52021IP0414

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52021IP0414 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52021IP0414

Help

Europaparlamentets resolution av den 7 oktober 2021 om skyddet av personer med funktionsnedsättning genom framställningar – erfarenheter (framställningarna nr 2582/2013, 2551/2014, 0074/2015, 0098/2015, 1140/2015, 1305/2015, 1394/2015, 0172/2016, 0857/2016, 1056/2016, 1147/2016, 0535/2017, 1077/2017, 0356/2018, 0367/2018, 0371/2018, 0530/2018, 0724/2018, 0808/2018, 0959/2018, 0756/2019, 0758/2019, 0954/2019, 1124/2019, 1170/2019, 1262/2019, 0294/2020, 0470/2020, 0527/2020, 0608/2020, 0768/2020, 0988/2020, 1052/2020, 1139/2020, 1205/2020, 1299/2020, 0103/2021 med flera) (2020/2209(INI))

EUT C 132, 24.3.2022, p. 129–150 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

24.3.2022

Europeiska unionens officiella tidning

C 132/129

P9_TA(2021)0414

Skyddet av personer med funktionsnedsättning genom framställningar – erfarenheter

(2022/C 132/11)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av de framställningar som mottagits om funktionsnedsättningsfrågor enligt titeln på denna resolution och av de tidigare överläggningarna om dessa framställningar i utskottet för framställningar,

—	med beaktande av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen,

—	med beaktande av artiklarna 19, 48, 67.4, 153, 165, 168 och 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—	med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt artiklarna 3, 21, 24, 26, 34, 35, 41 och 47,

—	med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt principerna 1, 3, 10 och 17,

—

med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess ikraftträdande den 21 januari 2011, i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (1),

—	med beaktande av de allmänna kommentarerna till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som auktoritativ vägledning om genomförandet av konventionen,

—	med beaktande av uppförandekoden mellan rådet, medlemsstaterna och kommissionen om interna arrangemang för Europeiska unionens genomförande och representation i samband med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2),

—	med beaktande av de avslutande iakttagelserna av den 2 oktober 2015 från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning om Europeiska unionens första rapport,

—	med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

—	med beaktande av Europeiska ombudsmannens strategiska undersökning av hur Europeiska kommissionen säkerställer att personer med funktionsnedsättning kan få tillgång till dess webbplatser,

—	med beaktande av rådsakten om inrättande av den reviderade mekanismen på EU-nivå i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

—	med beaktande av Europeiska ombudsmannens strategiska undersökning om hur Europeiska kommissionen övervakar EU-medel som används för att stödja rätten till självständigt boende för personer med funktionsnedsättning och äldre,

—	med beaktande av rapporten om grundläggande rättigheter 2020 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

—	med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 december 2019Utformningen av EU:s agenda för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2020–2030,

—	med beaktande av Europeiska jämställdhetsinstitutets jämställdhetsindex 2020,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer (3),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (4),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (5),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (6),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (7),

—	med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (8),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2021En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021)0101),

—

med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (COM(2008)0426, antidiskrimineringsdirektivet) och parlamentets ståndpunkt av den 2 april 2009 (9),

—	med beaktande av rådets rekommendation av den 4 juni 1998 om parkeringstillstånd för personer med funktionshinder (10),

—	med beaktande av rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti (11),

—	med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 27 november 2020Evaluation of the European Disability Strategy 2010–2020 (SWD(2020)0291),

—	med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser (12),

—	med beaktande av sin resolution av den 18 juni 2020 om EU:s handikappstrategi efter 2020 (13),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2020 om rättigheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer under covid-19-krisen (14),

—	med beaktande av sin resolution av den 29 april 2021 om den europeiska barngarantin (15),

—	med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2021 om genomförandet av rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet i ljuset av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (16),

—	med beaktande av sin resolution av den 29 november 2018 om situationen för kvinnor med funktionsnedsättning (17),

—	med beaktande av sin studie av den 3 november 2016European structural and investment funds and people with disabilities in the European Union (om de europeiska struktur- och investeringsfonderna och personer med funktionsnedsättning i Europeiska unionen),

—	med beaktande av sin studie av den 15 september 2017Inclusive education for learners with disabilities (om inkluderande utbildning för elever med funktionsnedsättning),

—

med beaktande av sin studie av den 9 oktober 2015The protection role of the Committee on Petitions in the context of the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (om framställningsutskottets skyddande roll i samband med genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning), samt dess uppdateringar från 2016, 2017 och 2018,

—	med beaktande av sin djupanalys av den 15 augusti 2016The European Accessibility Act (om den europeiska rättsakten om tillgänglighet),

—	med beaktande av sin studie av den 8 maj 2018Transport and tourism for persons with disabilities and persons with reduced mobility (om transport och turism för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet),

—	med beaktande av sin studie av den 15 juli 2020The Post-2020 European disability strategy (om EU:s strategi för personer med funktionsnedsättning för perioden efter 2020),

—	med beaktande av artiklarna 54 och 227.3 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

—	med beaktande av skrivelsen från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A9-0261/2021), och av följande skäl:

A.	Ungefär 1 procent av alla framställningar som utskottet för framställningar tar emot varje år rör olika funktionsnedsättningsfrågor.

B.	Det finns cirka 87 miljoner personer med funktionsnedsättning i EU (18).

C.	Av EU:s befolkning som är 15 år eller äldre lever 37 procent med (lindriga eller allvarliga) fysiska eller sensoriska begränsningar (19).

Framställningar om funktionsnedsättningsfrågor avslöjar de svårigheter som personer med funktionsnedsättning stöter på, att de utsätts för diskriminering och hinder i vardagslivet och att de inte åtnjuter de grundläggande fri- och rättigheter som fastställs i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, såsom tillgång till kollektivtrafik och den bebyggda miljön, användning av teckenspråk, finansiering och lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning.

Det är allmänt erkänt att personer med funktionsnedsättning fortsättningsvis ställs inför ett flertal hinder och diskriminering på flera grunder i vardagslivet så att de inte kan åtnjuta de grundläggande fri- och rättigheter som fastställs i tillämpliga rättsliga EU- och FN-ramar. Dessa rättsliga ramar föreskriver bland annat ömsesidigt erkännande av funktionsnedsättningar mellan medlemsstaterna (brist på sådant erkännande hindrar den fria rörligheten för personer med funktionsnedsättning inom EU), tillgänglig kollektivtrafik, fysisk, sensorisk och kognitiv tillgänglighet i den bebyggda miljön samt till varor, tjänster och program, användning av teckenspråk och alla andra medel för och typer av tillgänglig kommunikation och information, och dessutom finansiering av och lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning, jämte arbetsmarknadstillträde, personlig assistans och samhällsintegrering, samt lika möjligheter och lika behandling avseende sysselsättning och arbete.

Alla personer med funktionsnedsättning har lika rättigheter på samma villkor som andra på livets alla områden och har rätt till oförytterlig värdighet, likabehandling, självständigt boende, självständighet och fullt deltagande i samhället och att förvänta sig att deras bidrag till EU:s sociala, politiska och ekonomiska utveckling respekteras och värderas.

Information från framställningar som lämnats in till parlamentet av personer med funktionsnedsättning eller som rör funktionsnedsättningsfrågor kan fungera som en källa till information om luckor i genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på både nationell nivå och EU-nivå och kan bidra till att utforma lagstiftning inom alla politikområden.

Utskottet för framställningar har en ”skyddande roll” i att säkerställa EU:s efterlevnad av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inom beslutsfattande och lagstiftande åtgärder på EU-nivå. Utskottet för framställningar har uppmanats att tillsammans med Europeiska ombudsmannen, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska handikappforumet utarbeta en EU-ram, i enlighet med vad som antogs av rådet vid dess 3513:e möte den 16 januari 2017.

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor har understrukit vikten av framställningar som rör rättigheter för personer med funktionsnedsättning, mot bakgrund av Europaparlamentets roll och ansvar, såsom det fastställs i EU:s ram för övervakning av genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

I kraft av sin roll har utskottet för framställningar en särskild plikt att slå vakt om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning inom EU, i och med att dessa grundläggande fri- och rättigheter garanteras både i unionsrätten och i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Informationen om dessa frågor är otillräcklig och inte tillräckligt lätt att få tag på.

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor sätter stort värde på den avgörande roll som utskottet för framställningar spelar, såsom en förbindelselänk mellan EU:s invånare, Europaparlamentet och övriga EU-institutioner och ett viktigt instrument för att få medborgarna att bli aktiva inom deltagandedemokratin. Rätten att inge framställningar till parlamentet är en av de grundläggande rättigheterna för alla EU-baserade personer och organisationer och en oumbärlig direktkälla till information om sakläget.

Rätten att inge framställningar och själva framställningsprocessen bör bli synligare och mer tillgänglig för alla personer och organisationer inom EU, också för personer med funktionsnedsättning. Utskottet för framställningar bör i detta sammanhang se till att synligheten förbättras och informationen blir tillräcklig, genom riktade informationskampanjer och kampanjer för ökad medvetenhet, med särskilt fokus på utsatta grupper, däribland personer med funktionsnedsättning. Parlamentet har ännu inte utarbetat ett effektivitetsindex för sitt system för framställningar och inte heller samlat in statistiska data om handläggningen av framställningar.

M.	Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är det första internationella fördrag om mänskliga rättigheter som ska ratificeras av EU och alla dess medlemsstater.

N.	Det fakultativa protokollet till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har inte ratificerats av EU och fem medlemsstater.

O.	En jämlikhetsunion för alla, och i alla dess bemärkelser, är en av prioriteringarna i den nuvarande kommissionens politiska riktlinjer.

Framställningar har upprepade gånger belyst begränsningarna i tillgången till utbildning för personer med funktionsnedsättning, som i sin tur leder till ett lägre deltagande i utbildningsverksamhet än genomsnittligt för befolkningen och därmed till en risk för social och ekonomisk utestängning. Var fjärde person med funktionsnedsättning lämnar utbildningssystemet i förtid (20).

