Yttrande från Europeiska regionkommittén – Uppnående av målen för hållbar utveckling senast 2030

(2021/C 440/07)

Föredragande: Ricardo RIO (PT–EPP), ordförande, kommunstyrelsen, Braga Referensdokument: Delivering on the UN's Sustainable Development Goals – a comprehensive approach [ej översatt till svenska] Årlig strategi för hållbar tillväxt 2021

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) menar att uppnåendet av målen för hållbar utveckling är av avgörande betydelse för alla 194 länder som har antagit FN:s agenda för hållbar utveckling och att den rådande pandemin och dess förväntade hälsorelaterade, ekonomiska, sociala, miljömässiga och kulturella följder ger ny drivkraft åt denna strävan. Vi uppmanar därför de europeiska ledarna att vara ambitiösa och konsekventa i sina inrikes- och utrikespolitiska dagordningar och tydligt slå fast att Europeiska unionen, mot bakgrund av FN:s årtionde för åtgärder för hållbar utveckling, måste spela en ledande roll och vara en synlig förkämpe i genomförandet av målen för hållbar utveckling på samtliga styresnivåer.

2.

Kommittén menar att detta yttrande måste uppmuntra kommissionen att stärka målen för hållbar utveckling som en integrerad del av EU:s grundläggande värden och identitet, och därmed ge dem tillbörlig uppmärksamhet i den allmänna debatten och de övergripande prioriteringarna.

3.

ReK välkomnar kommissionens politiska ledarskap när det gäller att genomföra målen för hållbar utveckling genom den europeiska gröna given och genom att rikta om den europeiska planeringsterminen på dessa mål, samt kommissionens strategi för att främja en ambitiös agenda för ett mer hållbart, konkurrenskraftigt och sammanhållet Europa som är öppet gentemot omvärlden och rustat för 2000-talets utmaningar, en agenda som har förstärkts med ytterligare medel från Next Generation EU för att skapa ett grönare, mer digitalt och mer motståndskraftigt Europa.

4.

Kommittén står dock fortsatt bakom den begäran som framförts av rådet, Europaparlamentet, ReK och EU:s tidigare flerpartsplattform för målen för hållbar utveckling om att utarbeta en övergripande strategi för målen för hållbar utveckling, som ska ersätta Europa 2020-strategin och förverkliga den gemensamma visionen om den modell för hållbar utveckling som vi vill främja för och från EU, så att alla lokala och regionala myndigheter kan dela samma mål på ett gemensamt språk.

5.

ReK påpekar att syftet med översynen av EU:s handelspolitik är att främja ökad hållbarhet i linje med unionens åtagande att genomföra FN:s mål för hållbar utveckling. Endast en hållbar och konsekvent handelsmodell, som stämmer överens med EU:s grundläggande värden, kan bidra till välbefinnande och välstånd för alla, såväl inom EU som i andra delar av världen.

6.

Vidare beklagar ReK att målen för hållbar utveckling får allt mindre uppmärksamhet på EU-nivå, och lägre prioritet i EU:s beslutsfattande, vilket äventyrar möjligheten att uppnå dem senast 2030.

7.

Kommittén anser att kapaciteten för kommunikation och ömsesidigt lärande kring målen för hållbar utveckling är en avgörande faktor när det gäller att öka medvetenheten hos och engagemanget från alla parter, vilket innebär att EU:s styrningssystem i ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor, inbegripet den europeiska planeringsterminen, den europeiska gröna given och genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, måste anpassas bättre till målen för hållbar utveckling.

8.

Kommittén noterar att kopplingarna mellan de nämnda initiativen och målen för hållbar utveckling ibland framstår som svaga. ReK betonar i detta sammanhang att kommissionen bör involvera alla sina relevanta avdelningar och undvika ”siloinitiativ”.

9.

Kommittén välkomnar arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om uppnående av målen för hållbar utveckling senast 2030 som en användbar rapport vad gäller genomförande, men beklagar att det endast omfattar initiativ med en explicit koppling till målen för hållbar utveckling.

10.

I den nya uppdaterade industristrategin (1), som lades fram i maj 2021, nämns exempelvis inte målen för hållbar utveckling, och den kan därför inte ingå i en bredare, omfattande insats för politisk samstämmighet och hållbar utveckling. Detta begränsar arbetsdokumentets användbarhet när det gäller genomförandet av målen för hållbar utveckling.

