52021PC0401

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Investering C1.1.2 R3 – I1 Utarbetande av strategidokument för den digitala omvandlingen av ekonomin och artificiell intelligens

Syftet med investeringen är att stödja kroatiska företag att införa digitala verktyg i sin verksamhet, utveckla digitala affärsmodeller och förvärva digitala färdigheter. Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till upphandling av tekniskt bistånd för utarbetandet av den nationella planen för digital omvandling av Kroatiens ekonomi och den nationella planen för utveckling av artificiell intelligens i Republiken Kroatien.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 mars 2022.

Investeringar C1.1.2 R3 – I2 Digitaliseringskuponger

Syftet med investeringen är att hjälpa små och medelstora företag att utveckla en digital affärsmodell, stärka deras kapacitet att digitalisera eller förbättra sin cybersäkerhet genom att införa ett kupongsystem. Vouchersystemet förväntas omfatta utbildning och tjänster för att förbättra digitala färdigheter, inbegripet färdigheter i molnteknik, anpassning av affärsmodeller till den digitala omvandlingen, digital marknadsföring, cyberresiliens och användning av komplexa digitala produkter och tjänster.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Investeringar C1.1.2 R3-I3-bidrag för digitalisering

Syftet med investeringen är att stödja den digitala omvandlingen av kroatiska företag genom att ge ekonomiskt stöd till införandet av digitala lösningar i deras affärsverksamhet. Denna investering ska ge bidrag för inköp av digitala verktyg och digital utrustning och för att stärka digitala färdigheter, inbegripet molnteknik, för att utveckla och sprida nya produkter, tjänster och processer.

Stödberättigande verksamheter inom ramen för investeringen ska omfatta införande av en ny affärsmodell eller en synlig förbättring i fråga om ny produktionskapacitet eller leveransalternativ eller affärsmetoder. Bidrag ska endast beviljas ekonomiskt bärkraftiga företag som visar att de planerade investeringarna är förenliga med principen om att inte orsaka betydande skada.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Investering C1.1.2 R4 – I1 Stöd till digitala innovationsknutpunkter

Investeringen ska ge ekonomiskt stöd till inrättandet och driften av europeiska digitala innovationsknutpunkter. Investeringen ska omfatta följande:

-Finansiering av tekniskt bistånd för utveckling av den nationella ramen för inrättande och övervakning av system för digitala innovationsknutpunkter i Kroatien.

-Den nationella medfinansieringen för inrättande och drift under tre år av minst tre nationella europeiska digitala innovationsknutpunkter, och

-Inrättande av en nationell kontaktpunkt inom Europeiskt centrum för innovation, avancerad teknik och kompetensutveckling och inrättande av en mekanism för utveckling och övervakning av det nationella ekosystemet för digitala innovationsknutpunkter.

Verksamheten vid europeiska digitala innovationsknutpunkter förväntas omfatta testning före investeringar, kompetensutveckling och utbildning, tillgång till finansiering och utveckling av ett innovationsnätverk.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

A.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
1	C1.1.1. R1	M	Den kroatiska regeringens antagande av strategin för utvärdering av de ekonomiska effekterna av förordningen om små och medelstora företag och den åtföljande handlingsplanen	Antagande av strategin och handlingsplanen				Q4	2022	MINGOR ska i första hand inrikta sig på regleringens ekonomiska konsekvenser för sektorn för små och medelstora företag och anta en bindande lagstiftningspolitisk strategi för ministerierna, som tydligt ger ansvar för förvaltning och drift under de olika stadierna av obligatoriska tester av små och medelstora företag under regleringsprocessen. På grundval av strategin för regleringspolitik ska en handlingsplan antas för att organisera, planera, samordna och övervaka fackministeriernas genomförande av relevanta verktyg och metoder (i första hand för test av små och medelstora företag och andra ekonomiska analyser av reglering, om betydande ekonomiska effekter upptäcks).
2	C1.1.1. R1-I1	M	Operativ digital plattform för att betala avgifter	Digital plattform för att betala avgifter i drift				Q2	2022	En gemensam betalplattform för obligatoriska avgifter som en ny digital offentlig tjänst ska inrättas för att optimera den befintliga administrativa processen och erbjuda följande funktioner: 1) Förteckning över avgifter som ska betalas av företagaren 2) Betalningskalender med tidsfrister för avräkningen 3) Möjlighet till direkt betalning online av avgifter 4) Översikt över betalda åtaganden.
3	C1.1.1. R1-I1	M	Uppgradering av START-system	Startplattform med ytterligare tjänster uppgraderade				Q4	2024	Den digitala plattformen för bildande av aktiebolag, kallad START-plattformen, ska uppgraderas genom digitalisering av ytterligare tjänster för registrering och rapportering och integrering av befintliga uppstartssystem.
4	C1.1.1. R1-I1	T	Inrättande av fysiska anslutningspunkter till START-plattformen		Nummer	0	20	Q4	2024	Fysiska tillträdespunkter till START-plattformen ska inrättas.
5	C1.1.1. R1-I1	M	Digitalisering av MINGOR-riktade processer enligt lagen om strategiska investeringsprojekt i Republiken Kroatien, lagen om främjande av investeringar och lagen om statligt stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt samt ytterligare digitalisering och nätverksbyggande av JRPI-systemet	Digitalisering av MINGOR-riktade processer				Q4	2024	Digitalisering av processerna för genomförande av den kroatiska lagen om strategiska investeringsprojekt, lagen om främjande av investeringar och lagen om statligt stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt samt ytterligare digitalisering och nätverksbyggande av det gemensamma registret över företagsinfrastruktur
6	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av handlingsplanen för att minska andra avgifter än skatter och skatteliknande avgifter 2020		% (procentandel)	0	100	Q1	2022	Genomförandet av handlingsplanen för att minska andra avgifter än skatter och skatteliknande avgifter 2020, som antogs av den kroatiska regeringen i maj 2020 och som innehåller 33 åtgärder för att minska andra avgifter än skatter och skatteliknande avgifter och 17 åtgärder för att sänka avgifterna för yrkesexamen, ska ge direkt kostnadsutjämning till den privata sektorn.
7	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av åtgärder i handlingsplanerna för att minska den administrativa bördan på ekonomin 2018, 2019 och 2020		% (procentandel)	61,02	95	Q4	2022	Genomförande av de åtgärder för att minska den administrativa bördan som anges i handlingsplanerna för 2018, 2019 och 2020 och som uppgår till minst 95 % av den planerade kostnadsminskningen. Handlingsplanerna för att minska den administrativa bördan ska optimera och digitalisera de administrativa processer som identifierats som de mest betungande för den privata sektorn. Alla åtgärder för att minska bördorna ska vidtas i samarbete med företrädare för näringslivet, handelskamrarna och yrkessammanslutningarna.
8	C1.1.1. R1-I2	M	Digitalisering av testet för konsekvensbedömning av små och medelstora företag genom utveckling av en digital plattform för samordnarnas samarbete, utbildning på nätet och ömsesidig kommunikation.	Digital plattform i drift				Q4	2023	Användningen av it-konsulttjänster ska utveckla och inrätta en digital plattform för genomförandet av testet för små och medelstora företag. Plattformen ska bestå av en it-databas med tester för små och medelstora företag, en databas med standardiserade värden som används för att beräkna konsekvensbedömningen och ska möjliggöra systematisk övervakning och övervakning av beräknade effekter, analysrapporter och effektsimuleringar. En integrerad del av plattformen ska, utöver databasen, utgöra en portal för ömsesidig kommunikation och erfarenhetsutbyte mellan nationella experter som utgör nätverket för bättre lagstiftning. Alla verksamheter ska genomföras genom projekt för tekniskt stöd (TSD).
9	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av åtgärderna i den nya handlingsplanen för att minska andra avgifter än skatter och skatteliknande avgifter		Antal (euro)	0	132 722 808	Q4	2023	Ett viktigt inslag i bedömningen av företagsklimatet är de olika avgifterna i form av skatteliknande avgifter och administrativa avgifter. Alla avgifter som härrör från bestämmelser om offentlig reglering som företag betalar till centrala statliga myndigheter, lokala och regionala myndigheter eller andra organ med offentliga befogenheter ska analyseras och övervägas. Genomförandet av åtgärder för att minska bördan för företag från skatteliknande och andra avgifter i den nya/andra handlingsplanen för att minska skatteliknande och skatteliknande avgifter ska leda till en direkt kostnadsutjämning på minst 132 722 808 EUR.
10	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av den första uppsättningen åtgärder som anges i den nya/femte handlingsplanen för att minska den administrativa bördan för entreprenörer		Antal (euro)	0	132 722 808	Q4	2024	Utvecklingen av en ny/femte handlingsplan för att minska den administrativa bördan ska fortsätta att optimera och digitalisera de administrativa processer som identifierats som de mest betungande för den privata sektorn. Det ska skapa ett gynnsammare rättsligt och administrativt klimat för företagen genom att fortsätta att genomföra åtgärder för att minska bördorna, förenkla och göra företagen billigare. Genomförandet av de åtgärder som anges i den nya/femte handlingsplanen för minskning av den administrativa bördan i ekonomin ska minska bördan för företagarna med minst 132 722 808 EUR. Genomförandet av åtgärderna ska säkerställas genom samarbete mellan ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling och centralkontoret för utveckling av det digitala samhället.
11	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av den andra uppsättningen åtgärder i den nya/femte handlingsplanen för att ytterligare minska den administrativa bördan för entreprenörer		Antal (euro)	132 722 808	265 445 617	Q4	2025	Genomförandet av de åtgärder som anges i den nya/femte handlingsplanen för minskning av den administrativa bördan i ekonomin ska minska bördan för entreprenörer med minst 132 722 808 EUR jämfört med det mål som fastställts till 4Q/2024. Denna minskning av bördan ska uppnås genom optimering och digitalisering av de administrativa processer som identifierats som de mest betungande för den privata sektorn genom mät- och analysprocessen. Genomförandet av åtgärderna ska säkerställas genom samarbete mellan ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling och centralkontoret för utveckling av det digitala samhället.
12	C1.1.1. R2	T	Förenkling eller avskaffande av minst 50 lagstadgade krav för professionella tjänster		Nummer	250	300	Q4	2024	Genomförande av 2019 och 2020 års handlingsplaner för liberalisering av tjänstemarknaderna, med beaktande av rekommendationerna från projektet för tekniskt bistånd i samarbete med Världsbanken, samt rekommendationerna om följande: – Kostnader för registrering och medlemskap i yrkesorganisationer. – Fragmenterade exklusiva rättigheter inom enskilda yrken (t.ex. arkitekter och ingenjörer). – Tillhandahållande av yrkesexamen efter examen (t.ex. arkitekter och ingenjörer). – Begränsningar av skatterådgivare när det gäller ägande och förvaltningsintressen eller rösträtt.
13	C1.1.1. R3	M	Om inrättande av en strategisk ram för främjande av privata investeringar	Antagande av en handlingsplan för att främja investeringar och ibruktagande av en digital plattform för att samordna och säkerställa effektivt internationellt, nationellt och regionalt investeringsfrämjande och -stöd.				Q4	2024	En strategisk ram för främjande av privata investeringar ska inrättas på grundval av analyser och rekommendationer, bestående av antagandet och offentliggörandet av den nationella planen för främjande av investeringar 2023–2030, handlingsplanen för att främja investeringar 2023–2028 och ikraftträdandet av en ny lag om främjande av investeringar samt idrifttagandet av en operativ digital plattform för samordning och effektivt internationellt, nationellt och regionalt främjande av och stöd till investeringar.
14	C1.1.1. R4-I1	M	Offentliggörande av ansökningsomgångar för finansiering av investeringar inriktade på miljövänlig verksamhet med fastställda kriterier för stödberättigande för sökande och projekt (inklusive efterlevnadskriterier för DNSH)	Offentliggörande av meddelande om ansökningsomgång för bidrag				Q2	2022	Utlysning av ansökningsomgångar för bidrag för att stödja den gröna omställningen för små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag mot en energieffektiv ekonomi. Bidragen ska stödja utvecklingen och tillämpningen av grön teknik i företagens affärsprocesser för att minska negativa klimat- och miljöeffekter, främja hållbar produktion, öka sysselsättningen i mer hållbara arbetstillfällen och stärka den lokala och regionala konkurrenskraften (i linje med EU:s taxonomi). Kriterierna för urval/stödberättigande ska återspegla kraven för de tillämpliga insatsområdena i bilagorna VI och VII till RRF-förordningen och säkerställa att de projekt som får stöd är förenliga med den tekniska väglednigne (2021/C58/01), genom användning av en förteckning över undantag och krav på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Denna åtgärd ska inte stödja investeringar i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Bidragen ska stödja investeringar som görs av företag inom den privata sektorn och som syftar till - Projekt med inriktning på den cirkulära ekonomin genom att integrera resurseffektivitetsaspekter i produkters produktion och livscykel, inbegripet hållbar försörjning av primära och sekundära råvaror, och/eller - Att fasa ut fossila bränslen från energiintensiva industrier och avsevärt minska utsläppen inom dessa industrier, bland annat genom demonstration av innovativ utsläppssnål teknik.
15	C1.1.1. R4-I1	T	Beviljande av bidrag till små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag för investeringar som är inriktade på miljövänlig verksamhet		Nummer	0	290	Q4	2024	Minst 250 små och medelstora företag och minst 40 medelstora börsnoterade företag fick stöd, i enlighet med kriterierna för stödberättigande/urval i Milestone #14. Preliminär fördelning av bidragsfördelningen: 40 % för små och medelstora företag och 60 % för medelstora börsnoterade företag. Det högsta beloppet för EU-bidrag till enskilda små och medelstora företag ska vara upp till 1 000 000 EUR, och för enskilda medelstora börsnoterade företag upp till 4 700 000 EUR. Högsta stödnivåer ska fastställas på grundval av erfarenheterna från genomförandet av sammanhållningspolitiken.
16	C1.1.1. R4-I2	M	Inrättande av ett finansieringsinstrument för att stödja investeringar som görs av mikroföretag samt små och medelstora företag	Avtal som offentliggjorts mellan i) det berörda ministeriet (MINGOR eller MINFIN) och HAMAG BICRO, och mellan ii) det berörda ministeriet (MINGOR eller MINFIN) och HBOR för att skapa gynnsamma finansieringsvillkor för investeringar och rörelsekapital som är nödvändiga för att genomföra investeringarna och/eller öka omfattningen av de ekonomiska aktörernas verksamhet.				Q1	2022	Åtgärden ska uppmuntra mikroföretag och små och medelstora företag att investera i ny teknik, inköp av moderna maskiner, utrustning och ökad produktions- och tjänstekapacitet samt åtgärder för grön omställning (t.ex. införande av grön teknik, införande av affärsmodeller baserade på den cirkulära ekonomin, förnybara energikällor och energieffektivitet). Denna åtgärd ska inte stödja investeringar i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Åtgärden ska bestå av fyra finansieringsinstrument: 1) Direkta mikrokrediter från den kroatiska byrån för små och medelstora företag, innovation och investeringar (HAMAG BICRO) upp till 100 000 EUR för företag som har svårt att få lån från affärsbanker. Detta finansieringsinstrument ska förvaltas separat från HAMAG BICRO:s övriga instrument för att säkerställa att eventuella outnyttjade medel eller återflöden från detta instrument, genom återbetalning av kapitalet, används för liknande ändamål och med samma villkor för stödberättigande med avseende på miljöpåverkan. 2) Direktlån från den kroatiska banken för återuppbyggnad och utveckling (HBOR) över 100 000 EUR till särskilda målgrupper som nystartade företag, unga företagare, kvinnliga företagare, investeringar i missgynnade områden och forskning, utveckling och innovation, som på grund av en högre risk inte har tillgång till bankfinansiering. Detta finansieringsinstrument ska förvaltas separat från andra HBOR-instrument för att säkerställa att eventuella outnyttjade medel eller återföringar från detta instrument, genom återbetalning av kapitalet, används för liknande ändamål och med samma stödberättigandevillkor med avseende på miljöpåverkan. 3) Räntesubventioner från HAMAG BICRO för utlåning till mikroföretag samt små och medelstora företag som använder de befintliga HAMAG BICRO-garantiinstrumenten 4) Räntesubventioner från HBOR för utlåning till mikroföretag samt små och medelstora företag som använder de befintliga HBOR-låneprogrammen För projekt som bidrar till den gröna omställningen planeras gynnsammare lånevillkor än för projekt som inte är inriktade på den gröna omställningen. En kombination av dessa finansieringsinstrument med finansiering från andra källor på EU-nivå eller nationell nivå ska tillåtas på villkor att det inte finns någon dubbelfinansiering av investeringen. Investeringspolicyn för alla fyra finansieringsinstrumenten ska säkerställa efterlevnad av den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Av det totala beloppet för åtgärden: i) Minst 27 898 772 EUR ska anslås till stöd för miljövänliga produktionsprocesser och resurseffektivitet i små och medelstora företag, med förväntan att minst 11 128 934 EUR ska gå till att minska växthusgaserna. ii) 23 199 509 EUR ska avsättas för att hjälpa små och medelstora företag att digitalisera sin verksamhet. iii) 94 896 808 EUR ska avsättas för investeringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och motståndskraften.
17	C1.1.1. R4-I2	T	Lån/räntesubventioner till mikroföretag samt små och medelstora företag		Nummer	0	800	Q2	2026	Tillhandahållande av 800 lån/räntesubventioner från HAMAG BICRO till mikroföretag samt små och medelstora företag i enlighet med investeringspolicyn och kriterierna för stödberättigande enligt Milestone syfte16.
18	C1.1.1. R4-I2	T	Lån/räntesubventioner till mikroföretag samt små och medelstora företag		Nummer	0	500	Q2	2026	Tillhandahållande av 500 lån/räntesubventioner från HBOR till mikroföretag samt små och medelstora företag i enlighet med investeringspolicyn och kriterierna för stödberättigande enligt Milestone syfte16.
19	C1.1.1. R4-I3	M	Inrättande av finansieringsinstrument för att stödja investeringar av medelstora börsnoterade företag och stora företag	Avtal mellan det behöriga ministeriet (MINGOR eller MINFIN) och HBOR om att tillhandahålla förmånliga (stimulerande) finansieringsvillkor och garantier för investeringar och rörelsekapital som är nödvändiga för att göra investeringarna och/eller öka omfattningen av den ekonomiska verksamheten.				Q1	2022	En ny ”paraplygarantifond” som riktar sig till medelstora börsnoterade företag och stora företag ska inrättas för att utfärda de garantier för investeringslån och rörelsekapitallån som krävs för genomförandet av investeringar och tillväxten i medelstora börsnoterade företag och stora enheter. Det totala anslaget till paraplygarantifonden ska uppgå till 79 633 685 EUR. Eventuella outnyttjade medel eller återförda medel från detta instrument, genom återbetalning av kapitalet, ska användas för liknande ändamål och med samma villkor för stödberättigande med avseende på miljöpåverkan. En fond för räntesubventioner för beviljade lån och avgifter/premier som utfärdas till medelstora börsnoterade företag och stora enheter ska inrättas, med ett totalt anslag på 26 544 662 EUR, för att stimulera nya investeringar och företagstillväxt. De föreslagna åtgärderna omfattar samarbete med finansiella intermediärer (banker och leasingföretag) för att uppnå en ”folkning i den privata sektorn”. Båda finansieringsinstrumenten ska säkerställa efterlevnad av den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Denna åtgärd ska inte stödja investeringar i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Stödmottagare som under det föregående budgetåret erhållit mer än 10 % av sina intäkter från verksamheter eller tillgångar i uteslutningsförteckningen ska anta och offentliggöra planer för grön omställning. Av det totala beloppet för åtgärden: i) Minst 26 544 562 EUR ska anslås till stöd för miljövänliga produktionsprocesser och resurseffektivitet i medelstora börsnoterade företag och stora företag, med förväntan att minst 10 617 824 EUR ska gå till att minska växthusgaserna. ii) 79 633 685 EUR ska avsättas för investeringar som syftar till att stärka konkurrenskraften och resiliensen.
20	C1.1.1. R4-I3	T	Antal projekt som får stöd för medelstora börsnoterade företag och stora företag		Nummer	0	150	Q2	2026	Minst 150 projekt (totalt minst 331 807 021 EUR) med medelstora börsnoterade företag och stora enheter som backas upp av garantier/subventioner från garantifonden för investeringar och arbetsfonder för projekt i enlighet med investeringspolicyn och kriterierna för stödberättigande enligt relevant etappmål.
21	C1.1.1. R4-I4	M	Inrättande av ett finansieringsinstrument för mer gynnsam finansiering av offentliga organ	Avtal mellan det behöriga ministeriet (MINGOR eller MINFIN) och HBOR som innehåller kriterier för stödberättigande och förenlighet för verksamheter och stödmottagare inom ramen för åtgärderna				Q2	2022	Ekonomiskt stöd till företag och institutioner som ägs av staten eller lokala, regionala och regionala förvaltningsenheter med gynnsamma villkor för att stimulera investeringar i i) nödvändig ekonomisk, kommunal, transportrelaterad och social infrastruktur, och ii) investeringar i ny teknik och nya system som är nödvändiga för att öka effektiviteten hos offentliga organ, i syfte att förbättra kvaliteten på de offentliga tjänsterna och minska kostnaderna för finansiering från den offentliga sektorn. Åtgärden ska också omfatta investeringar i den offentliga sektorns gröna omställningsprojekt, såsom antagande av grön teknik, införande av affärsmodeller för den cirkulära ekonomin, förnybara energikällor och energieffektivitet. Finansieringsinstrumenten ska säkerställa efterlevnad av den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för stödmottagare som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning och kravet på att stödmottagare som under det föregående budgetåret fick mer än 10 % av sina intäkter från verksamheter eller tillgångar i uteslutningsförteckningen ska anta och offentliggöra planer för grön omställning. Denna åtgärd ska inte stödja investeringar i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Av det totala beloppet för åtgärden: i) Minst 7 963 368 EUR ska syfta till att stödja miljövänliga projekt, med förväntan att minst 3 185 347 EUR ska gå till att minska växthusgaserna. ii) 18 581 193 EUR ska avsättas för investeringar som syftar till att förbättra infrastrukturens hållbarhet och kvalitet. Fördelningen av medel ska definieras både i HBOR-avtalet och i avtalen med finansiella mellanhänder (banker och leasingföretag).
22	C1.1.1. R4-I4	T	Krediter för projekt inom den offentliga sektorn		Nummer	0	132 722 808	Q2	2026	Tillhandahållande av minst 132 722 808 EUR i subventionerade lån från HBOR till projekt inom den offentliga sektorn i enlighet med investeringspolicyn och kriterierna för stödberättigande enligt etappmål 21.
23	C1.1.1. R5-I1	M	Inrättande av ett finansieringsinstrument för eget kapital och därmed likställt kapital	avtalet mellan det behöriga ministeriet (MINGOR eller MINFIN) och HBOR för investeringar i riskkapitalfonder, ökningen av befintliga private equity-fonder som utvecklats i samarbete med EIF och/eller utvecklingen av nya fonder och/eller saminvesteringar .				Q4	2022	Som en del av det befintliga samarbetet med Europeiska investeringsfonden (EIF) ska HBOR inrätta ett finansieringsinstrument som syftar till att öka eller öka den maximala storleken på riskkapitalfonder som är verksamma på den kroatiska marknaden och inrätta nya fonder och/eller saminvesteringar. Riskkapitalfonder ska inrättas med deltagande av 30 % av privata investerare i förhållande till den enskilda fondens målstorlek. Finansieringsinstrumenten ska säkerställa efterlevnad av den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för stödmottagare som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning och kravet på att stödmottagare som under det föregående budgetåret fick mer än 10 % av sina intäkter från verksamheter eller tillgångar i uteslutningsförteckningen ska anta och offentliggöra en plan för grön omställning. Denna åtgärd ska inte stödja investeringar i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. All verksamhet är inriktad på ”ekonomiskt bärkraftiga” projekt vars finansiella bärkraft bestäms av fondförvaltningsbolag i enlighet med EIF:s och HBOR:s investeringsstrategier. Vid genomförandet av investeringen ska HBOR se till att resurserna används i enlighet med de gränser som beskrivs i beskrivningen av åtgärden och den förteckning över uteslutna företag som beskrivs i FI för små och medelstora företag, medelstora börsnoterade företag och stora enheter.
24	C1.1.1. R5-I1	T	Investeringar i instrument för eget kapital och sekundärt eget kapital		Nummer	0	29 862 632	Q2	2026	En investering på 29 862 632 EUR som görs i private equity-fonder och riskkapitalfonder med eget kapital och/eller därmed likställt kapital eller saminvestering med fonder, allt i enlighet med investeringspolicyn och kriterierna för stödberättigande enligt relevant etappmål23.
25	C1.1.1. R6	M	Ändringar av den rättsliga ramen	Ikraftträdande av lagen om elektroniska medier och lagen om upphovsrätt och närstående rättigheter				Q2	2022	Ändringarna av lagen om elektroniska medier och lagen om upphovsrätt och närstående rättigheter ska hjälpa företag inom den kulturella och den kreativa sektorn att anpassa sina företag till den digitala inre marknaden och EU:s nya och kroatiska regelverk, stärka förmågan att anpassa sig till och snabbt omvandla sig till nya affärsvillkor, uppnå konkurrenskraft och utnyttja marknadens potential .
26	C1.1.1. R6-I1	T	Investeringar i omvandling och konkurrenskraft inom den kulturella och den kreativa sektorn		Nummer	0	100	Q2	2026	Minst 100 stödåtgärder beviljas mikroföretag, små och medelstora företag och andra juridiska och fysiska personer (på området för kulturella och kreativa näringar som omfattar arkitektur, audiovisuell verksamhet, inklusive videospel, medier, kulturarv, design, scenkonst, böcker och förlagsverksamhet, tillämpad och visuell konst) för att stärka deras förmåga att anpassa sig till den nya rättsliga och rättsliga ramen för den digitala inre marknaden och att skapa, främja och distribuera nya innovativa produkter och tjänster.
27	C1.1.1. R6-I2	M	Inrättande av ett system för faktagranskning	System för faktagranskning har införts				Q2	2026	För att bidra till att bekämpa desinformation ska ett system för faktagranskning av medier inrättas av byrån för elektroniska medier, inbegripet utveckling av förfaranden och regler, upprättande av register och förstärkning av faktagranskarnas digitala kompetens, samt utveckling av tekniska program, plattformar och mediekommunikationssystem samt inrättandet av en databas. En databas och ett system för offentliggörande av ägarstrukturer och finansieringskällor ska inrättas av byrån för elektroniska medier, inbegripet upprättande av ett register över ansvariga enheter och tillhandahållande av alla nödvändiga tekniska förutsättningar för att alla medier ska kunna fullgöra sina skyldigheter på ett enkelt och effektivt sätt.
28	C1.1.2. R1	M	Om ändring och komplettering av den rättsliga ramen för skattelättnader för FoU	Ikraftträdande av lagen om ändring av lagen om statligt stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt				Q4	2024	I syfte att öka antalet företag som investerar i FoU och öka de privata investeringarna i forskning & D ska ändringar av den rättsliga ramen för skatteincitament för FoU träda i kraft. Ändringar av lagen om statligt stöd ska göras på grundval av resultaten av den analys som gjorts av det nuvarande skattelättnadssystemets lämplighet och effektivitet och ska involvera berörda aktörer, särskilt MFIN och skatteförvaltningen. MINGOR ska utarbeta lagändringar och lägga fram dem för det parlamentariska förfarandet.
29	C1.1.2. R2-I2	T	Stöd till små och medelstora företag för att förbättra förvaltningskapaciteten		Nummer	0	150	Q4	2025	Minst 150 små och medelstora företag ska få företagsrådgivning för att förbättra sina affärsplaner, sin ledningskapacitet eller individuell mentorskap och handledning för enskilda företag inom ramen för programmet Investering i små och medelstora företags förvaltningskapacitet i syfte att förbättra de små och medelstora företagens förvaltningskapacitet.
30	C1.1.2. R2-I3	T	Beviljande av stöd för att stimulera tillväxten av nystartade företag inom högteknologiska sektorer och kunskapssektorer		Nummer	0	141	Q2	2025	Beviljande av stöd efter utvärderingar av projektförslag inom ramen för ansökningsomgången för ”icke-återbetalningspliktigt startstöd” i syfte att stimulera tillväxten av nystartade företag i den förkommersiella fasen inom högteknologi- och kunskapssektorerna genom stöd till produktutveckling, ökad produktionskapacitet och investeringsberedskap med minst 141 nystartade företag som får stöd.
31	C1.1.2. R2-I4	T	Stöd till nystartade företags tillväxt genom inrättande av acceleratorprogram.		Nummer	0	120	Q2	2026	Acceleratorprogrammet ska öka investeringsviljan och stödja nystartade företags tillväxt. Programmets mål är att de deltagare som slutför accelerationscykeln ska ha en överlevnadsgrad på över 70 procent under tre år. Stöd bör beviljas minst 120 nystartade företag genom acceleratorprogrammet.
32	C1.1.2. R2-I5	T	Stöd till projekt för kommersialisering av innovation		Nummer	0	95	Q4	2024	Bevilja stöd till minst 95 små och medelstora företag med mogna innovationsprojekt (teknisk mognadsgrad 7 eller högre) för kommersialisering och internationalisering av deras marknadsförings-, försäljnings- och distributionsverksamhet med anknytning till en innovativ produkt som lanserats på den inhemska marknaden. Syftet med investeringen är att uppmuntra kommersialisering av innovationsprojekt för mogna projekt som är nära marknadstillträde. Öka små och medelstora företags export av innovativa produkter, tjänster eller tekniker genom att stödja skapandet av försäljnings- och distributionskanaler på utländska marknader.
33	C1.1.2. R3-I2	T	Bidrag i form av kuponger		Nummer	0	9 954 211	Q2	2026	Minst 500 små och medelstora företag som får 9 954 211 EUR (75 000 000 HRK) stöder kuponger för digitalisering. Vouchrar ska tillhandahållas efter utvärdering av projektförslag inom ramen för ansökningsomgången för digitala vouchrar, och kan användas för att hjälpa anställda att förbättra de digitala färdigheterna, inbegripet färdigheter relaterade till molnteknik, testa hållbarheten hos idéer och utformningsstrategier för eventuell digital omvandling, lägga grunden för digitala marknadsföringstjänster, öka cybersäkerheten genom att införa säkerhetskontroller av systemet eller för utveckling eller införande av komplexa digitala produkter och tjänster.
34	C1.1.2. R3-I3	T	Bidrag till den digitala omvandlingen av kroatiska små och medelstora företag		Nummer	0	27 340 899	Q2	2026	Bidragsstöd efter utvärderingen av projektförslag inom ramen för ansökningsomgången för stöd till digitalisering i syfte att stödja den digitala omvandlingen av små och medelstora företag i Kroatien genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd för införandet av digitala lösningar, och minst 160 små och medelstora företag får det tilldelade stödet. Ett stödberättigande projekt för företagsdigitalisering ska omfatta följande: i) Införande av ett nytt sätt att bedriva affärsverksamhet. Och ii) en verifierbar förbättring i fråga om ny produktionskapacitet eller leveransalternativ eller affärspraxis. Projektet ska omfatta en del av innovation och risk och får inte fokusera på rutinmässiga operativa förändringar eller affärsjusteringar på grund av ändrade regelverk. Stödmottagarna ska visa att de projekt som får stöd inte får öka utsläppen av växthusgaser om investeringen är kopplad till en ökning av serverkapaciteten eller någon annan typ av utrustning som förbrukar mer energi än befintlig utrustning. Detta kan påvisas genom inköpsplaner för förnybar energi, utsläppskrediter eller på annat sätt.
35	C1.1.2. R4-I1	T	Inrättande av europeiska digitala innovationsknutpunkter		Nummer	0	3	Q4	2025	Minst 3 europeiska digitala innovationsknutpunkter har inrättats och tagits i drift och tillhandahåller tjänster till små och medelstora företag på områdena i) testning före investeringar, ii) kompetensutveckling och utbildning, iii) tillgång till finansiering och iv) nätverksbyggande och utveckling av innovativa ekosystem.

B. DEL 1.2: ENERGIOMSTÄLLNING FÖR EN HÅLLBAR EKONOMI

Målet för denna del i Kroatiens plan för återhämtning och resiliens är att underlätta utfasningen av fossila bränslen i energi- och transportsektorerna, inbegripet utveckling av innovativ teknik, och bidra till uppnåendet av det mål för 2030 på 36,6 % förnybar energi som fastställdes i Kroatiens nationella energi- och klimatplan och att uppfylla Kroatiens bidrag till EU:s energieffektivitetsmål på 32,5 % senast 2030. Det syftar också till att bidra till det ökade målet att andelen förnybar energi inom transportsektorn ska vara 14 % senast 2030. Reformerna i delen ska bestå av lagstiftningsinitiativ för att i) undanröja hinder och administrativa förfaranden som begränsar användningen av förnybara energikällor, ii) Slutföra certifieringen av den systemansvarige för överföringssystemet för gas, Och iii) främja användningen av alternativa bränslen inom transportsektorn, inbegripet väte och avancerade biodrivmedel.

De reformer och investeringar som ingår i komponenten förväntas bidra till den gröna omställningen och till uppnåendet av klimatmålet genom att minska utsläppen av växthusgaser inom energi- och transportsektorerna, i linje med den nationella energi- och klimatplanen.

Dessa investeringar och reformer ska bidra till att uppfylla de landsspecifika rekommendationer som riktas till Kroatien om behovet av att ”fokusera investeringsrelaterad politik på [...] energieffektivitet och förnybara energikällor” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2019) och att ”inrikta investeringarna på den gröna [...] omställningen, särskilt [...] ren och effektiv produktion och användning av energi” (landsspecifik rekommendation 3, 2020).

B.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C.1.2.R1: utfasning av fossila bränslen i energisektorn

Syftet med reformen är att underlätta utfasningen av fossila bränslen inom energi- och transportsektorerna och att stödja det nationella bidraget till unionens mål för förnybar energi. Reformen ska omfatta följande:

-Lagändringar av elmarknadslagen och lagen om högeffektiv kraftvärme för att minska rättsliga och administrativa hinder som begränsar utvecklingen av projekt för förnybar energi, på grundval av resultaten av en grundlig analys av den befintliga flaskhalsen och efter offentliga samråd, samt införandet av ett premiebaserat system för stöd till investeringar i förnybara energikällor.

-Lagändringar av lagen om statliga tillgångar för att fullborda åtskillnaden av överföringsverksamheten på gasmarknaden. Ändringarna ska skilja tillsynen över den statsägda systemansvarige för gasöverföringssystemet från statligt ägd leverans- och produktionsverksamhet, som en förutsättning för certifiering av den nationella tillsynsmyndigheten för systemansvariga för överföringssystem.

-Antagande av en ny lag om alternativa bränslen inom transportsektorn för att skapa en rättslig ram för användning av alternativa bränslen inom transportsektorn och främja produktion och användning av avancerade biodrivmedel och vätgas inom transportsektorn. Strategin för utveckling av vätgas ska utvecklas och fastställa mål för 2030 för produktion av grön vätgas i Kroatien.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2023.

Investering C1.2.R1-I1 Att vitalisera, bygga och digitalisera energisystemet och stödja infrastruktur för att fasa ut fossila bränslen i energisektorn

Syftet med denna investering är att stödja elektrifiering och utfasning av fossila bränslen i energisektorn genom att uppgradera och digitalisera det kroatiska elnätet för överföring och distribution. Detta förväntas möjliggöra skapande av ny förnybar kapacitet, bättre anslutning av syd-nord-nätet samt anslutning av sex öar till fastlandsnätet, i syfte att frigöra deras potential för produktion av förnybar energi och säkerställa att el producerad från förnybara energikällor kan strömma från södra Kroatien, där de flesta förnybara energikällor kan användas, i norr, där den största delen av elektriciteten förbrukas. Denna investering är avsedd att direkt bidra till att den tioåriga nätutvecklingsplanen genomförs av den systemansvarige för överföringssystemet Hrvatski Prijenosnog sustava d.o.o. (Hops), med fokus på de viktigaste faktorerna för att säkerställa systemets stabilitet och skapa förutsättningar för utveckling av förnybar energikapacitet. Investeringen ska omfatta följande verksamheter:

-Uppgradering av 550 km högspänningsnät (220/110 kV) ska göra det möjligt att ansluta 1 500 MW förnybar energi till nätet.

-Uppgradering av undervattenskablar som förbinder sex större öar med fastlandet (Krk, Cres, Lošinj, Brač, Hvar och Korčula).

-Modernisering av distributionssystemet, inbegripet inköp och utbyggnad av 40 000 smarta mätare och utveckling av ett ”smart nät”.

-uppförande av ny energilagring (20 MW).

Dessa investeringar ska genomföras av den kroatiska systemansvariga för överföringssystemen för el (HOPS) och den systemansvarige för eldistributionssystemet (HEP-ODS).

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investering C1.2.R1-I2 Främjande av energieffektivitet, värme och förnybar energi för att fasa ut fossila bränslen i energisektorn

Syftet med denna investering är att minska koldioxidutsläppen från fjärrvärmesystem och öka energieffektiviteten i industriella produktionsprocesser och öka användningen av förnybara energikällor. Denna investering ska omfatta två delåtgärder:

-Geotermisk energi för fjärrvärme – denna delåtgärd ska omfatta utveckling av projektdokumentation och provborrning i syfte att utveckla geotermisk energi för fjärrvärme i 6 kommuner. Denna åtgärd omfattar inte stöd till fjärrvärmesystem som använder fossila energikällor eller till investeringar i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

-Införande av ett stödsystem för att bevilja investeringsstöd till små, medelstora och stora företag för att öka energieffektiviteten i de industriella produktionsprocesserna i energiintensiva tillverkningsindustrier. Över 50 företag förväntas dra nytta av detta stöd.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska de kriterier för stödberättigande som ingår i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar utesluta verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte ligger väsentligt under de relevanta riktmärkena. I kravspecifikationen ska det också krävas att endast verksamhet som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut, med fokus på stöd till miljövänliga produktionsprocesser och resurseffektivitet i små och medelstora företag (och stora företag).

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026

Investering C1.2.R1-I3 Vätgasanvändning och ny teknik

Syftet med denna investering är att förbättra användningen av vätgas och ny teknik i Kroatien för att minska utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn och industrin.

Denna investering ska omfatta tre olika verksamheter:

-Produktion av förnybart väte genom konstruktion av minst 10 MW elektrolyskapacitet. Denna investering ska genomföras av INA – Industrija nafte d.d. och ska vara helt i linje med EU:s regler för statligt stöd.

-Utbyggnad av infrastruktur för förnybar energi för transporter genom uppförande av 6 laddningsstationer för vätgas. Denna åtgärd ska genomföras genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande, som enligt planerna ska inledas senast den 31 december 2022.

-Anläggning av avskiljnings- och lagringsanläggning för koldioxid, med en lagringskapacitet på 190 000 ton CO2/år, av kemikalieanläggningen Petrokemija Kutina inom EU:s utsläppshandelssystem.

Denna investering förväntas leda till en minskning av växthusgasutsläppen vid anläggningen i Petrokemija som ligger betydligt under det riktmärke som fastställts för anläggningen som en anläggning som omfattas av utsläppshandelssystemet. Det får inte finnas några tekniska tillämpningar, inte heller någon typ av anläggningar och utrustning som konstruerats för ökad oljeåtervinning (EOR) och ökad oljeproduktion. Man ska se till att all eventuell utvinning av olja eller gas begränsas till de oumbärliga behoven av att hantera trycket och garantera att lagringsplatserna är säkra och att all sådan utvinning endast kommer att ske om det är absolut nödvändigt för att säkerställa en säker lagring av koldioxid. Koldioxid med eventuell olja eller gas som kan utvinnas ska separeras och återmatas för permanent lagring.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investering C1.2.R1-I4 Bioraffinaderi för produktion av avancerade biobränslen Sisak

Syftet med denna investering är att öka andelen förnybar energi inom transportsektorn och att stödja utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn genom att skapa produktionskapacitet för avancerade biodrivmedel.

Investeringen, som genomförs av oljebolaget INA d.d., ska bestå av uppförande och idrifttagande av en bioraffinaderianläggning, med en årlig produktionskapacitet på 55 000 ton avancerad bioetanol, samt uppförande av en anläggning för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) med en årlig lagringskapacitet på 52 000 ton CO2.

Det får inte finnas några tekniska tillämpningar, inte heller någon typ av anläggningar och utrustning som konstruerats för ökad oljeåtervinning (EOR) och ökad oljeproduktion. Man ska se till att all eventuell utvinning av olja eller gas begränsas till de oumbärliga behoven av att hantera trycket och garantera att lagringsplatserna är säkra och att all sådan utvinning endast kommer att ske om det är absolut nödvändigt för att säkerställa en säker lagring av koldioxid. Koldioxid med eventuell olja eller gas som kan utvinnas ska separeras och återmatas för permanent lagring.

Denna investering ska vara slutförd senast den 2026 juni 30.

B.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
36	C1.2. R1	M	Offentliggörande av ett bedömningsdokument med rekommendationer för att minska hinder och administrativa förfaranden som begränsar en ökad användning av förnybara energikällor	Offentliggörande av ett bedömningsdokument från ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling				Q2	2022	Dokumentet ska innehålla en bedömning och rekommendationer om politiska åtgärder som ska syfta till att undanröja hinder och administrativa förfaranden som begränsar en ökad användning av förnybara energikällor. Analysen och rekommendationerna ska också omfatta åtgärder för att främja egenförbrukning av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi.
37	C1.2. R1	M	Ikraftträdande av lagstiftning och/eller reglering för att förbättra användningen av förnybara energikällor, inbegripet införande av ett premiebaserat system för stöd till förnybara energikällor.	Ikraftträdande av lagstiftning och/eller förordning				Q4	2022	Den reviderade elmarknadslagen och lagen om högeffektiv kraftvärme ska undanröja hinder och administrativa förfaranden som begränsar en ökad användning av förnybara energikällor, inbegripet åtgärder för att främja egenförbrukning av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi. Det premiumbaserade systemet för stöd till förnybara energikällor kommer att vara fullt funktionsdugligt.
38	C1.2. R1	M	Ikraftträdandet av lagen om ändring av lagen om statliga tillgångar, som ska utgöra en rättslig grund för en fullständig åtskillnad mellan ledningen för den systemansvarige för gasöverföringssystemet (Plinacro) och den statligt ägda produktions- och leveransverksamheten.	Ikraftträdande av lagen om ändring av lagen om statliga tillgångar				Q4	2023	Lagen om ändring av lagen om statliga tillgångar ska utgöra den rättsliga grunden för certifiering av gasöverföringssystemets operatör Plinacro.
39	C1.2. R1-I1	M	Bygglov för uppgradering av högspänningsnätet	Bygglov beviljat av ministeriet för fysisk planering, byggande och statliga tillgångar				Q2	2023	Bygglov som utfärdats efter en behovsbedömning och/eller lämplig bedömning enligt artikel 6.3 i habitatdirektivet och som utförts i förhållande till de områdesspecifika bevarandemålen i enlighet med kraven i direktivet. Det ska styrkas att projektet inte har någon betydande inverkan på de berörda Natura 2000-områdenas integritet.
40	C1.2. R1-I1	T	Uppgradering av underjordiska kablar som förbinder 6 öar med fastlandsnätet slutförd		Nummer	0	6	Q2	2024	Minst sex öar ska ha en uppgraderad elnätsanslutning till fastlandet (de planerade öarna är Krk, Cres, Lošinj, Brač, Hvar och Korčula). Investeringen kommer att omfatta ersättande av gamla undervattenskablar med nya, miljövänliga kablar.
41	C1.2. R1-I1	T	Uppgraderingen av högspänningsnätet (220/110 kV) slutförd	Slutförande av uppgraderingen av högspännings- och mellanspänningsnätet (220/110 kV)	km	0	300	Q3	2024	Minst 300 km högspänningsledningar uppgraderas, vilket ska stärka nätanslutningarna och skapa förutsättningar för stabilisering av systemet och frigörande av potentialen för förnybar energi i södra Kroatien. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
42	C1.2. R1-I1	T	Ytterligare 1 500 MW kapacitet för förnybara energikällor som är ansluten till nätet.		Nummer	0	1 500	Q4	2024	Minst 1 500 MW ny installerad kapacitet för förnybara energikällor som är ansluten till nätet senast i slutet av 2024.
43	C1.2. R1-I1	T	Antal nya konsumenter som är anslutna till det smarta nätet		Nummer	0	40 000	Q4	2024	Minst 40 000 smarta elmätare har installerats och nya konsumenter är anslutna till ett smart nät.
44	C1.2. R1-I1	T	Uppgraderingen av högspänningsnätet (220/110 kV) slutförd	Slutförande av uppgraderingen av högspännings- och mellanspänningsnätet (220/110 kV)	km	0	550	Q2	2026	Minst 550 km högspänningsledningar uppgraderas, vilket ska stärka nätanslutningarna och skapa förutsättningar för stabilisering av systemet och frigörande av potentialen för förnybar energi i södra Kroatien. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
45	C1.2. R1-I2	M	Regeringens antagande av ett program för energieffektivitet för utfasning av fossila bränslen i energisektorn	Ikraftträdande av energieffektivitetsprogrammet för utfasning av fossila bränslen i energisektorn, utvecklat av ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling				Q3	2021	Energieffektivitetsprogrammet ska fastställa investeringsområden för energieffektivitet och fjärrvärmesystem, inklusive investeringsprioriteringar fram till 2030. Investeringsplaneringen ska omfatta modernisering av fjärrvärmesystem och energiintensiva industrier, med fokus på energieffektivitet och potential för förnybar energi. Programmet kommer att anpassas till den planerade uppdateringen av den nationella energi- och klimatplanen, som kommer att ange ett högre mål för andelen förnybar energi inom värme- och kylsektorn, inklusive särskilda åtgärder.
46	C1.2. R1-I2	T	Antal företag som får stöd för energieffektivitet och användning av förnybar energi inom industrin		Nummer	0	50	Q4	2021	50 kontrakt som tilldelats de stödmottagande företagen efter en offentlig upphandling för att stödja förnybara energikällor och energieffektivitetsåtgärder i små, medelstora och stora företag. Avtalen ska omfatta åtgärder för att förbättra produktionsprocesserna i tillverkningsindustrin och som motsvarar områden för klimatspårning [024 – Energieffektivitets- och demonstrationsprojekt i små och medelstora företag och stödåtgärder och 024a – Energieffektivitets- och demonstrationsprojekt i stora företag och stödåtgärder] i bilaga VI/VII] och ska respektera den tekniska vägledningen om att inte orsaka risk för att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). I synnerhet ska genomförandet av åtgärder för energieffektivitet och/eller förnybar energi leda till en minsta minskning på 20 % av energiförbrukningen i produktionsanläggningar. För energirenovering av byggnader som åtföljer produktionsanläggningen och som uteslutande är kopplade till industri- eller produktionsprocesser ska genomförandet av åtgärderna leda till en minskning på minst 40 % av energiförbrukningen. För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska förteckningen över verksamheter uteslutas från de åtgärder som föreskrivs i avtalen: i) verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning[1], ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena[2], iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar [3] och anläggningar för mekanisk biologisk behandling [4]. och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får föreskrivas i avtalen.
47	C1.2. R1-I2	T	Avtal som undertecknats för att undersöka geotermisk potential inom fjärrvärme		Nummer	0	8	Q4	2024	Efter en offentlig upphandling kommer minst åtta byggentreprenadkontrakt att undertecknas för att undersöka geotermisk potential inom fjärrvärme. På grundval av den inledande bedömning av nio platser som ska utarbetas av den kroatiska myndigheten för kolväten ska ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling inleda ett öppet anbudsförfarande för sex platser för prospektering av geotermiska vatten för fjärrvärmeändamål. Anbudet kommer att omfatta sex avtal om förberedande arbete för genomförandet av sex geotermiska projekt, inbegripet analyser av det område där den geotermiska potentialen finns, med undantag för områden med oljepotential, och deras införlivande i fysiska planer, utveckling av en strategisk miljökonsekvensstudie av geotermisk verksamhet i den kroatiska delen av den pannoniska bassängen, geotermisk verksamhet som syftar till att utvärdera potentialen hos avgränsat område genom geofysisk undersökning. Ytterligare två kontrakt kommer att ingås för borrning i geotermiska brunnar (borrning av en geotermiska brunn i var och en av de två av sex utvalda platser). Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). All verksamhet ska uppfylla kraven i EU:s vattenlagstiftning såsom den införlivats i kroatisk lagstiftning. Projektet kommer inte att omfatta någon prospektering eller utvinning av olja eller gas. Det får inte finnas någon utrustning som köps in eller används för sådana ändamål. Det ska säkerställas att det inte förekommer några metanutsläpp. Det ska också säkerställas att geotermisk borrning inte har någon skadlig inverkan på vattenbrist och vattenkvalitet. Denna åtgärd omfattar varken stöd till fjärrvärmesystem som använder fossila energikällor eller investeringar i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.
48	C1.2. R1-I2	M	Resultat av geotermisk potential för fjärrvärme som gjorts tillgängliga för allmänheten	Resultaten offentliggörs på webbplatsen för den kroatiska byrån för kolväten.				Q4	2025	Resultaten av den förberedande verksamheten ska offentliggöras på kolvätebyråns webbplats. All relevant dokumentation och analys kommer att delas med de stödmottagande kommunerna.
49	C1.2. R1-I3	M	Ikraftträdande av lagen om alternativa transportbränslen	Ikraftträdande av lagen om alternativa bränslen för transport				Q3	2021	Genom 3Q/2021 trädde lagen om alternativa transportbränslen i kraft och i linje med EU:s regelverk. Lagen ska främja produktion och användning av avancerade biobränslen/vätgas inom transportsektorn.
50	C1.2. R1-I3	M	Antagande av strategin för utveckling av vätgas	Ikraftträdande av strategin för vätgas för Kroatien				Q1	2022	Strategin för utveckling av vätgas ska innehålla kvantifierade mål för produktionspotentialen för grön vätgas senast 2030, baserat på elektrolys. Strategin ska särskilt behandla den potentiella roll som grön vätgas kan spela för utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn.
51	C1.2. R1-I3	T	Ny kapacitet för vätgasproduktion installerad		MW	0	10	Q2	2025	Ny anläggning som har byggts och tagits i drift och som installerar 10 MW produktionskapacitet för vätgas genom elektrolys. Projektet ska överensstämma med de relevanta bilagorna till kommissionens delegerade förordning (C(2021)2800 final) om komplettering av förordning (EU) 2020/852. I synnerhet ska byggandet av en vätgaselektrolysanläggning med transportnät möjliggöra produktion och överföring av 100 % rent förnybart väte. Investeringen kommer att ligga i linje med sektorsspecifika regler för produktion av grön vätgas med el från nätet, för att säkerställa att produktionen av grön vätgas inte ökar CO2-utsläppen.
52	C1.2. R1-I3	M	Offentlig upphandling utlyst för ytterligare vätgaskapacitet				1	Q2	2026	Offentlig upphandling utlyst för uppförande av en anläggning som skulle installera 20 MW kapacitet för produktion av vätgas genom elektrolys.
53	C1.2. R1-I3	T	Minst 6 tankstationer för vätgas har byggts för bilar, bussar och tunga fordon.		Nummer	0	6	Q2	2026	Upp till 2Q/2026, minst 6 tankstationer för vätgas byggda för bilar, bussar och tunga fordon. Buteljeringsföretagen skulle vara baserade på minst 100 kg vätgas, med potential att öka kapaciteten vid behov.
54	C1.2. R1-I3	M	Pilotinvestering för avskiljning och geologisk lagring av koldioxid slutförd och fullt operativ med en kapacitet på 190 000 ton CO2/år		Nummer	0	1	Q2	2026	Avskiljning och geologisk lagring av koldioxid kommer att ligga bredvid en petrokemisk industrianläggning i Kutina. Den kommer att ha en kapacitet på 190 000 ton CO2 per år, med totalt 5 miljoner ton CO2 som ska lagras. Det får varken finnas tekniska tillämpningar eller någon typ av anläggningar & utrustning som konstruerats för ökad oljeåtervinning (EOR) och ökad oljeproduktion. All eventuell utvinning av olja eller gas är begränsad till de oumbärliga behoven av att hantera trycket och garantera att lagringsplatserna är säkra, och all sådan utvinning får endast ske om det är absolut nödvändigt för att garantera säker lagring av CO2. Koldioxid med eventuell olja eller gas som kan utvinnas måste separeras och återmatas för permanent lagring. Kriterier för permanent geologisk lagring av koldioxid under jord • Karakterisering och bedömning av det potentiella lagringskomplexet och det omgivande området, eller undersökning i den mening som avses i artikel 3.8 i direktiv 2009/31/EG görs för att fastställa om den geologiska formationen är lämplig för användning som lagringsplats för koldioxid. • Drift av underjordiska geologiska lagringsplatser för CO2, inklusive skyldigheter vid stängning och efter stängning: a) Lämpliga system för upptäckt av läckage införs för att förhindra utsläpp under drift. b) En övervakningsplan för injektionsanläggningarna, lagringsplatsen och, i förekommande fall, omgivningarna har införts, och de regelbundna rapporterna kontrolleras av den nationella behöriga myndigheten. För prospektering och drift av lagringsplatser inom unionen är verksamheten förenlig med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG. För undersökning och drift av lagringsplatser i tredjeländer uppfyller verksamheten kraven i ISO 27914:2017 för geologisk lagring av koldioxid.
55	C1.2. R1-I4	M	Plan för produktion och användning av biodrivmedel inom transportsektorn	Ikraftträdande av planen och programmet för produktion och användning av biodrivmedel inom transportsektorn				Q4	2023	Planen för produktion och användning av biodrivmedel ska träda i kraft. Planen ska innehålla en politik för att främja produktion och användning av avancerade biobränslen för transporter i Kroatien. Planen ska innehålla en fortlöpande översyn och bedömning av läget på biobränslemarknaden, nya affärsmodeller, intressenter, åtgärder för att främja ökad produktion och användning av avancerade biodrivmedel inom transportsektorn.
56	C1.2. R1-I4	M	Bygglov för uppförande av bioraffinaderier och pilotinvesteringar i avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS)	Bygglov beviljat av byggministeriet				Q4	2024	Bygglov har beviljats efter en miljökonsekvensbedömning och genomförbarhetsstudie av bioraffinaderiet, avskiljning av koldioxid och investeringar i geologisk lagring, inklusive bedömning av seismiska risker. Miljökonsekvensbedömning ska utföras i enlighet med tillståndsförfaranden enligt MKB i enlighet med direktiv 2011/92/EU och med screening och/eller lämplig bedömning i enlighet med artikel 6.3 i habitatdirektivet. Det ska styrkas att projektet inte har någon betydande inverkan på de berörda Natura 2000-områdenas integritet.
57	C1.2. R1-I4	T	Bioraffinaderier som byggts och tagits i drift		Nummer	0	1	Q2	2026	Bioraffinaderi byggt och i drift, med en årlig produktionskapacitet på 55 000 ton avancerad bioetanol. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Det ska styrkas att projektet inte har någon betydande inverkan på luftföroreningar, markföroreningar och biologisk mångfald (på grund av den intensiva odlingen av miskantus).
58	C1.2. R1-I4	T	Pilotinvesteringar i avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS) är slutförda och fullt operativa med en kapacitet på 52 000 ton/år CO2.		Nummer	0	1	Q2	2026	Projektet för avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS) slutförs och tas i drift med en årlig lagringskapacitet på 52 000 ton CO2 per år. Det kommer att ligga bredvid bioraffinaderianläggningen, med en total lagringskapacitet på 6 miljoner ton koldioxid. Det får varken finnas tekniska tillämpningar eller någon typ av anläggningar & utrustning som konstruerats för ökad oljeåtervinning (EOR) och ökad oljeproduktion. All eventuell utvinning av olja eller gas är begränsad till de oumbärliga behoven av att hantera trycket och garantera att lagringsplatserna är säkra, och all sådan utvinning får endast ske om det är absolut nödvändigt för att garantera säker lagring av CO2. Koldioxid med eventuell olja eller gas som kan utvinnas måste separeras och återmatas för permanent lagring. Kriterier för permanent geologisk lagring av koldioxid under jord • Karakterisering och bedömning av det potentiella lagringskomplexet och det omgivande området, eller undersökning i den mening som avses i artikel 3.8 i direktiv 2009/31/EG görs för att fastställa om den geologiska formationen är lämplig för användning som lagringsplats för koldioxid. • Drift av underjordiska geologiska lagringsplatser för CO2, inklusive skyldigheter vid stängning och efter stängning: a) Lämpliga system för upptäckt av läckage införs för att förhindra utsläpp under drift. b) En övervakningsplan för injektionsanläggningarna, lagringsplatsen och, i förekommande fall, omgivningarna har införts, och de regelbundna rapporterna kontrolleras av den nationella behöriga myndigheten. För prospektering och drift av lagringsplatser inom unionen ska verksamheten vara förenlig med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG . För undersökning och drift av lagringsplatser i tredjeländer ska verksamheten uppfylla kraven i ISO 27914:2017 för geologisk lagring av koldioxid.

C. DEL 1.3: FÖRBÄTTRAD VATTENFÖRVALTNING OCH AVFALLSHANTERING

Syftet med denna del i Kroatiens plan för återhämtning och resiliens är att bidra till att bevara miljön, bevara den biologiska mångfalden och klimatanpassningen och därmed skapa förutsättningar för att stärka den ekologiska, sociala och ekonomiska motståndskraften.

Planerade investeringar inom del 1.3 syftar till att minska investeringsgapet inom vatten- och avfallshanteringssektorerna, som uppskattas till nästan 7 % av Kroatiens BNP för 2019. Investeringarna ska stödjas genom reformer för att konsolidera vattensektorn och förbättra vattenförvaltningen i hela Kroatien. Dessutom ska ny avfallslagstiftning och nya avfallshanteringsplaner antas för att främja den cirkulära ekonomin i linje med EU:s nya handlingsplan för den cirkulära ekonomin.

Dessa investeringar och reformer ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Kroatien 2019 och 2020, till behovet av att ”inrikta investeringspolitiken på [...] miljöinfrastruktur, med beaktande av regionala skillnader” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2019) och att ”inrikta investeringarna på den gröna [...] övergången, särskilt på miljöinfrastruktur” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2020).

C.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C1.3 R1 – Genomförande av vattenförvaltningsprogrammet

Syftet med denna reform är att ta itu med fragmenteringen av offentliga vattenleverantörer i Kroatien. Syftet är att konsolidera och minska antalet vattenleverantörer för att förbättra deras effektivitet och styrning. Denna reform ska införa ett riktmärkningssystem för övervakning och rapportering av vattenleverantörernas operativa och ekonomiska resultat och bidra till att förbättra infrastrukturinvesteringarnas långsiktiga hållbarhet.

Denna reform ska genomföras genom att ändringar av fyra förordningar träder i kraft:

-förordningen om tjänsteområden,

-förordningen om utvärdering av vattenoperatörernas resultat, inbegripet inrättande av ett riktmärkningssystem

-förordningen om metoden för prissättning av vattentjänster, och

-förordningen om särskilda villkor för tillhandahållande av vattentjänster.

Reformen ska omfatta utveckling av ett flerårigt investeringsprogram för vatten- och avloppsinfrastruktur för att säkerställa ett enhetligt genomförande av investeringarna C1.3 R1-I1 och C1.3 R1-I2, samt komplementaritet med annan EU-finansiering.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2023.

Investering C.1.3 R1-I1 — Offentligt program för utveckling av avloppsvatten

Syftet med denna investering är att renovera och renovera 775 km allmänna avloppsnät. Samt uppförande och idrifttagande av 12 avloppsreningsverk i syfte att säkerställa tillgång till lämplig rening av avloppsvatten för ytterligare 12 % av befolkningen.

Investeringen ska finansiera följande två delåtgärder:

-Förbättring av allmän infrastruktur för avloppsrening, inbegripet inköp av utrustning, inrättande av kontrollsystem och geografiska informationssystem samt övervakning av bygg- och anläggningsarbeten. Finansieringen ska tillhandahållas av faciliteten för återhämtning och resiliens tillsammans med projektmottagarna, det ansvariga ministeriet och det nationella vattenbolaget, de kroatiska vattnen.

-Uppgraderingar av målinriktade delar av avloppssystemet, inbegripet utbyggnad och ombyggnad av delar av avloppsnätet. En del av finansieringen ska öronmärkas särskilt för utveckling av landsbygdsområden där kvaliteten på vattentjänsterna ligger under det nationella genomsnittet. Finansieringen ska tillhandahållas av faciliteten för återhämtning och resiliens tillsammans med stödmottagaren och de kroatiska vattnen.

Denna investering ska genomföras genom bidrag till kommuner, med prioritering av mogna projekt. Investeringsprogrammet för utveckling av vatten- och avloppsinfrastruktur (reform C1.3 R1) ska fastställa prioriteringen av projekten och användningen av annan finansiering, även från unionsprogram.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investering C.1.3 R1-I2 — Utvecklingsprogram för offentlig vattenförsörjning

Syftet med denna investering är att renovera och återställa 956 km allmänna vattenförsörjningssystem i Kroatien för att förbättra dricksvattenförsörjningen och minska vattenförlusterna. Investeringen ska inbegripa att 526 vattenuttagsplatser utrustas med den utrustning som krävs för att säkerställa spårning och rationell användning av vattenresurser. Syftet med denna investering är att skapa tillgång till dricksvatten genom förbättrade offentliga vattenförsörjningssystem för cirka 45 000 personer, samtidigt som vattenförlusterna i de offentliga vattenförsörjningssystem som stöds av RRF minskas med 25 %. På nationell nivå ska vattenförlusterna minskas med 7 %.

Denna investering består av två delåtgärder:

-Inköp och installation av mätutrustning för vattenuttag. Finansieringen ska tillhandahållas av faciliteten för återhämtning och resiliens tillsammans med Kroatiens vatten.

-Utveckling av vattenförsörjningen i Kroatien, inbegripet upprustning av vattenförsörjningsnät i landsbygdsområden, bergsområden och demografiskt missgynnade områden. Finansieringen ska tillhandahållas av faciliteten för återhämtning och resiliens tillsammans med stödmottagaren och de kroatiska vattnen.

Denna investering ska genomföras genom bidrag till kommuner. Det investeringsprogram för utveckling av vatten- och avloppsinfrastruktur som definieras i reform C1.3 R1 ska fastställa prioriteringen av projekten och användningen av annan finansiering, även från unionsprogram.

Investeringen består i att bygga dricksvattenförsörjningssystem med en genomsnittlig energiförbrukning på ≤ 0,5 kWh eller ett infrastrukturläckageindex (ILI) på ≤ 1,5, och att renovera befintliga dricksvattenförsörjningssystem för att minska den genomsnittliga energiförbrukningen med mer än 20 % eller minska läckaget med mer än 20 %.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investering C.1.3 R1-I3 — Katastrofriskbegränsande program

Syftet med denna investering är att förbättra åtgärderna för översvämningsskydd för 20 000 invånare i Kroatien genom att prioritera naturbaserade lösningar genom att vitalisera vattendrag, koppla samman övergivna ärmar och skapa sekundära våtmarker samt avlägsna invasiva arter.

Denna investering ska omfatta två delåtgärder:

-Programmet för att minska översvämningsriskerna kommer att inriktas på att minska översvämningsriskerna i de största floderna i Donaus avrinningsområde. Åtgärderna för översvämningsskydd kommer att innebära defensiva vallar med breda översvämningsområden längs vattendrag, i linje med naturbaserade lösningar och principen om att ge utrymme åt floder.

-Förnyelse av sötvattensystem, inbegripet förnyelse och skydd av floden Mirna, Vranskosjön och Trakoscansjön, samt avlägsnande av invasiva arter i det skyddade Neretva-deltat.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Reform C1.3 R2. Genomförande av hållbar avfallshantering.

Syftet med denna reform är att skapa en ny rättslig ram för att underlätta förebyggande, återanvändning och återvinning av avfall, i syfte att påskynda övergången till en cirkulär ekonomi. Reformen ska omfatta ikraftträdandet av den nya lagen om avfallshantering, i syfte att minska andelen blandat kommunalt avfall och införa miljömoduleringsmetoden för system för utökat producentansvar.

Denna reform ska omfatta antagandet av två avfallshanteringsplaner för perioderna 2017–2022 och 2023–2029.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2022.

Investering C1.3 R2-I1 – Program för att minska bortskaffandet av avfall

Syftet med denna investering är att tillhandahålla den infrastruktur som krävs för att minska deponering och främja materialåtervinning, inbegripet konstruktion och utrustning av sorteringsanläggningar för separat insamlat kommunalt avfall, anläggningar för separat insamlat biologiskt avfall, insamlingsstationer och återvinningsanläggningar för byggavfall samt inrättande av återanvändningscentraler. Denna investering förväntas minska andelen kommunalt avfall som skickas till deponier med 30 % fram till den 30 juni 2026.

Denna investering ska genomföras genom bidrag till kommuner och företag genom en öppen ansökningsomgång och med prioritering av mogna projekt. Investeringsprogrammet för infrastruktur för separat insamling och återvinning enligt definitionen i reform C1.3 R2 ska avgöra användningen av all annan finansiering, även från unionsprogram .

Ansökningsomgången kommer att förvaltas av ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling och miljöskydd och Energieffektivitetsfonden, och finansieringen ska tillhandahållas genom faciliteten för återhämtning och resiliens tillsammans med de stödmottagande kommunerna.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investering C.1.3 R2-I2 — saneringsprogram för stängda deponier och områden som förorenats med farligt avfall

Syftet med denna investering är att sanera tio stängda deponier i Istrien, distriktet Lika-Senj, Šibenik-Knin och Koprivnica-Križevačka i syfte att förhindra ytterligare luft-, mark- och vattenföroreningar. Saneringsprogrammet ska omfatta åtgärder för avlägsnande och behandling av avfall och marksanering samt sanering av områden som förorenats med farligt avfall, i enlighet med kriterierna i direktiv 1999/31/EG.

