52021IP0416

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52021IP0416 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52021IP0416

Europaparlamentets resolution av den 7 oktober 2021 om reformering av EU:s politik mot skadlig skattepraxis (inbegripet reformen av uppförandekodgruppen) (2020/2258(INI))

EUT C 132, 24.3.2022, p. 167–178 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

24.3.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 132/167

P9_TA(2021)0416

Reformering av EU:s politik mot skadlig skattepraxis (inbegripet reformen av uppförandekodgruppen)

Europaparlamentets resolution av den 7 oktober 2021 om reformering av EU:s politik mot skadlig skattepraxis (inbegripet reformen av uppförandekodgruppen) (2020/2258(INI))

(2022/C 132/13)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artiklarna 113, 115 och 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—	med beaktande av resolutionen av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den 1 december 1997 (1) om en uppförandekod för företagsbeskattning, i syfte att begränsa skadlig skattekonkurrens inom Europeiska unionen,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 april 2009 om god förvaltning i skattefrågor (COM(2009)0201),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 juni 2015En rättvis och effektiv företagsbeskattning i Europeiska unionen: 5 nyckelområden för handling (COM(2015)0302),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 januari 2016 om en extern strategi för effektiv beskattning (COM(2016)0024),

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 8 mars 2016 om uppförandekoden för företagsbeskattning (2),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 juli 2016 om ytterligare åtgärder för att öka transparensen och främja bekämpandet av skatteundandragande och skatteflykt (COM(2016)0451), som innehåller en förklaring av förfarandet för uppförande på EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 8 november 2016 om kriterierna för en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet och den process som ska resultera i upprättandet av förteckningen,

—	med beaktande av slutsatserna från rådets (ekonomiska och finansiella frågor) möte den 5 december 2017,

—	med beaktande av arbetsprogrammet för uppförandekodgruppen (företagsbeskattning) under det portugisiska ordförandeskapet (3) av den 9 februari 2021,

—	med beaktande av rådets senaste uppdateringar av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet av den 26 februari 2021 (4),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 juli 2020Handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin (COM(2020)0312),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 juli 2020 om god förvaltning på skatteområdet i och utanför EU (COM(2020)0313),

—	med beaktande av Europaparlamentets ståndpunkt om kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas (CCTB) (5) och om kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) (6),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 maj 2021Företagsbeskattning för 2000-talet (COM(2021)0251),

—

med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (7), av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (8) och av den 26 mars 2019 om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt (9),

—	med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen (10),

—	med beaktande av sina rekommendationer av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt (11),

—	med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om reformering av EU:s förteckning över skatteparadis (12) och dess frågor till kommissionen och rådet om reformering av EU:s förteckning över skatteparadis (O-000082/2020 – B9–0002/2021 och O-000081/2020 – B9–0001/2021),

—	med beaktande av kommissionens uppföljning av de ovannämnda resolutionerna och rekommendationen från Europaparlamentet (13),

—	med beaktande av rapporten The Impact of Tax Planning on Forward-Looking Effective Tax Rates, som utarbetats för kommissionen av Centre for European Economic Research (ZEW) GmbH (14),

—	med beaktande av rapporten Aggressive tax planning indicators som utarbetats för kommissionens räkning (15),

—	med beaktande av studien om skalbolag i EU som offentliggjordes den 17 oktober 2018 av Europaparlamentets generaldirektorat för parlamentarisk utredning och analys (16),

—	med beaktande av rapporten i februari 2021 från FN:s högnivåpanel för internationell finansiell ansvarsskyldighet, transparens och integritet för att uppnå Agenda 2030 Financial Integrity for Sustainable Development (17),

—	med beaktande av det pågående arbetet inom ramen för OECD/G20:s åtgärd i det inkluderande ramverket mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) om utmaningar på skatteområdet som följer av digitaliseringen,

—	med beaktande av de inledande konsekvensbedömningarna om åtgärder mot skalbolag och andra arrangemang som syftar till att kringgå skatt (18),

—	med beaktande av rapporten från International Monetary Fund Taxing Multinationals in Europe (19),

—

med beaktande av rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (ATAD I) (20) och rådets direktiv (EU) 2017/952 av den 29 maj 2017 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer (ATAD II) (21),

—	med beaktande av rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (22),

—	med beaktande av rådets direktiv 2011/96/EU av den 30 november 2011 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (moder- och dotterbolagsdirektivet) (23),

—

med beaktande av rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (DAC 1) (24), rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (DAC 3) (25), rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (DAC 4) (26) och rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (DAC 6) (27),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9-0245/2021), och av följande skäl:

Sedan 1997 har uppförandekoden för företagsbeskattning varit EU:s huvudsakliga instrument för att förebygga skadliga skatteåtgärder. Skadliga skatteåtgärder definieras i uppförandekoden som åtgärder (inbegripet administrativ praxis) som har eller kan få betydande inverkan på var inom unionen affärsverksamhet förläggs, eller som innebär en påtagligt lägre effektiv beskattningsnivå än de som normalt tillämpas i medlemsstaten i fråga.

B.	Enligt kommissionens årsrapport om beskattning 2021 går uppskattningsvis 36–37 miljarder euro i bolagsskatt förlorade varje år på grund av skatteflykt i EU (28).

Politiken mot skatteflykt har lett till en minskning av systemen med skattemässig förmånsbehandling i hela världen, särskilt i EU. Enligt OECD:s BEPS-åtgärd 5 är ett förmånssystem ett system som erbjuder någon form av skatteförmån jämfört med de allmänna beskattningsprinciperna i det berörda landet. En förmån som erbjuds genom ett system kan ta sig många olika uttryck, bland annat en sänkning av skattesatsen eller reducering av skattebasen eller förmånliga villkor för betalning eller återbetalning av skatter (29). Nya former av skadlig skattepraxis har uppstått, särskilt genom att förmånssystemen omvandlats till aggressiva allmänna system.

