativ inom ramen för programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet).
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
De allmänna målen för det allmänna preferenssystemet är förenliga med analysen och perspektiven i kommissionens meddelande Översyn av handelspolitiken — En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik av den 18 februari 2021. I översynen av handelspolitiken bekräftas målet för översynen av det allmänna preferenssystemet, dvs. att öka utvecklingsländernas handelsmöjligheter i syfte att minska fattigdomen och skapa arbetstillfällen på grundval av internationella värden och principer. I översynen noteras det vidare att det ligger i EU:s intresse att hjälpa sårbara utvecklingsländer att integrera sig i världsekonomin och att stödja multilateralism samt att säkerställa att universella värden tillämpas, varvid vikt även bör läggas vid klimat- och miljöutmaningar, samtidigt som EU dock fortsatt bör stå redo att kraftfullt försvara sina intressen.
Initiativet är förenligt med inrättandet av den ansvarige för efterlevnaden av handelsbestämmelserna och den enda kontaktpunkten samt med den pågående utvecklingen av lagstiftningen om tillbörlig aktsamhet i värdekedjorna, det nyligen inrättade globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter och den pågående programplaneringen av utvecklingssamarbetet.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Ett bibehållande av det allmänna preferenssystemet ingår som en del av EU:s politiska åtagande att stödja en hållbar utveckling globalt, vilket avspeglas i genomförandet av Förenta nationernas (FN) Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling – som alla medlemmar i Världshandelsorganisationen (WTO) har åtagit sig att uppfylla. Det allmänna preferenssystemets mål är också förenliga med EU:s konsekventa politik för utveckling, vilken utgör en hörnsten i EU:s ansträngningar för att öka utvecklingssamarbetets positiva verkningar och effektivitet. Det är dessutom förenligt med fördragsbestämmelserna om främjande av en hållbar utveckling och de mänskliga rättigheterna genom yttre åtgärder, handelsbestämmelserna som styr importen, EU:s initiativ inom ramen för den gröna given och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för den nya förordningen om det allmänna preferenssystemet är artikel 207 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som fastställer EU:s gemensamma handelspolitik.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
I artikel 3 i EUF-fördraget anges det att den gemensamma handelspolitiken är ett av de områden där unionen har exklusiv befogenhet.
Enligt artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) ska subsidiaritetsprincipen inte tillämpas på de områden där EU har exklusiv befogenhet.
•Proportionalitetsprincipen
Proportionalitetsprincipen är uppfylld, eftersom förslaget endast innebär begränsade justeringar för att förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten. Förslaget åtföljs av en konsekvensbedömning där proportionalitetsprincipen diskuteras i kapitlen 3 (Varför bör EU agera?), 6 (Vilka verkningar har de olika alternativen?) och 7 (En jämförelse av alternativen). Initiativets praktiska konsekvenser diskuteras i bilaga 3 till den konsekvensbedömning som åtföljer lagförslaget (Vem berörs och hur?). De olika alternativen i förslaget beskrivs i kapitel 8 i den åtföljande konsekvensbedömningen (Kapitel 8 – Rekommenderade alternativ) och de kan sammanfattas enligt följande.
–Att bibehålla den nuvarande strukturen som består av tre ordningar.
–Att ändra sårbarhetskriterierna (ekonomisk berättigande) för den särskilda stimulansordningen för att göra det möjligt för minst utvecklade länder som uppgraderat sig från sin status som minst utvecklat land (MUL-status) att ansluta sig till den särskilda stimulansordningen.
–Att se över tröskelvärdena för gradering av produkter.
–Att utvidga det negativa villkorandet till att även omfatta miljökonventioner och konventioner om goda styrelseformer samt se över förteckningen över internationella konventioner.
–Att utvidga och förbättra tillbakadragandeförfarandet (genomförande av en socioekonomisk konsekvensbedömning, införande av en snabbinsatsmekanism som kan aktiveras vid fall av särskilt allvarliga kränkningar, utvidgning av instrumentets räckvidd till att även omfatta principerna i konventionerna på områdena miljö och goda styrelseformer och ytterligare områden såsom de som rör migration).
–Att öka transparensen och det civila samhället deltagande och effektivisera övervakningsscykeln (rapportering vart tredje år).
•Val av instrument
Förordningen om det allmänna preferenssystemet är den enda lämpliga åtgärd som unionen kan vidta för att ge utvecklingsländerna ett unilateralt och icke-ömsesidigt förmånstillträde till unionsmarknaden.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
En halvtidsöversyn av den gällande förordningen om allmänna preferenssystemet slutfördes under 2018. I halvtidsöversynen drogs slutsatsen att det allmänna preferenssystemet totalt sett uppfyller sina mål och att det inte fanns något behov av att ändra förordningen före dess sista giltighetsdag den 31 december 2023. Halvtidsöversynen innehöll dock flera rekommendationer som syftar till att göra systemet effektivare och mer ändamålsenligt. Dessa rekommendationer ligger till grund för identifieringen av de problem som beskrivs i detalj i avsnitt 2 i den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag.
Halvtidsöversynens projektgrupp lämnade följande rekommendationer: 1) göra EU:s övervakning av det allmänna preferenssystemet och den särskilda stimulansordningen mer transparent och öka medvetenheten om denna, 2) använda bestämmelserna om skyddsåtgärder på ett effektivare sätt, 3) använda det tillfälliga tillbakadragandet av tullförmåner på ett effektivare sätt, 4) uppdatera förteckningen över konventioner om grundläggande mänskliga rättigheter och grundläggande arbetstagarrättigheter samt om miljö och principerna för goda styrelseformer, 5) utvärdera om standardordningen fortfarande är relevant som en separat ordning i förhållande till den särskilda stimulansordningen och överväga en utvidgning av villkorandet vad gäller konventioner, 6) göra en bedömning av WTO:s undantag för de minst utvecklade länderna i fråga om tjänster och 7) undersöka frågan om samstämmigheten mellan det allmänna preferenssystemet och ordningarna i frihandelsavtalen/förmånshandelsavtalen. Flera av dessa aspekter har behandlats i samband med genomförandet av förordningen om det allmänna preferenssystemet, särskilt inom ramen för GSP Hub-projektet för transparens och medvetenhet. Skyddsåtgärdsmekanismen och tillbakadragandemekanismen har också tillämpats efter halvtidsöversynen. De lärdomar som dragits av tillämpningen av dessa presenteras i den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag.
•Samråd med berörda parter
Ett öppet offentligt samråd om det allmänna preferenssystemet och de föreslagna reformalternativen var öppet mellan den 11 mars 2020 och den 15 juli 2020. En detaljerad sammanfattning av samrådet med berörda parter finns i bilaga 2 till den åtföljande konsekvensbedömningen.
Det inkom 512 svar i samband med det offentliga samrådet. Av uppgiftslämnarna var 54 % berörda parter från EU, 41 % var från GSP-länderna och de återstående 5 % var från andra länder (inbegripet Förenade kungariket). Vad gäller typerna av uppgiftslämnare svarade ”företag/företagsorganisationer” för den största andelen av svaren (28 %), följt av näringslivsorganisationer (24 %) och EU-medborgare (17 %), den offentliga sektorn (12 %), det civila samhället (icke-statliga organisationer, miljö- och konsumentorganisationer och den akademiska världen) (8 %) och andra (bland annat fackföreningar) (7 %).
Merparten, dvs. ca 70 % av uppgiftslämnarna, ansåg att internationell handel kan bidra betydligt till att utrota fattigdomen i utvecklingsländerna, 10 % ansåg att det kan bidra till viss del och 17 % ansåg att det inte kan bidra till att minska fattigdomen. I GSP-länderna har man en klart positivare syn på handelns möjligheter att minska fattigdomen och i dessa länder uppgav 92 % av uppgiftslämnarna att handel kan bidra betydligt, vilket är att jämföra med 52 % när det gäller uppgiftslämnarna från EU. På samma sätt ansåg 19 % av uppgiftslämnarna från EU att handel inte kan bidra till att minska fattigdomen, vilket är att jämföra med 2 % i GSP-länderna. På frågan om hur handel kan bidra till att minska fattigdomen svarade flertalet uppgiftslämnare jobbskapande och, på lång sikt, kompetensutveckling genom export.
Generellt sett anses det allmänna preferenssystemet ha positiva verkningar på alla områden för hållbar utveckling.
86 % av uppgiftslämnarna ansåg att det är viktigt att EU fortsätter att övervaka vilken genomförandegrad förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen har när det gäller den 27 internationella konventionerna, under det att 8 % ansåg att detta inte var viktigt. Uppgiftslämnarna ansåg att det finns ett stort antal informationskällor som tillhandahåller användbara uppgifter för kommissionens övervakning av genomförandet av konventionerna. Den mest relevanta källan, framför allt, är rapporter från konventionernas övervakningsorgan, dvs. FN, Internationella arbetsorganisationen (ILO) och andra internationella organisationer, och därnäst uppgifter som lämnats av företag och arbetsmarknadens parter i förmånsländerna samt av icke-statliga organisationer.
De bidrag som inkom beaktades i den åtföljande konsekvensbedömningen, särskilt i samband med problemformuleringen (kapitel 2), initiativets allmänna och specifik mål (kapitel 4) och de möjliga alternativen (kapitel 5).
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
En extern studie (studien) som låg till grund för utkastet till konsekvensbedömning har genomförts av BKP Economic Advisors GmbH. Slutrapporten från denna studie offentliggjordes i maj 2021 och finns att tillgå på GD Handels webbplats. Studien följde slutsatserna från halvtidsöversynen och inriktade sig på flera alternativ som skulle kunna underlätta uppnåendet de övergripande målen för GSP-instrumentet. Den beaktade befintlig litteratur och resultaten av det öppna offentliga samråd som beskrivs ovan. En sammanfattning av rekommendationerna i studien finns att tillgå på GD Handels webbplats.
Resultaten i underlagstudien lades fram för GSP-expertgruppen på följande datum: den 20 oktober 2020, den 7 december 2020 och den 23 februari 2021, och för utskottet för internationell handel (INTA) vid en teknisk presentation inom stängda dörrar den 12 april 2021.
De viktigaste inslagen i detta förslag diskuterades ytterligare med GSP-exporterna den 19 april 2021 och den 14 juni 2021.
•Konsekvensbedömning
Sammanfattningen av den åtföljande konsekvensbedömningen finns att tillgå som en del av förslagspaketet. Nämnden för lagstiftningskontroll avgav ett positivt yttrande om konsekvensbedömningen den 9 april 2021.
I konsekvensbedömningen undersöks alternativen i fem tematiska grupper: 1) ordningarna inom det allmänna preferenssystemet och förmånsländer, 2) produktomfattning och produktgraderingsmekanismen, 3) villkorande för att erhålla/bibehålla tullförmåner, 4) transparens i genomförandet av det allmänna preferenssystemet och 5) skyddsåtgärder. För varje tematisk grupp bedömdes flera olika alternativ mot referensscenariet att behålla det allmänna preferenssystemet som det är.
(1)Ordningarna inom det allmänna preferenssystemet och förmånsländer (gradering av länder)
I denna grupp undersöktes den kontinuerliga minskningen av antalet förmånsländer inom det allmänna preferenssystemet. Länder kan förlora sin tillgång till det allmänna preferenssystemet om de ingår frihandelsavtal med EU eller avancerar till kategorin högre medelinkomstland. I konsekvensbedömningen undersöktes olika alternativ för att ändra på det allmänna preferenssystemets tredelade struktur och på vilka länder som omfattas av systemet. Det framgår av denna analys att det inte finns några tvingande skäl till att ändra på det allmänna preferenssystemets nuvarande struktur eller på vilka länder som omfattas av systemet, eftersom systemet redan är inriktat på de mest behövande länderna och den tredelade strukturen tar hänsyn till förmånsländernas olika utvecklingsbehov.
Det alternativ som bäst bidrar till uppnåendet av det allmänna målet att bidra till att utrota fattigdomen och det specifika målet att öka exporten från utvecklingsländerna är en ändring av det ekonomiska sårbarhetskriteriet för den särskilda stimulansordningen. Detta alternativ är ett försök att mildra de betydande negativa konsekvenserna för länder som förlorar sina tullförmåner enligt Allt utom vapen-ordningen till följd av att de uppgraderats från sin MUL-status.
Det är viktigt för det relativt stora antal förmånsländer som är minst utvecklade länder och som förväntas förlora sin Allt utom vapen-status under de närmaste åren att de får fortsatt tillgång till det allmänna preferenssystemet (särskilt den särskilda stimulansordningen). I underlagsstudien konstateras det att av de tolv länder som förväntas uppgradera sig från Allt utom vapen-status under den nya förordningens giltighetstid kommer sex stycken sannolikt att drabbas av betydande ekonomiska konsekvenser, vilket särskilt är fallet för Bangladesh.
I underlagsstudien och konsekvensbedömningen föreslås följaktligen följande alternativ för att säkerställa att alla Allt utom vapen-länder som förväntas uppgradera sig från sin MUL-status kan föras över till den särskilda stimulansordningen: 1) att bibehålla den nuvarande strukturen som består av tre ordningar och 2) att ändra sårbarhetskriterierna (berättigande) för att göra det lättare för ett större antal länder som uppgraderat sig från sin MUL-status att få tillgång till den särskilda stimulansordningen.
(2)Produktomfattning och produktgraderingsmekanismen
Underlagsstudien och konsekvensbedömningen analyserade huruvida produktgraderingsmekanismen i tillräcklig utsträckning är inriktad på de mest konkurrenskraftiga produkterna och de mest konkurrenskraftiga länderna (alternativet att utvidga produktgraderingsmekanismen från förmånsländerna inom standardordningen till att även omfatta förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen och inom Allt utom vapen-ordningen). De bedömde vidare huruvida produktomfattningen återspeglar exportpotentialen hos förmånsländerna inom det allmänna preferenssystemet.
Det framgick av den socioekonomiska analysen att graderingsmekanismens nuvarande utformning kan bibehållas och fortsätta att tillämpas enbart för standardordningen. Det kan inte noteras några betydande ekonomiska eller sociala verkningar, vare sig av att produktgraderingen utvidgas till förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen och inom Allt utom vapen-ordningen, eller av att produktomfattningen utvidgas till nya sektorer och produkter.
Vi föreslår därför att produktgraderingen bibehålls endast för standardordningen, samtidigt som tröskelvärdena för produktgradering ses över. Vi föreslår att den nuvarande metoden med gradering av avdelningar bibehålls och att tröskelvärdena för produktgradering sänks med tio procentenheter.
(3)Villkorande för att erhålla/bibehålla tullförmåner
Villkorande av det allmänna preferenssystemet är ett av EU:s viktigaste instrument för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, internationell humanitär rätt och arbetstagarrättigheter, miljöskydd och goda styrelseformer i förmånsländerna inom det allmänna preferenssystemet. Ett land bör inte omfattas av förmånsordningar om det agerar på ett sätt som strider mot internationella normer och principer och därmed också mot dess egna utvecklingsbehov. I konsekvensbedömningen behandlas alternativen att utvidga det positiva och negativa villkorandet, att ändra förteckningen över konventioner som är relevanta för det allmänna preferenssystemet och att vidta förändringar av processen för tillbakadragande av tullförmåner.
På grundval av halvtidsöversynen och underlagsstudien dras den huvudsakliga slutsatsen att det negativa villkorandet bör utvidgas (dvs. tillbakadragandebestämmelserna i artikel 19.1 a i den gällande förordningen om det allmänna preferenssystemet (EU) nr 978/2012) till att även omfatta miljökonventioner och konventioner om goda styrelseformer (för närvarande berör de bara konventioner från FN/ILO om grundläggande
mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter). Ett annat mål är att öka det allmänna preferenssystemets bidrag till en hållbar utveckling genom att uppdatera förteckningen över konventioner och genom att förbättra tillbakadragandeförfarandet.
Erfarenheterna från det allmänna preferenssystemets övervaknings- och tillbakadragandemekanismer, såsom dessa för närvarande tillämpas på konventionerna om de mänskliga rättigheterna och arbetstagarrättigheter, tyder på att en utvidgning av det negativa villkorandet till att även omfatta miljökonventioner och konventioner om goda styrelseformer skulle skapa liknande möjligheter för att samarbeta om dessa frågor, till stöd för FN:s mål för hållbar utveckling och bidraget från EU:s gröna agenda till förmånsländerna inom det allmänna preferenssystemet.