Q.	Inrättandet av en kommissionsledamot med ansvar för jämlikhet spelade en avgörande roll i upprättandet av den nya strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.

R.	I sina resolutioner har parlamentet med eftertryck och upprepade gånger uppmanat medlemsstaterna att genomföra lämplig politik för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning till fullo kan åtnjuta sina sociala, politiska och ekonomiska rättigheter.

S.	Medlemsstaterna har ansvaret för att säkerställa att alla i EU har rätt till ett effektivt rättsmedel inför en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag och att alla har möjlighet att erhålla rådgivning, låta sig försvaras och företrädas.

24 medlemsstater har rapporterat utförligt om de framsteg som de gjort i genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med tillgänglighet som en av konventionens grundläggande principer, efter förfrågningar som utskottet för framställningar skickat till alla medlemsstaters ständiga representationer beträffande framställning nr 0535/2017.

U.	Det föreslagna antidiskrimineringsdirektivet, som skulle ge ett bättre skydd mot diskriminering av alla slag genom en övergripande strategi, är fortfarande blockerat i rådet, och så har varit fallet i över ett årtionde.

Tillgänglighet är en förutsättning för att kunna utöva alla andra rättigheter som föreskrivs i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra. Kommissionen har föreslagit flera åtgärder för att övervaka genomförandet av befintlig lagstiftning om tillgänglighet samt nya åtgärder för att skapa ett hinderfritt EU.

EU-initiativ som Access City-priset främjar anpassning av allmänna utrymmen efter de behov som äldre och personer med funktionsnedsättning har. Tävlingen har belönat städer som gör åtaganden på politisk beslutsnivå om att vara inkluderande för personer med funktionsnedsättning och respektera deras rättigheter, vara lyhörda för behoven hos personer med funktionsnedsättning och föra en social dialog med organisationer för personer med funktionsnedsättning och äldre. Anpassningen av allmänna utrymmen kommer att bidra inte bara till kampen mot social utestängning, utan även till ekonomisk tillväxt.

X.	Ett antal framställningar illustrerar problemen och behoven av förbättringar för personer med funktionsnedsättning när det gäller tillgång till den bebyggda miljön, transporter, teknik och system för information och kommunikation (IKT) och andra faciliteter och tjänster som erbjuds allmänheten.

Det är absolut nödvändigt att EU-institutionerna säkerställer att deras webbplatser har de tekniska specifikationer som krävs för att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, så att personer med funktionsnedsättning kan få korrekt och direkt information om alla frågor som berör dem som medborgare, i syfte att öka tillgängligheten till handlingar, videor och webbplatser och främja alternativa kommunikationssätt.

Z.	En avdelningsövergripande arbetsgrupp för teckenspråk har inrättats i parlamentet i syfte att genomföra åtgärder för att tillgodose begäran i framställning nr 1056/2016 om att tillåta att framställningar inges på de nationella teckenspråk som används i Europeiska unionen.

AA.	Åtgärder som vidtas av regeringar under den exceptionella och allvarliga hälsokris som orsakats av covid-19-pandemin måste under alla omständigheter respektera enskilda personers grundläggande fri- och rättigheter och får inte diskriminera medborgare med funktionsnedsättning.

AB.	Ett antal framställningar visar att covid-19-pandemin har förvärrat situationen för personer med funktionsnedsättning, med bland annat kränkningar av deras mest grundläggande mänskliga rättigheter, såsom tillgång till hälso- och sjukvård, skyddsåtgärder mot spridningen av sjukdomen samt utbildning.

AC.	Parlamentet måste garantera att Covid-19-åtgärderna är förenliga med stadgan och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

AD.

På grund av den svåra situationen under covid-19-krisen har institutioner för personer med funktionsnedsättning och äldre, såsom dagverksamheter eller skolor, stängts tillfälligt under vissa perioder. I denna nödsituation har vård av personer med en intellektuell funktionsnedsättning blivit en uppgift för deras familjemedlemmar. Personer med funktionsnedsättning som bor på de institutioner som har hållit öppet har drabbats hårt under pandemin på grund av att de varit beroende av fysisk kontakt med vårdgivare och stödpersonal och på grund av brist på personal, brist på personlig skyddsutrustning och desinfektionsmedel samt, som en följd av detta, höga sjukdomsnivåer och ett ökat antal dödsfall.

AE.	Isoleringsåtgärderna har en särskilt negativ inverkan på personer med funktionsnedsättning.

AF.	I framställningar har det vid upprepade tillfällen framhållits att sysselsättningsmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning är begränsade. Den genomsnittliga skillnaden i sysselsättningsgrad för personer med respektive utan funktionsnedsättning i EU är 25 procent (21).

AG.

Sysselsättningsnivån för personer med funktionsnedsättning är låg: Den uppgår nämligen till 50,6 procent, vilket ska jämföras med 74,8 procent för personer utan funktionsnedsättning. Dessutom har pandemin och den sociala och ekonomiska krisen ökat ojämlikheten mellan personer med och utan funktionsnedsättning.

AH.	Arbete i segregerade institutioner underlättar inte integreringen av personer med funktionsnedsättning på den öppna arbetsmarknaden.

AI.	Uppemot var fjärde unionsmedborgare rapporterar någon grad av funktionell begränsning på grund av hälsotillståndet (22).

AJ.

Till det som oftast aktualiseras i de framställningar som Europaparlamentet får ta emot och som handlar om jämlikhet för personer med funktionsnedsättning hör frågor om socialt skydd och anställningsrättigheter, användningen av europeiska struktur- och investeringsfonder i enlighet med unionsrätten och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämte annat som faller inom behörighetsområdet för utskottet för sysselsättning och sociala frågor.

AK.

Utskottet för framställningar tar emot ett stort antal framställningar som har anknytning till rådets direktiv 2000/78/EG och handlar om att principen om likabehandling inte har genomförts i fråga om tillgång till inkluderande utbildning, sysselsättning, yrkesutbildning, befordringar och arbetsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Medlemsstaterna och EU har ratificerat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, där det i artikel 24 slås fast att undertecknarna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan få tillgång till livslångt lärande, vuxenutbildning, yrkesutbildning, allmän sekundär och tertiär utbildning samt kostnadsfri obligatorisk grundutbildning.

AL.

Tillgång till sysselsättning av god kvalitet, utbildning, hälso- och sjukvård, socialt skydd, också över gränserna, lämplig bostad, stöd för självständigt boende samt lika möjligheter att delta i fritidsverksamhet och samhällsliv är avgörande för livskvaliteten för personer med funktionsnedsättning.

AM.

Den nyligen framlagda strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 är ett välkommet steg på väg mot åtgärder mot de problem som personer med funktionsnedsättning ställs inför, men fortfarande råkar dessa människor ut för hinder och diskriminering. År 2019 löpte 28,4 procent av alla personer med funktionsnedsättning inom EU (16 år och äldre) risk för fattigdom eller social utestängning (23). I strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 kommer man att behöva ta itu med detta.

AN.	I princip 17 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter anges att personer med funktionsnedsättning har rätt till inkomststöd som säkerställer ett värdigt liv, tjänster som hjälper dem att delta på arbetsmarknaden och i samhället samt en arbetsmiljö anpassad till deras behov.

AO.

Skyddade verkstäder bör sträva efter att säkerställa inkludering, rehabilitering och en övergång till den öppna arbetsmarknaden, men ofta är de segregerade miljöer där arbetstagare med funktionsnedsättning tillerkänns varken ställning som anställda eller arbetstagares rättigheter, något som flagrant bryter mot konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Inkluderande modeller för stödanställning kan, ifall de är rättighetsbaserade och erkänns såsom anställning, medföra respekt för rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och bidra till inkludering på och en övergång till den öppna arbetsmarknaden.

AP.

Den ekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin utgör ett allvarligt hot mot de europeiska ekonomierna och bevarandet av arbetstillfällen. Personer från missgynnade grupper, i synnerhet personer med funktionsnedsättning, har drabbats särskilt hårt av pandemin. I fråga om arbetsmarknadstillträde och inkluderande arbetsmarknader har åtgärderna mot covid-19 inneburit både möjligheter och utmaningar för personer med funktionsnedsättning.

AQ.

EU måste genom det tillfälliga återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU stödja hanteringen av och återhämtningen efter covid-19 på ett sätt som inkluderar personer med funktionsnedsättning. Civilsamhälles- och frivilligorganisationer med verksamhet på området funktionsnedsättning har än en gång under covid-19-krisen visat att de är ytterst viktiga och motståndskraftiga.

AR.

Förebyggande covid-19-åtgärder har skapat nya hinder för personer med funktionsnedsättning och förvärrat den befintliga utestängningen på alla områden inom arbetslivet. Personer med funktionsnedsättning är mer benägna att bli arbetslösa och ha svårt att hitta en ny anställning. Covid-19 har inverkat negativt på tillgängligheten och inkluderingen när det gäller arbetsorganisation och arbetsarrangemang, liksom sysselsättning och arbetsvillkor för personer med funktionsnedsättning, och utsatt många personer med funktionsnedsättning för de negativa effekterna av distansarbete.

AS.

Under 2019 bodde nästan 18 miljoner av barnen i EU (22,2 procent) i hushåll som riskerade fattigdom eller social utestängning. Barn med funktionsnedsättning drabbas av särskilda nackdelar som gör dem extra utsatta. Härav framgår att behövande barn måste garanteras fri tillgång i praktiken till förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet, samt till utbildnings- och skolbaserade verksamheter, till minst en hälsosam måltid varje skoldag, jämte hälso- och sjukvård, hälsosam kost och lämpliga bostäder, som det framhålls i rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti.

AT.

Samtliga EU-medlemsstater har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter så att den blivit bindande för dem. I artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen fastställs det att EU ska se till att barnens rättigheter skyddas. Stadgan garanterar att EU-institutionerna och medlemsstaterna skyddar barnets rättigheter när de genomför unionsrätten. Europaparlamentet antog med stor majoritet sin resolution om en europeisk barngaranti, där det med eftertryck begärs att man ska säkerställa att alla barn ges tillgång till inkluderande utbildning från tidig barndom till tonåren, inbegripet för romska barn, barn med funktionsnedsättning, statslösa barn, migrerande barn och barn som lever i humanitära nödsituationer.