Aggressiv skatteplanering innebär att man drar nytta av teknikaliteter i ett skattesystem eller skillnader mellan två eller flera skattesystem i syfte att minska det skattepliktiga beloppet. Skatteåtgärder bör inte hindra privata initiativ som möjliggör hållbar tillväxt. Enligt empiriska undersökningar är den effektiva skattenivån lägre för stora multinationella företag än för inhemska små och medelstora företag (30).

E.	I det arbete som utförs av unionen mot skadlig skattepraxis ingår antagande av lagstiftning, icke-bindande åtgärder och mellanstatligt samarbete. Parlamentet rådfrågas på området för direkt beskattning och respekterar medlemsstaternas suveränitet på detta område.

Frågan om skadlig skattekonkurrens togs upp i EU i början av 1990-talet, då en oberoende expertkommitté inrättades och lade fram en rapport med rekommendationer om företagsbeskattning inom EU (Rudingrapporten) (31). En uppförandekod för företagsbeskattning upprättades 1997 av Europeiska unionens råd. En uppförandekodgrupp inrättades inom rådet för att bedöma skatteåtgärder som skulle kunna falla inom uppförandekodens tillämpningsområde. Empirisk forskning (32) visar att EU-medlemsstaterna gemensamt förlorar mer i intäkter från bolagsskatt till andra EU-medlemsstater än till tredjeländer. Huvudorsaken till detta intäktsbortfall är bristen på lagstiftningsåtgärder mot aggressiv skattepraxis och skadlig skattekonkurrens inom EU.

Uppförandekodgruppens syfte är att bedöma de skatteåtgärder som kan omfattas av uppförandekodens tillämpningsområde, och gruppen är en plattform för samarbete och inbördes granskning av potentiellt skadliga system inom EU. Uppförandekoden har fått viss auktoritet bland medlemsstaterna och satt ett grupptryck på dem att reformera sig, och genom en speglingseffekt även satt press på tredjeländer att samarbeta inom ramen för EU:s förteckningsprocess.

Uppförandekodgruppen var effektiv när det gällde att avskräcka från skattemässiga förmånssystem. Skattekonkurrensen i Europa verkar ha varit en påverkande faktor för de sjunkande bolagsskattesatserna, vilket har lett till att den genomsnittliga europeiska bolagsskatten ligger under OECD-ländernas genomsnitt (33). Uppförandekoden har bidragit till att förhindra aggressiv skattekonkurrens mellan medlemsstaterna genom att fastställa principer för rättvis konkurrens. Uppförandekodgruppen har misslyckats med att få bukt med de orättvisa skattearrangemang som vissa medlemsstater erbjuder stora företag, såsom skadliga förhandsbesked om prissättning (skattebeslut) och den därav följande orättvisa konkurrensfördel som skapas. De senaste inbördes granskningarna genom uppförandekodgruppen har fokuserat på system för immateriella rättigheter. Uppförandekodgruppen är fortfarande av rent mellanstatlig karaktär.

Båda pelarna i det framtida globala avtalet ligger i linje med kommissionens vision för en ram för företagsbeskattning som uttrycks i dess nyligen offentliggjorda meddelande Företagsbeskattning för 2000-talet. I detta meddelande aviserade kommissionen ett förslag till direktiv som kommer att återspegla OECD:s modellregler med nödvändiga anpassningar för genomförandet av den andra pelaren om faktisk minimibeskattning.

Uppförandekodgruppen lyckades inleda en dialog med tredjelandsjurisdiktioner som uppmanas att upphöra med sin skadliga skattekonkurrens för att undvika att tas upp på en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet (EU-förteckningen). EU-förteckningen måste vara ett instrument för att avskräcka tredjeländer från att bedriva skadlig skattekonkurrens så att en global rättvis konkurrens upprätthålls. Den nuvarande EU-förteckningen omfattar endast 12 tredjelandsjurisdiktioner (34) och utelämnar tyvärr vissa ökända skatteparadis. EU-förteckningen upprättas på grundval av de kriterier som fastställs i uppförandekoden.

Kriterierna för EU-förteckningen skiljer sig fortfarande från dem som används i samband med EU:s inbördes granskning av skadlig skattekonkurrens, medan båda bedömningarna utförs av uppförandekodgruppen. Sex medlemsstater har fått landsspecifika rekommendationer om att stärka sina skattesystem mot risken för aggressiv skatteplanering.

L.	Kommissionen har antagit ett meddelande om god förvaltning i skattefrågor i och utanför EU och planerar en reform av uppförandekoden och förbättringar av EU-förteckningen.

Covid-19-pandemin har försatt EU:s ekonomi i dess djupaste recession i modern tid, och tecken på återhämtning har visat sig först nyligen. Som en del av sina insatser mot covid-19-pandemin var regeringarna i hela unionen snabba på att införa skatteåtgärder för att tillhandahålla likviditet till både företag och hushåll (35), vilket ledde till lägre skatteintäkter för medlemsstaterna. Företagsbeskattning bör vara ett verktyg för att stödja återhämtningen genom enkla, stabila och SMF-vänliga skatteregler som inte hindrar den ekonomiska återhämtningen med ett alltför högt skattetryck.