Vad gäller det allmänna preferenssystemets förfarande för tillbakadragande visar all erfarenhet hittills på att det kan ta lång tid att nå fram till ett slutgiltigt beslut i detta förfarande. Alla tidigare tillbakadraganden har tagit upp till två år att slutföra, vilket även inbegriper det förberedande skedet innan inledandet av tillbakadragandeundersökningen. Vid särskilt allvarliga kränkningar krävs det emellertid att kommissionen förfogar över verktyg som möjliggör en snabb insats. Vi föreslår därför en snabbinsatsmekanism som tar hänsyn till de särskilda omständigheterna i det berörda förmånslandet.
Erfarenheterna från det tillfälliga och delvisa tillbakadragandet av tullförmåner enligt Allt utom vapen-ordningen för Kambodja under 2020 visar på att det är viktigt att man noga överväger de socioekonomiska konsekvenserna av ett tillbakadragande av förmåner för de produktionssektorer som berörs i syfte att undvika att den mest sårbara grupperna i befolkningen drabbas.
(4)Transparens i övervakningen och genomförandet av åtaganden enligt det allmänna preferenssystemet
I juli 2020 utnämnde kommissionen en ansvarig för efterlevnaden av handelsbestämmelserna, som har till uppgift att se till att handelspolitiken efterlevs bättre. I detta sammanhang införde kommissionen i november 2020 en ny mekanism för klagomål, i form av en enda kontaktpunkt, som ett led i sina ökade ansträngningar för att stärka efterlevnaden och genomförandet av handelsåtaganden. Genom denna enda kontaktpunkt tar kommissionen emot klagomål om olika frågor på det handelspolitiska området, bland annat överträdelser av åtaganden inom det allmänna preferenssystemet. Det är således nödvändigt att integrera detta nya system för klagomål i förordningen om det allmänna preferenssystemet, särskilt vad gäller tillbakadragandeförfarandet.
De berörda parter som rådfrågades i samband med 2018 års halvtidsöversyn och 2021 års underlagsstudie till konsekvensbedömningen pekade på att det fanns ett behov av att förbättra transparensen och kommunikationen inom de olika faserna av arbetet med övervakningen och genomförandet av det allmänna preferenssystemet. På så sätt skulle man kunna göra övervakningssystemet mer robust, bidra till att skapa en effektivare dialog med förmånsländerna samt öka de berörda parternas engagemang i det allmänna preferenssystemet.
I konsekvensbedömningen görs en genomgång av alternativen för att förbättra övervakningsprocessen och det civila samhällets deltagande samt för att justera övervakningscykeln för den särskilda stimulansordningen. Vi föreslår därför att offentliggöra riktlinjer för övervakningsprocessen, såsom denna utvecklats genom administrativ praxis, för deltagande aktörer och för det civila samhällets möjligheter till deltagande. I lagstiftningsförslaget preciserar vi närmare det breda spektrumet av informationskällorna för övervakningen av den särskilda stimulansordningen och föreslår att längden på övervakningscykeln för det allmänna preferenssystemet ändras från två till tre år.
(5)Tillämpning av skyddsåtgärder
I underlagsstudien och konsekvensbedömningen behandlas två typer av utvidgning vad gäller automatiska skyddsåtgärder – med hänsyn till produktomfattningen och vilka GSP- förmånsländer som bör omfattas. Slutsatsen var att ingen av dessa skulle leda till en ökad tillämpning av denna mekanism. Det förefaller således inte vara nödvändigt med någon större ändring av skyddsåtgärdsmekanismen. Följaktligen föreslås att det endast företas ett antal tekniska justeringar och förbättringar som syftar till att bättre anpassa den automatiska skyddsåtgärdsmekanismen med produktgraderingen, nämligen genom att: 1) grunda beräkningen av importökningar på GSP-avdelningsnivå på importvärden i stället för importvolymer på grund av att de produkter som ryms inom en avdelning är olika, vilket kommer att leda till att man bättre fångar in sådana fall av ökad import som kan skada EU:s industri, och 2) justera tröskelvärdena för automatiska skyddsåtgärder och produktgradering så att dessa kompletterar varandra.
De totala verkningarna av de rekommenderade alternativen
De totala ekonomiska och icke-ekonomiska verkningarna (sociala, miljömässiga, de mänskliga rättigheterna) av de föreslagna alternativen är begränsade, eftersom det föreslås att det allmänna preferenssystemets nuvarande tredelade struktur bibehålls. Detta val har gjorts just för att begränsa den förväntade minskningen av real BNP, välfärden, den totala exporten till EU och statens inkomster jämfört med referensscenariet som de länder som omfattas av standardordningen eller den särskilda stimulansordningen skulle drabbas av vid en ändring av den nuvarande strukturen. I det fall standardordningen och/eller den särskilda stimulansordningen skulle upphöra förväntas detta leda till en betydande minskning av exporten inom specifika sektorer såsom textilier och kläder, läder och skodon, jordbruksbaserade livsmedelsprodukter, kemikalier, gummi och plast. Den ekonomiska analysen i underlagsstudien har gjorts med hjälp av simuleringar som grundar sig på modeller för allmän jämvikt. Det framgår av denna att (i alla andra scenarier än bibehållande av det allmänna preferenssystemets nuvarande struktur) det blir negativa verkningar för BNP och handeln, både för EU och förmånsländerna inom det allmänna preferenssystemet (varvid en del kan bli mer drabbade) och den stödjer således det grundläggande valet som innebär att ordningen, liksom dess nuvarande struktur, bibehålls.
Valet att bygga en bro till den särskilda stimulansordningen för de minst utvecklade länder som lämnar Allt utom vapen-ordningen (genom att ändra kriterierna för ekonomiskt berättigande för den skilda stimulansordningen) stärker bibehållandevalet och minskar de negativa verkningar som skulle kunna drabba de minst utvecklade länderna.
En aktivare användning av villkorande kopplat till ett eventuellt (delvist eller sektoriellt) tillbakadragande förväntas få en positiv inverkan på det allmänna preferenssystemets effektivitet samt kommer även att främja det allmänna preferenssystemets mål om hållbar utveckling ytterligare. Det är även förenligt med EU:s politik inom andra områden, särskilt utvecklingssamarbete, främjandet av de mänskliga rättigheterna och sociala frågor samt EU:s bidrag till Agenda 2030.
De totala verkningarna för de politiska förbindelserna
Ett bibehållande av det allmänna preferenssystemet med de riktade ändringar som föreslås kommer att vara en viktig uppmuntrande signal från EU till dess utvecklingspartner, eftersom det upprätthåller en viktig plattform för samarbete med förmånsländerna i syfte att åstadkomma förändringar som är förenliga med EU:s värdeagenda och konsekventa politik för utveckling.
Det är viktigt att man tar de rekommenderade alternativens politiska verkningar i beaktande. På detta område är analysen kvalitativ och grundas på formella och informella samråd. Vi förväntar oss att valet att bibehålla det gällande allmänna preferenssystemets nuvarande struktur kommer att tas emot positivt av förmånsländerna och av de utvecklade WTO-parterna. Detta ligger i linje med den mångåriga principen i Allmänna tull- och handelsavtalets (Gatt) klausul om särbehandling som beviljar av ett permanent undantag från mest-gynnad-nations-principen (icke-diskriminering), vilket innebär att de utvecklade länderna unilateralt kan bevilja avskaffande eller sänkningar av tullarna på import från utvecklingsländer som har samma behov vad gäller handel, ekonomiskt bistånd och utveckling. Ett bibehållande av det allmänna preferenssystemet är förenligt med EU:s konsekventa politik för utveckling (som förankras i artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt), vilken utgör en hörnsten i EU:s ansträngningar för att öka utvecklingssamarbetets positiva verkningar och effektivitet. Ett bibehållande ingår som en del av EU:s politiska åtagande att stödja en hållbar utveckling globalt, vilket avspeglas i genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling, som alla medlemmar i WTO har åtagit sig att uppfylla.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
De fullständiga tabellerna med fördelarna och kostnaderna finns i tabell 3 i den konsekvensbedömning som åtföljer förslaget. Det är svårt att kvantifiera de potentiella fördelarna med de föreslagna målen, eftersom de ofta rör tekniska förbättringar av det allmänna preferenssystemets nuvarande struktur och bestämmelser – i syfte att maximera systemets effektivitet och ändamålsenlighet och förbättra förutsättningarna för en hållbar ekonomisk utveckling i förmånsländerna. Förslaget innebär att status quo bibehålls i de fall det inte finns några tvingande skäl till att företa en ändring, eftersom man vill säkerställa att systemet är förutsägbart och stabilt. Vad gäller de föreslagna ändringarna har initiativet följande praktiska konsekvenser, fördelar och sammanhängande kostnader, jämfört med referensscenariet, per grupp:
(g)Ordningar och vilka länder som omfattas: Alla uppgraderade länder inom Allt utom vapen-ordningen skulle i princip vara berättigade till den särskilda stimulansordningen, i det fall deras myndigheter önskar ansöka om denna ordning. Detta är en mildrande åtgärd: inga fördelar förväntas men syftet är att undvika förluster och allvarliga negativa konsekvenser för uppgraderade minst utvecklade länder som kommer att förlora sina Allt utom vapen-förmåner. Den stödjer dessutom det allmänna preferenssystemets utvecklingsmål, genom att den säkerställer att de mest behövande länderna får fortsatt tillgång till systemet. Den medför även en del förenklingar av systemet och en minskning av den administrativa bördan i samband med beräkningen och övervakningen av de relevanta kriterierna.
(h)Produktomfattning och gradering av produkter: Ändringen av tröskelvärdena för gradering av produkter har till syfte att se till att produktgraderingsmekanismen på ett effektivare sätt inriktas på specifika konkurrenskraftiga produkter. Detta förväntas bidra till att systemet i ökad utsträckning kommer att inriktas på de mest behövande länderna.
(i)Villkorande: En utvidgning av det negativa villkorandet bidrar till kampen mot klimatförändringarna, eftersom den uppmuntrar förmånsländerna inom det allmänna preferenssystemet till att förbättra sitt genomförande av klimat- och miljökonventioner, och bidrar till förbättringar vad gäller goda styrelseformer i alla förmånsländer. Det allmänna preferenssystemet kan spela en viktig roll eftersom miljöförstöringen tenderar att drabba utvecklingsländerna hårdast på grund av att de har en omfattande tillverkning av produkter som är beroende av naturresurser (såsom textilier) samt på att de enligt vad som observerats ofta saknas lagstiftning och program för miljöskydd i dessa länder. En uppdatering av förteckningen över internationella konventioner gör att det läggs större vikt vid och ges ökad uppmärksamhet åt centrala mänskliga rättigheter (till exempel rättigheter för personer med funktionsnedsättning och barnets rättigheter) och normer (till exempel om yrkesinspektion) och ger stöd till åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna genom att Parisavtalet läggs till (och det inaktuella Kyotoprotokollet tas bort).
Införandet av en konsekvensbedömning före ett tillbakadragande av tullförmåner kommer att göra det möjligt att göra en avvägning mellan det allmänna preferenssystemets allmänna mål att bidra till fattigdomsminskning och stöd till en hållbar utveckling. Framför allt säkerställer detta att ett eventuellt tillbakadragande är anpassat till omständigheterna i det berörda förmånslandet, dess ekonomiska utvecklingsbehov och de socioekonomiska verkningarna av de eventuella tillbakadragandeåtgärderna.
Införandet av snabbare tillbakadragandeförfaranden innebär att det införs ett specifikt instrument för att hantera särskilda omständigheter i form av särskilt allvarliga kränkningar och ett behov av snabba insatser. Detta gör dessutom tillbakadragandet effektivare, eftersom trycket på förmånsländerna att agera när det gäller identifierade problem ökar.
(j)Transparens: En förlängning av övervakningscykeln för den särskilda stimulansordningen ökar effektiviteten och ändamålsenligheten genom att längden på övervakningscykeln för den särskilda stimulansordningen anpassas till längden på de övervakningscykler som tillämpas av konventionsorganen för de berörda internationella konventionerna och genom att förmånsländerna får längre tid på sig att ta itu med frågor rörande genomförandet av konventionerna.
(k)Skyddsåtgärder: De föreslagna tekniska ändringarna säkerställer överensstämmelse mellan de åtgärder som syftar till att skydda EU:s industri och innebär en förenkling av förfarandet för automatiska skyddsåtgärder och en minskning av den administrativa bördan.
Den digitala tekniken förväntas inte ha någon nämnvärd påverkan på utvecklingen av förordningen om det allmänna preferenssystemet. När det gäller genomförandet av förslaget kan EU använda sig av befintliga affärsprocesser och lösningar som på ett säkert sätt hanterar information på elektronisk väg (dvs. utbyte av information med myndigheter i förmånsländer, övervakningsorgan för internationella konventioner och det civila samhället; öppna offentliga samråd; REX (systemet med registrerade exportörer) deklarationer av import från tredjeländer etc.).
•Grundläggande rättigheter
Att stödja respekten för de grundläggande rättigheterna i förmånsländerna inom det allmänna preferenssystemet ingår som en del av de allmänna målen i förordningen om det allmänna preferenssystemet, dvs. 1) att hjälpa utvecklingsländerna i deras ansträngningar för att minska fattigdomen och 2) främja goda styrelseformer och hållbar utveckling. Följaktligen har relevanta aspekter av och verkningar för de grundläggande rättigheterna beaktats genom hela den åtföljande konsekvensbedömningen. Särskilt vikt har lagts vid internationella instrument för mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, vilka även ingår i förteckningen över konventioner i bilaga VI till detta förslag. Samråd om detta förslag har skett med relevanta avdelningar vid kommissionen (rättstjänsten, generaldirektoraten JUST, HOME, EMPL och INTPA) och Europeiska utrikestjänsten och förslaget förväntas ha en positiv inverkan på de grundläggande rättigheterna totalt sett.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Den föreslagna förordningen leder inte till några kostnader som belastar EU:s budget. Dess tillämpning leder dock till utebliva tullintäkter. På grundval av de senast tillgängliga uppgifterna (2019) svarar dessa förmåner inom ramen för den föreslagna förordningen om det allmänna preferenssystemet för uteblivna intäkter för EU på 2 977,6 miljoner euro. Den nya förordningen innebär att de befintliga tullförmånerna i stort sett bevaras, men att villkoren för gradering av enskilda produktavdelningar skärps. Detta innebär att utvecklingskurvan för de uteblivna tullintäkterna enligt den nya förordningen kommer att bli något lägre än enligt den gällande förordningen. Dessutom kommer det faktum att länder eventuellt inte längre kommer att omfattas av systemet på grund av att de når upp till högre medelinkomst-status eller ingår ett frihandelsavtal med EU att bidra till en minskning av de uteblivna intäkterna.
En detaljerad finansieringsöversikt finns i förslaget nedan.
De totala verkningarna på de administrativa kostnaderna
I förslaget läggs tonvikten på kontinuitet, vilket innebär att inverkan på den administrativa bördan för EU och förmånsländerna bedöms bli måttlig totalt sett. Om man ser till de rekommenderade alternativen är de frågor som mest sannolikt kan få en sådan inverkan förslagen rörande villkorande och de därav följande ökade övervakningsinsatser som detta medför. Framför allt kan vad gäller gruppen villkorande (som närmare beskrivs i avsnitt 6.3.1 i konsekvensbedömningen) följande alternativ leda till ytterligare administrativa kostnader: att nya konventioner läggs till som ett villkorande för att kunna fortsätta att omfattas av eller dra fördel av det allmänna preferenssystemet: att utvidga det negativa villkorandet till att omfatta miljökonventioner och konventioner om goda styrelseformer; att förkorta längden på tillbakadragandeförfarandet under exceptionella omständigheter; att utarbeta en socioekonomisk konsekvensbedömning som ett ytterligare steg efter inledandet av GSP-tillbakadragandeförfarandet eller att lägga till element med koppling till skyldigheten att återta förmånslandets egna medborgare, vilket kommer att öka de administrativa kostnaderna (mest personalkostnader). Den administrativa bördan (som bedöms i tabell 6 i konsekvensbedömningen) undviks genom att man väljer bort alternativet att utvidga det positiva villkorandet, dvs. ratificering av konventioner och kraftfulla övervakningsskyldigheter, till att även omfatta förmånsländerna inom standardordningen och inom ordningen Allt utom vapen.
