52021IP0159

EUR-Lex

Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52021IP0159 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52021IP0159

Europaparlamentets resolution av den 29 april 2021 om Ryssland, fallet Aleksej Navalnyj, militär upptrappning vid den ukrainska gränsen och ryska attacker i Tjeckien (2021/2642(RSP))

EUT C 506, 15.12.2021, p. 82–88 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

15.12.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 506/82

P9_TA(2021)0159

Ryssland, fallet Aleksej Navalnyj, militär upptrappning vid den ukrainska gränsen och rysk attack i Tjeckien

Europaparlamentets resolution av den 29 april 2021 om Ryssland, fallet Aleksej Navalnyj, militär upptrappning vid den ukrainska gränsen och ryska attacker i Tjeckien (2021/2642(RSP))

(2021/C 506/13)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina,

—

med beaktande av FN-stadgan, FN:s havsrättskonvention, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen),

—	med beaktande av åtgärdspaketet för genomförandet av Minskavtalen, som antogs och undertecknades i Minsk den 12 februari 2015 och godkändes i sin helhet genom FN:s säkerhetsråds resolution 2202 (2015) av den 17 februari 2015,

—	med beaktande av uttalandet från G7-ländernas utrikesministrar av den 18 mars 2021 om Ukraina och deras gemensamma uttalande med vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 12 april 2021 om samma ämne,

—	med beaktande av mötet den 16 april 2021 mellan Frankrikes president, Ukrainas president och Tysklands förbundskansler om frågan om den ryska militära upptrappningen,

—	med beaktande av uttalandena från vice ordföranden/unionens höga representant, på EU:s vägnar, av den 18 april 2021 om Aleksej Navalnyjs försämrade hälsotillstånd,

—

med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 68/262 av den 27 mars 2014 om Ukrainas territoriella integritet, FN:s generalförsamlings resolutioner 71/205 av den 19 december 2016, 72/190 av den 19 december 2017, 73/263 av den 22 december 2018, 74/168 av den 18 december 2019 och 75/192 av den 16 december 2020 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol i Ukraina, och FN:s generalförsamlings resolutioner 74/17 av den 9 december 2019 och 75/29 av den 7 december 2020 om problem med militariseringen av Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol i Ukraina samt delar av Svarta havet och Azovska sjön,

—	med beaktande av rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (1),

—	med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, särskilt avdelning II om politisk dialog och konvergens på området för utrikes frågor och säkerhet (2),

—	med beaktande av samförståndsavtalet från Budapest om säkerhetsgarantier av den 5 december 1994 avseende Vitrysslands, Kazakstans och Ukrainas anslutning till fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen,

—	med beaktande av Ukrainas förslag av den 29 mars 2021 om en återgång till fullständig vapenvila i östra Ukraina, och utkastet till den gemensamma handlingsplanen för förverkligande av Minskavtalen,

—

med beaktande av uttalandet av den 19 april 2021 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om utvisningen av tjeckiska diplomater, och av uttalandet av den 21 april 2021 från vice ordföranden/den höga representanten, på EU:s vägnar, i solidaritet med Tjeckien med anledning av brottslig verksamhet på landets territorium,

—	med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

Ryssland har de senaste veckorna ökat sin militära närvaro avsevärt vid den östra och norra gränsen till Ukraina och på det ockuperade Krim, och samlat sammanlagt över 100 000 soldater samt stridsvagnar, artilleri, pansarfordon och annan tung utrustning. Den senaste tidens upptrappning är den största koncentrationen av ryska trupper sedan 2014, och dess omfattning och angreppskapacitet tyder på offensiva avsikter.

Ryssland har meddelat att rätten till fredlig genomfart för andra länders örlogsfartyg och handelsfartyg genom Svarta havet i riktning mot Kertjsundet upphävs till och med den 31 oktober 2021, vilket strider mot den rätt till sjöfart som garanteras genom FN:s havsrättskonvention, som Ryssland är part i. De berörda områdena ligger inom Ukrainas territorialhav, som omger det tillfälligt ockuperade territoriet i Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol.

C.	Det har gått sex år sedan Minskavtalen antogs och sju år sedan Ryssland olagligt annekterade Krimhalvön och krig bröt ut i Ukraina.

D.	Enligt ukrainska källor har Ryssland runt 3 000 officerare och militära instruktörer som tjänstgör i de väpnade styrkorna i de två så kallade folkrepublikerna.

E.	Rysslands destabilisering av östra Ukraina via proxystyrkorna i de så kallade folkrepublikerna Donetsk and Luhansk har pågått sedan 2014. Konflikten har kostat över 14 000 människor livet och gjort närmare två miljoner till internflyktingar.