EU:s nuvarande politik för att bekämpa skadlig skattepraxis i unionen

Europaparlamentet konstaterar att flera skatteskandaler, särskilt LuxLeaks, Panamadokumenten, Paradisdokumenten och senast OpenLux-avslöjandena, samt offentliga och parlamentariska påtryckningar, har stärkt EU:s politiska dagordning när det gäller skadlig skattepraxis. Parlamentet betonar att skatteundandragande och skatteflykt leder till en oacceptabel förlust av betydande intäkter för medlemsstaterna, som för närvarande behövs för att ta itu med de förödande konsekvenserna av pandemin. Parlamentet påminner om OECD:s försiktiga uppskattningar av urholkningen av skattebasen och överföringar av vinster (BEPS), som kostar omkring 4–10 % av de globala bolagsskatteintäkterna, eller 100–240 miljarder USD per år (84–202 miljarder euro) (36). Parlamentet påminner om att dess egna beräkningar av företagens skatteflykt hamnar i intervallet 160–190 miljarder euro om både BEPS och andra skattesystem beaktas (37). Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet utvärdera omfattningen av skatteundandragande och skatteflykt.

Europaparlamentet välkomnar de betydande åtgärder som vidtagits på EU-nivå och internationell nivå för att stärka principerna om skattetransparens, bekämpa skadlig skattekonkurrens och se till att åtgärder mot skadlig skattepraxis respekteras. Parlamentet välkomnar det interinstitutionella avtalet om direktivet om ändring av direktiv 2013/34/EU (38) vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (offentlig landsspecifik rapportering). Parlamentet ser fram emot att rådet snabbt antar sin ståndpunkt vid första behandlingen så att direktivet kan antas och träda i kraft så snart som möjligt. Parlamentet noterar de olika EU-instrument som antagits för att ta itu med skadlig skattekonkurrens inom EU, däribland ATAD I och II, direktivet om räntor och royalties, direktivet om moderbolag och dotterbolag, direktivet om administrativt samarbete på skatteområdet och, i synnerhet, DAC 3, 4 och 6 (om skattebeslut, landsspecifik rapportering och obligatoriska regler om offentliggörande för intermediärer), kommissionens olika rekommendationer till rådet, uppförandekoden och rådets rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen när det gäller aggressiv skatteplanering.

Europaparlamentet påminner om att unionslagstiftningen innehåller minimistandarder för samarbete och informationsutbyte på skatteområdet. Parlamentet stöder ytterligare diskussioner mellan medlemsstaterna för att stärka det administrativa samarbetet på skatteområdet. Parlamentet betonar att tonvikt bör läggas vid korrekt genomförande och övervakning av befintliga bestämmelser. Parlamentet framhåller att inom EU:s sociala marknadsekonomi bidrar lämpliga skattenivåer och enkla och tydliga skattelagar till att skapa arbetstillfällen, förbättra EU:s konkurrenskraft och stödja kampen mot skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet erkänner att medlemsstaterna har rätt att besluta om sin skattepolitik på det sätt de finner lämpligt, mot bakgrund av sina egna omständigheter. Parlamentet påminner här om att medlemsstaterna behöver utöva sina befogenheter på ett sätt som är förenligt med unionsrätten.

Europaparlamentet noterar att uppförandekoden bygger på antagandet att även om skattekonkurrens mellan länder inte är problematiskt i sig behöver det finnas gemensamma principer om i vilken utsträckning länderna kan använda sina skattesystem och sin skattepolitik för att locka till sig företag och vinster. Parlamentet betonar att kommissionen är medveten om att både skattekonkurrensens art och form har förändrats avsevärt under de senaste två årtiondena och att uppförandekoden inte har utvecklats för att möta de nya utmaningarna som sätter själva parametrarna för rättvisa på prov (39).

Europaparlamentet välkomnar den interna och externa dimensionen av det arbete som utförs av uppförandekodgruppen om skadlig skattekonkurrens. Parlamentet noterar att den externa dimensionen av skadlig skattekonkurrens huvudsakligen hanteras av uppförandekodgruppen med tillämpning av kriteriet ”rättvis beskattning”. Parlamentet anser att EU:s förteckningsprocess måste reformeras. Parlamentet rekommenderar att denna process formaliseras i EU-lagstiftningen, framför allt genom ett bindande instrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ytterligare information för att bedöma samstämmigheten mellan de kriterier för skadlig skattepraxis som tillämpas på medlemsstaterna och de strängare kriterier, särskilt i fråga om ekonomisk substans, som tillämpas på tredjeländers jurisdiktioner i förteckningsprocessen. Parlamentet betonar att transparenskriteriet också bör respekteras av medlemsstaterna när det gäller genomförandet av DAC-direktivet. Parlamentet konstaterar att unionens inflytande när det gäller att bekämpa skatteundandragande och skadliga beskattningsmetoder över hela världen kräver att parlamentet föregår med gott exempel på hemmaplan. Parlamentet välkomnar i detta avseende tillkännagivandet om att kampen mot missbruk av skalbolag ska intensifieras och ser fram emot förslaget om materiella regler för skalbolag som nämns i kommissionens meddelande om företagsbeskattning för 2000-talet, som syftar till att ta itu med möjligheter till aggressiv skatteplanering kopplad till användning av företag som saknar eller endast har en minimal substantiell närvaro och verklig ekonomisk verksamhet på ett territorium.

Europaparlamentet noterar att uppförandekoden för företagsbeskattning sedan 1997 har varit EU:s huvudsakliga instrument för att förebygga skadlig skattekonkurrens. Parlamentet påminner om att ett forum om skadliga skattemetoder (FHTP) inrättades inom OECD 1998 med uppgift att övervaka och se över skattepraxis, med fokus på särdragen hos skattemässiga förmånssystem. Parlamentet betonar att FHTP-utvärderingarna har en avgörande inverkan på kvalificeringen av skadliga system i EU:s förteckningsprocess. Parlamentet begär att uppförandekoden förblir oberoende av FHTP vid bedömningen av skadlig skattepraxis.