Alternativen som rör övervakning (som beskrivs närmare i avsnitt 6.4 i konsekvensbedömningen) har också en direkt inverkan på de administrativa kostnaderna. De kan framför allt leda till en ökning av de administrativa uppgifterna på EU:s sida. Detta är emellertid svårt att kvantifiera eftersom det rör sig om en kodifiering av redan befintliga förfaranden. Dessutom ger ändringen tillfälle att beakta krav från berörda parter såsom fackföreningar och icke-statliga organisationer på att få spela en mer aktiv roll i övervakningsprocessen.
En annan kostnad är EU:s tekniska bistånd och stöd till GSP-länderna i syfte att förbättra deras institutionella kapacitet när det gäller att ratificera och genomföra internationella konventioner. Det är emellertid mycket svårt att uppskatta dessa kostnader, eftersom det för närvarande inte finns någon relevant information att tillgå.
En förlängning av övervakningscykeln från två till tre år förväntas leda till en minskning av den administrativa bördan både för EU och förmånsländerna.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Eftersom detta förslag endast inför mycket små ändringar som syftar till att förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten kommer man att kunna fortsätta att genomföra förordningen om det allmänna preferenssystemet utan några större justeringar i förhållande till nuvarande förfaranden när denna träder i kraft.
Kommissionen kommer att lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av förordningen vart tredje år, med start den 1 januari 2027. Kommissionen kommer regelbundet att rapportera om genomförandet av förordningen till kommissionens GSP-expertgrupp och rådets arbetsgrupp. Det föreslås en halvtidsöversyn av förordningen till den 1 januari 2030, dvs. efter det att systemet tillämpats fem år i praktiken.
•Förklarande dokument (för direktiv)
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
En detaljerad jämförelsetabell finns i bilaga VIII till detta förslag.
Nedan kommenteras de specifika bestämmelserna kapitel för kapitel:
Kapitel I Allmänna bestämmelser
I artikel 2 har det lagts till definitioner av klagomål samt (13) regional (14) och utvidgad (15) kumulation.
I artikel 3.2 har man lagt till möjligheten till att uppdatera förteckningen över berättigade länder på grundval av ändringar i deras handel och utvecklingsbehov. Inga andra materiella ändringar föreslås.
Kapitel II Standardordning (standard GSP):
Artikel 4.3 har tagits bort eftersom den var en övergångsklausul för 2012 års förordning. Inga andra materiella ändringar föreslås.
Kapitel III Särskild stimulansordning: (GSP plus)
I artikel 9.1 d har det lagts till ett krav för länder som vill omfattas av den särskilda stimulansordningen, nämligen att de ska lämna en handlingsplan för ett genomförande i praktiken av de GSP-relevanta konventionerna som ett led i tillämpningen av den särskilda stimulansordningen.
Artikel 9.2 har tagits bort eftersom det är kopplat till sårbarhetskriteriet exportens konkurrenskraft för den särskilda stimulansordningen, vilket förslås tas bort i enlighet med underlagsstudien och konsekvensbedömningen.
Artikel 10.8 har lagts till för att införa en övergångsordning för de nuvarande förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen, vilka måste lämna en ny ansökan för att visa att de uppfyller de nya krav som gäller för den särskilda stimulansordningen (ratificera sex ytterligare konventioner som föreslås läggas till i förteckningen över konventioner som är relevanta för sen särskilda stimulansordningen).
I artikel 14 har rapporteringsperioden ändrats till tre år för att åstadkomma en effektivisering och en ökad synkronisering den med rapporterna från övervakningsorganen.
I artikel 15.9 har det införts en bestämmelse för att kommissionen ska kunna beakta de socioekonomiska verkningarna av ett tillfälligt tillbakadragande av tullförmånerna i ett förmånsland när den föreslår tillbakadragandet.
I artikel 16 har det införts en möjlighet att utvidga tillbakadragandeåtgärdernas omfattning i det fall det tillkommer ytterligare skäl eller inträffar ytterligare kränkningar.
Kapitel IV Särskild ordning (Allt utom vapen)
Artikel 18.2 och 18.3 har tagits bort eftersom den inte längre är nödvändig.
Kapitel V Tillfälligt tillbakadragande
I artikel 19.1 c har det införts ett tillbakadragandeförfarande rörande återtagande av egna medborgare.
I artikel 19.10 har det införts en bestämmelse för att kommissionen ska kunna beakta de socioekonomiska verkningarna av ett tillfälligt tillbakadragande av tullförmånerna i ett förmånsland när den föreslår ett tillbakadragande.
Artikel 19.14 har lagts till för att öka flexibiliteten så att det blir möjligt att se över tillbakadragandets omfattning, skjuta upp eller tills vidare avbryta tillämpningen av tillbakadragandet vid exceptionella omständigheter såsom en global hälsokris eller sanitär kris.
Artikel 19.16 och 19.17 har lagts till för att införa ett skyndsamt tillbakadragandeförfarande vid allvarliga kränkningar av de GSP-relevanta konventionerna där det behövs snabba insatser med hänsyn till de specifika omständigheterna i förmånslandet.
I artikel 20 har det införts en möjlighet att utvidga tillbakadragandeåtgärdernas omfattning i det fall det tillkommer ytterligare skäl eller inträffar ytterligare kränkningar.
Kapitel VI Skyddsåtgärder och övervakning
I artikel 29.1 har bestämmelsen om fastställande av tröskelvärdena för skyddsåtgärder på grundval av importvolymer tagits bort och ersatts av en beräkning som grundar sig på importvärdet.
Kapitel II Gemensamma bestämmelser
I artikel 33 har det genom punkterna 3 och 4 införts en särskild process för att säkerställa att kumulationen motsvarar det ansökande landets behov vad gäller utveckling, ekonomiskt bistånd och handel.
I artikel 40 har perioden för att överlämna en rapport till parlamentet och rådet förlängts från två till tre år.
Kapitel VIII Slutbestämmelser
Förteckning över bilagor:
Bilaga I: Innehåller en förteckning över de berättigade länderna och den ordning de omfattas av, vilken utgör en enda bilaga som ersätter bilaga I och de positiva delarna av bilagorna II, III och IV i den tidigare GSP-förordningen. Länder som inte anses vara utvecklingsländer inom ramen för det allmänna preferenssystemet (Ryssland, Kina, Hongkong och Macao) har tagits bort från förteckningen över berättigade länder i syfte att säkerställa att GSP-förmånerna begränsas till utvecklingsländer som har samma behov vad gäller handel, ekonomiskt bistånd och utveckling.
Bilaga II: Innehåller en enda förteckning över de länder för vilka GSP-förmånerna har dragits tillbaka, vilken ersätter de motsvarande specifika förteckningarna i de tidigare bilagorna II, III och IV.
Bilaga III: Innehåller en förteckning över de produkter som omfattas av GSP och GSP plus.
Bilaga IV: (Tidigare bilaga VI) Justerar tröskelvärdena för produktgradering och skyddsåtgärder nedåt med 10 % i syfte att öka inriktningen på konkurrenskraftiga produkter.
Bilaga V: (Tidigare bilaga V) Genom denna har sårbarhetskriteriet exportens konkurrenskraft tagits bort (se ovan).
BILAGA VI: (Tidigare bilaga VIII) Genom denna har sex ytterligare konventioner lagts till i enlighet med underlagsstudien och konsekvensbedömningen.
Bilaga VII: Innehåller en förteckning över de produkter som omfattas endast av GSP plus.
BILAGA VIII: (Tidigare bilaga X) Innehåller en jämförelsetabell.
2021/0297 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)Gemenskapen har sedan 1971 beviljat utvecklingsländer handelsförmåner inom ramen för sitt allmänna preferenssystem.
(2)Unionens gemensamma handelspolitik ska vägledas av de principer och eftersträva de mål som anges i de allmänna bestämmelserna om unionens yttre åtgärder i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget).
(3)Unionens gemensamma handelspolitik bör stämma överens med och främja målen för unionens politik på området för utvecklingssamarbete, vilken fastställs i artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt att utrota fattigdom och främja hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling samt goda styrelseformer i utvecklingsländerna. Handelspolitiken bör uppfylla Världshandelsorganisationens (WTO) krav, särskilt beslutet om differentierad och mer gynnsam behandling, ömsesidighet och mer fullständig medverkan av utvecklingsländer (klausulen om särbehandling), som antogs inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) år 1979, enligt vilket WTO:s medlemmar får bevilja utvecklingsländer en differentierad och mer gynnsam behandling.
(4)I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012, föreskrivs det att det allmänna preferenssystemet (systemet) ska vara tillämpligt till och med den 31 december 2023, med undantag för den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna för vilken denna sista tillämpningsdag inte gäller. Därefter bör det allmänna preferenssystemet fortsätta att vara tillämpligt under en period av tio år från och med den dag då de förmåner som föreskrivs i denna förordning börjar tillämpas, med undantag för den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna, vilken bör fortsätta att gälla utan någon tidsbegränsning.
(5)De allmänna målen för det allmänna preferenssystemet är att bidra till att utrota fattigdom i alla dess former, i överensstämmelse med Agenda 2030 och mål 17.12 för hållbar utveckling, och att främja agendan för hållbar utveckling, utan att skada EU-industrins intressen. I 2018 års halvtidsöversyn av det allmänna preferenssystemet och 2021 års underlagsstudie för den konsekvensbedömning som ligger till grund för denna förordning dras slutsatsen att ramen för det allmänna preferenssystemet i förordning (EU) nr 978/2012 har uppfyllt dessa allmänna mål, vilka stod i centrum för 2012 års översyn av rådets förordning (EG) nr 732/2008.
(6)Dessa mål är relevanta även i den nuvarande globala situationen och de är förenliga med analysen och perspektiven i kommissionens nyligen offentliggjorda meddelande Översyn av handelspolitiken – En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik (översynen av handelspolitiken). Enligt översynen av handelspolitiken har unionen ”ett verkligt strategiskt intresse av att stödja en förbättrad integration i världsekonomin för utsatta utvecklingsländer” och den ”måste fullt ut utnyttja den styrka som dess öppenhet och den inre marknadens attraktionskraft innebär” i syfte att stödja multilateralismen och säkerställa att universella värden respekteras. Vad gäller just det allmänna preferenssystemet noteras det i översynen av handelspolitiken att detta system ”spelat en viktig roll för att främja respekten för mänskliga rättigheter och andra rättigheter på arbetsmarknaden” och fastställs att målet för systemet är ”att ytterligare öka utvecklingsländernas handelsmöjligheter för att minska fattigdom och skapa arbetstillfällen baserade på internationella värderingar och principer”. Systemet bör dessutom hjälpa förmånsländerna att återhämta sig från verkningarna av covid-19 och att återuppbygga sina ekonomier på ett hållbart sätt, bland annat med respekt för internationella människorättsnormer, arbetsnormer, miljönormer och normer för goda styrelseformer. Samstämmighet bör även säkerställas mellan det allmänna preferenssystemet och dess mål och biståndet till förmånsländerna i linje med unionens konsekventa politik för utveckling, vilken utgör en hörnsten i EU:s ansträngningar för att öka utvecklingssamarbetets positiva verkningar och effektivitet.
(7)Eftersom systemet ger utvecklingsländer förmånstillträde till unionsmarknaden, kan det hjälpa dem i deras ansträngningar för att minska fattigdom och främja goda styrelseformer och hållbar utveckling genom att hjälpa dem att skaffa ytterligare inkomster genom internationell handel, som sedan kan återinvesteras till stöd för deras egen utveckling, och även för att diversifiera deras ekonomier.. De tullförmåner som beviljas inom ramen för systemet bör användas för att hjälpa de utvecklingsländer som har större behov vad gäller utveckling, handel och ekonomiskt bistånd.
(8)Systemet bör bestå av en basordning (standardordningen för det allmänna preferenssystemet (standardordningen; standard GSP)) och två särskilda ordningar, nämligen den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (den särskilda stimulansordningen)(GSP plus) och den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna (Allt utom vapen). Detta innebär att strukturen är densamma som under de senaste tio åren, vilken har ansetts fungera väl eftersom den är inriktad på de mest behövande länderna och tar hänsyn till förmånsländernas olika utvecklingsbehov.
(9)Alla utvecklingsländer som har liknande utvecklingsbehov och befinner sig i ett liknande stadium av ekonomisk utveckling bör omfattas av standardordningen. Det finns ingen definition av begreppet utvecklingsland på WTO-nivå och det är upp till de länder som beviljar tullförmåner att själva bestämma vilka länder som ska ingå i förteckningen över utvecklingsländer som är berättigade till det allmänna preferenssystemet. Länder som framgångsrikt har genomfört en fullständig övergång från planekonomi till marknadsekonomi och som i dag är framgångsrika ekonomier med en stark ställning i den internationella handeln, såsom Kina, Hongkong, Macao och Ryssland, bör inte anses vara utvecklingsländer inom ramen för det allmänna preferenssystemet och bör följaktligen avföras från förteckningen över berättigade länder. I länder som av Världsbanken klassificeras som höginkomstländer eller högre medelinkomstländer är inkomsten per capita tillräckligt hög för att de ska kunna uppnå en större diversifiering utan tullförmånerna inom systemet. De befinner sig i ett annat stadium av ekonomisk utveckling och har därför inte samma behov vad gäller utveckling, handel och ekonomiskt bistånd som länder med lägre inkomster och mer sårbara utvecklingsländer. De måste därför behandlas annorlunda för att förebygga ogrundad diskriminering. Följaktligen omfattas de inte av standardordningen för det allmänna preferenssystemet. Om höginkomstländer eller högre medelinkomstländer utnyttjar tullförmånerna inom systemet kommer dessutom konkurrenstrycket på exporten från fattigare, mer sårbara länder att öka, vilket skulle kunna utgöra en oberättigad belastning på dessa mer sårbara utvecklingsländer. Standardordningen för det allmänna preferenssystemet bör beakta det faktum att behoven i fråga om utveckling, handel och ekonomiskt bistånd är föränderliga och säkerställa att ordningen förblir tillgänglig om förhållandena i ett land förändras.
(10)De tullförmåner som beviljas inom standardordningen bör för konsekvensens skull inte utvidgas till utvecklingsländer som omfattas av en sådan ordning för förmånstillträde till marknaden med unionen som i fråga om så gott som all handel ger minst samma tullförmåner som systemet. För att förmånsländerna och de ekonomiska aktörerna ska ha tid på sig att göra nödvändiga justeringar bör emellertid förmåner enligt standardordningen fortsätta att beviljas i två år från och med den dag då ordningen för förmånstillträde till marknaden börjar tillämpas.
(11)Den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (GSP plus) bygger på helhetskonceptet hållbar utveckling, som erkänns i internationella konventioner och instrument, t.ex. i Förenta nationernas (FN) förklaring om rätt till utveckling från 1986,, Riodeklarationen om miljö och utveckling från 1992,, Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet från 1998,, FN:s millenniedeklaration från 2000,, Johannesburgdeklarationen om hållbar utveckling från 2002,, ILO:s hundraårsdeklaration om framtidens arbetsliv från 2019, slutdokumentet från FN:s toppmöte om hållbar utveckling från 2015 ”Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling”, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och Parisavtalet om klimatförändringar inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar. De ytterligare tullförmåner som är möjliga genom den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre bör följaktligen beviljas sådana utvecklingsländer som är sårbara på grund av bristande diversifiering och som har ratificerat grundläggande internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna och arbetstagarrättigheter, klimat- och miljöskydd och goda styrelseformer samt som förbinder sig att säkerställa att dessa konventioner genomförs i praktiken. Den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre bör ha till syfte att hjälpa dessa länder att fullgöra de ytterligare skyldigheter som följer av ratificeringen samt av det praktiska genomförandet av dessa konventioner. Förteckningen över konventioner som är relevanta för det allmänna preferenssystemet bör uppdateras i syfte att bättre återspegla utvecklingen av grundläggande internationella instrument och normer och att inta en proaktiv hållning vad gäller hållbar utveckling i linje med målen för hållbar utveckling och Agenda 2030. I detta hänseende bör följande konventioner läggas till: Parisavtalet om klimatförändringar (2015) – som ersätter Kyotoprotokollet; konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning; det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter; ILO:s konvention nr 81 om yrkesinspektion; ILO:s konvention nr 144 om samråd på trepartsbasis och FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.