Denna investering ska genomföras genom bidrag till kommuner som ansvarar för förvaltning och övervakning av deponier genom en öppen ansökningsomgång. Ansökningsomgången kommer att förvaltas av ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling och miljöskydd och Energieffektivitetsfonden, och finansieringen ska tillhandahållas genom faciliteten för återhämtning och resiliens tillsammans med de stödmottagande kommunerna.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

C.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
59	C1.3. R1	M	Antagande av det fleråriga byggprogrammet för vatten och avloppsvatten från tätbebyggelse	Offentliggörande av det fleråriga byggprogrammet för vatten och avloppsvatten				Q4	2021	Kroatiens regering ska anta det fleråriga programmet för byggande av vatten och avloppsvatten, vilket ska omfatta nödvändiga investeringar, inbegripet prioritering, för att uppfylla kraven i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Planen ska också innehålla en bedömning av risker och riskreducerande åtgärder.
60	C1.3. R1	M	Ändringar av den rättsliga ramen för vattensektorn	Följande fyra lagändringar träder i kraft: I) Tjänsteområdesförordningen. II) Förordning om utvärdering av vattenoperatörernas prestanda. III) Förordning om metoden för att fastställa prissättningen på vattentjänster. IV) Förordning om särskilda villkor för tillhandahållande av vattentjänster, som kommer att reformera offentliga vattenoperatörer.				Q4	2022	Förordningen om tjänsteområden, förordningen om utvärdering av vattenoperatörers prestanda, förordningen om metoder för att fastställa prissättning av vattentjänster och förordningen om särskilda villkor för tillhandahållande av vattentjänster ska ändras för att skapa den rättsliga förutsättningen för konsolidering av vattenoperatörer. Förordningen om utvärdering av vattenoperatörernas resultat ska också innehålla den rättsliga grunden för inrättandet av obligatoriska riktmärkningssystem för allmännyttiga företag, som ska offentliggöras, samt för att säkerställa att åtminstone sammanfattningar av årsredovisningar från allmännyttiga företag görs tillgängliga för allmänheten.
61	C1.3. R1	T	Integration av leverantörer av vattentjänster		Nummer	200	40	Q4	2023	Integrering av de nuvarande 200 offentliga leverantörerna i 40, i enlighet med principen om en vattenleverantör per tjänsteområde.
62	C1.3. R1	T	Minskade förluster i offentliga vattenförsörjningssystem		% (procentandel)	44	37	Q2	2026	Minskning av förlusterna med minst 7 % på nationell nivå avser den procentuella minskningen av förluster i offentliga vattenförsörjningssystem som stöds av investeringar inom ramen för RRF.
63	C1.3. R1-I1	T	Allmänt uppbyggt eller ombyggt avloppsnät		Nummer	0	115	Q2	2022	Minst 115 km offentligt avloppsnät (avlopp) byggt eller rekonstruerat Investeringen kommer att säkerställa överensstämmelse med direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse i ämnesområden, i linje med det fleråriga byggprogrammet för vatten och avloppsvatten.
64	C1.3. R1-I1	T	Bygg- och anläggningskontrakt för projekt för infrastruktur för avloppsvatten		Nummer	0	60	Q4	2023	Minst 60 byggentreprenadkontrakt ska undertecknas för infrastrukturprojekt för avloppsvatten som avser kontrakt som ska tilldelas före utgången av 2023. Miljökonsekvensbedömning ska utföras i enlighet med tillståndsförfaranden enligt MKB i enlighet med direktiv 2011/92/EU och med screening och/eller lämplig bedömning i enlighet med artikel 6.3 i habitatdirektivet. Det ska styrkas att projektet inte har någon betydande inverkan på de berörda Natura 2000-områdenas integritet.
65	C1.3. R1-I1	T	Anläggningar för rening av avloppsvatten som uppförts och tagits i drift		Nummer	0	12	Q4	2025	Minst 12 reningsverk ska uppgraderas eller byggas och vara i drift. Investeringen kommer att säkerställa överensstämmelse med direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse i ämnesområden, i linje med det fleråriga byggprogrammet för vatten och avloppsvatten.
66	C1.3. R1-I1	T	Allmänt uppbyggt eller ombyggt avloppsnät		Nummer	0	775	Q4	2025	Minst 775 km offentligt avloppsnät som byggts eller rekonstruerats Investeringen kommer att säkerställa överensstämmelse med direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse i ämnesområden, i linje med det fleråriga byggprogrammet för vatten och avloppsvatten.
67	C1.3. R1-I1	T	Befolkning som har bättre tillgång till ett förbättrat avloppsreningssystem		Nummer	0	200 000	Q2	2026	Antalet invånare vars avloppsvatten leds till ett reningsverk genom vattenbyggnader till följd av den ökade kapaciteten (utbyggnad) av det system för uppsamling och rening av avloppsvatten som byggts/säkrats genom projektet. Detta avser en population som inte tidigare har anslutits till ett offentligt dräneringssystem eller vars avloppsvatten inte har renats på lämplig nivå. Det omfattar också en ökning av avloppsvattenreningen. Indikatorn avser den befolkning som faktiskt (och inte potentiellt) är ansluten till avloppsreningssystemet.
68	C1.3. R1-I2	T	Allmänt vattenförsörjningsnät byggt eller ombyggt		Nummer	0	226	Q2	2022	Minst 226 km av det allmänna vattenförsörjningsnätet har byggts eller byggts om. Investeringen består i att bygga dricksvattenförsörjningssystem med en genomsnittlig energiförbrukning på ≤ 0,5 kWh eller ett infrastrukturläckageindex (ILI) på ≤ 1,5, och att renovera befintliga dricksvattenförsörjningssystem för att minska den genomsnittliga energiförbrukningen med mer än 20 % eller minska läckaget med mer än 20 %.
69	C1.3. R1-I2	T	Vattenmätare installerade på vattenuttagsplatser		Nummer	0	526	Q4	2022	Minst 526 mätinstrument installerade på vattenuttagsplatser för mätning av vattenmängder.
70	C1.3. R1-I2	T	Byggentreprenadkontrakt som ingåtts för vattenförsörjningsprojekt		Nummer	0	100	Q4	2023	Antalet kontrakt för bygg- och anläggningsarbeten som undertecknats för vattenbaserade projekt avser kontrakt som ska tilldelas före utgången av 2023. Miljökonsekvensbedömning ska utföras i enlighet med tillståndsförfaranden enligt MKB i enlighet med direktiv 2011/92/EU och med screening och/eller lämplig bedömning i enlighet med artikel 6.3 i habitatdirektivet. Det ska styrkas att projektet inte har någon betydande inverkan på de berörda Natura 2000-områdenas integritet.
71	C1.3. R1-I2	T	Allmänt vattenförsörjningsnät byggt eller ombyggt		Nummer	0	673	Q4	2023	Minst 673 km av det allmänna vattenförsörjningsnätet har byggts eller byggts om. Investeringen består i att bygga dricksvattenförsörjningssystem med en genomsnittlig energiförbrukning på ≤ 0,5 kWh eller ett infrastrukturläckageindex (ILI) på ≤ 1,5, och att renovera befintliga dricksvattenförsörjningssystem för att minska den genomsnittliga energiförbrukningen med mer än 20 % eller minska läckaget med mer än 20 %.
72	C1.3. R1-I2	T	Allmänt vattenförsörjningsnät byggt eller ombyggt		Nummer	0	956	Q4	2025	Minst 956 km av det allmänna vattenförsörjningsnätet har byggts eller byggts om. Investeringen består i att bygga dricksvattenförsörjningssystem med en genomsnittlig energiförbrukning på ≤ 0,5 kWh eller ett infrastrukturläckageindex (ILI) på ≤ 1,5, och att renovera befintliga dricksvattenförsörjningssystem för att minska den genomsnittliga energiförbrukningen med mer än 20 % eller minska läckaget med mer än 20 %.
73	C1.3. R1-I2	T	Befolkning med förbättrad tillgång till vatten		Nummer	0	45 000	Q2	2026	Minst 45 000 invånare ska få dricksvatten genom offentlig vattenförsörjning till följd av uppgraderingar och utvidgningar av vattenförsörjningsnätet. Detta avser en population som tidigare inte hade anslutits till ett offentligt vattenförsörjningssystem eller som hade vatten av otillräcklig kvalitet. Det omfattar också invånare med förbättrad dricksvattenkvalitet. Indikatorn avser den population som faktiskt (och inte potentiellt) är kopplad till den offentliga vattenförsörjningen. Detta inbegriper återuppbyggnadsprojekt, men omfattar inte projekt som rör byggande/förbättring av bevattningssystem.
74	C1.3. R1-I3	T	Byggentreprenadkontrakt som ingåtts för översvämningsskyddsprojekt		Nummer	0	20	Q4	2022	Minst 20 kontrakt om bygg- och anläggningsarbeten har ingåtts för projekt inom sektorn för översvämningsskydd, med anknytning till kontrakt som ska tilldelas före utgången av 2022. Anbudskriterierna ska vara inriktade på naturbaserade lösningsåtgärder och grön infrastruktur. Avtalen ska säkerställa att projekt genomförs i enlighet med EU:s regelverk och miljöförordningar och bilagorna till kommissionens delegerade förordning (C(2021)2800 final) om komplettering av förordning (EU) 2020/852. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). All verksamhet ska uppfylla kraven i EU:s vattenlagstiftning såsom den införlivats i kroatisk lagstiftning. Miljökonsekvensbedömning ska utföras i enlighet med tillståndsförfaranden enligt MKB i enlighet med direktiv 2011/92/EU och med screening och/eller lämplig bedömning i enlighet med artikel 6.3 i habitatdirektivet. Det ska styrkas att projektet inte har någon betydande inverkan på de berörda Natura 2000-områdenas integritet.
75	C1.3. R1-I3	T	Anläggning av översvämningsskydd		Nummer	0	13	Q4	2022	Minst 13 km översvämningsskydd som byggts för att skydda mot skadliga effekter av vatten,
76	C1.3. R1-I3	T	Återställda vattendrag		Nummer	0	2	Q4	2022	Minst 2 km återställda vattendrag, inklusive vitalisering av övergivna ärmar, permanent kontakt med floder och muffar och investeringar i tillhörande infrastruktur.
77	C1.3. R1-I3	T	Anläggning av översvämningsskydd		Nummer	0	65	Q4	2023	Minst 65 km översvämningsskydd som byggts för att skydda mot skadliga effekter av vatten,
78	C1.3. R1-I3	T	Återställda vattendrag		Nummer	0	16	Q4	2024	Minst 16 km återställda vattendrag, inklusive vitalisering av övergivna ärmar, permanent kontakt med floder och muffar och investeringar i tillhörande infrastruktur.
79	C1.3. R1-I3	T	Anläggning av översvämningsskydd		Nummer	0	77	Q4	2025	Minst 77 km översvämningsskydd som byggts för att skydda mot skadliga effekter av vatten,
80	C1.3. R1-I3	T	Boende som omfattas av förbättrade åtgärder för översvämningsskydd		Nummer	0	20 000	Q2	2026	Minst 20 000 invånare som omfattas av förbättrade åtgärder för översvämningsskydd
81	C1.3. R2	M	Antagande av lagen om avfallshantering	Avfallshanteringslagens ikraftträdande				Q3	2021	Den nya avfallshanteringslagen ska reglera förebyggande av avfall, förberedelse för återanvändning och materialåtervinning i linje med begreppet cirkulär ekonomi och den europeiska gröna given. Lagen kommer att innehålla särskilda åtgärder för att stödja den cirkulära ekonomin, dvs. utveckling av en färdplan för den cirkulära ekonomin, system för utökat producentansvar och system med volym- och viktbaserade avgifter. Lagen kommer att behandla alla rekommendationer från kommissionen i 2018 års rapport om tidig varning för Kroatien.
82	C1.3. R2	M	Översyn av Republiken Kroatiens avfallshanteringsplan för perioden 2017–2022	Offentliggörande i Kroatiens officiella tidning av ändringar av Republiken Kroatiens avfallshanteringsplan för perioden 2017–2022				Q4	2021	Antagande och offentliggörande av Kroatiens reviderade avfallshanteringsplan 2017–2022 i linje med den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, efter offentliga samråd. I den reviderade planen ska det anges ett mål på 50 % för materialåtervinning, sortering, återanvändning och reparation av avfall senast 2022, samt ett separat mål för insamling och återvinning av biologiskt avfall. Den ska också omfatta särskilda åtgärder för att främja ambitionen hos lokala och regionala enheter, såsom kommunikationsåtgärder för att säkerställa effektiv separat insamling vid källan, eller digitala aspekter. Planen ska innehålla en bedömning av den nuvarande situationen, befintliga insamlingssystem och en bedömning av investeringsgapet för stängning av deponier. Den ska tillhandahålla en prioriteringslista för planerade avfallsinvesteringar, kapaciteten hos framtida avfallshanteringsanläggningar samt information om hur de framtida platserna kommer att fastställas. Planen ska också beakta stöd till kapacitetsuppbyggnad för genomförande av infrastrukturprojekt.
83	C1.3. R2	M	Antagande av Republiken Kroatiens avfallshanteringsplan för perioden 2023–2029	Offentliggörande av Kroatiens avfallshanteringsplan 2023–2029 i Kroatiens officiella tidning				Q4	2022	Antagande och offentliggörande av Kroatiens avfallshanteringsplan för perioden 2023–2029 tillsammans med de nya målen i lagen om avfallshantering och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, efter offentliga samråd. Planen ska innehålla ett mål på minst 55 % för återvinning, sortering, återanvändning och reparation av avfall senast 2025 och ett mål för insamling och återvinning av biologiskt avfall.
84	C1.3. R2-I1	T	Minskning av andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande (49 %)		% (procentandel)	66	49	Q4	2022	Andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande ska minskas till 49 % till följd av investeringar i infrastruktur för att minska deponeringen, inbegripet inrättande av återvinningscentraler, uppförande av sorteringsanläggningar för separat insamlat kommunalt avfall, uppförande av biobehandlingsanläggningar för separat insamlat biologiskt avfall, konstruktion och utrustning av återvinningsanläggningar för byggavfall samt inköp av utrustning för separat insamling av användbara fraktioner av kommunalt avfall.
85	C1.3. R2-I1	T	Minskning av andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande (41 %)		% (procentandel)	66	41	Q4	2024	Andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande ska minskas till 41 % till följd av investeringar i infrastruktur för att minska deponeringen, inbegripet inrättande av återvinningscentraler, uppförande av sorteringsanläggningar för separat insamlat kommunalt avfall, uppförande av biobehandlingsanläggningar för separat insamlat biologiskt avfall, konstruktion och utrustning av återvinningsanläggningar för byggavfall samt inköp av utrustning för separat insamling av användbara fraktioner av kommunalt avfall.
86	C1.3. R2-I1	T	Anläggning av sorteringsanläggningar		Nummer	0	6	Q3	2025	Minst sex sorteringsanläggningar som byggts och tagits i drift i det kommunala avfallshanteringssystemet. Bevis ska lämnas på att tillståndsförfarandena enligt MKB i enlighet med direktiv 2011/92/EU följs .
87	C1.3. R2-I1	T	Anlagda anläggningar för separat insamlat biologiskt avfall		Nummer	0	7	Q3	2025	Minst sju anläggningar som byggts och tagits i drift för behandling av separat insamlat bioavfall. Bevis ska lämnas på att tillståndsförfarandena enligt MKB i enlighet med direktiv 2011/92/EU följs .
88	C1.3. R2-I1	T	Funktionell fast/mobil avfallssortering		Nummer	0	20	Q3	2025	Minst 20 fasta/mobila avfallssorteringsanläggningar som köps in och är i drift, främst i kust- och ökommuner. Bevis ska lämnas på att tillståndsförfarandena enligt MKB i enlighet med direktiv 2011/92/EU följs .
89	C1.3. R2-I1	T	Minskning av andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande (30 %)		% (procentandel)	66	30	Q2	2026	Andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande ska minskas till 30 % till följd av investeringar i infrastruktur för att minska deponeringen, inbegripet inrättande av återvinningscentraler, uppförande av sorteringsanläggningar för separat insamlat kommunalt avfall, uppförande av biobehandlingsanläggningar för separat insamlat biologiskt avfall, konstruktion och utrustning av återvinningsanläggningar för byggavfall samt inköp av utrustning för separat insamling av användbara fraktioner av kommunalt avfall.
90	C1.3. R2-I2	T	Sanering av stängda deponier		Nummer	0	10	Q2	2026	Minst 10 deponier/platser som rengjorts. Investeringarna ska omfatta sanering av stängda deponier som måste saneras på ett sådant sätt att dessa områden uppfyller kriterierna i direktiv 1999/31/EG samt sanering av områden som förorenats med farligt avfall, bland annat åtgärder för avlägsnande och behandling av avfall och marksanering.

D. DEL 1.4: UTVECKLING AV ETT KONKURRENSKRAFTIGT, ENERGIHÅLLBART OCH EFFEKTIVT TRANSPORTSYSTEM

Transportsektorn är en av de största utsläppskällorna av växthusgaser i Kroatien , som stod för 27 % av de totala utsläppen 2018, varav persontransporter på väg stod för 71,6 %, godstransporter på väg 24,7 %, järnvägstransporter 0,8 %, sjöfart och inre vattenvägar 2,4 % och inrikes luftfart 0,5 % av utsläppen. Modernisering av befintlig transportinfrastruktur genom investeringar i miljömässigt hållbara, effektiva, innovativa och konkurrenskraftiga typer av transporter förväntas spela en avgörande roll för ett effektivt genomförande av den gröna och digitala omställningen.

Syftet med denna del av Kroatiens plan för återhämtning och resiliens är att utveckla ett enhetligt transportnät med utvecklad infrastruktur för järnvägs- och kollektivtrafik och intermodalitet mellan olika transportsätt, öka andelen personbilar som drivs med alternativa bränslen, minska utsläppen av växthusgaser och miljöpåverkan från transportsektorn samt främja hållbar rörlighet för människor och varor.

Denna del ska omfatta reformer och investeringar inom alla transportsätt (järnväg, väg, sjöfart, luftfart, kollektivtrafik i städer och på inre vattenvägar) och omfatta alla regioner i Kroatien.

Dessa investeringar och reformer ska bidra till att uppfylla den landsspecifika rekommendationen till Kroatien om behovet av att fokusera investeringarna i den gröna och digitala omställningen (landsspecifik rekommendation 3, 2020) och ”hållbara stads- och järnvägstransporter” (landsspecifika rekommendationerna 3 och 2019).

Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

D.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C1.4 R1 – Reform av vägsektorn

Syftet med reformen är att minska företagens driftskostnader, anpassa de finansiella skyldigheterna till kassaflödet, öka trafiksäkerheten och på så sätt minska vägdödligheten. Införandet av ett nytt vägtullsystem förväntas minska utsläppen av växthusgaser genom att avlägsna flaskhalsar och farliga platser på vägarna. Som en del av denna reform ska lagstiftningen om vägsektorn uppdateras genom att ändringen av väglagen träder i kraft.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investeringar C1.4 R1-I1 – Elektroniskt vägtullsystem

Syftet med investeringen är att införa ett nytt elektroniskt vägtullsystem för att förbättra vägtullsystemet för motorvägar som drivs av kroatiska motorvägar Ltd. Användare ska tillåtas resa utan att behöva stanna vid tullstationer, vilket förväntas ha en positiv inverkan på trafikstockningar, miljöskydd och trafiksäkerhet. Investeringen ska omfatta åtgärder för att ta itu med tekniska problem som uppstår till följd av att dagens vägtullsystem är föråldrat och för att göra det nya vägtullsystemet driftskompatibelt med befintliga elektroniska vägtullsystem i EU.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investering C1.4 R1 — I2 — Förbättra systemet för utövande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning i fråga om rörlighet

Syftet med investeringen är att göra det snabbare och lättare för personer med funktionsnedsättning att utöva sina rättigheter på rörlighetsområdet genom att införa ett enda dokument för personer med funktionsnedsättning som gör det möjligt för dem att utöva alla rättigheter till rörlighet, förenkla den administrativa miljön för slutanvändare av digitala offentliga tjänster på mobilitetsområdet och förbättra tillgången till digitala offentliga tjänster för personer med funktionsnedsättning. Syftet med investeringen är också att förbättra skyddet av användarnas personuppgifter och harmonisera den beslutspraxis som påverkar funktionshindrades rättigheter i fråga om rörlighet. Investeringen förväntas göra det möjligt för statliga institutioner att på ett enklare och mer omfattande sätt övervaka de förvärvade rättigheterna och säkerställa en effektiv tillgång för allmänheten till alla uppgifter. Investeringen förväntas minska arbetskraftskostnaderna för anställda inom statliga och lokala tjänster med 15 % till 35 %.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2023.

Investering C1.4 R1-I3 – Nationellt elektroniskt system för lagring och datautbyte av vägtransport

Syftet med investeringen är att inrätta det nationella elektroniska systemet för lagring och utbyte av uppgifter på väg (National Road Transport Electronic Storage and Data Exchange System, NSCP) och att genomföra förordning (EU) 2020/1056 om elektronisk godstransportinformation (eFTI-förordningen), vilket förväntas leda till en betydande minskning av de administrativa kostnaderna, förbättra de behöriga myndigheternas tillsynsförmåga och öka transporternas effektivitet och hållbarhet. I enlighet med bestämmelserna i eFTI-förordningen ska NSCP uppdateras i enlighet med detta när de tekniska specifikationerna för eFTI har antagits. Investeringen planeras bidra till en effektivare övervakning av vägtransporterna och en minskning av trafikstockningarna, vilket har en positiv inverkan på miljöfaktorer.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 maj 2026.

Investering C1.4 R1 – I4 – Kontrollsystem för rapportering av person- och godstransporter på väg

Syftet med investeringen är att öka trafiksäkerheten genom att inrätta ett funktionellt rapporteringssystem för person- och godstransporter på väg. Systemet för rapporteringskontroll ska koppla samman data från färdskrivarens centrala behandlingssystem (SOTAH) och de nationella uppgifterna om färdskrivarkort och tillhörande uppgifter under överinseende av Republiken Kroatiens ministerium för havsfrågor , transport och infrastruktur, och bidra till digitaliseringen inom Kroatiens transportsektor.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Investering C1.4 R1-I5 – Övervakning av vägtransporter av farligt gods ( e-ADR )

Investeringen syftar till att skapa en grund för att förbättra och utveckla systemet för vägtransport av farligt gods (e-ADR) genom dess digitalisering. Investeringen ska omfatta inrättandet av en it-lösning för övervakning i realtid av transport av farligt gods, genom införande av elektroniska transporttillstånd och elektroniska fraktsedlar, och användning av spårningsteknik. Investeringen ska uppfylla alla krav i relevant nationell lagstiftning och EU-lagstiftning, särskilt förordning (EU) 2020/1056 om elektronisk godstransportinformation (eFTI) och dess genomförandeakter och delegerade akter, och ska integrera rättslig, organisatorisk och semantisk interoperabilitet i den nationella lagstiftningen.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Reform C1.4 R2 – Reform av järnvägssektorn

Reformen syftar till att öka järnvägssektorns konkurrenskraft och effektivitet i syfte att tillhandahålla bättre tjänster för passagerare och godskunder och öka Kroatiens ekonomiska konkurrenskraft. För att stödja reformen ska den kroatiska regeringen senast den 30 juni 2021 anta en sektoriell policyskrivelse för järnvägssektorn, med en redogörelse för hur man ska gå vidare på viktiga områden som rör reformen och moderniseringen av järnvägsvägssektorn och fastställa genomförandeplaner för regeringen och järnvägsföretagen, inbegripet detaljerade åtgärder och åtgärder när det gäller

·Styrningen av sektorn,

·Förvaltning av järnvägsföretag och järnvägsverksamhet.

·Sektorsinvesteringar och finansieringsplanering.

·Utveckling av kunskaper, teknik och färdigheter inom järnvägssektorn.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investering C1.4 R2-I1 – Ombyggnad av det befintliga och byggandet av andra spåret i järnvägssträckan Dugo Selo — Novska, underavsnittet Kutina-Novska (fas D)

Syftet med investeringen är att uppgradera och renovera det befintliga och bygga ett andra spår , för totalt 22 km , på järnvägssträckan Dugo Selo – Novska, underavsnittet Kutina-Novska , i syfte att bygga en elektrifierad dubbelspår längs hela den tidigare alleuropeiska korridoren X (RH1), som också ligger i stomnätet för det transeuropeiska transportnätet ( TEN-T ) och i järnvägskorridoren Alperna/västra Balkan. Genomförandet av denna investering ska bidra till hela den del av RH1-korridoren som passerar genom Kroatien och som är dubbelspår och elektrifieras, i enlighet med de tekniska standarderna för driftskompatibilitet hos det transeuropeiska järnvägssystemet.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Investering C1.4 R2-I2 – Modernisering av järnvägslinjen M604 Oštarije – Knin – Split

Syftet med investeringen är att bygga om stationer och installera elektroniska säkerhetsanordningar för signalering på järnvägslinjen Oštarije — Knin-Split, i avsnittet Knin (undantaget) – Split (inklusive), vilket gör det möjligt att inrätta så kallat ömsesidigt beroende och central trafikledning, vilket i sin tur ska öka driftskapaciteten och driftshastigheten. Linjen ingår i det övergripande TEN-T-nätet.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investering C1.4 R2-I3 – Avskaffande av flaskhalsar i järnvägsinfrastrukturen

Syftet med investeringen är att ta itu med flaskhalsar i Kroatiens järnvägsnät, som förväntas öka driftshastigheten, öka järnvägssäkerheten och förbättra järnvägsnäten. Åtgärden består av uppförande, ombyggnad och renovering av broar, viadukter, kulvertar och stickspår på Kroatiens järnvägsnät . Därigenom ska de flaskhalsar som utgörs av anläggningar mellan 50 och 77 år övervinnas. De flesta av de linjer som berörs av denna investering ingår i det övergripande TEN-T-nätet.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investering C1.4 R2-I4 – Modernisering av Zagreb Kustošija – Zagreb ZK – Zagreb GK

Syftet med investeringen är att modernisera järnvägssträckan Zagreb Kustošija – Zagreb Zapadni kolodvor — Zagreb Glavni Kolodvor, förbättra kvaliteten på och tillgången till lokal och regional persontrafik på järnväg, bättre integrera järnvägen i kollektivtrafiken i staden Zagreb samt öka andelen järnvägstrafik och lokal kollektivtrafik i större delen av staden Zagreb. Projektet ska bidra till att uppnå målet att färdigställa TEN-T-stomnätet senast den 31 december 2030.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investering C1.4 R2-I5 – Ersättning av godsvagnsbromsklossar för att minska buller

Syftet med investeringen är att förbättra den befintliga rullande materielen hos godstransportföretag och vagnsägare, som använder Kroatiens järnvägsnät , för att ge slutanvändarna bättre service och minska bullerpåverkan. Detta förväntas bidra till en snabbare utveckling av godstransporterna på järnväg och indirekt till en snabbare övergång från vägtransporter till järnväg. Investeringen ska omfatta inköp och installation av bullerreducerande element, såsom moderna kompositbromsbelägg, förberedelser för installationskostnader, inklusive, i tillämpliga fall, demonteringskostnader och administrativa kostnader i samband med eftermontering.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 maj 2026.

Investering C1.4 R2 – I6 – Användning av miljövänlig teknik för persontransporter på järnväg

Syftet med investeringen är upphandling av två prototyper (batteridrivna elektriska motortåg ( BEMV ) och batteridrivna motortåg ( BMV)), vilket kan undvika kostsamma investeringar i elektrifiering av linjer och underhåll av kontaktledningen. Utvecklingen av prototyper ska göra det möjligt att organisera persontransporter på järnväg på icke-elektrifierade linjer med moderna eldrivna tåg, minska kostnaderna för dieselenergi, minska buller- och föroreningseffekterna, skydda miljön, minska fordonens driftskostnader och förbättra tillgängligheten i städer och regioner.

Investeringen ska omfatta utveckling, tillverkning, typprovning och erhållande av tillstånd att använda de angivna BEMV- och BMV-prototyperna samt sex stabila batteriladdare vid definierade stationer som utgör en integrerad del av investeringen . Införandet av nya batteridrivna persontåg på icke-elektrifierade linjer förväntas ha potential att gradvis ersätta 60 dieselmotorvagnar som är äldre än 40 år, vilket bidrar till att minska de skadliga utsläppen.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Investering C1.4 R2-I7 – Uppgradering av IT- och försäljningssystemet och modernisering av tåg med IT-systemet

Investeringen syftar till att höja järnvägstjänsternas kvalitet genom att främja och stärka försäljningskanaler online, installera wifi-tjänster på tåg, modernisera mobilterminalen, uppgradera HŽ Passenger Transport Rullande materiel genom att installera ett GPS-system , säkerställa överensstämmelse med IT- och it-säkerhetsstandarder och uppgradera datacentralen för försäljningssystem samt uppgradera biljettsystem ombord och passagerarinformation.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Reform C1.4 R3 – Reformen för sjöfart och inlandssjöfart

Målet med reformen är att utveckla hållbara och effektiva transporter till sjöss och på inre vattenvägar som ska bidra till att öka navigationssäkerheten, säkerställa vitalisering av inre vattenvägar, förbättra öarnas transportförbindelser och förbättra hamninfrastrukturen för att minska transportsektorns negativa miljöpåverkan. Som en del av denna reform träder den nya lagen om reguljära och säsongsanpassade kusttransporter, den nya sjö- och kusthamnlagen och den nya lagen om inlandssjöfart och hamnar i kraft.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2022.

Investering C1.4 R3-I1 – Moderniseringsprogram för hamnar som är öppna för allmän trafik

Investeringen syftar till att modernisera hamninfrastrukturen som ska höja kvaliteten på den offentliga sjöfarten, mottagningskapaciteten för fartyg i reguljär kustsjöfart, stärka passagerarsäkerheten, öka rörligheten, förbättra den allmänna livskvaliteten och säkerställa hållbar rörlighet. Investeringen ska genomföras i enlighet med de nationella planer som utarbetats av ministeriet för havsfrågor , transport och infrastruktur för utveckling och modernisering av läns- och statshamnar och den regelbundna planen för passagerartransporter vid kusterna. De projekt som planeras inom ramen för denna investering är den nya passagerarterminalen i Splits hamn och uppgraderingen av hamnen i Bol — Brač.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investering C1.4 R3-I2 – Upphandling/konstruktion av passagerarfartyg som används för reguljär kusttransport

Syftet med investeringen är att anskaffa eller bygga passagerarfartyg som drivs med alternativa bränslen i syfte att säkerställa hållbara transporter av god kvalitet och förbättra öinvånarnas tillgänglighet samt se till att de negativa miljöeffekterna minimeras. Denna investering ska omfatta upphandling av totalt sex alternativbränsledrivna nollutsläppsfartyg – tre passagerarfartyg och tre höghastighetspassagerarfartyg (katamaraner) som drivs med el/solenergi.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Investering C1.4 R3-I3 – Byggande av ny kabelfärja ”Križnica”, kommunen Pitomača

Syftet med investeringen är att bygga en ny kabelfärja ”Križnica” över floden Drava i kommunen Pitomača, för att säkerställa transportförbindelser och främja utvecklingen av mindre utvecklade regioner. Investeringen ska omfatta en ny soldriven elkabel som både ska öka transportkapaciteten och bidra till en grönare transportsektor.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 oktober 2022.

Investering C1.4 R3-I4 – Att utrusta hamnar och hamnar med infrastruktur för avfallshantering

Syftet med investeringen är att öka inlandshamnarnas konkurrenskraft, inrätta gröna hamnar och göra Kroatiens transportsystem miljömässigt hållbart genom att utrusta inlandshamnar av internationell betydelse med anläggningar för hantering av avfall som samlas in ombord på fartyg. Investeringen ska omfatta uppförandet av mottagningsstationer för avfall i hamnarna i Slavonski Brod, Osijek och Vukovar för hantering av kommersiellt avfall.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Investering C1.4 R4-I1 – Upphandling av alternativbränsledrivna fordon för kollektivtrafik i städer och förorter

Syftet med investeringen är att modernisera kollektivtrafiken i städer och förorter av passagerare genom inköp av 70 nya fordon (el- och vätgasdrivna) och installation av nödvändig infrastruktur för att främja användningen av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon. Investeringen ska omfatta inköp av fordon för reguljär persontransport i städer och förortstrafik och bidra till en miljövänligare fordonspark (bussar) och tillhörande infrastruktur.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investering C1.4 R4-I2 – Modernisering av spårvagnsflottan

Investeringen syftar till att modernisera spårvagnsparken i städerna Osijek och Zagreb i syfte att tillhandahålla bättre och snabbare kollektivtrafik i städer och öka antalet passagerare som använder kollektivtrafik i städer, vilket ska bidra till att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn. Investeringen omfattar modernisering av spårvagnstrafiken genom förvärv av minst 30 moderna spårvagnar med låga eller semilåga golv upp till 27 meter långa i städerna Zagreb och Osijek.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investering C1.4 R5-I1 – Elektrifiering och miljöanpassning av marktjänst- och elförsörjningssystemet vid Zadars flygplats

Syftet med investeringen är att säkerställa ett miljövänligt system för marktjänster och energiförsörjning för luftfartyg och främja användningen av förnybara energikällor. Investeringen ska omfatta följande:

·Införande av fasta anslutningar för elförsörjning till stationära luftfartyg med nödvändig konstruktions- och säkerhetsanpassning (utan ökning av kapaciteten på plattan).

·Ersättning av dieseldriven mobil marktjänstutrustning med eldrivna enheter .

·Uppförande av ett solcellskraftverk på 610 kW och anslutning till det fasta strömförsörjningssystemet och laddningsstationer för eldriven mobil marktjänstutrustning.

Investeringen förväntas bidra till en minskning av växthusgaser, föroreningar och buller samt till ökad säkerhet och effektivitet i verksamheten.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 oktober 2024.

Investering C1.4 R5-I2 – Forskning, utveckling och produktion av nya mobilitetsfordon och stödinfrastruktur

Syftet med investeringen är att utveckla och genomföra ett nytt ekosystemprojekt för rörlighet i städer. Investeringen ska stödja projektets forsknings- och utvecklingsdel, dvs. den fas som markeras av slutförandet av den ursprungliga prototypen av helt självkörande elfordon och inledandet av arbetet med att utveckla kontrollprototyper. Det nya ekosystemet för rörlighet i städer ska omfatta tre nyckeldelar: I) ett helt självkörande elfordon som kan utföra alla dynamiska körfunktioner utan förarassistans med hjälp av artificiell intelligens, ii) utveckling och konstruktion av en specialiserad infrastruktur för självkörande och eldrivna fordon som är integrerade med kollektivtrafik i städer, och iii) utveckling av en programvaruplattform för att driva hela systemet.

Genomförandet av projektet i staden Zagreb förväntas avsevärt öka transportsäkerheten och samtidigt öka effektiviteten och minska trafikstockningarna. Projektet förväntas också uppnå betydande positiva miljöeffekter genom att minska de totala förorenande utsläppen från biltransporter, genom forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag i en koldioxidsnål ekonomi. Projektet ska också omfatta skapandet av ett digitaliserat system med utsläppsfria fordon, självkörande fordon och digitaliserad laddningsinfrastruktur. I samförstånd med staden Zagreb och kollektivtrafikoperatören ska 50 000 kuponger för resor med helt självkörande fordon tilldelas personer med funktionsnedsättning och/eller som har svårigheter att använda andra kollektiva transportmedel.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 mars 2026.

Investering C1.4 R5-I3 – Samfinansieringsprogram för inköp av nya fordon för alternativa bränslen och utveckling av infrastruktur för alternativa bränslen inom vägtransporter

Syftet med investeringen är att öka vägtransporternas energieffektivitet genom att minska beroendet av fossila bränslen. Verksamheten inom ramen för denna investering ska inriktas på att öka antalet fordon som drivs med alternativa bränslen (el eller vätgas) i Kroatien och bygga upp ett nätverk av laddningsstationer för fordon som drivs med alternativa bränslen. Denna verksamhet ska bidra till att minska de totala CO2-utsläppen och andra skadliga gaser, skapa nya arbetstillfällen vid produktion och installation av infrastruktur för alternativa bränslen och öka den kroatiska ekonomins utveckling och konkurrenskraft. Åtgärden består av två delåtgärder: I) samfinansieringen av inköp av minst 2 000 nya fordon som drivs med alternativa bränslen och ii) utveckling av infrastruktur för alternativa bränslen (1 300 laddningsstationer).

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

D.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
91	C1.4. R1	M	Ändringarna av väglagen	Ikraftträdande av ändringarna av väglagen				Q3	2021	Ändringarna i väglagen ska bland annat - Säkerställa driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem på hela unionens vägnät, motorvägar i och utanför städer, större och mindre vägar, samt olika konstruktioner, såsom tunnlar eller broar, och färjor. Underlätta gränsöverskridande utbyte av fordonsregistreringsuppgifter om fordon och ägare eller innehavare av fordon för vilka underlåtenhet att betala någon typ av vägtull har konstaterats i unionen, —Inkludera bestämmelser som främjar en ökning av infrastrukturen för cykeltrafik och fotgängartrafik. —Fastställ kriterier och villkor för täckning av kostnader för vägtullar. —Beakta undantagen från skyldigheten att betala avgifterna för byggrätten och rätten till servitut på allmän väg, genom att ta bort dessa undantag från lagstiftningen. Detta ska skapa lika villkor i fråga om sådana avgifter för alla företagare.
92	C1.4. R1	M	Det nationella trafiksäkerhetsprogrammet 2021–2030	Det nationella trafiksäkerhetsprogrammet 2021–2030 som antagits av den kroatiska regeringen				Q3	2021	Syftet med det nationella trafiksäkerhetsprogrammet 2021–2030, som utarbetats av inrikesministeriet i samarbete med sjö-, transport- och infrastrukturministeriet och andra fackministerier, ska vara att förbättra trafiksäkerheten i Kroatien.
93	C1.4. R1-I1	M	Nytt elektroniskt vägtullsystem	Nytt elektroniskt vägtullsystem i drift				Q4	2025	Investeringen ska, på motorvägar som drivs av Kroatiens motorvägar Ltd, införa ett nytt elektroniskt vägtullsystem som bygger på en lösning med fritt flöde i flera körfält (MLFF) utan att fordon stoppas med kontaktlösa betalningsmetoder, vilket ska avlägsna befintliga vägtullstationer, åtgärda tunga överbelastningar vid vägtullstationer under sommarperioden, effektivisera systemet genom elektroniska (kontaktlösa) betalningsmetoder och minska överdriven trafik på alternativa lokala vägar.
94	C1.4. R1-I2	T	Inrättande av ett funktionellt system för utövande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning i fråga om rörlighet		% (procentandel)	0	50	Q4	2023	Som en del av investeringen, som ska inrätta ett funktionellt system som gör det lättare för personer med funktionsnedsättning att ansöka om alla rättigheter till rörlighet på en plats och säkerställa en snabbare handläggning av ansökningar, ska ett enda dokument upprättas för att personer med funktionsnedsättning ska kunna använda det funktionella systemet och utöva samma rättigheter i hela Kroatiens territorium (elektroniskt invaliditetskort), och minst 50 % av de planerade korten ska utfärdas till personer med funktionsnedsättning som har rättigheter på mobilitetsområdet.
95	C1.4. R1-I3	M	Inrättande av ett välfungerande nationellt elektroniskt system för lagring och utbyte av uppgifter på vägtransportområdet	Ett välfungerande nationellt elektroniskt system för lagring och utbyte av uppgifter på vägtransportområdet har inrättats				Q2	2026	Ett välfungerande nationellt elektroniskt system för lagring och utbyte av uppgifter på väg ska inrättas i enlighet med förordning (EU) 2020/1056 om elektronisk godstransportinformation (eFTI-förordningen). Dessutom ska NSCP uppdateras i enlighet med detta när de tekniska specifikationerna för eFTI har antagits. Investeringen ska bidra till effektivare övervakning av vägtransporter och minskning av trafikstockningar, med en positiv inverkan på miljöfaktorer.
96	C1.4. R1-I4	M	Inrättande av ett välfungerande system för kontroll av rapportering av person- och godstransporter på väg	Ett välfungerande system för kontroll av rapportering av person- och godstransporter på väg inrättas				Q4	2024	Ett välfungerande system för kontroll av rapportering av person- och godstransporter på väg ska inrättas, som ska koppla samman data från färdskrivarens centrala behandlingssystem (SOTAH) och de nationella registren över färdskrivarkort och tillhörande uppgifter under överinseende av ministeriet för sjöfart, transport och infrastruktur.
97	C1.4. R1-I5	M	Utveckling av ett övervakningssystem för vägtransporter av farligt gods (e-ADR)	Ett välfungerande system för övervakning av vägtransporter av farligt gods (e-ADR)				Q4	2024	Systemet ska tillhandahålla en lösning för övervakning av vägtransporter av farligt gods genom införande av elektroniska transporttillstånd och fraktsedlar och genom tillämpning av spårningsteknik. Systemet ska inrättas i enlighet med förordning (EU) 2020/1056 om elektronisk godstransportinformation (eFTI-förordningen) och dess genomförandeakter och delegerade akter samt med annan tillämplig lagstiftning på området för transport av farligt gods på väg. Dessutom ska systemet uppdateras i enlighet med detta när de tekniska specifikationerna för eFTI har antagits.
98	C1.4. R2	M	Antagande av sektorspolitisk skrivelse	Den sektorspolitiska skrivelsen för järnvägssektorn som antagits av den kroatiska regeringen				Q2	2021	Den sektorspolitiska skrivelsen ska innehålla följande: i) Huvudmål ii) En översyn av de planerade förbättringarna, t.ex. professionalisering, insyn i verksamhet och förvaltning, och iii) en genomförandeplan för åtgärder och åtgärder för att reformera och modernisera järnvägssektorn, såsom Antagande av den strategiska ramen för järnvägssektorn, den nationella planen för utveckling av järnvägsinfrastruktur och den nationella förvaltningsplanen för järnvägsinfrastruktur och anläggningar för tjänster. Samt utveckling av järnvägstransporttjänster.
99	C1.4. R2	M	Den nationella planen för utveckling av järnvägsinfrastruktur och den nationella förvaltningsplanen för järnvägsinfrastruktur och serviceanläggningar	Den nationella planen för utveckling av järnvägsinfrastruktur och den nationella förvaltningsplanen för järnvägsinfrastruktur och serviceanläggningar som antagits av den kroatiska regeringen				Q4	2022	Den nationella planen för utveckling av järnvägsinfrastruktur ska fastställa vilka projekt och verksamheter som är nödvändiga för utvecklingen av järnvägsinfrastrukturen. Den nationella förvaltningsplanen för järnvägsinfrastruktur och serviceanläggningar ska fastställa projekt och verksamheter för förvaltning, organisering av reglering av järnvägstrafik och utveckling av järnvägstransporttjänster.
100	C1.4. R2	M	Omorganisation av järnvägsbolag och företagsledning	Omorganisering av järnvägsbolagens förvaltning och genomförd och slutförd verksamhet				Q4	2024	En omorganisation av förvaltningen av järnvägsföretag och av driften ska genomföras med hänsyn till det ökade ansvaret för förvaltning, underhåll, trafikledning och förvaltning av investeringsprojekt för infrastruktur, och för att optimera kostnaderna och persontrafiken.
101	C1.4. R2-I1	T	Elektrifierade dubbelspår byggda och ombyggda på avsnittet Dugo Selo – Novska, underavsnittet Kutina-Novska		Antal (km)	0	22	Q2	2026	Syftet med investeringen är att uppgradera och renovera det befintliga och bygga ett andra spår , för totalt 22 km , på järnvägssträckan Dugo Selo – Novska, underavsnittet Kutina-Novska , i syfte att bygga en elektrifierad dubbelspår längs hela den tidigare alleuropeiska korridoren X (RH1), som också ligger i stomnätet för det transeuropeiska transportnätet ( TEN-T ) och i järnvägskorridoren Alperna/västra Balkan. Bevis ska lämnas på att tillståndsförfarandena enligt MKB i enlighet med direktiv 2011/92/EU följs .
102	C1.4. R2-I2	T	Ombyggnad av tre stationer vid avsnittet Oštarije – Knin-Split		Nummer	0	3	Q4	2025	Som en del av renoveringen av järnvägslinjen Oštarije – Knin – Split, på sträckan Knin (exkluderad) – Split (ingår), ska investeringen rekonstruera stationerna Drniš, Perković, Labin Dalmatinski. Bevis ska lämnas på att tillståndsförfarandena enligt MKB i enlighet med direktiv 2011/92/EU följs .
103	C1.4. R2-I2	M	Fordonsbaserade och operativa signalinstallationer på avsnittet Oštarije – Knin – Split	Elektroniska signaleringssäkerhetsanordningar installerade och i drift på linjen Oštarije – Knin-Split				Q4	2025	Som en del av moderniseringen av avsnittet Oštarije – Knin-Split av järnvägslinjen ska elektroniska signaleringssäkerhetsanordningar som gör det möjligt att upprätta så kallat ömsesidigt beroende och central trafikledning installeras.
104	C1.4. R2-I3	T	Fem flaskhalsar undanröjs på avsnitt med nuvarande hastighetsbegränsningar på 60 km/h		Nummer	0	5	Q4	2025	Investeringen ska leda till att fem flaskhalsar avlägsnas på sträckor med en hastighetsbegränsning på 60 km/h. Bevis ska lämnas på att tillståndsförfarandena enligt MKB i enlighet med direktiv 2011/92/EU följs .
105	C1.4. R2-I4	T	Järnvägslinje för dubbelspår vid Zagreb Kustošija – ZG Zapadni kolodvor – Zagreb Glavni kolodvor med en längd av 3,4 km, ombyggd och uppgraderad		Antal (km)	0	3,4	Q4	2025	Tvåspårig järnvägslinje på sträckan Zagreb Kustošija – Zagreb Zapadni Kolodvor – Zagreb Glavni Kolodvor med en längd av 3,4 km ska rekonstrueras och moderniseras. Bevis ska lämnas på att tillståndsförfarandena enligt MKB i enlighet med direktiv 2011/92/EU följs .
106	C1.4. R2-I5	T	Bromsbelägg ersätts på 2 000 godsvagnar för att minska bullret.		Nummer	0	2 000	Q2	2026	Samfinansieringen av investeringar i eftermodifieringselement i godsvagnar ska resultera i installation av 2 000 bromsklossar i godsvagnar, vilket bidrar till att minska bullret inom järnvägstransportsektorn.
107	C1.4. R2-I6	T	Två prototyper av batteritåg som tillverkas och driftsprov påbörjas		Nummer	0	2	Q4	2024	Två prototyper av batteridrivna elektriska motortåg (BEMV) och batteridrivna motortåg (BMV) ska tillverkas.
108	C1.4. R2-I7	M	Uppgradering och drift av fordonsbaserade biljettsystem	Fordonsbaserade biljettsystem uppgraderade och operativa				Q4	2024	I delmålet fastställs den tidsfrist inom vilken ett välfungerande uppgraderat biljettsystem ska införas för 70 nya låggolvståg. Investeringen omfattar inköp av utrustning, installation, anpassning av systemet och underhåll.
109	C1.4. R3	M	Den nya lagen om reguljär trafik och kusttrafik	Ikraftträdande av den nya lagen om reguljära transporter och kusttransporter				Q3	2021	Den nya lagen om reguljär sjötransport och säsongsanpassad kustsjöfart ska förenkla de nuvarande administrativa förfarandena och skapa bättre förutsättningar för en effektivare drift av den offentliga kustsjöfarten genom att reglera bestämmelserna om verksamheten vid byrån för reguljära kustsjötransporter, särskilt i avsnittet om tillståndsgivning för statliga rutter, samt bättre användning och kontroll av it-system för kollektivtrafik (SEOP-systemet).
110	C1.4. R3	M	Den nya lagen om sjöfart och hamnar på inre vattenvägar	Ikraftträdande av den nya lagen om sjöfart och hamnar på inre vattenvägar				Q3	2021	Den nya lagen om inlandssjöfart och hamnar ska, om det är nödvändigt för att säkerställa navigationssäkerheten, göra det möjligt att identifiera särskilda risker inom (delar av) Kroatiens inre vattenvägssektorer.
111	C1.4. R3	M	Den nya lagen om marina områden och kusthamnar	Ikraftträdande av den nya lagen om marina områden och kusthamnar				Q4	2022	Den nya sjö- och kusthamnlagen ska omorganisera strukturen på det hamnsystem som är öppet för allmän trafik, vilket syftar till att säkerställa ett enhetligt genomförande av de rättsliga skyldigheterna att driva offentliga hamnar och rationalisera förvaltningskostnaderna.
112	C1.4. R3-I1	T	Moderniserade/ombyggda 2 kusthamnar öppna för allmän trafik		Nummer	0	2	Q4	2025	Resultatet ska vara två moderniserade/rekonstruerade kusthamnar som är öppna för allmän trafik, vilket ska öka kvaliteten på kollektivtrafiken, mottagningskapaciteten för fartyg i reguljära kustsjötransporter, öka passagerarsäkerheten, öka rörligheten, förbättra den övergripande livskvaliteten och säkerställa hållbar rörlighet. Bevis ska lämnas på att tillståndsförfarandena enligt MKB i enlighet med direktiv 2011/92/EU följs .
113	C1.4. R3-I2	T	Fartyg som drivs med alternativa bränslen och som drivs med el/solenergi		Nummer	0	6	Q2	2026	Investeringen ska modernisera flottan med 3 passagerarfartyg och 3 höghastighetspassagerarfartyg (katamaran) som drivs med el/solenergi, i syfte att förbättra kvaliteten på kollektivtrafiken och koppla samman öarna samtidigt som utsläppsfria fartyg används. Upphandlingen ska baseras på ett anbudsförfarande för förvärv/byggande av fartyg, som ska genomföras på grundval av ”design & bygge”. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Passagerarfartyg och katamaraner ska framför allt drivas med elektrisk solenergi.
114	C1.4. R3-I3	T	Ny kabelfärja ”Križnica” i drift över floden Drava i kommunen Pitomača		Nummer	0	1	Q4	2022	Denna investering ska leda till byggandet av en soldriven elkabel som förbinder fastlandet med ön Križnica och som är i drift med godkännande av det kroatiska fartygsregistret.
115	C1.4. R3-I4	T	Tre kommunala kajplatser för mottagning av avfall från fartyg		Nummer	0	3	Q2	2026	Tre hamnar av internationell betydelse ska utrustas med kommunala kajplatser för behandling av avfall som samlas in ombord på fartyg. För varje vattenväg kommer det att finnas en anläggning – för Sava i hamnen i Slavonski Brod, för Drava i hamnen i Osijek och för Donau i hamnen i Vukovar. Bevis ska lämnas på att tillståndsförfarandena enligt MKB i enlighet med direktiv 2011/92/EU följs .
116	C1.4. R4-I1	T	70 bussar som drivs med alternativa bränslen (el och vätgas) upphandlas och tas i bruk		Nummer	0	70	Q4	2025	Investeringen ska modernisera bussparken i syfte att förbättra kvaliteten på tillhandahållandet av kollektivtrafiktjänster genom förvärv av 70 nya fordon som drivs med alternativa bränslen (eldrivna eller vätgasdrivna) och installation av nödvändig infrastruktur för att främja användningen av utsläppsfria fordon och minska CO2-utsläppen från befintliga fordonsparker.
117	C1.4. R4-I2	T	30 spårvagnar upphandlade för kollektivtrafik		Nummer	0	30	Q4	2025	Denna investering ska modernisera spårvagnsparken för att höja kvaliteten på tillhandahållandet av kollektivtrafiktjänster.
118	C1.4. R5-I1	T	Införande av ett helt elektrifierat och grått marktjänstsystem för luftfartyg på Zadars flygplats		Nummer	0	1	Q4	2024	Införande av ett helt elektrifierat och varmt marktjänstsystem för luftfartyg, vilket omfattar i) Införande av fasta anslutningar för elförsörjning till stillastående luftfartyg med nödvändig konstruktions- och säkerhetsanpassning (utan ökning av kapaciteten på plattan). ii) Utbyte av dieseldriven mobil marktjänstutrustning med eldrivna enheter. iii) Uppförandet av ett solcellskraftverk på 610 kW. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Projektet ska framför allt genomföras utan att kapaciteten för plattan ökas och all mobil marktjänstutrustning som drivs med dieselbränsle ska ersättas med elektriskt drivna enheter. Det ska styrkas att projektet inte har någon betydande inverkan på de berörda Natura 2000-områdenas integritet.
119	C1.4. R5-I2	T	Verifiering av prototyper för helt självkörande och eldrivna fordon och relevant provning		Nummer	0	60	Q1	2024	Produktion av kontrollprototyper, inbegripet utveckling av den erforderliga plattformen för självkörande elfordon och batterisystem, provning av prototyper och provning av självkörande system ska slutföras.
120	C1.4. R5-I2	M	Ny lagstiftning om självkörande fordon	Ikraftträdande av den nya lagstiftningen om självkörande fordon				Q2	2024	Den nya lagstiftningen om självkörande fordon ska bland annat omfatta följande: Utveckling av ett nationellt provningsförfarande för autonom körning. Anpassning av nationell trafiksäkerhetslagstiftning för att möjliggöra självkörande fordon i trafik. Anpassning av nationella regler för typgodkännande av fordon. Anpassning av säkerhetsbestämmelserna för passagerare för att möjliggöra persontransport med självkörande fordon. Anpassning av den nationella försäkringslagstiftningen för att möjliggöra försäkring av självkörande fordon och tjänster.
121	C1.4. R5-I2	T	Stöd till forskning och utveckling av ett nytt ekosystemprojekt för rörlighet i städer		Antal (euro)		197 093 370	Q4	2025	Stödet ska endast beviljas för projektets forsknings- och utvecklingsdel, dvs. för den fas som markeras av slutförandet av den ursprungliga prototypen av helt självkörande elfordon och påbörjandet av arbetet med att utveckla kontrollprototyper, som ska ha alla egenskaper hos det slutliga fordonet. Stödet avser därför tillämpad forskning, särskilt industriell forskning och experimentell utveckling.
122	C1.4. R5-I2	M	Helt självkörande och eldrivna fordon som är anpassade till behoven hos passagerare med funktionshinder och en specialiserad infrastruktur	Helt självkörande och eldrivna fordon som är anpassade till funktionshindrade passagerares behov och en specialiserad infrastruktur som fungerar med alla installerade funktioner.				Q4	2025	En specialiserad infrastruktur för helt självkörande och eldrivna fordon ska vara fullt funktionsduglig med alla installerade funktioner, vilket gör det möjligt att driva helt självkörande nya elfordon som så långt det är möjligt är anpassade till funktionshindrade passagerares behov (stora skjutdörrar som gör det lättare att komma in i fordonet och ett bagageutrymme som kan rymma rullstolar).
123	C1.4. R5-I2	T	50 000 checkar för resor med helt självkörande fordon som kostnadsfritt beviljas personer med funktionsnedsättning och som är giltiga i minst 5 år efter utfärdandet.		Nummer	0	50 000	Q1	2026	Efter byggandet av nya helt självkörande fordon ska 50 000 gratis körkuponger, giltiga i minst 5 år efter utfärdandet, tilldelas personer med funktionsnedsättning och/eller som har svårigheter att använda andra kollektivtransportmedel, i samförstånd med staden Zagreb och kollektivtrafikoperatören.
124	C1.4. R5-I3	T	Samfinansierade inköp av 2 000 vägfordon som drivs med alternativa bränslen (el eller väte)		Nummer	0	2 000	Q2	2026	Efter offentliggörandet och genomförandet av tilldelningsbeslutet ska 2 000 nya fordon som drivs med alternativa bränslen (el eller väte) medfinansieras.
125	C1.4. R5-I3	T	Medfinansierat uppförande av 1 300 laddningsstationer		Nummer	0	1 300	Q2	2026	Efter offentliggörandet och genomförandet av tilldelningsbeslutet ska 1 300 laddningsstationer samfinansieras och byggas.

E. DEL 1.5: FÖRBÄTTRA UTNYTTJANDET AV NATURRESURSER OCH STÄRKA LIVSMEDELSKEDJAN

Denna del av Kroatiens plan för återhämtning och resiliens syftar till att öka livsmedelstryggheten och den kroatiska jordbrukslivsmedelssektorns konkurrenskraft.

Delen ska omfatta följande: I) Inrättande av ett nätverk av logistisk infrastruktur för att stärka produktionskedjan inom frukt- och grönsakssektorn. II) inrättande av ett system för omstrukturering och konsolidering av jordbruksmark. Utveckla digitala lösningar inom jordbrukssektorn. Och iv) förbättra systemen för livsmedelsdonationer.

Delen ska bidra till att ta itu med den landsspecifika rekommendationen om behovet av att vidta alla nödvändiga åtgärder och reagera effektivt på pandemin, stödja ekonomin och stödja återhämtningen (de landsspecifika rekommendationerna 1 och 2020). ”Om behovet av att stärka tillgången till digitala tjänster” ( landsspecifik rekommendation 2, 2020) och om prioritering av genomförande och finansiering av offentliga och potentiellt offentlig-privata investeringsprojekt för att stödja ekonomins återhämtning ( landsspecifika rekommendationerna 3 och 2020).

E.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C1.5. R1 – Inrättande av ett nätverk av logistikinfrastruktur för att stärka produktionskedjan inom frukt- och grönsakssektorn

Syftet med reformen är att organisera och koppla utbudet av småbruk genom producentorganisationer för att uppmuntra sammanslagning, samarbete, utbyte av erfarenheter och kunskap. Reformen förväntas förbättra jordbrukarnas ställning i leveranskedjorna, särskilt inom frukt- och grönsakssektorn, och bidra till utvecklingen av produkter med större mervärde. Reformen ska omfatta antagandet av det operativa programmet för att stärka den kroatiska regeringens kapacitet på marknaden för frukt och grönsaker för perioden 2021–2026.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Investeringar C1.5. R1-I1 – Uppbyggnad och utrustning av logistik- och distributionscentraler för frukt och grönsaker

Syftet med investeringen är att förbättra konkurrensen inom sektorn genom att bygga upp och utrusta en logistik- och distributionsinfrastruktur för frukt och grönsaker. Distributionscentralen ska ha en kapacitet på minst 3 000 ton lagerutrymme och skräddarsytt logistikutrymme och upp till en maximal kapacitet på 12 000 ton lagerutrymme och skräddarsytt logistikutrymme. De uppbyggda logistikdistributionscentrumen ska använda förnybara energikällor och bidra till att minska livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Investering: C1.5. R1-I2 Stärka producenternas ställning och synlighet i livsmedelskedjan

Investeringen syftar till att förbättra producentorganisationernas styrning och ekonomiska hållbarhet och göra det möjligt för producenterna att spela en viktigare roll i styrnings- och ägarstrukturen för logistik- och distributionscentrum. Investeringen ska omfatta utbildning av producentorganisationer på förvaltnings- och finansområdet. Investeringen ska också omfatta ett märkningssystem för frukt och grönsaker i syfte att ge lokala och regionala producenter ett bättre erkännande och förbättra kvalitetssäkringen av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Reform C1.5. R2 – Förbättra systemen för omstrukturering och konsolidering av jordbruksmark

Syftet med reformen är att underlätta konsolideringsförfaranden och kontinuerlig övervakning av jordbruksmark, vilket ska skapa förutsättningar för tillämpning av moderna jordbruksmetoder, för att bygga infrastruktur (såsom nät av åkervägar och avgränsningskanaler) och för att hantera rättsliga egendomsförhållanden på jordbruksmark. Reformen ska bidra till en effektivare användning av jordbruksmark inom jordbruket, öka jordbruksproduktionens produktivitet och hållbarhet, med fokus på att bevara miljön och förbättra livet i landsbygdsområden. Som en del av reformen träder den nya lagen om konsolidering av jordbruksmark i kraft.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 mars 2026.

Investeringar C1.5. R2-I1 – Konsolidering av jordbruksmark

Syftet med investeringen är att skapa förutsättningar för tillämpning av moderna jordbruksmetoder genom att konsolidera jordbruksmark, vilket ska göra det lättare och effektivare att få tillgång till mark genom att bygga infrastruktur (t.ex. ett nätverk av åkervägar och avgränsningskanaler).

Investeringen ska bidra till bättre vattenförvaltning och vattenhushållning, förebyggande av jorderosion och försurning, bevarande av luft, utformning och landskapsskydd samt ökad sysselsättning, med direkta och indirekta effekter på förnyelse av landsbygden.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 mars 2026.

InvestmentC1.5. R2-I2 – Programmet för övervakning av jordbruksmark

Investeringen syftar till att säkerställa förutsättningarna för ett effektivt skydd av jordbruksmark, fortsatt tillgång till de uppgifter som krävs för att bedöma markens tillstånd och genomförandet av politiken för hållbar förvaltning, genom fältforskning och genomförande av det geografiska informationssystemet (GIS). Investeringen ska omfatta upprättande och genomförande av ett program för permanent övervakning av jordbruksmarkens skick för att stödja en systematisk och planerad förvaltning av denna resurs. Programmets resultat ska också göra det möjligt att identifiera krisområden där marken är utsatt för hot enligt definitionen i kommissionens temainriktade strategi för markskydd och ligga till grund för en effektivare markskyddspolitik samt en hållbar jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitik.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2025.

Reform C1.5. R3 – Den digitala omvandlingen av jordbruket

Syftet med reformen är att göra offentliga tjänster inom jordbrukssektorn mer tillgängliga för jordbrukare genom att digitalisera dessa tjänster och samtidigt minska den administrativa bördan. Reformen ska omfatta inrättandet av en samordningsenhet som ska planera och övervaka genomförandet av alla investeringar och säkerställa att fastställda mål uppnås: Digitaliserade offentliga tjänster, driftsplattform för smart jordbruk och allmänt tillgängligt informationssystem för spårbarhet.

Reformen förväntas bidra till att öka jordbruksproduktionen, säkerställa jordbruksprodukternas kvalitet och spårbarhet och säkerställa tillämpningen av jordbruksmetoder som är långsiktigt hållbara för klimatet och miljön.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investeringar C1.5. R3-I1 – Utveckling av digitala offentliga tjänster

Målet med denna investering är den digitala omvandlingen av minst 30 offentliga jordbruksrelaterade tjänster. Investeringen ska bland annat omfatta utarbetandet av handlingsplanen för digital omvandling, som ska ligga till grund för registrering av alla jordbrukstjänster som ska digitaliseras. Minst 30 offentliga tjänster som ska registreras i handlingsplanen ska digitaliseras och göras tillgängliga för stödmottagarna. Investeringen ska minska behovet av personliga tjänster och bidra till att skapa digitala offentliga tjänster för jordbrukare.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 september 2025.

Investeringar C1.5. R3-I2 – Smart jordbruk

Syftet med investeringen är att stödja den digitala omvandlingen av Kroatiens jordbrukssektor genom att inrätta ett system för förvaltning av jordbruksproduktionen. Genom att erbjuda aktuell, strukturerad och aktuell information direkt från fält och jordbruk, och med lämpligt expertstöd och tillämpning av principen om hållbar produktion, ska plattformen för smart jordbruk vara ett verktyg för att uppnå målen i den framtida gemensamma jordbrukspolitiken. Investeringen ska göra det lättare och mer motståndskraftigt för användarna att bedriva verksamhet, förbättra tillgängligheten, synligheten och insynen i de program och projekt som genomförs av jordbruksministeriet samt kvaliteten på offentliga tjänster och professionellt stöd från jordbruksministeriet.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investeringar C1.5. R3-I3 – Spårbarhetssystem

Syftet med investeringen är att ytterligare främja hållbart jordbruk, särskilt för små lokala producenter, och att ytterligare informera konsumenterna om vikten av och tillgången till hållbara produkter på lokal nivå i hela Kroatien. Investeringen förväntas ha en positiv inverkan på landsbygdsutvecklingen i ett antal lokalsamhällen och bidra till att öka konsumenternas förtroende för lokalt producerade och hållbara livsmedelsprodukter. Investeringen ska omfatta inrättandet av ett nationellt informationssystem för spårbarhet som ska vara tillgängligt för allmänheten.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 september 2023.

Reform C1.5. R4 — Förbättra systemen för livsmedelsdonationer

Syftet med reformen är att främja den cirkulära ekonomin inom jordbruks- och livsmedelssektorn, minska matsvinnet och öka livsmedelstryggheten för de fattigare genom att förbättra systemet för livsmedelsdonationer. Reformen ska omfatta inrättandet av en livsmedelsbank, förstärkning av infrastrukturkapaciteten hos mellanhänder i livsmedelskedjan, lanseringen av en onlineplattform för förebyggande av livsmedelsslöseri , uppgradering av it-systemet för livsmedelsdonationer, ingående av frivilliga avtal om förebyggande av livsmedelsslöseri mellan relevanta myndigheter och intressenter i livsmedelskedjan, den akademiska världen, forskarsamhället och det civila samhällets organisationer samt genomförande av en informations- och utbildningskampanj om förebyggande av livsmedelsslöseri och livsmedelsdonationer.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2023.

Investeringar C1.5. R4-I1 – Infrastrukturutrustning för livsmedelsbanker och mellanhänder i livsmedelskedjan

Syftet med investeringen är att stärka infrastrukturkapaciteten hos mellanhänder i kedjan för livsmedelsdonationer och livsmedelsbanken för att skapa de grundläggande förutsättningarna för att öka mängden donerade livsmedel och därigenom bidra till att minska livsmedelsslöseriet och öka livsmedelstryggheten för fattigare befolkningsgrupper. Investeringen ska omfatta genomförandet av stödsystem för infrastruktur för livsmedelsbanker och mellanhänder i kedjan för livsmedelsdonationer, som har utvecklats av jordbruksministeriet och antagits av den kroatiska regeringen.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2023.