AU.

Arbetslivsrelaterad diskriminering av personer med funktionsnedsättning hänger samman med brist på inkluderande utbildning och yrkesutbildning och med den segregation och diskriminering som förekommer bland annat i fråga om bostäder och hälso- och sjukvård, samt bristen på tillgänglighet till transport och andra tjänster och produkter.

AV.	I sin resolution om likabehandling i arbetslivet mot bakgrund av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning avslöjade Europaparlamentet bristerna i rådets direktiv 2000/78/EG.

AW.

Direktiv (EU) 2019/1158 kräver att medlemsstaterna utvärderar om villkoren för tillgång till, och den närmare utformningen av, föräldraledighet, ledighet för vård av anhörig och ledighet för arbetstagare, bör anpassas till de särskilda behoven hos föräldrar i särskilt utsatta situationer, såsom föräldrar med funktionsnedsättning, föräldrar (adoptivföräldrar, ensamstående eller frånskilda föräldrar) till barn med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, eller föräldrar som befinner sig i svåra omständigheter.

AX.

Personer med funktionsnedsättning ställs inför talrika hinder i vardagslivet, bland annat när de försöker få personlig assistans, delta i samhället, få tag på lämpliga och tillgängliga bostäder till ett överkomligt pris och få överkomligt prissatt hälso- och sjukvård och personcentrerad omsorg i sociala frågor och hälsofrågor.

AY.	Arbetslöshet och brist på hållbara arbetstillfällen av god kvalitet för personer med funktionsnedsättning är de främsta bidragande faktorerna till den stora risken för fattigdom, social utestängning och hemlöshet bland personer med funktionsnedsättning.

AZ.

År 2017 levde en tredjedel av alla vuxna personer med funktionsnedsättning i EU i hushåll vars ekonomiska resurser inte var tillräckliga för att täcka normala nödvändiga utgifter. År 2019 skulle nästan två tredjedelar av befolkningen i EU med en aktivitetsbegränsning ha riskerat fattigdom om de inte fått sociala förmåner, bidrag eller pension (24).

BA.	Personer med funktionsnedsättning är en blandad grupp som ofta utsätts för intersektionell diskriminering, vars kumulativa effekter har en påtaglig inverkan på deras sysselsättning.

BB.

Avinstitutionaliseringen går olika fort i medlemsstaterna, och trots att man i EU antagit strategier för ändamålet och anslagit betydande medel bor fortfarande en miljon människor på institution. Ett flertal framställningar har ingetts om missbruk av EU-medel avsedda för avinstitutionalisering av personer med funktionsnedsättning. I februari 2021 inledde Europeiska ombudsmannen en undersökning på eget initiativ om kommissionens roll för att säkerställa att medlemsstaterna använder EU-medel för att främja självständigt boende för personer med funktionsnedsättning och äldre personer och en övergång från vård- och omsorgsboenden. Medlemsstaterna måste påskynda processen för avinstitutionalisering, och kommissionen måste omsorgsfullt övervaka deras framsteg.

BC.	Vid insamlandet av EU:s befolkningsstatistik förbises arten av funktionsnedsättning, liksom antalet personer med funktionsnedsättning på vård- och omsorgsboenden, så att efterlevnaden av artikel 31 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning hindras.

BD.	Katalogen över bidrag och rättigheter som följer av funktionsnedsättning varierar mellan medlemsstaterna, så även de enheter som definierar och erkänner rättigheterna.

BE.

Antalet personer med funktionsnedsättning och personer som behöver vård och långtidsvård förväntas växa dramatiskt i EU, bland annat på grund av demografiska utmaningar och ökningen av kroniska sjukdomar. Den största delen av långtidsvården tillhandahålls idag av anhörigvårdare, vanligtvis oavlönade och till övervägande del kvinnor. Politik för att hantera demografiska utmaningar och tillgodose de växande behoven av vård och långtidsvård bör utformas på ett sådant sätt att anhörigvårdarna inte ytterligare belastas.

BF.	Funktionsnedsättning beror i många fall på en arbetsskada eller uppstår genom ett kroniskt tillstånd som hänger samman med en yrkessjukdom eller exponering för hälsorisker i arbetet.

BG.	Åtaganden för bättre inkludering och skydd av rättigheter för personer med funktionsnedsättning bör återspeglas i alla politikområden, däribland i processen med den europeiska planeringsterminen.

BH.

EU och medlemsstaterna bör anta alla lämpliga bestämmelser för att genomföra de rättigheter som fastställs i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och ändra eller avskaffa befintliga bestämmelser som utgör diskriminering av personer med funktionsnedsättning. EU och medlemsstaterna bör skydda och främja de grundläggande rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i all politik och alla program.

BI.	Hela 46 miljoner kvinnor och flickor i EU lever med funktionsnedsättningar (25).

BJ.

Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering på flera grunder och intersektionell diskriminering samt möts av utmaningar på grund av både sitt kön och sin funktionsnedsättning i kombination med sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck, könskaraktär, ursprungsland, klass, migrationsstatus, ålder, ras eller etniskt ursprung. Kvinnor med funktionsnedsättning och minoritetsbakgrund löper större risk att utsättas för tredubbel diskriminering på grund av sin utsatta situation. Diskriminering skapar hinder för deras deltagande inom livets alla områden, inbegripet socioekonomiska nackdelar, social isolering, könsrelaterat våld, tvångssterilisering och abort, brist på tillgång till samhällstjänster, kultur, idrott och fritid, bostäder av låg kvalitet, institutionalisering och otillräcklig hälso- och sjukvård. Dessa hinder minskar sannolikheten för att fullt ut kunna delta i, aktivt engagera sig i och bidra till samhället, bland annat inom utbildning och på arbetsmarknaden.

BK.

I Europeiska unionen arbetar endast 20,6 procent av alla kvinnor med funktionsnedsättning heltid, jämfört med 28,5 procent av alla män med funktionsnedsättning (26). Statistiken visar att i genomsnitt 29,5 procent av alla kvinnor med funktionsnedsättning i EU riskerar att hamna i fattigdom och socialt utanförskap, jämfört med 27,5 procent av männen med funktionsnedsättning (27).

BL.

I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning konstateras att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för våld både i och utanför hemmet. Vissa medlemsstater har ännu inte ratificerat konventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen), En utvidgning av brottsområdena till att omfatta särskilda former av könsrelaterat våld i enlighet med artikel 83.1 i EUF-fördraget kommer att ge kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ett bättre skydd.

Styrning och genomförande

Europaparlamentet betonar behovet att på alla nivåer öka medvetenheten om de rättigheter för personer med funktionsnedsättning som fastställs i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i syfte att skydda deras rättigheter och värdighet och främja ett fruktbart samarbete och utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna. Parlamentet framhåller behovet av allmänt accepterade definitioner av funktionsnedsättning, avinstitutionalisering, ett liv i samhället, självständigt boende och inkluderande utbildning. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stärka samordningsmekanismerna.

Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör öka sina insatser för att stödja personer med funktionsnedsättning inom områdena hälsa, utbildning, tillgänglighet, anställnings- och arbetsvillkor, självständigt boende, samordning, levnadsvillkor, socialt skydd och åtgärder för att öka medvetenheten, som alla utgör prioriterade områden.

Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater som ännu inte har ratificerat det fakultativa protokollet till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning att göra det utan ytterligare dröjsmål och uppmanar EU att fullt ut ratificera det. Parlamentet uppmanar rådet att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa EU:s anslutning till det fakultativa protokollet.

Europaparlamentet anser att det fakultativa protokollet är en oskiljbar del av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet påpekar att det fakultativa protokollet ger medborgare ett forum för att kommunicera påstådda kränkningar av bestämmelserna i konventionen från en konventionsstats sida samt gör det möjligt för FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning att inleda konfidentiella undersökningar när den erhåller information som tyder på att en konventionsstat har gjort sig skyldig till en allvarlig eller systematisk kränkning.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en omfattande och övergripande översyn av EU:s lagstiftning och finansieringsprogram i avsikt att till fullo följa konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genom att konstruktivt involvera organisationer för personer med funktionsnedsättning och medlemmarna i EU:s ram för övervakning av genomförandet av konventionen.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till mångfalden och heterogeniteten bland personer med funktionsnedsättning när de utformar och genomför politik och åtgärder.

Europaparlamentet noterar de framsteg som medlemsstaterna gjort för att genomföra och övervaka konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på ett ändamålsenligt sätt och för att anpassa sina tillgänglighetsåtgärder så att de uppfyller normerna i konventionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan ytterligare dröjsmål utse ansvariga myndigheter som ska fungera som kontaktpunkter och att inrätta samordningsmekanismer på alla administrativa nivåer, i enlighet med artikel 33 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, för dess genomförande och övervakning. Parlamentet betonar att medlemsstaterna bör säkerställa att ett betydande antal personer med funktionsnedsättning involveras i arbetet vid dessa myndigheter.

Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att inrätta en plattform för personer med funktionsnedsättning för att stärka styrningen av samarbetet på EU-nivå på detta område och av genomförandet av EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 samt nationella strategier för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Europaparlamentet påminner om att EU:s nya plattform för personer med funktionsnedsättning bör anpassas till de riktlinjer som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

10.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra nationella kampanjer för ökad medvetenhet om funktionsnedsättning, där både konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 förs fram, och som finns tillgängliga för alla och involverar personer med funktionsnedsättning och de familjemedlemmar och organisationer som företräder dem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta ambitiösa tidsfrister för genomförandet av strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i den kommande delegerade rättsakten om den reviderade sociala resultattavlan, ta fram en uppsättning detaljerade indikatorer för att mäta framstegen med uppnåendet av målen i strategin, och säkerställa att alla medverkande fullgör de åtaganden som anges i dessa dokument.