Rekommendationer för EU:s framtida arbete med skadlig skattepraxis

Europaparlamentet framhåller den föreslagna reformen inom den andra pelaren av OECD:s/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), som syftar till att ta itu med återstående BEPS-utmaningar och fastställa regler som ger jurisdiktioner rätt att efterbeskatta om andra jurisdiktioner inte har utövat sina primära beskattningsrättigheter eller om skattebetalningen på annat sätt är förknippad med låga effektiva skattesatser, för att bekämpa skadlig skattepraxis och införa en effektiv skattesats (40). Parlamentet ser i detta avseende fram emot en global uppnådd konsensus som är i linje med unionens intressen av enkla och rättvisa principer och standarder.

Europaparlamentet noterar det nya momentum i OECD/G20-förhandlingarna om inkluderande ramverk som skapats genom USA-regeringens senaste förslag, liksom det nyligen ingångna avtalet om det inkluderande ramverket och kommunikén från G20-finansministrarna, som skulle kunna underlätta en överenskommelse om den andra pelaren senast i mitten av 2021 och som omfattar mer än 130 länder. Parlamentet delar G7:s åtagande som ingicks den 13 juni 2021 om en global minimiskattesats på minst 15 % per land som grund för ytterligare förhandlingar och som upprepades den 1 juli 2021 i uttalandet om en lösning med två pelare för att ta itu med de skatteutmaningar som uppstår till följd av digitaliseringen av ekonomin.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en konsekvensbedömning av det framtida resultatet av de internationella skatteförhandlingarna. Parlamentet påminner om kommissionens åtagande att föreslå en liknande lösning som den inom den andra pelaren för faktisk minimibeskattning, oavsett om en överenskommelse nås eller inte på nivån för OECD:s inkluderande ramverk.

10.

Europaparlamentet efterlyser en definition av ”miniminivå av ekonomisk substans” som är förenlig med OECD:s globala standard och efterföljande arbete i samband med BEPS-åtgärd 5, helst på grundval av ett formelbaserat tillvägagångssätt, och som skulle utvecklas successivt i takt med rapporterade inkomstökningar. Parlamentet föreslår att ett sådant kriterium skulle kunna användas för att bedöma om ett skattesystem är potentiellt skadligt. Parlamentet påminner om att kommissionen i sitt meddelande om företagsbeskattning för 2000-talet överväger möjliga nya substanskrav och indikatorer på verklig ekonomisk verksamhet för skattereglerna. Parlamentet framhåller det krav på ekonomisk substans som redan ingår i EU-förteckningens kriterium för rättvis beskattning. Parlamentet anser dock att detta kriterium lämnar utrymme för tolkning och förblir alltför vagt, eftersom det fortfarande gör det möjligt för ökända skatteparadis att tas bort från förteckningen efter reformer av mindre betydelse.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer för hur man utformar rättvisa och transparenta skatteincitament med färre risker för snedvridning av den inre marknaden, och som säkerställer rättvis konkurrens och främjar skapandet av arbetstillfällen, särskilt genom att undersöka typen (vinstbaserade eller kostnadsbaserade), den tidsmässiga karaktären (tillfälliga eller permanenta), den geografiska begränsningen (ekonomiska zoner) och intensiteten (fullständiga eller partiella skattebefrielser) för sådana incitament. Parlamentet noterar en studie som beställts av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om sänkningen av bolagsskattesatserna och dess inverkan på intäkter och tillväxt (41).

12.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen erkänner att en framtida global minimiskattesats bör övervägas i uppförandekoden, oavsett om det råder samförstånd på global nivå eller inte, för att säkerställa att alla företag betalar sin rättmätiga skatt när de genererar vinster på den inre marknaden (42). Parlamentet noterar att kommissionen i sitt meddelande om företagsbeskattning för 2000-talet aviserade lagstiftningsförslag som kommer att bli nödvändiga för att genomföra den andra pelaren på unionsnivå, inbegripet en översyn av ATAD för att anpassa reglerna för kontrollerade utländska företag till den överenskomna regeln om inkomstintegrering i den andra pelaren, omarbetningen av direktivet om räntor och royalties, reformen av uppförandekoden och införandet av den andra pelaren i de kriterier som används för att bedöma tredjeländer för upptagande i EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. I detta sammanhang uppmanas kommissionen att se till att genomförandebestämmelserna för en effektiv minimiskattesats utformas utan orimliga efterlevnadskostnader. Parlamentet förstår att den nationella effektiva skattesatsen för ett stort företag generellt sett inte bör understiga minimiskattesatsen, i enlighet med logiken i det nuvarande förslaget inom den andra pelaren.

13.

Europaparlamentet påminner om att förslaget om ändring av direktivet om räntor och royalties har varit blockerat i rådet sedan 2012, inte minst på grund av oenighet om en minimikällskatt. Parlamentet uppmanar rådet och ordförandeskapet att återuppta förhandlingarna om detta.

14.

Europaparlamentet betonar behovet av att beskatta multinationella företag på basis av en rättvis och effektiv formel för fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. Parlamentet beklagar i detta avseende att rådet inte kunde enas om förslagen till gemensam bolagsskattebas och gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Kommissionen uppmanas med kraft att anpassa tidsplanen för det framtida BEFIT-lagförslaget till den internationella skatteagendan. Parlamentet oroas över avsaknaden av en tydlig strategi för att säkerställa att den nya ramen för företagsbeskattning i EU kommer att få stöd från medlemsstaterna.

15.

Europaparlamentet understryker att enligt Internationella valutafonden (43) har uppbörden av inkomstskatt för bolag som en procentandel av BNP, med hänsyn tagen till konjunkturcykeln, legat anmärkningsvärt stabil under tiden, trots att företagsskattesatserna har uppvisat en nedåtgående trend på senaste tiden.