E.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
126	C1.5. R1	M	Det operativa programmet för att stärka marknadskapaciteten inom sektorn för frukt och grönsaker för perioden 2021–2026	Den kroatiska regeringens beslut om antagande av det operativa programmet för att stärka frukt- och grönsakssektorns marknadskapacitet för perioden 2021–2026 träder i kraft.				Q4	2021	För att genomföra den åtgärd som främst syftar till att stärka producentorganisationernas roll och förvaltningskapacitet i produktions- och saluföringskedjan för frukt och grönsaker ska det operativa programmet för att stärka marknadskapaciteten inom sektorn för frukt och grönsaker för perioden 2021–2026 antas av den kroatiska regeringen. Den ska omfatta genomförandet av följande åtgärder: i) Uppbyggnad och utrustning av logistikcenter för distribution av frukt och grönsaker och ii) förstärkning av producenternas ställning och erkännande i leveranskedjan för frukt och grönsaker.
127	C1.5. R1-I1	T	Ett logistikdistributionscentrum (LDC) byggt och operativt		Nummer	0	1	Q4	2023	Det uppbyggda logistikdistributionscentrumet ska omfatta en renoveringsdel avsedd för mottagning av produkten, rengöring, tvätt, sortering och förpackning, samt en lagringsdel med lämplig mottagnings- och lagringskapacitet under kylning och långtidslagring och en viss bearbetningsnivå för produkten. Primär bearbetning av frukt och grönsaker planeras för att använda produkter av icke-standardiserad kvalitet och på så sätt undvika matsvinn (slöseri). De minst utvecklade ländernas lagringskapacitet ska vara minst 3 000, dock högst 12 000 ton. Åtgärden avser uppförandet av en ny byggnad, med en primärenergiefterfrågan (PED) som är minst 20 % lägre än nära-nollenergibyggnaden.
128	C1.5. R1-I1	T	Minst tre logistikdistributionscentrum har byggts och tagits i drift.		Nummer	0	3	Q1	2026	Det 3 installerade centrumet för distribution av logistik ska omfatta en renoveringsdel avsedd för mottagning av produkten, rengöring, tvätt, sortering och förpackning, samt en lagringsdel med lämplig mottagnings- och lagringskapacitet under kylning och långtidslagring samt en viss bearbetningsnivå för produkten. Primär bearbetning av frukt och grönsaker planeras för att använda produkter av icke-standardiserad kvalitet och på så sätt undvika matsvinn (slöseri). Lagringskapaciteten för varje minst utvecklat land ska vara minst 3 000 och högst 12 000 ton. Åtgärden avser uppförandet av en ny byggnad, med en primärenergiefterfrågan (PED) som är minst 20 % lägre än nära-nollenergibyggnaden.
129	C1.5. R1-I2	T	Utbildning för producentorganisationer		Nummer	0	3	Q2	2026	Minst 3 producentorganisationer (PO) med minst 15 personer ska genomgå utbildning på området förvaltning och finansiering av producentorganisationer som är kopplade till det logistiska distributionscentrumet. Utbildning i förvaltning och ekonomi ska genomföras för att göra det möjligt för producentorganisationerna att spela en central roll i producentorganisationen, förbättra sin ställning när det gäller gemensam marknadspenetration och förbättra styrningen och ägarstrukturen i logistikdistributionscentren.
130	C1.5. R1-I2	T	System för märkning av frukt och grönsaker		Nummer	0	1	Q2	2026	Ett system för att skapa igenkännliga etiketter på frukt- och grönsaksmarknaden ska utvecklas i samarbete med jordbruksministeriet och Kroatiens jordbruks- och livsmedelsbyrå. Systemet ska vara frivilligt och komplettera det kvalitetssystem som redan utvecklats av jordbruksministeriet. Det utvecklade systemet förväntas ge bättre erkännande till lokala och regionala producenter och förbättra kvalitetssäkringen av jordbruksbaserade livsmedelsprodukter.
131	C1.5. R2	M	Ny lag om konsolidering av jordbruksmark	Ikraftträdande av den nya lagen om konsolidering av jordbruksmark				Q1	2022	Den planerade nya lagen om konsolidering av jordbruksmark ska bland annat • Införa villkor för att förenkla konsolideringsprocessen, • Minska antalet deltagande organ, • Förkorta den tid som krävs för att genomföra verksamheten inom ramen för tilldelningen, • Tillämpa informationsteknik och ansluta sig till befintliga och nya databaser för olika intressenter, samtidigt som man skapar en databas för markkvalitet.
132	C1.5. R2-I1	T	18 000 hektar jordbruksmark konsoliderad		Nummer	0	18 000	Q1	2026	En konsolidering av 18 000 hektar jordbruksmark ska möjliggöra enklare och effektivare tillgång till mark genom uppförande av infrastruktur (såsom ett nät av åkervägar och avgränsningskanaler), samtidigt som bestämmelserna i artikel 6.3 i habitatdirektiv 92/43/EEG och tillståndsförfarandena enligt MKB i enlighet med direktiv 2011/92/EU respekteras. Det ska också bidra till bättre vattenförvaltning och vattenhushållning, förebyggande av jorderosion och försurning, bevarande av luft, utformning och landskapsskydd samt ökad sysselsättning, med direkta och indirekta effekter på förnyelse av landsbygden.
133	C1.5. R2-I2	T	Uppgradering av det operativa informationssystemet för övervakning av jordbruksmark och inrättande av 90 permanenta stationer för övervakning av jordbruksmarkens skick		Nummer	0	90	Q2	2025	Uppgraderingen av informationssystemet för övervakning av jordbruksmark ska göra det möjligt att uppnå realistiska och jämförbara parametrar som ligger till grund för en systematisk och planerad förvaltning av jordbruksmark. Minst 90 stationer ska inrättas som en del av det uppgraderade systemet för övervakning av jordbruksmarkens tillstånd ska fördelas över hela Kroatiens territorium för att täcka alla delregioner så att de i så stor utsträckning som möjligt representerar deras agroekologiska förhållanden.
134	C1.5. R3	M	Inrättande av en enhet för genomförande och förvaltning av digitala omvandlingsprojekt vid jordbruksministeriet	Jordbruksministerns beslut att inrätta en enhet för genomförande och förvaltning av digitala omvandlingsprojekt vid jordbruksministeriet				Q4	2021	Den inrättade enheten ska i samarbete med de berörda myndigheterna (utbetalningsstället, det kroatiska jordbruks- och livsmedelsorganet och centralkontoret för utveckling av det digitala samhället) planera och övervaka genomförandet av alla investeringar för att säkerställa att följande uppnås: Minst 30 digitaliserade offentliga tjänster, en fungerande plattform för smart jordbruk och ett allmänt tillgängligt informationssystem för spårbarhet.
135	C1.5. R3-I1	T	Digitalisering av minst 30 offentliga tjänster inom jordbruket som förtecknas i handlingsplanen för digital omvandling av offentliga jordbrukstjänster		Nummer	0	30	Q3	2025	Handlingsplanen för digital omvandling ska ligga till grund för registrering av alla jordbrukstjänster som ska digitaliseras. Handlingsplanen ska innehålla en modell och en omvandlingsprocess för varje registrerad allmännyttig tjänst. Minst 30 offentliga tjänster som ska registreras i handlingsplanen och stödjas inom ramen för Kroatiens plan för återhämtning och resiliens ska digitaliseras och göras tillgängliga för stödmottagarna. I handlingsplanen ska anges vilka enskilda offentliga tjänster som ska digitaliseras genom genomförandet av projektet. Minst 30 tjänster ska digitaliseras och göras tillgängliga för stödmottagarna.
136	C1.5. R3-I2	M	Inrättande av en plattform för smart jordbruk	En fullt fungerande plattform för smart jordbruk, inbegripet centralisering av infrastruktur, tillgång till alla uppgifter om jordbruksproduktion och tillgång till plattformar.				Q4	2025	En plattform för smart jordbruk ska vara fullt operativ och tillgänglig för stödmottagarna. Plattformen för smart jordbruk ska, genom att erbjuda aktuell, strukturerad och aktuell information direkt från fält och jordbruk, och med lämpligt expertstöd och tillämpning av hållbarhetsprincipen, lägga grunden för en effektiv, lönsam och hållbar Kroatiens jordbrukssektor. Plattformen ska ha potential att minska jordbrukets ekologiska fotavtryck (t.ex. minimerad eller platsspecifik användning av insatsvaror, såsom gödningsmedel och bekämpningsmedel, i precisionsjordbruk ska minska urlaknings-/potentiella föroreningsproblem samt utsläppen av växthusgaser).
137	C1.5. R3-I3	M	Inrättande av ett informationssystem för spårbarhet	Informationssystemet för spårbarhet är i drift och tillgängligt för allmänheten.				Q3	2023	Det planerade informationssystemet för spårbarhet ska göra det möjligt att bättre informera konsumenterna i form av övervakning av jordbruks- och livsmedelsprodukters spårbarhet. Systemet ska vara frivilligt och ska användas för att harmonisera och underlätta spårning av information, underlätta affärsverksamhet och tillhandahålla information till konsumenterna via QR-kod. Systemet ska vara utformat så att det kopplas till andra e-system och kontinuerligt uppdaterar informationen om spårbarhet. Systemet ska också kunna registrera information om handlare och mellanhänder som aldrig kan komma i fysisk kontakt med produkten.
138	C1.5. R4	M	Onlineplattformen för förebyggande av livsmedelsslöseri och uppgraderingen av it-systemet för livsmedelsdonationer	Onlineplattformen för förebyggande av livsmedelsslöseri och uppgradering av den tekniska lösningen för it-systemet för livsmedelsdonationer är i drift och tillgänglig för allmänheten.				Q2	2022	Onlineplattformen för förebyggande och minskning av livsmedelsavfall ska lanseras för att sprida bästa praxis, öka medvetenheten och utbilda om frågan om matsvinn och livsmedelsdonationer. It-systemet för livsmedelsdonationer, som redan är i drift, ska uppgraderas med nya funktioner, där möjligheten till regional styrning av systemet och statistisk representation av uppgifter belyses.
139	C1.5. R4-I1	M	Stödsystem för infrastruktur för livsmedelsbanker och mellanhänder i livsmedelskedjan	Stödsystem för infrastruktur för livsmedelsbanker och mellanhänder i livsmedelskedjan som genomförs och medel som betalas ut				Q4	2023	Stödsystemet ska tas i bruk efter en offentlig ansökningsomgång och kontrakt ska ingås, genom utbetalning av medel, som ska användas för uppförande och renovering av lagringsanläggningar, lagerutrustning och möbler, kyl- och livsmedelslagringsutrustning, gaffeltruckar, kylfordon, fordon och it-utrustning.

F. DEL 1.6: UTVECKLA HÅLLBAR, INNOVATIV OCH MOTSTÅNDSKRAFTIG TURISM

Covid-19-pandemin har haft en mycket negativ inverkan på turismsektorn både globalt och i Kroatien. Turismen utgör en strategisk verksamhet i Kroatien och står för 11,4 % av BNP och 2020 minskade antalet nätter med 55 % jämfört med föregående år. Mot bakgrund av dessa effekter av krisen och ändrade förväntningar på efterfrågan är syftet med detta mål i Kroatiens plan för återhämtning och resiliens att omvandla och modernisera turismsektorn och samtidigt öka dess konkurrenskraft, hållbarhet och motståndskraft genom att uppnå följande övergripande mål:

-Öka turismsektorns motståndskraft och hållbarhet genom att stödja den gröna och digitala omställningen.

-Bidra till turismsektorns återhämtning från covid-19-krisen genom att förbättra inkvarteringskapaciteten och den sociala och territoriella sammanhållningen.

-Öka den cirkulära ekonomin inom turismen och främja ansvarsfull konsumtion och öka turismens indirekta effekter på relaterad verksamhet.

Delen stöder åtgärder för att hantera den landsspecifika rekommendationen om att minska de mest betungande skatteliknande avgifterna (landsspecifik rekommendation 4, 2019), vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt hantera pandemin (landsspecifik rekommendation 1, 2020) och tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen (landsspecifik rekommendation 3, 2020).

Denna del bidrar också till de mål som anges i de andra delkomponenterna i denna plan, särskilt C1.5. Förbättra användningen av naturresurser och stärka livsmedelskedjan och C2.3.Den digitala omvandlingen av samhället och den offentliga förvaltningen.

F.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

C1.6.R1 Att stärka turismsektorns motståndskraft och hållbarhet

Reformen syftar till att inrätta en effektiv organisatorisk och rättslig ram för att hantera utvecklingen av hållbar turism genom att utarbeta turismlagen, 2030 års strategi för hållbar utveckling av turismen, den nationella planen för hållbar utveckling av turismen senast 2027 och den strategiska miljöbedömningen.

Reformen ska omfatta följande:

-Ytterligare administrativa och skatteliknande lättnader för turismsektorn.

-Ytterligare ändringar av den rättsliga ramen som kommer att möjliggöra en bättre förvaltning av utvecklingen av turismen och samtidigt uppmuntra företagsinvesteringar i innovation.

-Utveckla en ny modell för turism som erbjuder mer diversifierade turistprodukter, bidrar till turismentreprenörernas gröna och digitala omställning och säkerställer efterlevnad av principerna för den cirkulära ekonomin.

-Minska antalet operativa förfaranden som ska bidra till att göra det lättare, snabbare och billigare att starta turistföretag.

En operationalisering av reformen av turismledningssystemet planeras också genom investeringar C.2.3.R3 I15 – Inrättande av lösningar för turisttillämpningar i syfte att administrativt hjälpa entreprenörer och omvandla turismmodellen mot hållbarhet. Reformen kommer att genomföras i enlighet med principen om offentligt samråd och involvera ett brett spektrum av berörda parter i det övergripande ekosystemet för turism, däribland entreprenörer, branschorganisationer och akademiker.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2023.

C1.6.R1-I1 Regional diversifiering och specialisering av Kroatiens turism genom investeringar i utveckling av turistprodukter med högt mervärde

Denna investering ska omfatta ekonomiskt stöd i form av bidrag för att utveckla, anpassa och uppgradera infrastruktur för offentlig turism i hela Kroatien i syfte att öka energieffektiviteten och andelen förnybara energikällor, stödja grön och digital omställning och samtidigt främja turismprodukter som kan generera ett större mervärde i enlighet med principerna för den cirkulära ekonomin.

Ett annat mål med denna investering är att minska överturismen i de mest utvecklade turistområdena genom att öka attraktionskraften hos mindre utvecklade turistmål, höja resmålens kvalitet och möjliggöra längre säsonger, främja hållbara former av turism och utveckla turisminfrastrukturen.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

C1.6.R1-I2 Att stärka entreprenörers konkurrenskraft och främja den gröna och digitala omställningen inom turismsektorn

Syftet med denna investering är att bidra till utvecklingen av hållbar turism genom den gröna och digitala omställningen genom att genomföra gröna projekt, såsom ökad energieffektivitet, användning av förnybara energikällor och den cirkulära ekonomin, användning av innovation och digital teknik samt utveckling av miljövänliga turistprodukter och resurseffektivitet.

Finansieringen ska fördelas på grundval av Kroatiens utvecklingsindex för turism så att investeringar i mindre utvecklade turistområden prioriteras. Dessutom förväntas dessa investeringar öka turismens sociala hållbarhet genom att uppmuntra privata investeringar som bidrar till ökad sysselsättning i lokalsamhällena.

Investeringen kommer att vara slutförd senast den 31 december 2025.

C1.6.R1-I3 Stärkande systemkapacitet för motståndskraftig och hållbar turism

Syftet med investeringen är att stärka motståndskraften hos humankapitalet inom turismsektorn genom utbildningsprogram som är särskilt utformade för arbetsmarknadens behov, med fokus på digital, grön och förvaltningsmässig kompetens.

Investeringens huvudsakliga verksamhet ska omfatta utformning av utbildningsprogram som svarar mot arbetsmarknadens behov, särskild utbildning för arbetsgivare, utbildning av studenter och arbetslösa samt utbildning av personal inom statsförvaltningen och länsstyrelserna för att bättre förvalta hållbar turism.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

F.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
140	C1.6. R1	M	Scenarioanalys som en del av strategin för hållbar utveckling av turismen 2030	Utveckla scenarioanalysen				Q4	2021	Den scenarioanalys som tas fram som en del av processen för strategiutveckling ska ligga till grund för mobiliseringen av de investeringar som avses i denna delkomponent. Scenarioanalysen ska leda till en prognos av utvecklingsriktningen på nationell och regional nivå i samråd med viktiga aktörer inom sektorn.
141	C1.6. R1	M	Antagande av Kroatiens regerings strategi för utveckling av hållbar turism senast 2030	Bestämmelse om ikraftträdandet av strategin för hållbar turism senast 2030				Q3	2022	Som en del av denna reform kommer processen för att omvandla utvecklingsmodellen för turism till hållbarhet att genomföras genom utvecklingen av strategin för hållbar turism fram till 2030, med avseende på socioekonomisk hållbarhet, miljömässig och territoriell hållbarhet. Strategin, som är en långsiktig strategisk planering av nationell betydelse, kommer också att ägna särskild uppmärksamhet åt markanvändningsfrågorna hittills, dvs. överturism på enskilda destinationer, som ett av de viktigaste problemen för turismens utveckling. Strategin kommer också att ge svar på hur man bättre kan främja minskningen av den ojämna regionala utvecklingen i Kroatien.
142	C1.6. R1	M	Upprättande av Kroatiens satellitkonto för hållbar turism	Bestämmelse om ikraftträdandet av satellitkontot för hållbar turism				Q3	2023	Systemet för satelliträkenskaper för hållbar turism ska skapa förutsättningar för förvaltning och övervakning av turismens utveckling genom fastställda indikatorer för hållbar turism på både nationell och regional nivå. Satellitkontot ska bli ett verktyg för förvaltning av den allmänna politiken. Insamling och sammanställning av uppgifter kommer att harmoniseras med det europeiska indikatorsystemet för turism (ETIS) och de begrepp, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler som ingår i miljöredovisningssystemet (SEEA). För att förbättra effektiviteten i den regionala turismpolitiken kommer ett regionalt turism-hållbart satellitkonto att inrättas, med tillägg av särskilda indikatorer för turistverksamhet på destinationsnivå som anpassats för att signalera eventuell överturism. Data och analyser ska ligga till grund för både offentlig och privat planering och bli ett relevant verktyg för politisk styrning.
143	C1.6. R1	M	Turismakten om inrättande av en ram för övervakning och utveckling av turistnäringen	Lagen om turism träder i kraft				Q4	2023	Turismlagen ska tillhandahålla en ram för övervakning och utveckling av turistnäringen genom inrättande av ett system för övervakning och analys av data, ett system för incitament, övervakning och analys av investeringar, fastställande av viktiga aktörers roll i utvecklingen av turism och samarbete mellan olika avdelningar samt fastställande av indikatorer och standarder för att säkerställa turismens hållbarhet (särskilt gröna och digitala standarder).
144	C1.6. R1-I1	M	Lansera offentliga ansökningsomgångar för grön och digital omställning av befintlig infrastruktur för offentlig turism och utveckling av infrastruktur för offentlig turism bortom de viktigaste turist- och kustområden	Offentliggörande av upphandlingsdokument för grön och digital omställning av befintlig offentlig turisminfrastruktur och utveckling av offentlig turisminfrastruktur bortom de viktigaste turist- och kustområden				Q3	2022	I anbudsunderlaget ska det anges att investeringarna ska inriktas på projekt som kan öka turistinfrastrukturens gröna och digitala kvalitet och minska miljöpåverkan och följaktligen koncentrationen av gäster under säsongen. I de viktigaste turist- och kustområden ska enligt indexet för utveckling av turism endast investeringar i den gröna och digitala omställningen av befintlig turisminfrastruktur och upp till 29 623 731 EUR av investeringens totala budget berättiga till bidrag till hållbar förvaltning av resmål, vilket minskar miljöpåverkan under turistsäsongen. Kriterierna för stödberättigande ska inbegripa efterlevnad av tekniska riktlinjer om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
145	C1.6. R1-I1	T	Fullständig tilldelning per anbudsförfarande av budgeten för uppförande och anpassning av offentlig turisminfrastruktur enligt kriterierna för stödberättigande		Antal (euro)	0	123 432 212	Q4	2025	Tilldelning genom anbudsförfarande av 100 % av den anslagna budgeten för uppförande och anpassning av offentlig turisminfrastruktur i enlighet med kriterierna för stödberättigande/urval för den gröna och digitala omställningen av befintlig offentlig turisminfrastruktur och utveckling av offentlig turisminfrastruktur utanför de viktigaste turist- och kustområden, med urvalskriterier/kriterier för stödberättigande som säkerställer att de projekt som får stöd följer den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och att de projekt som får stöd är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Dessutom ska urvalskriterierna/godtagbarhetskriterierna kräva att ett [klimat-/digitaliserat] bidrag tillhandahålls, i enlighet med de insatsområden [026,128] som anges i bilaga [VI/VII] till RRF-förordningen.
146	C1.6. R1-I2	M	Lansera offentliga ansökningsomgångar för att stärka hållbarheten och främja den gröna och digitala omställningen för turismföretagare, med minst 50 % av de totala investeringarna till stöd för den gröna omställningen.	Offentliggörande av upphandlingsdokument för att stärka hållbarheten och främja turismentreprenörernas gröna och digitala omställning/2088.				Q3	2022	I anbudsunderlaget ska det anges att minst 29 862 632 EUR av de totala investeringarna kommer att tilldelas investeringar som är inriktade på begränsning av eller anpassning till klimatförändringar, digitalisering av verksamheter i enlighet med kriterierna för minskning av växthusgasutsläpp eller energieffektivitet och avfallsminskning samt övergången till en cirkulär ekonomi. Kriterierna för projekturval ska bidra till den gröna omställningen, i linje med NRS, det gröna fördraget för Europa, de hållbarhetsindikatorer som fastställs i genomförbarhetsstudien för inrättandet av ett satellitkonto för hållbar turism i Republiken Kroatien och riktlinjerna för utarbetandet av strategin för hållbar turism för 2030. I enlighet med principerna i de tekniska riktlinjerna om att inte orsaka betydande skada ska sökande visa hur de kommer att mildra de negativa miljöeffekter som kan kopplas till projektet och hur de kommer att bidra till positiva effekter under projektets genomförande. I upphandlingsdokumentet ska minst 29 862 632 EUR anslås av de totala investeringarna till stöd för den gröna omställningen, och för dessa investeringar ska urvalskriterier/kriterier för stödberättigande som återspeglar kraven för de tillämpliga insatsområdena [3–100] i bilaga [VI/VII] och efterlevnaden av de tekniska riktlinjerna om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och de understödda projektens överensstämmelse med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning anges.
147	C1.6. R1-I2	T	Fullständig tilldelning av medel för att stärka hållbarheten och främja den gröna och digitala omställningen för turismföretagare		Antal (euro)	0	165 903 511	Q4	2025	Tilldelning av hela budgeten genom anbudsförfarande för projekt som syftar till att stärka hållbarheten och främja den gröna och digitala omställningen för entreprenörer inom turistnäringen, med anbud som innehåller urvalskriterier/godtagbarhetskriterier som återspeglar kraven i de tillämpliga insatsområdena [3–100] i bilaga [VI/VII] till RRF-förordningen och efterlevnad av den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) för projekt som får stöd och de understödda projektens överensstämmelse med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
148	C1.6. R1-I3	M	Utbildningsprogram för att stärka kunskaper och färdigheter inom turism	Publicering av utbildningsprogram	Nummer	0	10	Q4	2024	Utbildningsprogram som utvecklats för att stärka kunskaper och färdigheter inom turismen, inbegripet digitala färdigheter för myndigheter och offentliga tjänstemän inom turistsystemet, arbetslösa och arbetsgivares utbildning De utbildningsprogram som utvecklas kommer att bygga på analyser av arbetsmarknadens behov och kommer att resultera i en grund för att stärka kunskaperna och färdigheterna inom turismen, inbegripet digitala färdigheter för statstjänstemän inom turistsystemet och anställda inom turistsamhället, arbetslösa och utbildning hos arbetsgivare. Kriterierna för att välja ut de program som ska utvecklas kommer att vara att bidra till uppnåendet av målen för den digitala och gröna omställningen, nämligen att förvärva de kunskaper och färdigheter som krävs för att genomföra projekt som finansieras genom investeringarna C1.6 I2 och I3 i denna delkomponent, såsom kunskap om grön konstruktion, förnybar energi, innovativa produkter, entreprenörsfärdigheter och hållbar destinationsförvaltning.
149	C1.6. R1-I3	T	Utbildade studenter i utbildningsprogram för att stärka kunskaper och färdigheter inom turism, inklusive digitala färdigheter för myndigheter och offentliga tjänstemän inom turismsystemet, arbetslösa och arbetsgivares utbildning.		Nummer	0	1 000	Q4	2025	Minst 1 000 praktikanter/anställda inom turism eller offentlig sektor med anknytning till turism ska ha deltagit i en turistrelaterad utbildningskurs eller uppnått en uppgradering av sina kvalifikationer sedan 2022. Programmen kommer att ha urvals- och stödkriterier som återspeglar kraven för de tillämpliga områdena a) [3–100] i bilaga [VI/VII] till RRF-förordningen och för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) och att de projekt som får stöd är förenliga med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.

G. DEL 2.1: STÄRKA KAPACITETEN ATT UTFORMA OCH GENOMFÖRA OFFENTLIG POLITIK OCH OFFENTLIGA PROJEKT

Den del som ingår i Kroatiens plan för återhämtning och resiliens syftar till att förbättra kvaliteten på det offentliga beslutsfattandet, öka den offentliga förvaltningens kapacitet att utforma och genomföra offentlig politik och komma till rätta med fragmenteringen av den offentliga förvaltningen genom att förbättra samordningen mellan berörda ministerier och förbättra genomförandet av offentlig politik och offentliga projekt. Delen ska omfatta åtgärder för att

-Genom ökad användning av digital teknik underlätta utformningen och genomförandet av offentlig politik och offentliga projekt på central och lokal nivå,

-Ge stöd till stödmottagare vid utarbetandet av projekt och teknisk dokumentation för projekt som rör den gröna och digitala omställningen, och

-Stärka mekanismerna för samordning och förvaltning av den offentliga politiken.

Delen ska bidra till att ta itu med landsspecifika rekommendationer om att öka förvaltningens kapacitet att utforma och genomföra offentliga projekt och politiska åtgärder (landsspecifik rekommendation 3 2019) och till att stärka den offentliga förvaltningens kapacitet och effektivitet att utforma och genomföra offentliga projekt och politiska åtgärder på central och lokal nivå (landsspecifik rekommendation 4 2020).

G.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: C2.1.R1: Stärka mekanismerna för integrering och förvaltning av offentlig politik genom professionalisering av den strategiska planeringen

Denna reform ska stärka mekanismerna för samordning och integrering av offentlig politik, koppla samman processer och förfaranden som för närvarande är separata, bredda omfattningen och tillämpningen av förfaranden för konsekvensbedömningar av offentlig politik och lagstiftning samt professionalisera strategisk planering och konsekvensbedömningar av förordningar.

Reformen ska omfatta följande centrala inslag:

-Ändra den rättsliga ramen för systemet för strategisk planering i syfte att förbättra effektiviteten i den strategiska planeringen och professionaliseringen av utarbetandet av strategidokumenten.

-Kartläggning av affärsprocesser inom strategisk planering och konsekvensbedömning av lagstiftning.

-Förenhetligande och standardisering av strategiska planerings- och förvaltningsprocesser genom utarbetande av skriftliga instruktioner.

-Utarbetande av arbetsbeskrivningar och en katalog över kompetenser i samband med strategisk planering och förvaltning av offentlig politik.

-Upprätta gemensam samordning för kontinuerlig utvärdering och kontinuerlig förbättring av den offentliga politiken.

-Upprätta partnerskap med offentliga vetenskapliga institut och akademiska institutioner för att genomföra oberoende utvärderingar av den offentliga politiken.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Reform: C2.1.R2: Stärka kapaciteten att förbereda och genomföra EU-projekt

I syfte att öka utnyttjandet av unionens medel ska denna reform öka kapaciteten att förbereda och genomföra unionens medel. Dessutom ska det i regeringsbeslutet om de organ som ingår i genomförandesystemet för återhämtnings- och resiliensplanen fastställas vilka behöriga myndigheter och ansvarsområden som ska utföra genomförandeuppgifterna, inrätta ett centralt samordningsorgan inom finansministeriet för genomförande och övervakning av den nationella planen för återhämtning och resiliens och ge genomförandekommittén i uppdrag att säkerställa konsekvens och konsekvens i användningen av unionens medel. En analys av arbetsbördan för att stärka den administrativa kapaciteten inom alla operativa program ska utarbetas. Stadgan för byrån för revision av Europeiska unionens system för programgenomförande (ARPA) ska anpassas så att den överensstämmer med förordning (EU) 2021/241 och ger det rättsliga mandatet för att utföra revisioner inom ramen för det nationella landsbygdsprogrammet. Det it-system som används för de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska uppgraderas för att möjliggöra insamling, lagring och övervakning av uppgifter om delmål och mål, även på slutmottagarnivå.

Denna reform ska vara slutförd senast den 31 januari 2022 och innan den första ansökan om utbetalning lämnas in till kommissionen.

Investering: C2.1.R1-I1: Optimering, standardisering och digitalisering av processer för strategisk planering och konsekvensbedömning av offentlig politik

Genom denna investering ska informationssystemet för strategisk planering inrättas för att göra det möjligt att övervaka utarbetandet av strategiska dokument, genomförandet och utvärderingen av den offentliga politiken, digitalisera konsekvensbedömningsprocessen och ge allmänheten en transparent presentation av genomförandet av den offentliga politiken.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2025.

Investering: C2.1.R1-I2: Stärka kapaciteten för strategisk planering och bättre lagstiftning

Denna investering ska utveckla utbildningsmoduler och anordna utbildningar för att förbättra utförandet av de strategiska planeringsuppgifterna i de statliga organen. Investeringen ska omfatta kontinuerlig kapacitetsuppbyggnad genom utbildning som förväntas göra det möjligt för chefer och tjänstemän att utveckla lämpliga kunskaper och färdigheter. Investeringen förväntas bidra till att säkerställa hållbarheten i det strategiska planeringssystemet och förbättra kvaliteten på utarbetandet och genomförandet av den offentliga politiken i Kroatien.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2025.

Investering: C2.1.R2-I1: Ge stöd till stödmottagare vid utarbetandet av teknisk dokumentation för projektet

Denna investering ska ge stödmottagarna stöd från externa experter med särskild kunskap och de mandat som krävs för att utarbeta projektdokumentation och teknisk dokumentation som inte kan tillhandahållas av den nationella förvaltningen. Investeringen förväntas leda till att det skapas en rad färdiga projekt på området för den gröna och digitala omställningen. På så sätt ska åtgärden ge stödmottagarna stöd så att de i tid och fullständigt kan förbereda alla nödvändiga ansökningshandlingar för finansiering och investeringar.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2025.

G.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
150	C2.1. R1	M	Ändringar av lagen om systemet för strategisk planering och förvaltning av Republiken Kroatiens utveckling samt av stadgarna	Ikraftträdande av lagen om ändring av lagen om systemet för strategisk planering och styrning för Republiken Kroatiens utveckling och tillhörande förordningar				Q4	2022	Ändringar av lagen om system för strategisk planering och utveckling i Republiken Kroatien och åtföljande förordningar ska förbättra den strategiska planeringens effektivitet och professionaliseringen av utarbetandet av strategiska dokument. Den ska också innehålla en grund för offentliga tjänstemäns arbetsbeskrivningar och kompetens i samband med strategisk planering.
151	C2.1. R1	M	Ändringar i lagen om konsekvensanalys	Ikraftträdande av lagen om ändring av lagen om konsekvensanalys				Q4	2023	Ändringar av lagen om konsekvensbedömning av lagstiftning ska förenkla förfarandena för konsekvensanalyser i efterhand, inbegripet metoder och förfaranden, på grundval av projektets rekommendationer från instrumentet för tekniskt stöd i samband med efterhandsbedömningen av regleringskonsekvenserna. Ändringarna ska också omfatta ändringar av de offentliga tjänstemännens arbetsbeskrivningar och kompetens i samband med konsekvensbedömningen i syfte att professionalisera samordningen, utarbetandet och övervakningen av regleringens effekter inom den offentliga förvaltningen.
152	C2.1. R1	T	Minskning av den administrativa börda som direkt påverkar medborgarna genom digitalisering och förenkling av förfarandena		% (procentandel)	0	20	Q4	2025	20 % minskning av den administrativa bördan jämfört med den 31 december 2019, för medborgarna genom användning av standardkostnadsmodellen, kopplad till de administrativa förfaranden som direkt påverkar medborgarna och som identifieras genom den analys som utförts i enlighet med C1.1.1 R1-I2, genom digitalisering och/eller förenkling av förfaranden.
153	C2.1. R1-I1	T	Digitalisering av kartläggning av alla affärsprocesser inom strategisk planering och konsekvensbedömning av lagstiftning		% (procentandel)	0	100	Q4	2025	Alla verksamhetsprocesser inom strategisk planering och konsekvensbedömning av lagstiftning som kartläggs inom den offentliga förvaltningen ska digitaliseras och användas via it-plattformen. De ska genomföras för att övervaka utarbetandet av strategidokument, genomförandet och utvärderingen av den offentliga politiken och konsekvensbedömningen av förordningar. It-systemet ska också innehålla en instrumentpanel som ger en översikt över resultaten av genomförandet av offentlig politik och möjliggör öppen övervakning och kommunikation med allmänheten i realtid.
154	C2.1. R1-I2	T	Utbildningsmoduler för strategisk planering och konsekvensbedömning av lagstiftning på nationell, regional och lokal nivå		Nummer	0	10	Q4	2024	10 utbildnings- och fortbildningsmoduler för strategisk planering och bättre lagstiftning ska utvecklas för att säkerställa professionalisering av arbetet, inbegripet tillhörande e-lärande med tekniskt stöd från NSPA (nationella skolan för offentlig förvaltning). Modulerna ska utvecklas före utgången av 2024.
155	C2.1. R1-I2	T	Utbildning av tjänstemän kopplade till systemet för strategisk planering och genomförande av lagstiftningens effekter på nationell och regional nivå		Nummer	0	900	Q4	2025	900 tjänstemän i systemet för strategisk planering och genomförande av reglerande effekter på nationell och regional nivå ska utbildas på grundval av de utbildningsmoduler som utvecklats.
156	C2.1. R2	M	Ändring av ARPA:s stadgar för att omdefiniera dess mandat	Ikraftträdande av ändringar i ARPA:s stadgar				Q3	2021	Ändringar av stadgarna för byrån för revision av Europeiska unionens system för programgenomförande (ARPA) ska fastställa ARPA:s mandat att inrätta och genomföra systemrevisioner och kontroller i samband med den nationella planen för återhämtning och resiliens.
157	C2.1. R2	M	Inrättande av genomförande-, revisions- och kontrollsystem för RRP	Ikraftträdandet av den kroatiska regeringens beslut om organ i systemet för genomförande av NRRP, inrättande av samordningsorganet under finansministeriet och uppdatering av de förfaranden som används av verkställande organ.				Q4	2021	Beslutet om organen i systemet för återhämtning och resiliens ska fastställa de behöriga myndigheterna och ansvaret för att utföra uppgifterna i samband med genomförandet av planen för återhämtning och resiliens, inbegripet ett centralt samordningsorgan under finansministeriet för att säkerställa genomförandet och övervakningen av åtgärderna i faciliteten för återhämtning och resiliens, inbegripet reformer, medan genomförandekommittén kommer att säkerställa konsekvens och samstämmighet i användningen av EU-medel. Samordningsorganet för planen för återhämtning och resiliens ska inrättas och fungera fullt ut inom finansministeriet. Alla förfaranden som används av genomförandeorganen för planen för återhämtning och resiliens ska uppdateras och införas.
158	C2.1. R2	M	Antagande av akten om den institutionella ramen för EU-medel	Ikraftträdande av lagen om den institutionella ramen för EU-medel				Q4	2021	Utöver inrättandet av den institutionella ramen och utnämningsorganen i lagen ska lagen också tillhandahålla en ram för inrättandet av kapacitetsuppbyggande verksamhet, som förväntas vidareutvecklas genom en färdplan för uppbyggnad av administrativ kapacitet. Denna färdplan håller på att utarbetas inom ramen för ESI-fondernas programplanering. Lagen ska erkänna behovet av att ytterligare stärka stödmottagarnas kapacitet att förbereda, tillämpa och genomföra projekt som genomförs genom EU-finansierade (operativa) program.
159	C2.1. R2	M	Bedömning av den administrativa kapaciteten	En analys av arbetsbördan offentliggörs				Q4	2021	Arbetsbelastningsanalyser ska utföras för de institutioner som deltar i respektive förvaltnings- och kontrollsystem, även med beaktande av bördan från faciliteten för återhämtning och resiliens. Analysen ska ge tillräcklig information om behoven av administrativ kapacitet så att de kan nås i tid, bland annat genom att utarbeta en uppsättning rekommendationer för att vid behov åtgärda otillräcklig kapacitet. På grundval av analysen och rekommendationerna ska nödvändiga resurser anslås till de berörda institutionerna.
160	C2.1. R2	M	Uppgradering av IT-systemet eFondovi: Databassystem för revision och kontroller: information för övervakning av genomförandet av RRF	Revisionsrapport som bekräftar databassystemets funktioner				Q1	2022	Ett databassystem för övervakning av genomförandet av RRF ska finnas på plats och vara i drift. Systemet ska minst omfatta följande funktioner: a) insamling av uppgifter och övervakning av uppnåendet av delmål och mål, b) insamling, lagring och säkerställande av tillgång till de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 d i-iii i RRF-förordningen.
161	C2.1. R2-I1	T	Utarbetande av teknisk projektdokumentation för projekt för grön och digital omställning		Siffra (belopp)	0	6 370 695	Q4	2022	Ett belopp på 6 370 695 EUR ska tilldelas genom beslut om finansiering av utveckling av teknisk projektdokumentation som utarbetas av ministerier, nationella organ och lokala och regionala myndigheter för att stödja den gröna och digitala omställningen.
162	C2.1. R2-I1	T	Utarbetande av teknisk projektdokumentation för projekt för grön och digital omställning		Nummer	0	100	Q4	2025	Minst 100 projekt som utarbetas av ministerier, nationella organ och lokala och regionala myndigheter för att stödja den gröna och digitala omställningen ska ha fått stöd för utveckling av teknisk projektdokumentation.

H. DEL 2.2: YTTERLIGARE FÖRBÄTTRING AV DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGENS EFFEKTIVITET

Delen syftar till att modernisera Kroatiens offentliga förvaltning och göra den mer användarinriktad, genom att stimulera faktiska och funktionella sammanslagningar av lokala förvaltningsenheter, öka digitaliseringen, driftskompatibiliteten, effektivitetsvinsterna i resursfördelningen på lokal nivå och reformera ersättningssystemet och personalförvaltningen.

De övergripande målen är att förbättra förmågan att locka till sig och behålla begåvade anställda inom offentlig förvaltning av hög kvalitet och att förbättra kvaliteten på de offentliga tjänsterna i lokala och regionala förvaltningsenheter, som hämmas av svag administrativ och skattemässig kapacitet och brist på insyn.

Delen ska omfatta större reformer med tillhörande investeringar:

-Förbättra rekryteringsprocessen inom den offentliga förvaltningen genom att stärka systemet för tillträde till den offentliga förvaltningen och ytterligare förbättra tjänstemännens kompetens,

-Införa nya löne- och arbetsmodeller inom den offentliga förvaltningen, bland annat genom att reformera den offentliga sektorns lönesystem, uppgradera personalförvaltningssystemet och främja vertikal och horisontell rörlighet,

-Den digitala omvandlingen av bevarandebaser och arkiv,

-Säkerställa funktionellt och hållbart lokalt styre genom ytterligare optimering och decentralisering av lokala förvaltningsenheter genom uppmuntrat stöd till funktionella och faktiska sammanslagningar.

Delen ska bidra till att ta itu med landsspecifika rekommendationer om behovet av att effektivisera den offentliga förvaltningen (de landsspecifika rekommendationerna 1 och 2019) och om att förbättra tillhandahållandet av och kvaliteten på tjänster i mindre lokala förvaltningsenheter (de landsspecifika rekommendationerna 4 och 2020).

Delen omfattar fyra reformer och sju investeringar.

H.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C2.2 R1 – Förbättrad rekrytering inom den offentliga förvaltningen

Denna reform syftar till att förbättra rekryteringssystemet inom den offentliga förvaltningen för att säkerställa anställning av högt kompetenta tjänstemän som ska bidra till att effektivisera den offentliga förvaltningen och möjliggöra en omorientering av den offentliga förvaltningen till medborgarnas behov. Reformen ska omfatta ändringar av den rättsliga ramen. Parallellt med reformen avser myndigheterna att utveckla it-verktyg, it-metoder och nödvändigt innehåll för kompetenskontroll och kapacitetsuppbyggande åtgärder.

Ett centraliserat urvalssystem för offentliganställda ska införas, baserat på på förhand fastställda planer, en analys av arbetsbelastningen och de offentliga myndigheternas faktiska behov för att rekrytera en viss profil av tjänstemän. I rekryteringsprocessen ska de sökande testas online, vilket säkerställer ett öppet och mer objektivt urval av kandidater.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 30 juni 2023.

Investering C2.2 R1-I1 – Centraliserat urvalssystem

Syftet med denna investering är att inrätta ett mer objektivt och öppet rekryteringssystem baserat på faktiska behov och ekonomiska resurser. Den ska säkerställa rekryteringen av de bästa och mest kompetenta kandidaterna och därigenom bidra till att förbättra den offentliga förvaltningens effektivitet.

Investeringen ska omfatta följande:

-Utveckling av en jämförande analys av utformningen av centraliserade sysselsättningssystem i EU:s medlemsstater och utarbetande av ett förslag till en ny sysselsättningsmodell.

-Ändringar av den rättsliga ramen, inbegripet lagen om offentlig anställning, av förfarandena för rekrytering av tjänstemän i statliga förvaltningsorgan, professionella tjänster och offentliga ämbeten.

-Utveckling av standardiserade prov och utbildning.

-Utveckling av it-plattformen.

-Testning och genomförande av it-plattformen.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Investeringar C2.2 R1-I2 – E — statsexamen

Syftet med denna investering är att inrätta ett nytt system för att avlägga en statlig examen på elektronisk väg för att säkerställa ett mer objektivt, lämpligt och giltigt sätt att bedöma kandidaternas kunskaper genom ett standardiserat skriftligt prov.

Investeringen ska omfatta utveckling av en programvara genom vilken förfarandena för utveckling av testmaterialet för statsexamen, ansökan om examen, organisation, genomförande och godkännande av statsexamen ska tillhandahållas. Kontrollintyget ska göras tillgängligt elektroniskt. Systemet ska skapa en databas över provuppgifter och testmaterial, en databas över sökande och säkerställa upprättandet av rapporter om provens genomförande och resultat. Ett sådant system ska möjliggöra kontinuerlig övervakning och förbättring av alla processer för utarbetande och genomförande av statsexamina. Testlokalerna i 4 testcentrum i Zagreb, Split, Rijeka och Osijek ska utrustas och ställas till förfogande för e-examinationens behov och det centraliserade urvalsförfarandet (Investment C2.2.R1-I1).

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2022.

Reform C2.2 R2 – Nya löne- och arbetsmodeller inom offentlig och offentlig förvaltning

Syftet med reformen är att införa ett rättvist, öppet, konsekvent och ekonomiskt hållbart lönesystem inom statsförvaltningen och den offentliga förvaltningen, tillsammans med ett standardiserat, digitaliserat och användarinriktat personalförvaltningssystem. För att ta itu med den nya verkligheten ska en smart arbetsmodell införas som ger tjänstemännen de verktyg och färdigheter som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter på distans.

På grundval av en analys av situationen och jämförelsen av lönerna inom offentlig förvaltning och offentlig förvaltning ska ett nytt betalningssystem inrättas och en ny lag om löner inom offentlig förvaltning och en ny lag om löner i offentlig tjänst antas. De nya lagarna ska innehålla bestämmelser om utvärdering av arbetstillfällen enligt fastställda kriterier och för att säkerställa en harmonisering av lönerna inom den statliga förvaltningen och offentliga tjänster. Den nya lönemodellen ska införa ett belöningssystem baserat på prestationer (arbetsprestationer). Förordningar om utvärdering och uppflyttning i löneklass av offentliganställda ska ändras. Bedömningen av prestationer och effektivitet ska ligga till grund för karriärutveckling och befordran.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 30 juni 2023.

Investering C2.2 R2-I1 – Förbättra ersättningssystemet inom statlig förvaltning och offentliga tjänster

Denna investering ska införa det nya ersättningssystemet inom den statliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna och stödja reformen på samma område. Den ska säkerställa ett rättvisare system ur de offentliganställdas perspektiv, bli mer konkurrenskraftig och skattemässigt hållbar genom att bibehålla den totala lönevikten i statsbudgeten och en mer rationell fördelning av den.

Ett enda samordningsorgan med ansvar för den interinstitutionella samordningen av all verksamhet ska inrättas, åtföljt av expertgrupper med företrädare för arbetsmarknadens parter. Det nuvarande lönesystemet och den rättsliga ramen ska analyseras och en jämförande analys med jämförbara medlemsstater ska utarbetas. På grundval av analyserna ska det nya förslaget till ett nytt lönesystem och en rättslig ram utarbetas, nio nya funktioner ska ingå i it-systemet för personaladministration och en kommunikationsstrategi ska utarbetas och genomföras.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 30 juni 2024.

Investering C2.2 R2-I2 – Införande av modell för hybridarbetsplats – smart arbete

Syftet med denna investering är att införa en modell som gör det möjligt för offentliganställda att arbeta på distans för att tillhandahålla en kontinuerlig och högkvalitativ offentlig tjänst som är tillgänglig för alla och för att öka tjänstemännens motivation. Den ska inrätta ett innovativt arbetsflöde som bygger på flexibilitet i fråga om arbetstid och arbetsplats i enlighet med behoven i den offentliga förvaltningens processer och planer. Lagstiftningen om offentlig förvaltning och arbetsmarknadsrelationer för att införa en hybridmodell för arbete inom den offentliga förvaltningen och rättsväsendet (arbetslagen, lagen om offentlig anställning, lagen om arbetarskydd och stadgarna) ska ändras så att arbetstagarna kan arbeta smidigt och kontinuerligt.

För att uppnå ovanstående mål planeras följande verksamheter i åtgärden:

-Anlitande av externa experter för att fastställa det aktuella läget i fråga om distansarbetsförhållandena och förbereda och genomföra ledarskapsutbildning.

-Utarbetande av ett förslag till en modell och en plan för hybridtillträde till arbetsplatsen med en fullständig normativ lösning för dess genomförande av externa experter.

-Ändringar av den rättsliga ramen och arbetsmetoder.

-Förvärv av informationsteknik (bärbara datorer, surfplattor och smarttelefoner och den programvara som behövs), som förvärvats genom öppna offentliga upphandlingsförfaranden.

-Personalfortbildning.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 30 september 2023.

Reform C2.2 R3 – Digital omvandling av bevarandebaser och arkiv

Denna reform syftar till att förbättra de offentliga myndigheternas dokumenthantering för att förbättra affärsprocesserna. Åtgärden förväntas möjliggöra ett effektivare tillhandahållande av offentliga förvaltningstjänster genom användning av genomförda IKT-lösningar som ska säkerställa interoperabilitet och datadelning, kostnadsminskningar, insyn i företagen och skydd av medborgarnas rättigheter.

Dessutom avser myndigheterna att utveckla en digital offentlig tjänst som ska utvecklas och införas för att ge tillgång till digitala bevarandebaser som byggts för kulturella och historiska platser. Dessutom ska utvecklingen av nödvändiga standarder och kriterier förbättra den offentliga förvaltningens övergripande effektivitet i detta sammanhang. Man planerar att utveckla det nationella systemet för arkivinformation, stärka infrastrukturen och den mänskliga kapaciteten i statliga arkiv och stärka kapaciteten att digitalisera analoga pappersarkiv av dokumentupphovsmän och dokumentägare för att förbättra de digitala offentliga tjänsterna genom snabbare tillgång till dokumentation och bättre efterlevnad av användarnas och alla intresserade medborgares rättigheter.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 30 juni 2024.

Investeringar C2.2 R3-I1 – Utveckling av digital infrastruktur och offentliga förvaltningstjänster genom utveckling av ett system för bevarande

Syftet med denna investering är att inrätta en ny digital offentlig tjänst (e-konserveringsbas) som är kopplad till de befintliga digitala offentliga tjänsterna (t.ex. e-medborgare, informationssystem för fysisk planering) i syfte att minska de administrativa hindren i tillståndsförfarandet enligt lagen om skydd och bevarande av kulturegendom, främja ett snabbt utfärdande av bygglov och säkerställa öppenhet och ett enhetligt förfarande för att erhålla relevanta handlingar i hela landet. Det ska göra det möjligt för tjänstemän att handlägga ärenden snabbare och möjliggöra en effektivare offentlig förvaltning, samtidigt som investerarna i förväg blir medvetna om de krav som rör kulturarvet. Investeringen förväntas öka rättssäkerheten när det gäller bevarande av kulturfastigheter och ge allmänheten insikt i kraven på försiktighet.

Denna investering ska omfatta utveckling av ett IT-system för digitala offentliga tjänster samt utveckling av digitala bevarandebaser. Standarder, kriterier och metoder för utveckling av bevarandebaser ska fastställas. De digitaliserade bevarandebaserna, inklusive en fullständig analys av kulturplatsernas tillstånd, tillvaratagande och skyddsåtgärder, ska offentliggöras.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Investering C2.2 R3-I2 – Att förbättra den digitala offentliga sektorns infrastruktur och tjänster genom att utveckla det nationella arkivinformationssystemet och stärka det nationella arkivnätverket

Syftet med denna investering är att förbättra hanteringen och arkiveringen av handlingar som skapats av offentliga myndigheter och rättsväsendet, genom att koppla samman befintliga tjänster och ge tillgång till alla berörda offentliga myndigheter, samtidigt som medborgarnas rättigheter skyddas. De planerade investeringarna ska bidra till att minska kostnaderna för lokaler, utrustning och personal för institutioner som utarbetar dokumenten samt stärka deras kapacitet att hantera digital dokumentation. Kroatien ska uttryckligen identifiera potentiella risker och tillhörande särskilda begränsningsåtgärder mot datasäkerhet, inbegripet när och om användning av molnleverantörer från tredjeländer som omfattas av lagstiftning om extraterritorialitet planeras.

Investeringen ska omfatta utveckling av ett nationellt informationssystem för arkiv och inrättande av en ny e-arkivtjänst inom den statliga informationsinfrastrukturen som är kopplad till befintliga e-tjänster. Genomförandet ska omfatta följande:

-Utveckling av it-system, inbegripet testning och dataöverföring.

-Utveckling av en databas för lagring av digitaliserade register.

-Utveckling av en digital offentlig tjänst för tillgång till och användning av digitaliserade register.

-Förstärkning av lagringskapaciteten i 8 regionala regeringsarkiv för överföring av permanenta pappersarkiv.

-Förstärkning av den mänskliga kapaciteten genom utbildning av personal i 19 statliga arkiv och 120 rättsliga myndigheter för att förbättra dokumenthanteringen i den digitala miljön.

-Ordna och välja pappersregister vid de rättsliga myndigheterna,

-Avyttring av register av rättsliga myndigheter som har passerat lagringsperioder och inte längre används för reguljära affärsprocesser.

-Digitalisering av utvalda pappershandlingar som finns kvar hos de rättsliga myndigheterna i enlighet med de yrkesmässiga riktlinjerna för digitalisering av arkiv och gällande lagstiftning.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Reform C2.2 R4 – Funktionellt och hållbart lokalt styre

Denna reform syftar till att inrätta ett effektivt system av hög kvalitet för lokala och regionala myndigheter genom att uppmuntra till både funktionell och faktisk integration av lokala förvaltningsenheter. Reformen förväntas bidra till ett förbättrat, effektivt och öppet tillhandahållande av offentliga tjänster till medborgarna och ge dem lika möjligheter att tillgodose sina behov och intressen, oavsett var de bor.

Den relevanta lagstiftningen, lagen om genomförande av Kroatiens statsbudget för 2022, ska ändras och en mekanism för ekonomiskt stöd ska inrättas för att uppmuntra både funktionella och faktiska sammanslagningar. Tillräckliga resurser ska säkerställas i statsbudgeten för att ekonomiskt främja en faktisk sammanslagning av minst 20 % av de lokala förvaltningsenheterna och en funktionell sammanslagning av minst 40 % av de lokala förvaltningsenheterna. Under mekanismens utformningsfas ska ett antal möjliga finansieringsmodeller för gemensamt genomförande identifieras, med beaktande av omfattningen av de tjänster som de lokala och regionala myndigheterna måste göra enligt lag och de rapporterade behoven hos enheterna för att utföra de gemensamma uppgifterna. Ett framgångsrikt slutförande av processen med faktiska eller funktionella sammanslagningar ska vara en förutsättning för tilldelning av ytterligare resurser eller samfinansiering från den nationella budgeten. Den kroatiska regeringens beslut ska fastställa kriterierna och nivån på incitamenten, med större skatteincitament för faktiska koncentrationer, medan incitamenten för funktionella sammanslagningar beror på det antal och den typ av funktioner som planeras för fusionen.

Ändringar av förordningarna om mekanismen för finansiellt stöd till lokala och regionala myndigheter, så att ekonomiska incitament för sammanslagningar kan betalas ut.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 mars 2022.

Investering C2.2 R4-I1 – Ytterligare optimering och decentralisering av lokala och regionala förvaltningsenheter genom stöd till funktionella och faktiska sammanslagningar

Denna investering ska omfatta uppgradering av IT-systemet till stöd för den åtföljande reformen (C2.2 R4) och inrättande av ett högkvalitativt system för att främja funktionella och faktiska sammanslagningar av lokala förvaltningsenheter. Dessa ska tillhandahålla medborgarna tjänster på ett mer människocentrerat och öppet sätt och stärka deras administrativa kapacitet så att de kan utföra sina uppgifter på ett effektivare sätt. Enheterna ska uppmuntras att antingen utföra uppgifter gemensamt (funktionell sammanslagning) eller att faktiskt slås samman med andra lokala självstyrande enheter genom att förse dem med lämplig sakkunskap samt genom att inrätta ett system för ekonomiska incitament.

Det it-system som avses ovan och som utvecklats inom ramen för Europeiska socialfondens projekt ”Optimering av det lokala och regionala självstyressystemet” ska uppgraderas och göras tillgängligt för de lokala förvaltningsenheterna. It-systemet ska göra det möjligt för enheterna att tydligare upptäcka vilka uppgifter som skulle vara mer effektiva att utföra tillsammans med andra lokala förvaltningsenheter och vilka enheter som är lämpliga partner för gemensamt utförande av uppgifterna. De uppgifter som samlas in genom systemet ska också ligga till grund för faktiska sammanslagningar av enheter som uttrycker intresse för sådana sammanslagningar.

Ett frågeformulär för självbedömning ska utarbetas och fyllas i av de lokala förvaltningsenheterna för att komplettera tillgängliga uppgifter. Riktlinjer och rekommendationer för sammanslagningarna ska utarbetas på grundval av ovannämnda uppgifter. Systemet ska möjliggöra en omfattande översikt över vilka uppgifter som kan utföras gemensamt samt förslag till modeller för sammanslagningar, t.ex. inrättande av ett gemensamt administrativt organ eller gemensamma institutioner. Vid faktiska sammanslagningar ska systemet ge indikationer på nödvändiga åtgärder och ett urval av lämpliga partnerenheter.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 30 juni 2025.

H . 2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
163	C2.2. R1	M	Ändrad rättslig ram för ett centraliserat urvalssystem inom den statliga förvaltningen, fastställande av de offentliga tjänstemännens kvalifikationer och inrättande av ett modernt rekryteringssystem	Ikraftträdande av en ändrad rättslig ram för ett centraliserat system för urval av tjänstemän.				Q2	2023	Den reviderade lagstiftningen ska omfatta åtminstone följande åtgärder: — fastställa yrkesprofiler som är specifika för den nationella förvaltningen för att locka till sig den kompetens och de färdigheter som krävs, — Skapa en gemensam sysselsättningsplattform för att centralisera rekryteringsförfarandena inom en enda plattform för alla nationella förvaltningar. — Anpassa rekryteringsprocessen för I) Övergången från ett kunskapsbaserat system till ett system som i första hand bygger på kompetens och lämpliga färdigheter. II) Bedömning av de offentliga tjänstemännens kompetens. III) skilja mellan rekryteringar på inledande nivå, som uteslutande bör baseras på kompetens, och rekrytering av specialiserade profiler, som bör kombinera kompetens med relevant arbetslivserfarenhet och leda till tillträde till karriärer på en högre nivå. Stärka engagemanget för en jämn könsfördelning och säkerställa jämställdhet vid rekrytering samt befordran av kvinnor till högre chefstjänster.
164	C2.2. R1-I1	T	100 % av alla nyanställda fast anställda tjänstemän vid statliga organ anställs uteslutande genom ett nytt centraliserat, digitaliserat och standardiserat urvals- och rekryteringssystem som finns tillgängligt via en nyligen utvecklad it-plattform.		% (procentandel)	0	100	Q4	2024	Ett centraliserat urvalssystem för offentliganställda ska införas och genomföras på grundval av på förhand fastställda mottagningsplaner som bygger på analyser av arbetsbördan och de offentliga myndigheternas faktiska behov av att rekrytera en viss profil av tjänstemän. Systemet ska föreskriva att sökande i rekryteringsprocessen ska testas online för att säkerställa ett öppnare och mer objektivt urval av kandidater.
165	C2.2. R1-I2	T	100 % av de tjänstemän vid alla offentliga institutioner som krävs för att klara statsexamen, digitalt klarar statsexamen på grundval av en ny examensmodell.		% (procentandel)	0	100	Q4	2022	100 % av de tjänstemän vid alla offentliga institutioner som krävs för att klara statsexamen klarar provet med hjälp av en helt digitaliserad modell. Processen med att klara statsexamen digitaliseras i syfte att göra examinationssystemet öppnare, mer tillgängligt (på flera ställen i hela landet) och effektivare.
166	C2.2. R2	M	Ikraftträdande av lönetakter inom den statliga förvaltningen och offentliga tjänster och av bestämmelser om rörlighet	Ikraftträdande av lagarna om löner i statlig förvaltning och offentliga tjänster och av förordningarna om vertikal och horisontell rörlighet för tjänstemän inom offentlig förvaltning				Q2	2023	Ny lagstiftning om löner inom statlig förvaltning och offentlig förvaltning ska möjliggöra en rättvis och öppen bedömning av tjänster i enlighet med fastställda kriterier, säkerställa harmonisering av lönegrader och bonusar inom offentlig förvaltning och offentlig förvaltning, fastställa koefficienter på yrkesnivå i samråd med arbetsmarknadens parter och inrätta ett belöningssystem baserat på prestationer (arbetsprestation). Ett nytt betalningssystem ska inrättas och de nya lagarna om offentliganställdas löner och löner ska innehålla bestämmelser om en rättvis och öppen bedömning av tjänsterna i enlighet med fastställda kriterier, säkerställande av harmonisering av lönerna inom offentlig förvaltning och offentlig förvaltning samt inrättande av ett belöningssystem baserat på arbetsprestationer. Den rättsliga ramen (civiltjänstlagen och stadgarna) för vertikal och horisontell rörlighet ska ändras. Detta inbegriper en karriärplan som omfattar eventuell tillgång till chefstjänster på mellannivå och högre nivå och en förstärkning av kopplingen mellan karriärutveckling och resultatbedömning. Dessutom fastställs förutsättningarna för en effektiv arbetsmarknad inom den offentliga förvaltningen, inbegripet a) skapandet av ett öppet och enhetligt annonseringssystem för alla lediga platser inom den offentliga förvaltningen, b) möjligheten att ansöka om alla lediga jobb var som helst inom den offentliga förvaltningen.
167	C2.2. R2-I1	T	Personalförvaltningssystemet, registret över offentliga tjänstemän och det centraliserade lönesystemet (RegZap – Cop) kompletteras med nio nya funktioner som digitaliserar alla relaterade processer som ska förenkla och påskynda ändringen av lönesystemet.		Nummer	0	9	Q2	2024	Nio nya funktioner ska utvecklas och införas i REGZAP-COP (dessa är följande: Utarbetande av akter om personalens rättigheter och skyldigheter, utvärdering, arbetshistorik, karriärplanering och karriärutveckling, den inre arbetsmarknaden och en individanpassad strategi för systemet från tjänstemännens sida, tjänsteresor) för att stödja genomförandet av de föreslagna ändringarna av lönesystemet.
168	C2.2. R2-I2	T	Minst 20 % av de offentliganställda arbetar med smartworkmodellen.		% (procentandel)	0	20	Q3	2023	20 % av de offentliganställda arbetar redan med smartworkmodellen, vilket gör det möjligt för dem att arbeta på distans för att tillhandahålla en kontinuerlig offentlig tjänst av hög kvalitet som är tillgänglig för alla och öka tjänstemännens motivation.
169	C2.2. R2-I2	T	Minst 60 % av de offentliganställda som utbildats i smartarbetsmetoder		% (procentandel)	0	60	Q3	2023	60 % av de offentliganställda utbildas i smartworkmodellen och har de färdigheter som krävs för att arbeta på distans för att tillhandahålla en kontinuerlig offentlig tjänst av hög kvalitet som är tillgänglig för alla och för att öka tjänstemännens motivation.
170	C2.2. R3	M	Inrättande av en tjänst för e-bevarande	En digital offentlig tjänst som är fullt funktionsduglig och tillgänglig för e-bevarande				Q4	2023	Genom att inrätta digital infrastruktur och offentliga förvaltningstjänster förbättrar utvecklingen av ett system med bevarandebaser offentliga myndigheters och andra dokumentskapares dokumenthantering som väsentliga stödjande funktioner för alla affärsprocesser. Systemet för e-bevarande ska möjliggöra ett effektivare tillhandahållande av offentliga förvaltningstjänster med hjälp av genomförda IKT-lösningar som säkerställer interoperabilitet och datadelning, kostnadsminskningar, insyn i företagen och skydd av medborgarnas rättigheter. Den digitala offentliga tjänsten (e-bevarandebasen) som är kopplad till befintliga digitala offentliga tjänster ska inrättas, så att administrativa hinder i tillståndsförfarandet enligt lagen om skydd och bevarande av kulturegendom undanröjs.
171	C2.2. R3	M	Inrättande av ett nationellt informationssystem för arkiv	Det nationella informationssystemet för arkiven fungerar fullt ut och är tillgängligt				Q2	2024	Ett nationellt informationssystem för arkiv ska inrättas för att förbättra de offentliga myndigheternas och andra dokumentgivares dokumenthantering, som en viktig stödjande funktion för alla affärsprocesser.
172	C2.2. R3-I1	T	Inrättande av en uppsättning av 60 offentligt tillgängliga konservatoriebaser för de mest komplexa kulturella och historiska minnesplatserna med högt monumentvärde.		Nummer	0	60	Q2	2026	60 e-bevarandebaser har skapats och offentliggjorts. Basen för e-bevarande är en digital expertdokumentation som innehåller en grafisk och textmässig del och som omfattar identifiering, situationsanalys, tillvaratagande och bevarandeåtgärder för kulturella och historiska värden i ett avgränsat geografiskt område. Fysiska planeringsdokument måste, beroende på typ och område, innehålla uppgifter från bevarandebasen, inklusive åtgärder för skydd av fasta kulturföremål i området. En e-konservatoriumbas ska utvecklas för var och en av de mest komplexa kulturhistoriska platser av stort monumentvärde som uppfyller kriterierna för fara och skyndsamhet för färdigställande med tanke på den planerade byggverksamheten.
173	C2.2. R3-I2	T	600 dokumentupphovsmän använder informationssystemet för arkiv		Nummer	0	600	Q2	2026	Minst 600 upphovsmän använder det nationella informationssystemet för att hantera och lagra dokumentation. Uppgifter om antalet enskilda upphovsmän som har tillgång till systemet ska analyseras och rapporteras av ministeriet. Åtgärden förväntas möjliggöra ett effektivare tillhandahållande av offentliga förvaltningstjänster genom användning av genomförda IKT-lösningar som ska säkerställa interoperabilitet och datadelning, kostnadsminskningar, insyn i företagen och skydd av medborgarnas rättigheter.
174	C2.2. R4	M	Ändring av lagstiftningen för att uppmuntra frivillig funktionell eller faktisk sammanslagning av lokala förvaltningsenheter och antagande av ett beslut av den kroatiska regeringen om kriterierna för beviljande av skatteincitament för frivilliga funktionella eller faktiska sammanslagningar	Den rättsliga ramens ikraftträdande				Q1	2022	Den ändrade lagstiftningsramen och mekanismen för finansiellt stöd ska främja en funktionell och effektiv sammanslagning av de lokala förvaltningsenheterna, samtidigt som tillräckliga resurser i statsbudgeten säkerställs för att ekonomiskt främja en faktisk sammanslagning av minst 20 % av de lokala aktionsgrupperna, dvs. minst 40 % av de lokala aktionsgrupperna under perioden fram till 2026. I samband med detta ska de funktionellt sammanslagna förvaltningsenheterna behålla samma budgetmedel som de hade före sammanslagningen, under minst två år, ska incitamenten också täcka engångskostnader för blandning och tillhandahålla ytterligare resurser på grundval av de besparingar som uppnåtts under de kommande fem åren. Dessutom ska incitament för faktiska fusioner av LGU omfatta engångsöverföringar av kapital under fem år som ska användas av LGU för infrastrukturprojekt. Den kroatiska regeringens beslut ska fastställa kriterierna och nivån på incitamenten, med större skatteincitament för faktiska koncentrationer, medan incitamenten för funktionella sammanslagningar beror på det antal och den typ av funktioner som planeras för fusionen. Efter antagandet av Republiken Kroatiens regerings beslut ska en offentlig inbjudan till de lokala aktionsgrupperna att anmäla intresse för den frivilliga funktionella eller faktiska sammanslagningen offentliggöras i den officiella tidningen.
175	C2.2. R4-I1	M	Stödmekanism för frivilliga funktionella och verkliga förbindelser och inrättande av ett komplett stödsystem för funktionell och effektiv sammankoppling av enheter	Det finns en omfattande stödmekanism för funktionella/faktiska sammanslagningar av lokala förvaltningsenheter.				Q2	2025	Stöd till den fortsatta processen för funktionell arbetsoptimering inom de lokala enheternas ansvarsområde har slutförts och följande uppgifter och stödåtgärder har genomförts: — (själv)bedömning av enheternas kapacitet att utföra de uppgifter som faller inom deras tillämpningsområde och påvisa behovet av och intresset av att gemensamt utföra uppgifterna, dvs. den faktiska sammanslagningen, i alla lokala förvaltningsenheter. — Identifiering av insatser som lämpar sig för gemensam prestanda mellan enskilda enheter Genomförande av ett it-stödsystem för funktionell sammankoppling av de lokala förvaltningsenheternas uppgifter —Utbildning av 50 tjänstemän inom den statliga förvaltningen för att stödja lokala myndigheter när det gäller funktionella kopplingar och faktiska sammanslagningar har slutförts. —Utbildning av 100 tjänstemän inom de lokala förvaltningarna för att utföra gemensamma uppgifter som en del av en funktionell koppling slutförs.