11.

ReK välkomnar det åtagande som görs i meddelandet om bättre lagstiftning av den 29 april 2021 (2) om att integrera målen för hållbar utveckling i all politik samt fastställa vilka mål för hållbar utveckling som är relevanta för varje förslag och undersöka hur initiativet kommer att stödja uppnåendet av dem, och att man därmed tar fasta på ReK:s tidigare uppmaning (3). ReK anser dessutom att insynsvänliga och brett upplagda förhandsbedömningar är särskilt viktiga för hållbarhetskontrollen av förslagen.

12.

Kommittén välkomnar arbetsdokumentets fokus på betydelsen av berörda parters deltagande och på erkännandet av såväl Europeiska regionkommitténs som de lokala och regionala myndigheternas roll och arbete. Vi vill också framhålla den viktiga roll som nationella, europeiska och internationella sammanslutningar av regioner och städer spelar.

13.

ReK noterar att de tidigare tillkännagivna medlen för ytterligare utbyte och dialog genom konferenser och regelbundna evenemang som anordnas av kommissionen ännu inte har tillhandahållits, och efterlyser ett närmare samarbete mellan kommissionen, rådet, Europaparlamentet och Europeiska regionkommittén om genomförandet av målen för hållbar utveckling på EU-nivå.

14.

Kommittén understryker att covid-19-pandemin har visat på betydelsen av hållbar utveckling och att målen för hållbar utveckling kan hjälpa oss att utveckla en sammanhängande och helhetsinriktad vision inom ramen för Next Generation EU och, i synnerhet, upprättandet av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna inom faciliteten för återhämtning och resiliens.

15.

ReK anser att bristen på deltagande från de lokala och regionala myndigheternas sida i vissa medlemsstater och avsaknaden av en meningsfull samrådsprocess i fastställandet av prioriteringar och planerade åtgärder inom ramen för utarbetandet av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna äventyrar framgången för planerna i dessa medlemsstater, eftersom de regionala aspekterna av den djupgående ekonomiska, sociala och miljömässiga omställningsprocessen endast delvis beaktas. Det är uppenbart att det är brådskande att stödja en lokal förankring av målen för hållbar utveckling för en bättre och mer rättvis återuppbyggnad.

16.

ReK betonar att det finns två viktiga kompletterande strategier: en mer sammanhållen samordning mellan målen för hållbar utveckling och EU:s huvudsakliga politik och en ny satsning på att genomföra målen för hållbar utveckling på lokal och regional nivå. Detta måste genomföras med tydliga incitament för alla intressenter. I detta avseende skulle en ökad samverkan mellan EU-institutionerna och den lokala och regionala nivån gynna alla parter.

Styrningen av målen för hållbar utveckling och EU-institutionerna

17.

ReK välkomnar att den nuvarande kommissionen har visat ett starkt politiskt engagemang för genomförandet av målen för hållbar utveckling. Detta bör dock åtföljas av särskilda interna styrningsarrangemang inom kommissionen, t.ex. regelbundna samordningsmöten mellan ordförandens kansli och andra kommissionsledamöters kanslier om att integrera målen.

18.

Kommittén förklarar att EU:s flerpartsplattform för målen för hållbar utveckling var viktig för att inkludera det civila samhället och de lokala och regionala myndigheterna i beslut kring dessa mål på EU-nivå. Plattformens rekommendationer om genomförandet av målen för hållbar utveckling i EU bör användas för ytterligare åtgärder (4).

19.

ReK ser den europeiska klimatpakten som ett medel för att uppmuntra fler människor att agera, men menar att den endast är inriktad på miljöfrågor och på att uppmuntra berörda parter att agera, medan plattformen täckte in alla mål för hållbar utveckling och fungerade som en struktur för dialog för att ge kommissionen stöd och råd för ett skyndsamt genomförande.

20.