16.

Europaparlamentet insisterar på att det framtida genomförandet av nya EU-verktyg mot skadlig skattepraxis bör prioritera användningen av bindande instrument och utforska alla möjligheter som EUF-fördraget erbjuder för att beslutsfattandet ska bli effektivare. Parlamentet påminner om att det förfarande som fastställs i artikel 116 i EUF-fördraget kan tillämpas när skadlig skattepraxis snedvrider konkurrensvillkoren på den inre marknaden och att denna fördragsbestämmelse inte ändrar fördelningen av befogenheter mellan unionen och medlemsstaterna.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera effektiviteten hos patentboxar och andra system för immateriella rättigheter inom ramen för den nya strategin för skattemässig koppling (nexus) som fastställs i åtgärd 5 i BEPS-handlingsplanen för skadlig skattepraxis, inbegripet hur intäktsförlusterna påverkas. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om utvärderingen skulle visa att systemen för immateriella rättigheter inte påverkar den faktiska ekonomiska verksamheten. Parlamentet noterar att USA:s regering föreslår att FDII-systemet för immateriella inkomster som genereras utomlands ska upphävas.

18.

Europaparlamentet framhåller att medlemsstaternas skattepolitik övervakas genom den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser att den europeiska planeringsterminen skulle kunna vidareutvecklas som ett verktyg för att stödja en begränsning av aggressiv skatteplanering inom EU genom de särskilda landsspecifika rekommendationerna.

Reform av uppförandekoden för bolagsbeskattning

19.

Europaparlamentet välkomnar att uppförandekodsgruppen har bedömt 480 skattesystem sedan den inrättades och att omkring 130 (44) anses vara skadliga (45). Parlamentet konstaterar att den inbördes utvärdering av nationella skattesystem som genomförs på grundval av uppförandekoden har bidragit till att minska skadlig skattekonkurrens och därmed lett till färre förmånliga skattesystem inom unionen. Parlamentet förutspår en potentiell liknande inverkan på global nivå via EU:s förteckningsprocess. Parlamentet varnar dock för utvecklingen av skadliga system som inte är förmånssystem. Parlamentet anser därför att de nuvarande kriterier som definierar skadlig skattekonkurrens i uppförandekoden kan vara föråldrade med tanke på att de är inriktade på förmånssystem. Parlamentet framhåller behovet av att förbättra uppförandekodens effektivitet i ljuset av den senaste tidens skatteskandaler och aktuella utmaningar såsom globalisering, digitalisering och den ökande betydelsen av immateriella tillgångar.

20.

Europaparlamentet begär att uppförandekodgruppen fullt ut utnyttjar det nuvarande tillämpningsområdet för sitt mandat. Parlamentet uppmanar dock rådet att fortsätta att reformera mandatets räckvidd omgående och när så är lämpligt, och att särskilt undersöka alla indikatorer för aggressiv skatteplanering per medlemsstat, inbegripet de allmänna egenskaperna hos ett skattesystem, för att avgöra om dess lagstiftning innehåller skadliga skatteåtgärder. Parlamentet uppmanar rådet att följa upp kommissionens meddelande från juli 2020 om god förvaltning på skatteområdet i och utanför EU, där man förespråkar en reform av uppförandekoden för att säkerställa rättvis beskattning inom EU. Parlamentet noterar att detta redan delvis görs av uppförandekodgruppen, särskilt när det gäller system för avdrag för fiktiva räntor och system för undantag för inkomster från utländska resurser och inom ramen för EU:s förteckningsprocess.

21.

Europaparlamentet betonar att uppförandekoden är ett icke-bindande instrument vars syfte är att bevara en EU-skatteram som möjliggör lika spelregler på skatteområdet, på grundval av inbördes granskning och grupptryck. Parlamentet beklagar uppförandekodens icke-bindande karaktär. Parlamentet noterar att medlemsstaterna skulle kunna försena avskaffandet av – och till och med upprätthålla – ett skadligt system utan att drabbas av några konsekvenser. Parlamentet insisterar på att dokumentationen angående beslutsfattandet om uppförandekoden bör göras tillgänglig för allmänheten.

22.

Europaparlamentet efterlyser en översyn av kriterierna, styrningen och tillämpningsområdet för uppförandekoden genom ett bindande instrument som bygger på de nuvarande mellanstatliga arrangemangen och med ett effektivare beslutsförfarande. Parlamentet anser att översynen av uppförandekoden bör genomföras med hjälp av en demokratisk, transparent och ansvarsutkrävande process och inbegripa en expertgrupp som består av experter från det civila samhället, kommissionen och parlamentet. Parlamentet begär att det reviderade instrumentet ska tillämpas på ett mer transparent och effektivt sätt, och att det ska säkerställa att parlamentet på lämpligt sätt deltar i arbetet med att utforma och anta nya strategier och kriterier för att bekämpa skadlig skattepraxis.

23.

Europaparlamentet anser att reformen av uppförandekodens kriterier är en brådskande fråga och att den som ett första steg bör inbegripa ett kriterium för effektiv skattesats i linje med den framtida internationellt överenskomna minsta effektiva skattesatsen inom ramen för den andra pelaren i det inkluderande regelverket, samt robusta och progressiva krav på ekonomisk substans, samtidigt som rättvis konkurrens möjliggörs, vilket är ett idealiskt resultat av en ambitiös insats som huvudsakligen drivs av EU och USA som dess viktigaste partner.

24.

Europaparlamentet anser att ett brett spektrum av potentiella riskfaktorer potentiellt skulle kunna underlätta överföring av vinster, såsom antalet specialföretag, omlokalisering av immateriella tillgångar och höga nivåer av passiva inkomster (royalties, räntor, utdelningar osv.).