I. DEL 2.3: DIGITAL ÖVERGÅNG I SAMHÄLLET OCH DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGEN

Kroatien ligger på 20:e plats 2020 i indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi), med betydande utrymme för förbättringar när det gäller tillgången till offentliga tjänster online. Kroatiens låga digitala konnektivitet hindrar också den fortsatta utvecklingen av landets digitala ekonomi och bidrar till den digitala klyftan mellan stads- och landsbygdsområden.

Syftet med denna komponent är att stödja den digitala omställningen i Kroatiens ekonomi och samhälle. Det omfattar reformer och investeringar för att digitalisera den offentliga förvaltningen, öka tillhandahållandet av offentliga onlinetjänster och ge tillgång till gigabitkonnektivitetsnät i områden som påverkas av marknadsmisslyckanden, inbegripet landsbygdsområden.

Denna komponent bidrar till att ta itu med de landsspecifika rekommendationerna om behovet av att ” öka tillgången till digital infrastruktur och digitala tjänster ” ( landsspecifik rekommendation 2, 2020) och till ”Fokus på grön och digital omställning, särskilt höghastighetsbredband ” (landsspecifik rekommendation 3, 2020) .

Delen omfattar fyra reformer och tjugo investeringar.

I.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C2.3.R1: Strategin för det digitala Kroatien och stärkt interinstitutionellt samarbete och samordning för en framgångsrik digital övergång i samhället och ekonomin

Målet med denna reform är att styra den digitala omvandlingen av Kroatiens samhälle och ekonomi under det kommande årtiondet. Den ska tillhandahålla en strategisk ram, Kroatiens digitala strategi från 2030, som fastställer ramen för investeringar i den digitala omställningen och fastställer strategiska mål på följande områden: i) ekonomins digitala omvandling, ii) digitalisering av den offentliga förvaltningen och rättsväsendet, iii) digital konnektivitet/utveckling av bredbandsnät för elektronisk kommunikation och iv) utveckling av digital kompetens och digitala arbetstillfällen.

Reformen ska också inrätta en mekanism för att samordna förberedelserna och genomförandet av projekt som stöder den digitala omvandlingen av samhället och ekonomin på nationell, regional och lokal nivå, med riktlinjer för tydliga prioriterings- och utvärderingskriterier för investeringar.

Reform C2.3.R2: Förbättrad interoperabilitet mellan informationssystem

Syftet med denna reform är att stödja tillhandahållandet av digitala offentliga tjänster och att underlätta samspelet mellan medborgare/företag och den offentliga förvaltningen. Reformen syftar också till att införa avancerad dataanalys i den nationella förvaltningen i syfte att stödja databaserat beslutsfattande på alla förvaltningsnivåer.

De offentliga myndigheterna i Kroatien använder för närvarande hundratals olika register och databaser, men reformen förväntas skapa förutsättningar för inrättandet av ett centralt register (centralt driftskompatibelt system) som kopplar samman centrala register (Investment C2.3.R2.I1) och för inrättandet av en central databas som möjliggör användning av avancerad dataanalys för behöriga myndigheter (Investment C2.3.R2.I2).

Reformen förväntas leda till systemförändringar, till utvecklingen av driftskompatibla system på nationell nivå och till ett datadrivet beslutsfattande. Den förväntas också förbättra tillhandahållandet av offentliga tjänster av hög kvalitet till företag och medborgare på nätet.

Åtgärden ska fastställa en organisations- och ledningsstruktur för förvaltningen av det centrala driftskompatibilitetssystemet samt en katalog över e-tjänster som ska anslutas till det centrala driftskompatibilitetssystemet. Den ska också utveckla ekosystemet för att samla in, bearbeta, analysera, visa och dela data, i syfte att införa dataanalys i den nationella förvaltningen som ett nytt sätt att arbeta på alla beslutsnivåer.

Denna reform ska vara slutförd senast den 31 december 2024.

Investeringar C2.3.R2-I1: Inrättande av ett centralt system för driftskompatibilitet

Syftet med denna investering är att bygga upp ett centralt register för offentliga myndigheter i syfte att åtgärda den nuvarande fragmenteringen (där hundratals register används av offentliga myndigheter) genom att inrätta ett centralt driftskompatibelt system som kopplar samman basregister, i linje med den europeiska interoperabilitetsramen (EIF).

Investeringen ska omfatta inrättandet av en central nationell portal som ska integrera och koppla samman minst åtta befintliga centrala offentliga register (t.ex. födelseregister, bostadsort, krigsveteraner) i ett interoperabelt centralt register. Det centrala registret ska säkerställa att informationen från de olika registren konsolideras i ett enda driftskompatibelt register och är tillgängligt för offentliga förvaltningar, medborgare och företag.

Det centrala registret ska också möjliggöra tillhandahållande online av de 21 administrativa förfaranden som förtecknas i bilaga II till förordning (EU) 2018/1724 (förordningen om en gemensam digital ingång).

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

Investeringar C2.3.R2-I2: Inrättande av ett centralt dataregister och ett system för affärsanalys

Syftet med denna investering är att bygga upp ett centralt datalager (DWH) för statliga myndigheter, som förväntas förbättra datahanteringssystemet genom att underlätta insamling av data i standardiserade format, behandling, analys och gemensamt utnyttjande av data mellan offentliga myndigheter (t.ex. statliga och lokala förvaltningsenheter). Plattformen ska möjliggöra dataanalys i realtid och ska ta fram avancerade dataanalysverktyg (såsom fördefinierade verksamhetsindikatorer, instrumentpaneler och rapporter på daglig basis), som förväntas avsevärt förbättra det datadrivna beslutsfattandet på alla nivåer inom den nationella förvaltningen.

En del av datalagret ska också vara tillgängligt för medborgare och företag, i syfte att göra det möjligt för den privata sektorn att bygga upp och utveckla mervärdestjänster på grundval av de data och analysverktyg som ställs till deras förfogande.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2024.

Investeringar C2.3.R3-I1: Uppgradering av det gemensamma servicecentrumet

Syftet med denna investering är att utöka kapaciteten hos det statliga molnet (gemensamt servicecenter, nedan kallat CDU), möjliggöra en stor ökning av antalet användare och uppgradera det med utveckling av nya funktioner, vilket ska omfatta följande:

-En plattform för utveckling, genomförande och testning av tillämpningar för användare.

-En plattform för IKT-stöd,

-Ett centralt system för övervakning av informationssäkerhet för hantering av potentiella säkerhetshändelser på informations- och kommunikationsinfrastrukturen,

-En biometrisk autentiseringsplattform som inrättar en biometrisk identifieringstjänst som är integrerad i det befintliga centrala systemet för användarnas rättigheter och identitetshantering.

-En plattform för att enkelt skapa och hantera digitalt innehåll på användarnas webbplatser, med funktioner för intuitiv indexering, sökning och hämtning av innehåll, format, översyn, publicering och diskussionsforum.

-En plattform för utveckling av blockkedjeteknik för det statliga molnet, i linje med den europeiska infrastrukturen för blockkedjetjänster.

Plattformen ”Shared Services Centre” (CDU) ska integreras i de gemensamma europeiska dataområdena för att möjliggöra säker lagring, åtkomst och ändring av data och tjänster på EU-nivå.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investeringar C2.3.R3-I2: Förstärkning av polisens kapacitet att bekämpa it-brottslighet

Syftet med investeringen är att stärka inrikesministeriets kapacitet att bekämpa it-brottslighet.

Investeringen omfattar inköp av specialiserad utrustning för polisen för analys av digitala bevis, specialiserad utbildning för poliser för att upptäcka och bekämpa it-angrepp och genomförande av offentliga förebyggande kampanjer riktade till företag och medborgare för att öka medvetenheten om it-brottslighet.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2024.

Investeringar C2.3.R3-I3: Inrättande av en enda kontaktpunkt för alla e-offentliga helpdesktjänster

Syftet med investeringen är att skapa en enda kontaktpunkt som harmoniserar och centraliserar helpdesksystemet för alla offentliga förvaltningars onlinetjänster. Den gemensamma kontaktpunkten förväntas tillhandahålla en ny, förbättrad tjänst för medborgare och företag att kommunicera med offentliga förvaltningar och ska göra det möjligt för användarna att lätt hitta den information som efterfrågas. Den gemensamma kontaktpunkten ska också ha funktioner som gör det möjligt för användarna att skicka återkoppling, bedöma kvaliteten på interaktionen med tjänstemän och utvärderingen efter utvärderingen, vilket förväntas förändra interaktionen mellan Kroatiens offentliga förvaltning och dess användare.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

Investeringar C2.3.R3-I4: Konsolidering av CEZIH system för hälsoinformation

Syftet med investeringen är att uppgradera Kroatiens centrala informationshälsosystem (CEZIH), som används av alla aktörer inom hälso- och sjukvårdssystemet (t.ex. sjukhus, sjukvårdspersonal, vårdskolor, folkhälsoinstitutioner, apotek, laboratorier).

Investeringen ska i synnerhet migrera systemet till det statliga molnet (det gemensamma servicecentrumet) och inrätta katastrofinsatslösningar för att säkerställa driftskontinuitet och tillhandahålla ett kontinuerligt, tillförlitligt och säkert driftssätt för det centrala hälsoinformationssystemet.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

Investeringar C2.3.R3-I5: Projekt för införande av digitala identitetskort

Syftet med investeringen är att främja användningen av elektroniska signaturer i medborgarnas kontakter med den offentliga förvaltningen. Åtgärden förväntas göra det möjligt för användare av e-legitimation att signera dokument på mobila plattformar.

Det ska inrätta ett digitalt identitetshanteringssystem (IDP) och ett mobilt signeringssystem för att utfärda fjärrcertifikat för en kvalificerad elektronisk signatur på distans. Utfärdandet av ett sådant certifikat är en förutsättning för att handlingar ska kunna signeras elektroniskt på mobila plattformar eller i applikationer för mobila signaturer.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

Investeringar C2.3.R3-I6: Investeringar i statliga informationsinfrastrukturnät

Syftet med denna investering är att modernisera och utöka kapaciteten hos det nationella informationsinfrastrukturnätet (DII-nätet), som används av offentliga myndigheter i Kroatien för att tillhandahålla onlinetjänster till medborgare och företag.

Investeringen omfattar utformning av en ny säker nätarkitektur som tillgodoser myndigheternas behov och kopplar samman alla användare till ett enda nät. I synnerhet ska det nya nätet säkerställa bredbandstillgång till ett nät med mycket hög kapacitet (10 Gbps) för alla offentliga myndigheter. För att säkerställa kontinuerlig konnektivitet för alla institutioner i systemet ska investeringen modernisera nätverksövervakningscentrumet och inrätta ett system som är tillgängligt 24 timmar per dag och 7 dagar per vecka för att tillhandahålla tekniska problem och stöd till användarna.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2025.

Investeringar C2.3.R3-I7: Förbättring av systemet för fysisk planering, byggande och statliga tillgångar genom digitalisering

Syftet med denna investering är att uppgradera informationssystemet för fysisk planering och statlig egendom (ISPU) för att inrätta ett integrerat informationssystem för fysisk planering och möjliggöra digitalisering av förfaranden för förberedelse och genomförande av enskilda projekt, från identifiering av projektets lokalisering till erhållande av nödvändiga tillstånd.

Åtgärden ska också möjliggöra förvärv av satellitbilder av Kroatiens högupplösta område och utveckling av digitala fysiska planer.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2025.

Investeringar C2.3.R3-I8: Skapande av en digital mobil plattform

Syftet med denna investering är att skapa en mobil plattform för digitala offentliga tjänster som gör det möjligt för medborgarna att enkelt använda offentliga onlinetjänster på sina smarttelefoner. De befintliga e-förvaltningstjänsterna har utvecklats för persondatorer och är för närvarande inte anpassade till mobila enheter, vilket innebär att det behövs en plattform som är anpassad till mobila applikationer.

Denna investering, med användning av den senaste tekniken och de senaste standarderna, ska bygga en plattform som tillhandahåller ett standardiserat sätt att erbjuda offentliga tjänster på mobila plattformar (såsom begäran om födelseattest, begäran om bevis på bosättning, registrering av adressändring, Registrering av motorfordon). Den ska ansluta alla relaterade register och databaser till den centrala databasen för datautbyte (Central Data Interchange Bus, GSB). Investeringen ska också göra det möjligt att uppgradera det nationella autentiseringssystemet för identifiering (NIAS) till de senaste autentiseringstendenserna för mobila plattformar genom att införa moderna biometriska ansökningsmetoder.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2025.

Investeringar C2.3.R3-I9: Om inrättande av en ny plattform för nyhetsbladet om elektronisk offentlig upphandling i Republiken Kroatien

Syftet med denna investering är att inrätta en ny it-plattform för e-upphandlingssystemet, i syfte att stödja digitaliseringen av den offentliga upphandlingen och genomföra de nya standardformulär för offentliggörande av meddelanden om offentlig upphandling som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1780 (e-formulär).

Investeringen ska modernisera it-plattformen för Kroatiens elektroniska meddelanden om offentlig upphandling (EOJN), som för närvarande bygger på föråldrad teknik och inte i tillräcklig utsträckning stöder ett effektivt genomförande av offentliga upphandlingsförfaranden. Åtgärden ska särskilt göra det möjligt att koppla samman alla upphandlingsförfaranden (från upphandlingsplanen, genom genomförandet av förfarandet till uppgifter om betalningar som grundar sig på ingångna kontrakt) och ska införa överklaganden online (e-överklaganden) som obligatoriska och möjligheten att betala avgifter online. Investeringen ska också upprätta en ram för att spåra efterlevnaden av vissa obligatoriska minimikriterier och mål (såsom strategisk, grön eller innovativ offentlig upphandling).

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

Investeringar C2.3.R3-I10: Digitalisering och datorisering av CES (eHZZ)

Syftet med denna investering är att digitalisera den kroatiska arbetsförmedlingen (CES – HZZ), som för närvarande tillhandahåller den största delen av dokumentationen i pappersformat utan något automatiserat system för digital lagring av dokumentation. Investeringen förväntas leda till inrättandet av ett system för hantering av digital identitet, ett system för personaladministration och digitalisering av CES:s arkiv.

Investeringen ska helt automatisera och digitalisera CES:s verksamhetsprocesser, med nya it-lösningar för att påskynda och automatisera CES:s arbete, öka säkerhetsnivån för alla företagsuppgifter och möjliggöra cirkulation och central behandling av elektroniska dokument samt digitala och biometriska signaturer.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investeringar C2.3.R3-I11: IKT-stöd till modernisering av HZMO (eHZMO)

Syftet med denna investering är att modernisera det föråldrade it-systemet vid det kroatiska pensionsinstitutet (HZMO) och digitalisera kärnverksamheten. Åtgärden förväntas öka HZMO:s effektivitet och stödja tillhandahållandet av kvalitetstjänster.

Investeringen ska bygga upp ett nytt it-system till stöd för centrala processer, vilket ska inbegripa moduler för att hantera

-beräkningarna av pensioner och barnbidrag,

-bidrag och betalningsregister.

-Stödmottagarens uppgifter

-överklaganden, prövningsförfaranden och tvister.

-digital dokumentation och arkiv.

-analys- och bokföringsuppgifter.

-Finansiella transaktioner

-upphandlings-, upphandlings- och beställningsprocesser.

-skuld och skuld (köpare/leverantörer).

-kapitalförvaltning.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investering C2.3.R3-I12 Digitalisering av HZMO:s arkiv (eArhiva)

Syftet med denna investering är att digitalisera det kroatiska pensionsförsäkringsinstitutets (HZMO) arkiv. Åtgärden förväntas avsevärt förbättra den övergripande prestandan i HZMO:s arbete och kostnadseffektiviteten i arkivförvaltningen, som för närvarande i stor utsträckning bygger på manuell sökning. Investeringen ska inrätta ett digitalt arkivförvaltningssystem och en enda plats för permanent lagring av arkiv. Syftet med investeringen är att digitalisera befintligt material, men också att inrätta ett centralt system som ska göra det möjligt att digitalisera alla nyskapade föremål som kan registreras och lagras i det digitala arkivsystemet.

HZMO förfogar för närvarande över omkring 4.5 miljoner ärenden. Syftet med investeringen är att digitalisera 1 000 000 aktiva filer (cirka 50 000 000 sidor).

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investeringar C2.3.R3-I13: Digital omvandling av skatteförvaltningen

Syftet med denna investering är att modernisera informationssystemet för skatteförvaltningen i syfte att utveckla en användarvänlig it-plattform med tillgång för både skattebetalare och skattehandläggare, och därigenom öka skatteförvaltningens effektivitet.

Investeringen ska uppgradera skatteförvaltningens IKT-infrastruktur och utveckla en plattform som möjliggör automatisering av skatteförvaltningens affärsprocesser. Plattformen ska också tillhandahålla dataanalys och stödja skatteförvaltningens framtida behov, öka säkerheten i IKT-infrastrukturen och säkerställa driftskontinuitet i krissituationer.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Investeringar C2.3.R3-I14: Införande av systemet för icke-kontanta betalningar i ekonomin genom e-fakturor med integrerade e-arkiv och aktiv skatteredovisning

Syftet med denna investering är att inrätta ett onlinesystem för skatteredovisning i syfte att minska den administrativa bördan för skattebetalarna.

Investeringen ska inrätta ett nytt it-system för registrering av elektroniska fakturor (e-fakturor) som utfärdas av offentliga myndigheter för andra betalningar än kontanter i informationssystemet för skatteförvaltningen. Investeringen ska också inrätta ett avancerat momsredovisningssystem online.

Investeringen förväntas bidra till att förenkla skatteintäkterna genom att minska antalet blanketter som krävs och stödja efterlevnad av skatteregler.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Investeringar C2.3.R3-I15: Inrättande av lösningar för tillämpning av turism i syfte att administrativt hjälpa entreprenörer och omvandla turismmodellen till hållbarhet

Syftet med denna investering är att utveckla nya it-verktyg för systemet för information till allmänheten om turism ( e-turism ) för att bidra till en effektiv förvaltning av turismens utveckling och stödja sektorns hållbarhet.

Investeringen ska fortsätta digitaliseringen av det kroatiska observationsorganet för hållbar turism (CROSTO), med utveckling av ett digitalt övervakningssystem för turistutveckling för att övervaka hållbarheten hos resmål i linje med det europeiska indikatorsystemet för hållbar turistförvaltning (ETIS).

Investeringen ska också bidra till förbättrad företagsinformation inom turism, med hjälp av uppgifter från olika källor, såsom det centrala turistregistret, e-besökssystemet eller CROSTO-systemet.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2025.

Investeringar C2.3.R3-I16: Digitalisering av processer inom idrott och rekreation på lokal och regional nivå

Syftet med denna investering är att uppgradera informationssystemet för idrott, som är det it-system som används av ministeriet för turism och idrott, i syfte att underlätta tillgången till systemet för alla berörda aktörer, särskilt på lokal och regional nivå. Det är också avsett att stödja utvecklingen av elektroniska förfaranden och e-tjänster för medborgare och intressenter som är verksamma inom idrottssektorn.

Investeringen ska

-Inrätta en applikationsmodul för att ge idrottsklubbar direkt tillgång till grundläggande register och register i informationssystemet för idrott, med möjlighet att föra in relevanta uppgifter, såsom idrottsjournaler och journaler över idrottarnas läkarundersökningar,

-Inrätta digitala verktyg och digitala förfaranden för övervakning av offentlig finansiering av idrottsprogram på nationell, regional och lokal nivå i syfte att harmonisera, förenkla och öka insynen i processen, även på lokal och regional nivå.

-Inrätta en ansökningsmodul för insamling av uppgifter om idrott och hälsoorienterad fysisk träning, inbegripet inrättandet av ett grundläggande register på området hälsoorienterad fysisk träning (till exempel registrering av information om befintliga program och professionell personal).

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Reform C2.3.R4: Att stärka konnektiviteten som en hörnsten i den digitala omställningen i samhället och ekonomin

Syftet med denna reform är att bana väg för att säkerställa tillgången till elektroniska kommunikationsnät som tillhandahåller gigabitkonnektivitet för hushåll och socioekonomiska drivkrafter, i linje med målen för det europeiska gigabitsamhället.

Denna reform syftar till att säkerställa ett snabbt och heltäckande genomförande av regelverket och den strategiska ramen på området elektronisk kommunikation, genom antagandet av lagen om elektronisk kommunikation, i enlighet med bestämmelserna i direktiv (EU) 2018/1972 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation, och genomförandet av målen för den nationella bredbandsplanen i Kroatien för perioden 2021–2027.

Reformen förväntas kartlägga och ta itu med administrativa bördor och rättsliga hinder i samband med byggandet av gigabitkonnektivitetsnät, inbegripet 5G-nät, för att uppmuntra investeringar i utbyggnaden av 5G-nät.

Denna reform kompletterar investeringar i digital konnektivitet genom bredbandsanslutningar i fasta och avancerade trådlösa och mobila nät, bland annat genom användning av 5G-teknik.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investeringar C2.3.R4-I1: Genomförande av projekt inom ramen för det nationella ramprogrammet för utveckling av bredbandsinfrastruktur i områden där det kommersiella intresset för investeringar är otillräckligt

Syftet med denna investering är att minska den digitala klyftan i Kroatien genom att öka den nationella bredbandstäckningen med gigabitkonnektivitet i områden där det inte finns tillräckligt kommersiellt intresse, i linje med det nationella ramprogrammet för utveckling av bredbandsinfrastruktur. Ytterligare investeringar i konnektivitet förväntas finansieras med andra nationella medel eller EU-medel i syfte att uppnå EU:s gigabitambitionsmål.

Investeringen syftar till att säkerställa att hushåll och viktiga socioekonomiska drivkrafter i områden där det finns otillräckligt kommersiellt intresse (vita NGA-områden) har tillgång till gigabitkonnektivitetsnät. Investeringen är tänkt att omfatta omkring 20 projekt inom lokala förvaltningsenheter som omfattar omkring 700 000 invånare och omkring 124 000 hushåll. Det exakta antalet projekt och den exakta täckningen är tänkta att fastställas efter det att ansökningsomgångarna och urvalet av projekt har genomförts.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investeringar C2.3.R4-I2: Anläggning av infrastruktur för passiv elektronisk kommunikation

Syftet med denna investering är att öka tillgången till gigabitnät (som tillhandahåller 5G-konnektivitet) i landsbygdsområden och glesbefolkade områden där det inte finns något kommersiellt intresse av att bygga dessa nät.

Det omfattar byggande av infrastruktur för passiv elektronisk kommunikation, såsom konstruktion av fristående antennstolpar, tillhandahållande av fiber- eller mikrovågskapacitet för att ansluta mobilnät till basstationer. Den ska möjliggöra utveckling av 5G-nät i de områden som omfattas och vara tillgänglig för alla på lika villkor.

Syftet med investeringen är att inrikta sig på landsbygdsområden i de län som har lägst socioekonomiska indikatorer (låga demografiska, sociala och ekonomiska förhållanden jämfört med det nationella genomsnittet).

Förvaltningen av den infrastruktur som ska byggas genom investeringen ska uteslutande ske utan vinstsyfte, i syfte att säkerställa att intäkterna från uthyrningen av infrastrukturen täcker alla drifts- och underhållskostnader för infrastrukturen. Om hyresintäkterna överstiger kostnaderna ska överskottet inriktas på utbyggnad eller uppförande av ny infrastrukturkapacitet.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

I.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
176	C2.3. R1	M	Strategin för det digitala Kroatien	Ikraftträdande av strategin för ett digitalt Kroatien				Q4	2022	Den digitala strategin för Kroatien 2030 ska tydligt definiera strategiska mål och prioriteringar som kommer att ligga till grund för fastställandet av åtgärder på följande områden: Digitalisering av den offentliga förvaltningen och rättsväsendet. Utveckling av bredbandsnät för elektronisk kommunikation. Utveckling av digital kompetens och digitala arbetstillfällen.
177	C2.3. R2 C2.3. R2.I2	M	Inrättande av plattformar för det centrala interoperabilitetssystemet	Rapport från centralkontoret för utveckling av det digitala samhället (SDURDD) om att plattformarna är operativa och testade för användning				Q4	2022	Den centrala nationella interoperabilitetsportalen ska tillhandahålla en katalog över alla tillgängliga tjänster och datalagret (DWH) ska vara i drift för användning.
178	C2.3. R2-I1	M	Inrättande av det centrala driftskompatibilitetssystemet	Rapport från centralkontoret för utveckling av det digitala samhället (SDURDD) om att systemet är operativt och testat för användning				Q4	2023	Det centrala samverkande systemet ska vara i drift för användning, inbegripet tillhandahållande online av de 21 administrativa förfaranden som förtecknas i bilaga II till förordningen om en gemensam digital ingång.
179	C2.3. R3-I1	T	Uppgradering av det statliga molnet	Rapport från centralkontoret för utveckling av det digitala samhället (SDURDD)	Nummer	0	6	Q4	2022	Sex nya funktioner ska vara operativa för användning i statsmolnet (CDU) och vara tillgängliga för användare: En plattform för utveckling, genomförande och testning av tillämpningar för användare. En plattform för IKT-stöd, —Ett centralt system för övervakning av informationssäkerhet för hantering av potentiella säkerhetshändelser. —En biometrisk autentiseringsplattform, —En plattform för hantering av det digitala innehållet på webbplatserna, —En plattform för utveckling av blockkedjeteknik för statsmolnet.
180	C2.3. R3-I1	T	Ökning av antalet användare i det gemensamma servicecentrumet		Nummer	0	450	Q2	2026	-450 nya användare ska integreras i det gemensamma servicecentrumet.
181	C2.3. R3-I2	M	Pilotprojekt om cybersäkerhet	Rapport från inrikesministeriet				Q4	2023	Pilotprojekt för systemstresstest ska genomföras – med simulering av ”it-beroende” och ”it-baserade” brott. Systemet ska vara utrustat med särskild programvara och hårdvara för utredning av it-brottslighet, sökning med öppen källkod på internet och digital kriminalteknik samt utredningsanalyser för analys av digitala bevis. Genomförandet av projektet ska uppfylla de nödvändiga förutsättningarna för att uppgradera kriminaltekniska verktyg och kriminaltekniska system samt hemliga övervakningssystem för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, vilket är nödvändigt för att höja nivån på it-säkerheten i Kroatien och EU. Så snart utrustningen har förvärvats och tagits i drift ska ett pilotprojekt genomföras för simulering av forskning om it-brottslighet i form av en tabellövning, för att bedöma utrustningens bidrag till uppnåendet av åtgärderna och målen för it-tillsynsprojektet.
182	C2.3. R3-I2	M	Kampanj för förebyggande av it-säkerhet	Rapport från inrikesministeriet				Q1	2024	En offentlig förebyggande kampanj ska genomföras för manifestationer och förebyggande åtgärder mot it-brottslighet, som övervakas med hjälp av följande indikatorer: — antal förebyggande medvetandehöjande åtgärder och utbildningsåtgärder som genomförs av olika målgrupper om åtgärder för självskyddande beteende i förhållande till riskerna för it-brottslighet — antal deltagare i verksamheten — antal utdelade förebyggande material — antal medieinlägg (inklusive alla medier) — antal målgruppers svar på sociala medier — antal och behandlade resultat av onlineundersökningar som genomförts via sociala nätverk — antal utvärderingar av målgrupper som genomförts med hjälp av kvantitativa metoder
183	C2.3. R3-I3	M	Inrättande av en enda kontaktpunkt	Rapport från centralkontoret för utveckling av det digitala samhället (SDURDD) om att en gemensam kontaktpunkt är inrättad och operativ för användning				Q4	2023	Den gemensamma kontaktpunktsplattformen (JKC) som tillhandahåller information och kundstöd till medborgare och företag på en enda central plats ska inrättas och tas i drift för användning.
184	C2.3. R3-I4	M	IT-systemet CEZIH	Rapport från hälsoministeriet				Q2	2023	Kroatiens centrala hälsoinformationssystem ska vara i drift för användning i det statliga molnet (CDU).
185	C2.3. R3-I5	T	E-signatur för digitala identitetskort	Rapport från byrån för digital säkerhet (AKD)	Nummer	0	300 000	Q4	2023	300 000 certifikat ska ha utfärdats för fjärravläst kvalificerad elektronisk signatur.
186	C2.3. R3-I6	M	Inrättande av ett nätverk för statlig informationsinfrastruktur (DII)	Rapport från centralkontoret för utveckling av det digitala samhället (SDURDD)				Q4	2024	Det uppgraderade statliga informationsinfrastrukturnätet (DII), med förbättrade funktioner i fråga om tillgänglighet, tillförlitlighet och säkerhet, ska vara i drift för användning.
187	C2.3. R3-I6	T	Nya användare av statens informationsinfrastrukturnät (DII)	Rapport från SDURDD	Nummer	36	136	Q4	2025	Minst 100 nya användare ska anslutas till det statliga informationsinfrastrukturnätet, på varje plats där de använder nätresurser, genom tillhandahållande av fiberinfrastruktur till varje anläggning samt terminalutrustning.
188	C2.3. R3-I7	T	Digitala fysiska planer	Rapport från MSGB	Nummer	0	570	Q4	2024	Inrättande av 570 – nästa generations fysiska planer (fysiska planer i digital form)
189	C2.3. R3-I7	M	Uppgradering av informationssystemet för fysisk planering	Rapport från MSGB				Q4	2025	Elektroniska moduler ska inrättas för digitalisering av förfaranden inom fysisk planering, konstruktion och statliga tillgångar som en del av informationssystemet för fysisk planering.
190	C2.3. R3-I8	T	Digitala e-offentliga tjänster som är integrerade i den nya mobila plattformen	Rapport från SDURDD om att 20 års e-tjänster är integrerade och operativa för användning	Nummer	0	20	Q4	2024	Minst 20 e-tjänster ska integreras i den mobila plattformen och vara i drift för användning, inbegripet Begäran om födelseattest. Ansöka om bevis för bosättning Ansöka om studiemedel för högre utbildning. Lämna in inledande ansökan om antagning till en offentlig inrättning för högre utbildning Begäran om akademiskt erkännande av utbildnings-, examens- eller andra utbildningsbevis. Underrättelse om förändringar i de personliga eller yrkesmässiga förhållandena för den person som uppbär socialförsäkringsförmåner som är relevanta för sådana förmåner. Begäran om ett europeiskt sjukförsäkringskort. Ingivande av inkomstdeklarationer. Registrering av adressändring. Registrering av ett motorfordon som har sitt ursprung i eller redan är registrerat i en medlemsstat, enligt standardförfaranden. Erhållande av märkning för användning av statlig väginfrastruktur: Tidsavgifter (vinjett), avståndsbaserade avgifter (vägtullar) som utfärdats av en offentlig myndighet eller institution. Införskaffa utsläppsmärkning som utfärdats av en offentlig myndighet eller institution, Ansöka om pensionsförmåner och pensionsförmåner från obligatoriska system. En begäran om information om pensioner från obligatoriska system. Anmälan av affärsverksamhet, näringstillstånd, ändring av affärsverksamhet och upphörande av affärsverksamhet som inte inbegriper konkurs- eller likvidationsförfaranden, med undantag för inledande registrering av affärsverksamhet i företagsregistret och med undantag för konstitutionella förfaranden eller senare ansökningar från företag. Registrera en arbetsgivare (en fysisk person) i ett obligatoriskt pensions- och försäkringssystem Registrera anställda i ett obligatoriskt pensions- och försäkringssystem Ingivande av inkomstdeklarationer. Ingivande av inkomstdeklarationer. Underrättelse till socialförsäkringssystemet om uppsägning av en anställds anställningsavtal, med undantag för förfaranden för kollektiv uppsägning av en arbetstagares avtal. Betalning av sociala avgifter till anställda. Resa med rätt till bevis.
191	C2.3. R3-I9	M	Inrättande av en ny plattform för offentlig upphandling och en mobil applikation	Det första offentliga upphandlingsförfarandet inleds på den nya e-upphandlingsplattformen				Q3	2023	Den nya plattformen för genomförande av förfaranden för offentlig upphandling och den mobila applikationen ska vara i drift, och förfarandet för offentlig upphandling ska inledas på den nya plattformen för e-upphandling.
192	C2.3. R3-I10	M	CES:s system för digital identitet och personalförvaltning	Rapport från CES/HZZ				Q4	2023	CES:s system för hantering av digital identitet och det digitala personalförvaltningssystemet ska finnas på plats och vara i drift.
193	C2.3. R3-I10	M	Slutförande av digitaliseringen av CES	Rapport från CES/HZZ				Q2	2026	Digitaliseringen av CES-systemet ska ha slutförts Ett system för hantering av säkerhetsincidenter och händelser och ett system för stöd till kärnprocesser ska inrättas, e_rådgivningssystemet, och slutföra digitaliseringen av arkivprojektet, samt inrätta ett redovisningssystem och slutföra ett digitalt dokumenthanteringsprojekt.
194	C2.3. R3-I11	M	Uppgraderat it-system vid Kroatiens pensionsinstitut (HZMO)	Rapport från HZMO				Q2	2026	Det nya it-systemet och kärnverksamheten vid det kroatiska institutet för pensionsförsäkringar (HZMO) ska vara i drift.
195	C2.3. R3-I12	M	Det kroatiska pensionsförsäkringsinstitutets digitala arkiv (HZMO)	HZMO:s överlämningsprotokoll över operativsystemet för förvaltning av digitala arkiv				Q4	2022	Systemet för förvaltning av digitala arkiv (Digital Archives Management System) ska vara i drift.
196	C2.3. R3-I12	T	Antal sidor i de nya digitala arkiven	HZMO:s överlämningsprotokoll över de sidor som skannas och indexeras digitalt	Nummer	0	50 000 000	Q2	2026	50 000 000 sidor från nationella arkiv ska ha skannats och indexerats i de nya digitala arkiven.
197	C2.3. R3-I13	M	Nytt informationssystem för skatteförvaltningen	Genomföranderapport från finansministeriet – skatteförvaltningen, där det anges att det nya informationssystemet för skatteförvaltningen är i drift				Q2	2026	Ett nytt system för skatteinformation ska tas i drift med nya funktioner (inklusive en ny dataanalysplattform, en ny användarupplevelse för skattebetalare och skattetjänstemän med en uppgraderad IKT-infrastruktur, digitalisering av alla processer som rör dessa funktioner, i syfte att förenkla och påskynda processen, säker driftskontinuitet i krissituationer, förbättrad IKT-infrastruktursäkerhet, konsoliderad och optimerad infrastruktur för informationskommunikation).
198	C2.3. R3-I13	T	Procentandel av förfaranden för fastställande och uppbörd av skatt som genomförs digitalt genom det nya systemet	Rapport från finansministeriet – Skatteförvaltningen	% (procentandel)	0	80	Q2	2026	80 % av de befintliga förfarandena för fastställande och uppbörd av skatt ska genomföras digitalt genom det nya moderniserade skatteinformationssystemet.
199	C2.3. R3-I14	M	System för e-fakturor och momsredovisning online	Rapport från finansministeriet – Skatteförvaltningen				Q4	2024	Det nya systemet för registrering av elektroniska fakturor i skatteförvaltningen för alla användare (B2B-modellen och beskattningsbara personer vid offentlig upphandling) och avancerad online-momsredovisning ska vara driftsklart och redo att användas.
200	C2.3. R3-I15	T	Nya verktyg i it-systemet för turism	Rapport från ministeriet för turism och idrott (myntverk)	Nummer	0	4	Q4	2025	Nya verktyg ska vara operativa: 1- för integrerade administrativa och icke-administrativa förfaranden för att underlätta affärsverksamheten och kommunikationen med den offentliga förvaltningen 2- för förvaltning av destinationer och upprättande av värdekedjor, inbegripet en lösning för att hantera turistflöden 3 – Affärsinformation inom turism för att stödja företagare i företagens beslutsfattande och beslutsfattande inom den offentliga sektorn i den offentliga politiken 4 – Fortsatt digitalisering av CROSTO-systemet
201	C2.3. R3-I16	T	Nya ansökningsmoduler för it-systemet för idrott	Rapport från ministeriet för turism och idrott (myntverk)	Nummer	0	3	Q1	2026	Tre nya tillämpningsmoduler ska integreras i det uppgraderade idrottsinformationssystemet (ISS): 1 – en applikationsmodul för idrottsklubbarnas direkta tillgång till de grundläggande registren och registren i informationssystemet för idrott. 2 – ansökningsmodul för finansiering av offentliga idrottsbehov hos lokala och regionala förvaltningsenheter. 3 – ansökningsmodul för datainsamling om idrott och hälsoorienterad fysisk träning
202	C2.3. R4	M	Optimering av tillståndsprocessen för konnektivitetsinvesteringar	Den reviderade rättsliga ramen träder i kraft.				Q2	2022	En reviderad rättslig ram ska stödja optimeringen av licensieringsprocessen och göra det möjligt att presentera infrastrukturen för elektronisk kommunikation i fysiska planer. Den nya ramen ska ta itu med administrativa bördor och rättsliga hinder i samband med byggandet av nät med mycket hög kapacitet, inbegripet 5G-nät.
203	C2.3. R4-I1	M	Bidragsavtal undertecknade för genomförande av projekt inom ramen för den nationella ramen för utveckling av infrastruktur för bredbandsaccess (ONP)	Rapport från ministeriet för sjöfart, transport och infrastruktur (MST)				Q3	2023	Bidragsöverenskommelser för 20 projekt inom ramen för ONP ska undertecknas som ett resultat av urvalsförfarandet.
204	C2.3. R4-I1	T	Bredband för hushåll i vita NGA-områden	Rapport från ministeriet för sjöfart, transport och infrastruktur (MST)	Nummer	386 000	486 000	Q2	2026	Minst 100 000 hushåll i vita NGA-områden med bredbandstillgång på minst 100 Mbit/s (uppgraderbara till 1 Giga) i riktning till användaren (nedladdning)
205	C2.3. R4-I2	M	Bidragsavtal undertecknat för byggande av infrastruktur för passiv elektronisk kommunikation	Rapport från ministeriet för sjöfart, transport och infrastruktur (MST)				Q1	2023	Undertecknande av bidragsavtalet och inledande av projektgenomförande för byggande av infrastruktur för passiv elektronisk kommunikation
206	C2.3. R4-I2	T	Befolkning med tillgång till 5G	Rapport från ministeriet för sjöfart, transport och infrastruktur (MST)	% (procentandel)	0	80	Q2	2026	Minst 80 % av det landsbygds- och glesbefolkade område (där den genomsnittliga befolkningen är mindre än 20/km²) som omfattas av projektet ska omfattas av 5G-mobilsignalen.

J. DEL 2.4: FÖRBÄTTRA FÖRVALTNINGEN AV STATLIGA TILLGÅNGAR

De statligt ägda företagen genererar omkring 7 % av mervärdet i ekonomin som helhet och står för 4 % av den totala sysselsättningen. Med tanke på deras viktiga roll i den kroatiska ekonomin kan en förbättrad företagsstyrning av statsägda företag och den fortsatta minskningen av portföljen med offentliga tillgångar leda till en tydlig ökning av den totala produktiviteten.

Syftet med komponenten i Kroatiens plan för återhämtning och resiliens är att främja ekonomisk utveckling och öka de statligt ägda företagens totala effektivitet genom följande åtgärder:

-Ytterligare minska antalet statsägda företag.

-Förbättra förvaltningen av statliga fastigheter.

-Anpassa det nationella regelverket för företagsstyrning till bästa internationella praxis på grundval av OECD:s rekommendationer.

-Förbättra styrningen av statsägda företag av särskilt intresse för Republiken Kroatien och av majoritetsägda företag inom centralregeringen samt förbättra samordningen mellan de behöriga nationella myndigheterna.

-Stärka den mänskliga kapaciteten att övervaka företagsstyrningen i statsägda företag.

Delen stöder genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna om förbättrad företagsstyrning av statsägda företag och en intensifiering av försäljningen av statsägda företag och icke-produktiva tillgångar (landsspecifika rekommendationerna 4 och 2019). Delen bidrar också till åtagandena efter ERM II-anslutningen för att stärka förvaltningen av statsägda företag.

J.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C2.4 R1 – Revidering av förteckningen över statsägda företag av särskilt intresse för Kroatien

Syftet med denna reform är att rationalisera det statliga ägandet genom att anta en ny ägarpolicy med kriterier för strategiska tillgångar och uppdatera förteckningen över statsägda företag som är av särskilt intresse för Kroatien och offentliggöra en förklaring som motiverar beslutet att behålla ett företag i denna förteckning.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2021.

Reform C2.4 R2 – Förbättra företagsstyrningen i statsägda företag av särskilt intresse för Republiken Kroatien och i majoritetsägda statliga företag.

Med tanke på de statsägda företagens betydelse för den kroatiska ekonomin är målet med denna reform att förbättra styrningen av statsägda företag.

Reformen ska omfatta antagandet av en ny enda lag om statsägda företag för att genomdriva OECD:s rekommendationer, särskilt följande : I) harmonisera regelverket för företagsstyrning av statsägda företag, II) inrätta en central samordningsenhet för genomförandet av egendomspolitiken på medellång sikt , Och iii) stärka de statsägda företagens styrelses självständighet och oberoende.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 mars 2024.

Reform C2.4 R3 – Stärka den mänskliga kapaciteten att övervaka företagsstyrningen i statsägda företag

Reformen syftar till att förbättra den centrala regeringens mänskliga kapacitet genom utbildning, i syfte att fastställa de statligt ägda företagens finansiella och operativa mål och förbättra samordningen mellan de behöriga nationella myndigheterna.

Reformen ska omfatta åtgärder för att stärka den institutionella kapaciteten genom att utbilda offentliga tjänstemän med särskild kompetens beroende på inom vilken ekonomisk sektor de statsägda företagen är verksamma.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Reform C2.4 R4 – Fortsatt minskning av antalet statsägda företag som inte är av särskilt intresse för Kroatien

Syftet med denna reform är att fortsätta att minska antalet statsägda företag som inte är av särskilt intresse för Kroatien genom försäljning genom offentlig upphandling efter det att befintliga hinder för avyttring av aktier i dessa företag vid behov undanröjts.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Reform C2.4 R5 – Optimering av förvaltningen av statligt ägd egendom

Huvudsyftet med reformen är att öka kommersialiseringen och rationaliseringen av, och avkastningen från, statligt ägd egendom genom att utveckla ett administrativt it-system för förvaltning av statsägd egendom. Reformen förväntas leda till snabbare aktivering och effektivare användning av outnyttjade statliga tillgångar.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

J.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
207	C2.4. R1	M	Nytt beslut av Kroatiens regering om statsägda företag av särskilt intresse för Kroatien	Offentliggörande av en reviderad förteckning över statsägda företag av särskilt intresse för Kroatien i enlighet med fastställda kriterier				Q4	2021	Regeringen ska anta och offentliggöra ett nytt beslut om fastställande av en ny förteckning över statsägda företag av särskilt intresse för Kroatien. Beslutet ska innehålla en förklaring till varför ett företag behålls i denna förteckning. Börsnoterade företag – för vilka det inte har visats att de har ett allmänt intresse – ska överföras till Cerp-portföljen i syfte att monetarisera tillgångarna. . På detta sätt kommer portföljen av Kroatiens finansiella tillgångar att vara tydligt uppdelad i den del som är av särskilt intresse och därför förbli statsägd och den del som inte är av särskilt intresse för Kroatien och därmed beräknas i pengar.
208	C2.4. R2	M	Ny rättslig ram för statsägda företag, som införlivar OECD:s rekommendationer.	Bestämmelse om ikraftträdande av lagen om statsägda företag och relevanta beslut och bestämmelser				Q1	2024	Den nya rättsliga ramen för styrningen av statsägda företag ska omfatta följande: En ny lag som innehåller bestämmelser för att följa OECD:s riktlinjer för företagsstyrning i statsägda företag, dvs. OECD:s officiella rekommendationer om företagsstyrning av statsägda företag i Kroatien, och ska inrätta ett enda regelverk för företagsstyrning av statsägda företag i Kroatien. Det nya regelverket ska också innehålla bestämmelser om inrättande av en central samordningsenhet för ett effektivare genomförande av äganderättsligt skyddade strategier på medellång sikt, dvs. horisontell samordning mellan de behöriga myndigheter som ansvarar för utförandet av äganderättsligt skyddade befogenheter. Den nya lagen ska också innehålla rättsliga bestämmelser som stärker styrelsens självständighet och oberoende och fastställer att a) staten måste utse/tillsätta ledamöter i de statsägda företagens styrelse inom tre månader efter det att tjänsten blivit vakant, och b) att linjeministeriet föreslår en kandidat till regeringen på grundval av en rekommendation från den centrala samordningsenheten. II) Ett regeringsbeslut om inrättande av en central enhet som samordnar ägandet med tillräckliga mandat och resurser för att effektivt kunna fullgöra sin samordnande roll. Enheten ska utarbeta standarder för företagsstyrning av statsägda företag och övervaka efterlevnaden av dessa standarder. övervaka de statsägda företagens resultat och delta i regelbunden offentlig rapportering. III) En ägarpolicy som tydligt anger grunderna för och målen för statligt ägande av alla statsägda företag som är helägda eller majoritetsägda på nationell nivå och icke-finansiella fastigheter, som anger alla krav på företagsstyrning och offentliggörande som är tillämpliga på statsägda företag och fastställer skyldigheten och frekvensen för översynen av förteckningen över statsägda företag av särskilt intresse för Kroatien.
209	C2.4. R3	T	Utbildningsplan för fackministerier och centrala samordningsenheter i bolagsstyrningsverksamhet		Nummer	0	40	Q2	2026	Utbildningen ska ges till de sista 40 anställda och ska omfatta följande: Det nya regelverket för företagsstyrning, Ekonomi- och redovisningsutbildning och förtrogenhet med det nya rapporteringssystemet. Övervakning av tekniska förändringar som äger rum inom specifika sektorer och industrier, förändringar i lagstiftningen och användning av olika statistiska verktyg, modellering och automatisering av databasarbetet. Dessa utbildningar ska ha som övergripande mål att främja en sund ägarförvaltning.
210	C2.4. R4	T	Avyttring av 90 statsägda företag som inte är av särskilt intresse för Republiken Kroatien och som förvaltas av CERP.		Nummer	0	90	Q2	2026	För en del av de statsägda företag som inte är av särskilt intresse för Kroatien och som är berättigade att säljas och som inte förutser en omstruktureringsprocess ska reklam för försäljningen genom offentlig upphandling, direkta bud till aktieägarna i händelse av företrädesrätt och erbjudanden om aktier på en reglerad kapitalmarknad genomföras. Senast vid utgången av 2Q/2026 ska tillkännagivandet om försäljning göras för minst 185 statsägda företag som förvaltas av omstrukturerings- och försäljningscentrumet (CERP) och som inte är av särskilt intresse för Kroatien, varav minst 90 ska ha sålts.
211	C2.4. R4	T	Avyttring av 20 statsägda företag i CERP-portföljen som för närvarande inte är tillgängliga för försäljning.		Nummer	0	20	Q2	2026	För de återstående statsägda företag som inte är av särskilt intresse för Kroatien, vars aktier/andelar för närvarande inte är tillgängliga för försäljning, kommer all verksamhet att genomföras för att avlägsna befintliga bestämmelser som förhindrar avyttring av aktier/andelar i dessa företag. Efter det att förbehållet av aktier i de berörda bolagen har upphävts ska de, om de aktier som omfattas av förbehållet inte tilldelas de tidigare ägarna, omedelbart avyttras i enlighet med de bestämmelser som föreskrivs i lag.
212	C2.4. R5	M	Utveckla ett it-system och en metod för minskning av statsägda fastighetsportföljer och snabbare och effektiv aktivering av outnyttjade offentliga tillgångar.	Utvecklat och genomfört IT-system och en metod				Q4	2024	Utvecklingen av ett it-system för förvaltning och förvaltning av den statsägda fastighetsportföljen ska slutföras. Utveckla en metod som ska fastställa hur man effektivt ska kunna hantera avyttring av statsägd egendom för alla former av egendom som uppstår i förvaltningen av ministeriet för fysisk planering, byggande och statlig egendom (MSGB). IT-systemet tillsammans med metoden ska möjliggöra en minskning av den statsägda fastighetsportföljen och en snabbare och effektiv aktivering av outnyttjade statliga tillgångar. It-systemet ska upprätta en elektronisk anslutning till andra statliga förvaltningars och institutioners databaser för att förbättra befintliga interna register över målgruppens statsägda fastighetsportfölj.
213	C2.4. R5	T	Öka kommersialiseringen, rationaliseringen och aktiveringen av statligt ägd egendom		Nummer	0	4 500	Q2	2026	Statsägd fastighetsförvaltning ska genomföras för att stödja minskningen av den icke-strategiska statsägda fastighetsportföljen i Kroatien och för att snabbare och effektivare mobilisera outnyttjade statliga tillgångar och öka deras kommersiella eller sociala resultat/avkastningar. Vid utgången av andra kvartalet 2026 ska 4 500 fastighetskontrakt (kontrakt med ersättning till förmån för statsbudgeten och kontrakt utan kostnad) ingås för att öka skatteintäkterna, minska statsskulden och aktivera den statsägda fastighetsportföljen. Detta kommer att uppnås genom att man utlyser fler offentliga upphandlingar för avyttring av icke-strategiska statsägda företag i Kroatien, skapar förutsättningar för internationella offentliga anbudsförfaranden för investeringsprojekt och ytterligare förbättrar förbindelserna med lokala och regionala förvaltningsenheter (JLPRS) för att aktivera den befintliga portföljen av statligt ägda fastighetsföremål och genomföra utvecklingsprojekt (infrastruktur, kulturella, sociala, ekonomiska, demografiska) till förmån för samhället.

K. DEL 2.5: MODERN RÄTTVISA RUSTAT FÖR FRAMTIDA UTMANINGAR

Ett av de viktigaste strategiska målen i Kroatiens plan för återhämtning och resiliens är att uppnå ett effektivt och ändamålsenligt rättssystem som ska bidra till ekonomins utveckling och uppfylla medborgarnas förväntningar på att ytterligare stärka rättsstatsprincipen. I delen ingår en huvudreform, som ska bidra till att minska eftersläpningen och förkorta domstolsförfarandena.

Delen stöder hanteringen av den landsspecifika rekommendationen om det ytterligare behovet av att förkorta domstolsförfarandenas längd och förbättra den elektroniska kommunikationen i domstolarna (de landsspecifika rekommendationerna 4, 2019 och de landsspecifika rekommendationerna 4 och 2020).

Delen omfattar en reform och sex investeringar.

K.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: C2.5.R1: Öka rättsväsendets effektivitet för att öka medborgarnas förtroende.

Syftet med reformen är att inrätta en rättslig, organisatorisk och teknisk ram som ska bidra till att minska eftersläpningen och förkorta domstolsförfarandena och fokusera på en öppen och effektiv förvaltning av rättssystemet.

Reformen ska omfatta följande ändringar av lagstiftning och förfaranden:

-Årliga handlingsplaner för specialiserade domstolar, som ska tjäna som vägledning för domstolarna när det gäller att uppnå bättre resultatindikatorer. Genomförandet av handlingsplanerna ska övervakas av ministeriet för justitiefrågor och offentlig förvaltning.

-Ändring av konkurslagen och konsumentinsolvenslagen i syfte att säkerställa effektivare insolvensförfaranden, förbättra systemet för utnämning av konkursförvaltare och övervakningen av hur tjänsten fullgörs, genomföra direktiv (EU) 2019/1023 och ändra artikel 212 i konkurslagen om konkursförfaranden .

-Ändring av den rättsliga ramen på det rättsliga området med inriktning på

oÄndringar av civilprocesslagen och förvaltningstvistlagen för att bidra till att förkorta domstolsförfarandena, påskynda lösningen av administrativa tvister, minska flödet av mål och minska kostnaderna.

oGodkänna den nya lagen om rättsvårdsärenden för att underlätta medborgarnas tillgång till domstolsprövning, säkerställa god och öppen prövning och undanröja rättsosäkerhet.

oÄndring av lagen om notarier i syfte att modernisera notariernas verksamhet genom IKT-lösningar.

oÄndring av lagen om fastighetsregister för elektronisk handläggning av mål i syfte att möjliggöra en effektivare omfördelning av mål inom domstolarna.

oÄndring av domstolslagen och lagen om domstolarnas områden och säten, som ska möjliggöra specialisering av domare och inrättande av specialiserade familjeenheter vid kommunala domstolar, i syfte att säkerställa ett effektivare rättsligt skydd för de mest utsatta samhällsgrupperna, barn, och som ska se över villkoren för tillhandahållande av sakkunskap och tolkning, där systemet med obligatorisk yrkesutbildning kommer att vara ett viktigt inslag. Behörigheten att fatta beslut i statusfrågor ska överföras från domstolarna till ministeriet för justitiefrågor och offentlig förvaltning, och systemet för tillsyn och ansvarsskyldighet ska stärkas.

-Antagande av nya ramriktmärken för domarnas arbete som ska föreskriva ett större antal mål som ska avgöras i syfte att uppmuntra handläggningen av fler mål, särskilt gamla. Dessutom införs användningen av verktyget för aktiv ärendehantering i utvalda domstolar, däribland Zagrebs lokala tvistemålsdomstol, i syfte att uppnå större effektivitet. Den ska skapa checklistor, inbegripet verktyg för märkning och självbedömning på grundval av den internationella ramen för rättslig spetskompetens.

Reformen ska omfatta följande organisatoriska förändringar:

-Inrättandet av fyra medlingscentrum vid handelsdomstolarna i Zagreb, Split, Osijek och Rijeka samt ändringen av medlingslagen i syfte att bidra till att ytterligare främja frivillig medling i rättstvister och administrativa tvister, och att minska handläggningstiden och kostnaderna för mål.

-Införande av nya utbildningsprogram som en del av det rättsliga utbildningsprogrammet för tjänstemän inom rättsväsendet och tjänstemän vid rättsliga myndigheter vid rättsakademin med inriktning på följande:

oUtveckling av olika färdigheter (förvaltnings- och ledningskompetens för domstolsordförande, domstolsledning för chefer för domstolsförvaltning och kommunikationsförmåga för domstolspersonal – tre program).

oFrämja rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna genom högkvalitativ utbildning i det kroatiska rättsväsendet.

oSpecialiserade utbildningsprogram för konkursdomare och utbildningskurser för domare inom familjerätten.

Reformen ska omfatta följande tekniska förändringar som ska stödjas av investeringarna C2.5 R1-I1, C2.5 R1-I2 och C2.5 R1-I3.

-Ändring av straffprocesslagen för att möjliggöra användning av IKT i straffrättsliga förfaranden, inbegripet införande av höranden på distans, utvidgning av möjligheten att lämna vittnesmål online för brottsoffer, möjlighet att kommunicera med advokater via en säker videolänk och förberedelse av förhör för åtalade personer som hålls frihetsberövade före rättegång samt införande av elektronisk kommunikation.

-Tillhandahålla elektroniska verktyg och tillräcklig administrativ kapacitet för det statliga rättsliga rådet (Državno sudbeno vijeće, DSV) och åklagarrådet (Državnoodvjetničko vijeće, DOV), i syfte att förbättra kvaliteten på båda rådens arbete. Att öka personalstyrkan med 50 % (genom att rekrytera minst 4 personer) och att koppla DSV och DOV till det gemensamma fastighetsregistret och fastighetsregistret (ZIS) och informationssystemet för skatteförvaltning, ska genomföras för att inrätta en effektiv mekanism för kontroll av statstjänstemäns redovisning av tillgångar.

Denna reform ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investering C2.5.R1-I1 – Förbättring av domstolens ärendehanteringssystem (eSpis).

Syftet med investeringen är att ytterligare uppgradera e-Spissystemet (tillsammans med alla moduler, särskilt e-kommunikation för att möjliggöra elektronisk kommunikation för alla parter som är inblandade i domstolsförfaranden) och övergå till en centraliserad maskin- och programvarulösning för att möjliggöra bättre och billigare framtida uppgraderingar och hållbar utveckling, men även stabilitet, driftskompatibilitet och säkerhet i e-Spissystemet.

Investeringen ska omfatta tillägg av nya funktioner till e-Spissystemet i syfte att förbättra digitaliseringen av rättsväsendet:

-Fullständig elektronisk leverans av handlingar till e-medborgare med användarens brevlåda och information om elektronisk leverans vid överföring av handlingar genom fysisk leverans.

-Förbättrad användarerfarenhet genom genomförandet av en handlingsplan med rekommendationer om tekniska aspekter och it-förvaltningsaspekter (rekommendationer om administrativa och affärsmässiga processer samt tekniska rekommendationer).

-En ny integrerad arkitektur i det gemensamma tjänstecentrumet (State Cloud) för att minska flaskhalsar i systemet, öka stabiliteten och möjliggöra driftskompatibilitet med andra system.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2024.

Investment C2.5.R1-I2 – Förbättring av fastighetsregisterinformationssystemet och fastighetsregistret.

Syftet är att öka volymen och kvaliteten på länkade data mellan fastighetsregistret och fastighetsregistret i fastighetsdatabasen (BZP) från nuvarande 3,86 % till 60 % och att effektivisera arbetet med fastighetsregistreringsförfaranden genom att införa en programvarumodul (virtuell assistent) som bygger på artificiell intelligens, och att ge medborgare och företag användarstöd och incitament för att reglera fastighetsregister och fastighetsstatus. Investeringen kommer att genomföras med det övergripande målet att nå upp till 100 % slutförandegrad (60 % senast 2026).

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investment C2.5.R1-I3 – Utveckla en verktygslåda för offentlig publicering och sökning av domstolsbeslut.

Syftet med investeringen är att inrätta ett system för att offentliggöra alla domstolsbeslut med automatisk förhandanonymisering genom särskild programvara och offentliggöra dem på en enda allmänt tillgänglig portal med utförliga sökalternativ, med respekt för reglerna om skydd av personuppgifter.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2024.

Investering C2.5.R1-I4 – Utformning och genomförande av projektet Zagreb rättstorg för att förbättra tillgången till rättslig prövning och effektiviteten i kommersiella förfaranden och administrativa tvister.

Syftet med investeringen är att modernisera den fysiska infrastrukturen och säkerställa lämpliga arbetsförhållanden för handels- och förvaltningsdomstolar i Zagreb genom att flytta förvaltnings- och handelsdomstolar i Zagreb till en central plats. För att genomföra reformåtgärden för att stärka medlingen är det dessutom nödvändigt att tillhandahålla lämpliga infrastrukturkrav för medlingscentrumets verksamhet, som också planeras placeras på rättstorget.

Investeringen ska omfatta uppförande av en underjordisk garage på 50 000 m² och en byggnad på 24 000 m².

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Investering: C2.5.R1-I5: Genomförande av energieffektivitetsåtgärder för att renovera föråldrade anläggningar vid rättsliga myndigheter.

Syftet med investeringen är att modernisera och effektivisera arbetet inom vissa rättsliga och straffrättsliga myndigheter på Kroatiens territorium genom att genomföra energieffektivitetsåtgärder som ska bidra till den gröna omställningen. 20 byggnader i domstolsväsendet ska uppfylla normerna för rationell energianvändning och värmeskydd. Investeringen avser i genomsnitt åtminstone en medeldjup renovering enligt definitionen i kommissionens rekommendation om renovering av byggnader (EU) 2019/786, vilket leder till att efterfrågan på primärenergi minskar med minst 30 %. Eller kommer i genomsnitt att uppnå en minskning på minst 30 % av direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser jämfört med förhandsutsläppen. Dessutom ska tillträdet till byggnaderna anpassas till personer med funktionsnedsättning. För denna investering ska prioritet ges åt de rättsliga myndigheternas placering i ekonomiskt mindre utvecklade delar av Kroatien.

Denna investering ska vara slutförd senast den 30 juni 2024.

Investering: C2.5.R1-I6: Stabil och motståndskraftig it-infrastruktur för rättsinformationssystemet.

Syftet med denna investering är att ytterligare uppdatera och konsolidera befintliga tillämpningar för det statliga molnet (Shared Service Centre) och att ytterligare utveckla infrastrukturen för informationssystem inom rättsväsendet, i syfte att säkerställa ett fullständigt genomförande av handlingsplanerna på nationell nivå och EU-nivå. Ny nätverksarkitektur ska inrättas och ny nätverksutrustning kommer att installeras för att förbättra säkerheten i informationssystemen och stödja nödvändig nätverkskapacitet (särskilt på grund av migreringen av it-system till det statliga molnet och ökad stabilitet i tillämpningar). Alla domstolar i första instans ska vara utrustade och uppfylla villkoren för distansförhandlingar.

Denna investering ska vara slutförd senast den 31 december 2025.

K.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
214	C2.5. R1	M	Elektroniska verktyg som tillhandahålls och tillräcklig administrativ kapacitet för det statliga rättsliga rådet (Državno sudbeno vijeće, DSV) och åklagarrådet (Državnoodvjetničko vijeće, DOV)	Elektroniska verktyg och tillräcklig administrativ kapacitet för det statliga rättsliga rådet (Državno sudbeno vijeće, DSV) och åklagarrådet (Državnoodvjetničko vijeće, DOV)				Q1	2022	Elektroniska verktyg och tillräcklig administrativ kapacitet ska användas av det statliga rättsliga rådet (Državno sudbeno vijeće, DSV) och det statliga åklagarrådet (Državnoodvjetničko vijeće, DOV), i syfte att förbättra kvaliteten på båda rådens arbete. Deras personalresurser ska ökas med 50 % jämfört med referensscenariot för 2021 (genom att rekrytera minst 4 personer) och kopplingen mellan DSV och DOV till det gemensamma fastighetsregistret och fastighetsregistret (ZIS) och informationssystemet för skatteförvaltning ska genomföras för att inrätta en effektiv mekanism för kontroll av statstjänstemäns tillgångsdeklarationer.
215	C2.5. R1	M	Antagna ändringar av konkurslagen och konsumentinsolvenslagen	Konkurslagen och konsumentkonkurslagen träder i kraft				Q2	2022	Ändringar av konkurslagen och konsumentinsolvenslagen (offentliggörande i den officiella tidningen) som ska säkerställa effektivare insolvensförfaranden, förbättra systemet för organisering och utnämning av konkursförvaltare och övervakningen av hur tjänsten utförs, avskräcka från en potentiell ökning av antalet fall på grund av covid-19-pandemin och ändringen av artikel 212 i konkurslagen när det gäller konkursförfaranden.
216	C2.5. R1	M	Antagna ändringar av straffprocesslagen	Ikraftträdande av ändringar i straffprocesslagen				Q2	2022	Ändringar av straffprocesslagen som gör det möjligt att använda IKT i straffrättsliga förfaranden, inbegripet införande av höranden på distans, utvidgning av möjligheten att ge vittnesmål online för brottsoffer, möjlighet att kommunicera med advokater via en säker videolänk och förberedelse av förhör för åtalade personer som hålls frihetsberövade före rättegång samt införande av elektronisk kommunikation.
217	C2.5. R1	T	Nya utbildningsprogram som införts inom ramen för programmet för rättslig utbildning		Nummer	0	6	Q1	2023	Sex nya utbildningsprogram ska genomföras som en del av programmet för rättslig utbildning för tjänstemän inom rättsväsendet och tjänstemän vid de rättsliga myndigheterna vid rättsakademin: Utveckling av olika färdigheter (förvaltnings- och ledningskompetens för domstolsordförande, domstolsledning för chefer för domstolsförvaltning och kommunikationsförmåga för domstolspersonal – tre program). Främja rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna genom högkvalitativ utbildning i det kroatiska rättsväsendet. Specialiserade utbildningsprogram för konkursdomare och utbildningskurser för domare inom familjerätten.
218	C2.5. R1	M	Antagande av ändringar av den rättsliga ramen på det rättsliga området genom den nya lagen om rättsvårdsärenden.	Ikraftträdande av ändringar av civilprocesslagen, lagen om administrativa tvister, lagen om fastighetsregister, domstolslagen, lagen om domkrets och säte, lagen om notarius publicus och den nya lagen om rättsvårdsärenden.				Q2	2023	I) Ändringar av civilprocesslagen och lagen om administrativa tvister, som ska bidra till att förkorta domstolsförfarandena, påskynda lösningen av administrativa tvister, minska flödet av mål och minska kostnaderna. II) Den nya lagen om icke-tvistförfaranden, som gör det lättare för medborgarna att få sin sak prövad i domstol, säkerställer kvalitet och öppen prövning och undanröjer rättsosäkerheten. III) Ändringar av lagen om notarier för att modernisera notarier genom IKT-lösningar. IV) Lagen om ändring av fastighetsregisterlagen för elektronisk handläggning av mål och som möjliggör en effektivare omfördelning av mål inom domstolarna. V) Ändring av domstolslagen och lagen om domstolarnas områden och säten, som ska möjliggöra specialisering av domare och inrättande av specialiserade familjeenheter vid kommunala domstolar, i syfte att säkerställa ett effektivare rättsligt skydd för de mest utsatta samhällsgrupperna, barn, och som ska se över villkoren för tillhandahållande av sakkunskap och tolkning, där systemet med obligatorisk yrkesutbildning kommer att vara ett viktigt inslag. Behörigheten att fatta beslut i statusfrågor ska överföras från domstolarna till ministeriet för justitiefrågor och offentlig förvaltning, och systemet för tillsyn och ansvarsskyldighet ska stärkas.
219	C2.5. R1	T	Inrätta fyra medlingscentrum vid handelsdomstolarna i Zagreb, Split, Osijek och Rijeka och antog ändringar av medlingslagen.		Nummer	0	4	Q2	2023	Ändringar av medlingslagen som ytterligare ska främja frivillig medling i tvistemål och administrativa tvister, vilket minskar handläggningstiden och kostnaderna. Fyra medlingscentrum ska inrättas och tas i drift i Zagreb, Split, Osijek och Rijeka, där medlare ska utbildas och medlingsförfaranden genomföras. Centralcentrumet i Zagreb och de regionala centrumen i Split, Osijek och Rijeka ska vara belägna på samma plats som handelsdomstolarna, Kroatiens höga handelsdomstol, och det ska vara möjligt att ge parterna nödvändigt professionellt stöd.
220	C2.5. R1	M	Nya ramriktmärken för domarnas arbete har antagits och ett verktyg för aktiv rättskipning av mål har införts	Vägledande riktmärken för domarnas arbete har antagits, verktyg för aktiv ärendehantering har införts				Q3	2023	Vägledande riktmärken för domarnas arbete, som föreskriver ett ökat antal mål som ska avgöras i syfte att uppmuntra fler mål att behandla, särskilt gamla mål. Användningen av verktyget för aktiv handläggning av domstolsärenden i utvalda domstolar, inbegripet den kommunala tvistemålsdomstolen i Zagreb, ska leda till ökad effektivitet (upprättande av checklistor, särskilt märkning, verktyg för självbedömning på grundval av den internationella ramen för rättslig spetskompetens).
221	C2.5. R1	T	Förkortning av handläggningstiden för tvistemål och handelsrättsliga mål		Nummer	655	455	Q2	2026	Jämfört med 2020: Tidsåtgången för rättstvister och handelsrättsliga mål, enligt definitionen i resultattavlan för rättskipningen i EU, förkortas med minst 200 dagar.
222	C2.5. R1	T	Minskning av det totala antalet pågående mål		Nummer	464 770	302 100	Q2	2026	Jämfört med 2020: En minskning med minst 35 % av det totala antalet pågående mål.
223	C2.5. R1	T	Minskning av andelen ärenden över 3 år av den totala eftersläpningen		% (procentandel)	16	8	Q2	2026	Jämfört med 2020: Minska andelen ärenden under 3 år av total eftersläpning till högst 8 %.
224	C2.5. R1-I1	M	Uppgraderat eSpis-system med nya funktioner och ny arkitektur som integrerats i det gemensamma servicecentrumet (CDU)	Nya digitala lösningar genomförs för att påskynda digitaliseringen av rättsväsendet, inbegripet ett uppgraderat eSpis-system och med en ny struktur som integreras i CDU.				Q4	2024	-Nya inslag ska införas för att förbättra digitaliseringen av rättsväsendet: Fullständig elektronisk leverans av handlingar till e-medborgare med användarens brevlåda och information om elektronisk leverans vid överföring av handlingar genom fysisk leverans. Förbättrad användarupplevelse genom att genomföra en handlingsplan med rekommendationer om tekniska aspekter och it-förvaltning (rekommendationer för administrativa processer och affärsprocesser samt tekniska rekommendationer). — En ny integrerad arkitektur i det gemensamma servicecentrumet för att minska flaskhalsar i systemet, öka stabiliteten och möjliggöra driftskompatibilitet med andra system.
225	C2.5. R1-I2	T	60 % av de uppgifter om fastighetsregistrering och fastighetsregistrering som kompletterats med slutmålet att uppnå upp till 100 %		% (procentandel)	3,86	60	Q2	2026	60 % av de uppgifter om fastighetsregistrering och fastighetsregistrering som slutförs senast 2026, med slutmålet att uppnå upp till 100 %.
226	C2.5. R1-I3	M	Uppgraderat eSpis-system med nya funktioner och ny arkitektur som integrerats i det gemensamma servicecentrumet (CDU)	Nya digitala lösningar genomförs för att påskynda digitaliseringen av rättsväsendet, inbegripet ett uppgraderat eSpis-system och med en ny struktur som integreras i CDU.				Q4	2024	De nya funktionerna omfattar offentliggörande av alla domar i första och andra instans på internet med detaljerade sökalternativ och automatiserade anonymiseringsmetoder som respekterar reglerna om skydd av personuppgifter.
227	C2.5. R1-I4	T	Erhöll ett användningstillstånd för en nybyggd byggnad på rättstorget i Zagreb som en förutsättning för omlokalisering av handels- och förvaltningsdomstolar, medlingscentrumet och rättsakademin		Nummer	0	1	Q2	2026	Konceptuella, huvudsakliga och genomförandeprojekt samt därav följande tillstånd för uppförande av rättstorget i Zagreb ska inhämtas, på grundval av vilka offentliga anbudsförfaranden kommer att utfärdas för utförande av byggnadsarbeten, professionell tillsyn och projektledare. När uppförandet är färdigt har ett användningstillstånd erhållits för en nybyggd byggnad på Justice Square. Investeringen avser uppförandet av en ny byggnad, med en primärenergiefterfrågan som är minst 20 % lägre än nära-nollenergibyggnaden.
228	C2.5. R1-I5	T	Nyrenoverade domstolsbyggnader som uppfyller kraven i de tekniska föreskrifterna om rationell energianvändning och värmeskydd i byggnader		Nummer	0	20	Q2	2024	Renoveringen av 20 domstolsbyggnader ska slutföras. De nyrenoverade byggnaderna ska uppfylla normerna för rationell energianvändning och värmeskydd. Investeringen avser i genomsnitt åtminstone en medeldjup renovering enligt definitionen i kommissionens rekommendation om renovering av byggnader (EU) 2019/786, vilket leder till att efterfrågan på primärenergi minskar med minst 30 %. Eller ska i genomsnitt uppnå en minskning på minst 30 % av direkta och indirekta växthusgasutsläpp jämfört med förhandsutsläppen. Dessutom ska tillträdet till byggnaderna anpassas till personer med funktionsnedsättning och denna anpassning ska åtföljas av efterlevnad av brandskyddsnormer och tekniska skyddsnormer samt av interiörernas funktionella utformning. I denna investeringscykel ska prioritet ges åt de rättsliga myndigheternas placering i ekonomiskt mindre utvecklade delar av Kroatien.
229	C2.5. R1-I6	M	Alla domstolar i första instans är utrustade och uppfyller villkoren för att höras på distans.	Hålla förhandlingar på distans i alla domstolar i första instans				Q4	2022	De förhandsvillkor som föreskrivs för distansförhandlingar i alla domstolar i första instans ska vara operativa.
230	C2.5. R1-I6	M	Uppgradering och optimering av IKT-infrastruktur i alla rättsliga organ	Uppgraderad och optimerad IKT-infrastruktur i alla rättsliga organ				Q4	2025	En uppgraderad IKT-infrastruktur med en högre grad av interoperabilitet inom rättsliga organ som möjliggör säker och kontinuerlig drift av det övergripande kommunikationssystemet som förbinder 218 rättsliga och straffrättsliga organ och över 10 000 användare med kommunikationsnätet.