(12)Länder som uppgraderas från kategorin minst utvecklade länder (MUL) såsom denna fastställts av FN bör uppmuntras att fortsätta på vägen mot en hållbar utveckling. För detta ändamål bör det ekonomiska sårbarhetskriteriet för att vara berättigad till den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre lättas upp i förhållande till förordning (EU) nr 978/2012 i syfte att göra det lättare för ett större antal länder som uppgraderats från kategorin minst utvecklade länder att få tillgång till den ordningen.
(13)Förmånerna bör vara avsedda att främja ytterligare ekonomisk tillväxt och därmed bidra positivt till behovet av en hållbar utveckling. Inom den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre bör således värdetullarna upphävas för de berörda förmånsländerna. De specifika tullarna bör också upphävas, utom i det fall dessa är kombinerade med en värdetull.
(14)Länder som uppfyller kriterierna för att kunna omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre bör kunna få ytterligare tullförmåner, om kommissionen efter deras ansökan konstaterar att de relevanta villkoren är uppfyllda.
(15)Länder som beviljats den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre i enlighet med förordning (EU) nr 978/2012 bör lämna in en ny ansökan inom två år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas. I syfte att säkerställa kontinuitet och rättssäkerhet för de ekonomiska aktörerna bör de tullförmåner som beviljats inom ramen för den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre som föreskrivs i förordning (EU) nr 978/2012 bibehållas under den period under vilken deras ansökan prövas. Ansökningar om tekniskt och ekonomiskt bistånd från de ansökande länderna i samband med ratificering och genomförande kan behandlas välvilligt.
(16)Kommissionen, och där så är lämpligt Europeiska utrikestjänsten, bör övervaka huruvida de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, miljöskydd och goda styrelseformer har ratificerats och om de genomförs i praktiken genom att granska relevant information, särskilt slutsatserna och rekommendationerna från de berörda övervakningsorgan som inrättats inom ramen för dessa konventioner (de berörda övervakningsorganen), i den mån sådana finns tillgängliga. Kommissionen bör vart tredje år lägga fram en lägesrapport för rådet och Europaparlamentet om ratificeringen av respektive konvention, om förmånsländernas efterlevnad av rapporteringsskyldigheterna enligt de konventionerna och om konventionernas genomförande i praktiken.
(17)För att övervaka genomförandet och, i tillämpliga fall, dra tillbaka tullförmåner är rapporter från de berörda övervakningsorganen av avgörande betydelse. Dessa rapporter kan emellertid kompletteras med annan information som kommissionen har tillgång till, inbegripet information erhållen inom ramen för bilaterala och multilaterala program för tekniskt bistånd, förutsatt att informationen är exakt och tillförlitlig. Denna information kan omfatta information från Europaparlamentet, rådet, myndigheter, internationella organisationer, det civila samhället och arbetsmarknadens parter eller klagomål som tas emot genom den enda kontaktpunkten, förutsatt att de uppfyller relevanta krav. Brister som identifieras inom ramen för övervakningsprocessen kan utgöra underlag för kommissionens framtida programplanering på ett mer riktat sätt.
(18)I juli 2020 utnämnde kommissionen en ansvarig för efterlevnaden av handelsbestämmelserna, som har till uppgift att se till att handelspolitiken efterlevs. I detta sammanhang införde kommissionen i november 2020 en ny mekanism för klagomål, i form av en enda kontaktpunkt, som ett led i sina ökade ansträngningar för att stärka efterlevnaden och genomförandet av handelsåtaganden. Genom denna enda kontaktpunkt tar kommissionen emot klagomål om olika frågor på det handelspolitiska området, bland annat överträdelser av åtaganden inom det allmänna preferenssystemet. Detta nya system för klagomål bör integreras inom ramen för denna förordning.
(19)Produkter med ursprung i länder som Förenta nationerna (FN) har erkänt och klassificerat som minst utvecklade länder bör även i fortsättningen beviljas tullfritt tillträde till unionsmarknaden inom ramen för den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna (Allt utom vapen), utom när det gäller handel med vapen. För länder som inte längre klassificeras som minst utvecklade länder av FN bör det fastställas en övergångsperiod för att mildra de eventuella negativa verkningarna av att tullförmånerna inom ramen för denna ordning dras in. Tullförmåner inom ramen för den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna bör fortsätta att beviljas för de minst utvecklade länder som omfattas av någon annan ordning för förmånstillträde till unionsmarknaden.
(20)Vad gäller standardordningen bör det även fortsättningsvis göras en åtskillnad mellan tullförmånerna för icke-känsliga och tullförmånerna för känsliga produkter i syfte att beakta situationen för de sektorer i unionen som tillverkar samma produkter.
(21)Tullarna enligt Gemensamma tulltaxan för icke-känsliga produkter bör även i fortsättning vara upphävda, medan tullarna för känsliga produkter bör sättas ned i syfte att säkerställa en tillfredsställande utnyttjandegrad samtidigt som situationen för motsvarande unionsindustri beaktas.
(22)En sådan tullnedsättning bör vara så attraktiv att den uppmuntrar handlarna till att utnyttja de möjligheter som ordningen erbjuder. Värdetullarna bör därför generellt nedsättas med en schablonsats på 3,5 procentenheter av tullsatsen för mest gynnad nation, medan dessa tullar för textil och textilvaror bör sättas ned med 20 %. Specifika tullar bör sättas ned med 30 %. Om en minimitull fastställts, bör den inte tillämpas.
(23)Tullarna bör upphävas fullständigt om förmånsbehandling av en enskild importdeklaration leder till en värdetull på högst 1 % eller en specifik tull på högst 2 EUR, eftersom kostnaderna för att ta ut dessa tullar kan överstiga de inkomster de ger.
(24)Gradering av produkter bör bygga på kriterier med anknytning till avdelningarna och kapitlen i Gemensamma tulltaxan. Gradering av produkter bör gälla för avdelningar eller underavdelningar för att på detta sätt minska antalet fall där heterogena produkter graderas. Graderingen av en avdelning eller en underavdelning (bestående av kapitel) för ett förmånsland bör ske när avdelningen uppfyller kriterierna för gradering under tre år i följd, eftersom graderingen blir mer förutsägbar och rättvis när effekten av stora och exceptionella variationer i importstatistiken undanröjs. Gradering av produkter bör inte tillämpas för förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (GSP plus) eller förmånsländerna inom den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna (Allt utom vapen), eftersom de alla har en liknande ekonomisk profil, med en snäv, icke diversifierad exportbas, som gör dem sårbara.- De tullförmåner som föreskrivs i denna förordning är tillämpliga på sådana produkter som har sitt ursprung i förmånsländerna enligt de ursprungsregler som fastställs i unionens tullkodex och de rättsakter som antagits i enlighet med de befogenheter som tilldelats genom tullkodexen, särskilt kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447. Regional kumulering mellan länder inom olika regionala grupper och utvidgad kumulation bör beviljas under förutsättning att det ansökande förmånslandet lämnar tillräcklig bevisning för att kumulationen motsvarar dess behov vad gäller utveckling, ekonomiskt bistånd och handel, och således leder till bland annat ekonomisk tillväxt, fattigdomsutrotning, diversifiering av exporten och industrialisering, och under förutsättning att kumulationen inte inverkar negativt på andra länders situation, särskilt förmånsländerna inom ordningen Allt utom vapen. Kommissionen bör vid sin bedömning av huruvida beviljandet av kumulation motsvarar det ansökande landets behov vad gäller utveckling, ekonomiskt bistånd och handel, beakta förmånslandets beroende av leverantörslandet och de framtida perspektiven för den berörda produkten.
(25)Skälen för att tillfälligt dra tillbaka ordningarna inom systemet bör inbegripa allvarliga och systematiska kränkningar av de principer som fastställs i internationella konventioner rörande grundläggande mänskliga rättigheter (inbegripet vissa principer i den internationella humanitära rätten som fastställs i dessa konventioner), arbetstagarrättigheter, klimat- och miljöskydd och goda styrelseformer, för att främja målen i de konventionerna. Tullförmånerna inom den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre bör tillfälligt dras tillbaka om förmånslandet inte efterlever sitt bindande åtagande att ratificera och genomföra dessa konventioner i praktiken, om landet inte uppfyller rapporteringsskyldigheterna enligt respektive konvention eller om landet inte samarbetar vid unionens övervakningsförfaranden enligt denna förordning. Det tillfälliga tillbakadragandet ska fortsätta gälla till dess att de skäl som låg till grund för detta inte längre föreligger. I situationer som kännetecknas av särskilt allvarliga kränkningar bör kommissionen ha befogenhet att reagera snabbt genom att vidta åtgärder inom en kortare tidsfrist. I överensstämmelse med unionens nolltolerans för barnarbete bör skälen för ett tillfälligt tillbakadragande omfatta export av varor som tillverkats med hjälp av internationellt förbjudet barnarbete samt tvångsarbete, inbegripet slaveri och fängelsearbete, såsom angivet i de relevanta konventionerna i bilaga VI.
(26)En ordnad internationell migration kan ge stora fördelar för migranternas ursprungsländer och destinationsländer samt bidra till behovet av en hållbar utveckling. En ökas samstämmighet mellan handels-, utvecklings- och migrationspolitiken är av avgörande betydelse för att man ska kunna säkerställa att de fördelar som migrationen ger tillfaller både ursprungs- och destinationsländerna. I detta hänseende är det av stor vikt att både ursprungs- och destinationsländerna tar itu med de gemensamma utmaningarna, såsom att intensifiera samarbetet om återtagande av egna medborgare och se till att dessa på ett hållbart sätt återintegreras i ursprungslandet, särskilt i syfte att undvika att befolkningen i arbetsföra åldrar i ursprungsländerna konstant dräneras och de därav följande konsekvenserna för utvecklingen, samt se till att migranter behandlas med värdighet.
(27)Återvändande, återtagande och återintegrering är en gemensam utmaning för unionen och dess partner. Framför allt har varje stat skyldighet att återta sina egna medborgare enligt internationell sedvanerätt och multilaterala internationella konventioner, till exempel konventionen angående internationell civil luftfart som undertecknades i Chicago den 7 december 1944. Förbättrad hållbar återintegrering och kapacitetsuppbyggnad skulle väsentligt förstärka den lokala utvecklingen i partnerländerna.
(28)Inom ramen för förordning (EU) nr 978/2012 och dess föregångare har tullförmåner dragits tillbaka för import av produkter med ursprung i Belarus (fullständigt tillbakadragande) och Kambodja (delvist tillbakadragande) på grund av allvarliga och systematiska kränkningar av principerna i vissa konventioner om mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter. De skäl som ligger till grund för tillbakadragandet av tullförmånerna är fortfarande giltiga och det tillfälliga tillbakadragandet för Belarus och Kambodja bör därför bibehållas i denna förordning.
(29)I syfte att uppnå en bättre balans mellan behovet av bättre riktade insatser, ökad samstämmighet och transparens, å ena sidan, och behovet av att bättre kunna främja hållbar utveckling och goda styrelseformer genom ett unilateralt system för handelsförmåner, å andra sidan, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av bilagorna till denna förordning och tillfälligt tillbakadragande av tullförmåner på grund av allvarliga och systematiska kränkningar av de principer som fastställs i de relevanta konventionerna rörande de mänskliga rättigheterna och arbetstagarrättigheter, klimat- och miljöskydd och goda styrelseformer och andra relevanta skäl som anges i denna förordning, samt med avseende på bestämmelser om förfaranden vid inlämning av ansökningar om tullförmåner enligt den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre, vid undersökningar avseende tillfälligt tillbakadragande och vid undersökningar avseende skyddsåtgärder, i syfte att inrätta enhetliga och detaljerade tekniska bestämmelser. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. För att tillhandahålla stabila ramar för de ekonomiska aktörerna bör kommissionen delegeras befogenhet att i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget anta en akt om upphävande av beslutet om tillfälligt tillbakadragande enligt det skyndsamma förfarandet, innan beslutet om tillfälligt tillbakadragande av tullförmåner får verkan, om skälen till ett tillfälligt tillbakadragande inte längre föreligger. Kommissionen bör även delegeras befogenhet att anta delegerade akter för att skjuta upp tillämpningsdagen för en akt om införande av ett tillfälligt tillbakadragande eller för att ändra dess räckvidd, med hänvisning till en global sanitär kris eller andra exceptionella omständigheter.
(30)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.
(31)Det rådgivande förfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter om upphävande av tullförmånerna för en viss avdelning enligt det allmänna preferenssystemet för ett förmånsland och om inledande av ett förfarande för tillfälligt tillbakadragande, med hänsyn till de akternas art och verkan.
(32)Granskningsförfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter om undersökningar avseende skyddsåtgärder och upphävande av tullförmånsordningar, i de fall importen kan orsaka allvarliga störningar på unionsmarknaderna.
(33)För att säkerställa systemets integritet och funktionssätt bör kommissionen anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter om detta, i vederbörligen motiverade fall rörande tillfälligt tillbakadragande på grund av bristande efterlevnad av tullförfaranden och tullskyldigheter, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet.
(34)För att tillhandahålla stabila ramar för ekonomiska aktörer bör kommissionen efter det att maximiperioden på sex månader löpt ut anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter om detta, i vederbörligen motiverade fall rörande avslutande eller förlängning av de tillfälliga tillbakadragandena på grund av bristande efterlevnad av tullförfaranden och tullskyldigheter, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet.
(35)Kommissionen bör även anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter om detta, i vederbörligen motiverade fall rörande undersökningar avseende skyddsåtgärder, är nödvändigt på grund av tvingande skäl till skyndsamhet som avser en sådan försämring av den ekonomiska och/eller finansiella situationen för unionens producenter som vore svåratt avhjälpa.
(36)Kommissionen bör regelbundet genom de institutionella kommittéerna rapportera till Europaparlamentet och till rådet om verkan av systemet enligt denna förordning. Kommissionen bör senast den 1 januari 2030 överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen efter halva löptiden av denna förordning och bedöma om det finns ett behov av att se över systemet. Denna rapport är nödvändig för att man ska kunna analysera systemets verkningar vad gäller förmånsländernas utveckling, handel och ekonomiska behov samt vad gäller den bilaterala handeln och unionens tullintäkter, varvid särskild bör läggas vid målen för hållbar utveckling.
(37)Förordning (EU) nr 978/2012 bör följaktligen upphävas.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
Allmänna bestämmelser
Artikel 1
1.Det allmänna preferenssystemet genom vilket unionen ger förmånstillträde till sin marknad (systemet eller det allmänna preferenssystemet; GSP) ska tillämpas i enlighet med denna förordning.
2.Systemet omfattar följande tullförmånsordningar:
(a)En standardordning (standard GSP).
(b)En särskild stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre (GSP plus).
(c)En särskild ordning för de minst utvecklade länderna (Allt utom vapen).