11.

Europaparlamentet erkänner kommissionens uppmaning till EU:s alla institutioner, organ, byråer och delegationer att utse samordnare för frågor och strategier som rör funktionsnedsättning. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att inrätta kontaktpunkter i alla EU:s institutioner och byråer, inbegripet parlamentet och rådet, med den centrala kontaktpunkten inom kommissionens generalsekretariat och med stöd av en lämplig interinstitutionell mekanism. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att prioritera utnämningen av personer med funktionsnedsättning till samordnare för frågor och strategier som rör funktionsnedsättning.

12.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer att 2022 undersöka hur EU:s ram för övervakning av genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fungerar och föreslå åtgärder på grundval av denna undersökning. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka EU:s ram och dess oberoende, framför allt genom att säkerställa ett bredare deltagande av och ett större engagemang från sakkunniga, icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter, samt i synnerhet personer med funktionsnedsättning, utan diskriminering på grund av typen av funktionsnedsättning eller andra personliga omständigheter. Parlamentet understryker att EU:s ram måste bygga på ingående och aktuella uppgifter av hög kvalitet, som uppdelats enligt arten av en persons funktionsnedsättning, utgående från Washington-gruppen om funktionsnedsättningsstatistik.

13.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att på nytt bekräfta sitt åtagande att åstadkomma inkluderande jämlikhet för personer med funktionsnedsättning och att fullt ut genomföra konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inbegripet artikel 27 om arbete och sysselsättning.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa tydliga mål för att förbättra levnads- och arbetsvillkoren för personer med funktionsnedsättning och samtidigt respektera principerna om tillgänglighet och icke-diskriminering och investera i lika möjligheter för och deltagande av personer med funktionsnedsättning inom alla områden i livet.

15.

Europaparlamentet påpekar att utskottet för framställningar har en särskild skyddande roll i att säkerställa att EU efterlever konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vid utformningen av politik och lagstiftningsåtgärder. Parlamentet konstaterar att utskottet som en del av detta ansvar behandlar framställningar med koppling till funktionsnedsättningar, anordnar debatter, tematiska workshoppar och offentliga utfrågningar om denna fråga, utarbetar resolutioner och betänkanden samt organiserar besök på plats.

16.

Europaparlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning, för att få faktisk tillgång till rättslig prövning genom framställningar till Europaparlamentet, bör ha tillgång till det stöd och det bistånd som de behöver när det gäller att sammanställa och inge framställningar som uppfyller tillåtlighetskriterierna. Parlamentet vill att framställningsmekanismen görs mer synlig genom fler medvetenhetshöjande åtgärder och genom att personer med funktionsnedsättning eller deras företrädare medverkar och deltar i behandlingen av framställningar.

17.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utarbeta nationella handlingsplaner för åtgärder mot den bristande tillgängligheten till information om allmän säkerhet, distansstudier och online-studier, personlig assistans samt omsorgs- och stödtjänster för personer med funktionsnedsättning.

18.

Europaparlamentet uppmanar utskottet för framställningar att samla in och tillhandahålla statistik om handläggningen av framställningar och betonar att utskottet måste se till att det kan erbjuda teckenspråkstolkning, vilket Europaparlamentets alla utskott borde göra, för att säkerställa möjligheterna till information och deltagande.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i högre grad erkänna vikten av tillgängliga stödtjänster av god kvalitet och system för självständigt boende. Parlamentet betonar behovet att främja strategier och standarder för personligt stöd av hög kvalitet för vårdbehövande personer med funktionsnedsättning och deras omsorgsgivare, inklusive förbättrat socialt skydd och olika former av stöd för anhörigvårdare. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en strategisk EU-agenda för vård och omsorg som ett steg vidare i riktning mot kvalitativt stärkande av hälso- och sjukvårdssektorn i EU, inbegripet arbetstagare inom hushållstjänster och personliga tjänster. Parlamentet upprepar att agendan för vård och omsorg också måste återspegla situationen för de 100 miljoner anhörigvårdarna i EU som tillhandahåller 80 procent av långtidsvården men vars arbete sällan får något erkännande.

20.

Europaparlamentet rekommenderar att utskottet för framställningar utarbetar en årsrapport om problem som lyfts fram i framställningar rörande personer med funktionsnedsättning och gör rekommendationer.

21.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strukturellt integrera strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 i den europeiska planeringsterminen, eftersom den sistnämnda bör användas för att stimulera medlemsstaternas politik och strategier, stärka delaktigheten i samhället och stödja sysselsättning och socialt skydd för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en årlig översyn av integreringen av frågor som rör funktionsnedsättning i den europeiska planeringsterminen.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa en gemensam definition av begreppet funktionsnedsättning, i linje med de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning om Europeiska unionens inledande rapport, vilka antogs 2015, och att säkerställa ömsesidigt erkännande av funktionsnedsättningar mellan medlemsstaterna, för att säkerställa fri rörlighet för personer med funktionsnedsättning, och för att dessa personer vederbörligen ska kunna utöva sina rättigheter såsom unionsmedborgare och få dem erkända.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen dels att säkerställa att EU och medlemsstaterna fullständigt rättar sig efter allt det som enligt EU och FN åligger dem i fråga om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, framför allt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och de allmänna synpunkterna på denna konvention från kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt EUs åtgärder och finansieringsregler inom området, dels att stödja personer med funktionsnedsättning och deras familjer och omsorgsgivare i detta sammanhang och möjliggöra utbyte av bästa praxis.

24.

Europaparlamentet betonar behovet av mer och regelbunden utbildning för personal inom rättsväsendet och brottsbekämpande myndigheter för att öka medvetenheten om krisinsatser, krishantering och nedtrappning av konflikter i kontakter med personer med särskilda funktionsnedsättningar.

Dataskydd

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna i vederbörlig ordning genomför Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (28), samt att vidta de åtgärder som krävs för att skydda känsliga uppgifter om personer med funktionsnedsättning.

26.

Europaparlamentet betonar att all behandling av personuppgifter måste vara helt förenlig med den allmänna dataskyddsförordningen. Parlamentet understryker att behandling av genetiska eller biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person och uppgifter om hälsa (känsliga personuppgifter) är förbjuden enligt den allmänna dataskyddsförordningen, såvida det inte uttryckligen är tillåtet enligt samma förordning.

Deltagande

27.

Europaparlamentet betonar att man behöver samråda med och aktivt involvera organisationer av personer med funktionsnedsättning i alla skeden av planering, antagande, genomförande och övervakning av alla typer av åtgärder, så att åtgärderna säkerställer främjande av deras grundläggande rättigheter. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att på ett adekvat sätt involvera organisationer av personer med funktionsnedsättning i alla faser av genomförandet av strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.

28.

Europaparlamentet påminner om vikten av att samråda med och involvera personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem vid antagande av åtgärder i samband med covid-19-pandemin, såsom återhämtnings- och vaccinationsplaner, samt under eventuella kommande kriser.

29.

Europaparlamentet betonar att ett fullständigt deltagande i praktiken för personer med funktionsnedsättning inom alla områden av livet och i samhället är avgörande för att de ska kunna utöva sina grundläggande rättigheter.

30.

Europaparlamentet påminner om att många personer med funktionsnedsättning fortfarande lever segregerade från samhällslivet och inte har kontroll över sin egen vardag, särskilt de som bor på institutioner, med tanke på att covid-19-pandemin framhävt och intensifierat de utmaningar som de sistnämnda ställs inför. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att integrera stödtjänster för att säkerställa lika rätt för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt och att delta i samhället.

31.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att se till att personer med funktionsnedsättning involveras i den politiska beslutsprocessen utan några begränsningar. Parlamentet konstaterar att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kräver fullt politiskt deltagande, vilket innebär att personer med funktionsnedsättning måste kunna delta i val och beslutsprocesser på samma villkor som andra. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna tillhandahåller förenklad naturalisering eller särskilda undantag från medborgarskapsprov för personer med funktionsnedsättning, för att garantera deras tillgång till medborgarskap.

32.

Europaparlamentet påminner om det stora antalet unionsmedborgare som berövats sin rätt att delta i val, inklusive val till Europaparlamentet, på grund av sin funktionsnedsättning eller psykiska ohälsa. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en verklig rätt för personer med funktionsnedsättning att rösta i val till Europaparlamentet.

Fri rörlighet

33.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens plan att senast i slutet av 2023 lägga fram ett förslag om att inrätta ett EU-intyg om funktionsnedsättning som ska erkännas i samtliga medlemsstater, i syfte att utöka pilotprojekten för EU-intyget om funktionsnedsättning och EU-parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet anser att EU-intyget om funktionsnedsättning, som bör vara obligatoriskt i samtliga medlemsstater, kommer att vara ett viktigt instrument för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att utöva sin rätt till fri rörlighet i ett hinderfritt EU.

34.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna dels att låta intyget ge användarna vittgående rättigheter, dels att säkerställa att det genomförs ordentligt i samtliga medlemsstater, vid behov genom bindande EU-lagstiftning.

35.

Europaparlamentet noterar att det i vissa medlemsstater, där ett intyg om funktionsnedsättning redan införts, rapporterats om missbruk som ibland blir till skada för de personer som verkligen är berättigade till intyget. Parlamentet betonar därför behovet att öka medvetenheten på alla nivåer och vidta åtgärder för att förhindra missbruk av det nya EU-intyget om funktionsnedsättning.

36.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undanta personer med funktionsnedsättning och deras familjer och personliga assistenter från betalning av vägtullar i hela EU för att främja deras rörlighet, särskilt när de behöver göra åtskilliga resor för medicinsk behandling och av välmåenderelaterade skäl.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stärka den rättsliga ramen för deltagande av personer med funktionsnedsättning i turism. Parlamentet konstaterar att 25 procent av EU:s väljare uppger att de har en viss grad av skada eller funktionsnedsättning (29), och att tillgänglig turism för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet 2012 bidrog med totalt cirka 786 miljarder euro till EU:s bruttoomsättning (30).