L. DEL 2.6: FÖREBYGGANDE OCH BEKÄMPANDE AV KORRUPTION

Syftet med den del av Kroatiens plan för återhämtning och resiliens är att stärka ramen för förebyggande och bestraffning av korruption genom åtgärder för att i) öka myndigheternas effektivitet, samstämmighet och öppenhet i kampen mot korruption, ii) förbättra genomförandet av lagen om rätt till tillgång till information, iii) förbättra företagsstyrningen i majoritetsägda företag i lokala och regionala förvaltningsenheter och iv) stärka möjligheterna till rättslig prövning i offentliga upphandlingsförfaranden.

Delen stöder hanteringen av den landsspecifika rekommendationen om det ytterligare behovet av att stärka ramen för förebyggande och bestraffning av korruption för att garantera en laglig, öppen och effektiv användning av offentliga medel (landsspecifika rekommendationerna 4 och 2019).

L.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: C2.6.R1: Öka myndigheternas effektivitet, samstämmighet och öppenhet i kampen mot korruption genom digitalisering, öka insynen och förbättra samordningen.

Reformen ska förbättra samordningen och samarbetet mellan de myndigheter som deltar i genomförandet av nationella policydokument mot korruption genom användning av informationsteknik. Den ska också utveckla en informationsplattform för att tydligt informera medborgarna om den befintliga rättsliga ramen för förebyggande av korruption och tillgängliga verktyg. Reformen förväntas göra den övergripande politiska ramen för korruptionsbekämpning mer effektiv.

Reformen ska omfatta följande:

-En ny strategi mot korruption för perioden 2021–2030 för att stärka den institutionella och normativa ramen för korruptionsbekämpning , öka insynen och öppenheten i de offentliga myndigheternas arbete, stärka systemen för hantering av integritet och intressekonflikter, öka korruptionspotentialen i systemet för offentlig upphandling och öka allmänhetens medvetenhet om korruptionens skadlighet, behovet av att rapportera oriktigheter och öka transparensen. Ändringar av lagen om förebyggande av intressekonflikter ska utvidga lagens tillämpningsområde till att omfatta företag som ägs av lokala och regionala förvaltningsenheter och företag som ägs av sådana företag, göra redovisningar av tillgångar obligatoriska, åtgärda eventuella intressekonflikter.

-Ändring av lagen om skydd för personer som rapporterar oegentligheter i syfte att förbättra bestämmelserna i lagen och anpassa den till EU:s regelverk.

-Anta etiska regler för parlamentariker och etiska regler för regeringstjänstemän för att ge vägledning om intressekonflikter och andra integritetsfrågor.

-Inrätta it-mekanismer för att genomföra och övervaka genomförandet av nationella åtgärder mot korruption.

-Öka den mänskliga och tekniska kapaciteten hos korruptionsbekämpande organ inom rättsväsendet för att minska den genomsnittliga handläggningstiden för korruptionsbrott och organiserad brottslighet med 200 dagar.

Reformen ska vara helt genomförd senast den 30 juni 2026.

Investering: C2.6.R1-I1: Engagera allmänheten i kampen mot korruption genom att öka allmänhetens medvetenhet om korruptionens skadlighet, behovet av förebyggande åtgärder och det rättsliga skyddet för rapporterande personer.

Syftet med investeringen är att öka medvetenheten hos allmänheten, tjänstemän och tjänstemän inom den offentliga förvaltningen om korruptionens skadlighet, behovet av att förebygga och bekämpa korruption och om de befintliga rapporteringskanalerna och mekanismerna för att skydda visselblåsare. Denna investering ska omfatta en nationell informationskampanj för att uppmuntra medborgarna att anmäla oegentligheter. Informationskampanjen ska omfatta innehåll som förespråkar ansvarsskyldighet och mer insynsvänligt arbete i den offentliga förvaltningen och ska inbegripa information om institutionernas förväntade arbetsnormer, kommunikationsmekanismer med institutionerna, åtgärder mot korruption som vidtagits för att skapa en kultur av intolerans mot korruption samt mekanismer för korruptionsbekämpning.

Informationskampanjen ska göra befintliga lösningar för korruptionsbekämpning synliga och synliggöra för en majoritet av de kroatiska medborgarna att det finns en rättslig ram för förebyggande av korruption och det skydd som ges genom denna rättsliga ram. Den ska använda olika kommunikationskanaler, såsom mediekampanjer, konferenser och andra evenemang, rundabordssamtal för regeringstjänstemän och icke-statliga organisationer, workshoppar för journalister och skolutbildning.

Investeringen ska ha genomförts fullt ut senast den 31 december 2024.

Investering: C2.6.R1-I2: Digitalisering av det etiska systemet för offentliganställda.

Investeringen ska omfatta utveckling och idrifttagande av ett elektroniskt system för förvaltning av etikinfrastruktur för att modernisera och förbättra det arbete som utförs av etikkommissionärerna, etikkommissionen och de tjänstemän som är anställda av tjänsten för etik och integritet.

Investeringen ska ha genomförts fullt ut senast den 31 december 2025.

Investering: C2.6.R1-I3: Förbättra statstjänstemännens it-system för redovisning av tillgångar.

Syftet med investeringen är att ytterligare stärka förfarandet för inlämning och behandling av tjänstemäns fastighetsdeklarationer genom att automatisera vissa av processerna i det befintliga it-systemet för inlämning av en tjänstemans redovisning av tillgångar.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2024.

Investering: C2.6.R1-I4: Stödja effektiviteten i kampen mot korruption och organiserad brottslighet.

Syftet med investeringen är att öka effektiviteten i kampen mot korruption och organiserad brottslighet genom att stärka den mänskliga kapaciteten och infrastrukturkapaciteten vid den nationella polisbyrån för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet (PNUSKOK). Investeringen ska omfatta renovering och utrustning med smart teknik av 4 regionala centrum vid den nationella polisens nationella byrå för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet (PN USKOK). Renoveringen av den gamla och uttjänta inkvarteringskapaciteten i anläggningarna i Zagreb och Split ska skapa förutsättningar för driften av alla centrum i systemet med regionala centrum för bekämpning av organiserad och grov brottslighet, ekonomisk brottslighet och korruption. Utbildning, handledning och utbyte av bästa praxis skulle äga rum i de nyinrättade lokalerna, som en del av PNUSKOK, och genom utbildning och coachning av kriminalpoliser från alla polisdirektorat, vilket skulle skapa en ny strategi i kampen mot organiserad brottslighet genom en förebyggande och bestraffande aspekt.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2025.

Reform: C2.6.R2: Förbättra genomförandet av lagen om rätt till tillgång till information.

Lagen om rätt till tillgång till information är det viktigaste instrumentet för att utöva den grundlagsskyddade rätten för medborgare att få tillgång till information som innehas av offentliga myndigheter för att säkerställa insyn och öppenhet i förvaltningen och i kampen mot korruption. Reformen ska omfatta en ingående utvärdering av lagen och dess inverkan på utövandet av rätten till information, både ur användarnas och de offentliga myndigheternas perspektiv, och därefter anta ändringar av lagen om rätt till tillgång för att återspegla rekommendationen från utvärderingen.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2023.

Reform: C2.6.R3: Förbättra företagsstyrningen i majoritetsägda företag i lokala och regionala förvaltningsenheter.

Syftet med reformen är att förbättra de lokala statsägda företagens effektivitet, öppenhet och ansvarighet genom att genomföra OECD:s rekommendationer om företagsstyrning som utfärdats till Kroatien, och att bedöma effekterna av genomförandet av programmet mot korruption 2021–2022 för majoritetsägda företag i lokala och regionala förvaltningsenheter.

Denna reform ska omfatta följande:

-Utarbetande av en handbok för genomförandet av OECD:s rekommendationer om företagsstyrning i företag som majoritetsägare av lokala och regionala förvaltningsenheter.

-Stärka kontrollen av efterlevnaden av befintliga rättsliga skyldigheter i syfte att säkerställa en högre grad av öppenhet i det arbete som utförs av lokala och regionala förvaltningsenheter, majoritetsägda företag i lokala och regionala förvaltningsenheter och införande och genomförande av en efterlevnadsfunktion i alla rättsliga enheter som är skyldiga att inrätta den.

-Utbilda företag om vikten av att genomföra strategier mot korruption, införa etiska regler och en bättre etablerad efterlevnadsfunktion, eftersom detta bekräftar att företaget noggrant genomför förebyggande av oetiskt beteende samt en organisationskultur som uppmuntrar till etiskt beteende och efterlevnad.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Reform: C2.6.R4: Stärka möjligheterna till rättslig prövning i förfaranden för offentlig upphandling.

Syftet med reformen är att stärka det rättsliga skyddet i förfaranden för offentlig upphandling genom utbildningsseminarier för domare som förväntas öka sin kunskap om och medvetenhet om hantering av korruptionsrisker och rättslig prövning i förfaranden för offentlig upphandling. Workshopparna ska anordnas av rättsakademin som en del av den livslånga yrkesutvecklingen för tjänstemän inom rättsväsendet.

Reformen ska ha genomförts senast den 30 juni 2024.

L.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
231	C2.6. R1	M	Antagande av en ny strategi mot korruption för 2021–2030	Ny strategi mot korruption 2021–2030, antagen av parlamentet och offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning				Q3	2021	Strategin ska omfatta åtgärder för att hantera korruptionsrisker inom prioriterade områden och för att uppfylla följande fem mål: •Stärka den institutionella och normativa ramen för kampen mot korruption. •Förbättra insynen och öppenheten i de offentliga myndigheternas arbete. •Förstärkning av integriteten och systemen för hantering av intressekonflikter. •Stärka potentialen för korruptionsbekämpning i systemet för offentlig upphandling. • Öka allmänhetens medvetenhet om korruptionens skadlighet, behovet av att rapportera oegentligheter och öka insynen.
232	C2.6. R1	M	Antagande av den nya lagen om förebyggande av intressekonflikter	Ikraftträdande av lagen om ändring av lagen om förebyggande av intressekonflikter				Q4	2021	Lagen om förebyggande av intressekonflikter ska ändras så att den i) utvidgar lagens tillämpningsområde när det gäller adressater, inbegripet företag som ägs av lokala och regionala förvaltningsenheter och företag som ägs av sådana företag, ii) ålägger vissa kategorier av lagens adressater att årligen fylla i redovisningar av tillgångar och avge förklaringar inom givna tidsfrister, iii) åtgärda eventuella intressekonflikter, iv) reglera möjligheten att på ett bättre sätt fastställa påföljder för överträdelser genom att införa proportionalitetsprincipen i lagen, och reglera vissa aspekter av den lokala tillsynen, iii) åtgärda eventuella intressekonflikter, iv) reglera möjligheten att på ett bättre sätt fastställa påföljder för överträdelser genom att införa proportionalitetsprincipen i lagen, och reglera vissa aspekter av beslutsfattandet, inklusive vissa aspekter av förlikningsperioden, samt reglera möjligheten att på ett bättre sätt fastställa påföljder för överträdelser genom att införa proportionalitetsprincipen i lagen och reglera vissa aspekter av avvecklingsperioden, inbegripet i form av en modell för beslutsfattande.
233	C2.6. R1	M	Antagande av ändringar i lagen om skydd för personer som rapporterar oegentligheter	Ikraftträdande av ändringarna i lagen om skydd för personer som rapporterar oriktigheter				Q4	2022	Lagen om skydd för personer som rapporterar oriktigheter ska ändras för att i) förbättra bestämmelserna i lagen, ii) förtydliga begreppet ”konfidentiell person” och iii) införa bestämmelser om utfärdande av ett mottaget registreringsbevis.
234	C2.6. R1	M	Antagande av etiska regler för parlamentariker och etiska regler för tjänstemän i den verkställande makten	Ikraftträdande av en etisk kod för parlamentariker och etiska regler för tjänstemän i den verkställande makten				Q4	2023	Etiska regler för parlamentariker och tjänstemän i den verkställande makten kommer att ge vägledning om intressekonflikter och andra integritetsfrågor.
235	C2.6. R1	T	Öka personalbudgeten för anställda vid korruptionsbekämpande organ inom rättsväsendet.		Nummer	100	110	Q2	2024	Öka personalbudgeten med 10 procent jämfört med 2020 (inklusive rekrytering och rörlighet inom rättsväsendet).
236	C2.6. R1	T	Öka budgeten för de rättsliga myndigheternas förvärv av it-verktyg och it-utrustning för att utreda korruption och organiserad brottslighet		Nummer	100	120	Q2	2024	Ökning med 20 % av budgeten jämfört med 2020 för datatjänster och it-utrustning för korruptionsbekämpande myndigheter inom rättsväsendet
237	C2.6. R1	M	Inrättande av ett informationssystem för att övervaka genomförandet av nationella åtgärder mot korruption	Nytt informationssystem för övervakning av genomförandet av nationella åtgärder mot korruption				Q4	2025	Inrätta ett nytt informationssystem/en ny plattform för att övervaka olika korruptionsförebyggande områden: (1) skydd av visselblåsare, (2) rätt till tillgång till information, (3) lobbyverksamhet, (4) intressekonflikter, (5) nätverksarbete och samordning mellan nationella myndigheter för utarbetande, genomförande och övervakning av genomförandet av nationella strategiska dokument och genomförandedokument, (6) bevarande, uppdatering och offentliggörande av förteckningar över statsägda företag och företag som ägs av lokala och regionala förvaltningsenheter, (7) rapportering till ombudsmannaämbetet, möjliggörande av snabbare kommunikation, datadelning och bättre samordning mellan de myndigheter som deltar i utformningen, genomförandet och övervakningen av genomförandet av nationella korruptionsbekämpande åtgärder och information till medborgarna om det befintliga regelverket för förebyggande av korruption.
238	C2.6. R1	T	Minska den genomsnittliga handläggningstiden för mål som rör korruption och organiserad brottslighet		Nummer	999	799	Q2	2026	Minskning med 200 dagar av den genomsnittliga handläggningstiden för mål om korruption och organiserad brottslighet jämfört med 1Q/2021 (999 dagar).
239	C2.6. R1-I1	M	Utvärdering av effekterna av den nationella informationskampanjen mot korruption	Offentliggörande av konsekvensbedömningsrapport från justitieministeriet och ministeriet för offentlig förvaltning				Q2	2025	Publicerad studie med rekommendationer om utvärderingen av effekterna av den nationella mediekampanjen. Den ska genomföras med särskild inriktning på att öka allmänhetens medvetenhet om korruptionens skadlighet och hur befintliga mekanismer för korruptionsbekämpning fungerar, i syfte att stärka medborgarnas roll i synergistiska åtgärder mot korruption.
240	C2.6. R1-I2	M	Inrättande av ett informationssystem för förvaltningen av de offentliga tjänstemännens etiska infrastruktur	Informationssystemet har utvecklats fullt ut och tagits i drift.				Q4	2025	-Ett elektroniskt system för förvaltning av etisk infrastruktur ska utvecklas och tas i drift i syfte att modernisera och förbättra det arbete som utförs av etikkommissionärerna, etikkommissionen och de tjänstemän som arbetar inom tjänsten för etik och integritet, med funktioner för att behandla åtminstone följande kategorier av klagomål: — Klagomål om hur medborgarna behandlas av tjänstemän — Klagomål om beteende i offentliga framträdanden. — Klagomål om erhållande av materiella eller andra förmåner. — Klagomål om intressekonflikter. — Klagomål från tjänstemän mot andra tjänstemän, inklusive överordnades beteende.
241	C2.6. R1-I3	M	Förbättrade informationssystem för statstjänstemän och tjänstemän inom rättsväsendet för redovisning av tillgångar	Informationssystemen har uppgraderats och införts				Q2	2024	Det nuvarande systemet för att lämna in en redovisning av tjänstemännens tillgångar ska förbättras genom att uppgifter från tillgängliga offentliga källor automatiskt fylls i och genom att villkoren för kontroll av informationen i statstjänstemännens och domstolstjänstemännens redovisning av tillgångar förbättras.
242	C2.6. R1-I4	T	Uppgradering och smart digitalisering av 4 regionala centrum vid den nationella polisens nationella byrå för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet (PN USKOK)		Nummer	0	4	Q2	2025	De regionala centrumen PN USKOK i Zagreb, Split, Rijeka och Osijek ska renoveras, helt digitaliseras och utrustas med smart teknik och modern funktionell utrustning för att säkerställa funktionella villkor för tjänstemännens arbete och inkvartering. Renovering omfattar även energirenovering av byggnader, men kravet på att uppnå minst 30 % av energibesparingarna är inte obligatoriskt. It-utrustningen i alla fyra regionala centrum ska ersättas med ny modern utrustning för användning av moderna programverktyg och lösningar samt smart teknik. Dessutom ska nya laboratorier inrättas inom centrumen Split och Zagreb som ska utrustas med fullständig teknisk utrustning och programvaruverktyg med digitala kriminaltekniska licenser. För att modernisera och påskynda processen för lagring av bevis ska alla 4 regionala centrum utrustas med digitala servrar för lagring av bevis som förväntas bidra till systematiseringen av bevis och rationalisera kostnaderna genom att säkerställa lagring och användning av digitala bevis från en plats.
243	C2.6. R2	M	Utvärdering av lagens effekter på rätten till tillgång till information	Offentliggörande av utvärderingsrapporten om lagen om rätt till tillgång till information				Q4	2023	Publicerad studie med rekommendationer om utvärderingen av lagens effekter på rätten till tillgång till information och dess inverkan på det konstitutionellt garanterade övningssegmentet ur användarnas och myndigheternas perspektiv. Rekommendationer kommer att beaktas i samband med framtida ändringar av lagen om rätt till tillgång.
244	C2.6. R3	M	Tillämpning av OECD:s rekommendationer om bolagsstyrning om majoritetsägande av lokala och regionala enheter	Offentliggörande av en handbok för tillämpning av OECD:s rekommendationer om företagsstyrning i majoritetsägda lokala och regionala enheter				Q1	2024	Publicerad handbok på: Offentliggjord handbok om — Tillämpningen av OECD:s rekommendationer om företagsstyrning i majoritetsägande av lokala och regionala förvaltningsenheter. Införande och genomförande av en funktion för regelefterlevnad i alla juridiska personer som är skyldiga att inrätta den. Vikten av att genomföra strategier mot korruption, införa etiska regler och en bättre etablerad efterlevnadsfunktion för att bekräfta att företaget noggrant genomför förebyggande av oetiskt beteende samt en organisationskultur som uppmuntrar till etiskt beteende och efterlevnad.
245	C2.6. R3	M	Bedömning av effekterna av genomförandet av programmet mot korruption 2021–2022 för majoritetsägda företag i lokala och regionala förvaltningsenheter	Offentliggörande av konsekvensbedömningsrapport från justitieministeriet och ministeriet för offentlig förvaltning				Q2	2026	Den metod som utvecklas i rapporten ska göra det möjligt att bedöma effekterna av genomförandet av antikorruptionsprogrammet för företag som ägs av lokala och regionala förvaltningsenheter och av framtida sådana dokument. På grundval av resultaten av konsekvensbedömningen av det genomförda programmet och rekommendationerna kommer rapporten också att innehålla prioriteringar och åtgärder i framtida korruptionsbekämpningsdokument på detta område.
246	C2.6. R4	T	Utbildning av domare om hantering av korruptionsrisker vid offentlig upphandling och rättsligt skydd i förfaranden för offentlig upphandling		Nummer	0	80	Q2	2024	80 domare vid förvaltningsdomstolar ska utbildas i hantering av korruptionsrisker vid offentlig upphandling och rättslig prövning i förfaranden för offentlig upphandling. För detta ändamål ska 4 workshoppar anordnas av rättsakademin som en del av den livslånga yrkesutvecklingen för tjänstemän inom rättsväsendet, i form av traditionell/regelbunden utbildning och distansundervisning beroende på omständigheterna, för att ytterligare stärka det rättsliga skyddet vid offentlig upphandling.

M. DEL 2.7: FÖRSTÄRKNING AV DET FINANSPOLITISKA RAMVERKET

Denna komponent syftar till att ytterligare stärka det finanspolitiska ramverket och budgetdisciplinen genom den nya budgetlagen för att förbättra budgetprocesserna, förbättra den finansiella rapporteringen och utveckla en makroekonomisk prognosmodell.

En förstärkning av det finanspolitiska ramverket är en av de viktigaste faktorerna för att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet, vilket i sin tur bidrar till makroekonomisk stabilitet och skapar förutsättningar för att öka den potentiella tillväxttakten samt den ekonomiska återhämtningen och motståndskraften.

Delen är inriktad på de särskilda rekommendationerna om att stärka det finanspolitiska ramverket ( landsspecifik rekommendation 1 2019) och driva en finanspolitik som syftar till att uppnå försiktiga offentliga finanser på medellång sikt ( landsspecifik rekommendation 1 2020).

M.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform 1 (C2.7.R1) Förbättra den finanspolitiska planeringen och rapporteringen

Syftet med denna reform är att ändra budgetlagen för att förbättra budgetprocesserna och tillhörande budgetdokument samt finansiell rapportering, och därigenom säkerställa utvecklingen av ett effektivt och hållbart system för förvaltning av de offentliga finanserna.

Reformen ska omfatta följande:

-Utarbeta och anta den nya budgetlagen .

-Säkerställa att den finanspolitiska kommissionen fungerar fullt ut genom att utse en ny ordförande på grundval av en offentlig inbjudan.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 mars 2022.

Reform 2 (C2.7.R2) Utveckling av en strukturell makroekonomisk modell för Kroatiens ekonomi

Syftet med reformen är att utveckla en strukturell makroekonomisk modell för Kroatiens ekonomi, som är lämplig för att utarbeta makroekonomiska prognoser på medellång sikt, mildra effekterna av den ekonomiska politiken och konsekvensbedömningar av chocker , och i slutändan stärka finansministeriets kapacitet att utarbeta budgetprognoser.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 september 2022.

M.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
247	C2.7. R1	M	Förstärkning av det finanspolitiska ramverket genom antagandet av budgetlagen för att förbättra budgetprocessen	Den nya budgetlagen träder i kraft				Q4	2021	Den nya budgetlagen ska ange processen och de viktigaste dokumenten för utarbetande, antagande och genomförande av statsbudgeten, budgeten för lokala och regionala förvaltningsenheter och deras användare utanför budgeten, låneramen för lokala och regionala förvaltningsenheter, övervakning av användningen av egna och öronmärkta intäkter, prognos och kontroll av framtida utgifter, inbegripet fleråriga åtaganden, vilket också möjliggör större flexibilitet i genomförandet av EU-projekt och säkerställer efterlevnad av rådets direktiv 2011/85 i syfte att inrätta ett effektivare system för finansiell och statistisk rapportering.
248	C2.7. R1	M	Se till att den finanspolitiska kommissionen fungerar fullt ut.	Parlamentets utnämning av den nya ordföranden för den finanspolitiska kommissionen.				Q4	2021	Utnämningen av en ny ordförande för den finanspolitiska kommissionen ska säkerställa att kommissionen fungerar fullt ut och att lagen om finanspolitisk ansvarsskyldighet (OG 111/2018) genomförs.
249	C2.7. R2	M	Utveckling av en strukturell makroekonomisk modell för Kroatiens ekonomi för att ta fram makroekonomiska prognoser på medellång sikt, budgetplanering och analyser av den ekonomiska politiken	Utveckling och användning av en fullt fungerande strukturell makroekonomisk prognosmodell för den kroatiska ekonomin för att utarbeta prognoser som ligger till grund för den årliga budgeten.				Q3	2022	En strukturell makroekonomisk modell för Kroatiens ekonomi ska utvecklas för att ta fram makroekonomiska prognoser på medellång sikt, simulera effekterna av den ekonomiska politiken och effekterna av chocker och i slutändan stärka finansministeriets kapacitet att utarbeta budgetprognoser. Den inledande modellen ska utarbetas före utgången av 2021 och ska vara fullt funktionsduglig senast i mitten av 2022, vilket gör det möjligt att utarbeta prognoser som ligger till grund för 2023 års budget. Modellens resultat ska användas för att utarbeta budgetdokument som förbättrar kvaliteten på de medelfristiga budgetprognoserna och därmed de offentliga finansernas hållbarhet.

N. DEL 2.8: STÄRKA RAMEN FÖR BEKÄMPNING AV PENNINGTVÄTT

Syftet med denna komponent är att stärka de kroatiska myndigheternas (tillsynsmyndigheter, byrån för bekämpning av penningtvätt, brottsbekämpande myndigheter) förmåga att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, förbättra deras samordning och samarbete och ytterligare öka medvetenheten hos alla berörda parter.

Denna reform är i linje med Kroatiens handlingsplan för deltagande i den europeiska växelkursmekanismen II (ERM II).

N.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C2.8.R1 – Ökad medvetenhet om behovet av att förhindra penningtvätt

Syftet med denna reform är att upprätthålla effektiviteten i det finansiella systemet i linje med internationella standarder och samtidigt förhindra olagliga finansiella flöden genom att öka medvetenheten, genom att inrätta en ram för regelbunden utbildning bland alla ansvariga institutioner och myndigheter för genomförandet av åtgärderna mot penningtvätt.

Genomförandet skulle vara avslutat senast den 31 december 2020.

Reform C2.8.R2 – Förbättrat samarbete mellan byrån för bekämpning av penningtvätt och tillsynsmyndigheterna

Syftet med denna reform är att stärka samarbetet mellan byrån för bekämpning av penningtvätt och tillsynsmyndigheterna. Detta ska uppnås genom en översyn av samförståndsavtalet mellan de finansiella tillsynsmyndigheterna och byrån för bekämpning av penningtvätt och en rad regelbundna möten inom ramen för den interinstitutionella arbetsgruppen för övervakning av bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som syftar till att förbättra utbytet av information och bästa praxis i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Reform C2.8.R3 — Fullbordande av handlingsplanen för att minska identifierade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism

Det övergripande målet med denna reform är att genomföra den handlingsplan för att minska de risker som identifierats i den nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism i Kroatien, som antagits av regeringen. Handlingsplanen innehåller åtgärder som syftar till att till exempel stärka den administrativa kapaciteten vid kontoret för bekämpning av penningtvätt, finansinspektionen och tillsynsmyndigheterna, öka antalet tillsynsverksamheter, förbättra it-infrastrukturen och tillhandahålla utbildning för tjänstemän vid alla ansvariga enheter i syfte att stärka samarbetet och den administrativa kapaciteten .

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2021.

Reform C2.8. R4 – Förstärkt övervakning av penningtvätt och finansiering av terrorism på grundval av en riskbedömning i den finansiella sektorn i Kroatien

Det övergripande målet med denna reform är att stärka den institutionella och administrativa kapaciteten genom att genomföra rekommendationerna inom ramen för projektet för tekniskt stöd (TSD) om utveckling av en riskbaserad strategi för övervakning av penningtvätt och finansiering av terrorism .

Reformen ska bidra till en allmän förbättring av ramen för förebyggande av penningtvätt och motverkande av finansiering av terrorism i Kroatien, samtidigt som det underlättar fullgörandet av skyldigheterna enligt handlingsplanen för deltagande i den europeiska växelkursmekanismen II.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

N.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Preliminär tidsplan för slutförande		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
250	C2.8. R1	M	Öka medvetenheten bland alla ansvariga parter genom regelbunden utbildning	Ram för fortbildning av personal som är skyldig att rapportera om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism				Q4	2020	Den befintliga ramen för fortlöpande utbildning av tillsynsorgan och byrån för bekämpning av penningtvätt av personal vid alla rapporterande institut och myndigheter, inbegripet tjänstemän som arbetar med att kontrollera efterlevnaden av penningtvätt och kreditinstitutens ledning. Utbildningsinitiativ som planeras inom ramen ska inriktas på att öka medvetenheten om den riskbaserade metoden för att genomföra åtgärder för kundkännedom och om skyldigheten att rapportera misstänkt verksamhet. Som en del av ramen ska tillsynsorgan och byrån för bekämpning av penningtvätt regelbundet förse institutioner och myndigheter med aktuell information om penningtvättens utveckling.
251	C2.8. R2	M	Fortsatt samarbete mellan byrån för bekämpning av penningtvätt och tillsynsmyndigheter	Ett uppdaterat samarbetsavtal om informationsutbyte och samarbete undertecknas mellan byrån för bekämpning av penningtvätt och tillsynsmyndigheterna.				Q4	2020	Uppdaterat samarbetsavtal mellan byrån för bekämpning av penningtvätt och tillsynsmyndigheterna om informationsutbyte och samarbete, vilket ska omfatta följande: i) utbyte av uppgifter och information som är nödvändiga för tillsynsförfarandena, II) Informationsutbyte om oegentligheter som konstaterats vid rapporterande enheter, III) Informationsutbyte om de senaste typindelningarna för penningtvätt/terrorismfinansiering som identifierats av byrån för bekämpning av penningtvätt och tillsynsmyndigheterna, IV) Ökningen av tillsynsverksamheten på grundval av de identifierade riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. V) utbyte av statistiska uppgifter för den nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism och bedömning av effektiviteten i systemets insatser för att förebygga och upptäcka penningtvätt och finansiering av terrorism.
252	C2.8. R2	T	Stärka tillsynen genom regelbundna möten i den interinstitutionella arbetsgruppen för övervakning		Nummer	0	12	Q4	2024	För att harmonisera tillsynspraxis, förbättra utbytet av erfarenheter och kunskaper mellan tillsynsmyndigheter och utbyta information ska den interinstitutionella arbetsgruppen för tillsyn (MIRS) ha minst 12 möten mellan slutet av 2020 och slutet av 2024. Den interinstitutionella arbetsgruppen för tillsyn ska stärka samarbetet mellan alla tillsynsmyndigheter som ansvarar för att övervaka genomförandet av åtgärderna och åtgärderna i lagen om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Den interinstitutionella arbetsgruppen för tillsyn ska särskilt övervaka i) effektivt utbyte av statistiska uppgifter om den övervakning som utförs, ii) utbyte av erfarenheter av övervakning (”bästa praxis”), iii) utbyte av information om oegentligheter som upptäckts vid tillämpningen av lagen, iv) förstärkning och samordning av övervakningsverksamheten och v) utbyte av information om övervakningsplaner.
253	C2.8. R3	M	Slutföra genomförandet av den nya handlingsplanen för att minska identifierade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism på grundval av en uppdaterad nationell riskbedömning.	Slutföra genomförandet av den nya handlingsplanen för att minska identifierade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism genom att ytterligare stärka samarbetet och informationsutbytet.				Q4	2021	På grundval av den nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism i Republiken Kroatien ska en åtgärdsplan för att minska de identifierade riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism genomföras fullt ut senast den 31 december 2021. Handlingsplanen ska innehålla åtgärder för att minska identifierade risker, offentlig rätt och andra organ som utsetts av innehavarna för genomförandet av de enskilda åtgärderna samt tidsfristen för genomförandet av åtgärderna. Planen ska ta hänsyn till de risker som identifierats av tillsynsmyndigheter (Kroatiens centralbank, finansinspektionen, Kroatiens tillsynsmyndighet för finansiella tjänster), byrån för bekämpning av penningtvätt, Kroatiens riksåklagarkontor och juridiska ansvariga enheter (banker m.fl.). Den ska ytterligare stärka samarbetet och informationsutbytet mellan alla ansvariga institutioner och myndigheter.
254	C2.8. R4	M	Förstärkt tillsyn av finanssektorn på grundval av en riskbedömning på området bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism	Fullständigt genomförande av förbättrade förfaranden och metoder för riskbaserad tillsyn, som utvecklats inom ramen för projektet riskbaserad övervakning av penningtvätt och finansiering av terrorism i finanssektorn i Kroatien i syfte att effektivt minska identifierade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism.				Q4	2023	Myndigheterna ska vidta åtgärder, vid behov genom att anta lagstiftning, för att stärka tillsynen av finanssektorn, på grundval av en riskbedömning av Kroatiens centralbank och Kroatiens tillsynsmyndighet för finansiella tjänster och med användning av en riskbaserad metod som utarbetats i linje med resultaten av det tekniska bistånd som tillhandahålls inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd. Åtgärderna ska stärka den institutionella och administrativa kapaciteten och bidra till att effektivisera hela systemet för förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism i Kroatien och i slutändan förbättra den övergripande ramen för bekämpning av penningtvätt i Kroatien.
255	C2.8. R4	T	Ökning av tillsynsverksamheten på plats baserad på identifierade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism.		% (procentandel)	0	25	Q4	2025	Som en del av en starkare riskbaserad metod för förebyggande och övervakning av penningtvätt och finansiering av terrorism ska tillsynsmyndigheterna öka sin tillsynsverksamhet på plats med 25 % på grundval av de identifierade riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism jämfört med 2019.

O. DEL 2.9: STÄRKA RAMEN FÖR OFFENTLIG UPPHANDLING

För att förbättra ramen för offentlig upphandling och anpassa den till EU:s bästa praxis omfattar denna del av Kroatiens plan för återhämtning och resiliens åtgärder för att förbättra utbildningssystemet för offentlig upphandling, stärka granskningssystemet genom att införa obligatoriska e-överklaganden och uppmuntra användningen av innovativ upphandling. Det förbättrade systemet för offentlig upphandling ska bland annat bidra till kampen mot korruption och leda till ett bättre utnyttjande av EU-medel, som förväntas leda till ett förbättrat företagsklimat, ökade privata investeringar, produktivitet och skapande av nya arbetstillfällen.

Delen omfattar tre reformer och en investering som syftar till att öka öppenheten och effektiviteten i Kroatiens system för offentlig upphandling. Dessa ska också bidra till att stärka förebyggandet av korruption, särskilt på lokal nivå (landsspecifik rekommendation 2019) och förbättra den kroatiska offentliga förvaltningens kapacitet och effektivitet (landsspecifik rekommendation 2020).

O.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform: C2.9.R1: Kontinuerligt tillhandahållande av utbildning i offentlig upphandling

Syftet med reformen är att förbättra utbildningssystemet för offentlig upphandling genom att utveckla nya verktyg för att förvärva teoretiska och praktiska kunskaper, yrkeskunskaper och kompetens för yrkesmässigt, kostnadseffektivt, effektivt och ändamålsenligt genomförande av förfaranden för offentlig upphandling på alla nivåer. Den ska bygga på en övergripande strategi för att stärka de berörda parternas konkurrenskraft i systemet för offentlig upphandling genom att integrera resultaten av analysen av arbetsbelastningen inom ramen för investeringsåtgärd C2.9.R1-I1. Analysen ska särskilt fastställa behoven av kontinuerlig och planerad utbildning av nyckelanställda vid offentlig upphandling på grundval av kompetensmatrisen som definierar 30 kompetenser och färdigheter.

Dessutom ska den europeiska kompetensramen för personer som arbetar med offentlig upphandling ProcurCompEU, som fungerar som en gemensam referensram för dem som arbetar med upphandling, införas i det kroatiska utbildningssystemet senast den 31 december 2023. För det första underlättar ramen för enskilda personer identifiering och utformning av personlig och yrkesmässig kompetens. För det andra ska upphandlande enheter använda den för att bedöma och förbättra effektiviteten i den offentliga upphandlingen i sin organisation. Slutligen ska utbildningsanordnare i offentlig upphandling kunna använda ProcurCompEU för att utveckla omfattande utbildnings- och utbildningsprogram.

För det tredje ska de allmänna utbildningsprogrammen, som också ska vara öppna för anbudsgivarna, höja kunskaps- och kompetensnivån när det gäller att genomföra offentliga upphandlingsförfaranden hos anbudsgivarna, vilket kommer att förbättra de små och medelstora företagens deltagande och framgång i offentlig upphandling.

Denna reform ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

Investering: C2.9.R1-I1: Analys av arbetsbördan för anställda vid nyckelinstitutioner i systemet för offentlig upphandling

Denna investering ska leda till en arbetsbelastningsanalys för att fastställa antalet aktörer, personalens nödvändiga kompetens och de nödvändiga förbättringarna av ersättningssystemet. Genomförandet av rekommendationen i analysen förväntas leda till och upprätthålla ett optimalt antal högt kvalificerad och motiverad personal som svarar mot behoven hos centrala institutioner för offentlig upphandling.

Åtgärden inkluderar

-analys av arbetsbelastningen i de offentliga upphandlingsorganen, som ingår i förvaltningen av EU-medel.

-en beskrivning av de uppgifter som de utför.

-definitionen av den kompetens som krävs.

Analysen av arbetsbördan ska baseras på historiska uppgifter om arbetsbelastningen, med beaktande även av den förväntade arbetsbelastningen, inbegripet behovet av kontinuerlig och planerad utbildning av personal i särskilda upphandlingsrelaterade frågor såsom strategisk, socialt ansvarsfull, hållbar upphandling, innovativ upphandling och små och medelstora företags tillträde till denna upphandlingsmarknad.

Analysresultaten ska användas för att fastställa de fortlöpande och planerade utbildningsbehoven hos personalen vid centrala institutioner i systemet för offentlig upphandling (MINGOR – ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling, SAFU – centrala finans- och upphandlingsorganet och DKOM – Statens kommission för tillsyn av offentlig upphandling).

Denna åtgärd ska vara slutförd senast den 30 september 2022.

Reform: C2.9.R2: Förstärkning av systemet för granskning av offentlig upphandling

Syftet med reformen är att bidra till att minska den administrativa bördan i samband med översynssystemet och bidra till kampen mot korruption genom att förkorta den genomsnittliga tidsfristen för överklaganden och uppgradera och ytterligare utvidga funktionerna i det nuvarande systemet för offentlig upphandling.

Reformen omfattar ändringar av den rättsliga ramen för offentlig upphandling för att införa e-överklagan som ett obligatoriskt verktyg i systemet för offentlig upphandling och för att minska de genomsnittliga tidsfristerna för handläggning av överklaganden. Åtgärden inom denna komponent ska förbättra funktionen hos systemet för e-överklaganden genom standardisering av data och vidareutveckling av den befintliga it-plattformen.

Denna åtgärd ska vara slutförd senast den 30 juni 2026.

Reform: C2.9.R3: Innovationsupphandling

Syftet med reformen är att uppmuntra användningen av innovativa produkter och tjänster för offentlig upphandling, vilket ska bidra till ökad insyn i förfarandena för offentlig upphandling, locka fler privata intressenter och slutligen skapa ett rättvisare och konkurrenskraftigare system för offentlig upphandling i Kroatien.

Inom ramen för denna reform ska ekonomiministeriet och HAMAG BICRO (Kroatiens byrå för småföretag, innovation och investeringar)

-anta en innovativ upphandlingsplan som kommer att förse upphandlarna med en färdplan för hur de ska genomföra de innovativa kraven genom sina planerade upphandlingar.

-inrätta ett övervaknings- och utvärderingssystem för innovativ upphandling,

-anta en handbok för upphandlande enheter med vägledning om hur innovationsrelaterade upphandlingsförfaranden ska genomföras.

-stärka de kroatiska upphandlarnas kapacitet i innovationsrelaterade upphandlingsförfaranden genom att tillhandahålla utbildning.

-öka medvetenheten hos berörda parter inom den privata sektorn om innovationsrelaterade förfaranden för offentlig upphandling.

Denna åtgärd ska vara slutförd senast den 31 december 2025.

O.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
256	C2.9. R1	M	Vägledning för att förbättra små och medelstora företags deltagande i och sammanslagning av offentliga upphandlingsförfaranden	Offentliggörande av riktlinjer på portalen för offentlig upphandling				Q3	2022	För att ytterligare uppmuntra små och medelstora företags deltagande i offentliga upphandlingsförfaranden ska riktlinjer utarbetas och offentliggöras för upphandlande enheter och anbudsgivare för att uppmuntra små och medelstora företags deltagande på marknaden för offentlig upphandling. Riktlinjerna ska också innehålla de viktigaste bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling som syftar till att göra det lättare för små och medelstora företag att konkurrera om offentliga kontrakt. Samarbetet med näringslivsorganisationer för att tillhandahålla riktad utbildning till anbudsgivare i förfaranden för offentlig upphandling ska fortsätta. Vägledningen kommer att utarbetas på grundval av resultatet av stödprogramsprojektet för strukturreformer.
257	C2.9. R1	M	Ändring av reglerna om utbildning i offentlig upphandling	Ikraftträdande av ändringarna av reglerna om utbildning i offentlig upphandling				Q1	2023	Ändringarna av den rättsliga ramen för att förbättra utbildningen i offentlig upphandling ska omfatta i) upprättande av en läroplan för kompetenshöjningsprogram, fastställande av kompetens och lärandemål, ii) integrering av ProcurCompEU i det obligatoriska utbildnings- och certifieringssystemet för offentlig upphandling, III) ett krav på att genomföra en kvalitativ bedömning av utbildningen. Ändringarna förväntas ge en övergripande strategi som är nödvändig för att säkerställa en förstärkning av den administrativa kapaciteten hos personalen vid centrala institutioner för offentlig upphandling, även med hjälp av rekommendationerna från arbetsbelastningsanalysen (R1-I1). På grundval av resultaten av den organisatoriska bedömningen och de strategiska prioriteringarna ska utbildning prioriteras som kan ge störst effekt när det gäller att uppnå mål såsom integritet och öppenhet, korrekt planering av förfaranden, rättvisa och öppna tekniska specifikationer, tydliga urvals- och utvärderingskriterier för anbud, kontraktsförvaltning och ändringar.
258	C2.9. R1	M	Integrering av en skräddarsydd ram för fortbildning av upphandlingsansvariga inom ProcurCompEU i det obligatoriska utbildnings- och certifieringssystemet för offentlig upphandling.	Ikraftträdande av ramverket för fortbildning av tjänstemän som arbetar med offentlig upphandling i linje med ProcurCompEU.				Q4	2023	ProcurCompEU-verktyget ska anpassas till Kroatiens särdrag och integreras i det befintliga obligatoriska utbildnings- och certifieringssystemet för offentlig upphandling. En undersida på portalen för offentlig upphandling kommer att skapas där ProcurCompEU-verktyg är tillgängliga och fria att användas av alla aktörer i systemet för offentlig upphandling, och det behöriga organet för offentlig upphandling stöder dess praktiska genomförande och övervakning.
259	C2.9. R1-I1	M	Offentliggörande av oberoende analyser och konkreta rekommendationer för att förbättra hanteringen av bördorna för all personal vid centrala institutioner i upphandlingssystemet (MINGOR, SAFU, DKOM).	Offentliggörande av analyser av arbetsbördan för anställda vid nyckelinstitutioner i systemet för offentlig upphandling (MINGOR, SAFU och DKOM), inklusive en handlingsplan för att genomföra rekommendationer och åtgärder avseende mänskliga resurser.				Q3	2022	En omfattande analys ska utföras av oberoende externa experter av arbetsbördan för personal vid nyckelinstitutioner i det system för offentlig upphandling som ingår i EU-medlen, inbegripet en beskrivning av de uppgifter de utför och nödvändig kompetens och kompensationssystem. Den offentliggjorda oberoende rapporten kommer att baseras på en omfattande analys av rollerna i systemet för offentlig upphandling och arbetsbördan, med beaktande av historiska uppgifter om arbetsbelastning och en jämförelse av dem med trenderna när det gäller ökad arbetsbelastning, inbegripet utbildningsbehov i specifika frågor såsom hållbar upphandling och tillgång till små och medelstora företag. Rapporten ska innehålla en handlingsplan för att genomföra åtgärder och rekommendationer för förbättringar för att säkerställa rekrytering och kvarhållande av högkvalificerad personal.
260	C2.9. R2	M	Ändring av den rättsliga ramen för offentlig upphandling genom att göra e-överklagande till ett obligatoriskt sätt att överklaga	Ikraftträdande av ändringarna av lagen om offentlig upphandling och av stadgarna (förordningen om överklagande i offentliga upphandlingsförfaranden)				Q3	2022	Den rättsliga ramen för offentlig upphandling (lagen om offentlig upphandling och relevanta förordningar) ska ändras så att e-överklagande införs som ett obligatoriskt rättsmedel i systemet för offentlig upphandling.
261	C2.9. R2	T	Sänkning av de genomsnittliga tidsfristerna för handläggning av överklaganden och beslut till 28 dagar från den dag då överklagandet mottogs		Nummer	34	28	Q2	2026	Införandet av ett obligatoriskt e-överklagande förväntas förkorta de genomsnittliga tidsfristerna för handläggning av överklaganden och förfarandemissbruk av DKOM (den statliga kommissionen för tillsyn av offentlig upphandling). Det förenklar och påskyndar delgivningen av handlingar genom direkt elektronisk kommunikation med parterna, vilket skapar förutsättningar för att förbättra effektiviteten och minska överklagandeförfarandenas längd, utan att kvaliteten på DKOM:s beslut påverkas. Antalet dagar från och med dagen för mottagandet av överklagandet ska minskas med minst 6 dagar från basvärdet på 34 dagar.
262	C2.9. R2	T	Sänkning av de genomsnittliga tidsfristerna till 14 dagar från den dag då överklagandet lämnades in		Nummer	16	14	Q2	2026	Införandet av ett obligatoriskt e-överklagande förväntas förkorta de genomsnittliga tidsfristerna för handläggning av överklaganden och förfarandemissbruk av DKOM (den statliga kommissionen för tillsyn av offentlig upphandling). Det förenklar och påskyndar delgivningen av handlingar genom direkt elektronisk kommunikation med parterna, vilket skapar förutsättningar för att förbättra effektiviteten och minska överklagandeförfarandenas längd, utan att kvaliteten på DKOM:s beslut påverkas, vilket minskar antalet dagar från dagen för mottagandet av överklagandet med minst 6 dagar.
263	C2.9. R3	M	Program och verksamhet som syftar till att utforma och förvalta innovativ offentlig upphandling	Program för att ge professionell hjälp och utbildning till upphandlare i innovationsupphandling				Q1	2024	Med hjälp av tekniskt stöd ska kroatiska institutioner inrätta program för att ge professionell hjälp till upphandlare i innovationsrelaterade upphandlingsförfaranden. Konkurrenscentrumet för innovativ offentlig upphandling som inrättats i HAMAG-BICRO (det kroatiska organet för småföretag, innovation och investeringar) ska stärkas och dess personal ska utbildas för att tillhandahålla utbildning i offentlig upphandling av innovation på egen hand. Den administrativa kapaciteten hos ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling (MINGOR) ska också stärkas på samma sätt. En lägesrapport om denna förstärkning av kapaciteten ska utarbetas senast fjärde kvartalet 1 2024.
264	C2.9. R3	T	Utbildning av upphandlingsansvariga i innovativa förfaranden för offentlig upphandling		% (procentandel)	0	75	Q4	2025	På grundval av det utbildningsmaterial för tekniskt stöd som utarbetats och utbildningar som genomförts av externa experter inom ramen för hållpunkt 252 ska HAMAG-BICRO (Kroatiens byrå för småföretag, innovation och investeringar) i samarbete med MINGOR (ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling) utbilda minst 75 % av upphandlingsansvariga vid de upphandlande enheter som förtecknas i planen, på grundval av genomförandeplanen för utbildning 2024–2025.

P. DEL 3.1: REFORM AV UTBILDNINGSSYSTEMET

Utbildningssystemet i Kroatien står inför ett antal betydande utmaningar. Deltagandet i formell barnomsorg och deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg är bland de lägsta i EU, främst på grund av bristande infrastruktur för förskoleverksamhet och brist på lärare, med stora regionala skillnader som förvärrar ojämlikheten. Den obligatoriska skolgången (åtta år) är ett år kortare än EU-genomsnittet. Den årliga undervisningstiden i grundskolan är också lägre än EU-genomsnittet, eftersom många skolor arbetar i skift på grund av brist på infrastruktur. Elevernas resultat när det gäller alla grundläggande färdigheter ligger under EU-genomsnittet. Andelen personer som genomgått eftergymnasial utbildning är en av de lägsta i EU. Få personer deltar också i vuxenutbildning.

Syftet med denna komponent är att ta itu med alla dessa utmaningar. Den omfattar en omfattande reform av utbildningssystemet, som syftar till att stödja tillgången till och kvaliteten på utbildning på alla utbildningsnivåer. Det omfattar också kompletterande investeringar i infrastruktur för förskoleverksamhet, skolor och digital infrastruktur för högre utbildning.

Denna del bidrar till att ta itu med de landsspecifika rekommendationer som riktats till Kroatien under de senaste två åren, om behovet av att ”genomföra utbildningsreformen och förbättra både tillgången till utbildning på alla nivåer och deras kvalitet och relevans för arbetsmarknaden” (landsspecifik rekommendation 2, 2019) och att ” främja kompetensutveckling ” (landsspecifik rekommendation 2, 2020).

P.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C3.1 R1: Strukturreform av utbildningssystemet

Denna reform syftar till att stödja tillgången till utbildning och dess kvalitet på alla utbildningsnivåer.

·Förskoleverksamhet

Syftet med reformen är att förbättra tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg för barn från tre års ålder till början av grundskolan. Målet är att se till att alla barn, särskilt barn från socioekonomiskt missgynnade grupper 18 , kan delta i förskoleverksamhet.

Reformen är avsedd att ge ytterligare lärare för förskoleverksamhet och barnomsorg som utbildats särskilt för förskoleverksamhet och barnomsorg och ska bidra till att säkerställa ett tillräckligt antal lärare på medellång sikt. Reformen ska också omfatta en ny finansieringsmodell för att säkerställa den långsiktiga hållbarheten i förskolefinansieringen, med ett ökat bidrag från staten till finansieringen av förskoleverksamhet, med beaktande av de lokala kommunernas finansiella kapacitet, vilket också förväntas ha en positiv inverkan på förskoleverksamhetens överkomlighet.

Reformen förväntas öka antalet timmar i förskoleprogram för barn som är ett år före grundskolan och införa rätten till en garanterad plats i förskolan för barn mellan fyra år och låg- och mellanstadiet.

·Grundskola

Syftet med reformen är att höja kvaliteten på undervisnings- och läranderesultaten, särskilt för barn från mindre gynnade socioekonomiska miljöer, genom att införa enskift och heldagsundervisning i grundskolan och öka antalet obligatoriska undervisningstimmar. Reformen syftar också till att stödja kontinuerlig utveckling av lärare och systematisk extern utvärdering av läranderesultat i grundskolan.

Reformen ska ändra skollagen så att den nya heldagsundervisningsmodellen införs i grundskolan, genom att minimiantalet obligatoriska undervisningstimmar och läroplanen för grundskolan ändras, och ska åtföljas av systematiska utbildningsprogram för lärare.

Denna deluppsättning åtgärder i reformen ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

·Högstadiet och gymnasiet

Syftet med reformen är att göra sekundärutbildningen mer relevant genom att öka studenternas deltagande i allmän gymnasieutbildning (gimnazija), samtidigt som andelen yrkesutbildning minskas och yrkesprogrammens relevans för arbetsmarknaden förbättras.

Reformen ska bidra till att konsolidera de många befintliga sekundära yrkesprogrammen genom att minska överskottet av yrkesutbildningsprogram och öka programmens relevans för arbetsmarknadens behov. Genom reformen införs nya läroplaner baserade på kvalifikationer och yrkesnormer i den kroatiska referensramen för kvalifikationer (CROQF), som ska åtföljas av utveckling av nytt undervisningsmaterial och yrkesutbildning för lärare inom yrkesutbildningen.

Denna deluppsättning åtgärder i reformen ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

·Vuxenutbildning

Syftet med reformen är att öka vuxenutbildningens kvalitet och relevans. Den nya lagen om vuxenutbildning ska anpassa vuxenutbildningen till kvalifikationsstandarderna i den kroatiska referensramen för kvalifikationer, som förväntas underlätta erkännandet av förvärvade kunskaper och färdigheter. Reformen ska också göra det möjligt att införa individuella utbildningskonton för att göra det möjligt för alla att delta i livslångt lärande. Genom reformen ska det också införas ett system för utvärdering av anordnare av vuxenutbildning.

Denna deluppsättning åtgärder i reformen ska vara slutförd senast den 31 december 2023.

Denna reform stöds av tre investeringar (C3.1 R1-I1, C3.1 R1-I2 och C3.1 R1-I3).

Investeringar C3.1 R1-I1: Uppförande, uppgradering, ombyggnad och utrustning av förskolor

Syftet med denna investering är att stödja tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg i Kroatien. Det omfattar byggande av nya förskolor och renovering av befintliga anläggningar, med målet att skapa 22 500 nya förskolor. Investeringen förväntas minska de regionala ojämlikheterna när det gäller tillgången till förskoleverksamhet.

Uppförandet och renoveringen av förskolor ska baseras på resultaten av en behovsanalys, med beaktande av befintlig infrastrukturkapacitet och demografisk utveckling, med en detaljerad kartläggning av det befintliga nätverket av förskolor och en prognos över framtida behov.

Investeringarna ska genomföras på lokal nivå, och städer och kommuner förväntas delta i ansökningsomgångar för genomförande av infrastrukturprojekt inom sitt territorium.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Investeringar C3.1 R1-I2: Byggande, uppgradering, ombyggnad och utrustning av grundskolor för heldagsundervisning i ett skift

Syftet med denna åtgärd är att stödja övergången till heldagsundervisning för grundskolor i Kroatien. Det omfattar byggande av nya grundskolor och uppgradering av befintliga, med målet att alla elever i grundskolan ska kunna få undervisning på heltid.

Byggande och renovering av grundskolor ska baseras på en bedömning av behovet av infrastrukturinvesteringar, med beaktande av skolornas kapacitet och den demografiska utvecklingen. Dessa investeringar ska genomföras på lokal nivå, och städer och kommuner förväntas delta i ansökningsomgångar för genomförande av infrastrukturprojekt inom sitt territorium.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Investeringar C3.1 R1-I3: Byggande, uppgradering, renovering och utrustning av högstadie- och gymnasieskolor

Syftet med denna åtgärd är att öka elevernas deltagande i allmän gymnasieutbildning (gimnazija) genom att öka den fysiska infrastrukturkapaciteten. Det omfattar byggande av nya högstadie- och gymnasieskolor och uppgradering av befintliga skolor, inklusive skolornas idrottsinfrastruktur, för att stödja målet att ytterligare 9 000 elever ska gå i allmän gymnasieutbildning.

Byggande och renovering av skolor som driver program för sekundärutbildning ska grundas på en bedömning av befintlig kapacitet och behov av ytterligare fysisk infrastruktur.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Reform C3.1 R2: Modernisering av högre utbildning

Denna reform syftar till att förbättra den högre utbildningens tillgänglighet, kvalitet och relevans för arbetsmarknaden samt öka andelen utexaminerade från högre utbildning, särskilt från utsatta och underrepresenterade grupper.

Reformen ska omfatta antagandet av en ny lag om vetenskap och högre utbildning och en ny lag om kvalitetssäkring inom vetenskap och högre utbildning, i syfte att inrätta en ny effektiv finansieringsmodell för offentliga universitet och andra offentliga institutioner för högre utbildning. Den nya finansieringsmodellen ska baseras på transparenta kriterier och resultatindikatorer som är kopplade till institutets utvecklingsmål. Införandet av den nya finansieringsmodellen förväntas genomföras genom programavtal som omfattar universitetets/institutionens vetenskapliga forsknings- och undervisningsverksamhet under en period av två år.

Reformen syftar också till att bättre anpassa utbildningen till arbetsmarknadens behov. Den ska fortsätta att fastställa kvalifikationsstandarder för alla kvalifikationer inom högre utbildning och föra in dem i registret över den kroatiska referensramen för kvalifikationer (CROQF), som förväntas bättre anpassa kvalifikationerna inom högre utbildning till arbetsmarknadens behov. Genom reformen ska det också upprättas ett digitalt register över examensbevis, vilket är ett steg mot utvecklingen av ett system för uppföljning av utexaminerade för att göra det möjligt att följa de utexaminerades anställbarhet.

Reformen ska också stödja närmare kopplingar mellan undervisning och vetenskaplig forskning, de kroatiska universitetens internationalisering och deltagande i framtida europeiska universitetsallianser samt stödja den digitala omvandlingen av den högre utbildningen.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2023.

Investeringar C3.1 R2-I1: Digital omvandling av den högre utbildningen

Syftet med investeringen är att stödja den digitala omvandlingen av den högre utbildningen och underlätta e-lärande. Det omfattar investeringar i digital infrastruktur för undervisning och digitala undervisningsverktyg.

Investeringen omfattar också inköp av klassrumsutrustning (såsom projektorer, videoinspelningssystem, ljudsystem, kameror och ljudutrustning för inspelning av lektioner, programvara för arkivering av digitala resurser) och omfattar underliggande infrastrukturutrustning (t.ex. elektroinstallationer, nätverk LAN, wifi-nätverk) som behövs för att använda digital undervisningsutrustning.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

P.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
265	C3.1. R1	M	Antagande av den reviderade rättsliga ramen för vuxenutbildning	Ikraftträdande av den reviderade rättsliga ramen för vuxenutbildning				Q4	2021	Den reviderade rättsliga ramen för vuxenutbildning ska stödja en bättre matchning mellan utbudet av program och arbetsmarknadens behov genom att vuxenutbildningsprogram anpassas till innehållet i kvalifikationsstandarderna i den kroatiska referensramen för kvalifikationer och möjliggöra erkännande av informellt och icke-formellt lärande.
266	C3.1. R1	M	Omfattande analys av behoven av gymnasieutbildning	Offentliggörande på webbplatsen för ministeriet för vetenskap och utbildning av resultaten av den omfattande analys som gjorts av behoven inom sekundärutbildningen.				Q1	2022	En omfattande analys av behoven av sekundärutbildning ska genomföras för att stödja åtgärder för att öka andelen studenter som deltar i allmänna program för sekundärutbildning, för att minska andelen studenter som deltar i överskottsprogram inom yrkesutbildningen och för att anpassa yrkesprogrammen till arbetsmarknadens behov.
267	C3.1. R1	M	Antagande av modellen för finansiering av förskoleverksamhet och barnomsorg	Förskolans finansieringsmodell träder i kraft				Q1	2023	Den kroatiska regeringen ska anta en modell för finansiering av driftskostnaderna för förskolor för kommuner/lokala förvaltningsenheter med mindre finansiell kapacitet, i syfte att säkerställa investeringens hållbarhet efter renovering av befintliga eller uppförande av nya förskolor.
268	C3.1. R1	M	Antagande av ändringsförslag om en heldagslösningsmodell	Ikraftträdande av de antagna ändringarna av lagen om primär- och sekundärutbildning för heldagsundervisning				Q4	2023	Ändringarna av den lag som reglerar primär- och sekundärutbildningen ska fastställa villkoren för införande av heldagsundervisning.
269	C3.1. R1	T	Deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg	Rapport från ministeriet för vetenskap och utbildning (MZO)	% (procentandel)	76,3	90	Q2	2026	Öka andelen barn i åldern 3 – år som går i förskola till 90 % (jämfört med 2018).
270	C3.1. R1-I1	T	Antal förskolor	Offentliggörande av rapporter från ministeriet för vetenskap och utbildning (MZO) av infrastrukturprojektens rapporter, inklusive en sammanfattande rapport med en översikt.	Nummer	0	22 500	Q2	2026	Minst 22 500 nya platser i förskolan ska skapas till följd av infrastrukturinvesteringar i konstruktion, uppgradering och ombyggnad av förskolor, vilket ska möjliggöra en betydande ökning av andelen barn (från 3 år till skolålder) som deltar i förskoleverksamhet och barnomsorg.
271	C3.1. R1-I2	T	Procentandel elever som går i enskiftskola	Offentliggörande av uppgifter från ministeriet för vetenskap och utbildning (MZO)	% (procentandel)	40	70	Q2	2026	Andelen elever i låg- och mellanstadieskolor ska öka till 70 %.
272	C3.1. R1-I3	T	Inskrivning i allmänna utbildningsprogram på högstadie- och gymnasienivå	Offentliggörande av uppgifter från ministeriet för vetenskap och utbildning (MZO)	% (procentandel)	30	35	Q2	2026	Andelen gymnasieelever som deltar i allmän gymnasieutbildning (gimnazija) ska öka till 35 %.
273	C3.1. R2	M	Antagande av den nya lagen om vetenskaplig verksamhet och högre utbildning	Ikraftträdande av lagen om ny vetenskap och högre utbildning				Q3	2022	Den nya ramen ska möjliggöra organisatoriska reformer av offentliga universitet och vetenskapliga institut och införa en resultatbaserad finansieringsmodell.
274	C3.1. R2-I1	T	Andel offentliga högskolor utrustade med digital infrastruktur	Investeringsrapporter från ministeriet för vetenskap och utbildning (MZO), inklusive en sammanfattande rapport med en översikt.	% (procentandel)	0	90	Q2	2026	Minst 90 % av de offentliga högre institutionerna ska förbättra sin digitala infrastruktur och digitala utrustning genom inköp av aktiv utrustning (t.ex. utrustning i klassrum med projektor, dator, ljud, videoinspelningssystem) och förbättring av det passiva nätet (såsom elektroinstallationer, kretskort, anslutningsdon) som stöder ny teknik och digitala undervisningsresurser. Offentliga högskolor som drar nytta av dessa förbättringar omfattar offentliga universitet, tekniska högskolor och högskolor, inklusive studentcampus.