25.

Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att enligt handlingsplanen för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin utvidga uppförandekodgruppens tillämpningsområde till att omfatta ytterligare typer av system och allmänna aspekter av de nationella bolagsskattesystemen. Parlamentet rekommenderar att förmånssystem för personlig inkomstskatt tas med för att täcka in särskilda medborgarskapssystem eller åtgärder för att locka mycket rörliga förmögna personer och digitala nomader, vilket skulle kunna leda till betydande snedvridningar av den inre marknaden.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga en ”ram för aggressiva skattearrangemang och låga skattesatser” (FATAL) som skulle ersätta den befintliga uppförandekoden, i linje med följande:

Utan att det påverkar medlemsstaternas och unionens respektive behörighetsområden avser denna ram de åtgärder som har, eller kan få, betydande inverkan på var inom unionen en affärsverksamhet förläggs samt på hur privatpersoners inkomster och kapital förflyttas (beskattning av privatpersoner).

Affärsverksamhet omfattar i detta avseende också all verksamhet som utförs inom en företagsgrupp.

De skatteåtgärder som omfattas av ramen innefattar både lagar och förordningar och administrativ praxis.

Inom det tillämpningsområde som anges i punkt A ska skatteåtgärder som innebär en påtagligt lägre effektiv beskattningsnivå, inbegripet nollbeskattning, än de som normalt tillämpas i medlemsstaten i fråga, eller som ligger under lägsta effektiva beskattningsnivå som överenskommits inom ramen för det inkluderande ramverket mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) eller vid ett internationellt forum där EU är representerat, anses vara potentiellt skadliga och följaktligen omfattas av denna kod (kriteriet för upptagning).

En sådan beskattningsnivå kan vara en följd av den nominella skattesatsen och/eller skattebasen eller andra relevanta faktorer som ligger till grund för den effektiva skattesatsen.

Vid bedömningen av om huruvida dessa åtgärder är skadliga bör det bland annat tas hänsyn till

1.	om förmånerna beviljas endast dem som inte är bosatta i medlemsstaten i fråga eller beviljas beträffande transaktioner med personer som inte är bosatta där, eller

2.	om förmånerna är fullständigt avgränsade från den inhemska ekonomin så att de inte påverkar den nationella skattebasen, eller

om förmånerna beviljas utan att det förekommer någon egentlig ekonomisk verksamhet eller betydande ekonomisk närvaro i den medlemsstat som erbjuder sådana skatteförmåner, såsom fastställts av kommissionen och som baserats på ett proportionerligt krav på substans som utvecklas successivt i takt med att rapporterade inkomster ökar i den berörda medlemsstaten; särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas åt system för immateriella rättigheter,

4.	om reglerna för beräkning av vinsten från en verksamhet inom en multinationell företagsgrupp avviker från internationellt allmänt vedertagna principer, särskilt de regler som godkänts av OECD, eller

5.	om skatteåtgärderna saknar transparens, inbegripet om lagstiftningen tillämpas mindre strikt och icke-transparent på administrativ nivå.

Inom det tillämpningsområde som anges i punkt A ska förmånssystem för beskattning av personlig inkomst och av kapital som leder till en påtagligt lägre effektiv beskattningsnivå, inbegripet nollbeskattning, än de som normalt tillämpas i medlemsstaten i fråga, anses vara potentiellt skadliga och följaktligen omfattas av denna kod. På samma sätt kan allmänna system för beskattning av personlig inkomst och förmögenhetsskatt som skulle leda till snedvridningar på den inre marknaden ingå i tillämpningsområdet och bedömas.

Frysning och avveckling

Frysning

Medlemsstaterna åtar sig att inte införa nya skatteåtgärder som är skadliga enligt denna ram. Medlemsstaterna ska därför respektera de principer som ligger till grund för ramen när de utformar sin framtida politik och ska ta vederbörlig hänsyn till det översynsförfarande som avses i punkterna E–I när de bedömer huruvida nya skatteåtgärder är skadliga.

Avveckling

Medlemsstaterna åtar sig att se över sina nuvarande bestämmelser och gällande praxis mot bakgrund av de principer som ligger till grund för ramen och det översynsförfarande som beskrivs i punkterna E–I. Medlemsstaterna ska vid behov ändra dessa bestämmelser och denna praxis i syfte att avskaffa varje skadlig åtgärd så snart som möjligt med hänsyn till rådets och kommissionens diskussioner efter översynsförfarandet.

Översynsförfarande

Tillhandahållande av relevanta uppgifter

I enlighet med principen om transparens och öppenhet ska medlemsstaterna informera varandra och kommissionen om de gällande eller föreslagna skatteåtgärder som omfattas av ramen. Medlemsstaterna uppmanas särskilt att på begäran av en annan medlemsstat lämna uppgifter om varje skatteåtgärd som förefaller omfattas av ramen. Om det krävs att de planerade skatteåtgärderna blir föremål för omröstning i parlamentet behöver de uppgifter som avses ovan inte översändas förrän parlamentet har underrättats. De system som kommer att utvärderas enligt ramen bör meddelas i syfte att ge information till Europaparlamentet.

Bedömning av skadliga åtgärder

Varje medlemsstat kan begära att få diskutera och kommentera en annan medlemsstats skatteåtgärder som möjligen omfattas av ramen. Detta kommer att göra det möjligt att, mot bakgrund av de effekter som de planerade skatteåtgärderna kan få, inom unionen fastställa huruvida de är skadliga. Vid denna bedömning bör hänsyn tas till alla de faktorer som anges i punkterna B och C.