38.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av starkare tågresenärsrättigheter för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet, särskilt utfasningen av de nuvarande undantagen för medlemsstaterna och den kortare tidsfristen för förhandsanmälan från personer med funktionsnedsättning eller nedsatt rörlighet som behöver assistans. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast möjligt få till stånd kortare tidsfrister för förhandsanmälan för personer med funktionsnedsättning som behöver hjälp med researrangemang, så att personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet lättare kan utöva sina rättigheter till fri rörlighet, samt att fastställa tidsramar för tillgänglighet. Parlamentet efterlyser ett skyndsamt genomförande av reglerna i omarbetningen av förordning (EG) nr 1371/2007 i samtliga medlemsstater. Kommissionen uppmanas att överväga att lägga fram ett förslag om rättigheter för passagerare med funktionsnedsättning när det gäller transporter i städer och på landsbygden, i syfte att avhjälpa de brister som fortfarande förekommer. Ett lika verkningsfullt paket för båtresenärer bör antas.

39.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna i syfte att säkerställa nödvändiga villkor på lokal, regional och nationell nivå för att personer med funktionsnedsättning på samma villkor som andra ska kunna utöva sina rättigheter till fri rörlighet, självbestämmande och personliga val, samt att leva självständigt och att delta i samhället, såsom det fastställs i artikel 19 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att med hjälp av öppna och tillgängliga format göra informationen från den offentliga förvaltningen bättre tillgänglig.

Tillgänglighet

40.

Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om att inrätta resurscentret AccessibleEU senast 2022. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en EU-byrå för tillgänglighet (EU Access Board) som ska ansvara för att utarbeta tekniska specifikationer för tillgänglighet till stöd för specifik EU-politik och EU-lagstiftning, genomföra samråd med rättsinnehavare, berörda parter och icke-statliga organisationer, hjälpa medlemsstaterna och EU-institutionerna att genomföra tillgänglighet på ett harmoniserat sätt till gagn för den inre marknaden och öka medvetenheten om vikten av tillgänglighet för jämlika samhällen.

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att EU-initiativ för digitalisering av arbetsmarknaden är kognitivt, sensoriskt och fysiskt tillgängliga.

42.

Europaparlamentet beklagar att tillgång till den bebyggda miljön och fysisk tillgänglighet inte ingick i den europeiska rättsakten om tillgänglighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda den europeiska rättsakten om tillgänglighet som en grund för antagande av en robust EU-ram för en tillgänglig och inkluderande miljö med fullt tillgängliga offentliga utrymmen, tjänster, inbegripet kollektivtrafik, kommunikation och administrativa och finansiella tjänster, och den bebyggda miljön. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ Access City-priset.

43.

Europaparlamentet välkomnar resultaten av den europeiska Access City-tävlingen, och uppmanar medlemsstaterna att införa motsvarande nationella tävlingar.

44.

Europaparlamentet erinrar om att de jämlikhetsproblem som framställarna oftast aktualiserar i fråga om personer med funktionsnedsättning handlar om tillgänglighet och socialt skydd samt rätten till arbete och ett självständigt liv i samhället. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att fullständigt genomföra och fortlöpande övervaka all tillgänglighetslagstiftning, inklusive direktiv (EU) 2019/882 (den europeiska rättsakten om tillgänglighet), för att effektivt och definitivt få bort och förebygga hinder för arbetstagare med funktionsnedsättning och främja och tillförsäkra ett utbud av tillgängliga tjänster och lämpliga villkor för tillhandahållandet av dem. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att, när de införlivar den europeiska rättsakten om tillgänglighet i den nationella lagstiftningen, beakta sammanlänkningen av tjänsternas tillgänglighet och den bebyggda miljöns tillgänglighet.

45.

Europaparlamentet framhåller att full tillgänglighet måste säkerställas på alla offentliga platser i Europa. Parlamentet beklagar att många punkter i strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 i nuläget nonchaleras, och att det framför allt finns alltför många offentliga byggnader med arkitektoniska hinder som utgör en fruktansvärd form av diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera tillgänglighet inom alla politikområden och uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra gällande lagstiftning.

46.

Europaparlamentet beklagar att otillgängliga larmnummer i somliga medlemsstater inneburit att en del personer med funktionsnedsättning inte kunnat kommunicera med grundläggande stöd- och larmtjänster. Medlemsstaterna uppmanas därför eftertryckligen att noggrant genomföra direktiv (EU) 2018/1972 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation.

47.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett skyndsamt och effektivt genomförande på alla nivåer av direktiv (EU) 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer, för att garantera att personer med funktionsnedsättning kan komma åt all information de behöver i ett tillgängligt format, däribland nationella teckenspråk. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ till en handlingsplan för webbtillgänglighet för alla EU:s institutioner, organ och byråer för att säkerställa att EU:s webbplatser och de dokument som offentliggörs på dessa webbplatser och onlineplattformar överensstämmer med europeiska standarder för tillgänglighet, vilka behöver breddas. Parlamentet uppmanar med eftertryck alla EU:s institutioner, organ och byråer att uppfylla de europeiska standarderna för tillgänglighet senast 2022.

48.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att i sin nationella lagstiftning införliva det sedan länge försenade direktivet om audiovisuella medietjänster och att, i enlighet med artikel 7 i det direktivet, tillhandahålla personer med funktionsnedsättning tillgängliga audiovisuella medietjänster.

49.

Europaparlamentet uppmanar med kraft EU-institutionerna att göra alla sina byggnader mer och bättre tillgängliga och att undanröja de hinder som deras webbplatser, debatter och dokumentation är behäftade med, alltså att göra framtagen information tillgänglig till exempel genom översättning till teckenspråken i de olika medlemsstaterna samt ta fram dokument med brailleskrift och på ett lättläst språk.

50.

Europaparlamentet understryker vikten av att tillgänglighetsaspekter skyndsamt åtgärdas i all relevant politik och alla relevanta instrument, inbegripet frågor som hänför sig till reglerna för offentlig upphandling och frågor om att alla ska kunna inge framställningar till Europaparlamentet och ta del av dem.

51.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de berörda parlamentstjänsterna att fortsätta sina ansträngningar och slutföra projektet om den avdelningsövergripande arbetsgruppen för teckenspråk på kortast möjliga tid för att tillgodose begärandena i framställning nr 1056/2016 om att tillåta att framställningar inges på internationella och nationella teckenspråk som används i EU och på så sätt göra den grundläggande rätten att inge framställningar mer tillgänglig för teckenspråksanvändare.

52.

Europaparlamentet framhåller behovet att tillhandahålla teckenspråkstolktjänster och översättningar på ett lättläst språk för utskottssammanträden, plenarsammanträden och alla andra sammanträden i parlamentet så att dessa görs tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Bekämpning av diskriminering

53.

Europaparlamentet noterar att det inte finns något ömsesidigt erkännande av funktionsnedsättningsstatus mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta i en anda av ömsesidigt förtroende för att erkänna den status som tilldelats i en annan medlemsstat. Parlamentet betonar kommissionens mål att samarbeta med medlemsstaterna för att utvidga det ömsesidiga erkännandet av funktionsnedsättningsstatus inom områden som arbetskraftens rörlighet och när det gäller fördelarna i samband med villkoren för tillhandahållande av tjänster. Parlamentet framhåller behovet att utöka förmånerna med EU-intyget om funktionsnedsättning så att ömsesidigt erkända förmåner för tillgång till hälso- och sjukvård också inkluderas. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av skyndsamma åtgärder för att genomföra EU-intyget om funktionsnedsättning. Parlamentet upprepar behovet av ömsesidig förståelse av avinstitutionalisering och dess genomförande samt ett självständigt liv i samhället, i syfte att bättre anpassa medlemsstaternas strategier och EU-medel till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

54.

Europaparlamentet erkänner att EU-intyget om funktionsnedsättning skulle kunna ha många användningsområden, både när det gäller tillgång till en rad tjänster utan diskriminering och när det gäller säkerhet vid faror och nödsituationer. Intyget skulle nämligen säkerställa att en person med funktionsnedsättning omedelbart skulle identifieras av de berörda polismyndigheterna.

55.

Europaparlamentet beklagar att barn och vuxna med funktionsnedsättning enligt Världshälsoorganisationen löper större risk att utsättas för våld än personer utan funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller att särskilt barn löper 3,7 gånger större risk än barn utan funktionsnedsättning att utsättas för någon form av våld, 3,6 gånger större risk att utsättas för fysiskt våld och 2,9 gånger större risk att utsättas för sexuellt våld. Parlamentet understryker att barn med psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar verkar höra till de mest utsatta, och löper 4,6 gånger större risk att utsättas för sexuellt våld än sina jämnåriga utan funktionsnedsättning. Parlamentet kräver därför en europeisk ram för att skydda personer med funktionsnedsättning mot alla former av våld.

56.

Europaparlamentet betonar det akuta behovet av EU-lagstiftning som syftar till att skydda medborgarna mot alla former av diskriminering i EU, och anser att detta är grundläggande för ett korrekt genomförande av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att anta EU:s övergripande antidiskrimineringsdirektiv, som kommissionen lade fram 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en alternativ lösning för att snarast möjligt gå vidare med bekämpningen av diskriminering inom hela EU i alla områden av livet.

57.

Europaparlamentet fördömer skarpt all medicinsk diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Parlamentet påminner om att de relevanta åtgärder som medlemsstaterna vidtar måste vara förenliga med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och säkerställa lika och icke-diskriminerande tillgång till hälso- och sjukvård och sociala tjänster. Parlamentet betonar att hanteringen av framtida hälsokriser (från beredskap till behandling) måste säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte lämnas åt sitt öde. I detta avseende uppmanas eftertryckligen de berörda myndigheterna att erbjuda personer med funktionsnedsättning samma medicinska behandling som alla andra personer, inbegripet intensivvård. Parlamentet påminner om vikten av att offentliga hälso- och sjukvårdstjänster under alla omständigheter spelar en huvudroll för att skydda personer med funktionsnedsättning.