Ukraina har begärt att punkt 16.3 i kapitel III i Wiendokumentet om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder ska åberopas för att kräva ”en förklaring av ovanlig militär verksamhet” från Rysslands sida nära gränsen till Ukraina och på det ockuperade Krim. Wiendokumentet antogs 2011 av samtliga 57 medlemmar i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) för att fungera som en varaktig källa till samarbete och militär transparens. Ryssland har beslutat att inte delta i detta möte.

G.	Deltagande OSSE-stater ska förse varandra med information om bland annat insatsplaner, underrätta varandra i förväg om betydande militär verksamhet såsom övningar, och samråda och samarbeta med varandra i händelse av ovanlig militär verksamhet eller ökade spänningar.

H.	Det ryska försvarsministeriet tillkännagav fredagen den 23 april 2021 att de samlade styrkorna skulle återvända till sina permanenta baser senast den 1 maj 2021.

Rätten till tanke-, yttrande- och föreningsfrihet och rätten till fredliga sammankomster står inskrivna i Rysslands konstitution. Situationen för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen fortsätter att försämras i Ryssland, och myndigheterna kränker kontinuerligt dessa rättigheter och friheter. Ryssland har undertecknat den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen, och är medlem av Europarådet.

Den 9 april 2021 tog de ryska myndigheterna Roman Anin – en av Rysslands ledande undersökande journalister, knuten till OCCRP (Organized Crime and Corruption Reporting Project) – i kortvarigt förvar, förhörde honom och beslagtog hans mobiltelefoner och dokument. Detta har också försatt hans journalistkollegor vid OCCRP som arbetar med öppenhets- och korruptionsfrågor i fara, genom den information som den federala säkerhetstjänsten (FSB) nu har full tillgång till.

Aleksej Navalnyj, Rysslands mest välkända antikorruptionsaktivist och oppositionspolitiker, greps den 17 januari 2021 och dömdes den 2 februari 2021 till fängelse i tre och ett halvt år för den påstådda överträdelsen av hans skyddstillsyn medan han återhämtade sig i Tyskland från ett mordförsök genom förgiftning med ett förbjudet kemiskt stridsmedel, begånget av agenter vid den ryska säkerhetstjänsten på Rysslands territorium. Den 12 mars 2021 flyttades Aleksej Navalnyj till en straffkoloni i Pokrov, där han upprepade gånger har utsatts för tortyr och omänsklig behandling och därför påbörjade en hungerstrejk för mer än tre veckor sedan.

L.	Dessa händelser under de senaste veckorna har bekräftat hans familjs, vänners, anhängares och det internationella samfundets värsta farhågor om hans personliga säkerhet och liv, och ledde till att han flyttades till ett fängelsesjukhus nära Moskva, där hans liv fortfarande är i fara.

Den 16 februari 2021 beslutade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) att i enlighet med artikel 39 i sin arbetsordning uppmana Rysslands regering att frige Aleksej Navalnyj. Denna åtgärd bör gälla med omedelbar verkan. Europadomstolen tog hänsyn till arten och omfattningen av risken för Aleksej Navalnyjs liv, som påvisades vid första påseendet i syfte att tillämpa interimsåtgärden, och som betraktades mot bakgrund av de samlade omständigheterna kring Aleksej Navalnyjs nuvarande frihetsberövande.

Fredagen den 23 april 2021 meddelade Aleksej Navalnyj att han på inrådan av läkare som inte tillhör fängelset gradvis skulle avbryta sin hungerstrejk, som påbörjades den 31 mars 2021. Enligt den medicinska rådgivningen till Aleksej Navalnyj skulle en fortsatt hungerstrejk vara förenad med livsfara. Även om Aleksej Navalnyj får nödvändig vård nu, finns det inga garantier för att han inte kommer att utsättas för ytterligare omänsklig eller livshotande behandling eller mordförsök.

Ryssland låg 2020 på 129:e plats av 180 länder i Transparency Internationals korruptionsindex, vilket var lägst i Europa. Kleptokratiska kopplingar mellan oligarker, säkerhetstjänstemän och tjänstemän med koppling till Kreml har till viss del avslöjats av antikorruptionsaktivister, såsom den nu avlidne Sergej Magnitskij och antikorruptionsstiftelsen (FBK) under ledning av Aleksej Navalnyj, som har innefattat de högsta makthavarna, däribland Vladimir Putin, i utredningar av den oförklarliga rikedom som de samlat på sig under årens lopp. Åklagarmyndigheten i Moskva försöker beteckna FBK och två andra organisationer som är knutna till Navalnyj – Citizens Rights Protection Foundation och Navalnyjs regionala högkvarter – som ”extremistiska”, vilket skulle innebära att deras anställda kan gripas och dömas till fängelsestraff på mellan sex och tio år.