Q. DEL 3.2: ÖKA FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKAPACITETEN

Kroatiens offentliga forsknings- och innovationslandskap är mycket fragmenterat. Otillräckliga investeringar i forskning, utveckling och innovation, särskilt från näringslivet, i kombination med en otillräcklig finansierings- och organisationsmodell för universitet och vetenskapliga institut, hämmar den kroatiska forskningssektorns fulla potential. Till följd av detta är den vetenskapliga produktiviteten, effektiviteten och kunskapsöverföringen begränsad. Förutsättningarna för utveckling av mänskliga resurser inom områdena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt informations- och kommunikationsteknik (IKT), som skulle göra det möjligt att öka samhällets beredskap för den digitala omställningen, är underutvecklade. Fragmenteringen och ineffektiviteten i forsknings-, utvecklings- och innovationspolitiken och bristen på resultat från investeringar i forskning, utveckling och innovation är några av de främsta orsakerna till den hämmade produktivitets- och konkurrenskraftstillväxten.

Syftet med denna komponent är att ta itu med dessa utmaningar genom att eftersträva följande mål:

-Förbättra systemet för institutionell finansiering för universitet och forskningsinstitut för att motivera vetenskaplig produktivitet, effektivitet och kunskapsöverföring genom direkta investeringar och ökad finansiering av vetenskaplig forskning.

-Ökade investeringar i forskningsinfrastruktur och organisationskapacitet vid universitet och vetenskapliga institut, vilket ska möjliggöra en högre kvalitet på den vetenskapliga forskningen och göra forskarkarriärer i Kroatien mer attraktiva.

-Införande av en ny stödjande ram för forskares framåtskridande och karriärutveckling, i linje med de särskilda förhållandena på det vetenskapliga området, för att locka och behålla unga kroatiska vetenskapsmän och högkvalitativa utländska vetenskapsmän.

-Införa en effektivare institutionell ram och programplaneringsram för finansieringssystem för forskning och utveckling.

Delen stöder hanteringen av den landsspecifika rekommendationen om investeringsrelaterad ekonomisk politik för forskning och innovation (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2019).

Q.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C3.2 R1 – Reform och förstärkning av den offentliga forskningssektorns forsknings- och utvecklingskapacitet

Syftet med denna reform är att öka den offentliga forskningens kvalitet och internationella synlighet, stärka den målinriktade forskningen och vetenskapens inverkan på den fortsatta utvecklingen av innovation, ekonomi och samhälle genom omorganisering av den offentliga forskningssektorn. Reformen ska omfatta följande åtgärder:

-Anta en ny modell för programavtal för finansiering av det offentliga forskningssystemet,

-Öka de vetenskapliga institutionernas budget för mer effektiv forskning,

-Minska fragmenteringen av det vetenskapliga forskningssystemet genom att integrera vetenskapliga forskningsinstitutioner i syfte att övergå till en effektivare organisation av universitet och forskningsinstitut,

-Förbättra kvaliteten på det vetenskapliga forskningsarbetet genom att främja en övergång till ett resultatbaserat finansieringssystem.

Genomförandet av reformen ska inbegripa antagandet av en ny lag om vetenskaplig verksamhet och högre utbildning som ger en rättslig och finansiell ram för organisatorisk och funktionell integration av universitet och vetenskapliga institut samt en dialog om institutionella mål och en ny resultatbaserad finansieringsram. Den nya rättsliga och finansiella ramen förväntas leda till mer inflytelserika publikationer, mer konkurrenskraftiga projekt, starkare internationellt samarbete och ett ökat antal projekt i samarbete med företag.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 september 2022.

Investering C3.2 R1-I1 – Utveckling av ett system med programavtal för finansiering av universitet och forskningsinstitut med inriktning på innovation, forskning och utveckling

Syftet med denna investering är att förbättra finansieringssystemet för universitetens och de vetenskapliga institutens vetenskapliga arbete i syfte att uppnå högre kvalitet och större relevans för utvecklingen av ekonomin och samhället.

Investeringen ska omfatta upphandling av rådgivningsstöd från externa experter för utarbetande av ett förslag till en ny ram för programavtal som upprättas mellan forskningsministeriet och universitet och forskningsinstitut, som möjliggör en övergång till resultatinriktat finansieringssystem för universiteten och forskningsinstituten samt för förhandlingsprocessen med berörda parter. Detta ska omfatta analyser av den nuvarande ramen, översyn av arrangemang i andra länder, förslag till utarbetande av programavtal och information om deras användning samt utarbetande av rättsliga ändringar och teknisk projektdokumentation.

Ett stödsystem ska inrättas för att tillhandahålla institutionell finansiering till universitet och forskningsinstitut som har undertecknat programavtalen, vilket möjliggör en effektivare resursanvändning och ökad forskning. Som en del av reformen ska två finansieringscykler av programavtal genomföras, vilka ska åtföljas av ett nytt övervakningssystem genom en årlig resultatram. Programöverenskommelserna ska fortsätta att finansieras genom den nationella budgeten efter 2026, eftersom den nya finansieringsmodellen ska möjliggöra betydande besparingar på lång sikt.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande inbjudningar att lämna projektförslag: i) verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 19 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 20 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 21 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 22 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2025.

Investering C3.2 R1-I2 – Stärka den institutionella kapaciteten hos universitet och forskningsinstitut för innovation

Syftet med denna investering är att bidra till att minska fragmenteringen av det vetenskapliga systemet genom att bygga infrastruktur som gör det möjligt att konsolidera universitet och vetenskapliga institut. Finansiering av infrastruktur för vetenskaplig forskning ska endast beviljas de institutioner som ska införa de nya programavtalen, såsom anges i investeringar C3.2 R1-I1.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Reform C3.2 R2 – Att skapa en ram för att locka studenter och forskare till naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och IKT

Syftet med denna reform är att införa en ny ram som möjliggör framsteg och karriärutveckling för forskare inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och IKT i syfte att öka antalet och kvaliteten på forskare och yrkesverksamma inom den vetenskapliga sektorn och företagssektorn och öka innovationspotentialen. På lång sikt förväntas reformen göra det möjligt för humankapitalet att sprida sig från vetenskapliga institutioner till ekonomin genom överföring av specialiserad kunskap, avancerad teknik, samarbete mellan den akademiska världen och näringslivet genom teknikplattformar och utveckling av högteknologiska nystartade företag och spin-off-företag samt infrastruktur för öppen forskning och teknik.

Vetenskapliga karriärer ska göras mer attraktiva genom en tydlig, öppen och meritbaserad rekryteringspolitik inom nyckelområdena vetenskaplig forskning. Vetenskapliga karriärer inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och IKT ska främjas från och med den tidigaste utbildningsnivån. Den rättsliga ramen ska ändras för att ta itu med den icke konkurrensutsatta, administrativt betungande modellen för rekrytering och befordran i Kroatiens vetenskapliga forskningssystem.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 september 2022.

Investering C3.2 R2-I1 – Utveckling av en möjliggörande modell för forskares karriärutveckling och genomförande av spetsforskning inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och IKT

Syftet med denna investering är att utveckla och införa en ny ram och ett nytt incitamentssystem för forskares karriärutveckling. Investeringen ska omfatta följande:

-Inrätta en ny ram för finansiering av forskningsprogram till stöd för forskares befordran och karriärutveckling, på grundval av en detaljerad analys och rekommendationer från en expertstudie. Ramen ska inriktas på att belöna spetsforskning, samarbete med näringslivet och internationellt samarbete.

-Genomförande av den nya ramen för finansiering av forskningsprogram för att stärka, locka till sig och behålla forskningstalanger, stärka naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och IKT-färdigheter, främja rörlighet till och från internationella institutioner och industrin, uppmuntra nystartade företag och inrätta oberoende forskarkarriärer för forskare inom internationellt konkurrenskraftig och målinriktad forskning på hög teknisk mognadsnivå. Ramen ska omfatta bidrag för I) STEM- och IKT-stipendier. II) Ett program för unga forskare. III) Ett program för fasta tjänster. IV) Ett mobilitetsprogram. V) Uppstart/avknoppning av unga forskarföretag. Och vi) ett praktikprogram för entreprenörskap.

Finansieringsprogrammens hållbarhet efter 2026 ska säkerställas genom statsbudgeten, förväntade besparingar till följd av genomförandet av programavtalen för universitet och institut och genom den förväntade ökningen av forskningsbidrag som beviljas forskarsamhället genom EU-medel.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande inbjudningar att lämna projektförslag: i) verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 23 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 24 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 25 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 26 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringen ska ha genomförts senast den 30 mars 2025.

Investering C3.2 R2-I2 – Investering i forskning – teknisk infrastruktur inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och IKT

Syftet med denna investering är att stödja den digitala omställningen genom investeringar i viktiga infrastrukturprojekt för tillämpad och riktad forskning, göra det möjligt för unga forskare att utveckla karriärer i samarbete med näringslivet och förse erfarna forskare med en samarbetsplattform för innovationsverksamhet.

Denna åtgärd ska inrätta och utrusta den infrastruktur för vetenskap, teknik och innovation av strategisk betydelse som har stor forskningspotential för vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och IKT, vilket ska stärka den mänskliga kapaciteten för spetsforskning och samarbete med näringslivet. Infrastrukturen ska bygga på öppna innovationsprinciper och direkt stödja områden med ren teknik och den gröna och digitala omställningen.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Reform C3.2 R3 – Förbättra effektivitet i offentliga investeringar i forskning, utveckling och innovation

Syftet med denna reform är att genomföra en mer funktionell och effektiv styrningsmodell för konkurrenskraftig forskning och införa utvecklings- och innovationssystem som möjliggör en snabbare meritbaserad urvalsprocess för forskningsprojekt.

Reformen ska omfatta antagandet av en ny lag om Kroatiens vetenskapsstiftelse för att stärka den kroatiska vetenskapsstiftelsens kapacitet och minska antalet institutioner som för närvarande deltar i förvaltningen och genomförandet av finansieringsprogram för forskning och innovation. Denna nya rättsliga ram ska göra det möjligt att omvandla och stärka stiftelsens kapacitet till ett organ som, utöver tydligt överenskomna och definierade befogenheter inom ramen för den interinstitutionella samordningen inom det nationella innovationsrådet, ska säkerställa en förenklad och systematisk strategi för förvaltningen av projektfinansiering.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 september 2022.

Investering C3.2 R3-I1 – Införande av en mer funktionell ram för finansiering av forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt

Syftet med denna åtgärd är att förbättra det befintliga systemet för forskning, utveckling och innovation och stödja utvecklingen av spetsforskning och -produkter. Investeringen ska omfatta följande:

-Inrätta en ny ram för att genomföra strategier inom forskning & D & och utveckling och innovation genom att utforma nya finansieringsprogram till stöd för forskning och utveckling samt förbättra den kroatiska vetenskapsstiftelsens kapacitet, på grundval av detaljerade analyser och studier av externa experter.

-Genomförande av finansieringsprogram (forskningsinnovationsprojekt) genom den nya ramen, som utgör en ”pilotfas” med det långsiktiga målet att återge det nya inslaget i planeringen och genomförandet av politik och program inom forskning & D & I, oavsett finansieringskälla.

Hållbarheten i den nya programplaneringsramen efter 2026 ska säkerställas genom finansiering från statsbudgeten, samtidigt som man även beaktar komplementariteten med ESI-fondsfinansierade program.

För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i kravspecifikationerna för kommande inbjudningar att lämna projektförslag: i) verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 27 , ii) verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 28 , iii) verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 29 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 30 , och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Q.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
275	C3.2. R1	M	Ny lag om vetenskap och högre utbildning	Ikraftträdande av lagen om ny vetenskap och högre utbildning				Q3	2022	Den nya rättsakten ska skapa rättsliga och finansiella villkor för organisatoriska och funktionella reformer av offentliga universitet och forskningsinstitut och finansiering som syftar till att uppnå institutionella utvecklingsmål.
276	C3.2. R1-I1	T	Anslag till forskningsprojekt på grundval av interna ansökningsomgångar från forskningsorganisationer under den första tvååriga programavtalens genomförande		Siffra (belopp)		17 619 079	Q1	2023	17 619 079 EUR ska tilldelas forskningsprojekt som genomförs av universitet och forskningsinstitut som har undertecknat programavtalen. Projekten ska stödja direkt vetenskaplig verksamhet och forskningsverksamhet (forskningsprojekt) och grunda sig på offentliggjorda kravspecifikationer, med kravspecifikationer inklusive kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
277	C3.2. R1-I1	T	Andel universitet eller forskningsinstitut som har undertecknat programavtal		% (procentandel)	0	65	Q3	2024	Minst 65 % av de offentliga universiteten och forskningsinstituten ska ha undertecknat nya programavtal i enlighet med bestämmelserna i den nya lagen om vetenskaplig verksamhet och högre utbildning som ska införa ett resultatbaserat system för finansieringsmål för offentliga vetenskapliga organisationer.
278	C3.2. R1-I1	T	Avslutade forskningsprojekt inom det ”gröna” området av vetenskapliga organisationer som har undertecknat nya programavtal.		Nummer	0	4	Q1	2025	Minst 4 forskningsprojekt som direkt stöder den gröna omställningen, som genomförs av vetenskapliga organisationer som har undertecknat de nya programavtalen, ska ha slutförts på grundval av en inbjudan att lämna projektförslag på grundval av offentliggjorda anbudsspecifikationer, med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
279	C3.2. R1-I1	T	Anslag till forskningsprojekt på grundval av interna ansökningsomgångar från forskningsorganisationer		Siffra (belopp)		58 730 264	Q2	2025	58 730 264 EUR ska tilldelas forskningsprojekt som genomförs av universitet och forskningsinstitut som har undertecknat programavtalen. Projekten ska stödja direkt vetenskaplig verksamhet och forskningsverksamhet (forskningsprojekt) och grunda sig på offentliggjorda kravspecifikationer, med kravspecifikationer inklusive kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.
280	C3.2. R1-I2	T	Omorganisering av institutioner för högre utbildning och vetenskapliga institut		Nummer	0	6	Q4	2025	På grundval av den modell för omorganisation av institutioner för högre utbildning och vetenskapliga institut som utarbetats av oberoende externa experter och antagits av ministeriet för vetenskap och utbildning i dialog med den akademiska världen och arbetsmarknadens parter ska minst sex (6) omorganisationer av högre utbildningsanstalter och vetenskapliga institut med deltagande av minst tolv (12) vetenskapliga forskningsorganisationer slutföras. Genomförandet av en särskild omorganisation kan omfatta formella sammanslagningar, funktionell integration och/eller institutionell konsolidering (t.ex. konsolidering av flera delar av universitetet, integrering av tidigare oberoende institut i ett universitet, sammanslagning av två eller flera institut). En omorganisation anses innebära en statusförändring för två eller flera institutioner, och denna åtgärd ska därför leda till integrering/konsolidering av minst 12 vetenskapliga forskningsorganisationer.
281	C3.2. R2	M	Ny rättslig ram som reglerar kvalitetskraven för studieprogram, doktorandstudier och arbetsvillkor för vetenskapliga institutioner	Ikraftträdande av en ny rättslig ram				Q3	2022	Den nya rättsliga ramen ska utgöra en grund för ett nytt befordringssystem som bygger på spetskompetens och bättre reglering av karriärutvecklingen, och därmed skapa förutsättningar för att locka och behålla forskare av hög kvalitet. Den nya rättsliga ramen ska göra det möjligt för unga forskare att blomstra på grundval av internationellt erkända vetenskapliga kvalitetskriterier och med mindre administrativa hinder. Den ska omfatta flexibla arbetsformer för att främja rekrytering av forskare med omsorgsansvar. Den nya rättsliga ramen består av följande: 1) Ny lag om kvalitetssäkring inom vetenskap och högre utbildning 2) Förordning om villkor för urval i vetenskapliga titlar
282	C3.2. R2-I1	T	Bidrag som beviljas inom ramen för programplaneringen för att öka tillgängligheten och anställbarheten för utexaminerade inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik/IKT och förbättra deras rörlighet för nationellt och internationellt samarbete		Nummer	0	3 354	Q1	2025	På grundval av rådgivningstjänster från externa experter, som ska anlitas för att förbereda den nya ramen för instrument för forskares befordran och karriärutveckling, ska minst 3 354 bidrag beviljas inom den nya ramen. Inbjudningarna att lämna projektförslag ska baseras på offentliggjorda anbudsspecifikationer, med kravspecifikationer inklusive kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå.
283	C3.2. R2-I2	T	Infrastrukturprojekt för tillämpad och riktad forskning		Nummer	0	4	Q2	2026	Fyra projekt för vetenskaplig och teknisk infrastruktur för tillämpad och riktad forskning ska slutföras för att göra det möjligt för unga forskare att utveckla en karriär i samarbete med näringslivet och erfarna forskare, och för att stödja den digitala omvandlingsprocessen.
284	C3.2. R3	M	Ny lag om kroatiska vetenskapsstiftelsen	Den nya lagen om Kroatiens vetenskapsstiftelse träder i kraft.				Q3	2022	Den nya lagen om den kroatiska vetenskapsstiftelsen ska fastställa ett tydligt uppdrag för stiftelsen för att genomföra, samordna, utforma, övervaka och utvärdera programmet och utvärdering av finansieringsprogram och policy för forsknings- och utvecklingsprojekt, vilket ska skapa ett starkt och oberoende system för att genomföra urval, finansiering och övervakning av effekterna av FoU-projekt.
285	C3.2. R3-I1	T	Bidrag som beviljas inom ramen för ett ”pilotprogram” som stöder inrättandet av en reformerad ram för forskning & D & I.		Nummer	0	300	Q4	2025	På grundval av rådgivningsstöd från externa experter som anlitas för inrättandet av den nya institutionella ramen och programplaneringen för forskning & D & I och utformningen av nya FoU-program ska minst 300 bidrag ha beviljats för projekt som är inriktade på samarbete mellan företag och forskningsorganisationer eller överföring av kunskap och teknik inom ramen för ett ”pilotprogram” för att stödja inrättandet av en reformerad ram för forskning & D & I. Dessa projekt ska baseras på offentliggjorda anbudsspecifikationer, med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande, som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning.

R. DEL 4.1: FÖRBÄTTRA SYSSELSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA OCH DEN RÄTTSLIGA RAMEN FÖR EN MODERN ARBETSMARKNAD OCH FRAMTIDENS EKONOMI

Denna del av Kroatiens plan för återhämtning och resiliens tar itu med arbetsmarknadsfrågor, nämligen genom att modernisera arbetsmarknadslagstiftningen och utveckla en målinriktad aktiv arbetsmarknadspolitik. Det övergripande målet för reformerna och investeringarna i denna del är att bidra till att öka sysselsättningen i Kroatien, som fortfarande ligger långt under EU-genomsnittet trots förbättringar under de senaste åren.

De särskilda målen för denna komponent är följande:

-Utveckling och genomförande av nya aktiva arbetsmarknadsåtgärder som stöder skapandet av arbetstillfällen inom gröna och digitala områden

-Förbättringar av systemet för integration och övervakning av utsatta grupper på arbetsmarknaden

-Införande av ett kupongsystem för vuxenutbildning och kompetenshöjning, särskilt förvärvande av färdigheter med anknytning till grön och digital teknik.

-Förbättringar av arbetsrätten

Denna del behandlar den landsspecifika rekommendationen om att stärka arbetsmarknadsåtgärderna och arbetsmarknadsinstitutionerna och samordningen av dessa med sociala tjänster (landsspecifik rekommendation 2, 2019) samt den landsspecifika rekommendationen för att främja kompetensutveckling (landsspecifik rekommendation 2.4, 2020).

R.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C4.1 R1 – Utveckling och genomförande av nya riktade aktiva arbetsmarknadsåtgärder för en grön och digital omställning på arbetsmarknaden

Syftet med denna åtgärd är att anta nya aktiva arbetsmarknadsåtgärder för att främja sysselsättning och egenföretagande i samband med den gröna och digitala omställningen och öka arbetskraftens konkurrenskraft och anställbarhet i linje med arbetsmarknadens behov och med särskild inriktning på att aktivera långtidsarbetslösa.

Åtgärden ska utveckla och finansiera tre nya aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder inriktade på den dubbla övergången, nämligen

-Stöd till sysselsättning i samband med den gröna och digitala omställningen

-Bidrag till praktik i samband med den gröna och digitala omställningen

-Bidrag till egenföretagande i samband med den gröna och digitala omställningen

När det gäller stöd till sysselsättning och praktik ska arbeten i den gröna och digitala omställningen definieras av den kroatiska offentliga arbetsförmedlingen i enlighet med bästa praxis såsom Internationella arbetsorganisationens definition av gröna jobb.

När det gäller egenföretagande ska den kroatiska offentliga arbetsförmedlingen utarbeta kriterier, i linje med bästa praxis, för att bedöma om de sökandes affärsplaner är förenliga med den gröna och digitala omställningen, i vilka fall stödbeloppet kommer att vara högre.

För att öka täckningen för aktiva arbetsmarknadsåtgärder, särskilt för utsatta grupper av kraftigt missgynnade stödmottagare på arbetsmarknaden, ska varaktigheten för sysselsättningsstöd förlängas till två år för nyanställda.

Nya åtgärder för långtidsarbetslösa och mindre anställbara personer från utsatta grupper ska kombineras med användning av kvalifikationskuponger för att tillhandahålla färdigheter med anknytning till den gröna och digitala omställningen.

Finansieringen av bidrag för att stödja sysselsättning i samband med den gröna omställningen förväntas uppgå till 70 % av det totala anslaget, medan återstående 30 % planeras för finansiering av bidrag för att stödja sysselsättning i arbetstillfällen i samband med den digitala omställningen.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Reform C.4.1 R2 – Förstärkning av systemet för inkludering och övervakning av utsatta grupper på arbetsmarknaden genom förbättringar av arbetsförmedlingarnas processer

Syftet med denna åtgärd är att stärka stödet till arbetslösa och utsatta grupper genom att

-Stärka den administrativa kapaciteten och personalens kompetens för att arbeta med utsatta grupper

-Förbättra profileringssystemen och segmenteringen av utsatta grupper

-Införande av planer för arbetsmarknadsintegration och aktiveringsprogram för utsatta grupper

-Utveckla ett system för övervakning av resultaten av arbetsmarknadsintegration genom aktiva sysselsättningspolitiska åtgärder på stödmottagarnivå

-Utvidga och omorganisera det befintliga nätverket av CISOK:s yrkesorienterande centrum, med fokus på deras roll när det gäller att locka ungdomar som varken arbetar eller studerar.

-Öka arbetslöshetsersättningens storlek och varaktighet i enlighet med resultaten av en analys.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Reform C4.1 R3 – Inrättande av ett system med checkar för vuxenutbildning och kompetenshöjning

Syftet med denna reform är att öka arbetstagarnas anställbarhet och bättre matcha utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden genom att stödja livslångt lärande och förvärv av ny kompetens, särskilt grön och digital kompetens.

Reformen ska omfatta följande:

-Antagandet av en ny lag om vuxenutbildning, som ska syfta till att förbättra vuxenutbildningens kvalitet genom förbättrad ackreditering, övervakning och utvärdering av institutioner för vuxenutbildning, införande av utbildningsbevis för vuxna och anpassning av dessa till den kroatiska referensramen för kvalifikationer inom vuxenutbildningssystemet.

-Kartläggning av färdigheter, med fokus på prioriterade färdigheter på arbetsmarknaden, inbegripet kompetens i bristsituationer samt grön och digital kompetens, som kommer att användas för att uppdatera kompetenskatalogen och fastställa vilka färdigheter och relaterade utbildningsprogram som ska finansieras genom vouchrar.

-Utveckling av ett it-verktyg för en heltäckande bedömning av de potentiella stödmottagarnas kompetens.

-Nå ut till utsatta grupper med hjälp av vägledning och rådgivning för att öka deras deltagande i kompetenshöjningsinitiativ, inbegripet vouchrar.

-Operationalisering av applikationen för användning av vouchrar av stödmottagare, utbildningsanordnare, rådgivare och arbetsgivare.

Reformen ska ha genomförts senast den 30 juni 2025.

Investering C4.1 R3 – I1 – Genomförande av kuponger för vuxenutbildning och kompetenshöjning

Denna investering ska omfatta finansiering av vouchrar för ackrediterade vuxenutbildnings- och fortbildningsprogram för att förvärva de färdigheter som behövs på arbetsmarknaden, särskilt i övergången till en grön och digital ekonomi. Finansieringen av program som rör färdigheter som behövs i samband med den gröna omställningen förväntas uppgå till 70 % av det totala investeringsanslaget, medan återstående 30 % planeras för finansieringsprogram för förvärvande av digitala färdigheter.

Investeringen ska genomföras kontinuerligt senast från och med den 30 juni 2022 till och med den 30 juni 2026.

Reform C4.1 R4 – Förbättringar av arbetslagstiftningen

Syftet med denna reform är att skapa en tydlig och modern rättslig ram som syftar till att förbättra arbetsvillkoren och balansen mellan arbetsliv och privatliv, bättre reglera nya arbetsformer och uppmuntra övergången från fasta till tillsvidareanställningar och från odeklarerat arbete till deklarerat arbete.

Reformen ska omfatta ändringar av arbetslagen, nämligen

(1)Reglering av arbete som utförs hemifrån syftar till att säkerställa rättssäkerhet för parterna i anställningsförhållandet under exceptionella och regelbundna omständigheter.

(2)Negativa incitament för att använda omotiverade visstidsanställningar, särskilt avtal med extremt kort varaktighet, begränsning av antalet möjliga på varandra följande visstidsanställningar och förhindrande av missbruk av sådana avtal, särskilt när det gäller anställning av närstående arbetsgivare, och en bättre definition av begreppet ”successiv anställning”.

(3)Stärka rätten till ytterligare arbete för andra arbetsgivare.

(4)Skapa en rättslig ram som reglerar arbete via onlineplattformar som en särskild arbetsform genom att fastställa de subjektiva rättigheter och skyldigheter som följer av detta specifika rättsförhållande – grundläggande rättigheter och skyldigheter på grundval av arbete, obligatorisk försäkring, trygghet och trygghet, viloperioder, uppsägning av avtal, medbeslutande och föreningar samt rättigheter i kollektiva anställningsförhållanden.

(5)Översyn av den rättsliga bestämmelsen om automatiskt upphörande av anställning vid pensionsålder och översyn av bestämmelsen om obligatorisk avskedande för arbetstagare som uppnår pensionsåldern, i syfte att uppmuntra arbetstagare att förbli aktiva, samtidigt som onödiga bördor för arbetsgivarna undviks.

(6)Att på lämpligt sätt definiera begreppet lön och alla dess komponenter för att bättre koppla det till minimilönen och underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga bestämmelser och regler om beskattning av inkomst av tjänst.

(7)Fastställande av kollektivavtalsrättigheternas omfattning genom en bättre koppling till medlemskap, i syfte att öka arbetstagarnas låga deltagande i fackföreningar och kollektivförhandlingar och på så sätt stärka den sociala dialogen.

Genom reformen ändras lagen om obligatorisk sjukförsäkring genom att kostnaderna för sjukledighet för aktiva arbetstagare som är berättigade till ålderspension överförs till det kroatiska sjukförsäkringsinstitutet.

Reformen ska omfatta ändringar av befintlig lagstiftning om anställningsförhållanden och antagandet av en ny lag om bekämpning av odeklarerat arbete samt andra åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete, nämligen

(1)Stärka de berörda parternas kunskaper och kompetens och de institutioner som övervakar dem.

(2)Upprättande av gemensamma databaser för effektiv övervakning av efterlevnaden

(3)Omdefiniera och bättre harmonisera påföljderna för odeklarerat arbete

(4)Öka allmänhetens medvetenhet om fördelarna med lagligt arbete och nackdelarna med odeklarerat arbete, bland annat genom kampanjer som också kommer att annonsera om möjligheterna att använda aktiva arbetsmarknadsåtgärder kopplade till egenföretagande, samt genom utbildning om olika sätt att registrera ett företag för vilket offentliga förmåner betalas ut i form av klumpsummor i enlighet med skattereglerna.

(5)Upprätta elektroniska register över arbetstagare och arbetstid inom byggsektorn och därefter gradvis i andra verksamheter.

(6)En mer omfattande reglering av ansvaret för utebliven betalning av löner i avtalskedjan i händelse av underentreprenad.

(7)Definiera odeklarerat arbete i alla dess former, skärpa inspektionerna och påföljderna vid överträdelser av bestämmelserna och reglera de åtgärder som vidtas av de myndigheter som arbetar med att bekämpa odeklarerat arbete.

(8)Fastställa förfarandet för övergång från odeklarerat arbete till deklarerat arbete genom att ge arbetsgivarna i uppdrag att registrera en anställd retroaktivt från deras första arbetsdag (och minst tre månader) inom tre dagar efter inspektionen upptäckt odeklarerat arbete. Överträdelsen medför dessutom en sanktion med det föreskrivna beloppet per odeklarerad arbetstagare och en skyldighet att betala arbetstagarens lön, avgifter och förmåner.

Reformen ska omfatta ändringar av lagen om minimilön, nämligen

(1)Uteslutning av merparten av lönetillägg från minimilönen och krav på minimihöjningar för övertid, nattarbete och arbete på söndagar och helgdagar.

(2)Att utesluta möjligheten att avstå från minimilön för att förhindra eventuellt missbruk från arbetsgivarnas sida.

(3)Stärka kontrollmyndigheternas kontroller och omdefiniera påföljderna för utebliven betalning av minimilöner.

(4)Stärka rollen för expertkommittén för övervakning och analys av minimilöneutvecklingen genom att ge den i uppdrag att analysera de potentiella effekterna av minimilöneökningar på ekonomin, sysselsättningen, levnadsstandarden och andra delar av livet och arbetet, och att i enlighet med detta rekommendera riktlinjer.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

R.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
286	C4.1. R1	M	Komplettera den aktiva arbetsmarknadspolitiken	Tre nya aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder har antagits				Q1	2022	Den kroatiska arbetsförmedlingen ska anta tre nya åtgärder för att stödja skapandet av arbetstillfällen i den gröna och digitala omställningen. Villkoren och kriterierna för användningen av medel inom ramen för dessa åtgärder, liksom den kroatiska offentliga arbetsförmedlingens verksamhet, ska utformas för att prioritera återaktivering och (själv-) sysselsättning för personer utanför arbetskraften, långtidsarbetslösa och ungdomar som varken arbetar eller studerar.
287	C4.1. R1	T	Antal stödmottagare som omfattas av de nya aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna		Nummer	0	26 400	Q4	2025	Minst 26 400 personer ska omfattas av den nya aktiva arbetsmarknadspolitiken, varav minst 13 000 ska vara långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften och unga som varken arbetar eller studerar.
288	C4.1. R2	M	Ikraftträdande av ändringarna i lagen om arbetsmarknaden	Ikraftträdande av lagen om ändring av lagen om arbetsmarknaden				Q4	2023	Ikraftträdandet av en ändrad eller ny arbetsmarknadslag som ökar arbetslöshetsförmånernas storlek och förlänger arbetslöshetsersättningens varaktighet, mildrar kraven för utsatta arbetstagare och digitaliserar ansökningsförfarandet för arbetslöshetsförmåner i linje med den analys som gjorts.
289	C4.1. R2	M	Förbättrad kvalitet på stödet till utsatta grupper	Ikraftträdande av en delegerad akt eller antagande av en intern regelbok om förbättrade processer för det gemensamma europeiska standardiseringssystemets arbete med profilering, segmentering, integration och aktivering av utsatta grupper				Q4	2024	De nya processerna inom den kroatiska offentliga arbetsförmedlingen är operativa för profilering, segmentering, integration och aktivering av utsatta grupper, utveckling av verktyg för att matcha arbetslösa med lediga platser och operationalisering av övervaknings- och utvärderingssystem för aktiva arbetsmarknadsåtgärder.
290	C4.1. R2	T	Förbättrad kvalitet på stödet till minst 5 000 personer från utsatta grupper		Nummer	0	5 000	Q2	2025	Utåtriktad verksamhet riktad till utsatta grupper ska göra det möjligt att inkludera 5 000 nya användare.
291	C4.1. R3	M	Kompetensutveckling i enlighet med marknadens behov	Det system med checkar som används				Q1	2022	Systemet med checkar är i drift och används uteslutande för att finansiera deltagande i utbildningsprogram som utvecklats på grundval av den kroatiska referensramen för kvalifikationer och genomförs via ackrediterade institutioner i enlighet med den antagna nya lagen om vuxenutbildning. Minst 25 utbildningsprogram deltar. Systemet ska innehålla en kompetenskatalog som kartlägger befintlig och nödvändig kompetens på arbetsmarknaden samt en it-applikation för hantering och tilldelning av vouchrar. Voucher-systemet ska gynna anställda och arbetslösa personer, med särskild inriktning på utsatta grupper (långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften eller unga som varken arbetar eller studerar).
292	C4.1. R3-I1	T	Användning av utbildningskuponger		Nummer	0	30 000	Q2	2026	Kuponger som tilldelas minst 30 000 unika stödmottagare, varav minst 12 000 långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften eller unga som varken arbetar eller studerar.
293	C4.1. R4	M	Ikraftträdande av ändringarna av lagen om minimilön	Ikraftträdande av lagen om ändring av lagen om minimilön				Q4	2021	Den nya lagen om minimilön ska utesluta de olika lönetilläggen från minimilönen och mandaten för minimihöjningar för övertid, nattarbete, söndagar och allmänna helgdagar. Den ska också förbjuda möjligheten att avstå från minimilön för att förhindra missbruk, stärka kontrollorganens kontroll och omdefiniera påföljderna för lagöverträdare.
294	C4.1. R4	M	Antagande av lagen om bekämpning av odeklarerat arbete och den nya arbetsrätten	Ikraftträdande av lagen om bekämpning av odeklarerat arbete och lagen om ändring av arbetsrätten				Q4	2022	Den ändrade eller nya arbetsmarknadslagen ska reglera arbete utanför arbetsplatsen och plattformsarbete, begränsa antalet på varandra följande visstidsanställningar, stärka rätten att arbeta för andra arbetsgivare och se över 65-åriga pensionsklausulen, ändra bestämmelserna om finansiering av sjukledighet och avgångsvederlag för arbetstagare vid pensionsålder, uppmuntra till ytterligare sysselsättning och deltidsanställning samt innehålla bestämmelser för att möjliggöra flexibilitet i fråga om arbetstid och arbetsplats samt minska löneskillnaderna mellan könen. Den nya eller ändrade lagen om bekämpning av odeklarerat arbete ska definiera odeklarerat arbete och alla dess uttryck, skärpa inspektionerna och fastställa bestämmelser om överträdelser, reglera förfarandet för överföring av arbetstagare från odeklarerat arbete till deklarerat arbete.
295	C4.1. R4	T	Öka minimilönens andel av den genomsnittliga bruttolönen 2024 till 50 %.		% (procentandel)	46,29	50	Q1	2025	I samråd med arbetsmarknadens parter och i samarbete med expertpanelen för övervakning och analys av minimilönens utveckling ska minimilönen höjas till 50 % av genomsnittslönen från föregående år.
296	C4.1. R4	T	Minska andelen visstidsanställningar till 17 %		% (procentandel)	18,1	17	Q2	2026	Ändringarna av arbetslagen ska skapa förutsättningar för att minska antalet tillfälliga anställningar, som förväntas minska från 18,1 % till högst 17 %.

S. DEL 4.2: FÖRBÄTTRA PENSIONSSYSTEMET GENOM ATT ÖKA PENSIONERNAS TILLRÄCKLIGHET

Denna del av Kroatiens plan för återhämtning och resiliens syftar till att ytterligare stärka pensionssystemets hållbarhet, nämligen genom att uppmuntra till längre arbetsliv, stärka den andra pensionspelaren och höja de lägsta pensionerna. Det övergripande målet för reformen i denna del är att förbättra pensionernas tillräcklighet och hållbarhet.

S.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C4.2 R1 – Öka pensionernas tillräcklighet genom fortsatt pensionsreform

Reformen har tre syften: I) Förbättra pensionernas tillräcklighet, särskilt för förmånstagare med lägst inkomst, ii) förbättra pensionssystemets hållbarhet genom att stärka den andra pensionspelaren och iii) blåsa nytt liv i reformarbetet på längre sikt på ett socialt inkluderande sätt genom att bilda en arbetsgrupp med deltagande av alla viktiga intressenter och arbetsmarknadens parter.

För att förbättra pensionernas tillräcklighet ska reformen omfatta följande:

-En ökning av minimipensionen med minst 3 % i reala termer (dvs. utöver den normala indexeringen).

-Ändringar av beräkningen av efterlevandepensionen, vilket leder till en ökning av den totala pensionsinkomsten på minst 10 % för dem som får efterlevandepension och inför möjligheten att använda en del av efterlevandepensionen utöver en individuell pension för lägre pensionstagare (både ålders- och invaliditetspension) på villkor som rör ålder och inkomst .

För att stärka den andra pensionspelaren ska reformen omfatta följande:

-En utvidgning av tillämpningsområdet för stödberättigande investeringar för pensionsfonder inom den andra pelaren.

-Regeringens antagande av en slutsats om rapporten om kostnadseffektivitetsanalyser av obligatoriska pensionsfonders investeringar i statsägda företag.

För att blåsa nytt liv i reformarbetet i pensionssystemet ska reformen omfatta följande:

-Inrättandet av en arbetsgrupp för att analysera situationen i pensionssystemet, i syfte att förbättra pensionernas tillräcklighet och säkerställa pensionssystemets hållbarhet.

-Genomförande av arbetsgruppens slutsatser genom lagändringar.

Åtgärderna i denna reform ska genomföras genom ändringar i lagen om pensionsförsäkring.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 mars 2026.

S.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
297	C4.2. R1	M	Antagande av ändringar av lagen om pensionsförsäkring	Den nya eller ändrade lagen om pensionsförsäkring träder i kraft.				Q1	2023	Ändringarna av lagen om pensionsförsäkring ska öka minimipensionen och den pensionsfaktor som används för att beräkna efterlevandepensionen för att göra det möjligt att använda en del av efterlevandepensionen utöver en individuell pension (ålders- eller invaliditetspension) enligt ålders- och inkomstvillkor för pensionärer med lägre inkomst.
298	C4.2. R1	M	Antagande av slutsatserna om godtagande av rapporten om kostnadseffektivitetsanalyser av obligatoriska pensionsfonders investeringar i statsägda företag.	Regeringens antagande av slutsatsen om godtagande av rapporten om lönsamhetsanalys av obligatoriska investeringar i pensionsfonder i statsägda företag.				Q1	2024	En expertanalys ska genomföras, åtföljt av en rapport om de analyser som genomförts och godkänts av regeringen, och för att avgöra om en ändring av den rättsliga ramen i form av kapitaliserade besparingar är nödvändig för att öka pensionernas tillräcklighet inom den 2:a pensionspelaren.
299	C4.2. R1	T	En ökning på mellan 10 % och 15 % av den totala pensionsinkomsten för förmånstagare av den omdefinierade formen av efterlevandepension (minst 10 %).		% (procentandel)	0	10–15	Q1	2025	En omdefiniering av modellen för efterlevandepension ska öka efterlevandepensionen med mellan 10 % och 15 % totalt i förhållande till 2014 års nivåer.
300	C4.2. R1	M	Antagande av ändringar av lagen om pensionsförsäkring	Ikraftträdandet av den nya eller ändrade lagen om pensionsförsäkring, som ska innehålla åtgärder, i linje med slutsatserna från arbetsgruppen för analys av pensionssystemets situation, för att förbättra pensionssystemets tillräcklighet och hållbarhet. (offentliggjord i EUT)				Q4	2025	En arbetsgrupp ska inrättas med uppgift att analysera pensionssystemets situation och diskutera ytterligare alternativ för att förbättra dess tillräcklighet och hållbarhet. Den ska bestå av arbetsmarknadens parter, pensionsföreningar, den akademiska världen, specialiserade konsulter och andra berörda parter. Arbetsgruppens slutsatser och rekommendationer ska beaktas i största möjliga utsträckning vid ändringar av den rättsliga ramen, som ska vara föremål för offentliga samråd.
301	C4.2. R1	T	Ökning av minimipensionen med 3 %		% (procentandel)	0	3	Q1	2026	En ökning av minimipensionen på minst 3 % i reala termer (dvs. utöver den normala indexeringen) jämfört med 2020.

T. DEL 4.3: FÖRBÄTTRING AV DET SOCIALA VÄLFÄRDSSYSTEMET

Denna del av Kroatiens plan för återhämtning och resiliens tar upp utmaningar som rör det sociala välfärdssystemet, både när det gäller sociala förmåner och sociala tjänster. Det övergripande målet för reformerna och investeringarna i denna komponent är att minska fattigdomen, förhindra social utestängning och utveckla sociala tjänster som är skräddarsydda för utsatta grupper och därigenom bygga upp ett mer motståndskraftigt samhälle.

Delen ska omfatta följande åtgärder:

-Förbättra den rättsliga ramen genom att anta den nya lagen om social trygghet och tre strategiska dokument .

-Öka tillräckligheten och täckningen av den garanterade minimiförmånen, som är den viktigaste fattigdomsminskande förmånen på nationell nivå,

-Teknisk och funktionell konsolidering av sociala förmåner på nationell och lokal nivå genom införande av regelbunden indexering och anpassning av kriterierna för stödberättigande.

-Harmonisera prissättningen på sociala tjänster mellan olika befintliga leverantörer ,

-Utveckling av nya sociala tjänster (socialt mentorskap och familjeassistenter) i syfte att förhindra institutionalisering och social utestängning.

-Främja övergången till hembaserad och lokalt förankrad långtidsvård för äldre genom att utveckla icke-institutionella tjänster och samtidigt tillhandahålla tillräcklig inkvarteringskapacitet uteslutande för personer i behov av långtidsvård utan ett hållbart alternativ i hemmet och samhället.

Delen behandlar den landsspecifika rekommendationen om att konsolidera sociala förmåner och förbättra deras förmåga att minska fattigdomen (landsspecifika rekommendationerna 2.2 och 2019), om huruvida arbetslöshetsunderstödet och minimiinkomstsystemen är tillräckliga (de landsspecifika rekommendationerna 2.2 och 2020) samt om bidrag till ökad tillgång till digital infrastruktur och digitala tjänster (landsspecifika rekommendationer 2.3, 2020) och främjande av kompetensutveckling (landsspecifika rekommendationerna 2.4 och 2020).

T.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C4.3 R1 – Öppenhet och tillräckliga sociala förmåner i det sociala trygghetssystemet

Syftet med denna åtgärd är att öka de viktigaste sociala förmånernas tillräcklighet för de mest utsatta grupperna i samhället och bidra till att minska ojämlikheterna, den administrativa bördan och öka insynen i systemet. Dessutom ska reformen möjliggöra snabbare och effektivare tillhandahållande av förmåner genom att befintliga sociala förmåner slås samman till en enda förmån. Reformåtgärden ska syfta till att uppnå bättre täckning och rättvisa genom att förbättra berättigandet och tillräckligheten i tillämpningen av förmånerna. Vissa aspekter av denna reform planeras gradvis införas under en längre period, medan andra kan genomföras snabbare. Därför kommer reformen att kräva ändringar av viss lagstiftning vid två tidpunkter.

Reformen ska medföra följande ändringar av de sociala förmåner som ska införas i den nya lagen om social trygghet:

-Kombinera kostnader för bostads- och uppvärmningsbidrag,

-Höja grundbeloppet för den garanterade minimiförmånen till 1 000 HRK och med 25 % för barn, och lätta på de svåraste kriterierna för stödberättigande, inbegripet en höjning av inkomsttröskeln för berättigande till 1 000 HRK.

Reformen ska också omfatta antagandet av den nationella planen mot fattigdom och social utestängning 2021–2027 för att

-Fastställa ett mål för att minska fattigdomsrisken till mindre än 15 % från ett utgångsvärde på 18,3 % för 2019 och genomförandeplan,

-Säkerställa villkor som effektivt minskar fattigdom och social utestängning och förbättrar det dagliga livet för människor som riskerar fattigdom, särskilt för dem som lever i allvarlig materiell fattigdom.

-Fastställa utvecklingsprioriteringar för kampen mot fattigdom och social utestängning och erkänna särskilda systemrelevanta krav för utsatta grupper.

Reformen ska omfatta antagandet av lagen om ändring av lagen om social trygghet eller den inkluderande lagen om integrerade sociala förmåner för att

-Ändra den garanterade minimiförmånen genom att höja grundbeloppet till 1 200 HRK och med minst 25 % för hushåll med barn och säkerställa att den garanterade minimiförmånen integreras fullt ut med andra sociala förmåner, som träder i kraft den 1 januari 2025.

-Ange, på grundval av resultaten av expertanalyser, omfattningen av sammanslagningen av förmåner med samma funktioner och inbegripa åtgärder för att förbättra de sociala förmånernas täckning, tillräcklighet och inriktning, med särskild inriktning på personer som lever i bestående fattigdom.

-Innehålla bestämmelser om utvärdering och övervakning av de sociala förmånernas effektivitet och tillräcklighet,

-Införa indexering som standard för sociala förmåner.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Investering C4.3 R1-I1 – Att förbättra digitaliseringen av systemet för sociala förmåner på nationell och lokal nivå

Syftet med denna investering är att ytterligare utveckla den funktionella tillgången till alla tillgängliga uppgifter om sociala förmåner för varje enskild stödmottagare. I samarbete med skatteförvaltningen ska uppbörden av inkomster som omfattas av skatte- och bruttoinkomstregister och utvidgningen av rapporten om bruttoinkomster, inkomstskatt, tilläggsskatt och obligatoriska försäkringsavgifter (JOPPD) för sociala förmåner inom ramen för det sociala trygghetssystemet göra det möjligt att konsultera uppgifter om sociala förmåner för varje enskild förmånstagare till alla lokala och regionala enheter samt tjänster på nationell nivå.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investering C4.3 R1-I2 – Utveckling av en webbapplikation om möjligheten att få sociala förmåner på nationell nivå

Syftet med denna investering är att skapa en webbapplikation som är tillgänglig för medborgarna och som sammanför sociala förmåner i det sociala trygghetssystemet på nationell nivå och villkoren för deras tillhandahållande. Villkoren för att erhålla 12 typer av sociala förmåner i ett system för socialt skydd på nationell nivå ska finnas tillgängliga i ansökan.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Reform C4.3 R2 – Utveckling av socialt mentorskap

Syftet med denna reform är att säkerställa tillräcklig mänsklig kapacitet för att utföra sociala tjänster, genom bättre samarbete och datadelning, för mottagare av garanterade minimiförmåner och missgynnade grupper av stödmottagare. Genom reformen införs en ny social mentorstjänst som riktar sig till personer i riskzonen eller som redan befinner sig i en marginaliserad ställning i samhället och som ska ingå i den nya socialförsäkringslagen.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investeringar C4.3 R2-I1 – Införande av sociala mentorstjänster

Syftet med denna investering är att göra den nya sociala mentorstjänsten tillgänglig för alla potentiella stödmottagare, särskilt mottagare av garanterad minimiförmån, personer med funktionsnedsättning, våldsoffer, hemlösa, migranter, romer och ungdomar som lämnar det sociala trygghetssystemet, personer som avtjänar fängelsestraff och medlemmar av andra socialt utsatta grupper. För ett mer verkningsfullt och effektivt socialt mentorssystem ska investeringen omfatta utarbetandet av ett protokoll om samarbete och åtaganden mellan sociala välfärdscentrum och sysselsättning, genom vilket det inrättas en gemensam ärendehantering och datadelning.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Reform C4.3 R3 – Utveckling av samhällsbaserade tjänster för att förhindra institutionalisering

Syftet med denna reform är att anta den nationella planen för utveckling av sociala tjänster 2021–2027, som ska

-Fastställa prioriteringar för utvecklingen av sociala tjänster,

-Se över behoven av olika former av social omsorg, både icke-institutionell och institutionell, med särskilt fokus på långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning, mottagare av garanterade minimiförmåner, offer för våld och människohandel , ungdomar utan omvårdnad, hemlösa, migranter, romer och personer som avtjänar fängelsestraff,

-Utarbeta en systematisk plan för långvarig vård och omsorg som är anpassad till förmånstagarnas särskilda behov,

-Förteckna mål och kriterier för utveckling av hemtjänster för användare som är funktionellt helt beroende av institutionsvård och vars behov inte kan tillgodoses genom tjänster utanför institutionerna, samhälls- och hemtjänster samt andra tjänster som förbättrar livskvaliteten och gör det möjligt för användarna att bo längre i sina hem och i samhället,

-Anpassa tjänsterna så att de inriktas på att ge enskilda personer möjlighet att påverka sin sociala ställning genom att gå från utanförskap till inkludering och arbeta för att utvidga sitt sociala nätverk.

-Utveckla en systematisk och integrerad långtidsvård för äldre som ska prioritera övergången från institutionaliserad vård till hemvård och samhällsbaserad äldreomsorg.

-Stödja utvecklingen av hemtjänster och samhällsbaserade tjänster för långvarig vård och omsorg,

-Säkerställa tillgången till institutionella tjänster endast för äldre personer som funktionellt är helt beroende av institutionsvård och vars behov inte kan tillgodoses genom tjänster utanför institutionerna,

-Planering av tiden för vård i hemmet eller i hemmet, med stark preferens för hemtjänster med beaktande av tillgången till tjänster och användarnas behov.

Dessutom ska man inom ramen för reformen utveckla normer för behandling av familjeassistenter . Standardiseringen av yrkespraxis vid genomförandet av åtgärder för skydd av familjer ska bidra till att förbättra skyddet av barn , vuxna med funktionsnedsättning och äldre personer , utjämna kvaliteten på de tillhandahållna tjänsterna och förhindra institutionalisering genom att tillhandahålla tjänster direkt i användarnas hem i samarbete med andra relevanta aktörer på lokal nivå.

Reformen ska omfatta ändringar av den nya lagen om social trygghet för att

-Prioritera avinstitutionalisering inom långtidsvården för att få till stånd strukturella förändringar inom detta socialpolitiska område,

-Möjliggöra och främja samordning mellan sociala tjänster och säkerställa en samordnad strategi för alla de tjänster av hög kvalitet som de tillhandahåller.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2022.

Investering C4.3 R3-I1 – Stärka kapaciteten hos yrkesverksamma inom samhällstjänster

Syftet med denna åtgärd är att förbättra den mänskliga kapaciteten att tillhandahålla sociala tjänster genom utbildningsverksamhet och rekrytering av yrkesverksamma. Investeringen ska finansiera utbildning och licensiering av 750 rådgivare om rättsliga åtgärder för skydd av familjer och 40 familjeassistenter. Dessutom ska 400 yrkesarbetare vid socialvårdsinrättningar rekryteras för att tillhandahålla tjänster utanför institutionerna. Investeringen ska bidra till utvecklingen av och den regionala tillgängligheten till samhällsbaserade sociala tjänster och stärka yrkesutövarnas kompetens för standardiserad behandling inom familje- och rättsskyddsarbete för att förhindra institutionalisering av barn, ungdomar och andra socialt utsatta grupper.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Investering C4.3 R3 – I2 – Förbättra digitaliseringen av det sociala välfärdssystemet och koppla samman sociala välfärdscentrum med leverantörer av sociala tjänster

Syftet med denna investering är att uppgradera den sociala vårdhemsapplikationen som hanterar och registrerar förfaranden för erkännande av rättigheter till sociala tjänster för enskilda tjänsteleverantörer. Investeringen ska omfatta integrering av tillämpningen i det gemensamma it-systemet för social välfärd som tillhandahåller en gemensam digital plattform för övervakning och analys av uppgifter om användare och välfärdstjänster.

Investeringen ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Investering C4.3 R3 – I3 – Att förbättra digitaliseringen av det sociala trygghetssystemet och införa ett system för att beräkna priserna på sociala tjänster

Syftet med denna åtgärd är att utveckla en ny datahanteringslösning för leverantörer av sociala tjänster som finansieras genom statsbudgeten. Huvudfunktionen hos den utvecklade datahanteringslösningen ska vara automatisk datainsamling, kvalitetsanalys och beräkning av priserna på sociala tjänster. Investeringen ska finansiera programvaru-, maskinvaru- och utbildningskrav för att möjliggöra att lösningen fungerar fullt ut.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2023.

Investering C4.3 R3-I4 – Uppbyggnad och utrustning av centrum för äldreomsorg (hem- och samhällsbaserade tjänster och institutionella tjänster)

Syftet med denna åtgärd är att bygga åtta äldrecentra som ska ta emot 800 äldre vuxna som är funktionellt helt beroende av institutionsvård och vars behov inte kan tillgodoses genom tjänster utanför institutionerna. Dessutom ska äldrecentrumen skapa förutsättningar för att tillhandahålla samhällsservice och tjänster utanför institutionerna för äldre som bor i hemmet. Lokaliseringen av äldreomsorgen ska fastställas genom ett offentligt anbudsförfarande för att göra det möjligt för städer och län att delta i uppbyggnaden och utrustningen av centrum för äldre personer, medan urvalskriterierna ska baseras på förmågan att säkerställa investeringarnas hållbarhet, den regionala dimensionen för att uppnå även territoriell kapacitetstäckning, på grundval av kartläggningsanalysen.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

T.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
302	C4.3. R1	M	Antagande av den nationella planen mot fattigdom och social utestängning 2021–2027	Antagande av den nationella planen mot fattigdom och social utestängning som antogs 2021–2027				Q4	2021	Nationell plan mot fattigdom och social utestängning som antogs 2021–2027 och som ska Fastställa ett mål för att minska fattigdomsrisken till mindre än 15 % från ett utgångsvärde på 18,3 % för 2019 och genomförandeplan, Säkerställa villkor som effektivt minskar fattigdom och social utestängning och förbättrar det dagliga livet för människor som riskerar fattigdom, särskilt för dem som lever i allvarlig materiell fattigdom. Fastställa utvecklingsprioriteringar för kampen mot fattigdom och social utestängning och identifiera behoven i förhållande till sårbara grupper i systemen.
303	C4.3. R1	M	Antagande av den nya lagen om social trygghet	Ikraftträdande av den nya lagen om social trygghet				Q1	2022	Genom den nya lagen om social trygghet införs följande ändringar: — Kombinera befintliga boendekostnader och uppvärmningsbidrag till ett integrerat bidrag. — Bestämmelsen om den garanterade minimiförmånen ska ändras genom att grundbeloppet höjs till 1 000 HRK och ökas med minst 25 % för hushåll med barn genom att de svåraste kriterierna för stödberättigande lättas upp, inklusive en höjning av inkomsttröskeln till 1 000 HRK. — Införande av en ny social mentortjänst. — Strukturella förändringar som införts inom långtidsvården för att underlätta avinstitutionalisering och övergång till hem- och samhällsbaserade tjänster. Tillhandahållande av mandat för samarbete och regelbundet informationsutbyte mellan institutioner som tillhandahåller sociala tjänster och sociala förmåner för att säkerställa en samordnad strategi för alla tjänster som tillhandahålls.
304	C4.3. R1	T	Mottagare av garanterad minimiförmån		Nummer	56 905	68 000	Q4	2023	-
305	C4.3. R1	M	Antagande av en normativ regel om funktionellt integrerade sociala förmåner	Ikraftträdande av lagen om social trygghet eller lagen om inkluderande tillägg				Q4	2024	Ändringar av lagen om social trygghet eller den inkluderande tilläggsakten om integrerade sociala förmåner som ska Ändra den garanterade minimiförmånen genom att höja grundbeloppet till 1 200 HRK och minst 25 % för hushåll med barn, och se till att den garanterade minimiförmånen integreras fullt ut med andra sociala förmåner. —Definiera (funktionell) integrering av sociala förmåner på grundval av en expertanalys. Skärpa bestämmelserna om berättigande till sociala förmåner, bland annat genom bättre användning av medel och inkomstprövning, —Inkludera åtgärder och bestämmelser för att förbättra täckningen, tillräckligheten och inriktningen av sociala förmåner, på grundval av expertanalyser och med särskilt fokus på människor som lider av ihållande fattigdom, —Innehålla bestämmelser om övervakningsprocessen och berörda parters deltagande under genomförandet, —Införa indexering av sociala förmåner.
306	C4.3. R1	T	Andel personer i riskzonen för fattigdom efter transfereringar		Procent	18,3 (2019)	16,5	Q4	2025
307	C4.3. R1-I1	T	Tillgång till uppgifter om sociala förmåner för varje enskild förmånstagare		Procent	0	1	Q4	2025	Alla lokala och regionala förvaltningsenheter ska ha funktionell tillgång till alla tillgängliga uppgifter om sociala förmåner för varje enskild förmånstagare. I samarbete med skatteförvaltningen ska uppbörden av inkomster som omfattas av skatte- och bruttoinkomstregister och utvidgningen av rapporten om bruttoinkomster, inkomstskatt, tilläggsskatt och obligatoriska försäkringsavgifter (JOPPD) för sociala förmåner inom ramen för det sociala trygghetssystemet göra det möjligt att konsultera uppgifter om sociala förmåner för varje enskild förmånstagare till alla lokala och regionala enheter samt tjänster på nationell nivå.
308	C4.3. R1-I2	M	Digital tillgång till information om sociala förmåner på nationell nivå	Utvecklad och funktionell webbapplikation för att ge information om sociala förmåner med genomförda kriterier och villkor för erhållande av 12 typer av sociala förmåner i ett socialt trygghetssystem på nationell nivå.				Q4	2024	På grundval av projektunderlag och tekniska specifikationer ska en webbapplikation utvecklas och göras tillgänglig för alla medborgare. Ansökan ska ge tillgång till information om alla befintliga sociala trygghetsförmåner i det sociala trygghetssystemet och en vägledande möjlighet att erhålla dem på nationell nivå. Kriterierna och villkoren för erhållande av 12 typer av sociala förmåner i ett system för socialt skydd på nationell nivå ska finnas tillgängliga i ansökan.
309	C4.3. R2	T	Utbildning av yrkesverksamma inom socialt mentorskap		Nummer	0	220	Q2	2022	Utbildningen av mentorer ska genomföras genom 15 moduler och ska genomföras av 220 yrkesverksamma. Denna tjänst ska följa principerna för socialarbetsyrket och komplettera den verksamhet som socialkontoren redan bedriver. Den ska ta upp behovet av att samarbeta med andra samhällsbaserade leverantörer av sociala tjänster och behovet av att aktivt engagera förmånstagarna i de sociala trygghetssystemen för att komma till rätta med deras egen sociala utestängning.
310	C4.3. R2	T	Anställning av socialpedagogiska mentorer		Nummer	0	220	Q4	2025	Anställning av 220 personer med socialt mentorskap som slutfört utbildningen i socialt mentorskap ska skapa en förutsättning för att inrätta ett socialt mentorskap för missgynnade och socialt utestängda grupper av stödmottagare som ska få individanpassad strategi och egenmakt i form av kompetensutveckling som krävs för aktiv integration på arbetsmarknaden och i samhällslivet.
311	C4.3. R2-I1	T	Sociala mentorstjänster till stödmottagare		Nummer	0	30 000	Q4	2025	Införandet av en social mentorstjänst ska bidra till rekryteringen av långtidsarbetslösa och andra socialt utestängda grupper. Genom att gradvis införa den sociala mentorstjänsten, som ska finnas tillgänglig i alla 118 socialvårdscentrum och deras dotterbolag, och i slutändan göra tjänsten till nytta aktivt för minst 30 000 användare.
312	C4.3. R3	M	Antagande av den nationella planen för utveckling av sociala tjänster 2021–2027	Antagande av den nationella planen för utveckling av sociala tjänster 2021–2027				Q3	2021	-Den nationella planen för utveckling av sociala tjänster 2021–2027 ska fastställa prioriteringar för utvecklingen av sociala tjänster och beskriva behoven hos alla användargrupper för olika former av vård, både icke-institutionell och institutionell, i syfte att uppnå en systematisk och holistisk omsorgsplan som är skräddarsydd för användarnas behov. Planen ska också definiera och fastställa de kriterier som krävs för att utveckla uppehållstjänster, hemtjänster och samhällstjänster samt andra tjänster som förbättrar livskvaliteten och gör det möjligt för användarna att stanna längre i sina hem och i samhället. Planen ska också innehålla en beskrivning av införandet av en social mentorstjänst samt övergången från institutions- till hem- och samhällsbaserade tjänster inom äldreomsorgen, som ska Stödja utvecklingen av hemtjänster och samhällsbaserade tjänster för långvarig vård och omsorg, Säkerställa tillgången till institutionella tjänster endast för äldre personer som funktionellt är helt beroende av institutionsvård och vars behov inte kan tillgodoses genom tjänster utanför institutionerna, Planering av tiden för vård i hemmet eller i hemmet, med stark preferens för hemtjänster med beaktande av tillgången till tjänster och användarnas behov.
313	C4.3. R3	M	Antagande av normer för behandling av familjeassistenter	Antagande av normer för behandling av familjeassistenter				Q4	2022	Utarbetade standarder för att reglera familjeassistenternas verksamhet ska möjliggöra ett harmoniserat tillhandahållande av tjänster på plats i stödmottagarens hem i samarbete med andra aktörer på lokal samhällsnivå.
314	C4.3. R3-I1	T	Förstärkning av den mänskliga kapaciteten att tillhandahålla samhällsbaserade tjänster		Nummer	0	400	Q4	2024	Institutionalisering ska förhindras genom rekrytering av ny personal inom socialtjänsten för tillhandahållande av tjänster utanför institutionerna samt utbildning och licensiering av rådgivare om rättsliga åtgärder för skydd av familjer. I synnerhet ska kontinuerlig och målinriktad utbildning och licensiering av yrkesverksamma vid socialvårdsinstitutioner genomföras för genomförandet av rättsliga åtgärder för skydd av familjer för barn (utbildning och licensiering för sammanlagt 750 yrkesverksamma inom socialtjänsten – rådgivare om rättsliga åtgärder för skydd av familjer och utbildning av 30 familjeassistenter). Antalet 400 yrkesarbetare ska rekryteras till socialvårdsinstitutioner och leverantörer av sociala tjänster.
315	C4.3. R3-I2	T	Det gemensamma informationssystemet (SocSkrb)		Procent	0	1	Q4	2024	Syftet med denna investering är att uppgradera den sociala vårdapplikation som hanterar och registrerar förfaranden för erkännande av rättigheter till sociala tjänster till ett enda funktionellt it-system som kommer att involvera alla berörda parter i processen för erkännande av rättigheter och tillhandahållande av tjänster till användaren, och därmed möjliggöra övervakning och analys av uppgifter om användare och tjänster i det sociala välfärdssystemet, såsom information om tillgängliga platser med tjänsteleverantörer och priser för deras tjänster. Den utvecklade programvarulösningen ska integreras i det befintliga informationssystemet SocSkrb som används av socialkontoren. Detta kommer slutligen att göra det möjligt för alla socialvårdscentrum att ansluta sig till de leverantörer av sociala tjänster som finansieras genom statsbudgeten.
316	C4.3. R3-I3	M	It-systemberäkning av priser för sociala tjänster och leverantörer av sociala tjänster i nätverket	Utvecklat och funktionellt it-system för beräkning av priser för alla sociala tjänster och alla tjänsteleverantörer i nätverket	Nummer	0	1	Q2	2023	It-systemet för datahantering har utvecklats för att automatiskt samla in och analysera uppgifter och beräkna priser för alla typer av tillhandahållna sociala tjänster och alla leverantörer av sociala tjänster i nätverket. Investeringen ska finansiera programvaru-, maskinvaru- och utbildningskrav för att möjliggöra att lösningen fungerar fullt ut.
317	C4.3. R3-I4	T	Byggande av äldrecentrum för institutions-, hem- och samhällsvård		Nummer	0	8	Q2	2026	Uppförandet och idrifttagandet av äldreboenden ska skapa förutsättningar för integrerad vård. På grundval av de uppgifter som erhållits från analysen finns det bestämmelser om uppförande av åtta centrum för 800 stödmottagare uteslutande för personer som funktionellt är helt beroende av institutionsvård och vars behov inte kan tillgodoses på hem- eller samhällsnivå. Lokaliseringen av äldreomsorgen ska fastställas genom ett offentligt anbudsförfarande för att göra det möjligt för städer och län att delta i uppbyggnaden och utrustningen av centrum för äldre personer, medan urvalskriterierna ska styras av förmågan att säkerställa investeringarnas hållbarhet, den regionala dimensionen för att uppnå även territoriell kapacitetstäckning, på grundval av kartläggningsanalysen. Alla nya byggnader måste vara nära-nollenergibyggnader enligt direktivet om byggnaders energiprestanda, medan renovering av befintliga byggnader i genomsnitt bör leda till åtminstone medeldjup renovering, enligt definitionen i kommissionens rekommendation om renovering av byggnader, eller i genomsnitt uppnå en minskning på minst 30 % av de direkta och indirekta utsläppen av växthusgaser jämfört med förhandsutsläppen. För alla byggnader bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att säkerställa hälsosamma inomhusklimat, brandsäkerhet och risker i samband med ökad seismisk aktivitet.

U. DEL 5.1: STÄRKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSYSTEMETS MOTSTÅNDSKRAFT

Denna del av Kroatiens plan för återhämtning och resiliens syftar till att ta itu med utmaningar, som förvärrats av covid-19-pandemin, när det gäller hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft och hållbarhet i samband med lägre förväntad livslängd i EU, svag förebyggande, kronisk och långvarig vård och omsorg. Det övergripande målet för reformerna och investeringarna i denna komponent är att förbättra hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet, kvalitet, tillgänglighet och ekonomiska hållbarhet.

Delen ska omfatta följande åtgärder:

-Införande av nya vårdmodeller för patienter, med särskild inriktning på förebyggande och kronisk vård av cancerpatienter.

-Funktionell integration av sjukhus och förstärkning av dagsjukhus på högstadie- och gymnasienivå (horisontellt och vertikalt).

-Öka andelen specialister inom familjen av det totala antalet kontrakterade läkare i allmänhet och familjegrupper.

-Förbättra det digitaliserade systemet för gemensam upphandling så att det även omfattar statligt ägda sjukhus, i syfte att göra betydande besparingar i systemet och förbättra kvaliteten.

-Den omfattande användningen av ett centralt förberedelsesystem i 8 sjukhus och införandet av ett system för distribution av enhetsterapi på 40 sjukhus.