58.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att samarbeta med Europeiska unionens domstol om kommunikations- och tillgänglighetsstrategier för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har tillgång till EU:s rättssystem utan att drabbas av någon form av diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta med program som stärker personer med funktionsnedsättning så att de kan känna igen och anmäla diskriminering som de drabbas av.

59.

Europaparlamentet fördömer varje form av arbetsplatsdiskriminering av personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att införa en politik som syftar till att förebygga fall av mobbning på grund av funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att i samråd med arbetsgivarna införa en politik för att förebygga fall av nätmobbning på arbetsplatserna mot personer med funktionsnedsättning.

60.

Europaparlamentet betonar att fängslande av personer vars funktionsnedsättning är oförenlig med frihetsberövande måste förhindras och att alternativ till fängelsestraff bör tillhandahållas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att de grundläggande principerna om likabehandling, icke-diskriminering, skälig anpassning och tillgänglighet respekteras för frihetsberövade personer med funktionsnedsättning.

61.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta information och god praxis, särskilt i fråga om övergången från institutionsvård till självständigt boende, tillhandahållande av tillgängliga och överkomligt prissatta bostäder för personer med funktionsnedsättning samt inkludering i samhället.

62.

Europaparlamentet framhåller att skälig anpassning, tillgänglighet och universell utformning är avgörande för att bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Parlamentet understryker vikten av att icke-diskriminerande faktisk tillgång inbegriper identifiering och undanröjande av hinder och barriärer som gör det svårare för personer med funktionsnedsättning att få tillgång till varor, tjänster och faciliteter som är tillgängliga för allmänheten. Parlamentet betonar att icke-diskriminerande faktisk tillgång för personer med funktionsnedsättning när så är möjligt bör tillhandahållas på samma villkor som för personer utan funktionsnedsättning, och att användningen av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning vid behov bör underlättas, inbegripet hjälpmedel för rörlighet och tillgänglighet, till exempel erkända ledarhundar och andra assistanshundar (31). Parlamentet påminner om att standarder för tillgänglighet bör antas i samråd med personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem, eftersom deras sakkunskap är avgörande för att identifiera hinder för tillgänglighet. Parlamentet framhåller att skälig anpassning, tillgänglighet och universell utformning är avgörande för att bekämpa diskriminering av personer med funktionsnedsättning.

63.

Europaparlamentet framhåller att anhörigvårdare till personer med funktionsnedsättning spelar en central roll, eftersom de ofta tillgodoser deras omvårdnads- och assistansbehov. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att EU:s och medlemsstaternas politik och strategier ger ett betydande stöd till familjemedlemmar och anhörigvårdare. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att ge dem ett europeiskt ömsesidigt erkännande av deras roll som vårdare.

64.

Europaparlamentet framhåller vikten av att personer med funktionsnedsättning har rätt att utöva sina grundläggande rättigheter på lika villkor. Parlamentet betonar behovet att erkänna att personer med funktionsnedsättning åtnjuter rättskapacitet på lika villkor som andra i alla hänseenden, i linje med artikel 12 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder i tid för att ge personer med alla typer av funktionsnedsättning faktisk, rättvis och inkluderande tillgång till rättsväsendet och brottsbekämpning i alla skeden av förfarandena. Parlamentet betonar att faciliteter och tjänster måste vara tillgängliga för att garantera lika tillgång till rättslig prövning och hela det rättsliga förfarandet utan diskriminering.

65.

Europaparlamentet framhåller behovet av ekonomiskt stöd så att personer med funktionsnedsättning kan anlita eller anställa assistenter eller ekonomiskt stödja familjemedlemmar, eftersom deras omsorgstjänster kostar både tid och pengar, och eftersom detta är absolut nödvändigt för stödet till personer med funktionsnedsättning och deras assisterande familjemedlemmar.

66.

Europaparlamentet framhåller att personer med funktionsnedsättning är socialt marginaliserade och utestängda från arbetslivet och från det ekonomiska och sociala livet. Parlamentet beklagar att personer med funktionsnedsättning, särskilt de med stora stödbehov, i många fall löper stor risk att institutionaliseras, då det nuvarande ekonomiska stödet från medlemsstaterna inte är tillräckligt, särskilt när det gäller ett samhällsbaserat, personanpassat stöd som skulle skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning (32).

67.

Europaparlamentet betonar att artikel 19 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fastställer rätten att leva självständigt och att delta i samhället. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en process som möjliggör en förändring av boendearrangemangen för personer med funktionsnedsättning, från institutionella miljöer till ett system som möjliggör socialt deltagande och där tjänster tillhandahålls i samhället, allt efter individens vilja och preferens. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inkludera specifika mål med tydliga tidsfrister i sina strategier för avinstitutionalisering och att i tillräcklig utsträckning finansiera genomförandet av dessa strategier.

68.

Europaparlamentet beklagar att personer med funktionsnedsättning och deras stödnätverk inte fått vara med i de prioriterade grupperna i EU:s vaccinstrategi. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att erbjuda personer med funktionsnedsättning och deras stödnätverk prioriterad åtkomst till vaccinering. I detta sammanhang står parlamentet fast vid att covid-19-vaccineringen måste bygga på fritt och informerat samtycke från personer med funktionsnedsättning och att oberoendet och rättskapaciteten hos personer med funktionsnedsättning, inbegripet personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med psykosocial funktionsnedsättning och autistiska personer, inte får undergrävas med åtgärder som anses ligga i allmänhetens intresse eller vidtas enbart för den berörda personens eget bästa.

69.

Europaparlamentet efterlyser undersökningar på EU-nivå och nationell nivå av de oproportionerligt höga smitto- och dödstalen på grund av covid-19 i sjukhem och vårdhem och i samband med heldygnstjänster för äldre och för personer med funktionsnedsättning och andra sociala tjänster, för att man ska kunna förstå orsakerna, fastställa vilka som bär ansvaret och vidta nödvändiga åtgärder för att sådant inte ska upprepas.

70.

Europaparlamentet kräver att vaccineringsställena ska vara fysiskt tillgängliga och tillhandahålla personlig vägledning och hjälp till dem som behöver det. Parlamentet efterlyser kostnadsfria eller billiga program för tillgänglig transport där det behövs.

Sysselsättning och sociala frågor

71.

Europaparlamentet är bekymrat över den höga arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning, särskilt bland kvinnor med funktionsnedsättning, jämfört med andra grupper i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja och säkerställa lagstiftningsramar och politiska ramar för deltagande på arbetsmarknaden av personer med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor med funktionsnedsättning, inbegripet personer med dolda funktionsnedsättningar, kroniska sjukdomar eller inlärningssvårigheter.

72.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa en intersektionell strategi, särskilt i sin politik och i sina åtgärder, för att skapa inkluderande sysselsättning. Parlamentet beklagar att strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 inte i tillräcklig utsträckning behandlar diskriminering på flera grunder och intersektionell diskriminering. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vid genomförandet av strategin lägga särskild tonvikt på intersektionalitet och fastställa tydliga, mätbara och ambitiösa mål för mångfald på arbetsplatsen som återspeglar heterogeniteten bland personer med funktionsnedsättning, i syfte att ta itu med diskriminering på flera grunder och intersektionell diskriminering. Parlamentet betonar att det är viktigt att övervaka strategins effektivitet och i denna övervakningsprocess involvera personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem.

73.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja och stödja sociala företag som fokuserar på att anställa personer med funktionsnedsättning, eftersom de stimulerar skapandet av anständigt arbete.

74.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att låta personer med betydande och svår funktionsnedsättning tidigt få ta del av allmänna pensionssystem, för att motverka risken för fattigdom och social utestängning bland äldre.

75.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att råda bot på underutvecklingen och underfinansieringen av offentliga arbetsförmedlingar, i syfte att öka sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att stärka banden mellan offentliga och privata arbetsförmedlingar.

76.

Europaparlamentet framhåller den positiva roll som spelas av skyddade arbetsplatser som följer kraven i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning för övergången till arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.

77.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att stödja rättighetsbaserade, inkluderande och lämpliga modeller för individuell arbetsförmedling och individuellt stöd (”stödanställning”) som ett sätt för personer med funktionsnedsättning att, när så är möjligt, övergå till den öppna arbetsmarknaden.

78.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt inleda översynen av direktivet om likabehandling för att fullt ut harmonisera det med bestämmelserna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och genomföra en inkluderande process som ska säkerställa direkt och fullständigt deltagande av organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.

79.

Europaparlamentet påpekar att system för anställningsstöd, särskilt genom offentlig samfinansiering, inte bör leda till sänkt lön för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet poängterar att anställning av personer med funktionsnedsättning måste bygga på de ramar för anställning som gäller för andra arbetstagare i fråga om lön och arbetstid, med anpassningar till dessa personers behov. Parlamentet anser att personer med funktionsnedsättning inte kan inkluderas på den öppna arbetsmarknaden om man inte har en allmän ram för arbetsrätt och främjar både löneförhandlingar och kollektivförhandlingar.

80.

Europaparlamentet understryker att det behövs ekonomiskt stöd för att personer med funktionsnedsättning ska kunna anlita eller anställa assistenter med specialkompetens.

81.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att säkerställa lämplig samordning av social trygghet för personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att se till att de får behålla funktionsnedsättningsbidrag som täcker merkostnaderna till följd av funktionsnedsättningen, också när de kommer in på arbetsmarknaden eller när de överskrider en viss inkomstgräns, i syfte att stödja deras integration på arbetsmarknaden och bidra till att trygga deras värdighet och jämlikhet. Parlamentet anser att detta bör göras genom ändringar av förordning (EG) nr 883/2004 och genom samråd med organisationer för personer med funktionsnedsättning.

82.

83.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att överbrygga den seglivade sysselsättningsklyftan för personer med funktionsnedsättning och främja dessa personers tillgång till hållbara arbetstillfällen av god kvalitet. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens förslag i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter att inkludera sysselsättningsklyftan för personer med funktionsnedsättning i den reviderade sociala resultattavlan.