Rådet understryker också nödvändigheten av att vid bedömningen omsorgsfullt bedöma skatteåtgärdernas effekter på andra medlemsstater, bland annat mot bakgrund av den effektiva beskattningen av den berörda verksamheten i hela unionen.

Om skatteåtgärderna används för att stödja den ekonomiska utvecklingen i vissa regioner ska det bedömas om åtgärderna är proportionerliga och ändamålsenliga för det avsedda målet. Inom ramen för denna bedömning ska särskild uppmärksamhet ägnas åt de speciella omständigheterna och svårigheterna i regionerna i de yttersta randområdena och på mindre öar, utan att helheten och enhetligheten i unionens rättsordning skadas, inbegripet den inre marknaden och de gemensamma politikområdena. En sådan bedömning skulle beakta de progressiva minimikraven på substantiell ekonomisk närvaro enligt punkt B.

Förfarande

En arbetsgrupp ska inrättas av rådet och kommissionen för att bedöma vilka skatteåtgärder som kan ingå i tillämpningsområdet för denna ram och övervaka att det lämnas upplysningar om dessa åtgärder. Rådet uppmanar varje medlemsstat och kommissionen att utse en företrädare på hög nivå och en suppleant som ska företräda dem i denna arbetsgrupp, där en företrädare från en medlemsstat ska vara ordförande. Arbetsgruppen, som kommer att sammanträda regelbundet, ska välja ut och bedöma skatteåtgärderna i enlighet med bestämmelserna i punkterna E–G. Arbetsgruppen kommer regelbundet att rapportera om de åtgärder som bedöms. Dessa rapporter kommer att översändas till rådet för överläggning och, om rådet så beslutar, offentliggöras. Dokumenten bör på begäran överlämnas till parlamentet och lämnas ut så snart utvärderingsprocessen har avslutats.

Verkställande

Medlemsstater har rätt att genomföra motåtgärder som skulle minska incitamenten för skatteundandragande om en medlemsstat avstår från att inom två år avveckla ett system som bedömts vara skadligt enligt denna ram, i synnerhet följande:

a)	Ingen avdragsrätt för kostnader.

b)	Källskatteåtgärder.

c)	Begränsning av skattebefrielsen för ägarintressen.

d)	Särskilda dokumentationskrav, särskilt avseende internprissättning.

Geografisk utbredning

Rådet anser att det är lämpligt att de principer som avser att undanröja skadliga skatteåtgärder antas inom ett så stort geografiskt område som möjligt. Därför åtar sig medlemsstaterna att verka för att principerna antas i tredjeländer. De åtar sig också att främja att de antas i de territorier där fördraget inte är tillämpligt. I detta sammanhang bör rådet och kommissionen förlita sig på kriterier för skattetransparens, rättvis beskattning och genomförande av åtgärder mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) för att inrätta en EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Kriterierna för rättvis beskattning bör bygga på faktorer som fastställts i punkterna B och C i denna ram.

Medlemsstater med beroende och associerade territorier eller medlemsstater som har särskilt ansvar eller skattemässiga befogenheter när det gäller andra territorier åtar sig att inom ramen för sina konstitutionella arrangemang säkerställa att dessa principer tillämpas i dessa territorier. I detta sammanhang ska dessa medlemsstater framföra sin bedömning av situationen i form av rapporter till den arbetsgrupp som avses i punkt H och som kommer att bedöma dessa under det översynsförfarande som beskrivits ovan.

Övervakning och revidering

För att säkerställa en väl avvägd och effektiv tillämpning av denna ram uppmanar rådet kommissionen att lämna en årlig rapport till rådet om hur ramen och statligt skattestöd tillämpas. Rapporten bör offentliggöras. Rådet och medlemsstaterna kommer att se över ramens bestämmelser två år efter det att den har antagits.

27.

Europaparlamentet välkomnar diskussionerna med Lyudmila Petkova, ordförande för uppförandekodgruppen, den 19 april 2021. Parlamentet uppmanar ordföranden för uppförandekodgruppen att minst en gång om året inställa sig i parlamentet vid en offentlig utfrågning och att lägga fram lägesrapporten för rådet.

28.

Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av uppförandekodgruppens halvårsrapporter till rådet. Parlamentet anser att ett särskilt onlineverktyg bör skapas för att undvika att det endast är rådets slutsatser som är grundvalen för få fram viktig information om skattepolitiken på EU-nivå. Parlamentet uppskattar de ansträngningar som gjorts för att offentliggöra dokument och arbete relaterat till uppförandekodgruppen. Parlamentet begär att den offentliga informationen ska göras tillgänglig på en användarvänlig plattform.

29.

Europaparlamentet uppmanar uppförandekodgruppen att bjuda in ledamöter av Europaparlamentet till uppförandekodgruppens diskussioner som observatörer. Parlamentet uppmuntrar uppförandekodgruppen att offentligt streama vissa av sina möten när de inte kräver konfidentiella överläggningar.

o o

30.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Bilaga I till Ekofin-rådets slutsatser av den 1 december 1997 om skattepolitik – Resolution av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 1 december 1997 om en uppförandekod för företagsbeskattning (EGT C 2, 6.1.1998, s. 2).

(2) https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/03/08/ecofin-conclusions-code-conduct-business-taxation/

(3) https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-6004-2021-INIT/en/pdf

(4) EUT C 331, 7.10.2020, s. 3 och EUT C 66, 26.2.2021, s. 40.

(5) EUT C 162, 10.5.2019, s. 182.

(6) EUT C 162, 10.5.2019, s. 152.

(7) EUT C 366, 27.10.2017, s. 51.

(8) EUT C 101, 16.3.2018, s. 79.

(9) EUT C 108, 26.3.2021, s. 8.