ReK rekommenderar att den rapport som lades fram vid utgången av den föregående plattformens mandatperiod används för att förbereda eventuella ytterligare strukturerade dialoger. Vi förespråkar även att framtida strukturerade dialoger ska vara så representativa som möjligt för det breda spektrumet av berörda parter beträffande målen för hållbar utveckling från organisationer i det civila samhället, den privata sektorn, fackföreningar, den akademiska världen, regionala och lokala förvaltningar samt minoritetsgrupper eller utsatta grupper, som representerar de fyra dimensionerna av hållbar utveckling (den ekonomiska, miljömässiga, sociala och förvaltningsmässiga) och har erkända meriter och erfarenhet av att arbeta med målen för hållbar utveckling på EU-nivå. I utbyte bör de berörda parterna kunna hållas ansvariga inför sina grupper, samla in information och rapportera tillbaka till dem.

21.

ReK framhåller vikten av att integrera jämställdhet och lika möjligheter för alla i EU:s politik och program för genomförandet av målen för hållbar utveckling, vilket lyfts fram i Europeiska revisionsrättens färska rapport om jämställdhetsintegrering i EU:s budget (5).

22.

Kommittén uppmanar därför kommissionen att förnya plattformen för målen för hållbar utveckling eller att inrätta en annan plattform för dialog och strukturerad uppföljning med inflytande, så att expertisen hos alla olika intressenter inom offentliga och privata institutioner vad gäller Agenda 2030 kommer till sin rätt och kommissionen kan ges direkta råd.

23.

ReK upprepar den uppmaning som framförts av olika sektorer, och i synnerhet Europeiska regionkommittén som en förkämpe för subsidiaritet i praktiken, om att EU:s samordnade åtgärder i högre grad måste bygga på utbyte av bästa praxis, konsekvensbedömningar och en bättre koppling till den så kallade quadruple helix-strategin (vetenskap, politik, industri och samhälle). Den största effekten uppnås genom att samtliga mål för hållbar utveckling integreras med kunskap och erfarenhet från olika discipliner och med olika politikområden. Kommissionens utmaning för intelligenta städer är ett utmärkt exempel på ett initiativ som bör främjas och utvecklas inom andra generaldirektorat och politikområden, liksom plattformen för strategier för smart specialisering för målen för hållbar utveckling, som skulle kunna utnyttjas bättre av regionerna i Europa.

24.

Kommittén anser att kommissionen bör välja ut några indikatorer för sociala och ekonomiska data samt miljödata på lokal och regional nivå, som den lokala och regionala nivån kan påverka, för att undersöka hur genomförandet av Agenda 2030 fortskrider i hela EU och, när så är möjligt, effekten internationellt. I detta sammanhang bör hänsyn tas till de ansträngningar som redan gjorts i vissa länder.

25.

Kommittén insisterar på att övervakning och data är viktiga kommunikationsverktyg när det gäller att interagera med medborgarna och det civila samhället på lokal och regional nivå. ReK och de lokala och regionala myndigheterna har åtagit sig att förankra målen för hållbar utveckling lokalt och är viktiga datainsamlare. ReK samarbetar till exempel med OECD och samlar regelbundet in data om lokalt och regionalt engagemang för målen för hållbar utveckling, och anser att detta är ett utmärkt exempel på ett partnerskap som bygger på evidensbaserad forskning.

26.

Kommittén uppmanar kommissionen att göra Eurostats övervakningsrapport om målen för hållbar utveckling mer robust genom att inbegripa enkelt kvantifierbara nivåer för uppnående av målen för hållbar utveckling som kan fastställas på ett obyråkratiskt sätt. Kommissionen bör använda dessa rapporter mer inom ramen för den europeiska planeringsterminen och berika dem med data och bästa praxis från lokala och regionala myndigheter, eftersom den nuvarande övervakningen inte omfattar data på Nuts 2-nivå.

Betydelsen av målen för hållbar utveckling för en hållbar återhämtning inom ramen för den europeiska planeringsterminen

27.

ReK lovordar kommissionens omfattande arbete med att införliva målen för hållbar utveckling i den europeiska planeringsterminen 2020. Det gradvisa införlivandet av målen för hållbar utveckling i den årliga strategin för hållbar tillväxt, landsrapporterna och de nationella reformprogrammen visar att EU verkligen har för avsikt att genomföra ett paradigmskifte i riktning mot hållbar utveckling.

28.

ReK stöder den europeiska gröna given och efterlyser en mer synergistisk tolkning av målen för hållbar utveckling när det gäller att ta itu med klimatförändringarna, och framhåller i detta sammanhang nyttan av målen för hållbar utveckling, särskilt mål 13, samt möjligheten att arbeta med kompromisser och politisk samstämmighet med målens ram.