Förgiftningen av Navalnyj är en del i ett mönster av ingripanden mot Putins motståndare som har drabbat Viktor Jusjtjenko, Sergej Skripal och Vladimir Kara-Murza, och lett till att flera ledande oppositionspersoner, journalister, aktivister och utländska ledare har dött, däribland, men inte enbart, Boris Nemtsov, Anna Politkovskaja, Sergej Protazanov, Natalja Estemirova, Alexander Litvinenko.

Ryssland utgör inte bara ett yttre hot mot Europas säkerhet, utan för även ett inre krig mot sitt eget folk i form av ett systematiskt förtryck av oppositionen och gripanden på gatorna. Enbart den 21 april 2021 greps minst 1 788 fredliga demonstranter, vilket betyder att sammanlagt mer än 15 000 oskyldiga ryska medborgare har frihetsberövats sedan januari 2021.

I sina två senaste resolutioner om Ryssland efterlyste Europaparlamentet en översyn av EU:s Rysslandspolitik och dess fem vägledande principer, och uppmanade rådet att omedelbart börja utarbeta och anta en EU-strategi för de framtida förbindelserna med ett demokratiskt Ryssland, med en bred uppsättning incitament och villkor för att stärka de inhemska tendenserna till frihet och demokrati i Ryssland.

Den 17 april 2021 utvisade Tjeckien 18 personer ur den ryska ambassadpersonalen, däribland medlemmar av de ryska underrättelsebyråerna, till följd av den tjeckiska säkerhetsinformationstjänstens välgrundade slutsatser att ryska underrättelsetjänstemän i aktiv tjänst hade varit inblandade i sprängningen av ett ammunitionsförråd 2014, som kostade två tjeckiska medborgare livet och orsakade omfattande materiella skador. Tusentals människors liv och egendom i kringliggande kommuner utsattes hänsynslöst för fara. Dessa olagliga handlingar på Tjeckiens territorium utgör en allvarlig kränkning av en EU-medlemsstats suveränitet från en främmande makts sida. Till följd av Tjeckiens utvisning av 18 personer ur den ryska ambassadens personal utvisade Ryssland 20 tjeckiska diplomater, som beordrades att lämna landet den 19 april 2021. Tjeckien beslutade den 22 april 2021 att Rysslands ambassad i Tjeckien skulle ha lika stor personalstyrka som Tjeckiens ambassad i Ryssland, detta sedan Ryssland vägrat låta de utvisade tjeckiska diplomaterna återvända till landet, och att i enlighet med artikel 11 i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser ge den ryska ambassaden tid fram till slutet av maj att vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med detta beslut.

Samma GRU-agenter som var involverade i sprängningen av ammunitionsförrådet i Tjeckien var också ansvariga för mordförsöket på Sergej och Julija Skripal i Storbritannien 2018 med nervstridsmedlet Novitjok, vilket också ledde till att en brittisk medborgare avled. GRU-agenter har också anklagats för mordförsöket på Emilian Gebrev, ägare till en vapenfabrik, och två andra personer i Bulgarien 2015. Ryssland visar ingen vilja att samarbeta med utredningen av dessa brott som begåtts på EU:s territorium, förnekar GRU:s inblandning i förgiftningen av Sergej och Julija Skripal och skyddar de huvudmisstänkta.

Europaparlamentet stöder Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser. Parlamentet upprepar sitt starka stöd för EU:s linje att inte erkänna den olagliga annekteringen av Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol. Parlamentet välkomnar alla restriktiva åtgärder som EU vidtagit till följd av den olagliga annekteringen. Parlamentet kräver ett omedelbart frigivande av alla olagligt frihetsberövade och fängslade ukrainska medborgare på Krimhalvön och i Ryssland, och beklagar djupt de fortsatta människorättskränkningarna på Krim och i de ockuperade områdena i östra Ukraina, samt den omfattande tilldelningen av ryskt medborgarskap (påtvingade utfärdanden av pass) bland medborgarna i dessa områden. Parlamentet understryker att ryska tjänstemän vars agerande eller uteblivna agerande har möjliggjort eller resulterat i krigsförbrytelser i Ukraina kommer att ställas inför internationell straffrätt.