84.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra rådets direktiv 2000/78/EG. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utveckla anställningsutsikterna för personer med funktionsnedsättning genom förbättrat genomförande av det direktivet, särskilt artikel 5 om rimliga anpassningsåtgärder, och genom att investera EU-medel och medel ur faciliteten för återhämtning och resiliens i utbildning och nya arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning.

85.

Europaparlamentet framhåller att jobbmatchning, yrkesprofilering, utbildning under pågående anställning, stöd till arbetsinskolning och utbildning på arbetsplatsen, liksom karriärutvecklingsmöjligheter, spelar en viktig roll för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få avlönad sysselsättning och behålla den.

86.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att arbetsmarknader och arbetsmiljöer är öppna, inkluderande och tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar, och att stödja arbetsförmedlingar, att öka medvetenheten om inkluderande anställningsrutiner, att införa lämpliga incitament och stödåtgärder för företag, i synnerhet mikroföretag samt små och medelstora företag som anställer och utbildar personer med funktionsnedsättning, och att säkerställa att allmänna system för egenföretagande finns tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och stöder dem.

87.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra till anpassningar på arbetsplatser och vidta arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att i den kommande strategiska EU-ramen för arbetsmiljö särskilt uppmärksamma arbetstagare med funktionsnedsättning och att fastställa ambitiösa mål.

88.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU-institutionerna och medlemsstaterna att införa kvotering på arbetsplatser för personer med funktionsnedsättning för att främja en inkluderande arbetsplats.

Offentlig upphandling och EU-medel

89.

Europaparlamentet påminner om att förfaranden för offentlig upphandling i medlemsstaterna måste genomföras och slutföras på ett sätt som fullt ut respekterar de grundläggande rättigheterna för mottagarna, inbegripet personer med funktionsnedsättning. Parlamentet påpekar att medlemsstaterna måste följa konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning när de genomför lagstiftning om offentlig upphandling, särskilt i samband med valet av kommunikationsmedel, tekniska specifikationer, tilldelningskriterier och villkoren för fullgörande av kontrakt.

90.

Europaparlamentet påminner om att en god struktur för offentliga tjänster, särskilt inom hälso- och sjukvård och utbildning, är väsentlig för att säkerställa likabehandling av personer med funktionsnedsättning, oavsett deras ekonomiska villkor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda EU:s fonder för att förbättra dessa tjänster och tillhörande infrastruktur, i enlighet med andan i initiativen React-EU och NextGenerationEU.

91.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i det slutliga innehållet i partnerskapsavtalen om de europeiska struktur- och investeringsfonderna och i programmen för dessa fonder inkludera mål och strategier som förbättrar levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, samtidigt som principerna om tillgänglighet och icke-diskriminering respekteras och man investerar i lika möjligheter för och deltagande av personer med funktionsnedsättning inom alla områden i livet, inklusive i stöd för övergången från institutionellt till samhällsbaserat boende. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka användningen av EU-medel i linje med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar behovet av en gradvis konvergens när det gäller definitionerna av tillgänglighet, deltagande och samhällsbaserat boende som ett sätt att öka sammanhållningen mellan medlemsstaterna.

92.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta till vara de möjligheter som erbjuds av relevanta EU-medel för sysselsättningsskapande för och yrkesutbildning till personer med funktionsnedsättning, samt att garantera och stödja att offentliga utrymmen och offentlig infrastruktur är fullständigt tillgängliga och säkerställa att EU-finansierade åtgärder når ut till personer med funktionsnedsättning. Parlamentet beklagar att EU-medel fortsätter att användas i ett antal medlemsstater för att skapa nya segregerade miljöer för personer med funktionsnedsättning.

93.

Europaparlamentet understryker behovet av tillräcklig finansiering av den utrustning som personer med funktionsnedsättning behöver, för att se till att de kan använda bästa tillgängliga teknik och utrustning för sitt dagliga liv, sitt arbete och sitt deltagande i samhället.

94.

Europaparlamentet betonar att EU-medel under inga omständigheter bör användas för att finansiera otillgängliga produkter, tjänster eller infrastrukturer.

95.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att program och strategier för landsbygdsutveckling innehåller särskilda åtgärder för att nå ut till personer med funktionsnedsättning på landsbygden och involvera dem i utformningen och genomförandet av dessa program och strategier.

Digitalisering

96.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforska de möjligheter och den potential som digitaliseringen och digitala lösningar för med sig och erkänna värdet av tekniska hjälpmedel och anpassningsbar teknik för personer med funktionsnedsättning, med vederbörlig hänsyn till skydd av personuppgifter samt etiska aspekter. Parlamentet påminner om att potentialen avseende användning av digitala verktyg och tekniska hjälpmedel beror på vilka möjligheter personer med funktionsnedsättning har att utveckla sina digitala färdigheter. Parlamentet betonar att utveckling av nödvändig digital kompetens och AI-kunskaper kan ge utsatta grupper såsom personer med funktionsnedsättning fotfäste på arbetsmarknaden.

97.

Europaparlamentet påpekar att covid-19-pandemin har visat att hela befolkningen bör kunna dra nytta av den digitala omvandlingen, utan diskriminering eller utestängning. Parlamentet betonar vikten av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för rörlighet, kommunikation och tillgång till offentliga tjänster. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att aktivt främja deltagande av personer med funktionsnedsättning genom att tillhandahålla lämpliga medel för att säkerställa deras tillgång till offentliga tjänster online.

98.

Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att säkerställa högsta möjliga standarder för tillgänglighet inom infrastruktur, tjänster och digitala tjänster, att göra allt de kan för att offentliggöra sina handlingar i samband med lagstiftningsförfaranden på ett användarvänligt och tillgängligt sätt och att se till att personer med funktionsnedsättning på ett korrekt och fullständigt sätt kan få tillgång till deras webbplatser och kontaktformulär. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utveckla program som syftar till att inkludera personer med funktionsnedsättning i samhället genom idrott, konst, kultur och fritidsverksamhet, och som utan inskränkningar främjar dessa personers deltagande i den politiska processen.

Forskning

99.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra ytterligare forskning om den nya teknikens inverkan och hälsorelaterade effekter på personer med funktionsnedsättning, såsom i fallet med LED-lampor på ljuskänsliga personer.

100.

Europaparlamentet påminner om att det behövs jämförbara och tillförlitliga EU-data för att utveckla lämpliga och ändamålsenliga strategier och ta fram lösningar skräddarsydda för behoven hos alla personer med funktionsnedsättning i EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sina insatser för en gemensam ram för europeisk statistik om enskilda personer och hushåll i syfte att samla in tillförlitlig information om deltagandet av personer med funktionsnedsättning på de olika nivåerna och i de olika typerna av utbildning, arbete och deltagande i samhällslivet.

101.

Europaparlamentet betonar behovet att investera i innovation och forskning om sysselsättning och företagande för personer med funktionsnedsättning för att stödja deras ekonomiska överlevnad och deltagande i det ekonomiska livet och samhällslivet.

102.

Europaparlamentet betonar att det behövs mer forskning och innovation på området teknik för tillgänglighet för att arbetsmarknaden ska bli mer inkluderande för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar vikten av IKT för rörlighet, kommunikation och tillgång till offentliga tjänster för personer med funktionsnedsättning.

Utbildning

103.

Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna är villiga att genomföra en inkluderande utbildningspolitik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare öka sina utbildningssystems kapacitet att tillhandahålla en högkvalitativ tillgänglig utbildning för alla studerande genom att främja särskilda åtgärder och individanpassat stöd, såsom tillgängliga och skräddarsydda kursplaner och läromedel, tillgänglig informations- och kommunikationsteknik samt lämplig digital utbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka barngarantins roll och att överväga ett belöningssystem för tillgängliga skolor, i syfte att säkerställa likabehandling av barn med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera i utbildning av yrkespersoner om behoven för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet upprepar att genomförandet och tilldelningen av relevanta EU-finansieringsprogram bör bidra till övergången till inkluderande utbildning. Parlamentet betonar att personer med funktionsnedsättning bör garanteras tillgång till utbildning, även under kriser såsom covid-19-pandemin, och att medlemsstaterna bör ta itu med alla former av diskriminering och utestängning på detta område. Parlamentet betonar behovet att öka deltagandet av ungdomar med funktionsnedsättning i utbildning med hänsyn tagen till deras behov, vilket skulle ge dem bättre tillgång till arbetsmarknaden. Parlamentet noterar de fördelar som det medför för barn från språkliga minoriteter med särskilda utbildningsbehov att få lära sig på sitt modersmål under utbildning i tidig ålder i fall där det är svårt för dem att använda språk och kommunicera. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att barn med särskilda utbildningsbehov får tillgång till undervisning på minoritetsspråk.

104.

Europaparlamentet framhåller att inkluderande utbildnings- och yrkesutbildningsprogram är två av de viktigaste förutsättningarna för en mer inkluderande arbetsmarknad. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att den kommande europeiska strategin för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet är tillgänglig och inkluderande och ger en bild av hur förverkligandet av rätten till arbete kan stärkas bland personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att dra nytta av de möjligheter som den förbättrade ungdomsgarantin ger för sysselsättning, utbildning och praktik eller lärlingsutbildning för unga med funktionsnedsättning och säkerställa lika tillgång för personer med funktionsnedsättning, samt införa skräddarsydda strategier.

105.

Europaparlamentet betonar vikten av tidigt, individanpassat och heltäckande stöd till barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar och omsorgsgivare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma barn med funktionsnedsättning och särbehov inom utbildningen.

106.

Europaparlamentet uppmärksammar vikten av tidiga åtgärder under barndomen och det faktum att barn med funktionsnedsättning måste delta och inkluderas i samhället från de allra tidigaste skedena av sina liv. Parlamentet framhåller behovet att öka finansieringsmöjligheterna för inkluderande utbildning, både för att främja inkluderande utbildningars inverkan på barn med eller utan funktionsnedsättning och för att finansiera forskning om inkluderande utbildning. Parlamentet anser att det är nödvändigt att uppmuntra användningen av ny teknik, inbegripet IKT, hjälpmedel för rörlighet och tillbehör samt teknik som lämpar sig för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar att utbildning är av central betydelse för den individuella utvecklingen och att personer med funktionsnedsättning genom tillgängliga inlärningsmiljöer ges möjlighet att till fullo bidra till alla aspekter av samhället.