29.

Kommittén anser att det är nödvändigt att bättre anpassa prioriteringarna i alla finansieringsprogram, så att målen för hållbar utveckling integreras överallt. Initiativet ”100 klimatneutrala städer senast 2030” är ett exempel på en åtgärd som syftar till att påskynda uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Investeringar i sociala frågor är också gynnsamma för klimatet.

30.

ReK uppmanar således kommissionen att uttryckligen återintegrera målen för hållbar utveckling i en reviderad europeisk planeringstermin, vilket möjliggör en platsbaserad hållbar återhämtning, som fullt ut bör involvera lokala och regionala myndigheter och komplettera reformer och investeringar i medlemsstaterna, som bör hållbarhetssäkras och ge europeiskt mervärde.

31.

ReK upprepar mot bakgrund av detta att kommissionen måste tillhandahålla en definition av ”strukturreformer” inom ramen för den europeiska planeringsterminen. En sådan definition krävs för att säkerställa att dessa reformer begränsas till politikområden som är relevanta för genomförandet av målen i EU-fördraget och EU:s övergripande politiska strategier, däribland målen för hållbar utveckling, och som på grundval av subsidiaritetsprincipen har en direkt koppling till EU:s befogenheter (6).

32.

Kommittén uppmanar kommissionen att betrakta bidrag till att uppnå målen för hållbar utveckling som ett gemensamt och övergripande mål för samtliga europeiska finansieringsprogram inom ramen för direkt och indirekt förvaltning.

33.

Kommittén menar därför att dess rekommendationer om att stärka ansvarsskyldigheten inom ramen för den europeiska planeringsterminen är ännu mer relevanta nu, och att det finns ett brådskande behov av att göra regioner, städer, landsbygdskommuner och intressenter delaktiga i processen och förvaltningen mer demokratisk och öppen. ReK noterar att arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om uppnåendet av FN:s mål för hållbar utveckling också pekar i denna riktning, genom att behovet av att involvera intressenter för att genomföra målen bekräftas på nytt.

34.

Kommittén efterlyser återigen antagandet av en europeisk uppförandekod för att involvera lokala och regionala myndigheter och deras representativa sammanslutningar i den europeiska planeringsterminen och konstaterar att kommissionen bör föregå med gott exempel och inleda en strukturerad dialog med berörda parter om den europeiska planeringsterminen, särskilt med tanke på det tomrum som uppstod när EU:s flerpartsplattform för målen för hållbar utveckling inte förnyades.

35.

Som ett första steg i denna riktning föreslår ReK att en konferens för berörda parter om den europeiska planeringsterminen anordnas med stöd av båda de rådgivande kommittéerna och/eller i samråd med kommittéerna innan nästa årliga strategi för hållbar tillväxt offentliggörs.

36.

Kommittén betonar att främjandet av den gröna och digitala omställningen samt genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den tillhörande handlingsplanen inom ramen för de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna inte är tillräckligt för att täcka målen för hållbar utveckling på ett samstämmigt och konsekvent sätt i syfte att staka ut en tydlig väg mot uppnåendet av delmål och överordnade mål. Den aktuella krisen har visat att EU behöver använda målen för hållbar utveckling som en bredare strategi som även omfattar och knyter an till andra politikområden, t.ex. biologisk mångfald och hälso- och sjukvård, för att undvika framtida kriser.

37.

Med tanke på att Europa står vid ett vägskäl uppmanas kommissionen att använda den årliga strategin för hållbar tillväxt 2022 för att formellt återintegrera målen för hållbar utveckling i den europeiska planeringsterminen, bättre sammanlänka målen för hållbar utveckling och faciliteten för återhämtning och resiliens och uttryckligen bekräfta målen för hållbar utveckling som ett sätt för EU att få till stånd en hållbar återhämtning.

38.

ReK menar att det är möjligt att behålla fokus på den europeiska planeringsterminen som en ram för EU-ländernas samordning av sin ekonomiska politik och samtidigt integrera målen för hållbar utveckling. Målen bör återintegreras i den europeiska planeringsterminen så snart som möjligt.

39.