Delen ska bidra till att ta itu med den landsspecifika rekommendationen om att förbättra hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft, en balanserad geografisk fördelning av hälso- och sjukvårdspersonal och vårdinrättningar, närmare samarbete mellan alla förvaltningsnivåer och investeringar i e-hälsa (landsspecifika rekommendationer 1.2, 2020), samt bidra till att öka tillgången till digital infrastruktur och digitala tjänster (landsspecifika rekommendationerna 2.3 och 2020) och främja kompetensutveckling (landsspecifika rekommendationerna 2.4 och 2020).

U.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C5.1 R1 – Förbättra hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet, kvalitet och tillgänglighet

Syftet med denna åtgärd är att öka lika tillgång till primärvård, särskilt på landsbygden, i avlägsna områden och på öar, genom att förbättra utbudet av och kvaliteten på tjänster hos familjeläkare (allmänpraktiserande läkare) och på så sätt minska bördan för sjukhusen. För att bättre följa hälsoresultaten ska ramen för utvärdering av hälso- och sjukvårdssystemets resultat fastställas för att bidra till skapandet av centrala resultatindikatorer i enlighet med en fastställd metod i syfte att koppla åtgärderna till de mål som anges i de nationella strategidokumenten och reformerna, för att förbättra aktualiteten hos de hälsouppgifter som finns tillgängliga för strategisk och politisk analys.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 september 2022.

Investering C5.1 R1-I1 – Införande av mobila apotek till primärvården

Syftet med denna investering är att tillhandahålla läkemedel i områden som saknar apotek eller apoteksdepåer genom att köpa fyra mobila apotek i form av husvagnar och fyra apotek i form av båtar. Denna investering förväntas få positiva effekter på demografin och livskvaliteten i perifera områden. Denna åtgärd ska inriktas på att täcka vissa avlägsna områden, särskilt på öar och på fastlandet på landsbygden, för att uppnå full täckning av apotekstjänster i Kroatien. Dessutom ska tillgången till apotekstjänster öka både för boende och turister (under säsongstoppar), för att förbättra livskvaliteten och bidra till befolkningstillväxten på landsbygden, i avlägsna områden och på öar.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 30 september 2024.

Investering C5.1 R1-I2 – mobila öppenvårdsenheter

Syftet med denna åtgärd är att inrätta ett rörligt primärt öppenvårdssystem på landsbygden, i avlägsna områden och på öar, som förvaltas av hälsoministeriet i samarbete med lokala och regionala myndigheter samt hälso- och sjukvårdscentrum. Investeringen ska omfatta kartläggning av den kapacitet som krävs för att nå målet på 80 % mobil primär öppenvård i landsbygdsområden, avlägsna områden och öområden. Dessutom ska en avtalsmodell inrättas för att säkerställa tjänstens långsiktiga finansiella hållbarhet. Dessutom ska investeringen utveckla särskilda hälsonormer för särdrag på landsbygden, i avlägsna områden och på öar, med beaktande av behoven hos alla invånare i dessa områden, inbegripet den äldre och mindre rörliga befolkningen. Hälsoministeriet ska administrera utbildningen för att öka de mobila gruppernas kapacitet att tillhandahålla öppen primärvård.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 30 juni 2025.

Investering C5.1 R1-I3 – Byggande och utrustning av kliniska isoleringsenheter (3, 4 och 1/5 byggnader) Infektionsklinik ”Dr Fran Mihaljević”

Syftet med denna åtgärd är att bygga upp modern kapacitet för infektionskliniken ”Dr Fran Mihaljević”, den institution som leder insatserna för att bekämpa covid-19-pandemier och vars byggnader skadades vid jordbävningarna 2020, varav vissa ska rivas. Samtidigt är målet att uppnå behandling av infektionssjukdomar med hjälp av modern och innovativ teknik för att minska behandlingstiden och kostnaderna och ge patienterna vård av hög kvalitet. För att uppnå målet och öka hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft inom sitt ansvarsområde och den nödvändiga funktionaliteten ska projektet omfatta nödvändiga åtgärder för att ersätta utrustning. Dessutom ska den nya byggnaden utrustas med moderna diagnosverktyg.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 mars 2026.

Investering C5.1 R1-I4 – Digital bilddiagnostik vid kliniksjukhuset ” KBC Split”

Syftet med denna åtgärd är att uppgradera KBC Splits digitala bilddiagnostik och på så sätt förbättra hälso- och sjukvården när det gäller förebyggande, behandling och diagnos av sjukdomar. Investeringen ska syfta till att öka hälso- och sjukvårdens kvalitet och tillgänglighet för alla patientkategorier, förbättra de kliniska resultaten och tillhandahålla tidigare diagnoser av bättre kvalitet, särskilt hos pediatriska och onkologiska patienter. Den ska i synnerhet digitalisera hälso- och sjukvårdstjänster och -processer, säkerställa insyn i tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster, optimera användningen av sjukhussystemets resurser och säkerställa framtida finansiell stabilitet. Investeringen ska anpassa utrymmet för att hysa den nyförvärvade medicinska utrustningen, inbegripet magnetisk resonans 3T, Neurointervention digital DSA angio-room, Digital diascopic RTG-maskin och Endoskopiskt gastroenterologiskt rum.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2022.

Investering C5.1 R1-I5 – Byggande och inredning av det centrala driftblocket OB Varaždin

Syftet med denna åtgärd är att bygga upp och utrusta ett centralt driftsblock med en intensivbehandlingsenhet (Jil), central sterilisering, RTG-diagnostik, transfusioner och medicinska och biokemiska laboratorier samt uppbyggnad av korridorer till befintliga medicinska inrättningar. Denna investering förväntas optimera sjukhusens resurser, öka patientsäkerheten och skapa lämpliga villkor för hälso- och sjukvårdspersonalens arbete. Genom att sammanföra moderna och funktionella utrymmen för all tillhörande verksamhet inom operationsblocket förväntas det dessutom öka patienternas kvalitet och säkerhet när de flyttar från avdelning till enhet. Det allmänna sjukhuset Varaždin ska övergå från sjukhuset av paviljongtyp till en enda funktionellt ansluten byggnad som helhet och detta förväntas också säkerställa finansiell hållbarhet.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investering C5.1 R1-I6 – Kliniskt sjukhus för digital bilddiagnostik ”KB Dubrava”

Syftet med denna åtgärd är att köpa digital radiologisk utrustning till KB Dubrava Clinical Institute for Diagnostic and Intervention Radiology som tillhandahåller tjänster till mer än 350 000 patienter. På det hela taget förväntas denna investering avsevärt förbättra hälso- och sjukvårdens kvalitet och tillgänglighet för alla patientkategorier, förbättra diagnosen, behandlingen och övervakningen efter behandlingen, och därmed de kliniska resultaten för alla patientgrupper, även för patienter som behöver den mest komplexa behandlingen vid sjukhusets kliniker och organisatoriska enheter. Till följd av detta förväntas sjukhusvistelsens längd, komplikationer, sjukhusvistelser på intensivvårdsavdelningar, behandlingskostnader och väntelistor minska. Investeringen ska omfatta inköp av toppmodern utrustning.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 30 juni 2023.

Investering C5.1 R1-I7 — Utrusta nya anläggningar för dagvård och dagkirurgi och integrerad akutmottagning och anpassning av neurokirurgikliniken vid det kliniska sjukhuset ”KBC Sestre milosrdnice”. Målet med denna åtgärd är att öka kapaciteten för behandling av patienter med minst 22 % jämfört med antalet patienter som för närvarande behandlas. Investeringen förväntas avsevärt förbättra kvaliteten på hälso- och sjukvården för omkring 700 000 patienter som behandlas av KBC, varav omkring 300 000 utgör nödsituationer och omkring 40 000 patienter behandlas på dagsjukhus och dagkirurgi. Åtgärden ska utrusta nya inrättningar för dagkirurgi och endagsoperation och integrerad sjukhusvård och anpassa den neurokirurgiska kliniken vid det kliniska sjukhuset (KBC) Sestre milosrdnice.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2023.

Investment C5.1 R1-I8 – Föroperativ behandling och behandling av patienter med farmakoresistent epilepsi vid det allmänna sjukhuset ”KB Dubrava”

Syftet med denna åtgärd är att vidareutveckla institutet för neurologi KB Dubrava samt föroperativa metoder och behandlingar av epilepsi hos farmakoresistenta patienter. Investeringen ska omfatta förvärv av toppmodern utrustning och anpassning av rumslig kapacitet.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 30 juni 2023.

Investering C5.1 R1-I9 – Utveckling av kliniska sjukhuscentrum ”KBC Zagreb”, steg III – utrustning för medicinsk och icke-medicinsk utrustning

Syftet med denna åtgärd är att se till att det finns nödvändiga tekniska förutsättningar för att optimera genomförandet av befintliga vårdformer och utvecklingen av nya tjänster, möjliggöra tillämpning av modern teknik och öka tillgången till hälso- och sjukvård på tertiär och kvartär nivå. Som en del av utvecklingsprojektet för KBC ( KBC) Zagreb ska investeringen köpa medicinsk och icke-medicinsk utrustning. Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 mars 2026.

Reform C5.1 R2 – Införande av en ny vårdmodell för viktiga hälsoutmaningar

Syftet med denna åtgärd är att förbättra och harmonisera kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänster genom att utveckla integrerade kliniska e-riktlinjer. Systemet ska ha en väldefinierad organisation av behandlingen genom ett nationellt nätverk, även centrala kliniska riktlinjer och patientspårning som ska fastställa de konkreta stegen i behandlingen och godtagbara väntetider.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 september 2025.

Investeringar (C5.1 R2-I1) – Inköp av utrustning för förebyggande, diagnos och behandling av cancerpatienter

Syftet med denna åtgärd är att säkerställa bästa möjliga behandling för alla onkologiska patienter i Kroatien utan dröjsmål vid behandlingen, med användning av modern strålbehandlingsteknik för att optimera användningen av utrustningen och kontrollera strålbehandlingens kvalitet, och därigenom förbättra kvaliteten på tjänsterna och förbättra hälsoresultaten vid behandling av onkologiska patienter. Åtgärden omfattar följande åtgärder som ska genomföras: Konstruktion av fjorton bunkrar för linjära lokaliseringsacceleratorer), radioterapiutrustning, tjugotre linjära VMAT-acceleratorer, tre linjära SBRT-acceleratorer, fem HDR-brakyterapi, sex CT-simulatorer, utrustning för radioterapi, dosimetri, fixeringsutrustning.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investeringar (C5.1 R2-I2) – Förvärv och införande av utrustning för inrättandet av det nationella onkologiska nätverket och den nationella onlinedatabasen

Syftet med denna åtgärd är att skapa ett nationellt nätverk för den nationella onlinedatabasen, som kopplar samman och registrerar uppgifter från sjukhusinformationssystem och andra system genom automatisering, kompatibla och parallella med sjukhusens it-system, vilket ökar bördan för hälso- och sjukvårdspersonal. Dessutom ska det inrätta en enda enhetlig it-plattform för sammankoppling, övervakning och optimal behandling av onkologiska patienter, möjliggöra planering av organisatoriska och strukturella förändringar, identifiera risker och lägga grunden för genomförandet av ytterligare steg i strategin, inbegripet inrättandet av ett nätverk för strålbehandling. I det övergripande nationella nätverket av onkologiska data på it-plattformen ska alla patienter få onkologisk vård i enlighet med riktlinjer och en enda/kompletterande databas om kvaliteten på onkologisk vård.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Reform C5.1 R3 – Införande av ett system för strategisk förvaltning av hälso- och sjukvårdspersonal

Syftet med reformen är att öka medborgarnas tillgång till hälso- och sjukvård, särskilt i landsbygdsområden och glesbefolkade områden, samtidigt som akutmedicinens effektivitet förbättras och ett effektivt hälso- och sjukvårdssystem av hög kvalitet säkerställs. För att uppnå detta mål ska specialistutbildning ges till hälso- och sjukvårdspersonal, särskilt läkare på primärvårdsnivå samt för sjuksköterskor och tekniker inom akutmedicin, för att på så sätt uppnå en balanserad geografisk fördelning av hälso- och sjukvårdspersonal och tillräcklig sysselsättning inom nätverket för offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. Vidare planeras i reformen antagandet av den nationella utvecklingsplanen för hälsa 2021–2027, som ska

Fastställa utvecklingsbehoven för att uppnå flexibla, effektiva och helhetsinriktade hälso- och sjukvårdssystem,

— Ange åtgärder för att framgångsrikt främja hälsa och förebygga sjukdomar,

— Införa samordning mellan vårdgivare och omvandling av behandlings- och rehabiliteringsmodeller till hantering av aktiva vårdprocesser på alla stadier och nivåer,

— Definiera integration av hälso- och sjukvårdstjänster och social omsorg och utveckling av integrerade modeller för långtidsvård,

Införa åtgärder för att kontrollera och förbättra kvaliteten på hälso- och sjukvården och patientsäkerheten,

Förbättra bestämmelserna om personaladministration.

Införa särskilda mål som indirekt bidrar till att uppnå det strategiska mål som anges i den nationella reformstrategin senast 2030. Ökningen av den förväntade livslängden under hälso- och sjukvårdsåren ska bidra till följande:

Främja hälsosamma livsstilar och förebyggande av sjukdomar som är ett av de största folkhälsoproblemen,

Förbättra hälso- och sjukvårdens kvalitet genom förbättrad effektivitet, säkerhet, tillgänglighet och funktionell integrering av alla nivåer och delar av hälso- och sjukvården,

— Införande av den nya vårdmodellen för viktiga hälsoutmaningar som hjärt- och kärlsjukdomar, onkologiska och sällsynta sjukdomar och diabetes för att förlänga och förbättra livskvaliteten.

— Göra hälso- och sjukvårdssystemet till en önskvärd anställningsort genom strategisk styrning och på så sätt säkerställa ett optimalt antal och fördelning av anställda i hälso- och sjukvårdssystemet,

Förbättring av hälso- och sjukvårdssystemets finansierings- och förvaltningsmodell.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 september 2021.

Investeringar C5.1 R3-I1 – Central finansiering av specialiseringar

Syftet med denna åtgärd är att se till att alla hälso- och sjukvårdstjänster är tillräckligt tillgängliga för allmänheten, även med tanke på bristen på läkare på grund av pensionering av läkare, bristande intresse för att ta emot arbetstillfällen på landsbygden och i eftersatta miljöer, inklusive öar, och utflödet av unga läkare utomlands. Investeringen ska tillhandahålla specialistutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal, läkare på grundläggande primärnivå inom hälso- och sjukvården samt inom folkhälsoområdet.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investering C5.1 R3-I2 – Specialistutbildning för sjuksköterskor och tekniker i akutmedicin

Syftet med denna åtgärd är att tillhandahålla specialistutbildning för sjuksköterskor och tekniker inom akutmedicin, så att de kan arbeta självständigt i akutsjukvård. Utbildningen ska möjliggöra ett bredare utbud av hälso- och sjukvårdstjänster för akutpatienter, och ett stort antal ingrepp skulle inte kräva direkt närvaro av läkare. Dessutom ska åtgärden göra det möjligt att fasa ut läkare som arbetar med akutsjukvård för öppenvård, och på så sätt täcka bristen på läkare i sjukhussystemet, vilket leder till en förbättrad rationalisering av akutsjukvårdssystemet.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Reform C5.1 R4 – Säkerställa ekonomisk hållbarhet i hälso- och sjukvårdssystemet

Syftet med denna åtgärd är att ta itu med den ohållbara ökningen av obetalda förfallna skulder, inkonsekventa förfaranden och upphandling av kostsamma läkemedel i hälso- och sjukvårdssystemet, i syfte att uppnå ett ekonomiskt hållbart offentligt hälso- och sjukvårdssystem genom att tillämpa en enhetlig standard för förberedelse, kontraktering och genomförande av förfaranden som påverkar metoderna och möjligheterna att tillhandahålla hälso- och sjukvård. Reformen ska omfatta en översyn av den rättsliga ram som utgörs av hälso- och sjukvårdslagen och lagen om obligatorisk sjukförsäkring med följande inslag:

-Förbättra organisationen av akutmedicinsk verksamhet vid institutet för akutmedicin och utföra operativa uppgifter genom fastställda organisatoriska enheter.

-Omorganisering av den offentliga hälso- och sjukvården i syfte att öka dess effektivitet, med särskilt fokus på förebyggande och tidig diagnos, förbättrade insatser vid nödsituationer och särskilda omständigheter (pandemier).

-Överföra sjukhusförvaltningarnas rättigheter från distrikten och staden Zagreb till Kroatien, i syfte att uppnå ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande av befintlig kapacitet och förbättra tillgången till och kvaliteten på hälso- och sjukvården genom att omorganisera sjukhusförvaltningsmodellen,

-Kortare väntelistor för enskilda medicinska tjänster, optimering och bättre fördelning av tillgängliga hälso- och sjukvårdsresurser från den obligatoriska sjukförsäkringen för att uppnå mer lättillgängliga hälso- och sjukvårdstjänster för de försäkrade.

-Skärpa bestämmelserna om ekonomisk förvaltning och samtidigt garantera finansiellt kapital i syfte att uppnå finansiell stabilitet i det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet.

-Lagändringar för att säkerställa att den kroatiska sjukförsäkringskassan (HZZO) fullgör sina betalningsskyldigheter i tid.

Reformen ska uppnå följande mål:

-Funktionell integrering av minst 8 sjukhus ska slutföras.

-Minst 85 % av inköpskategorierna, vilket motsvarar minst 80 % av de totala offentliga utgifterna för sjukhus, upphandlas genom ett gemensamt upphandlingsförfarande.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2023.

Investering C5.1 R4-I1 – Centrala förberedelser av parenterala preparat på 8 kroatiska sjukhus

Syftet med denna åtgärd är att införa ett centralt förberedelsesystem för minst 75 % av de parenterala preparaten på 8 sjukhus, i syfte att sänka kostnaderna och ge högsta möjliga säkerhet vid användningen av parenterala läkemedel, förebygga medicineringsfel, ytterligare sjukhusdagar och minska bördan för läkare och sjuksköterskor på sjukhuset. Åtgärden ska säkerställa läkemedlets spårbarhet från förskrivaren till patienten och automatiseringen av genereringen av behandlingsdata som grund för övervakningen av behandlingsresultaten.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Investering C5.1 R4-I2 – Införande av ett distributionssystem för enhetsterapi på 40 kroatiska sjukhus

Syftet med denna åtgärd är att bidra till att öka patientsäkerheten, förebygga medicineringsfel, kontrollera läkemedelsförråd och öka patienternas opinionsbildning, vilket leder till bättre övergripande behandlingsresultat. Investeringen ska införa ett system för distribution av enhetsterapi på 40 sjukhus och förbättra vårdens kvalitet och noggrannhet, med beaktande av allt viktigare farmakoekonomiska resultat som gör det möjligt att upprätthålla och ytterligare förbättra kvaliteten på distributionen av terapier.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

Investering C5.1 R4-I3 – Digitalisering av läkemedlets spårning genom vårdinrättningar på sekundär- och högskolenivå

Syftet med denna åtgärd är digitalisering av läkemedelsvägen för att göra det möjligt för det kroatiska hälso- och sjukvårdssystemet att övervaka läkemedelskonsumtionen. Denna investering förväntas minska den administrativa och ekonomiska bördan för systemet genom att eliminera behovet av alla pappersdokument som medföljer läkemedlet, minska de administrativa kostnaderna och användningen av läkemedel i departementen. Den ska göra det möjligt att ta fram farmakoepidemiologiska data för att stödja en mer systematisk planering, övervakning och utvärdering av alla hälsorelaterade processer.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Investering C5.1 R4-I4 – Utveckling av ett system för övervakning och förebyggande av läkemedelsbrist i Kroatien

Syftet med denna åtgärd är att införa en riktad hantering av uppgifter om läkemedelslager som ska möjliggöra effektivare anskaffning av läkemedel och säkerställa tillgången till läkemedel till bästa tillgängliga pris. Dessutom ska åtgärden fastställa ett operativt exakt system för övervakning och analys av omsättningen av vissa läkemedel som ska förse Kroatien med en modell och ett verktyg för att förutse och förebygga läkemedelsbrist.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 30 juni 2025.

Investering C5.1 R4-I5 – Införande av ett system för övervakning av behandlingsresultat för öppenvård med fokus på kroniska patienter på offentliga apotek

Syftet med denna åtgärd är att åstadkomma en mer systematisk planering, övervakning och utvärdering av kostnadseffektiviteten i investeringar i farmaceutisk terapi för patienter utanför sjukhus. Ett system för övervakning av resultaten av kroniska patienter utanför sjukhus på offentliga apotek ska införas. Modellen ska göra det möjligt för det kroatiska hälso- och sjukvårdssystemet att på ett fullständigt och öppet sätt övervaka resultaten av behandlingar och förbättra förståelsen för olika resultat av inköpta läkemedel. Dessutom ska det göra det möjligt att skapa värdefulla farmakoepidemiologiska databaser.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Investering C5.1 R4-I6 – Avfallshantering vid kliniska sjukhuscentrumet KBC Zagreb

Syftet med denna åtgärd är att avsevärt minska kostnaderna för bortskaffande och transport av medicinskt avfall, höja hygienkvaliteten, förbättra personalens säkerhet och minska vikten och volymen av det medicinska avfall som bearbetas. Dessutom ska det bidra till att minska de negativa miljöeffekterna genom att minska utsläppen i miljön och minska riskerna i samband med transport av smittsamt avfall. Investeringen ska, i överensstämmelse med de icke väsentliga skadorna på klimatmålen, bygga förbrännings- och stödanläggningar för bortskaffande och behandling av icke återvinningsbart farligt medicinskt avfall som genereras på plats av KBC Zagreb. Detta projekt omfattar uppförandet av en modern anläggning för hantering av sjukvårdsavfall som består av

-Kyllagring av icke återvinningsbart farligt medicinskt avfall som uppfyller alla bestämmelser för lagring av denna typ av avfall.

-Hantering av farligt medicinskt avfall som inte kan återvinnas.

-Linjer för energiåtervinning av farligt medicinskt avfall som inte kan materialåtervinnas med rökgasreningssystem och system för kontinuerlig utsläppsövervakning.

-Moderna automatiska linjer för rengöring av behållare.

Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2024.

Reform C5.1 R5 – e-hälsa

Syftet med denna åtgärd är att förbättra förvaltningskapaciteten genom effektivare användning av data och uppmuntra innovativa hälsolösningar för att förbättra förvaltningen av hälso- och sjukvårdssystemen. Reformen av e-hälsa ska stödja insatserna för att se till att alla människor har tillgång till nödvändig hälso- och sjukvård (inbegripet förebyggande vård, behandling, rehabilitering och palliativ vård) av tillräcklig kvalitet. Reformen ska omfatta antagandet av den nationella telemedicinska ramen i syfte att

-Utvidga tillämpningsområdet för telemedicinska tjänster och säkerställa interoperabilitet med det nationella hälso- och sjukvårdsinformationssystemet och lämplighet för framtida gränsöverskridande utbyte,

-Överföring av patientviktiga parametrar från akutsjukvård (HMS) till den gemensamma sjukhustjänsten (OHBP) och fjärrövervakning av öppenvård.

-Inrättande av fjärrövervakning av akutsjukvård och en handlingsplan för införande av tillsyn och en ram för övervakning av genomförandet, på grundval av dokument situationsanalys, nationell ram och handlingsplan som utarbetats inom ramen för det tillhörande instrumentet för tekniskt stöd.

Det nationella informationshanteringssystemet för e-hälsa ska omfatta följande funktioner:

-Regelbunden rapportering om befolkningens hälsa som en grund för målinriktad verksamhet för förebyggande och hantering av sjukdomar.

-Bygga upp nationell dataanalyskapacitet, inbegripet integrering av vårdgivare och patientgränssnitt med befintlig infrastruktur och praxis,

-Förbättra den nationella kapaciteten för införande av artificiell intelligens och högpresterande datorsystem, höja nivån på cybersäkerhet inom e-hälsa och avancerade digitala färdigheter för hälso- och sjukvårdspersonal samt patienter genom avancerad teknik, särskilt artificiell intelligens.

-Göra det möjligt att utveckla nya hälso- och sjukvårdstjänster som bygger på anonymt insamlade uppgifter i hälso- och sjukvårdssystemet.

Fem kompletterande investeringar (C5.1 R5-I1 – I5) ska stödja reformen.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2022.

Investering C5.1 R5-I1 – Digital integration av operationssalar och robotkirurgi vid KBC Split

Syftet med denna åtgärd är att göra det möjligt att på ett heltäckande sätt behandla patienter med maligna sjukdomar och att integrera åtgärder för att optimera hälso- och sjukvården. På så sätt förväntas investeringen förbättra hälsoresultaten tack vare införandet av en ny vårdmodell för patienter, särskilt nya avancerade kirurgiska behandlingar. Investeringen gäller digitaliseringen av operationssalar och inköp av utrustning för avancerad cancerbehandling i KBC Split.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2023.

Investeringar C5.1 R5-I2 – TELECORDIS

Syftet med denna åtgärd är att digitalisera kardiologiska tjänster som ska möjliggöra kontinuerlig övervakning av patienternas tillstånd, särskilt patienter med kroniska hjärtsjukdomar. Snabba och tillgängliga tjänster för diagnos av hjärtsjukdomar på primärvårdsnivå förväntas bidra till snabb upptäckt av hjärtsjukdomar hos patienter, lämplig behandling i rätt tid och kontinuerlig övervakning av patientens hälsotillstånd. Dessutom ska ECG Holters telemedicinska tjänst ge patienter i avlägsna områden och landsbygdsområden tillgång till specialistvård, vilket avsevärt ökar tillgången till specialistvård vid lokala öppenvårdscentraler, förbättrar specialisternas prestationer, förbättrar patientresultaten, minskar väntelistorna och kostnaderna för att tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster. Investeringen ska omfatta digitalisering av diagnostiska processer och göra det möjligt att dela data med utspridda specialistcentrum.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 mars 2023.

Investering C5.1 R5-I3 – Teletransfusion

Syftet med denna åtgärd är att digitalisera transfusionstjänsten och säkerställa tillgången till en jourtransfusionsspecialist för alla sjukhusvårdinrättningar med transfusionsenheter, bidra till en stark utveckling av telemedicintjänsten genom digital överföring av medicinska uppgifter och stärka sammanlänkningen mellan alla sjukhus och transfusionsenheter.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2022.

Investering C5.1 R5-I4 – Digitalisering och integrering av operationsrum utrustade med robotkirurgi vid det kliniska sjukhuset ”KBC Sestre milosrdnice”

Syftet med denna åtgärd är digitalisering av operationscentrum och inköp av avancerad behandlingsutrustning för nya moderna kirurgiska behandlingar. Digitalisering och integrering av operationslokaler ska ändra planering, dokumentation, lagring och delning av data om patienter och typer och metoder för operativ behandling. Robotkirurgi ska förbättra kvaliteten på kirurgiska behandlingar, öka patientsäkerheten, öka insynen i behandlingen, förbättra kostnadskontrollen och hälsoresultaten, stärka och konsolidera viktiga infrastrukturresurser för hälsoinformation, införa ett papperslöst hälso- och sjukvårdssystem och bidra till den digitala omställningen.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 december 2023.

Investering C5.1 R5-I5 – Digitalisering och utrustning av de kliniska sjukhusens diagnostikenheter ”KB Merkur”

Syftet med denna åtgärd är att digitalisera och utrusta diagnosenheter, underlätta övervakningen av förfaranden för diagnostisk utveckling och ge patienterna bättre service. Investeringen ska omfatta inköp av toppmodern utrustning.

Åtgärden ska vara avslutad senast den 31 mars 2023.

U.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
318	C5.1. R1	M	Antagande av ramen för resultatutvärdering av hälso- och sjukvårdssystemet (HSPA)	Ikraftträdande av ramen för resultatbedömning av hälso- och sjukvårdssystemet				Q3	2022	Resultatbedömningen av hälso- och sjukvårdssystemet ska fastställa en ram för mätning av hälsoresultat, fastställa centrala resultatindikatorer i enlighet med en fastställd bedömningsmetod, kopplad till processen för att koppla åtgärderna till de mål som anges i de nationella strategidokumenten och reformerna, uppgifternas aktualitet och förbättra övervakningen av hälsoresultaten.
319	C5.1. R1	T	Optimering av tid för diagnostisk behandling – väntelistor		Antal dagar	400	270	Q4	2023	Väntetiden för patienter som genomgår diagnostisk behandling ska minskas till 270 dagar från den nuvarande väntetiden på 400 dagar.
320	C5.1. R1-I1	T	Tillgång till farmaceutisk vård och läkemedel		Nummer	0	8	Q3	2024	Tillgång till hälso- och sjukvård ska säkerställas för alla invånare och turister inom Kroatiens hela territorium, med tjänster som tillhandahålls under turistsäsongen även på platser och på öar som inte har apotek eller apotek, eftersom de inte uppfyller villkoren för avstånd från ett annat apotek eller antalet invånare, såsom bristande kostnadseffektivitet i det dagliga arbetet i området. För att uppnå målet ska minst fyra husvagnsapotek och minst fyra båtapotek anskaffas.
321	C5.1. R1-I2	T	Tillhandahållande av mobil öppen primärvård		% (procentandel)	0	80	Q2	2025	På grundval av den rättsliga ram som inrättats ska hälsoministeriet, i samarbete med fylkeskommuner och vårdcentraler, inrätta ett mobilt kliniksystem (öppenvårdsordon) i 80 % av landsbygds-, avlägset belägna och öområden. I samarbete och samordning med chefen för hälso- och sjukvårdscentrumet ska läkaren och sjuksköterskan besöka små avlägsna platser på ett hälso- och sjukvårdscentrum där det inte finns tillgång till tjänsten med nödvändig medicinsk och teknisk utrustning för en familjemässig praktiserande läkare och undersöka patienter, utöva terapi, utfärda olika typer av recept och göra hembesök för orörliga patienter. Antalet fordon ska fastställas efter kartläggningsanalyser av den kapacitet som krävs för att nå målet.
322	C5.1. R1-I3	T	Ny byggnad för infektionskliniken Fran Mihaljević		Nummer	0	1	Q1	2026	Projektet ska bestå av rivning av befintliga byggnader (3, 4 och 1/5) och uppförande av en ny byggnad som en del av komplexet med källarnivå, markgolv och tre nya våningar. All nybyggnation ska vara minst nära-nollenergibyggnader i enlighet med direktivet om byggnaders energiprestanda, medan ombyggnaden av befintliga byggnader i genomsnitt ska leda till åtminstone en medeldjup renovering enligt definitionen i kommissionens rekommendation om renovering av byggnader, eller i genomsnitt uppnå en minskning på minst 30 % av direkta och indirekta växthusgasutsläpp jämfört med förhandsutsläppen. För all konstruktion måste särskild uppmärksamhet ägnas åt att säkerställa hälsosamma inomhusklimat, brandsäkerhet och risker i samband med ökad seismisk aktivitet.
323	C5.1. R1-I4	M	Modernisering av hälso- och sjukvården vid KBC Split	Inköpt utrustning till KBC Split				Q4	2022	Installation av utrustning för det kliniska institutet för diagnos- och interventionsradiologi och vid institutet för klinisk nukleärmedicin samt konstruktion och utrustning av ett hybridrum för endoskopi vid Gastroenterologiinstitutet, för att möjliggöra införandet av nya diagnostiska och terapeutiska förfaranden vid det kliniska sjukhuscentrumet KBC Split. Den installerade utrustningen ska vara minst magnetisk resonans 3T, Neurointervention digital DSA-angio rum, digital diaskopisk röntgenapparat, endoskopiskt gastroenterologiskt rum.
324	C5.1. R1-I5	T	Centrala operativa blockbyggnaden med tillhörande innehåll vid det allmänna sjukhuset Varaždin		Nummer	0	1	Q4	2025	Uppförande och utrustning av byggnaden för det centrala driftsblocket (COB) med intensivvårdsenheter (Jil), central sterilisering, RTG-diagnostik, transfusioner och medicinska och biokemiska laboratorier samt konstruktion av förbindelsekorridorer med befintliga medicinska inrättningar. All nybyggnation ska vara minst nära-nollenergibyggnader i enlighet med direktivet om byggnaders energiprestanda, medan ombyggnaden av befintliga byggnader i genomsnitt ska leda till åtminstone en medeldjup renovering enligt definitionen i kommissionens rekommendation om renovering av byggnader, eller i genomsnitt uppnå en minskning på minst 30 % av direkta och indirekta växthusgasutsläpp jämfört med förhandsutsläppen. För all konstruktion måste särskild uppmärksamhet ägnas åt att säkerställa hälsosamma inomhusklimat, brandsäkerhet och risker i samband med ökad seismisk aktivitet.
325	C5.1. R1-I6	T	Medicintekniska produkter för diagnostik vid det kliniska sjukhuset (KB) Dubrava		Nummer	0	8	Q2	2023	Inköp och installation av åtta diagnostiska medicintekniska produkter och digital radiologisk utrustning för det kliniska institutet för diagnos- och interventionsradiologi. Alla anordningar planeras installeras gradvis och alla ska vara i drift senast den 30 juni 2023.
326	C5.1. R1-I7	T	Nya anläggningar vid det kliniska sjukhuset (KBC) Sestre milosrdnice		Nummer	0	2	Q4	2023	Det kliniska sjukhuset (KBC) Sestre milosrdnice ska vara utrustat med integrerade anläggningar för akut sjukhusvistelse, dagsjukhus och endagsoperationer med medicinsk, icke-medicinsk utrustning och möbler.
327	C5.1. R1-I8	T	Medicintekniska produkter för operativ behandling och behandling av patienter med farmakoresistent epilepsi vid kliniksjukhus (KB) Dubrava		Nummer	0	10	Q2	2023	För att ytterligare utveckla institutet för neurologi vid kliniksjukhuset (KB) Dubrava ska tio medicintekniska produkter installeras och tas i bruk senast den 30 juni 2023. Investeringen ska omfatta förvärv av utrustning såsom SEEG 256 Canal registrator, digital EMNG och EP 12-kanalbildutrustning. Radiofrekvenstermokoaguleringsanordning (RF) och anpassning av lämplig rumslig kapacitet.
328	C5.1. R1-I9	T	Utvecklingsprojekt för det kliniska sjukhuset (KBC) Zagreb		Nummer	0	1	Q1	2026	Slutförandet av utvecklingsprojektet för det kliniska centralsjukhuset (KBC) Zagreb ska omfatta inköp av ny medicinsk och nödvändig icke-medicinsk utrustning (såsom möbler och köksutrustning) för sex avdelningar och kliniker.
329	C5.1. R2	M	Förbättra och harmonisera kvaliteten på hälso- och sjukvården genom att utarbeta kliniska e-riktlinjer	Kliniska riktlinjer har utvecklats och integrerats i e-riktlinjerna i det kroatiska hälso- och sjukvårdssystemet av hälsoministeriet (miz).				Q3	2025	På grundval av vetenskapliga rön ska hälsoministeriet (miz) utarbeta och integrera kliniska riktlinjer i det kroatiska hälso- och sjukvårdssystemet samt e-riktlinjer för att harmonisera hälso- och sjukvårdens kvalitet, i syfte att harmonisera patientbehandlingar och förbättra behandlingsresultaten. Genomförandet av kliniska riktlinjer ska integreras i och e-riktlinjerna i det kroatiska hälso- och sjukvårdssystemet, och därför är det viktigt att höja kvaliteten på hälso- och sjukvården och förbättringen av systemförvaltningen till gagn för patienter, hälso- och sjukvårdspersonal och samhället i stort.
330	C5.1. R2	T	Optimering av tiden för strålbehandling – väntelistor		Antal dagar		30	Q2	2026	Väntetiden för patienter som genomgår strålbehandling ska förkortas till 30 dagar efter diagnosindikationen.
331	C5.1. R2-I1	T	Förbättra kvaliteten på onkologisk radioterapi		Nummer	0	6	Q4	2025	Sex sjukhus ska vara utrustade med medicintekniska produkter för förebyggande, diagnos och behandling av cancer. Investeringen ska innebära förvärv av ny utrustning och renovering av gammal utrustning, i enlighet med fastställda prioriteringar.
332	C5.1. R2-I2	T	Gemensam it-plattform för att ansluta, övervaka och på bästa sätt behandla onkologiska patienter		Nummer	0	1	Q4	2025	En enda enhetlig it-plattform för anslutning, övervakning och optimal behandling av onkologiska patienter ska utvecklas och göras operativ. It-plattformen ska göra det möjligt att samla in hälsodata, planera organisatoriska och strukturella förändringar, identifiera risker och lägga grunden för genomförandet av ytterligare steg i strategin, inbegripet inrättandet av ett radionätverk. Alla onkologiska institutioner i Kroatien ska ingå i det nationella onkologiska nätverket. Lämpliga algoritmer för grundläggande diagnostiska förfaranden som krävs för att inleda behandling av de vanligaste diagnoserna ska också installeras i det nationella onkologiska it-nätverket för att standardisera behandlingen på alla nivåer i Kroatien, från små onkologiska öppenvårdsenheter till kliniska sjukhuscentrum.
333	C5.1. R3		Nationell utvecklingsplan för hälsa 2021–2027	Antagande av den nationella utvecklingsplanen för hälsa 2021–2027				Q3	2021	Den nationella utvecklingsplanen för hälsa 2021–2027 ska som en övergripande sektorsplan ange särskilda mål, åtgärder, projekt och verksamheter som ska genomföras under överinseende av hälsoministeriet (miz) med det primära målet att förbättra hälso- och sjukvårdssystemet och hälsoresultaten. Den nationella utvecklingsplanen för hälsa ska vara förenlig med den kroatiska regeringens reformprogram och Europeiska kommissionens riktlinjer för sammanhållningspolitiken för 2021–2027. Den nationella utvecklingsplanen för hälsa ska definiera utvecklingsbehoven på medellång sikt genom att Fastställa utvecklingsbehoven för att uppnå flexibla, effektiva och helhetsinriktade hälso- och sjukvårdssystem, — Ange åtgärder för att framgångsrikt främja hälsa och förebygga sjukdomar, — Införa samordning mellan vårdgivare och omvandling av behandlings- och rehabiliteringsmodeller till hantering av aktiva vårdprocesser på alla stadier och nivåer, — Definiera integration av hälso- och sjukvårdstjänster och social omsorg och utveckling av integrerade modeller för långtidsvård, Införa åtgärder för att kontrollera och förbättra kvaliteten på hälso- och sjukvården och patientsäkerheten, Förbättra bestämmelserna om personaladministration. Införande av särskilda mål som indirekt bidrar till att uppnå det strategiska mål som fastställs i den nationella reformstrategin senast 2030. Ökningen av den förväntade livslängden under hälso- och sjukvårdsåren ska bidra till följande: Främja hälsosamma livsstilar och förebyggande av sjukdomar som är ett av de största folkhälsoproblemen, Förbättra hälso- och sjukvårdens kvalitet genom förbättrad effektivitet, säkerhet, tillgänglighet och funktionell integrering av alla nivåer och delar av hälso- och sjukvården, — Införande av den nya vårdmodellen för viktiga hälsoutmaningar som hjärt- och kärlsjukdomar, onkologiska och sällsynta sjukdomar och diabetes för att förlänga och förbättra livskvaliteten. — Göra hälso- och sjukvårdssystemet till en önskvärd anställningsort genom strategisk styrning och på så sätt säkerställa ett optimalt antal och fördelning av anställda i hälso- och sjukvårdssystemet, Förbättring av hälso- och sjukvårdssystemets finansierings- och förvaltningsmodell. För att uppnå de särskilda målen ska de åtgärder och åtgärder som ska genomföras fastställas. Utfallsindikatorerna för vart och ett av de specifika målen och resultatindikatorerna ska fastställas för varje åtgärd. Den nationella utvecklingsplanen för hälsa ska innehålla resultaten av kartläggningen av behoven av hälso- och sjukvård och social omsorg på området för långvarig vård och omsorg. I själva dokumentet används bidrag från andra nationella rättsakter och program (nationell strategisk ram mot cancer fram till 2030, nationell plan för utveckling av kliniska sjukhus, kliniska sjukhus, kliniker och allmänna sjukhus i Kroatien, nationell cancer, diabetes, sällsynta sjukdomar) och rekommendationer för Kroatien för 2019 och 2020.
334	C5.1. R3-I1	T	Specialistläkarutbildning på primärnivå inom hälso- och sjukvården		Nummer	0	467	Q4	2025	Specialistutbildningen ska genomföras av 467 hälso- och sjukvårdspersonal Läkare på grundnivå inom hälso- och sjukvård samt inom området för Läkare inom folkhälsoområdet som finansieras genom det centrala finansieringsprogrammet för specialiseringar. Investeringen ska bidra till att alla medborgare har tillgång till hälso- och sjukvård samt till en tillräcklig kapacitet i folkhälsonätverket.
335	C5.1. R3-I2	T	Kandidatexamen i sjuksköterskeutbildning i akutmedicin		Nummer	0	375	Q4	2025	Totalt ska 375 sjuksköterskor/tekniker utbildas i ettårig specialistutbildning i akutmedicin, varav 210 från befintliga T2-team som redan arbetar vid fylkeskassor, för att inom det befintliga nätverket för akutmedicin säkerställa att varje T2-lag har en kandidatexamen med specialistutbildning, och de återstående 165 kandidaterna med ett slutfört specialiseringsprogram ska stärka hälso- och sjukvårdssystemet, särskilt i de områden där det råder brist på läkare.
336	C5.1. R4	M	Ändring av hälso- och sjukvårdslagen och lagen om obligatorisk sjukförsäkring	Ikraftträdande av lagarna om ändring av hälso- och sjukvårdslagen och lagen om obligatorisk sjukförsäkring				Q4	2022	Ändringarna av hälso- och sjukvårdslagen ska göra det möjligt för det nya beslutet om gemensam upphandling att vara bindande även för de hälso- och sjukvårdsinstitutioner vars deltagande hittills har varit frivilligt och ska följaktligen öka antalet berörda parter som omfattas av den gemensamma upphandlingen. Det gemensamma kontoret för akutmedicin förbättrar organisationen av akutmedicinsk verksamhet och utför operativa uppgifter inom hela Kroatiens territorium genom vissa organisatoriska enheter. Omorganisationen av den offentliga hälso- och sjukvården ska bidra till att öka effektiviteten och stärka det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet, med särskilt fokus på förebyggande och tidig diagnos, förbättrade insatser vid nödsituationer och särskilda omständigheter (pandemier). Överföring av förvaltningsrättigheterna för de sjukhus som för närvarande förvaltas av fylkeskommunerna och staden Zagreb till Republiken Kroatien för att uppnå en rationell och kvalitativ användning av befintlig kapacitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på hälso- och sjukvården genom att omorganisera sjukhusförvaltningsmodellen. Ändringarna av lagen om obligatorisk sjukförsäkring ska fastställa tydliga och öppna kriterier för fastställandet av programmet för hälso- och sjukvårdsåtgärder inom ramen för den obligatoriska sjukförsäkringen, de organ som ska upprätta och anta ett åtgärdsprogram och omfattningen av den hälso- och sjukvård som ska omfattas av den obligatoriska sjukförsäkringen samt överensstämmelse med annan lagstiftning. Lagen syftar till att —Göra hälso- och sjukvården mer tillgänglig och läglig för försäkrade personer när de behöver den. —Minskning av väntelistor för individuella sjukvårdstjänster, optimering och, i detta sammanhang, bättre fördelning av tillgängliga hälso- och sjukvårdsresurser från den obligatoriska sjukförsäkringen. Tillhandahålla finansiering i syfte att uppnå finansiell stabilitet och hållbarhet och, i detta sammanhang, förbättra de försäkrades situation inom ramen för den lagstadgade sjukförsäkringen, — Inför en bestämmelse om att HZZO:s upphandlande enheter som vårdgivare ska gynnas av den obligatoriska sjukförsäkringen när det gäller betalning av HZZO:s skyldigheter gentemot dem inom de tidsfrister som föreskrivs i lag, i syfte att garantera de försäkrade personernas rätt till sjukvård.
337	C5.1. R4	T	Funktionell integration av sjukhus		Nummer	12	20	Q4	2023	Den funktionella integrationen av minst 8 sjukhus ska slutföras för att rationalisera sjukhussystemet genom att minska/omfördela verksamheten och minska den akuta stationära kapaciteten och stärka de dagliga sjukhusen som mer kostnadseffektiva behandlingar.
338	C5.1. R4	T	Gemensamt upphandlingsförfarande för hälso- och sjukvårdsinstitutioner		% (procentandel)	0	85	Q4	2023	Minst 85 % av inköpskategorierna, som motsvarar minst 80 % av de totala offentliga utgifterna för sjukhus, ska upphandlas genom ett gemensamt upphandlingsförfarande. För att uppnå målet, på grundval av en ändring av beslutet om obligatoriskt gemensamt genomförande av ett särskilt upphandlingsförfarande för hälso- och sjukvårdsinstitutioner – ska hälsoministeriet (miz) I) besluta att genomföra ett gemensamt upphandlingsförfarande, II) ingå avtal med berörda parter inom gemensam upphandling, III) inrätta expertpaneler för att utarbeta tekniska specifikationer för de berörda kategorierna, Och iv) genomföra de upphandlingskategorier som avses i beslutet om obligatoriskt gemensamt genomförande av ett särskilt upphandlingsförfarande för hälso- och sjukvårdsinstitutioner – efter det att de tekniska specifikationerna har trätt i kraft. Gemensamma upphandlingsförfaranden ska genomföras i enlighet med lagen om offentlig upphandling och ingående av ramavtal/kontrakt.
339	C5.1. R4-I1	T	Central förvaltning av parenterala preparat på 8 sjukhus		% (procentandel)	0	75	Q4	2024	Minst 75 % av de parenterala preparaten på åtta kroatiska sjukhus ska utföras genom central beredning av läkemedel. I och med införandet av central läkemedelsberedning ska apotekets laboratorium förbereda den största delen av den parenterala terapi som behövs för avdelningarna och som utvecklats i enlighet med de högsta säkerhetsstandarderna i avsnittet ”klar för användning”. Preparaten ska märkas med patientens namn, läkemedlets namn och dosering, och detta märkningssystem ska förhindra eventuella fel i behandlingen.
340	C5.1. R4-I2	T	Enhetsterapi för fasta läkemedelsformer på 40 kroatiska sjukhus		% (procentandel)	0	50	Q4	2025	Senast den 31 december 2025 ska 50 % av alla läkemedel i fast form beredas med hjälp av ett enhetsbehandlingssystem på 40 kroatiska sjukhus. Utrymme för distribution av enhetsterapi ska organiseras för varje enskilt sjukhus och enheter med tillräcklig kapacitet för att förpacka behandlingsbehandlingen för sjukhusets dagliga behov. En digital kommunikationskanal ska inrättas från sjukhusavdelningen till sjukhusapoteket, så att läkarna kan beställa nödvändig behandling för patienten och få återkoppling om tidpunkten för leverans (integrering av den nya lösningen i sjukhusets informationssystem).
341	C5.1. R4-I3	T	Övervakning av läkemedlet i sjukhussystemet från apoteket till patienten		Nummer	0	30	Q2	2026	Minst 30 sjukhus ska ha en funktionell integrerad it-lösning för fullständig övervakning av läkemedlet i sjukhussystemet från apoteket till patienten. Ett formulär för rapportering till Kroatiens sjukförsäkringskassa (HZZO) och Kroatiens byrå för läkemedel och medicintekniska produkter (HALMED) om konsumtion av alla läkemedel ska skapas och skiljas från konsumtion av specifika kategorier av läkemedel, såsom reservantibiotika, särskilt dyra läkemedel eller annan farmakoepidemiologisk information som hälso- och sjukvårdssystemet kräver. En programvarulösning för digitalisering av läkemedelskanalen på sjukhus ska utvecklas och integreras på minst 30 sjukhus i slutfasen.
342	C5.1. R4-I4	T	System för att övervaka brist på läkemedel baserat på blockkedjeteknik		% (procentandel)	0	100	Q2	2025	En programvarulösning ska utvecklas för att övervaka läkemedelsbrist i Kroatien och utveckla en integrerad modell för att förutse och förebygga läkemedelsbrist. För att skydda enskilda användare ska blockkedjetekniken användas för att ge insyn i de uppgifter som offentliggörs, samtidigt som man skyddar uppgifter som anses vara anonyma eller eventuellt tillgängliga för regeringen. 100 % av läkemedlen ska övervakas för att förutse och förebygga brister genom blockkedjetekniklösningen.
343	C5.1. R4-I5	T	Diagnosenheter vid det kliniska centralsjukhuset (KBC) Merkur		Nummer	0	4	Q1	2023	För att förbättra kvaliteten på tjänsterna, öka antalet patientbehandlingar, påskynda och öka tillgången till och kvaliteten på hälso- och sjukvård för alla patientkategorier ska utrustningen installeras för minst 4 diagnosenheter vid KBC Merkur. Den installerade utrustningen ska bestå av följande: —Apparater för transthorakisk och transesogastrisk ekokardiografi; —Tre monitorer för koronarenhetsändamål. —System för telemetri hos patienter på öppen avdelning. —Starkare ultraljud. Ultraljud med lägre effekt. —Magnetisk resonans MR 3T. —Mammografiskanner; Datortomografi med flera skivor (MSCT). —Ultraljud, —Ultrasound med 3D/4D konvex, 3D/4D vaginal, 2 D vaginal och 2D konvex sond och skrivare; —Ultrasound hög klass färg doppler.
344	C5.1. R4-I5	T	Övervakning av behandlingsresultaten för kroniska patienter utanför sjukhus på offentliga apotek		% (procentandel)	0	20	Q4	2024	20 % av patienterna utanför sjukhus ska delta i ett program för övervakning av behandlingsresultat på offentliga apotek. Projektet omfattar övervakning av patienter och skapande av strukturerade data som ska göras tillgängliga via det centrala hälsoinformationssystemet i Republiken Kroatien (CEZIH) för ytterligare utvärdering av den valda familjeläkaren.
345	C5.1. R4-I6	M	Anläggning för medicinskt avfall vid klinikcentralen (KBC) Zagreb		Nummer	0	1	Q4	2024	En medicinsk avfallsanläggning som endast är avsedd för förbränning av icke återvinningsbart farligt medicinskt avfall som genereras av det kliniska sjukhuset (KBC) Zagreb ska slutföras. Detta projekt omfattar uppförandet av en modern anläggning för hantering av sjukvårdsavfall bestående av Kyllagring av icke återvinningsbart farligt medicinskt avfall som uppfyller alla bestämmelser för lagring av denna typ av avfall. Hantering av farligt medicinskt avfall som inte kan återvinnas. — Linjer för energiåtervinning av farligt medicinskt avfall som inte kan materialåtervinnas med rökgasreningssystem och system för kontinuerlig utsläppsövervakning. Moderna automatiska linjer för rengöring av behållare.
346	C5.1. R5	M	Förbättring och utvidgning av telemedicinska tjänster	Ikraftträdande av en nationell ram för telemedicin som utvidgar tillämpningsområdet för telemedicinska tjänster				Q4	2022	Genom reformen införs bestämmelser om inrättandet av en funktionell nationell ram för telemedicin för överföring av patientviktiga parametrar från akutsjukvård till det gemensamma nödsjukhuset (OHBP) och fjärrövervakning av ambulerande akutsjukvård (HMS). Projektet ska leda till följande: I). Situationsanalys. II) Nationell ram för inrättande av fjärrövervakning av akutsjukvård och iii) en handlingsplan för införande av tillsyn och en ram för övervakning av genomförandet. Med tanke på de begränsade resurserna och det tekniska biståndets varaktighet ska komponenten teleradiologi endast vara en inledande del på nivån för kartläggning av bästa praxis.
347	C5.1. R5-I1	T	Digitaliserade, integrerade operationssalar (Firule och Križine) och robotsystem på Firul-anläggningen installerade och funktionella		Nummer	0	4	Q4	2023	Projektet omfattar digitalisering och integrering av 4 operationssalar i Firule och Križine samt ett robotsystem på Firul-anläggningen. Den digitala övergången, integrationen och robotkirurgin ska ändra behandlingsvägen genom att förbättra kvaliteten på kirurgiska behandlingar, förbättra patientsäkerheten, öka insynen i behandlingen, bättre kontrollera kostnader och hälsoresultat, stärka och konsolidera viktiga resurser i infrastrukturen för hälsoinformation och modernisera papperslösa hälso- och sjukvårdstjänster.
348	C5.1. R5-I2	T	Telekardiologiska tjänster		Nummer	0	40	Q1	2023	Syftet med projektet TeleCordis är att installera den medicinska utrustning och datorutrustning som behövs för att utföra elektrokardiogram (EKG), tryckhållare och 12-kanal-elektrokardiogram (EKG) i avlägsna områden och landsbygdsområden som inte i tillräcklig utsträckning omfattas av dessa tjänster, såsom att de inte förfogar över någon kardiologisk specialist. Utrustningen ska köpas (paket per centrum) och placeras i minst 40 telemedicinska åtkomstcentraler. Programmet ska anslutas till telemedicinska specialistcentrum och tillhandahålla en telekardiologisk tjänst.
349	C5.1. R5-I3	T	Teletransfusionstjänster		Nummer	0	35	Q4	2022	Teletransfusionsprojektet ska stödja den befintliga infrastrukturen för digitala behandlingsprocesser där den använder de patientdata från e-recept och eDossier som behövs för att påbörja behandlingen i en sekundär eller tertiär vårdinrättning. Projektet ska koppla samman sjukhustransfusionscentraler på Kroatiens territorium (minst 35 sjukhustransfusionscentraler) och tillhandahålla tjänsten 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. Utrustningen ska köpas (paket per center) och placeras på telemedicinska åtkomstcentraler, programmet ska anslutas till telemedicinska specialistcentraler och tillhandahålla en teletransfusionstjänst.
350	C5.1. R5-I4	T	Operationscentrum för kliniska sjukhus (KBC) Sestre milosrdnice med robotkirurgi		Nummer	0	4	Q4	2023	Minst fyra nyutrustade driftsrum med toppmodern robotteknik, Följande funktioner ska vara möjliga: Samla in alla uppgifter om patienten i realtid på monitorns skärm i själva operationsrummet under operationen. Dessutom ska det vara möjligt att under operationen ha tillgång till allt patientbildningsmaterial på monitorns skärm, vilket bidrar till säkrare och effektivare förfaranden. Integreringen ska också möjliggöra användning av andra diagnostiska och terapeutiska produkter i samma operationssal, som också ska integreras i det integrerade operationsrumssystemet.

V. INITIATIV 6.1: RENOVERING AV BYGGNADER

Kroatiens nuvarande byggnadsbestånd är relativt gammalt och energirenoveringstakten i byggnader var endast 0,7 % per år under perioden 2014–2020. Gamla och ineffektiva byggnader står för 40 % av energiförbrukningen och 36 % av CO2-utsläppen, och så många som 30 % av byggnaderna hör till kategorin med sämst prestanda. De flesta byggnader med sämst prestanda uppfyller inte minimikraven för skydd mot jordbävningar, brandskydd eller hälsoskydd och kräver därför en omfattande renovering. I mars och december 2020 drabbade dessutom två jordbävningar Kroatien och orsakade stora materiella skador i staden Zagreb, distriktet Zagreb, distriktet Krapina-Zagorje, Sisak-Moslavina-distriktet och Karlovac. Enligt bedömningen av behovet av snabba skador (Republiken Kroatiens regering, 2020) har de totala behoven av återuppbyggnad och återhämtning i staden Zagreb, Zagreb och Krapina-Zagorje från jordbävningen i mars uppskattats till omkring 17 469 000 000 EUR. Bedömningen av skadorna från jordbävningen i december håller fortfarande på att utvärderas.

Detta initiativ i Kroatiens plan för återhämtning och resiliens rör investeringar och reformer som syftar till att främja omfattande renovering av byggnader, inbegripet energirenovering, strukturell förstärkning och renovering efter jordbävningen. Renovering ska omfatta flerbostadshus och offentliga byggnader, inklusive hälso- och utbildningsinrättningar, samt byggnader med status som kulturföremål.

Initiativet omfattar reformer som ska stödja processen för renovering och utfasning av fossila bränslen i byggnader, samtidigt som man tar itu med hinder på byggmarknaden och sociala frågor: I) en reform som syftar till att minska koldioxidutsläppen från byggnader, ii) en reform som syftar till att öka antalet arbetstagare och experter på energieffektivitet och återuppbyggnad efter jordbävningen, iii) en reform som syftar till att minska den administrativa bördan för sökande i renoveringsprocessen, iv) en reform som syftar till att öka kunskapen om seismisk verksamhet, v) en reform som syftar till att främja och utveckla grön infrastruktur och cirkulär förvaltning av byggnader och utrymmen och vi) en reform som syftar till att utveckla systematisk energihushållning och testa en ny finansieringsmodell för energieffektivitet.

Investeringarna och reformerna ska bidra till de landsspecifika rekommendationer som riktats till Kroatien under de senaste två åren, om behovet av att fokusera investeringsrelaterad politik på [...] energieffektivitet, [...] och miljöinfrastruktur (den landsspecifika rekommendationen 3, 2019) och ”att inrikta investeringarna på grön och [...] omställning, särskilt på miljöinfrastruktur [...] (landspecifik rekommendation 3, 2020).

V.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Reform C6.1.R1 — utfasning av fossila bränslen i byggnader

Reformen ska bidra till renoveringsvågen för de befintliga byggnaderna och till omvandlingen av det befintliga byggnadsbeståndet till ett mycket energieffektivt och koldioxidsnålt byggnadsbestånd senast 2050.

Reformen ska omfatta antagandet av energieffektivitetsrenoveringsprogram för perioden 2021–2030 för flerbostadshus, offentliga byggnader och en särskild kategori av byggnader med status som kulturföremål, samt antagande av programmet för att minska fattigdomen i samhället i områden av särskild statlig betydelse för perioden 2021–2025. Dessa program ska uppmuntra genomgripande renovering av byggnader, samtidigt som särskild uppmärksamhet ägnas åt att säkerställa hälsosamma inomhusklimat, brandsäkerhet och hantering av de risker som är förknippade med ökad seismisk aktivitet samt minskning av energifattigdomen.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 mars 2022.

Investering C6.1.R1-I1 — Energirenovering av byggnader

Syftet med investeringen är att främja en grön omställning och utfasning av fossila bränslen i byggnader genom att minska energiförbrukningen för uppvärmning i flerbostadshus och byggnader i den offentliga sektorn med minst 50 % jämfört med den årliga energiförbrukningen för uppvärmning före renoveringen. Eftersom uppvärmning står för 71 % av den totala slutliga energiförbrukningen (Kroatiens statistikbyrå, 2015) ska ovannämnda besparingar i uppvärmningsförbrukningen motsvara minst 30 % av primärenergibesparingarna jämfört med situationen före renoveringen. Investeringen syftar också till att öka användningen av förnybara energikällor och därmed minska CO2-utsläppen, minska energifattigdomen och uppmuntra till utveckling av grön infrastruktur och cirkulär förvaltning av byggnader och utrymmen.

Investeringen ska i första hand finansiera energirenoveringsprojekt som redan är på gång. Investeringarna genom faciliteten för återhämtning och resiliens ska vara följande:

-För energirenovering ska bidragen täcka 60 % av de stödberättigande renoveringskostnaderna och 85 % av dokumentationskostnaderna.

-För totalenergirenovering, som omfattar energieffektivitetsåtgärder på ytterväggar och tak på byggnaderna samt tekniska system utöver en minsta minskning på 50 % av energiförbrukningen för uppvärmning och primärenergianvändning, ska bidragen täcka 80 % av de stödberättigande renoveringskostnaderna och 85 % av dokumentationskostnaderna.

-För omfattande renovering, som kombinerar energirenovering, seismisk förstärkning, brandsäkerhet och säkerställande av hälsosamma inomhusklimat, ska bidragen täcka 80 % av de stödberättigande renoveringskostnaderna och 100 % av dokumentationskostnaderna.

Denna investering förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Framför allt ska kostnaderna för installation av gaskondensorpannor utgöra högst 20 % av den totala renoveringskostnaden och gaskondensorpannor ska installeras för att ersätta befintliga ineffektiva gas-, kol- och oljebaserade pannor.

Investeringen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Investering C6.1.R1-I2 — Renovering av byggnader som skadats vid jordbävningar med energirenovering

Syftet med investeringen är att reparera de skador som orsakades av jordbävningarna 2020 på flerfamiljshus och offentliga byggnader, att öka byggnaders seismiska motståndskraft och att öka deras energieffektivitet. Renovering av byggnader till sitt ursprungliga skick före skada ska finansieras genom EU:s solidaritetsfond, i tillämpliga fall, medan skillnaden i förhållande till fullständig renovering, inbegripet ökad energieffektivitet i byggnader och ökning av deras seismiska motståndskraft (bygga tillbaka bättre), ska finansieras genom denna investering . Denna investering förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Framför allt ska kostnaderna för installation av gaskondensorpannor utgöra högst 20 % av den totala renoveringskostnaden och gaskondensorpannor ska installeras för att ersätta befintliga ineffektiva gas-, kol- och oljebaserade pannor. Alla renoverade byggnader ska uppnå en minskning av energiförbrukningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energiförbrukningen för uppvärmning före renoveringen ( med undantag för kulturarvsbyggnader ) , vilket ska motsvara minst 30 % primärenergibesparingar jämfört med situationen före renoveringen.

Investeringen ska ha genomförts senast den 30 juni 2026.

Investering C6.1.R1-I3 — Energirenovering av byggnader med status som kulturföremål

Syftet med denna investering är energirenovering av byggnader med status som kulturföremål. Detta ska minska CO2-utsläppen, minska energiförbrukningen, minska underhållskostnaderna på lång sikt och bidra till utvecklingen av en cirkulär ekonomi och användningen av naturbaserade lösningar. Åtgärden ska omfatta två kategorier av byggnader: Individuellt skyddade kulturföremål (enskilda byggnader och byggnadskomplex) och byggnader belägna inom en skyddad kulturell och historisk enhet.

Med tanke på kulturarvsbyggnadernas kulturella och sociala värde och de betydande resurser som krävs för att renovera dem, ska renovering av offentliga byggnader och kulturbyggnader med status som kulturföremål finansieras med 100 %. Denna investering förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Framför allt ska kostnaderna för installation av gaskondensorpannor utgöra högst 20 % av den totala renoveringskostnaden och gaskondensorpannor ska installeras för att ersätta befintliga ineffektiva gas-, kol- och oljebaserade pannor. För energirenovering av byggnader med kulturföremåls status ska det krävas en årlig minskning på minst 20 % av projektets förväntade energianvändning för uppvärmning eller primärenergianvändning jämfört med energiförbrukningen före renoveringen. På portföljnivå för alla renoverade byggnader med status som kulturföremål ska dock i genomsnitt en ökning på 30 % primärenergibesparingar jämfört med situationen före renoveringen uppnås.

Investeringen ska ha genomförts senast den 30 juni 2026.

Reform C6.1.R2 — Utveckling av en ram för att säkerställa tillräcklig kompetens inom ramen för de gröna arbetstillfällen som behövs för återuppbyggnad efter jordbävningen

Denna reform syftar till att minska den risk som är förknippad med bristen på kvalificerad arbetskraft och tillhandahålla de kunskaper och färdigheter som behövs för att genomföra alla processer för energirenovering och återuppbyggnad efter jordbävningen, genom att integrera nödvändig kunskap om seismisk motståndskraft, energieffektivitet, cirkulär förvaltning, skydd av kulturarvet och återuppbyggnad efter jordbävningen, genom att förbättra befintliga utbildningsprogram och utveckla nya.

Utbildningsprogram ska utvecklas genom en nationell plan för kompetensutveckling inom ramen för gröna jobb kopplade till energi och återuppbyggnad efter jordbävningen.

Reformen ska omfatta följande:

-utformning och genomförande av vuxenutbildningsprogram med fokus på utveckling och genomförande av omskolningsprogram för behovet av renovering och utfasning av fossila bränslen i byggnader med inslag av renovering efter jordbävningen, skydd av kulturarvet, energieffektivitet, grön infrastruktur och cirkulär förvaltning av utrymmen och byggnader .

-Inrättande och genomförande av ett nytt tvärvetenskapligt studieprogram som ska kombinera kunskap om restaurering av kulturarvet, tillämpning av naturbaserade lösningar , stadsskogsbruk och stadsförnyelse.

-Utveckling och genomförande av specialiserade studier och utbildningsprogram som är specialiserade på fysisk planering och hållbar stadsutveckling, särskilt på återuppbyggnad efter jordbävningen, integrerad renovering av kulturarvet med inslag av anpassning till klimatförändringar, energieffektivitet, cirkulär förvaltning, naturbaserade lösningar och stadsskogsbruk .

-utveckling av program som ska stödja en ökad användning av modellering av byggnadsinformation och främjande av detta inom byggsektorn och fysisk planering.

-genomföra en marknadsföringskampanj för att locka sökande.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Reform C6.1.R3 — Öka effektiviteten, minska den administrativa bördan och digitalisera renoveringsprocessen

Reformen syftar till att tillhandahålla tjänster för medborgare och fastighetsägare som kommer att bidra till att minska den administrativa bördan för de sökande i samband med energirenovering och återuppbyggnad efter jordbävningen genom digitalisering och integrering av information. Reformen ska omfatta ytterligare förbättring av tjänster vid en enda kontaktpunkt för energirenovering och utveckling av onlinetjänster och offlinetjänster för jordbävningsdrabbade områden för att förenkla återuppbyggnadsprocessen för medborgare och andra enheter som behöver administrativa tjänster under återhämtningsprocessen efter jordbävningen. Reformen ska också finansiera en förstärkning av den yrkesmässiga kapaciteten hos anställda vid den enda kontaktpunkten och de offentliga institutioner som deltar i återuppbyggnadsprocessen för att stödja att tjänsterna vid en enda kontaktpunkt fungerar fullt ut.

Reformen ska slutföras den 30 juni 2026.

Reform C6.1.R4 — Modernisering och integrering av seismiska data för renoveringsprocessen och planering av framtida uppförande och övervakning av offentlig infrastruktur

Reformen syftar till att förbättra motståndskraften mot risker inom fysisk planering och byggsektorn genom att förbättra insamlingen och bearbetningen av seismiska data och genom att stärka kapaciteten att tillämpa data om seismiska risker och vidta åtgärder för att minska potentiella skador. Insamlade data ska fungera som underlag för riskrelaterade kartor, såsom felkartor, seismiska kartor och skredriskkartor, som ska användas vid utarbetandet av lokala myndigheters fysiska planer för att planera lämplig typologi för antiseismisk konstruktion och öka Kroatiens förmåga att stå emot jordbävningar.