(10) EUT C 399, 24.11.2017, s. 74.

(11) EUT C 369, 11.10.2018, s. 132.

(12) Antagna texter, P9_TA(2021)0022.

(13) Den gemensamma uppföljningen av Europaparlamentets resolution (utskottet för ekonomi och valutafrågor) med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen och av Europaparlamentets resolution (särskilda utskottet för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE 1)) om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, som antogs av kommissionen den 16 mars 2016, uppföljningen av Europaparlamentets resolution (särskilda utskottet för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAX2)) om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, som antogs av kommissionen den 16 november 2016, uppföljningen av Europaparlamentets (undersökningskommittén för att undersöka påstådda överträdelser och missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt (PANA)) icke-lagstiftningsresolution av den 12 december 2017 om Europaparlamentets förslag till rekommendation till rådet och kommissionen till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt, som antogs av kommissionen i april 2018, och uppföljningen av den 27 augusti 2019 av Europaparlamentets resolution (särskilda utskottet för ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt (TAX3)) om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt.

(14) Taxation Papers, arbetsdokument nr 64, 31 augusti 2016, tillgänglig på: https://ec.europa.eu/taxation_customs/system/files/2016-11/taxation_paper_64.pdf

(15) Taxation Papers, arbetsdokument nr 71, Institute for Advanced Studies, tillsammans med CPB och Dondena, 2017, finns tillgänglig på: https://ec.europa.eu/taxation_customs/system/files/2018-03/taxation_papers_71_atp_.pdf

(16) Kiendl Krišto, I. och Thirion, E., An overview of shell companies in the European Union, Europaparlamentet, generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys, enheten för efterhandsutvärdering och enheten för europeiskt mervärde, 17 oktober 2018, finns tillgänglig på: https://www.europarl.europa.eu/cmsdata/155724/EPRS_STUD_627129_Shell%20companies%20in%20the%20EU.pdf

(17) https://www.un.org/pga/75/wp-content/uploads/sites/100/2021/02/FACTI_Panel_Report-compressed.pdf

(18) https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12999-Skatteflykt-atgarder-mot-skalbolag-och-andra-arrangemang-som-syftar-till-att-kringga-skatt_sv

(19) Crivelli, E., De Mooij, R., De Vrijer, J.E.J., Hebous, S., Klemm, A., Taxing Multinationals in Europe, 2021 (https://www.imf.org/en/Publications/Departmental-Papers-Policy-Papers/Issues/2021/05/25/Taxing-Multinationals-in-Europe-50129).

(20) EUT L 193, 19.7.2016, s. 1.

(21) EUT L 144, 7.6.2017, s. 1.

(22) EUT L 157, 26.6.2003, s. 49.

(23) EUT L 345, 29.12.2011, s. 8.

(24) EUT L 64, 11.3.2011, s. 1.

(25) EUT L 332, 18.12.2015, s. 1.

(26) EUT L 146, 3.6.2016, s. 8.

(27) EUT L 139, 5.6.2018, s. 1.

(28) Annual Report on Taxation 2021 – Review of taxation policies in the EU Member States (https://op.europa.eu/sv/publication-detail/-/publication/db46de2a-b785-11eb-8aca-01aa75ed71a1).

(29) OECD (2015), Countering Harmful Tax Practices More Effectively, Taking into Account Transparency and Substance, Action 5 – 2015 Final Report, OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project, OECD Publishing, Paris http://dx.doi.org/10.1787/9789264241190-en

(30) Rapport från IMF, Taxing Multinationals in Europe, 2021: https://www.imf.org/en/Publications/Departmental-Papers-Policy-Papers/Issues/2021/05/25/Taxing-Multinationals-in-Europe-50129

(31) Finns tillgänglig på: https://op.europa.eu/sv/publication-detail/-/publication/0044caf0-58ff-4be6-bc06-be2af6610870

(32) Tørsløv, T., Wier, L., Zucman, G., The Missing Profits of Nations, Working Paper, april 2020, finns på https://missingprofits.world/

(33) IMF, op.cit. 2021.

(34) Amerikanska Samoa, Anguilla, Gabon, Fiji, Guam, Palau, Panama, Samoa, Trinidad och Tobago, Amerikanska Jungfruöarna, Vanuatu, Seychellerna.

(35) Europeiska kommissionen Annual Report on Taxation 2021.

(36) https://www.oecd.org/tax/beps/

(37) Drover, R., Ferrett, B., Gravino, D., Jones, E. & Merler, S., Bringing transparency, coordination and convergence to corporate tax policies in the European Union, Europaparlamentet, generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys, enheten för europeiskt mervärde, 24 november 2015. Finns tillgänglig på: https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2015/558773/EPRS_STU(2015)558773_EN.pdf

(38) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(39) COM(2020)0313.

(40) OECD/G20 BEPS Tax Challenges Arising from Digitalisation – Report on Pillar One Blueprint: Inclusive Framework on BEPS, OECD Publishing, Paris, 2020, s. 12. Finns tillgänglig på: https://www.oecd.org/tax/beps/tax-challenges-arising-from-digitalisation-report-on-pillar-two-blueprint.pdf

(41) Baert, P., Lange. F., Watson, J., The Role of Taxes on Investment to Increase Jobs in the EU – An Assessment of Recent Policy Developments in the Field of Corporate Taxes, maj 2019.

(42) COM(2020)0313.

(43) https://www.elibrary.imf.org/view/journals/087/2021/012/article-A001-en.xml

(44) Diskussion i underutskottet för skattefrågor (FISC) med Lyudmila Petkova, ordförande för uppförandekodgruppen, den 19 april 2021.

(45) https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9639-2018-REV-4/en/pdf

Top

Choose the experimental features you want to try