Kommittén uppmanar kommissionen att inleda en sådan återintegrering i samband med bedömningen av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna genom att kartlägga hur målen för hållbar utveckling beaktas i dessa planer. Kommittén betonar att kommissionens avdelningar på ett genomskådligt sätt bör visa hur planerna bidrar till målen. Detta skulle ge oss en användbar översikt över hur omfattande dessa planer är utan att innebära ytterligare administrativ börda i fråga om rapportering.

40.

ReK uppmanar kommissionen att överväga att inrätta en enkel och obyråkratisk miljömässig resultattavla som skulle komplettera den sociala resultattavlan inom ramen för den europeiska planeringsterminen och förbereda för den formella återintegreringen av målen för hållbar utveckling i nästa europeiska planeringstermin.

41.

ReK uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att bättre anpassa kraven på företagens sociala ansvar till genomförandet av agendan för hållbar utveckling. Detta skulle kunna inbegripa ett enkelt och obyråkratiskt EU-pass för storföretagens sociala ansvar, i vilket krav fastställs med hänsyn till målen för hållbar utveckling när det gäller industriella relationer, jämställdhet, förvaltning av leveranskedjan, beskattning och finansiell transparens.

42.

ReK anser att kommissionens förslag om en översyn av stabilitets- och tillväxtpakten, som ska läggas fram under sista kvartalet 2021, bör bana väg för en hållbarhetsinriktad reform av EU:s budgetära och makroekonomiska övervakningsmekanismer för att säkerställa en tillräckligt hög nivå av offentliga investeringar av god kvalitet i unionens hållbara omställning. Detta bör inbegripa förslag om att integrera enkla och obyråkratiska indikatorer i den finanspolitiska ramen, som återspeglar vägen mot att uppnå målen för hållbar utveckling mer effektivt än BNP.

Lokala och regionala bidrag till målen för hållbar utveckling

43.

OECD uppskattar att 65 % av de 169 delmålen i de 17 målen för hållbar utveckling inte kan uppnås utan deltagande av, eller samordning med, de lokala och regionala myndigheterna. (7)

44.

Kommittén noterar att de lokala och regionala myndigheterna stod för i genomsnitt 53 % av de totala offentliga investeringarna i EU 2018 (8). De flesta av dessa investeringar rör infrastruktur för grundläggande tjänster som kommuner och/eller regioner har grundläggande befogenheter över, och som ibland omfattas av särskilda hållbarhetsmål t.ex. i fråga om utbildning, hälso- och sjukvård, social infrastruktur, dricksvatten, sanitet, hantering av fast avfall, energi, transporter och bostäder. Kommittén noterar också att ett helt mål för hållbar utveckling – mål 11 – avser städer och lokalsamhällen.

45.

ReK anser att de lokala och regionala myndigheterna spelar en avgörande roll för att få till stånd lokal, regional, och därmed, nationell politik på viktiga områden som rör målen för hållbar utveckling, t.ex. miljö, offentliga tjänster, utbildning, hälso- och sjukvård och ekonomisk och territoriell utveckling. De bidrar även till många andra mål, t.ex. vad gäller jämställdhet, hållbar konsumtion, sysselsättning, innovation, inkluderande samhällen, god samhällsstyrning och partnerskap. Det är därför viktigt att stärka det befintliga samförståndet om att utöka de territoriella prioriteringarna inom ramen för EU:s politik. Många nätverk har inrättat arbetsgrupper där medlemmarna delar information och erfarenheter om genomförandet av målen för hållbar utveckling i sina respektive länder – i vissa fall med motsvarigheter i partnerländer – och förordar sina mål för kommissionen och i internationella forum. Det är också viktigt för lokala och regionala myndigheter att de på EU-nivå kan utöva de befogenheter som de har i sina respektive länder, eftersom detta gör det lättare att främja den offentliga politiken till förmån för målen för hållbar utveckling på alla nivåer.

46.

ReK välkomnar de preliminära resultaten från ReK:s och OECD:s enkät om målen för hållbar utveckling och återhämtning (9), som visar att lokala och regionala myndigheter, trots pandemin, fortfarande är engagerade i genomförandet av målen. Av de lokala och regionala uppgiftslämnarna säger sig 60 % vara övertygade om att målen kan bidra till en mer helhetsinriktad strategi för återhämtning och 43 % anger att de har en särskild styrningsstruktur för att genomföra dem.