Reformen ska stärka den organisatoriska och infrastrukturella kapaciteten hos Kroatiens seismologiska undersökning för insamling, behandling och analys av data om seismisk aktivitet. Den ska också stärka den administrativa kapaciteten hos ministeriet för fysisk planering , byggande och byggande A och tillhörande tjänster, såsom institut och kontor på regional nivå, så att de insamlade uppgifterna kan tillämpas korrekt inom fysisk planering och byggsektorn.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 juni 2025.

Investering C6.1.R4-I1 — Utveckling av seismologiskt datanät

Syftet med investeringen är att finansiera förvärv av minst 300 enheter ny seismisk utrustning som den kroatiska seismiska undersökningen behöver för att utföra övervakning, bearbetning och analys av uppgifter om seismisk aktivitet på Kroatiens territorium. Investeringen ska också finansiera anställning och utbildning av experter för användning av den förvärvade utrustningen och databehandlingen. Efter 2026 ska de anlitna experternas löner fortsätta att finansieras genom statsbudgeten.

Investeringen ska ha genomförts senast den 30 juni 2026.

Reform C6.1.R5 — Införande av en ny modell för strategier för grön stadsförnyelse och genomförande av ett pilotprojekt för utveckling av grön infrastruktur och cirkulär förvaltning av byggnader och utrymmen

Syftet med reformen är att utveckla en ram för utformning och genomförande av strategier för grön stadsförnyelse. Den nya ramen ska lägga grunden för utvecklingen av ett hållbart utrymme, med fokus på att utveckla grön infrastruktur och integrera naturbaserade lösningar, modeller för cirkulär förvaltning av rymden och byggnation , stärka motståndskraften mot risker och klimatförändringar samt stödja den övergripande hållbara utvecklingen. Reformen ska vara tillgänglig för alla lokala förvaltningsenheter i Kroatien, men prioritet ska ges till enheter i jordbävningsdrabbade områden.

Riktlinjer för utarbetande av strategier för grön stadsförnyelse ska utarbetas av ministeriet för fysisk planering , byggande och statliga tillgångar, med utgångspunkt i de nationella programmen för utveckling av grön infrastruktur i stadsområden och för utveckling av cirkulär förvaltning av byggnader och utrymmen. Utvecklingen av strategier för grön stadsförnyelse samt genomförandet av pilotprojekt ska genomföras i samarbete med ministeriet.

Reformen ska vara avslutad senast den 30 juni 2026.

Reform C6.1.R6 — Pilotprojekt för inrättande och genomförande av systematisk förvaltning av energi och utveckling av en ny finansieringsmodell

Kroatien har ett fungerande system för övervakning av energiförbrukningen för enskilda anläggningar inom den offentliga sektorn, men detta system har ännu inte utvecklats för andra sektorer, såsom privata bostäder, industri- eller transportsektorn. Syftet med denna åtgärd är att utveckla och testa en modell för övervakning av energiförbrukningen i flerbostadshus, som ska genomföras på grundval av ägarnas frivilliga intresse. Denna modell ska baseras på pilotprojekt som ska övervaka all energi- och vattenförbrukning i en lokal förvaltningsenhet genom att införa automatisk datainsamling, som förväntas möjliggöra systematisk energihushållning och leda till energi- och vattenbesparingar.

På grundval av insamlade uppgifter om energi- och vattenförbrukning under pilotprojektet ska denna reform också analysera och utveckla en modell som gör det möjligt för kunden att ansöka om ett energirenoveringslån och återbetala det via sitt energikonto, justerat för energibesparingar som uppnås genom renoveringen . Detta ska lindra problemet med de slutliga stödmottagarnas brist på ekonomiska resurser för energirenovering och förväntas bidra positivt till energirenoveringstakten i Kroatien. Reformen ska också testa modellen för ett pilotprojekt för eventuell tillämpning på nationell nivå.

Reformen ska vara avslutad senast den 31 december 2025.

V.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd

Nummer	Åtgärd	Delmål/mål	Namn	Kvalitativa indikatorer (för delmål)	Kvantitativa indikatorer (för mål)			Tidpunkt		Beskrivning av varje delmål och mål
					Enhet	Utgångsvärde	Målvärde	Q	År
351	C6.1. R1	M	Antagande av nationella energirenoveringsprogram för i) flerbostadshus, ii) byggnader som har status som kulturföremål (både för perioden 2021–30) och för iii) minskning av energifattigdomen i områden av särskilt intresse för staten (för perioden 2021–25).	Offentliggörande på den officiella webbplatsen för ministeriet för fysisk planering, byggande och statliga tillgångar				Q4	2021	Offentliggörande av program för att uppmuntra genomgripande renovering av byggnader och högeffektiva alternativa system, varvid särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att säkerställa hälsosamma inomhusklimat, brandsäkerhet och risker i samband med ökad seismisk aktivitet. En särskild kategori av energirenovering av byggnader med status som kulturell tillgång som ännu inte har inkluderats i energirenoveringsprogram för EU-medfinansiering i Kroatien ska införas. Offentliggörande av programmet för att minska energifattigdomen på områden av särskilt statligt intresse för perioden 2021-2025, som omfattar omfattande renovering av byggnader i stödområden och särskilda statliga vård- och omsorgsområden, kapacitetsuppbyggnad för att lindra energifattigdom, minska slutanvändningen av energi och följaktligen minska koldioxidutsläppen från energifattiga eller utsatta hushåll.
352	C6.1. R1	M	Antagande av programmet för energirenovering av offentliga byggnader för perioden 2021–2030	Offentliggörande på den officiella webbplatsen för ministeriet för fysisk planering, byggande och statliga tillgångar				Q1	2022	Offentliggörande av programmet för energirenovering av offentliga byggnader för perioden 2021–2030, som omfattar en omfattande renovering av offentliga byggnader, inklusive energi- och resurseffektivitetsåtgärder, samtidigt som värmebehoven och energiförbrukningen i offentliga byggnader minskas och användningen av förnybara energikällor ökar och CO2-utsläppen minskas.
353	C6.1. R1-I1	T	Undertecknade kontrakt för energirenovering av offentliga byggnader och flerbostadshus		EUR	0	66 361 404	Q4	2022	Undertecknade avtal om 66 361 404 EUR för energirenovering av byggnader. Alla avtal om att ange det relevanta energieffektivitetskravet på en minsta minskning av energiförbrukningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energiförbrukningen för uppvärmning före renoveringen för varje byggnad (förvänta sig för byggnader med status som kulturföremål), vilket ska leda till en ökning på 30 % av primärenergibesparingarna jämfört med situationen före renoveringen och med respekt för principen om att inte orsaka betydande skada i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar.
354	C6.1. R1-I1	T	Energirenovering av flerbostadshus		Antal (m²)	0	180 000	Q2	2026	Energirenovering av minst 180 000 m² av offentliga byggnader i enlighet med samfinansieringsavtalen, som ska uppnå ett minimikrav på att minska energiförbrukningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energiförbrukningen för uppvärmning före renoveringen för varje byggnad, vilket ska leda till en ökning på 30 % av primärenergibesparingarna jämfört med situationen före renoveringen och med respekt för principen om att inte orsaka betydande skada enligt artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, ska slutföras.
355	C6.1. R1-I1	T	Energirenovering av offentliga byggnader		Nummer (m2)	0	288 000	Q2	2026	Energirenovering av minst 288 000 m² av offentliga byggnader i enlighet med samfinansieringsavtalen, som ska uppnå ett minimikrav på att minska energiförbrukningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energiförbrukningen för uppvärmning före renoveringen för varje byggnad, vilket ska leda till en ökning på 30 % av primärenergibesparingarna jämfört med situationen före renoveringen och med respekt för principen om att inte orsaka betydande skada enligt artikel om att inte orsaka betydande skada enligt artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, ska slutföras.
356	C6.1. R1-I2	T	Energi- och efterjordbävningsrenovering av flerbostadshus som skadats av jordbävning		Nummer (m2)	0	45 000	Q2	2026	Energirenovering och renovering efter jordbävning av minst 45 000 m² flerbostadshus som skadats av jordbävningarna (i områdena i staden Zagreb, distriktet Krapina-Zagorje, distriktet Zagreb, distriktet Sisak-Moslavina och distriktet Karlovac) som slutförts i enlighet med samfinansieringsavtalen och som innebär att minimikravet på att minska energianvändningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energianvändningen för uppvärmning före renoveringen för varje byggnad (utom när det gäller byggnader av kulturvärde) som ska ge en ökning på 30 % besparing av primärenergin jämfört med före renoveringen och med hänsyn till principen om att inte orsaka betydande skada enligt artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, ska slutföras.
357	C6.1. R1-I2	T	Energirenovering och renovering efter jordbävningen av offentliga byggnader som skadats till följd av jordbävningarna		Antal (m²)	0	274 000	Q2	2026	Energirenovering och renovering efter jordbävning av minst 274 000 m² av offentliga byggnader som skadats av jordbävningarna (i områdena i staden Zagreb, distriktet Krapina-Zagorje, distriktet Zagreb, distriktet Sisak-Moslavina och distriktet Karlovac) som slutförts i enlighet med samfinansieringskontrakten, varvid minimikravet på att minska energianvändningen för uppvärmning med minst 50 % jämfört med den årliga energiförbrukningen för uppvärmning före renoveringen för varje byggnad ska vara att göra det möjligt att uppnå en betydande energibesparing (utom när det gäller byggnader med kulturstatus), och att uppnå ett minimikrav på att minska energiförbrukningen för uppvärmning med minst jämfört med den årliga energianvändningen för varje byggnad, varvid det ska vara möjligt att uppnå en hållbar energiökning (utom när det gäller byggnader med god status), dvs. en byggnadsgrad på en byggnadsgrad på 30 % i förhållande till den årliga energianvändningen före renoveringen för varje byggnad och med hänsyn till principen om att inte orsaka betydande skada enligt artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, ska slutföras.
358	C6.1. R1-I3	T	Energirenovering av byggnader med status som kulturföremål		Antal (m²)	0	31 000	Q2	2026	Energirenovering av minst 31 000 m² byggnader med kulturföremåls status, som i genomsnitt uppnår en ökning på 30 % primärenergibesparingar, med ett minimikrav på 20 % för varje byggnad, jämfört med situationen före renoveringen och med respekt för principen om att inte orsaka någon betydande skada enligt artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar, ska slutföras. Investeringen omfattar utarbetande och genomförande av öppna ansökningsomgångar för utarbetande av dokumentation och energirenovering av byggnader med status som kulturföremål för offentliga och kulturella ändamål. Programmet omfattar två kategorier av byggnader: Individuellt skyddade kulturföremål (enskilda byggnader och byggnadskomplex) och byggnader belägna inom en skyddad kulturell och historisk enhet.
359	C6.1. R2	M	Offentliggörande av den nationella kompetensutvecklingsplanen i samband med gröna jobb i samband med energieffektivitet och återuppbyggnad efter jordbävningen	Offentliggörande på den officiella webbplatsen för ministeriet för fysisk planering, byggande och statliga tillgångar				Q4	2022	Offentliggörandet av den nationella kompetensutvecklingsplanen, som ska förbättra kompetensen hos gröna jobb i samband med energirenovering, renovering efter jordbävningen, grön infrastruktur, tillämpning av naturbaserade lösningar och cirkulär förvaltning av utrymmen och byggnader, på grundval av en översyn av befintliga program och förberedelse och anpassning av utbildningsprogram som fastställs i reformen.
360	C6.1. R2	T	Slutfört utbildnings- och vuxenutbildningsprogram för återuppbyggnad efter jordbävningen och energirenovering		Nummer	0	500	Q2	2026	500 personer ska slutföra vuxenutbildningsprogram för renovering och energirenovering efter jordbävningen som certifierats av Zagrebs offentliga öppna universitet/kroatiska arbetsförmedlingen/andra relevanta organ.
361	C6.1. R2	T	Slutförda expertstudier och utbildningsprogram på området hållbar stadsutveckling och restaurering av kulturarvet		Nummer	0	50	Q2	2026	50 personer ska slutföra expertstudier och utbildningsprogram på området hållbar stadsutveckling och restaurering av kulturarvet, certifierade av fakulteten för arkitektur/Skogsfakulteten/andra relevanta organ.
362	C6.1. R3	M	Ett fysiskt enda kontor för energirenovering och seismisk förstärkning inrättas och tas i drift.	En enda kontaktpunkt är i drift				Q4	2021	Det fysiska gemensamma kontaktkontoret ska utvecklas och göras operativt i det jordbävningsdrabbade området för att minska den administrativa bördan för medborgarna. Investeringen ska omfatta anpassning och modernisering av den fysiska infrastrukturen på en plats där en enda kontaktpunkt ska inrättas, investeringar i systemutvecklings- och underhållstjänster online, investeringar i onlinesystemets funktionalitet, utbildning av personal, utbildning av berörda offentliga myndigheter och främjande verksamhet.
363	C6.1. R3	M	En enda kontaktpunkt för energirenovering och förstärkning av seismisk energi har inrättats och tagits i drift.	En enda kontaktpunkt på nätet är i drift				Q4	2022	Införande av ett system med en enda kontaktpunkt online som samlar all nödvändig information för energirenovering och återuppbyggnad efter jordbävningen. Den enda kontaktpunkten ska genomföras i två faser: I) räddningstjänster som är nödvändiga för brådskande strukturell renovering och nödvändig reparation av skador för att säkerställa en säkerhetsnivå för medborgare och anläggningar. II) Att integrera alla andra tjänster och all annan information som behövs för omfattande energirenovering med de tjänster och den information som ingår i konceptet bättre återuppbyggnad.
364	C6.1. R3	T	Avslutad utbildning för offentliganställda för att tillhandahålla tjänster vid en enda kontaktpunkt för energieffektivitet och återuppbyggnad efter jordbävningen.		Nummer	0	80	Q2	2026	Minst 80 offentligt anställda utbildas för att tillhandahålla högkvalitativa tjänster som kombinerar energieffektivitet och återuppbyggnad efter jordbävningen. Av detta kan minst 40 anställda vid en gemensam kontaktpunkt få utbildning om olika aspekter av återuppbyggnad, särskilt om undanröjande av administrativa hinder vid genomförandet av återuppbyggnadsverksamhet och användning av onlineplattformen. Ytterligare minst 40 anställda vid genomförandet av offentliga institutioner ska få utbildning i de administrativa och tekniska aspekterna av ombyggnaden och arbeta på onlineplattformen.
365	C6.1. R4	T	Seismiska data integrerade i 10 expertdatabaser för lokala myndigheters fysiska planer		Nummer	0	10	Q2	2025	Fullständig integrering av seismiska data (felkartor, seismiska kartor över områden, kartor över jordskred i lämpliga lösningar osv.) i systemet för fysisk planering och tillämpning på 10 expertpilotbaser för lokala myndigheters fysiska planer. Resultaten av analysen av jordbävningsdata kan användas för att förbereda ändringar av fysiska planer eller för att skapa nya fysiska planer efter genomförandet av reformen.
366	C6.1. R4-I1	T	Upphandlade seismiska utrustningsenheter		Nummer	0	300	Q4	2022	Investeringen ska stärka den organisatoriska kapaciteten och infrastrukturkapaciteten för Kroatiens seismologiska undersökning genom inköp av minst 300 utrustningsenheter för att höja kvaliteten på insamlingen, bearbetningen och tillämpningen av de seismiska data som behövs för renovering av byggnader, planering för utveckling av nya anläggningar och övervakning av offentlig infrastruktur samt för att stärka Kroatiens motståndskraft mot jordbävningar och därmed förknippade risker.
367	C6.1. R4-I1	M	Rekrytering och utbildning av experter inom Seismologiska undersökningar		Nummer	12	21	Q2	2026	Anställa ytterligare 9 experter i den seismologiska undersökningen i Kroatien, vars löner kommer att finansieras genom statsbudgeten efter det att RRF upphört att gälla, och fullföljt utbildning för insamling, bearbetning och analys av jordbävningsdata på Kroatiens territorium.
368	C6.1. R5	M	Antagande av programmet för cirkulär förvaltning av rymd- och fastighetsutveckling för perioden 2021–2030 och programmet för utveckling av grön infrastruktur i städer för perioden 2021–2030	Offentliggörande på den officiella webbplatsen för ministeriet för fysisk planering, byggande och statliga tillgångar				Q4	2021	I utvecklingsprogrammet för cirkulär förvaltning av rymden och byggnader för perioden 2021-2030, som ska antas av regeringen, ska det fastställas mål och åtgärder för cirkulär förvaltning av utrymmen och byggnader som bland annat uppmuntrar cirkularitetsåtgärder vid planering av nya byggnader, återanvändning av övergivna byggnader och förlängning av befintliga utrymmens och byggnaders hållbarhet, ökad energi- och resurseffektivitet i byggnader och användning av förnybara energikällor, återanvändning av byggprodukter och byggmaterial, i syfte att effektivt utnyttja rumsliga resurser och minska produktionen av byggnadsavfall i enlighet med den uppdaterade avfallshanteringsplanen, som en grund för utvecklingen av gröna strategier för stadsförnyelse. I utvecklingsprogrammet för grön infrastruktur i städer för perioden 2021-2030, som ska antas av regeringen, ska det utarbetas mål och åtgärder som bidrar till att begränsa klimatförändringarna och minska effekterna av värmeöar, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra livskvaliteten och bostäderna i städerna, förbättra människors hälsa, förbättra stadsområdenas kvalitet genom att omvandla underutnyttjad och övergiven mark, uppmuntra gröna investeringar, stödja återställande och bevarande av arter och livsmiljöer enligt art- och habitatdirektiven i linje med EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och skapa nya arbetstillfällen och tillhandahålla energibesparingar, som ska ligga till grund för utvecklingen av gröna strategier för stadsförnyelse.
369	C6.1. R5	T	Antagande av strategier för grön stadsförnyelse		Nummer	0	10	Q4	2023	Antagande av minst 10 strategier för grön stadsförnyelse för att lägga grunden för utvecklingen av ett hållbart utrymme, med fokus på att utveckla grön stadsinfrastruktur och integrera naturbaserade lösningar, integrera modeller för cirkulär förvaltning av utrymmen och byggnader, stärka motståndskraften mot risker och klimatförändringar och stödja den övergripande hållbara utvecklingen.
370	C6.1. R5	T	Genomförande av ett pilotprojekt som identifierats genom strategier för grön stadsförnyelse och som är kopplat till de nationella programmen för grön infrastruktur och cirkulär förvaltning av utrymmen och byggnader.		Nummer	0	1	Q2	2026	Genomförande av minst ett pilotprojekt som identifierats genom strategier för grön stadsförnyelse och som är kopplat till de nationella programmen för grön infrastruktur och cirkulär förvaltning av utrymmen och byggnader.
371	C6.1. R6	M	Framgångsrikt slutfört ett systematiskt pilotprojekt för energihushållning i syfte att testa en ny finansieringsmodell för energieffektivitetsrenovering.	Offentliggörande av ett slutfört pilotprojekt på den officiella webbplatsen för ministeriet för fysisk planering, byggande och statliga tillgångar				Q4	2023	Efter en offentlig ansökningsomgång ska ministeriet för fysisk planering, byggande och statliga tillgångar i samarbete med Kroatiens statliga fastighetsmyndighet genomföra ett pilotprojekt som omfattar alla energi- och vattenförbrukningssektorer i den lokala pilotenheten genom att inrätta automatisk datainsamling om energi- och vattenförbrukning i flerbostadshus i det valda pilotområdet. Syftet med pilotprojektet är att uppnå energi- och vattenbesparingar genom att inrätta och genomföra systematisk energihushållning och göra det möjligt att testa möjligheterna att genomföra den nya finansieringsmodellen för energirenovering av flerbostadshus, inklusive en kostnads-nyttoanalys för dess tillämpning på nationell nivå. På grundval av pilotprojektet ska riktlinjer för tillämpningen av styrningen av energiförbrukningen för flerbostadshus utarbetas på nationell nivå.
372	C6.1. R6	M	Antagande av riktlinjer för tillämpningen av en modell för övervakning av energiförbrukningen i flerbostadshus	Offentliggörande på den officiella webbplatsen för ministeriet för fysisk planering, byggande och statliga tillgångar				Q4	2025	Ministeriet för fysisk planering, byggande och statliga tillgångar ska anta riktlinjer för tillämpningen av en modell för övervakning av energiförbrukningen i flerbostadshus, på grundval av det frivilliga intresset hos ägare av flerbostadshus.

2.Beräknad total kostnad för återhämtnings- och resiliensplanen

Den beräknade totala kostnaden för Kroatiens plan för återhämtning och resiliens är 6 393 794 220 EUR.

AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD

1.Ekonomiskt bidrag

De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:

1.1.Första delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Nummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

45	C1.2. R1-I2	M	Regeringens antagande av ett program för energieffektivitet för utfasning av fossila bränslen i energisektorn
46	C1.2. R1-I2	T	Antal företag som får stöd för energieffektivitet och användning av förnybar energi inom industrin
49	C1.2. R1-I3	M	Ikraftträdande av lagen om alternativa transportbränslen
59	C1.3. R1	M	Antagande av det fleråriga byggprogrammet för vatten och avloppsvatten från tätbebyggelse
81	C1.3. R2	M	Antagande av lagen om avfallshantering
82	C1.3. R2	M	Översyn av Republiken Kroatiens avfallshanteringsplan för perioden 2017–2022
91	C1.4. R1	M	Ändringarna av väglagen
92	C1.4. R1	M	Det nationella trafiksäkerhetsprogrammet 2021–2030
98	C1.4. R2	M	Antagande av sektorspolitisk skrivelse
109	C1.4. R3	M	Den nya lagen om reguljär trafik och kusttrafik
110	C1.4. R3	M	Den nya lagen om sjöfart och hamnar på inre vattenvägar
126	C1.5. R1	M	Det operativa programmet för att stärka marknadskapaciteten inom sektorn för frukt och grönsaker för perioden 2021–2026
134	C1.5. R3	M	Inrättande av en enhet för genomförande och förvaltning av digitala omvandlingsprojekt vid jordbruksministeriet
140	C1.6. R1	M	Scenarioanalys som en del av strategin för hållbar utveckling av turismen 2030
156	C2.1. R2	M	Ändring av ARPA:s stadgar för att omdefiniera dess mandat
157	C2.1. R2	M	Inrättande av genomförande-, revisions- och kontrollsystem för RRP
158	C2.1. R2	M	Antagande av akten om den institutionella ramen för EU-medel
159	C2.1. R2	M	Bedömning av den administrativa kapaciteten
207	C2.4. R1	M	Nytt beslut av Kroatiens regering om statsägda företag av särskilt intresse för Kroatien
231	C2.6. R1	M	Antagande av en ny strategi mot korruption för 2021–2030
232	C2.6. R1	M	Antagande av den nya lagen om förebyggande av intressekonflikter
247	C2.7. R1	M	Förstärkning av det finanspolitiska ramverket genom ändring av budgetlagen för att förbättra budgetprocessen
248	C2.7. R1	M	Se till att den finanspolitiska kommissionen fungerar fullt ut.
250	C2.8. R1	M	Öka medvetenheten bland alla ansvariga parter genom regelbunden utbildning
251	C2.8. R2	M	Fortsatt samarbete mellan byrån för bekämpning av penningtvätt och tillsynsmyndigheter
253	C2.8. R3	M	Slutföra genomförandet av den nya handlingsplanen för att minska identifierade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism på grundval av en uppdaterad nationell riskbedömning.
265	C3.1. R1	M	Antagande av den reviderade rättsliga ramen för vuxenutbildning
293	C4.1. R4	M	Ikraftträdande av ändringarna av lagen om minimilön
302	C4.3. R1	M	Antagande av den nationella planen mot fattigdom och social utestängning 2021–2027
312	C4.3. R3	M	Antagande av den nationella planen för utveckling av sociala tjänster 2021–2027
333	C5.1. R3	M	Nationell utvecklingsplan för hälsa 2021–2027
351	C6.1. R1	M	Antagande av nationella energirenoveringsprogram för i) flerbostadshus, ii) byggnader som har status som kulturföremål (både för perioden 2021–30) och för iii) minskning av energifattigdomen i områden av särskilt intresse för staten (för perioden 2021–25).
362	C6.1. R3	M	Ett fysiskt enda kontor för energirenovering och seismisk förstärkning inrättas och tas i drift.
368	C6.1. R5	M	Antagande av programmet för cirkulär förvaltning av rymd- och fastighetsutveckling för perioden 2021–2030 och programmet för utveckling av grön infrastruktur i städer för perioden 2021–2030
		Utbetalning, belopp	804 597 701 EUR

1.2.Andra delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Nummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

2	C1.1.1. R1-I1	M	Operativ digital plattform för att betala avgifter
6	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av handlingsplanen för att minska andra avgifter än skatter och skatteliknande avgifter 2020
14	C1.1.1. R4-I1	M	Offentliggörande av ansökningsomgångar för finansiering av investeringar inriktade på miljövänlig verksamhet med fastställda kriterier för stödberättigande för sökande och projekt (inklusive efterlevnadskriterier för DNSH)
16	C1.1.1. R4-I2	M	Inrättande av ett finansieringsinstrument för att stödja investeringar som görs av mikroföretag samt små och medelstora företag
19	C1.1.1. R4-I3	M	Inrättande av finansieringsinstrument för att stödja investeringar av medelstora börsnoterade företag och stora företag
21	C1.1.1. R4-I4	M	Inrättande av ett finansieringsinstrument för mer gynnsam finansiering av offentliga organ
25	C1.1.1. R6	M	Ändringar av den rättsliga ramen
36	C1.2. R1	M	Offentliggörande av ett bedömningsdokument med rekommendationer för att minska hinder och administrativa förfaranden som begränsar en ökad användning av förnybara energikällor
50	C1.2. R1-I3	M	Antagande av strategin för utveckling av vätgas
63	C1.3. R1-I1	T	Allmänt uppbyggt eller ombyggt avloppsnät
68	C1.3. R1-I2	T	Allmänt vattenförsörjningsnät byggt eller ombyggt
131	C1.5. R2	M	Ny lag om konsolidering av jordbruksmark
138	C1.5. R4	M	Onlineplattformen för förebyggande av livsmedelsslöseri och uppgraderingen av it-systemet för livsmedelsdonationer
160	C2.1. R2	M	Uppgradering av IT-systemet eFondovi: Databassystem för revision och kontroller: information för övervakning av genomförandet av RRF
174	C2.2. R4	M	Ändring av lagstiftningen för att uppmuntra frivillig funktionell eller faktisk sammanslagning av lokala förvaltningsenheter och antagande av ett beslut av den kroatiska regeringen om kriterierna för beviljande av skatteincitament för frivilliga funktionella eller faktiska sammanslagningar
202	C2.3. R4	M	Optimering av tillståndsprocessen för konnektivitetsinvesteringar
214	C2.5. R1	M	Elektroniska verktyg som tillhandahålls och tillräcklig administrativ kapacitet för det statliga rättsliga rådet (Državno sudbeno vijeće, DSV) och åklagarrådet (Državnoodvjetničko vijeće, DOV)
215	C2.5. R1	M	Antagna ändringar av konkurslagen och konsumentinsolvenslagen
216	C2.5. R1	M	Antagna ändringar av straffprocesslagen
266	C3.1. R1	M	Omfattande analys av behoven av gymnasieutbildning
286	C4.1. R1	M	Komplettera den aktiva arbetsmarknadspolitiken
291	C4.1. R3	M	Kompetensutveckling i enlighet med marknadens behov
303	C4.3. R1	M	Antagande av den nya lagen om social trygghet
309	C4.3. R2	T	Utbildning av yrkesverksamma inom socialt mentorskap
352	C6.1. R1	M	Antagande av programmet för energirenovering av offentliga byggnader för perioden 2021–2030
		Utbetalning, belopp	804 597 701 EUR

1.3.Tredje delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Nummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

1	C1.1.1. R1	M	Den kroatiska regeringens antagande av strategin för utvärdering av de ekonomiska effekterna av förordningen om små och medelstora företag och den åtföljande handlingsplanen
7	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av åtgärder i handlingsplanerna för att minska den administrativa bördan på ekonomin 2018, 2019 och 2020
23	C1.1.1. R5-I1	M	Inrättande av ett finansieringsinstrument för eget kapital och därmed likställt kapital
37	C1.2. R1	M	Ikraftträdande av lagstiftning och/eller reglering för att förbättra användningen av förnybara energikällor, inbegripet införande av ett premiebaserat system för stöd till förnybara energikällor.
60	C1.3. R1	M	Ändringar av den rättsliga ramen för vattensektorn
69	C1.3. R1-I2	T	Vattenmätare installerade på vattenuttagsplatser
74	C1.3. R1-I3	T	Byggentreprenadkontrakt som ingåtts för översvämningsskyddsprojekt
75	C1.3. R1-I3	T	Anläggning av översvämningsskydd
76	C1.3. R1-I3	T	Återställda vattendrag
83	C1.3. R2	M	Antagande av Republiken Kroatiens avfallshanteringsplan för perioden 2023–2029
84	C1.3. R2-I1	T	Minskning av andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande (49 %)
99	C1.4. R2	M	Den nationella planen för utveckling av järnvägsinfrastruktur och den nationella förvaltningsplanen för järnvägsinfrastruktur och serviceanläggningar
111	C1.4. R3	M	Den nya lagen om marina områden och kusthamnar
114	C1.4. R3-I3	T	Ny kabelfärja ”Križnica” i drift över floden Drava i kommunen Pitomača
141	C1.6. R1	M	Antagande av Kroatiens regerings strategi för utveckling av hållbar turism senast 2030
144	C1.6. R1-I1	M	Lansera offentliga ansökningsomgångar för grön och digital omställning av befintlig infrastruktur för offentlig turism och utveckling av infrastruktur för offentlig turism bortom de viktigaste turist- och kustområden
146	C1.6. R1-I2	M	Lansera offentliga ansökningsomgångar för att stärka hållbarheten och främja den gröna och digitala omställningen för turismföretagare, med minst 50 % av de totala investeringarna till stöd för den gröna omställningen.
150	C2.1. R1	M	Ändringar av lagen om systemet för strategisk planering och förvaltning av Republiken Kroatiens utveckling samt av stadgarna
161	C2.1. R2-I1	T	Utarbetande av teknisk projektdokumentation för projekt för grön och digital omställning
165	C2.2. R1-I2	T	100 % av de tjänstemän vid alla offentliga institutioner som krävs för att klara statsexamen, digitalt klarar statsexamen på grundval av en ny examensmodell.
176	C2.3. R1	M	Strategin för det digitala Kroatien
177	C2.3. R2 C2.3. R2.I2	M	Inrättande av plattformar för det centrala interoperabilitetssystemet
179	C2.3. R3-I1	T	Uppgradering av det statliga molnet
195	C2.3. R3-I12	M	Det kroatiska pensionsförsäkringsinstitutets digitala arkiv (HZMO)
229	C2.5. R1-I6	M	Alla domstolar i första instans är utrustade och uppfyller villkoren för att höras på distans.
233	C2.6. R1	M	Antagande av ändringar i lagen om skydd för personer som rapporterar oegentligheter
249	C2.7. R2	M	Utveckling av en strukturell makroekonomisk modell för Kroatiens ekonomi för att ta fram makroekonomiska prognoser på medellång sikt, budgetplanering och analyser av den ekonomiska politiken
256	C2.9. R1	M	Vägledning för att förbättra små och medelstora företags deltagande i och sammanslagning av offentliga upphandlingsförfaranden
259	C2.9. R1-I1	M	Offentliggörande av oberoende analyser och konkreta rekommendationer för att förbättra hanteringen av bördorna för all personal vid centrala institutioner i upphandlingssystemet (MINGOR, SAFU, DKOM).
260	C2.9. R2	M	Ändring av den rättsliga ramen för offentlig upphandling genom att göra e-överklagande till ett obligatoriskt sätt att överklaga
273	C3.1. R2	M	Antagande av den nya lagen om vetenskaplig verksamhet och högre utbildning
275	C3.2. R1	M	Ny lag om vetenskap och högre utbildning
281	C3.2. R2	M	Ny rättslig ram som reglerar kvalitetskraven för studieprogram, doktorandstudier och arbetsvillkor för vetenskapliga institutioner
284	C3.2. R3	M	Ny lag om kroatiska vetenskapsstiftelsen
294	C4.1. R4	M	Antagande av lagen om bekämpning av odeklarerat arbete och den nya arbetsrätten
313	C4.3. R3	M	Antagande av normer för behandling av familjeassistenter
318	C5.1. R1	M	Antagande av ramen för resultatutvärdering av hälso- och sjukvårdssystemet (HSPA)
323	C5.1. R1-I4	M	Modernisering av hälso- och sjukvården vid KBC Split
336	C5.1. R4	M	Ändring av hälso- och sjukvårdslagen och lagen om obligatorisk sjukförsäkring
346	C5.1. R5	M	Förbättring och utvidgning av telemedicinska tjänster
349	C5.1. R5-I3	T	Teletransfusionstjänster
353	C6.1. R1-I1	T	Undertecknade kontrakt för energirenovering av offentliga byggnader och flerbostadshus
359	C6.1. R2	M	Antagande av den nationella kompetensutvecklingsplanen inom ramen för gröna jobb i samband med energieffektivitet och återuppbyggnad efter jordbävningen
363	C6.1. R3	M	En enda kontaktpunkt för energirenovering och förstärkning av seismisk energi har inrättats och tagits i drift.
366	C6.1. R4-I1	T	Upphandlade seismiska utrustningsenheter
		Utbetalning, belopp	804 597 701 EUR

1.4 fjärde tillägget (icke återbetalningspliktigt stöd):

Nummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

39	C1.2. R1-I1	M	Bygglov för uppgradering av högspänningsnätet
163	C2.2. R1	M	Ändrad rättslig ram för ett centraliserat urvalssystem inom den statliga förvaltningen, fastställande av de offentliga tjänstemännens kvalifikationer och inrättande av ett modernt rekryteringssystem
166	C2.2. R2	M	Ikraftträdande av lönetakter inom den statliga förvaltningen och offentliga tjänster och av bestämmelser om rörlighet
184	C2.3. R3-I4	M	IT-systemet CEZIH
205	C2.3. R4-I2	M	Bidragsavtal undertecknat för byggande av infrastruktur för passiv elektronisk kommunikation
217	C2.5. R1	T	Nya utbildningsprogram som införts inom ramen för programmet för rättslig utbildning
218	C2.5. R1	M	Antagande av ändringar av den rättsliga ramen på det rättsliga området genom den nya lagen om rättsvårdsärenden.
219	C2.5. R1	T	Inrätta fyra medlingscentrum vid handelsdomstolarna i Zagreb, Split, Osijek och Rijeka och antog ändringar av medlingslagen.
257	C2.9. R1	M	Ändring av reglerna om utbildning i offentlig upphandling
267	C3.1. R1	M	Antagande av modellen för finansiering av förskoleverksamhet och barnomsorg
276	C3.2. R1-I1	T	Anslag till forskningsprojekt på grundval av interna ansökningsomgångar från forskningsorganisationer under den första tvååriga programavtalens genomförande
297	C4.2. R1	M	Antagande av ändringar av lagen om pensionsförsäkring
316	C4.3. R3-I3	M	It-systemberäkning av priser för sociala tjänster och leverantörer av sociala tjänster i nätverket
325	C5.1. R1-I6	T	Medicintekniska produkter för diagnostik vid det kliniska sjukhuset (KB) Dubrava
327	C5.1. R1-I8	T	Medicintekniska produkter för operativ behandling och behandling av patienter med farmakoresistent epilepsi vid kliniksjukhus (KB) Dubrava
343	C5.1. R4-I5	T	Diagnosenheter vid det kliniska centralsjukhuset (KBC) Merkur
348	C5.1. R5-I2	T	Telekardiologiska tjänster
		Utbetalning, belopp	402 298 851 EUR

1.5 Femte utbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Nummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

8	C1.1.1. R1-I2	M	Digitalisering av testet för konsekvensbedömning av små och medelstora företag genom utveckling av en digital plattform för samordnarnas samarbete, utbildning på nätet och ömsesidig kommunikation.
9	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av åtgärderna i den nya handlingsplanen för att minska andra avgifter än skatter och skatteliknande avgifter
38	C1.2. R1	M	Ikraftträdandet av lagen om ändring av lagen om statliga tillgångar, som ska utgöra en rättslig grund för en fullständig åtskillnad mellan ledningen för den systemansvarige för gasöverföringssystemet (Plinacro) och den statligt ägda produktions- och leveransverksamheten.
55	C1.2. R1-I4	M	Plan för produktion och användning av biodrivmedel inom transportsektorn
61	C1.3. R1	T	Integration av leverantörer av vattentjänster
64	C1.3. R1-I1	T	Bygg- och anläggningskontrakt för projekt för infrastruktur för avloppsvatten
70	C1.3. R1-I2	T	Byggentreprenadkontrakt som ingåtts för vattenförsörjningsprojekt
71	C1.3. R1-I2	T	Allmänt vattenförsörjningsnät byggt eller ombyggt
77	C1.3. R1-I3	T	Anläggning av översvämningsskydd
94	C1.4. R1-I2	T	Inrättande av ett funktionellt system för utövande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning i fråga om rörlighet
127	C1.5. R1-I1	T	Ett logistikdistributionscentrum (LDC) byggt och operativt
137	C1.5. R3-I3	M	Inrättande av ett informationssystem för spårbarhet
139	C1.5. R4-I1	M	Stödsystem för infrastruktur för livsmedelsbanker och mellanhänder i livsmedelskedjan
142	C1.6. R1	M	Upprättande av Kroatiens satellitkonto för hållbar turism
143	C1.6. R1	M	Turismakten om inrättande av en ram för övervakning och utveckling av turistnäringen
151	C2.1. R1	M	Ändringar i lagen om konsekvensanalys
168	C2.2. R2-I2	T	Minst 20 % av de offentliganställda arbetar med smartworkmodellen.
169	C2.2. R2-I2	T	Minst 60 % av de offentliganställda som utbildats i smartarbetsmetoder
170	C2.2. R3	M	Inrättande av en tjänst för e-bevarande
178	C2.3. R2-I1	M	Inrättande av det centrala driftskompatibilitetssystemet
181	C2.3. R3-I2	M	Pilotprojekt om cybersäkerhet
183	C2.3. R3-I3	M	Inrättande av en enda kontaktpunkt
185	C2.3. R3-I5	T	E-signatur för digitala identitetskort
191	C2.3. R3-I9	M	Inrättande av en ny plattform för offentlig upphandling och en mobil applikation
192	C2.3. R3-I10	M	CES:s system för digital identitet och personalförvaltning
203	C2.3. R4-I1	M	Bidragsavtal undertecknade för genomförande av projekt inom ramen för den nationella ramen för utveckling av infrastruktur för bredbandsaccess (ONP)
220	C2.5. R1	M	Nya ramriktmärken för domarnas arbete har antagits och ett verktyg för aktiv rättskipning av mål har införts
234	C2.6. R1	M	Antagande av etiska regler för parlamentariker och etiska regler för tjänstemän i den verkställande makten
243	C2.6. R2	M	Utvärdering av lagens effekter på rätten till tillgång till information
254	C2.8. R4	M	Förstärkt tillsyn av finanssektorn på grundval av en riskbedömning på området bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
258	C2.9. R1	M	Integrering av en skräddarsydd ram för fortbildning av upphandlingsansvariga inom ProcurCompEU i det obligatoriska utbildnings- och certifieringssystemet för offentlig upphandling.
268	C3.1. R1	M	Antagande av ändringsförslag om en heldagslösningsmodell
288	C4.1. R2	M	Ikraftträdande av ändringarna i lagen om arbetsmarknaden
304	C4.3. R1	T	Mottagare av garanterad minimiförmån
319	C5.1. R1	T	Optimering av tid för diagnostisk behandling – väntelistor
326	C5.1. R1-I7	T	Nya anläggningar vid det kliniska sjukhuset (KBC) Sestre milosrdnice
337	C5.1. R4	T	Funktionell integration av sjukhus
338	C5.1. R4	T	Gemensamt upphandlingsförfarande för hälso- och sjukvårdsinstitutioner
347	C5.1. R5-I1	T	Digitaliserade, integrerade operationssalar (Firule och Križine) och robotsystem på Firul-anläggningen installerade och funktionella
350	C5.1. R5-I4	T	Operationscentrum för kliniska sjukhus (KBC) Sestre milosrdnice med robotkirurgi
369	C6.1. R5	T	Antagande av strategier för grön stadsförnyelse
371	C6.1. R6	M	Framgångsrikt slutfört ett systematiskt pilotprojekt för energihushållning i syfte att testa en ny finansieringsmodell för energieffektivitetsrenovering.
		Utbetalning, belopp	804 597 701 EUR

1.6 sjätte tillägget (icke återbetalningspliktigt stöd):

Nummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

40	C1.2. R1-I1	T	Uppgradering av underjordiska kablar som förbinder 6 öar med fastlandsnätet slutförd
119	C1.4. R5-I2	T	Verifiering av prototyper för helt självkörande och eldrivna fordon och relevant provning
120	C1.4. R5-I2	M	Ny lagstiftning om självkörande fordon
167	C2.2. R2-I1	T	Personalförvaltningssystemet, registret över offentliga tjänstemän och det centraliserade lönesystemet (RegZap – Cop) kompletteras med nio nya funktioner som digitaliserar alla relaterade processer som ska förenkla och påskynda ändringen av lönesystemet.
171	C2.2. R3	M	Inrättande av ett nationellt informationssystem för arkiv
182	C2.3. R3-I2	M	Kampanj för förebyggande av it-säkerhet
208	C2.4. R2	M	Ny rättslig ram för statsägda företag, som införlivar OECD:s rekommendationer.
228	C2.5. R1-I5	T	Nyrenoverade domstolsbyggnader som uppfyller kraven i de tekniska föreskrifterna om rationell energianvändning och värmeskydd i byggnader
235	C2.6. R1	T	Öka personalbudgeten för anställda vid korruptionsbekämpande organ inom rättsväsendet.
236	C2.6. R1	T	Öka budgeten för de rättsliga myndigheternas förvärv av it-verktyg och it-utrustning för att utreda korruption och organiserad brottslighet
241	C2.6. R1-I3	M	Förbättrade informationssystem för statstjänstemän och tjänstemän inom rättsväsendet för redovisning av tillgångar
244	C2.6. R3	M	Tillämpning av OECD:s rekommendationer om bolagsstyrning om majoritetsägande av lokala och regionala enheter
246	C2.6. R4	T	Utbildning av domare om hantering av korruptionsrisker vid offentlig upphandling och rättsligt skydd i förfaranden för offentlig upphandling
263	C2.9. R3	M	Program och verksamhet som syftar till att utforma och förvalta innovativ offentlig upphandling
298	C4.2. R1	M	Antagande av slutsatserna om godtagande av rapporten om kostnadseffektivitetsanalyser av obligatoriska pensionsfonders investeringar i statsägda företag.
		Utbetalning, belopp	402 298 851 EUR

1.7 sjunde delen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Nummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

3	C1.1.1. R1-I1	M	Uppgradering av START-system
4	C1.1.1. R1-I1	T	Inrättande av fysiska anslutningspunkter till START-plattformen
5	C1.1.1. R1-I1	M	Digitalisering av MINGOR-riktade processer enligt lagen om strategiska investeringsprojekt i Republiken Kroatien, lagen om främjande av investeringar och lagen om statligt stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt samt ytterligare digitalisering och nätverksbyggande av JRPI-systemet
10	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av den första uppsättningen åtgärder som anges i den nya/femte handlingsplanen för att minska den administrativa bördan för entreprenörer
12	C1.1.1. R2	T	Förenkling eller avskaffande av minst 50 lagstadgade krav för professionella tjänster
13	C1.1.1. R3	M	Om inrättande av en strategisk ram för främjande av privata investeringar
15	C1.1.1. R4-I1	T	Beviljande av bidrag till små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag för investeringar som är inriktade på miljövänlig verksamhet
28	C1.1.2. R1	M	Om ändring och komplettering av den rättsliga ramen för skattelättnader för FoU
32	C1.1.2. R2-I5	T	Stöd till projekt för kommersialisering av innovation
41	C1.2. R1-I1	T	Uppgraderingen av högspänningsnätet (220/110 kV) slutförd
42	C1.2. R1-I1	T	Ytterligare 1 500 MW kapacitet för förnybara energikällor som är ansluten till nätet.
43	C1.2. R1-I1	T	Antal nya konsumenter som är anslutna till det smarta nätet
47	C1.2. R1-I2	T	Avtal som undertecknats för att undersöka geotermisk potential inom fjärrvärme
56	C1.2. R1-I4	M	Bygglov för uppförande av bioraffinaderier och pilotinvesteringar i avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS)
78	C1.3. R1-I3	T	Återställda vattendrag
85	C1.3. R2-I1	T	Minskning av andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande (41 %)
96	C1.4. R1-I4	M	Inrättande av ett välfungerande system för kontroll av rapportering av person- och godstransporter på väg
97	C1.4. R1-I5	M	Utveckling av ett övervakningssystem för vägtransporter av farligt gods (e-ADR)
100	C1.4. R2	M	Omorganisation av järnvägsbolag och företagsledning
107	C1.4. R2-I6	T	Två prototyper av batteritåg som tillverkas och driftsprov påbörjas
108	C1.4. R2-I7	M	Uppgradering och drift av fordonsbaserade biljettsystem
118	C1.4. R5-I1	T	Införande av ett helt elektrifierat och grått marktjänstsystem för luftfartyg på Zadars flygplats
148	C1.6. R1-I3	M	Utbildningsprogram för att stärka kunskaper och färdigheter inom turism
154	C2.1. R1-I2	T	Utbildningsmoduler för strategisk planering och konsekvensbedömning av lagstiftning på nationell, regional och lokal nivå
164	C2.2. R1-I1	T	100 % av alla nyanställda fast anställda tjänstemän vid statliga organ anställs uteslutande genom ett nytt centraliserat, digitaliserat och standardiserat urvals- och rekryteringssystem som finns tillgängligt via en nyligen utvecklad it-plattform.
186	C2.3. R3-I6	M	Inrättande av ett nätverk för statlig informationsinfrastruktur (DII)
188	C2.3. R3-I7	T	Digitala fysiska planer
190	C2.3. R3-I8	T	Digitala e-offentliga tjänster som är integrerade i den nya mobila plattformen
199	C2.3. R3-I14	M	System för e-fakturor och momsredovisning online
212	C2.4. R5	M	Utveckla ett it-system och en metod för minskning av statsägda fastighetsportföljer och snabbare och effektiv aktivering av outnyttjade offentliga tillgångar.
224	C2.5. R1-I1	M	Uppgraderat eSpis-system med nya funktioner och ny arkitektur som integrerats i det gemensamma servicecentrumet (CDU)
226	C2.5. R1-I3	M	Uppgraderat eSpis-system med nya funktioner och ny arkitektur som integrerats i det gemensamma servicecentrumet (CDU)
252	C2.8. R2	T	Stärka tillsynen genom regelbundna möten i den interinstitutionella arbetsgruppen för övervakning
277	C3.2. R1-I1	T	Andel universitet eller forskningsinstitut som har undertecknat programavtal
289	C4.1. R2	M	Förbättrad kvalitet på stödet till utsatta grupper
305	C4.3. R1	M	Antagande av en normativ regel om funktionellt integrerade sociala förmåner
308	C4.3. R1-I2	M	Digital tillgång till information om sociala förmåner på nationell nivå
314	C4.3. R3-I1	T	Förstärkning av den mänskliga kapaciteten att tillhandahålla samhällsbaserade tjänster
315	C4.3. R3-I2	T	Det gemensamma informationssystemet (SocSkrb)
320	C5.1. R1-I1	T	Tillgång till farmaceutisk vård och läkemedel
339	C5.1. R4-I1	T	Central förvaltning av parenterala preparat på 8 sjukhus
344	C5.1. R4-I5	T	Övervakning av behandlingsresultaten för kroniska patienter utanför sjukhus på offentliga apotek
345	C5.1. R4-I6	M	Anläggning för medicinskt avfall vid klinikcentralen (KBC) Zagreb
		Utbetalning, belopp	804 597 701 EUR

1.8 åtta bidrag (icke återbetalningspliktigt stöd):

Nummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

30	C1.1.2. R2-I3	T	Beviljande av stöd för att stimulera tillväxten av nystartade företag inom högteknologiska sektorer och kunskapssektorer
51	C1.2. R1-I3	T	Ny kapacitet för vätgasproduktion installerad
133	C1.5. R2-I2	T	Uppgradering av det operativa informationssystemet för övervakning av jordbruksmark och inrättande av 90 permanenta stationer för övervakning av jordbruksmarkens skick
175	C2.2. R4-I1	M	Stödmekanism för frivilliga funktionella och verkliga förbindelser och inrättande av ett komplett stödsystem för funktionell och effektiv sammankoppling av enheter
239	C2.6. R1-I1	M	Utvärdering av effekterna av den nationella informationskampanjen mot korruption
242	C2.6. R1-I4	T	Uppgradering och smart digitalisering av 4 regionala centrum vid den nationella polisens nationella byrå för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet (PN USKOK)
278	C3.2. R1-I1	T	Avslutade forskningsprojekt inom det ”gröna” området av vetenskapliga organisationer som har undertecknat nya programavtal.
279	C3.2. R1-I1	T	Anslag till forskningsprojekt på grundval av interna ansökningsomgångar från forskningsorganisationer
282	C3.2. R2-I1	T	Bidrag som beviljas inom ramen för programplaneringen för att öka tillgängligheten och anställbarheten för utexaminerade inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik/IKT och förbättra deras rörlighet för nationellt och internationellt samarbete
290	C4.1. R2	T	Förbättrad kvalitet på stödet till minst 5 000 personer från utsatta grupper
295	C4.1. R4	T	Öka minimilönens andel av den genomsnittliga bruttolönen 2024 till 50 %.
299	C4.2. R1	T	En ökning på mellan 10 % och 15 % av den totala pensionsinkomsten för förmånstagare av den omdefinierade formen av efterlevandepension (minst 10 %).
321	C5.1. R1-I2	T	Tillhandahållande av mobil öppen primärvård
342	C5.1. R4-I4	T	System för att övervaka brist på läkemedel baserat på blockkedjeteknik
365	C6.1. R4	T	Seismiska data integrerade i 10 expertdatabaser för lokala myndigheters fysiska planer
		Utbetalning, belopp	402 298 851 EUR

1.9 nionde tillägget (icke återbetalningspliktigt stöd):

Nummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

11	C1.1.1. R1-I2	T	Genomförande av den andra uppsättningen åtgärder i den nya/femte handlingsplanen för att ytterligare minska den administrativa bördan för entreprenörer
29	C1.1.2. R2-I2	T	Stöd till små och medelstora företag för att förbättra förvaltningskapaciteten
35	C1.1.2. R4-I1	T	Inrättande av europeiska digitala innovationsknutpunkter
48	C1.2. R1-I2	M	Resultat av geotermisk potential för fjärrvärme som gjorts tillgängliga för allmänheten
65	C1.3. R1-I1	T	Anläggningar för rening av avloppsvatten som uppförts och tagits i drift
66	C1.3. R1-I1	T	Allmänt uppbyggt eller ombyggt avloppsnät
72	C1.3. R1-I2	T	Allmänt vattenförsörjningsnät byggt eller ombyggt
79	C1.3. R1-I3	T	Anläggning av översvämningsskydd
86	C1.3. R2-I1	T	Anläggning av sorteringsanläggningar
87	C1.3. R2-I1	T	Anlagda anläggningar för separat insamlat biologiskt avfall
88	C1.3. R2-I1	T	Funktionell fast/mobil avfallssortering
93	C1.4. R1-I1	M	Nytt elektroniskt vägtullsystem
102	C1.4. R2-I2	T	Ombyggnad av tre stationer vid avsnittet Oštarije – Knin-Split
103	C1.4. R2-I2	M	Fordonsbaserade och operativa signalinstallationer på avsnittet Oštarije – Knin – Split
104	C1.4. R2-I3	T	Fem flaskhalsar undanröjs på avsnitt med nuvarande hastighetsbegränsningar på 60 km/h
105	C1.4. R2-I4	T	Järnvägslinje för dubbelspår vid Zagreb Kustošija – ZG Zapadni kolodvor – Zagreb Glavni kolodvor med en längd av 3,4 km, ombyggd och uppgraderad
112	C1.4. R3-I1	T	Moderniserade/ombyggda 2 kusthamnar öppna för allmän trafik
116	C1.4. R4-I1	T	70 bussar som drivs med alternativa bränslen (el och vätgas) upphandlas och tas i bruk
117	C1.4. R4-I2	T	30 spårvagnar upphandlade för kollektivtrafik
121	C1.4. R5-I2	T	Stöd till forskning och utveckling av ett nytt ekosystemprojekt för rörlighet i städer
122	C1.4. R5-I2	M	Helt självkörande och eldrivna fordon som är anpassade till behoven hos passagerare med funktionshinder och en specialiserad infrastruktur
135	C1.5. R3-I1	T	Digitalisering av minst 30 offentliga tjänster inom jordbruket som förtecknas i handlingsplanen för digital omvandling av offentliga jordbrukstjänster
136	C1.5. R3-I2	M	Inrättande av en plattform för smart jordbruk
145	C1.6. R1-I1	T	Fullständig tilldelning per anbudsförfarande av budgeten för uppförande och anpassning av offentlig turisminfrastruktur enligt kriterierna för stödberättigande
147	C1.6. R1-I2	T	Fullständig tilldelning av medel för att stärka hållbarheten och främja den gröna och digitala omställningen för turismföretagare
149	C1.6. R1-I3	T	Utbildade studenter i utbildningsprogram för att stärka kunskaper och färdigheter inom turism, inklusive digitala färdigheter för myndigheter och offentliga tjänstemän inom turismsystemet, arbetslösa och arbetsgivarutbildning.
152	C2.1. R1	T	Minskning av den administrativa börda som direkt påverkar medborgarna genom digitalisering och förenkling av förfarandena
153	C2.1. R1-I1	T	Digitalisering av kartläggning av alla affärsprocesser inom strategisk planering och konsekvensbedömning av lagstiftning
155	C2.1. R1-I2	T	Utbildning av tjänstemän kopplade till systemet för strategisk planering och genomförande av lagstiftningens effekter på nationell och regional nivå
162	C2.1. R2-I1	T	Utarbetande av teknisk projektdokumentation för projekt för grön och digital omställning
187	C2.3. R3-I6	T	Nya användare av statens informationsinfrastrukturnät (DII)
189	C2.3. R3-I7	M	Uppgradering av informationssystemet för fysisk planering
200	C2.3. R3-I15	T	Nya verktyg i it-systemet för turism
230	C2.5. R1-I6	M	Uppgradering och optimering av IKT-infrastruktur i alla rättsliga organ
237	C2.6. R1	M	Inrättande av ett informationssystem för att övervaka genomförandet av nationella åtgärder mot korruption
240	C2.6. R1-I2	M	Inrättande av ett informationssystem för förvaltningen av de offentliga tjänstemännens etiska infrastruktur
255	C2.8. R4	T	Ökning av tillsynsverksamheten på plats baserad på identifierade risker för penningtvätt och finansiering av terrorism.
264	C2.9. R3	T	Utbildning av upphandlingsansvariga i innovativa förfaranden för offentlig upphandling
280	C3.2. R1-I2	T	Omorganisering av institutioner för högre utbildning och vetenskapliga institut
285	C3.2. R3-I1	T	Bidrag som beviljas inom ramen för ett ”pilotprogram” som stöder inrättandet av en reformerad ram för forskning & D & I.
287	C4.1. R1	T	Antal stödmottagare som omfattas av de nya aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
300	C4.2. R1	M	Antagande av ändringar av lagen om pensionsförsäkring
306	C4.3. R1	T	Andel personer i riskzonen för fattigdom efter transfereringar
307	C4.3. R1-I1	T	Tillgång till uppgifter om sociala förmåner för varje enskild förmånstagare
310	C4.3. R2	T	Anställning av socialpedagogiska mentorer
311	C4.3. R2-I1	T	Sociala mentorstjänster till stödmottagare
324	C5.1. R1-I5	T	Centrala operativa blockbyggnaden med tillhörande innehåll vid det allmänna sjukhuset Varaždin
329	C5.1. R2	M	Förbättra och harmonisera kvaliteten på hälso- och sjukvården genom att utarbeta kliniska e-riktlinjer
331	C5.1. R2-I1	T	Förbättra kvaliteten på onkologisk radioterapi
332	C5.1. R2-I2	T	Gemensam it-plattform för att ansluta, övervaka och på bästa sätt behandla onkologiska patienter
334	C5.1. R3-I1	T	Specialistläkarutbildning på primärnivå inom hälso- och sjukvården
335	C5.1. R3-I2	T	Kandidatexamen i sjuksköterskeutbildning i akutmedicin
340	C5.1. R4-I2	T	Enhetsterapi för fasta läkemedelsformer på 40 kroatiska sjukhus
372	C6.1. R6	M	Antagande av riktlinjer för tillämpningen av en modell för övervakning av energiförbrukningen i flerbostadshus
		Utbetalning, belopp	517 241 379 EUR

1.10 tionde delen (icke återbetalningspliktigt stöd):

Nummer	Berörd åtgärd (reform eller investering)	Delmål/mål	Namn

17	C1.1.1. R4-I2	T	Lån/räntesubventioner till mikroföretag samt små och medelstora företag
18	C1.1.1. R4-I2	T	Lån/räntesubventioner till mikroföretag samt små och medelstora företag
20	C1.1.1. R4-I3	T	Antal projekt som får stöd för medelstora börsnoterade företag och stora företag
22	C1.1.1. R4-I4	T	Krediter för projekt inom den offentliga sektorn
24	C1.1.1. R5-I1	T	Investeringar i instrument för eget kapital och sekundärt eget kapital
26	C1.1.1. R6-I1	T	Investeringar i omvandling och konkurrenskraft inom den kulturella och den kreativa sektorn
27	C1.1.1. R6-I2	M	Inrättande av ett system för faktagranskning
31	C1.1.2. R2-I4	T	Stöd till nystartade företags tillväxt genom inrättande av acceleratorprogram.
33	C1.1.2. R3-I2	T	Bidrag i form av kuponger
34	C1.1.2. R3-I3	T	Bidrag till den digitala omvandlingen av kroatiska små och medelstora företag
44	C1.2. R1-I1	T	Uppgraderingen av högspänningsnätet (220/110 kV) slutförd
52	C1.2. R1-I3	M	Offentlig upphandling utlyst för ytterligare vätgaskapacitet
53	C1.2. R1-I3	T	Minst 6 tankstationer för vätgas har byggts för bilar, bussar och tunga fordon.
54	C1.2. R1-I3	M	Pilotinvestering för avskiljning och geologisk lagring av koldioxid slutförd och fullt operativ med en kapacitet på 190 000 ton CO2/år
57	C1.2. R1-I4	T	Bioraffinaderier som byggts och tagits i drift
58	C1.2. R1-I4	T	Pilotinvesteringar i avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS) är slutförda och fullt operativa med en kapacitet på 52 000 ton/år CO2.
62	C1.3. R1	T	Minskade förluster i offentliga vattenförsörjningssystem
67	C1.3. R1-I1	T	Befolkning som har bättre tillgång till ett förbättrat avloppsreningssystem
73	C1.3. R1-I2	T	Befolkning med förbättrad tillgång till vatten
80	C1.3. R1-I3	T	Boende som omfattas av förbättrade åtgärder för översvämningsskydd
89	C1.3. R2-I1	T	Minskning av andelen kommunalt avfall som skickas för bortskaffande (30 %)
90	C1.3. R2-I2	T	Sanering av stängda deponier
95	C1.4. R1-I3	M	Inrättande av ett välfungerande nationellt elektroniskt system för lagring och utbyte av uppgifter på vägtransportområdet
101	C1.4. R2-I1	T	Elektrifierade dubbelspår byggda och ombyggda på avsnittet Dugo Selo – Novska, underavsnittet Kutina-Novska
106	C1.4. R2-I5	T	Bromsbelägg ersätts på 2 000 godsvagnar för att minska bullret.
113	C1.4. R3-I2	T	Fartyg som drivs med alternativa bränslen och som drivs med el/solenergi
115	C1.4. R3-I4	T	Tre kommunala kajplatser för mottagning av avfall från fartyg
123	C1.4. R5-I2	T	50 000 checkar för resor med helt självkörande fordon som kostnadsfritt beviljas personer med funktionsnedsättning och som är giltiga i minst 5 år efter utfärdandet.
124	C1.4. R5-I3	T	Samfinansierade inköp av 2 000 vägfordon som drivs med alternativa bränslen (el eller väte)
125	C1.4. R5-I3	T	Medfinansierat uppförande av 1 300 laddningsstationer
128	C1.5. R1-I1	T	Minst tre logistikdistributionscentrum har byggts och tagits i drift.
129	C1.5. R1-I2	T	Utbildning för producentorganisationer
130	C1.5. R1-I2	T	System för märkning av frukt och grönsaker
132	C1.5. R2-I1	T	18 000 hektar jordbruksmark konsoliderad
172	C2.2. R3-I1	T	Inrättande av en uppsättning av 60 offentligt tillgängliga konservatoriebaser för de mest komplexa kulturella och historiska minnesplatserna med högt monumentvärde.
173	C2.2. R3-I2	T	600 dokumentupphovsmän använder informationssystemet för arkiv
180	C2.3. R3-I1	T	Ökning av antalet användare i det gemensamma servicecentrumet
193	C2.3. R3-I10	M	Slutförande av digitaliseringen av CES
194	C2.3. R3-I11	M	Uppgraderat it-system vid Kroatiens pensionsinstitut (HZMO)
196	C2.3. R3-I12	T	Antal sidor i de nya digitala arkiven
197	C2.3. R3-I13	M	Nytt informationssystem för skatteförvaltningen
198	C2.3. R3-I13	T	Procentandel av förfaranden för fastställande och uppbörd av skatt som genomförs digitalt genom det nya systemet
201	C2.3. R3-I16	T	Nya ansökningsmoduler för it-systemet för idrott
204	C2.3. R4-I1	T	Bredband för hushåll i vita NGA-områden
206	C2.3. R4-I2	T	Befolkning med tillgång till 5G
209	C2.4. R3	T	Utbildningsplan för fackministerier och centrala samordningsenheter i bolagsstyrningsverksamhet
210	C2.4. R4	T	Avyttring av 90 statsägda företag som inte är av särskilt intresse för Republiken Kroatien och som förvaltas av CERP.
211	C2.4. R4	T	Avyttring av 20 statsägda företag i CERP-portföljen som för närvarande inte är tillgängliga för försäljning.
213	C2.4. R5	T	Öka kommersialiseringen, rationaliseringen och aktiveringen av statligt ägd egendom
221	C2.5. R1	T	Förkortning av handläggningstiden för tvistemål och handelsrättsliga mål
222	C2.5. R1	T	Minskning av det totala antalet pågående mål
223	C2.5. R1	T	Minskning av andelen ärenden över 3 år av den totala eftersläpningen
225	C2.5. R1-I2	T	60 % av de uppgifter om fastighetsregistrering och fastighetsregistrering som kompletterats med slutmålet att uppnå upp till 100 %
227	C2.5. R1-I4	T	Erhöll ett användningstillstånd för en nybyggd byggnad på rättstorget i Zagreb som en förutsättning för omlokalisering av handels- och förvaltningsdomstolar, medlingscentrumet och rättsakademin
238	C2.6. R1	T	Minska den genomsnittliga handläggningstiden för mål som rör korruption och organiserad brottslighet
245	C2.6. R3	M	Bedömning av effekterna av genomförandet av programmet mot korruption 2021–2022 för majoritetsägda företag i lokala och regionala förvaltningsenheter
261	C2.9. R2	T	Sänkning av de genomsnittliga tidsfristerna för handläggning av överklaganden och beslut till 28 dagar från den dag då överklagandet mottogs
262	C2.9. R2	T	Sänkning av de genomsnittliga tidsfristerna till 14 dagar från den dag då överklagandet lämnades in
269	C3.1. R1	T	Deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg
270	C3.1. R1-I1	T	Antal förskolor
271	C3.1. R1-I2	T	Procentandel elever som går i enskiftskola
272	C3.1. R1-I3	T	Inskrivning i allmänna utbildningsprogram på högstadie- och gymnasienivå
274	C3.1. R2-I1	T	Andel offentliga högskolor utrustade med digital infrastruktur
283	C3.2. R2-I2	T	Infrastrukturprojekt för tillämpad och riktad forskning
292	C4.1. R3-I1	T	Användning av utbildningskuponger
296	C4.1. R4	T	Minska andelen visstidsanställningar till 17 %
301	C4.2. R1	T	Ökning av minimipensionen med 3 %
317	C4.3. R3-I4	T	Byggande av äldrecentrum för institutions-, hem- och samhällsvård
322	C5.1. R1-I3	T	Ny byggnad för infektionskliniken Fran Mihaljević
328	C5.1. R1-I9	T	Utvecklingsprojekt för det kliniska sjukhuset (KBC) Zagreb
330	C5.1. R2	T	Optimering av tiden för strålbehandling – väntelistor
341	C5.1. R4-I3	T	Övervakning av läkemedlet i sjukhussystemet från apoteket till patienten
354	C6.1. R1-I1	T	Energirenovering av flerbostadshus
355	C6.1. R1-I1	T	Energirenovering av offentliga byggnader
356	C6.1. R1-I2	T	Energi- och efterjordbävningsrenovering av flerbostadshus som skadats av jordbävning
357	C6.1. R1-I2	T	Energirenovering och renovering efter jordbävningen av offentliga byggnader som skadats till följd av jordbävningarna
358	C6.1. R1-I3	T	Energirenovering av byggnader med status som kulturföremål
360	C6.1. R2	T	Slutfört utbildnings- och vuxenutbildningsprogram för återuppbyggnad efter jordbävningen och energirenovering
361	C6.1. R2	T	Slutförda expertstudier och utbildningsprogram på området hållbar stadsutveckling och restaurering av kulturarvet
364	C6.1. R3	T	Avslutad utbildning för offentliganställda för att tillhandahålla tjänster vid en enda kontaktpunkt för energieffektivitet och återuppbyggnad efter jordbävningen.
367	C6.1. R4-I1	M	Rekrytering och utbildning av experter inom Seismologiska undersökningar
370	C6.1. R5	T	Genomförande av ett pilotprojekt som identifierats genom strategier för grön stadsförnyelse och som är kopplat till de nationella programmen för grön infrastruktur och cirkulär förvaltning av utrymmen och byggnader.
		Utbetalning, belopp	548 304 709 EUR

AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG

1.Arrangemang för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen

Choose the experimental features you want to try