Artikel 2
I denna förordning avses med
(1)länder: länder och territorier som har en tullförvaltning,
(2)tullförmånsberättigade länder: de utvecklingsländer som förtecknas i bilaga I,
(3)förmånsländer inom standardordningen: de länder som omfattas av standardordningen och som förtecknas i bilaga I,
(4)förmånsländer inom den särskilda stimulansordningen: de länder som omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre och som förtecknas i bilaga I,
(5)förmånsländer inom ordningen Allt utom vapen: de länder som omfattas av den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna och som förtecknas i bilaga I,
(6)tullar enligt Gemensamma tulltaxan de tullar som anges i del 2 av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87, med undantag av tullar som fastställts inom ramen för tullkvoter,
(7)avdelning: en avdelning i Gemensamma tulltaxan som antagits genom förordning (EEG) nr 2658/87,
(8)kapitel: ett kapitel i Gemensamma tulltaxan som antagits genom förordning (EEG) nr 2658/87,
(9)avdelning enligt det allmänna preferenssystemet: en avdelning i bilaga III som upprättats på grundval av avdelningarna och kapitlen i Gemensamma tulltaxan,
(10)ordning för förmånstillträde till marknaden: förmånstillträde till unionens marknad på grundval av ett gällande eller provisoriskt tillämpat handelsavtal eller av autonoma handelsförmåner som beviljats av unionen,
(11)genomförande i praktiken: fullständigt genomförande av åtaganden och skyldigheter som följer av de internationella konventioner som förtecknas i bilaga VI, och därmed säkerställa att principer, mål och rättigheter som garanteras i dessa konventioner efterlevs överallt på förmånsländernas territorier,
(12)klagomål: ett klagomål som lämnas in till kommissionen via den enda kontaktpunkten,
(13)regional kumulation mellan förmånsländer från olika regionala grupper: den ursprungskumulation som avses i artikel 55.5 i delegerad förordning (EU) 2015/2446,
(14)utvidgad kumulation: den ursprungskumulation som avses i artikel 56.1 i delegerad förordning (EU) 2015/2446.
Artikel 3
1.En förteckning över tullförmånsberättigade länder fastställs i kolumnerna A och B i bilaga I.
2.Kommissionen är bemyndigad att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 om kolumnerna A och B i tabellen i bilaga I måste ändras för att ta hänsyn till förändringar i länders internationella status eller klassificering, deras ekonomiska utveckling eller behov vad gäller handel, ekonomiskt bistånd och utveckling.
3.Kommissionen ska underrätta de berörda tullförmånsberättigade länderna om deras status inom systemet ändras.
KAPITEL II
Standardordning
Artikel 4
1.Ett tullförmånsberättigat land ska omfattas av tullförmånerna enligt den standardordning som anges i artikel 1.2 a, förutom om landet
(a)har klassificerats som ett höginkomstland eller ett högre medelinkomstland av Världsbanken under tre år i följd omedelbart innan förteckningen över förmånsländer uppdateras, eller
(b)omfattas av en ordning för förmånstillträde till marknaden med unionen som ger samma tullförmåner som systemet, eller som är mer omfattande och gäller så gott som all handel.
2.Punkt 1 a och b gäller inte de minst utvecklade länderna enligt FN:s definition.
Artikel 5
1.De förmånsländer som omfattas av standardordningen och som uppfyller kriterierna i artikel 4 förtecknas i kolumn C i bilaga I.
2.Kommissionen ska se över bilaga I senast den 1 januari varje år efter det att denna förordning har trätt i kraft. För att förmånsländerna inom standardordningen och de ekonomiska aktörerna ska ha tid på sig att göra de justeringar som är nödvändiga på grund av att landets status inom systemet har ändrats ska
(a)beslutet om att avföra ett land från förteckningen över förmånsländerna inom standardordningen i enlighet med punkt 3 i denna artikel och på grundval av artikel 4.1 a tillämpas från och med den 1 januari det år som följer på det första året efter den dag då det beslutet trädde i kraft, och
(b)beslutet om att avföra ett land från förteckningen över förmånsländer inom standardordningen i enlighet med punkt 3 i denna artikel och på grundval av artikel 4.1 b tillämpas från och med den 1 januari det år som följer på det andra året efter den dag då en ordning för förmånstillträde till marknaden börjar tillämpas.
3.När det gäller punkterna 1 och 2 i denna artikel är kommissionen bemyndigad att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att ändra kolumn C i bilaga I på grundval av kriterierna i artikel 4.
4.Kommissionen ska underrätta förmånsländerna inom standardordningen om deras status inom systemet ändras.
Artikel 6
1.De produkter som omfattas av den standardordning som anges i artikel 1.2 a förtecknas i bilaga III.
2.Kommissionen är bemyndigad att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 om bilaga III måste ändras för att ta hänsyn till ändringar i den kombinerade nomenklaturen.
Artikel 7
1.Tullarna enligt Gemensamma tulltaxan på de produkter som enligt bilaga III är icke-känsliga ska upphävas helt , utom när det gäller jordbrukskomponenter.
2.Värdetullar enligt Gemensamma tulltaxan ska sättas ned med 3,5 procentenheter för de produkter som enligt bilaga III är känsliga produkter. För produkter som omfattas av avdelningarna enligt det allmänna preferenssystemet S-11a och S-11b i bilaga III ska denna nedsättning vara 20 %.
3.I de fall då förmånstullsatserna, som i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EU) nr 978/2012 beräknats på de värdetullar enligt Gemensamma tulltaxan som är tillämpliga den dag då den här förordningen träder i kraft, ger en tullnedsättning på mer än 3,5 procentenheter för de produkter som avses i punkt 2 i denna artikel, ska de förmånstullsatserna tillämpas.
4.Andra specifika tullar enligt Gemensamma tulltaxan än minimi- eller maximitullar, för de produkter som i bilaga III anges som känsliga produkter, ska sättas ned med 30 %.
5.Om tullarna enligt Gemensamma tulltaxan på de produkter som i bilaga III anges som känsliga produkter omfattar både en värdetull och en specifik tull, ska den specifika tullen inte sättas ned.
6.Om det anges en maximitull för de tullar som sätts ned i enlighet med punkterna 2 och 4, ska denna maximitull inte sättas ned. Om det anges en minimitull för sådana tullar, ska denna minimitull inte tillämpas.
Artikel 8
1.De tullförmåner som avses i artikel 7 ska upphävas för produkter i en avdelning enligt det allmänna preferenssystemet som har sitt ursprung i ett förmånsland inom standardordningen, om det genomsnittliga värdet på unionens import av dessa produkter från det berörda förmånslandet inom standardordningen under tre år i följd överskrider tröskelvärdena i bilaga IV. Tröskelvärdena ska beräknas som en procentsats av det sammanlagda värdet på unionens import av samma produkter från alla förmånsländer inom det allmänna preferenssystemet.
2.Innan de tullförmåner som föreskrivs i denna förordning tillämpas ska kommissionen anta en genomförandeakt, i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2, för att upprätta en förteckning över de avdelningar enligt det allmänna preferenssystemet för vilka tullförmånerna enligt artikel 7 upphävs för ett förmånsland inom standardordningen. Den genomförandeakten ska tillämpas från och med den 1 januari 2024.
3.Kommissionen ska vart tredje år se över den förteckning som avses i punkt 2 i denna artikel och anta en genomförandeakt, i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2, för att besluta om de tullförmåner som avses i artikel 7 ska upphävas eller om de ska återinföras. Den genomförandeakten ska tillämpas från och med den 1 januari året efter det att den träder i kraft.
4.Den förteckning som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel ska upprättas på grundval av de uppgifter som är tillgängliga den 1 september det år som översynen görs och för de två år som föregår översynsåret. Vid upprättandet av förteckningen ska importen från de förmånsländer inom det allmänna preferenssystemet som vid den tidpunkten stod med på förteckningen i bilaga I beaktas. Värdet av importen från de förmånsländer inom det allmänna preferenssystemet som den dag då upphävandet av tullförmånerna började tillämpas inte längre omfattades av tullförmånerna enligt artikel 4.1 b ska dock inte beaktas.
5.Kommissionen ska underrätta det berörda landet om den genomförandeakt som antas enligt punkterna 2 och 3.
6.Om bilaga I ändras i enlighet med kriterierna i artikel 4 är kommissionen bemyndigad att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36, för att ändra bilaga IV i syfte att anpassa bestämmelserna i den bilagan så att de avdelningar enligt det allmänna preferenssystemet för vilka tullförmånerna upphävts i enlighet med punkt 1 i denna artikel behåller sin vikt proportionellt sett.
KAPITEL III
Särskild stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre
Artikel 9
Ett förmånsland inom det allmänna preferenssystemet kan omfattas av de tullförmåner som beviljas inom den särskilda stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre som avses i artikel 1.2 b under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:
(a)Landet anses vara sårbart på grund av bristande diversifiering, enligt de kriterier som fastställs i bilaga V.
(b)Landet har ratificerat alla de konventioner som förtecknas i bilaga VI (de relevanta konventionerna) och kommissionen har inte på grundval av tillgänglig information, särskilt de senast tillgängliga slutsatserna från de övervakningsorgan som inrättas inom ramen för dessa konventioner, kunnat konstatera någon allvarlig brist när det gäller genomförandet i praktiken av någon av dessa konventioner.
(c)Landet har inte lämnat någon reservation när det gäller någon av de relevanta konventionerna, som är förbjuden enligt någon av dessa konventioner eller som enligt denna artikel är att anse som oförenlig med den konventionens mål och syfte.
Vid tillämpningen av denna artikel ska reservationer anses som oförenliga med en konventions mål och syfte i ett av följande fall:
i)Detta har fastställts i ett förfarande som uttryckligen föreskrivs för detta syfte enligt konventionen.
ii)Det finns inget sådant förfarande och unionen, om den är part i konventionen, och/eller en kvalificerad majoritet av de medlemsstater som är parter i konventionen, i enlighet med sina respektive befogenheter enligt fördragen, har invänt mot reservationen med motiveringen att denna skulle vara oförenlig med konventionens mål och syfte och motsatt sig konventionens ikraftträdande mellan dem och den stat som lämnat reservationen i enlighet med bestämmelserna i Wienkonventionen om traktaträtten, undertecknad i Wien den 23 maj 1969.
(d)Landet ger ett bindande åtagande att fullfölja ratificeringen av de relevanta konventionerna och att se till att de genomförs i praktiken, tillsammans med en handlingsplan för genomförandet i praktiken av de relevanta konventionerna.
(e)Landet godkänner, utan förbehåll, de rapporteringskrav som finns i de relevanta konventionerna och ger ett bindande åtagande att godta regelbunden övervakning och översyn av genomförandet i enlighet med bestämmelserna i de relevanta konventionerna.
(f)Landet ger ett bindande åtagande att delta i och samarbeta vid unionens rapporterings- och övervakningsförfarande som avses i artikel 13.
Artikel 10
1.Den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre ska beviljas under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:
(a)Ett förmånsland inom det allmänna preferenssystemet har lämnat in en ansökan om detta.
(b)Kommissionen anser, efter prövning av ansökan, attdet ansökande landet uppfyller villkoren i artikel 9.
2.Det ansökande landet ska inge en skriftlig ansökan till kommissionen. Ansökan ska innehålla uttömmande uppgifter om ratificeringen av de relevanta konventionerna samt om de bindande åtaganden som anges i artikel 9 d, e och f.
3.Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om att ansökan har mottagits.
4.Efter att ansökan har prövats är kommissionen bemyndigad att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att ändra bilaga I, så att det ansökande landet omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre, genom att det läggs till i förteckningen över förmånsländer inom den särskilda stimulansordningen.
5.Om ett förmånsland inom den särskilda stimulansordningen inte längre uppfyller villkoren i artikel 9 a eller 9 c eller om det återtar något av de bindande åtaganden som anges i artikel 9 d, e och f är kommissionen bemyndigad att anta en delegerad akt i enlighet med artikel 36 om ändring av bilaga I, så att det landet avförs från förteckningen över förmånsländer inom den särskilda stimulansordningen.
6.Kommissionen ska underrätta det ansökande landet om alla beslut som fattas i enlighet med punkterna 4 och 5 i denna artikel efter det att den delegerade akten om ändring av bilaga I har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Om det beslutas att det ansökande landet omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre ska landet underrättas om vilken dag den berörda delegerade akten träder i kraft.
7.Kommissionen är bemyndigad att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att komplettera den här förordningen genom att fastställa bestämmelser om förfarandet för beviljande av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre, särskilt när det gäller tidsfrister samt inlämning och behandling av ansökningar.
8.Länder som den 31 januari 2023 är förmånsländer inom den särskilda stimulansordningen enligt förordning (EU) nr 978/2012 kan ansöka om att omfattas av den särskilda stimulansordningen enligt den här förordningen till och med den 31 december 2025. Den särskilda stimulansordningen enligt förordning (EU) nr 978/2012 för dessa ansökande länder kommer att bibehållas till dess att den tidsfristen löper ut och under den period då kommissionen behandlar deras ansökan och, i tillämpliga fall, under den period då Europaparlamentet och rådet kommer att se över den delegerade akt om ändring av bilaga I som har antagits i enlighet med förfarandet i artikel 36.5.
Artikel 11
1.De produkter som omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre förtecknas i bilagorna III och VII.
2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.2, är kommissionen bemyndigad att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 om bilaga VII måste ändras för att ta hänsyn till sådana ändringar i den kombinerade nomenklaturen som påverkar de produkter som förtecknas i den bilagan.
Artikel 12
1.Värdetullarna enligt Gemensamma tulltaxan för alla de produkter som förtecknas i bilagorna III och VII och som har sitt ursprung i ett förmånsland inom den särskilda stimulansordningen ska upphävas.
2.De specifika tullarna enligt Gemensamma tulltaxan på de produkter som avses i punkt 1 ska upphävas helt, med undantag för produkter som även omfattas av en värdetull enligt Gemensamma tulltaxan. För produkter med KN-nummer 1704 10 90 ska den specifika tullen uppgå till högst 16 % av tullvärdet.
Artikel 13
1.Från och med den dag då tullförmånerna inom ramen för den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre beviljas ska kommissionen, med avseende på vart och ett av förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen, granska och övervaka hur ratificeringen och genomförandet i praktiken av de relevanta konventionerna framskrider, samt övervaka samarbetet mellan förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen och de berörda övervakningsorganen. I samband med detta ska kommissionen granska alla relevanta uppgifter, särskilt de berörda övervakningsorganens slutsatser och rekommendationer.
2.Förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen ska samarbeta med kommissionen och lämna alla uppgifter som är nödvändiga för bedömning av huruvida de följer de bindande åtaganden som avses i artikel 9 d, e och f samt av dess situation vad avser artikel 9 b och 9 c.
Artikel 14
1.Senast den 1 januari 2027 och därefter vart tredje år ska kommissionen lägga fram en lägesrapport för Europaparlamentet och för rådet om ratificeringen av de relevanta konventionerna, om huruvida förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen har efterlevt rapporteringsskyldigheterna enligt de konventionerna och om hur konventionerna genomförs i praktiken.
2.Den rapporten ska innehålla
(a)slutsatser eller rekommendationer från de berörda övervakningsorganen avseende varje förmånsland inom den särskilda stimulansordningen, och
(b)kommissionens och, i förekommande fall, Europeiska utrikestjänstens slutsatser om huruvida varje enskilt förmånsland inom den särskilda stimulansordningen iakttar sina bindande åtaganden om att efterleva rapporteringsskyldigheten, samarbeta med de berörda övervakningsorganen i enlighet med de relevanta konventionerna och säkerställa att de genomförs i praktiken.
Rapporten får innehålla alla sådana uppgifter från alla källor som kommissionen anser vara lämpliga.
3.Kommissionen och, i förekommande fall, Europeiska utrikestjänsten ska när de drar sina slutsatser om huruvida de relevanta konventionerna genomförs i praktiken, bedöma de berörda övervakningsorganens slutsatser och rekommendationer samt, utan att föregripa andra källor, information som lämnats av Europaparlamentet eller rådet och av tredje parter, inbegripet myndigheter och internationella organisationer, civilsamhället och arbetsmarknadens parter.
Artikel 15
1.Tillämpningen av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre ska tillfälligt dras tillbaka för alla eller vissa produkter med ursprung i ett förmånsland inom den särskilda stimulansordningen, om det landet inte efterlever de bindande åtaganden som avses i artikel 9 d, e och f eller förmånslandet inom den särskilda stimulansordningen har lämnat en reservation som är förbjuden enligt någon av de relevanta konventionerna eller som inte är förenlig med den konventionens mål och syfte enligt artikel 9 c.
2.Förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen har bevisbördan för att de fullgör de skyldigheter som följer av de bindande åtaganden som avses i artikel 9 d, e och f och för sin situation vad avser artikel 9 c.