47.

ReK lovordar det arbete som utförs av internationella och europeiska sammanslutningar och organisationer för att stödja en lokal förankring av målen för hållbar utveckling på ett europeiskt och internationellt plan genom decentraliserat samarbete, och efterlyser fler insatser för att främja sådana partnerskap (10).

48.

ReK uppmuntrar till att FN:s initiativ ”Localising the SDGs” vidareutvecklas för att påskynda och öka insatserna för att uppnå målen för hållbar utveckling senast 2030. ReK åtar sig att samarbeta med FN och kommissionen för att främja ökad mobilisering av städer och regioner för lokal förankring av målen för hållbar utveckling och utarbetandet av frivilliga lokala/regionala/subnationella översyner, som i slutänden kan bidra till frivilliga nationella översyner.

49.

ReK betonar behovet av att på lokal nivå mäta framstegen mot målen för hållbar utveckling. EU bör hjälpa städer och regioner att utifrån sina egna förutsättningar övervaka sina framsteg mot att uppnå målen för hållbar utveckling (11).

50.

ReK uppmanar det gemensamma forskningscentrumet att fortsätta sitt arbete med frivilliga lokala översyner i form av handböcker och att integrera detta i mekanismer för smart specialisering för att stödja städer och lokala myndigheter i användningen av sammanhållningsinstrument och andra finansiella instrument. Dessutom bör kommissionen skapa incitament för städer och regioner att arbeta för att lokalt förankra målen för hållbar utveckling på lokal och regional nivå. ReK bör samordna denna breda process.

51.

Kommittén noterar att det också finns ett behov av att stärka kapacitetsuppbyggnaden på lokal nivå när det gäller genomförandet av målen för hållbar utveckling. ReK anser att det är av grundläggande betydelse att gemensamt utveckla modeller för strategisk förvaltning och konkreta förvaltningsverktyg för hållbar utveckling samt att erbjuda utbildningskurser till beslutsfattarna och personalen vid lokala myndigheter och till lokala intressenter. EU skulle kunna stödja europeiska nätverk för gemensam utveckling och sådana utbildningsmöjligheter. ReK anser också att forskning – såväl vetenskaplig och teknisk som humanistisk – spelar en avgörande roll för att uppnå målen för hållbar utveckling och att tillräcklig finansiering därför bör säkerställas för kunskaps- och innovationscentrum.

52.

Kommittén noterar behovet av att påskynda en samarbetskultur inom alla de sektorer och på alla de nivåer som genomför målen för hållbar utveckling.

53.

ReK uppmanar därför kommissionen att skapa direkta incitament för lokala och regionala myndigheter att samarbeta direkt med den privata sektorn och det civila samhället för att främja målen för hållbar utveckling.

54.

ReK framhåller den viktiga roll som regionerna spelar för utformningen och genomförandet av målen för hållbar utveckling i praktiken, detta i egenskap av viktiga partner till nationella och lokala enheter i den anda av samarbete som kommer till uttryck i mål 17 för hållbar utveckling. Regionernas ekonomiska och tekniska stöd är avgörande när det gäller att bidra till och bygga upp lokal kapacitet för att förankra målen för hållbar utveckling lokalt och se till att hållbara landsbygdsområden och stadsnära områden interagerar med städer på ett hållbart sätt.

55.

ReK stöder helhjärtat utbytet av bästa lokala och regionala praxis och anser att det är grundläggande för att främja agendan för målen för hållbar utveckling, exempelvis genom det nyligen inrättade pilotprojektet Urbact Network i städer som förankrar målen för hållbar utveckling lokalt. EU måste dock inrätta ett nytt program för utbyte av god praxis mellan städer och regioner i hela EU, liksom med städer på andra kontinenter för att fastställa god praxis på global nivå och främja bilaterala avtal.

56.

Kommittén har åtagit sig att samarbeta med andra EU-institutioner för att organisera evenemang och åtgärdsprojekt inom ramen för ”Vetenskapen möter regionerna” avseende målen för hållbar utveckling – pilotprojekt, experimentering, prototyputveckling och uppskalning, särskilt genom att dra nytta av erfarenheterna i regioner som bygger sin politik på målen för hållbar utveckling och därefter främja reproducerbarheten och skalbarheten.