107.

Europaparlamentet framhåller att personer med funktionsnedsättning måste integreras fullt ut i arbetslivet genom främjande av inkluderande utbildning och av flexibla anställningsformer som tillgodoser deras behov (såsom distansarbete och smart arbete), och genom att organisationer för personer med funktionsnedsättning involveras fullt ut i utarbetandet av inkluderande strategier.

108.

Europaparlamentet påpekar att personer med funktionsnedsättning ofta har höga kompetens- och kvalifikationsnivåer som undervärderas. Parlamentet konstaterar att detta hindrar dem från att förverkliga sin potential och berövar samhället det sociala och ekonomiska värdet av deras inkludering.

109.

Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att medlemsstaterna bör ge adekvat stöd till barn med funktionsnedsättning så att den offentliga utbildningen kan komma att utgöra ryggraden i det individanpassade pedagogiska paradigmet.

110.

Europaparlamentet erkänner att skola och idrott är avgörande för att barn med funktionsnedsättning, särskilt de som är autistiska, ska växa och utvecklas. Parlamentet beklagar att distansundervisningen under pandemin har inneburit att de har gått miste om denna viktiga verksamhet. Parlamentet hoppas att utbildning av dessa personer prioriteras inom politiken för att öppna upp medlemsstaterna på nytt.

111.

Europaparlamentet föreslår att man skapar projekt för att öka medvetenheten om behoven hos personer med funktionsnedsättning genom att på ett positivt sätt använda de kulturella verktygens kraft, till exempel genom att främja kulturevenemang, som en del av en bredare utbildningsstrategi för att främja och skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

112.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa de riktlinjer som kommissionen utfärdat i sitt meddelande om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025 när det gäller regeringarnas skyldighet att främja inkluderande utbildning inom alla utbildningssektorer, i enlighet med FN-åtagandena enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet begär att man i den nationella, europeiska och regionala utbildningspolitiken tillämpar inkluderande system som gör det möjligt att integrera studerande med funktionsnedsättning i det ordinarie utbildningssystemet, i syfte att undvika varje form av diskriminering.

Skydd av rättigheterna för kvinnor med funktionsnedsättning

113.

Europaparlamentet välkomnar strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 och dess hänvisningar till de särskilda utmaningar som kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ställs inför. Parlamentet begär att växelverkan mellan kön och funktionsnedsättning integreras i all EU-politik, alla EU-program och alla EU-initiativ och i medlemsstaternas nationella handlingsplaner. Parlamentet efterlyser en optimal användning av EU:s befintliga och framtida finansieringsinstrument för att främja tillgänglighet och icke-diskriminering.

114.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att kvinnor med funktionsnedsättning kan utvecklas fullt ut, att deras ställning i samhället främjas och att de får ökat inflytande samt att främja dessa kvinnors deltagande i det offentliga beslutsfattandet. Parlamentet påpekar att lämpliga åtgärder bör vidtas för att se till att deras perspektiv beaktas fullt ut och att man, tillsammans med rådgivande organ som är specialiserade på funktionsnedsättning, främjar deltagande av organisationer som företräder kvinnor med funktionsnedsättning.

115.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, via Istanbulkonventionen och genom att utvidga brottsområdena till att omfatta särskilda former av könsrelaterat våld i enlighet med artikel 83.1 i EUF-fördraget, snarast ta itu med det könsrelaterade våld som kvinnor och flickor med funktionsnedsättning utsätts för i oproportionerligt hög grad. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda detta som rättslig grund för att föreslå bindande åtgärder och ett övergripande EU-ramdirektiv i syfte att förebygga och bekämpa alla former av könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att behoven hos kvinnor med funktionsnedsättning inkluderas i initiativ som ger stöd till offer för könsrelaterat våld genom jämställdhetsstrategin och strategin för brottsoffers rättigheter, och att se till att stöd till offer utformas i enlighet med principen om tillgänglighet.

116.

Europaparlamentet beklagar den könsdiskriminering som kvinnor och flickor med både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar upplever inom den medicinska sektorn. Parlamentet anser att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning måste ha fullständig och lika tillgång till medicinska behandlingar som tillgodoser deras särskilda behov, genom hälso- och sjukvård som är specifik för personer med funktionsnedsättning och allmänna tjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att hälso- och sjukvårdspersonal vidareutbildas när det gäller de särskilda behoven hos kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, och att se till att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning får all information som behövs för att de fritt ska kunna fatta beslut om sin hälsa.

117.

Europaparlamentet uppmanar till allmän respekt för och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet beklagar bakslaget för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i vissa länder, vilket drabbar kvinnor och flickor med funktionsnedsättning särskilt hårt, eftersom de möter ytterligare hinder när det gäller tillgången till hälso- och sjukvård. Parlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa tvångssterilisering. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att säkerställa offentliga investeringar för att garantera full tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Parlamentet beklagar att flickor med funktionsnedsättning ofta inte får någon sexualundervisning. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att säkerställa en allsidig och inkluderande undervisning om sexualitet och relationer.

118.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sörja för ett tillgängligt och icke-stereotypt utbildningssystem, med åtgärder för inkluderande utbildning, som gör kvinnor och flickor med funktionsnedsättning rustade för arbetsmarknaden och som fokuserar på digitala färdigheter och livslångt lärande, samt att sörja för att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning fritt kan välja studieområde, så att de kan välja yrke utifrån sina intressen och där de kan utnyttja sin fulla potential utan att begränsas av bristande tillgänglighet, fördomar eller stereotyper. Parlamentet inser att det finns en koppling mellan utbildning och efterföljande sysselsättning. Parlamentet betonar behovet av full tillgång till utbildning för att minska sysselsättningsklyftan.

119.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra någonting åt sysselsättningsklyftan för kvinnor med funktionsnedsättning, särskilt genom att bekämpa könsstereotyper, stärka dessa kvinnors deltagande i den digitala ekonomin, öka deras representation när det gäller utbildning och sysselsättning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt bekämpa sådant som avskräcker dem från att arbeta, till exempel sexuella trakasserier. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att se till att kvinnor med funktionsnedsättning deltar i beslutsfattandet och får lika lön för lika arbete genom bindande åtgärder för insyn i lönesättningen, i syfte att bekämpa deras höga risk för fattigdom bland förvärvsarbetande och anpassa arbetsrätten, exempelvis flexibla arbetsformer och föräldraledighet, till deras särskilda behov. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att via handlingsplanen för den sociala ekonomin stödja socialekonomiska affärsmodeller och initiativ som syftar till att förbättra den sociala och arbetsrelaterade integrationen av kvinnor med funktionsnedsättning.

120.

Europaparlamentet noterar att en mer omfattande insamling av uppgifter och information är avgörande för att man ska förstå den situation som kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ställs inför. Parlamentet efterlyser relevanta och exakta data som är uppdelade efter kön och funktionsnedsättning för att hänsyn ska kunna tas till de utmaningar som kvinnor med funktionsnedsättning ställs inför, särskilt på arbetsmarknaden.

o o

121.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Förenta nationerna.

(1) EUT L 23, 27.1.2010, s. 35.

(2) EUT C 340, 15.12.2010, s. 11.

(3) EUT L 315, 3.12.2007, s. 14.

(4) EUT L 151, 7.6.2019, s. 70.

(5) EUT L 327, 2.12.2016, s. 1.

(6) EUT L 321, 17.12.2018, s. 36.

(7) EUT L 188, 12.7.2019, s. 79.

(8) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.

(9) EUT C 137 E, 27.5.2010, s. 68.

(10) EGT L 167, 12.6.1998, s. 25.

(11) EUT L 223, 22.6.2021, s. 14.

(12) EUT C 316, 6.8.2021, s. 2.

(13) EUT C 362, 8.9.2021, s. 8.

(14) EUT C 371, 15.9.2021, s. 6.

(15) Antagna texter, P9_TA(2021)0161.

(16) Antagna texter, P9_TA(2021)0075.

(17) EUT C 363, 28.10.2020, s. 164.

(18) Inledande kommentarer från kommissionsledamoten Dalli den 3 mars 2021 om strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030.

(19) Eurostat, Functional and activity limitations statistics, uppgifterna inhämtade i december 2020.

(20) Eurostat, Archive: Disability statistics – access to education and training, läst den 29 juli 2021.

(21) Bilagor till utkast till gemensam sysselsättningsrapport från kommissionen och rådet – Följedokument till kommissionens meddelande Årlig strategi för hållbar tillväxt 2020 (COM(2019)0653, 17 december 2019), s. 89.

(22) Eurostat, Functional and activity limitations statistics, läst den 6 juli 2021.

(23) Eurostat, Disability: higher risk of poverty or social exclusion, läst den 6 juli 2021.

(24) Eurostat, European Union Statistics on Income and Living Conditions, läst den 2 juli 2021.

(25) Europaparlamentets resolution om situationen för kvinnor med funktionsnedsättning.

(26) Jämställdhetsindex 2020.

(27) Europaparlamentets resolution om EU:s handikappstrategi efter 2020.

(28) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.

(29) Parlamentets studie av den 1 oktober 2018 med 2018 års uppdatering av studien om framställningsutskottets skyddande roll i samband med genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

(30) Kommissionens presentation av den 10 januari 2014 om den tillgängliga turismens ekonomiska effekter och resmönster i Europa, med en presentation av de viktigaste resultaten av studien (Economic impact and travel patterns of accessible tourism in Europe: Presentation of the key study findings).

(31) Framställningarna nr 1140/2015, 0857/2016, 0535/2017 och 1140/2015 samt 0988/2020.

(32) https://www.edf-feph.org/independent-living-and-de-institutionalisation-policy/

Top

Choose the experimental features you want to try