3.Om kommissionen, på grundval av de slutsatser som dras i den rapport som avses i artikel 14 eller av tillgängliga fakta, inbegripet bevisning som lämnats in genom ett klagomål, har rimliga skäl att betvivla att ett förmånsland inom den särskilda stimulansordningen efterlever de bindande åtagandena som avses i artikel 9 d, e och f, eller har lämnat en reservation som är förbjuden enligt någon av de relevanta konventionerna eller som inte är förenlig med den konventionens mål och syfte enligt artikel 9 c, ska kommissionen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2 anta en genomförandeakt om att inleda ett förfarande för tillfälligt tillbakadragande av de tullförmåner som beviljats inom ramen för den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om detta.
4.Kommissionen ska offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning och underrätta det berörda förmånslandet inom den särskilda stimulansordningen om detta. Tillkännagivandet ska innehålla följande:
(a)Uppgift om grunden för de rimliga tvivel som avses i punkt 3 som kan ifrågasätta förmånslandets rätt att fortsätta att åtnjuta de tullförmåner som beviljats inom ramen för den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre.
(b)Information om hur lång tid förmånslandet inom den särskilda stimulansordningen har på sig att inkomma med synpunkter, dock högst tre månader från den dag då tillkännagivandet offentliggjordes.
5.Kommissionen ska se till att förmånslandet inom den särskilda stimulansordningen ges alla möjligheter att samarbeta under den period som avses i punkt 4 b.
6.Kommissionen ska inhämta alla uppgifter som anses vara nödvändiga, inklusive bland annat slutsatserna och rekommendationerna från de berörda övervakningsorganen. Kommissionen ska bedöma all relevant information när den drar sina slutsatser.
7.Inom tre månader efter det att den tidsfrist som anges i tillkännagivandet har löpt ut ska kommissionen besluta
(a)att avsluta förfarandet för tillfälligt tillbakadragande,
(b)att tillfälligt dra tillbaka de tullförmåner som beviljats inom ramen för den särskildastimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre
8.Om kommissionen anser att slutsatserna inte motiverar ett tillfälligt tillbakadragande, ska den i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2 anta en genomförandeakt om att avsluta förfarandet för tillfälligt tillbakadragande. Den genomförandeakten ska bland annat vara grundad på inkommen bevisning.
9.Om kommissionen anser att slutsatserna motiverar ett tillfälligt tillbakadragande av de skäl som anges i punkt 1 i denna artikel är den bemyndigad att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 36, för att ändra bilagorna I och II, i syfte att tillfälligt dra tillbaka de tullförmåner som beviljats inom ramen för den särskilda stimulansordning för hållbar utveckling och gott styre som avses i artikel 1.2 b. När kommissionen antar den delegerade akten får den vid behov beakta de socioekonomiska verkningarna av ett tillfälligt tillbakadragande av tullförmåner i förmånslandet.
10.Om kommissionen beslutar om tillfälligt tillbakadragande ska den delegerade akten bli tillämplig sex månader efter det att den antogs.
11.Om de skäl som låg till grund för det tillfälliga tillbakadragandet inte längre föreligger innan den delegerade akt som avses i punkt 9 i denna artikel blir tillämplig är kommissionen bemyndigad att upphäva den antagna akten om tillfälligt tillbakadragande av tullförmånerna, i enlighet med det skyndsamma förfarande som avses i artikel 37.
12.Kommissionen är bemyndigad att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att komplettera den här förordningen genom att fastställa bestämmelser avseende förfarandet för tillfälligt tillbakadragande av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre, särskilt när det gäller tidsfrister, de berörda parternas rättigheter, konfidentialitet och villkor för översyn.
Artikel 16
Om kommissionen konstaterar att de skäl som avses i artikel 15.1 och som låg till grund för det tillfälliga upphävandet av tullförmånerna inte längre föreligger, har den befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att ändra bilagorna 1 och II, i syfte att återinföra de tullförmåner som beviljades enligt den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre.
Om vissa av de skäl som avses i artikel 15.1 och för vilka ett tillfälligt upphävande har beslutats fortsätter att gälla medan andra inte är tillämpliga eller om ytterligare skäl utöver dem som motiverat ett tillfälligt upphävande blir tillämpliga, ska de åtgärder som antagits i enlighet med artikel 15.9 anpassas i enlighet med detta.
KAPITEL IV
Särskild ordning för de minst utvecklade länderna
Artikel 17
1.Ett tullförmånsberättigat land ska omfattas av tullförmånerna enligt den särskilda ordning för de minst utvecklade länderna som avses i artikel 1.2 c, om landet enligt Förenta nationernas definition hör till de minst utvecklade länderna.
2.Kommissionen ska regelbundet se över förteckningen över förmånsländer inom ordningen Allt utom vapen i kolumn C i bilaga I på grundval av de senaste tillgängliga uppgifterna.
Om ett förmånsland inom ordningen Allt utom vapen inte längre uppfyller kriterierna i punkt 1 i denna artikel är kommissionen bemyndigad att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 36, i syfte att ändra bilaga I, så att landet avförs från Allt utom vapen-ordningen efter en övergångsperiod på tre år från den dag då förmånslandet inom initiativet Allt utom vapen inte längre uppfyller kriterierna i punkt 1 i denna artikel.
3.Till dess att FN har fastställt om ett land som nyligen blivit självständigt hör till de minst utvecklade länderna ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att som en interimsåtgärd ändra bilaga I så att detta land ska kunna upptas i förteckningen över förmånsländer inom ordningen Allt utom vapen.
Om ett sådant land som nyligen blivit självständigt inte av FN fastställs vara ett av de minst utvecklade länderna under den första möjliga översynen av kategorin minst utvecklade länder, är kommissionen bemyndigad att omgående anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 samt att ändra bilaga I i syfte att avföra ett sådant land från den bilagan, utan att det beviljas den övergångsperiod som avses i punkt 2 i denna artikel.
4.Kommissionen ska underrätta de berörda förmånsländerna inom ordningen Allt utom vapen om deras status inom systemet ändras.
Artikel 18
Tullarna enligt Gemensamma tulltaxan på alla produkter som anges i kapitlen 1–97 i den kombinerade nomenklaturen, utom produkterna i kapitel 93, och som har sitt ursprung i ett förmånsland inom ordningen Allt utom vapen, ska upphävas helt.
KAPITEL V
Bestämmelser om tillfälligt tillbakadragande som gäller samtliga ordningar
Artikel 19
1.Tillämpningen av de förmånsordningar som anges i artikel 1.2 får tillfälligt dras tillbaka för samtliga eller vissa produkter med ursprung i ett förmånsland på följande grunder:
(a)Allvarligt och systematiskt kränkningar av principerna i de konventioner som förtecknas i del A i bilaga VI.
(b)Export av varor som tillverkats genom internationellt förbjudet barnarbete och tvångsarbete, inbegripet slaveri och fängelsearbete.
(c)Allvarliga brister i tullkontrollerna av export eller transitering av narkotika (olagliga ämnen eller prekursorer) eller i samband med skyldigheten att återta förmånslandets egna medborgare eller allvarlig underlåtenhet att efterleva internationella konventioner om åtgärder mot terrorism och om penningtvätt.
(d)Allvarliga och systematiska fall av illojala handelsmetoder, även sådana som påverkar tillgången till råmaterial, vilka inverkar negativt på unionsindustrins situation och inte har åtgärdats av förmånslandet. För sådana illojala handelsmetoder som är förbjudna eller kan bli föremål för åtgärder enligt WTO-avtalen ska tillämpningen av denna artikel grunda sig på ett förhandsavgörande om detta från det behöriga WTO-organets sida.
(e)Allvarlig och systematisk överträdelse av de mål för bevarande och förvaltning av fiskeresurser som har satts upp av de regionala fiskeriorganisationer eller internationella ordningar som unionen är part i.
2.Punkt 1 d ska inte tillämpas på produkter från ett förmånsland som omfattas av antidumpnings- eller utjämningsåtgärder enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037.
3.Om kommissionen, efter att ha mottagit ett klagomål eller på eget initiativ, anser att det på grundval av punkt 1 i denna artikel finns tillräckliga skäl för att tillfälligt dra tillbaka de tullförmåner som beviljats inom ramen för någon av de förmånsordningar som anges i artikel 1.2 ska den i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2 anta en genomförandeakt om att inleda förfarandet för tillfälligt tillbakadragande. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om antagandet av den genomförandeakten.
4.Kommissionen ska även offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning om att ett förfarande för tillfälligt tillbakadragande har inletts och underrätta det berörda förmånslandet om detta. I tillkännagivandet ska kommissionen
(a)ange tillräckliga skäl för genomförandeakten om inledande av ett förfarandet för tillfälligt tillbakadragande enligt punkt 3,
(b)fastställa att kommissionen kommer att övervaka och utvärdera situationen i det berörda förmånslandet under den övervaknings- och utvärderingsperiod som avses i punkt 5.
5.Kommissionen ska se till att det berörda förmånslandet ges alla möjligheter att samarbeta under övervaknings- och utvärderingsperioden på sex månader från och med dagen för offentliggörandet av tillkännagivandet.
6.Kommissionen ska inhämta alla uppgifter som den anser vara nödvändiga, bland annat tillgängliga bedömningar, kommentarer, beslut, rekommendationer och slutsatser från de berörda övervakningsorganen samt relevanta uppgifter från andra källor, inbegripet bevisning som lämnats in genom ett klagomål eller tillhandahållits av tredje part, beroende på vad som är lämpligt. Kommissionen ska bedöma all relevant information när den drar sina slutsatser.
7.Inom tre månader från det att den period som avses i punkt 5 har löpt ut ska kommissionen lägga fram en rapport för det berörda förmånslandet om sina undersökningsresultat och slutsatser. Förmånslandet har rätt att lämna synpunkter på rapporten. Synpunkterna måste lämnas in inom en månad.
8.Inom sex månader från det att den period som avses i punkt 4 b löpt ut ska kommissionen besluta
(a)att avsluta förfarandet för tillfälligt tillbakadragande,
(b)att tillfälligt dra tillbaka de tullförmåner som beviljats inom ramen för de förmånsordningar som anges i artikel 1.2.
9.Om kommissionen anser att slutsatserna inte motiverar ett tillfälligt tillbakadragande ska den i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2 anta en genomförandeakt om avslutande av förfarandet för tillfälligt tillbakadragande.
10.Om kommissionen anser att slutsatserna motiverar ett tillfälligt tillbakadragande av de skäl som anges i punkt 1 i denna artikel är den bemyndigad att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 36, för att ändra bilagorna I och II, i syfte att tillfälligt dra tillbaka de tullförmåner som beviljats inom ramen för de förmånsordningar som avses i artikel 1.2. När kommissionen antar den delegerade akten får den vid behov beakta de socioekonomiska verkningarna av ett tillfälligt tillbakadragande av tullförmåner i förmånslandet.
11.För båda de fall som avses i punkterna 9 och 10 ska den antagna akten bygga på bland annat insamlad och inkommen bevisning.
12.Om kommissionen beslutar om ett tillfälligt tillbakadragande, ska den delegerade akten bli tillämplig sex månader efter det att den antogs.
13.Om de skäl som låg till grund för det tillfälliga tillbakadragandet inte längre föreligger innan den delegerade akt som avses i punkt 10 i denna artikel blir tillämplig, är kommissionen bemyndigad att upphäva den antagna akten om tillfälligt tillbakadragande av tullförmånerna i enlighet med det skyndsamma förfarande som avses i artikel 37.
14.Om kommissionen anser att det under exceptionella omständigheter, såsom en global hälsokris eller sanitär kris, naturkatastrof eller andra oförutsedda händelser, är lämpligt att se över omfattningen av det tillfälliga tillbakadragandet, skjuta upp eller tills vidare avbryta tillämpningen av det tillfälliga tillbakadragandet, är kommissionen bemyndigad att ändra den delegerade akten i enlighet med det skyndsamma förfarande som avses i artikel 37.
15.Kommissionen är bemyndigad att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att komplettera den här förordningen genom att fastställa bestämmelser avseende förfarandet för tillfälligt tillbakadragande av alla ordningar, särskilt när det gäller tidsfrister, parternas rättigheter, konfidentialitet och översyn av åtgärder som vidtagits.
16.Om kommissionen anser att det finns tillräcklig bevisning för att motivera ett tillfälligt tillbakadragande av det skäl som anges i punkt 1 a och om kränkningen är särskilt allvarlig och kräver snabba insatser med hänsyn till de specifika omständigheterna i förmånslandet, ska den inleda förfarandet för tillfälligt tillbakadragande i enlighet med punkterna 3–15. Den period som avses i punkt 4 b minskas dock till två månader och den tidsfrist som avses i punkt 8 förkortas till fem månader.
17.Om kommissionen beslutar om tillfälligt tillbakadragande enligt punkt 16 i den här artikeln antas en sådan delegerad akt i enlighet med artikel 37 och den ska tillämpas en månad efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 20
Om kommissionen konstaterar att de skäl som avses i artikel 19.1 och som låg till grund för det tillfälliga upphävandet av tullförmånerna inte längre föreligger, har den befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att ändra bilagorna 1 och II, i syfte att återinföra de tullförmåner som beviljades enligt de förmånsordningar som anges i artikel 1.2.
Om vissa av de skäl som avses i artikel 19.1 och för vilka ett tillfälligt upphävande har beslutats fortsätter att gälla medan andra inte är tillämpliga eller om ytterligare skäl utöver dem som motiverat ett tillfälligt upphävande blir tillämpliga, ska de åtgärder som antagits i enlighet med artikel 19.10 anpassas i enlighet med detta.
Artikel 21
1.Tillämpningen av förmånsordningarna enligt denna förordning får tillfälligt dras tillbaka för samtliga eller vissa produkter med ursprung i ett förmånsland vid bedrägeri, oegentligheter eller systematisk underlåtenhet att efterleva, eller sörja för efterlevnaden av, reglerna om produkters ursprung och de därmed sammanhängande förfarandena eller vid underlåtenhet att delta i det administrativa samarbete som krävs för genomförande och kontroll av efterlevnaden av de förmånsordningar som anges i artikel 1.2.
2.Inom ramen för det administrativa samarbete som avses i punkt 1 ska ett förmånsland bland annat göra följande:
(a)Lämna och uppdatera de uppgifter som krävs för tillämpning av ursprungsreglerna och för kontroll av deras efterlevnad till kommissionen.
(b)Biträda unionen genom att på begäran av en medlemsstats tullmyndigheter utföra efterkontroll av varors ursprung samt meddela resultaten i tid till kommissionen.
(c)Bistå unionen genom att medge att kommissionen på unionens vägnar och i samordning och nära samarbete med medlemsstaternas behöriga myndigheter reser till landet för att inom ramen för det administrativa samarbetet och samarbetet kring undersökningar kontrollera handlingars äkthet eller riktigheten hos uppgifter som är av betydelse för beviljandet av rätten att omfattas av de ordningar som anges i artikel 1.2.
(d)Utföra eller låta utföra lämpliga undersökningar i syfte att fastställa och förhindra att ursprungsreglerna kringgås.
(e)Efterleva eller sörja för efterlevnaden av ursprungsreglerna när det gäller regional kumulation om landet omfattas av dessa regler.
(f)Bistå unionen vid kontroller till följd av misstanke om ursprungsrelaterat bedrägeri, till exempel om importen av produkter inom ramen för förmånsordningarna enligt denna förordning vida överstiger förmånslandets normala exportvolymer.
3.Om kommissionen anser att det finns tillräcklig bevisning för ett tillfälligt tillbakadragande på grundval av de skäl som anges i punkterna 1 och 2 i denna artikel, ska den anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det skyndsamma förfarande som avses i artikel 39.4 för att tillfälligt dra tillbaka de tullförmåner som beviljats inom ramen för de förmånsordningar som avses i artikel 1.2 för alla eller vissa produkter som har sitt ursprung i ett förmånsland.
4.Innan sådana akter antas ska kommissionen först offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning och i det ange att det finns rimliga skäl att betvivla att förmånslandet efterlever punkterna 1 och 2, vilket kan leda till att det riskerar att förlora rätten till de tullförmåner som beviljats inom ramen för denna förordning.
5.Kommissionen ska underrätta det berörda förmånslandet om de akter som antas enligt punkt 3, innan akterna blir tillämpliga.