57.

ReK uppmanar EU att skapa incitament för att främja deltagandebaserade åtgärder från offentliga och lokala organisationers sida för att genomföra målen för hållbar utveckling. Dessa incitament bör förbättra spridningen av Agenda 2030 och främja målen för hållbar utveckling bland allmänheten, både i och utanför Europa genom partnerskap på flera nivåer och med flera berörda parter.

58.

ReK bekräftar på nytt sitt åtagande att intensifiera sina partnerskap med OECD, Eurocities, AER, CEMR-PLATFORMA och Regions4 för att påskynda den lokala förankringen av målen för hållbar utveckling och förespråka dem som ett av EU:s övergripande och grundläggande värden. ReK åtar sig att ingå andra partnerskap för att ytterligare stödja den lokala förankringen av målen i och utanför Europa.

59.

ReK hänvisar till sitt yttrande ”Målen för hållbar utveckling: utgångspunkten för en långsiktig EU-strategi för ett hållbart EU 2030” (12), som innehåller ReK:s politiska synpunkter på diskussionsunderlaget ”Mot ett hållbart EU 2030”, med uppmaningen att kommissionen ska ”ta på sig en ledande roll i att inrätta ett sektorsövergripande styre på flera nivåer och med flera aktörer, så att alla dimensioner av målen för hållbar utveckling kan integreras i all EU-politik”, något som fortfarande är aktuellt.

---

(1)  Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning, antaget den 5 maj 2021, https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/communication-industrial-strategy-update-2020_en.pdf.

(2)  https://ec.europa.eu/info/files/better-regulation-joining-forces-make-better-laws_sv

(3)  Punkt 42 i Europeiska regionkommitténs yttrande ”Målen för hållbar utveckling: utgångspunkten för en långsiktig EU-strategi för ett hållbart EU 2030”, Arnoldas Abramavičius:

https://webapi2016.cor.europa.eu/v1/documents/cor-2019-00239-00-00-ac-tra-sv.docx/content

(4)  https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/sdg_multi-stakeholder_platform_input_to_reflection_paper_sustainable_europe2.pdf

(5)  https://bit.ly/3fJXlaF

(6)  Se ReK:s yttrande 3764/2018 om reformstödsprogrammet, https://webapi2016.cor.europa.eu/v1/documents/COR-2018-03764-00-00-AC-TRA-SV.docx/content.

(7)  OECD citerar FN:s nätverk för hållbara utvecklingslösningar i ”A Territorial Approach to the Sustainable Development Goals: A role for Cities and Regions to leave no-one behind”, OECD (2017).

(8)  ”Key Data on Local and Regional Governments in the EU”, OECD (2019).

(9)  ReK:s och OECD:s enkät ”SDGs as a framework for COVID-19 recovery in cities and regions”. Enkäten kunde besvaras mellan den 10 maj och den 18 juni 2021.

(10)  Några exempel: OECD:s pilotprojekt om en territoriell strategi för målen för hållbar utveckling; Europeiska kommuners och regioners råds (CEMR) arbete för att hjälpa nationella sammanslutningar av regioner och städer att utarbeta frivilliga regionala översyner som omfattar hela länder; Europeiska regionförsamlingens (AER) arbete med genomförandet av målen för hållbar utveckling på lokal och regional nivå; Regions4:s forum för erfarenhetsutbyte beträffande målen för hållbar utveckling; Eurocities arbetsgrupp för målen för hållbar utveckling; PLATFORMA:s och UCLG:s (förenade städer och lokala myndigheter) utbildning för utbildare om målen för hållbar utveckling; arbetet med målen för hållbar utveckling inom EU:s program för nätverk för stadsutveckling; City Mayors Foundations (stiftelsen för borgmästare) främjande av hållbarhet; Iclei (lokala myndigheter för hållbar utveckling), ett ledande nätverk för städer över hela världen för hållbarhetsprogram.

(11)  Detta sker nu exempelvis i Portugal genom CESOP Local-projekt som drivs av det katolska universitetet i Portugal och ODSlocal som drivs av Lissabons universitet.

(12)  Föredragande: Arnoldas Abramavičius (LT–EPP). Yttrandet antogs den 26 juni 2019. COR-2019-00239.