6.Tiden för det tillfälliga tillbakadragandet får inte överstiga sex månader. Senast när den perioden har löpt ut ska kommissionen anta en genomförandakt med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 39.4 för att antingen avsluta det tillfälliga tillbakadragandet eller för att förlänga den period under vilken det tillfälliga tillbakadragandet gäller.
7.Medlemsstaterna ska meddela kommissionen alla relevanta uppgifter som kan motivera att tullförmånerna tillfälligt dras tillbaka, förlängs eller avslutas.
KAPITEL VI
Bestämmelser om skyddsåtgärder och övervakning
Avsnitt I
Allmänna skyddsåtgärder
Artikel 22
1.Om en produkt som har sitt ursprung i ett förmånsland inom någon av de förmånsordningar som anges i artikel 1.2 importeras i sådana mängder eller till sådana priser att detta orsakar, eller riskerar att orsaka, allvarliga störningar för unionstillverkare av likadana eller direkt konkurrerande produkter, får de ordinarie tullarna enligt Gemensamma tulltaxan återinföras helt eller delvis för denna produkt.
2.Vid tillämpningen av detta kapitel avses med likadan produkt en produkt som är identisk med, dvs. i alla avseenden likadan som, produkten i fråga, eller, om en sådan produkt inte finns, en annan produkt som har egenskaper som nära påminner om den berörda produktens egenskaper, även om den inte i alla avseenden är likadan.
3.Vid tillämpningen av detta kapitel avses med berörda parter de parter som deltar i tillverkningen, distributionen eller försäljningen av de importerade produkter som avses i punkt 1 och av likadana eller direkt konkurrerande produkter.
4.Kommissionen är bemyndigad att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att komplettera den här förordningen genom att fastställa bestämmelser avseende förfarandet för antagande av allmänna skyddsåtgärder, särskilt när det gäller tidsfrister, de berörda parternas rättigheter, konfidentialitet, utlämnande av uppgifter, kontrollbesök och översyn av åtgärder.
Artikel 23
Sådana allvarliga störningar som avses i artikel 22.1 ska anses föreligga om unionstillverkare försätts i en försämrad ekonomisk eller finansiell situation. Vid undersökningen av om situationen har försämrats ska kommissionen, i den mån uppgifter är tillgängliga, bland annat beakta följande faktorer vad gäller unionstillverkarna:
(a)Marknadsandel.
(b)Produktion.
(c)Lager.
(d)Produktionskapacitet.
(e)Konkurser.
(f)Lönsamhet.
(g)Kapacitetsutnyttjande.
(h)Sysselsättning.
(i)Import.
(j)Priser.
Artikel 24
1.Om kommissionen anser att det finns tillräcklig prima facie-bevisning för att villkoren i artikel 22.1 är uppfyllda ska den undersöka huruvida de ordinarie tullarna enligt Gemensamma tulltaxan bör återinföras helt eller delvis.
2.En undersökning ska inledas på begäran av en medlemsstat, en juridisk person eller en sammanslutning som inte är en juridisk person och som agerar på unionstillverkarnas vägnar, eller på kommissionens eget initiativ, om det är uppenbart för kommissionen, på grundval av de faktorer som anges i artikel 23, att det föreligger tillräcklig prima facie-bevisning för att motivera ett sådant inledande. Ansökan om att inleda en undersökning ska innehålla bevisning för att villkoren för att införa skyddsåtgärden enligt artikel 22.1 är uppfyllda. Ansökan ska lämnas in till kommissionen. Kommissionen ska i möjligaste mån pröva riktigheten och tillförlitligheten hos den bevisning som läggs fram i ansökan, för att fastställa om prima facie-bevisningen är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds.
3.Om det är uppenbart att prima facie-bevisningen är tillräcklig för att motivera att en undersökning inleds, ska kommissionen offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning. Om en undersökning inleds ska tillkännagivandet innehålla alla nödvändiga uppgifter om förfarandet och de tidsfrister som gäller samt om möjligheten att vända sig till förhörsombudet vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för handel. Förfarandet ska inledas inom en månad efter det att ansökan enligt punkt 2 har mottagits.
4.Undersökningen, inbegripet de steg i förfarandet som avses i artiklarna 25, 26 och 27, ska slutföras inom 12 månader från det att den inleddes.
Artikel 25
Vid vederbörligen motiverade skäl till skyndsamhet vid en försämring av unionstillverkarnas ekonomiska eller finansiella situation, där dröjsmål skulle kunna orsaka skada som skulle vara svår att avhjälpa, ska kommissionen anta omedelbart tillämpliga genomförandeakter, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 39.4, i syfte att återinföra de ordinarie tullarna enligt Gemensamma tulltaxan under en period på högst 12 månader.
Artikel 26
Om det med stöd av de fakta som framkommit kan fastställas att villkoren i artikel 22.1 är uppfyllda ska kommissionen anta en genomförandeakt för att återinföra tullarna enligt Gemensamma tulltaxan i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 39.3. Den genomförandeakten ska träda i kraft inom en månad från den dag då den offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 27
Om det med stöd av de fakta som framkommit kan fastställas att villkoren i artikel 22.1 inte är uppfyllda ska kommissionen anta en genomförandeakt om att avsluta undersökningen i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 39.3. Den genomförandeakten ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Om ingen genomförandeakt offentliggörs inom den period som avses i artikel 24.4 ska undersökningen anses avslutad och eventuella genomförandeakter som antagits i enlighet med artikel 25 ska automatiskt upphöra att gälla. Eventuella tullar enligt Gemensamma tulltaxan som tagits ut som en följd av dessa genomförandeakter ska återbetalas.
Artikel 28
Tullar enligt Gemensamma tulltaxor ska återinföras helt eller delvis för så lång tid som är nödvändigt för att motverka unionstillverkarnas försämrade ekonomiska eller finansiella situation, eller för så lång tid som risken för en försämring föreligger. Tullarna får återinföras för en period på högst tre år, som dock i vederbörligen motiverade fall kan förlängas.
Avsnitt II
Skyddsåtgärder inom textil-, jordbruks- och fiskerisektorerna
Artikel 29
1.Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt I i detta kapitel, ska kommissionen den 1 januari varje år, på eget initiativ och i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2, anta en genomförandeakt om att dra in de tullförmåner som avses i artiklarna 7 och 12 för produkter s som omfattas av avdelningarna enligt det allmänna preferenssystemet S-11a och S-11b eller av KN-numren 2207 10 00, 2207 20 00, 2909 19 10, 3814 00 90, 3820 00 00, 38249956, 38249957, 38249992, 38248400, 38248500, 38248600, 38248700, 38248800, 38249993 och 38249996, om importen av dessa produkter har sitt ursprung i ett förmånsland och det totala värdet:
(a)för produkter som omfattas av KN-numren 2207 10 00, 2207 20 00, 2909 19 10, 3814 00 90, 3820 00 00 och 38249956, 38249957, 38249992, 38248400, 38248500, 38248600, 38248700, 38248800, 38249993 och 38249996 överstiger den procentsats som avses i punkt 1 i bilaga IV av värdet av unionens import av samma produkter från alla länder och territorier som anges i kolumnerna A och B i bilaga I under ett kalenderår,
(b)för produkter som omfattas av avdelningarna enligt det allmänna preferenssystemet S-11a och S-11b överstiger den procentsats som avses i punkt 3 i bilaga IV av värdet av unionens import av produkter som omfattas av avdelningarna enligt det allmänna preferenssystemet S-11a och S-11b från alla länder och territorier som anges i kolumnerna A och B i bilaga I under ett kalenderår.
2.Punkt 1 ska inte tillämpas på förmånsländerna inom ordningen Allt utom vapen eller på länder som i fråga om de relevanta produkter som avses i punkt 1 står för mindre än 6 % av den totala importen till unionen av dessa produkter.
3.Indragningen av tullförmånerna ska börja tillämpas två månader efter den dag då kommissionens genomförandeakt om detta har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 30
Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt I i detta kapitel, ska kommissionen, på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat och i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.3, efter samråd med kommittén för den berörda gemensamma organisationen av marknaden för jordbruks- och fiskeriprodukter, anta en genomförandeakt om att upphäva förmånsordningarna för de produkter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget, om denna import orsakar, eller riskerar att orsaka, allvarliga störningar på unionens marknader, särskilt i ett eller flera av de yttersta randområdena, eller på regleringsmekanismerna på dessa marknader.
Artikel 31
Kommissionen ska så snart som möjligt underrätta det berörda förmånslandet om beslut som fattas enligt artiklarna 29 eller 30, innan besluten blir tillämpliga.
Avsnitt III
Övervakning inom jordbruks- och fiskerisektorerna
Artikel 32
1.Utan att det påverkar tillämpningen av avsnitt I i detta kapitel får produkter som ingår i kapitlen 1–24 i Gemensamma tulltaxan enligt förordning (EEG) nr 2658/87 och som har sitt ursprung i ett förmånsland ställas under en särskild övervakningsmekanism för att undvika störningar på marknaderna i unionen. Kommissionen ska, på eget initiativ eller på en medlemsstats begäran, efter samråd med kommittén för den berörda gemensamma organisationen av marknaden för jordbruks- och fiskeriprodukter, anta en genomförandeakt, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 39.3, om den särskilda övervakningsmekanismen ska tillämpas och i så fall vilka produkter den ska gälla.
2.Om avsnitt I i detta kapitel tillämpas på produkter som ingår i kapitlen 1–24 i Gemensamma tulltaxan enligt förordning (EEG) nr 2658/87 och som har sitt ursprung i ett förmånsland, ska den period som avses i artikel 24.4 i denna förordning förkortas till två månader
(a)om det berörda förmånslandet inte följer reglerna om ursprung eller deltar i det administrativa samarbete som avses i artikel 21, eller
(b)om importen av produkter i kapitlen 1–24 i Gemensamma tulltaxan enligt förordning (EEG) nr 2658/87, inom ramen för de förmånsordningar som beviljats enligt denna förordning, kraftigt överstiger det berörda förmånslandets normala exportvolym.
KAPITEL VII
Gemensamma bestämmelser
Artikel 33
1.För att omfattas av tullförmånerna måste de produkter för vilka tullförmånerna begärs ha sitt ursprung i ett förmånsland.
2.Vid tillämpningen av de tullförmånsordningar som avses i artikel 1.2 i denna förordning ska reglerna om förmånsberättigande ursprung vara de som fastställs i enlighet med artikel 64.1 och 64.3 i Europaparlamentets och rådets förordning(EU) nr 952/2013.
3.Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som avses i punkt 2 och på begäran av ett förmånsland ska kommissionen bevilja regional kumulation mellan förmånsländer i olika regionala grupper eller utvidgad kumulation om och så länge som följande villkor är uppfyllda:
(a)Förmånslandets ansökan innehåller tillräcklig bevisning för att en sådan kumulation är nödvändig med tanke på det landets specifika behov vad gäller handel, ekonomiskt bistånd och utveckling.
(b)Kumulationen skapar inte otillbörliga handelssvårigheter för andra tullförmånsberättigade länder, särskilt de förmånsländer som omfattas av Allt utom vapen-ordningen, med tanke på en eventuell omläggning av handelsflödena.
(c)Förmånslandet lägger fram bevisning för att det inte kan uppfylla de ursprungsregler som är tillämpliga på varorna i fråga, om inte sådan kumulation beviljas.
4.Vid bedömningen av om ansökan är motiverad med hänsyn till förmånslandets specifika behov vad gäller handel, ekonomiskt bistånd och utveckling, särskilt på grundval av den information som lämnats av det landet, ska kommissionen ta hänsyn till i hur stor utsträckning förmånslandet är beroende av integrerad produktion med de tredjeländer som berörs av ansökan, vilka effekterna är av ett sådant beroende för förmånslandet, hur betydelsefulla de sektorer som har en sådan integrerad produktion är för förmånslandets ekonomi och framtida utvecklingsperspektiv med avseende på produkterna i fråga.
5.Innan kommissionen fattar beslut om en ansökan ska den ge förmånslandet tillfälle att framföra sina synpunkter.
Artikel 34
1.Om satsen för en värdetull för en enskild importdeklaration i enlighet med denna förordning sätts ned till högst 1 %, ska denna tull upphävas helt.
2.Om en specifik tull för en enskild importdeklaration i enlighet med denna förordning sätts ned till högst 2 euro för varje enskilt belopp uttryckt i euro, ska denna tull upphävas helt.
3.Om inte annat följer av punkterna 1 och 2 ska den slutgiltiga förmånstullsats som beräknats i enlighet med denna förordning avrundas nedåt till en decimal.
Artikel 35
1.Kommissionens (Eurostat) statistik över utrikeshandel ska användas vid tillämpning av denna förordning.
2.Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) lämna statistiska uppgifter över de produkter som hänförts till tullförfarandet för övergång till fri omsättning och som omfattas av tullförmåner i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2152. För att underlätta information och öka transparensen ska kommissionen också se till att relevanta statistiska uppgifter för avdelningarna enligt det allmänna preferenssystemet regelbundet görs tillgängliga i en offentlig databas.
3.Medlemsstaterna ska i enlighet med artiklarna 55 och 56 i genomförandeförordning (EU) 2015/2447 på kommissionens begäran lämna närmare upplysningar om kvantiteter och värden för de produkter som under de närmast föregående månaderna har övergått till fri omsättning och som omfattas av tullförmåner. De uppgifterna ska omfatta de produkter som avses i punkt 4 i denna artikel.
4.Kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna övervaka importen av produkter som omfattas av KN-nummer 0603, 0803 90 10, 1006, 1604 14, 1604 19 31, 1604 19 39, 1604 20 70, 1701, 1704, 1806 10 30, 1806 10 90, 2002 90, 2103 20, 2106 90 59, 2106 90 98, 6403, 2207 10 00, 2207 20 00, 2909 19 10, 3814 00 90, 3820 00 00, 3824 99 56, 38249957, 38249992, 38248400, 38248500, 38248600, 38248700, 38248800, 38249993, och 38249996 för att avgöra om villkoren i artiklarna 22, 29 och 30 är uppfyllda.
Artikel 36
1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 5, 6, 8, 10, 11, 15, 16, 17, 19, 20 och 22 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 1 januari 2024.
3.Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 3, 5, 6, 8, 10, 11, 15, 16, 17, 19, 20 och 22 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.
5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 3, 5, 6, 8, 10, 11, 15, 16, 17, 19, 20 och 22 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 37
1.Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.
2.Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som anges i artikel 36.5. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om att invända.
Artikel 38
1.Uppgifter som tas emot enligt denna förordning får endast användas för de ändamål för vilka de begärdes.
2.Vare sig uppgifter av konfidentiell natur eller uppgifter som tagits emot konfidentiellt enligt denna förordning får lämnas ut utan uttryckligt tillstånd från den som lämnat uppgifterna.
3.I varje begäran om konfidentiell behandling ska skälen till varför uppgifterna är konfidentiella anges. Om den som lämnar uppgifterna varken vill offentliggöra dem eller godkänna att de offentliggörs i allmän eller sammanfattad form, och om det visar sig att begäran om konfidentiell behandling är oberättigad, får dock uppgifterna lämnas utan beaktande.
4.Uppgifter ska under alla omständigheter anses konfidentiella om det är troligt att utlämnandet av dem skulle medföra betydande negativa effekter för den som har lämnat dem eller för källan till uppgifterna i fråga eller för unionens bilaterala internationella förbindelser.
5.Punkterna 1–4 ska inte hindra att unionens myndigheter hänvisar till allmän information och särskilt till grunderna för de beslut som har fattats enligt denna förordning. Dessa myndigheter ska dock ta hänsyn till de berörda fysiska och juridiska personernas berättigade intressen av att deras affärshemligheter inte röjs.
Artikel 39
1.Kommissionen ska biträdas av kommittén för allmänna tullförmåner som inrättats genom förordning (EG) nr 732/2008. Den kommittén ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
4.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.
Artikel 40
Senast den 1 januari 2027 och vart tredje år därefter ska kommissionen till Europaparlamentet och till rådet överlämna en rapport som beskriver effekterna av systemet och som omfattar den senaste treårsperioden och samtliga de förmånsordningar som anges i artikel 1.2.
Senast den 1 januari 2030 ska kommissionen till Europaparlamentet och till rådet överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning. Den rapporten kan, om lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Artikel 41
Förordning (EU) nr 978/2012 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2024.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VIII.
KAPITEL VIII
Slutbestämmelser
Artikel 42
1.En undersökning eller ett förfarande för tillfälligt tillbakadragande som inleds men inte slutförs i enlighet med förordning (EU) nr 978/2012 ska automatiskt återupptas i enlighet med den här förordningen, förutom när det gäller förmånsländer inom den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre enligt den förordningen och undersökningen eller förfarandet endast gäller de förmåner som beviljats inom ramen för den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre. En sådan undersökning eller ett sådant förfarande ska dock återupptas automatiskt om samma förmånsland ansöker om att få omfattas av den särskilda stimulansordningen enligt den här förordningen senast den 1 januari 2025.
2.De uppgifter som framkommit vid en undersökning som inletts men inte slutförts i enlighet med förordning (EU) nr 978/2012 ska beaktas vid eventuella återupptagna undersökningar.
Artikel 43
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2024.
Denna förordning ska tillämpas till och med den 31 december 2033. Den sista tillämpningsdagen ska dock inte gälla för den särskilda ordningen för de minst utvecklade länderna som fastställs i kapitel IV eller för andra bestämmelser i denna förordning i den mån dessa tillämpas i förbindelse med det kapitlet.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar
På rådets vägnar
Ordförande
Ordförande
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT – INKOMSTER – FÖRSLAG SOM PÅVERKAR BUDGETENS INKOMSTSIDA
1.
FÖRSLAGETS TITEL
Europaparlamentets och rådets förordning om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av rådets förordning (EU) nr 978/2012
2.
BUDGETRUBRIKER
Budgetrubrik (kapitel/artikel/punkt): Artikel 120
Budgeterat belopp för det berörda året: Ej tillämpligt
(endast för inkomster avsatta för särskilda ändamål):
Inkomsterna kommer att avsättas för följande utgiftspost (kapitel/artikel/punkt): Ej tillämpligt
3.BUDGETKONSEKVENSER
Förslaget påverkar inte budgeten
X
Förslaget påverkar inte utgifterna, men däremot inkomsterna
Förslaget påverkar inkomster avsatta för särskilda ändamål
på följande sätt:
(Miljoner euro avrundat till en decimal)
Budgetrubrik
|
Inverkan på inkomsterna
|
12 månader från och med 1 januari 2024 (i tillämpliga fall)
|
År 2024
|
/Artikel/ 120
|
Påverkan på egna medel
|
|
-2 977,6
|
Kapitel/Artikel/Punkt...
|
|
|
|
Situation efter åtgärden
|
Budgetrubrik
|
[N+1]
|
[N+2]
|
[N+3]
|
[N+4]
|
[N+5]
|
Kapitel/Artikel/Punkt...
|
|
|
|
|
|
Kapitel/Artikel/Punkt...
|
|
|
|
|
|
(Endast för inkomster avsatta för särskilda ändamål, under förutsättning att budgetposten redan är känd): Ej tillämpligt
Budgetrubrik i utgiftsdelen
|
År n
|
År n+1
|
Kapitel/Artikel/Punkt...
|
|
|
Kapitel/Artikel/Punkt...
|
|
|
Situation efter åtgärden
|
Budgetrubrik i utgiftsdelen
|
[N+1]
|
[N+2]
|
[N+3]
|
[N+4]
|
[N+5]
|
Kapitel/Artikel/Punkt...
|
|
|
|
|
|
Kapitel/Artikel/Punkt...
|
|
|
|
|
|
1.ÅTGÄRDER FÖR BEDRÄGERIBEKÄMPNING
Ej tillämpligt
ÖVRIGA ANMÄRKNINGAR
Det allmänna preferenssystemet innebär att tullförmåner på vissa villkor beviljas för vissa produkter som förs in i EU.
På grundval av de senast tillgängliga uppgifterna (2019) motsvarar dess förmåner inom ramen för den föreslagna förordningen om det allmänna preferenssystemet uteblivna intäkter för EU på
2 978 miljoner euro (bilaga 1).
Den nya förordningen innebär att de befintliga förmånerna i stort sett bevaras, men att villkoren för gradering av enskilda produktavdelningar skärps. Detta innebär att utvecklingskurvan för de uteblivna tullintäkterna enligt den nya förordningen kommer att bli något lägre än enligt den gällande förordningen. Dessutom kommer det faktum att länder eventuellt inte längre kommer att omfattas av systemet på grund av att de når upp till högre medelinkomst-status eller ingår ett frihandelsavtal med EU att bidra till en minskning av de uteblivna intäkterna.
Den totala inkomstförlusten skulle bli 3 970 miljoner euro (bruttobelopp). Om man drar av de 25 % som behålls i medlemsstaterna för att kompensera för uppbördskostnader skulle inkomstbortfallet för EU-budgeten bli 2 978 miljoner euro fördelat mellan de olika systemen på följande sätt:
Miljoner euro
|
Förmånsimport
|
Inkomstbortfall
|
25 % avdrag för medlemsstaternas uppbördskostnader
|
Allt utom vapen-ordningen
|
25 171
|
2 764
|
2 073
|
GSP plus
|
8 406
|
776
|
582
|
GSP
|
13 005
|
430
|
323
|
Totalt
|
46 583
|
3 970
|
2 978
|
Bilaga 1: Inverkan på EU:s inkomster per förmånsland inom det allmänna preferenssystemet
Allt utom vapen-länder
|
Totalt import x 1 000 euro
|
Berättigad import x 1 000 euro
|
Förmånsimport x 1 000 euro
|
MGN-genom-snitt
|
Allt utom vapen – genom-snittlig tullsats
|
Inkomstbortfall för EU x 1 000 euro
|
Afghanistan
|
49 655
|
19 501
|
14 802
|
2,9 %
|
-
|
434
|
Angola
|
3 520 990
|
37 270
|
31 004
|
7,7 %
|
-
|
2 378
|
Bangladesh
|
15 927 629
|
15 874 498
|
15 366 176
|
11,7 %
|
-
|
1 805 019
|
Benin
|
19 183
|
2 854
|
2 059
|
7,0 %
|
-
|
145
|
Bhutan
|
10 022
|
9 817
|
9 435
|
5,7 %
|
-
|
542
|
Burkina Faso
|
242 090
|
20 944
|
20 000
|
6,1 %
|
-
|
1 225
|
Burundi
|
31 505
|
262
|
142
|
5,3 %
|
-
|
7
|
Kambodja
|
4 574 251
|
4 428 234
|
4 173 909
|
11,9 %
|
-
|
497 288
|
Centralafrikanska republiken
|
12 149
|
66
|
-
|
-
|
-
|
-
|
Tchad
|
135 515
|
1 950
|
-
|
-
|
-
|
-
|
Komorerna
|
23 416
|
9 408
|
8 691
|
6,6 %
|
-
|
573
|
Kongo (Demokratiska republiken Kongo)
|
822 182
|
8 453
|
1 794
|
11,1 %
|
-
|
200
|
Djibouti
|
3 184
|
874
|
81
|
11,5 %
|
-
|
9
|
Ekvatorialguinea
|
886 116
|
16 843
|
7 407
|
0,7 %
|
-
|
52
|
Eritrea
|
1 962
|
1 737
|
1 681
|
11,9 %
|
-
|
200
|
Etiopien
|
520 210
|
255 691
|
246 854
|
8,8 %
|
-
|
21 684
|
Gambia
|
13 247
|
10 897
|
10 145
|
8,0 %
|
-
|
808
|
Guinea
|
732 435
|
4 534
|
1 738
|
5,9 %
|
-
|
103
|
Guinea-Bissau
|
64 299
|
515
|
411
|
8,4 %
|
-
|
35
|
Haiti
|
33 890
|
10 672
|
8 747
|
11,0 %
|
-
|
962
|
Kiribati
|
66
|
65
|
12
|
11,0 %
|
-
|
1
|
Laos
|
285 962
|
240 844
|
212 040
|
10,0 %
|
-
|
21 274
|
Lesotho
|
299 445
|
4 710
|
597
|
9,1 %
|
-
|
54
|
Liberia
|
327 056
|
3 113
|
2 001
|
4,5 %
|
-
|
90
|
Madagaskar
|
906 173
|
698 620
|
8 151
|
6,9 %
|
-
|
566
|
Malawi
|
259 579
|
246 715
|
238 199
|
0,1 %
|
-
|
199
|
Mali
|
30 942
|
5 873
|
3 700
|
5,1 %
|
-
|
189
|
Mauretanien
|
675 106
|
336 957
|
332 825
|
8,8 %
|
-
|
29 243
|
Moçambique
|
1 619 461
|
1 144 760
|
1 099 775
|
3,0 %
|
-
|
33 386
|
Myanmar/Burma
|
2 731 998
|
2 593 015
|
2 470 859
|
11,0 %
|
-
|
273 017
|
Nepal
|
67 719
|
59 535
|
55 329
|
7,9 %
|
-
|
4 377
|
Niger
|
6 185
|
3 927
|
2 583
|
1,0 %
|
-
|
26
|
Rwanda
|
52 002
|
10 968
|
10 046
|
5,9 %
|
-
|
593
|
São Tomé och Príncipe
|
7 659
|
877
|
740
|
3,4 %
|
-
|
25
|
Senegal
|
471 995
|
337 004
|
330 186
|
10,0 %
|
-
|
32 859
|
Sierra Leone
|
265 673
|
2 927
|
1 455
|
3,3 %
|
-
|
48
|
Salomonöarna
|
61 559
|
61 419
|
61 272
|
22,2 %
|
-
|
13 612
|
Somalia
|
23 119
|
301
|
-
|
-
|
-
|
|
Sydsudan
|
1 862
|
1 447
|
-
|
-
|
-
|
|
Sudan
|
272 348
|
7 975
|
6 998
|
1,6 %
|
-
|
113
|
Tanzania
|
419 033
|
232 563
|
225 134
|
4,0 %
|
-
|
9 052
|
Östtimor
|
4 187
|
1 256
|
0
|
12,3 %
|
-
|
0
|
Togo
|
211 711
|
17 563
|
16 359
|
6,4 %
|
-
|
1 045
|
Tuvalu
|
224
|
88
|
-
|
-
|
-
|
|
Uganda
|
416 610
|
131 769
|
129 242
|
7,6 %
|
-
|
9 798
|
Vanuatu
|
742
|
77
|
22
|
4,0 %
|
-
|
1
|
Jemen
|
95 481
|
9 726
|
8 723
|
13,2 %
|
-
|
1 148
|
Zambia
|
352 622
|
54 298
|
49 852
|
2,8 %
|
-
|
1 371
|
Allt utom vapen - totalt
|
37 490 449
|
26 923 416
|
25 171 176
|
11,0 %
|
|
2 763 751
|
GSP plus-länder
|
Totalt import x 1 000 euro
|
Berättigad import x 1 000 euro
|
Förmånsimport x 1 000 euro
|
MGN-genomsnitt
|
GSP plus - genomsnittlig tullsats
|
Inkomstbortfall för EU x 1 000 euro
|
Armenien
|
334 119
|
200 580
|
196 657
|
4,6 %
|
-
|
9 028
|
Bolivia
|
547 509
|
83 017
|
78 203
|
1,7 %
|
-
|
1 319
|
Kap Verde
|
84 537
|
68 040
|
61 240
|
20,1 %
|
-
|
12 288
|
Republiken Kirgizistan
|
104 734
|
7 444
|
4 541
|
5,5 %
|
-
|
249
|
Mongoliet
|
74 705
|
17 351
|
14 060
|
11,0 %
|
-
|
1 542
|
Pakistan
|
5 917 043
|
5 268 942
|
5 116 967
|
10,1 %
|
-
|
514 803
|
Filippinerna
|
7 075 078
|
2 437 012
|
1 766 682
|
7,6 %
|
-
|
133 553
|
Sri Lanka
|
2 266 802
|
1 922 801
|
1 167 843
|
8,9 %
|
-
|
103 391
|
GSP plus totalt
|
16 404 528
|
10 005 187
|
8 406 193
|
9,2 %
|
|
776 174
|
Standard GSP-länder
|
Totalt import x 1 000 euro
|
Berättigad import x 1 000 euro
|
Förmånsimport x 1 000 euro
|
MGN-genomsnitt
|
GSP – genomsnittlig tullsats
|
Inkomstbortfall för EU x 1 000 euro
|
Kongo
|
737 147
|
2 623
|
236
|
7,4 %
|
4,1 %
|
8
|
Cooköarna
|
6 385
|
1 083
|
|
-
|
-
|
|
Indien
|
38 052 127
|
8 626 452
|
7 929 033
|
9,6 %
|
6,5 %
|
247 014
|
Indonesien
|
13 531 056
|
6 140 299
|
4 835 094
|
8,2 %
|
4,6 %
|
174 707
|
Kenya
|
971 904
|
334 198
|
1 640
|
4,9 %
|
1,9 %
|
50
|
Mikronesien
|
39
|
24
|
4
|
11,5 %
|
7,0 %
|
0
|
Nauru
|
202
|
10
|
|
-
|
-
|
|
Nigeria
|
17 072 490
|
161 796
|
129 049
|
7,3 %
|
2,8 %
|
5 726
|
Niue
|
269
|
35
|
|
-
|
-
|
|
Samoa
|
879
|
457
|
|
-
|
-
|
|
Syrien
|
44 378
|
23 635
|
4 143
|
8,3 %
|
4,4 %
|
162
|
Tadzjikistan
|
42 091
|
14 082
|
12 517
|
11,5 %
|
9,1 %
|
299
|
Tonga
|
237
|
177
|
127
|
9,7 %
|
3,2 %
|
8
|
Uzbekistan
|
172 288
|
106 678
|
93 595
|
6,7 %
|
4,3 %
|
2 220
|
Standard GSP-länder totalt
|
70 631 494
|
15 411 550
|
13 005 438
|
9,1 %
|
5,8 %
|
430 195
|
Bilaga 2: Effekter av sänkta tröskelvärden för gradering av produkter
GSP-länder
|
Graderade avdelningar
|
Totalt import x 1 000 euro
|
Berättigad import x 1 000 euro
|
Förmånsimport x 1 000 euro
|
MGN-genomsnitt
|
GSP – genomsnittlig tullsats
|
Inkomstbortfall för EU x 1 000 euro
|
Kongo
|
S-05
|
71 854
|
3 850
|
3 849
|
0,7 %
|
0,7 %
|
27
|
Indien
|
S-03
|
273 555
|
262 840
|
254 663
|
5,3 %
|
3,5 %
|
8 923
|
Indien
|
S-07a
|
985 329
|
960 287
|
848 855
|
6,5 %
|
5,2 %
|
44 061
|
Indien
|
S-07b
|
760 733
|
725 509
|
692 450
|
3,7 %
|
3,6 %
|
25 000
|
Indien
|
S-08a
|
136 918
|
112 623
|
108 055
|
4,8 %
|
3,4 %
|
3 719
|
Indien
|
S-08b
|
1 082 753
|
1 082 730
|
1 015 073
|
3,9 %
|
3,3 %
|
33 782
|
Indien
|
S-13
|
641 617
|
433 108
|
380 132
|
4,6 %
|
3,0 %
|
11 527
|
Indien
|
S-16
|
5 105 031
|
3 480 980
|
2 633 846
|
2,9 %
|
2,9 %
|
75 580
|
Indien
|
S-17a
|
19 403
|
19 219
|
11 907
|
1,8 %
|
1,8 %
|
213
|
Indonesien
|
S-05
|
431 569
|
343
|
323
|
1,2 %
|
1,2 %
|
4
|
Indonesien
|
S-06b
|
1 270 998
|
1 095 728
|
1 003 957
|
4,9 %
|
4,9 %
|
49 309
|
Indonesien
|
S-09a
|
367 846
|
89 453
|
87 438
|
6,0 %
|
3,3 %
|
2 883
|
Indonesien
|
S-09b
|
37 718
|
37 616
|
35 473
|
3,7 %
|
3,7 %
|
1 301
|
Nigeria
|
S-05
|
16 185 680
|
167
|
|
|
|
|
Totalt
|
|
27 371 004
|
8 304 453
|
7 076 020
|
4,1 %
|
3,6 %
|
256 328
|