Europaparlamentet beklagar det aktuella läget i förbindelserna mellan EU och Ryssland till följd av Rysslands aggression och fortsatta destabilisering av Ukraina och fientliga beteende mot och direkta angrepp på EU:s medlemsstater och samhällen, vilket bland annat kommer till uttryck i inblandning i valprocesser, desinformation, deepfakes, illasinnade it-angrepp, sabotage och användning av kemiska stridsmedel, liksom den betydande försämringen av människorättssituationen samt respekten för rätten till yttrandefrihet och föreningsfrihet och rätten att delta i fredliga sammankomster i Ryssland. Parlamentet fördömer skarpt Rysslands fientliga beteende i Europa och uppmanar landets regering att upphöra med dessa aktiviteter, som strider mot internationella principer och rättsregler och hotar stabiliteten i Europa, vilket hindrar alla försök att få till stånd en positiv bilateral agenda med detta viktiga grannland.

Europaparlamentet är fortfarande mycket oroat över den stora ryska militära upptrappningen vid gränsen till Ukraina och i den olagligt ockuperade Autonoma republiken Krim, som enligt det ryska försvarsministeriet nu har avslutats. Parlamentet fördömer dessa hotfulla och destabiliserande åtgärder under ledning av Ryssland och noterar med tillfredsställelse Ukrainas väl avvägda reaktion.

Europaparlamentet anser att EU måste dra slutsatser av den djupt oroväckande ryska militära upptrappningen vid den ukrainska gränsen, som är avbruten sedan fredagen den 23 april 2021. Parlamentet insisterar på att tillbakadragandet av de ryska trupperna från gränsen till Ukraina till deras permanenta baser måste vara fullständigt och ske utan dröjsmål. Parlamentet uppmanar Ryssland att omedelbart upphöra med omotiverade militära upptrappningar som syftar till att hota dess grannländer, stoppa alla pågående provokationer och avstå från framtida provokationer och trappa ned situationen genom att dra tillbaka sina styrkor till deras permanenta baser, i linje med landets internationella åtaganden, såsom OSSE:s principer och åtaganden om insyn i militära förflyttningar och Wiendokumentet. Parlamentet upprepar att den ryska militära upptrappningen även utgör ett hot mot europeisk stabilitet, säkerhet och fred, och att EU:s säkerhetsdialog med Ukraina därför bör vara ambitiös och bidra till en samstämmig bedömning av säkerhetsutmaningarna på fältet. Parlamentet betonar att vänligt sinnade länder bör stärka sitt militära stöd till Ukraina och sitt tillhandahållande av vapen för försvarsändamål, vilket är i linje med artikel 51 i FN-stadgan, som tillåter individuellt och kollektivt självförsvar. Parlamentet uppmanar Ryssland att avlägsna sina trupper från de så kallade folkrepublikerna Luhansk och Donetsk, och återlämna kontrollen över Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol till Ukraina.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen vice ordföranden/unionens höga representant att se till att rådet fortsätter att följa den militära utvecklingen trots den aviserade förflyttningen av ryska trupper och fortsätter att vara redo att enas om ytterligare gemensamma åtgärder.

Europaparlamentet uppmanar Ryssland att fullgöra sin skyldighet enligt FN:s havsrättskonvention och att garantera fri sjöfart och transitpassage genom det internationella sundet till hamnarna i Azovska sjön. Parlamentet uppmanar EU att i nära samarbete med medlemsstaterna och andra internationella partner utveckla en permanent övervakning av alla fartygs passage genom Kertjsundet.

Europaparlamentet uppmanar med kraft Ryssland och ryskstödda separatister att ansluta sig till avtalet om eldupphör. Parlamentet uppmanar Ryssland att genomföra bestämmelserna i Minskavtalen och att på ett konstruktivt sätt delta i Normandie-processen och trepartsgruppen för Ukraina. Parlamentet betonar behovet av en politisk lösning på konflikten i östra Ukraina och en starkare roll för EU i en fredlig konfliktlösning.

Europaparlamentet understryker att om en sådan militär upptrappning i framtiden skulle omvandlas till en rysk invasion av Ukraina så måste EU göra klart att priset för en sådan kränkning av folkrätten och internationella normer skulle bli högt. Parlamentet begär därför att import av olja och gas från Ryssland till EU under sådana omständigheter omedelbart stoppas, samtidigt som Ryssland bör uteslutas ur betalningssystemet Swift och alla tillgångar i EU tillhörande oligarker som står de ryska myndigheterna nära och deras familjer i EU måste frysas och deras visum dras in.

Europaparlamentet begär att EU ska minska sitt beroende av rysk energi, och uppmanar därför eftertryckligen EU-institutionerna och alla medlemsstater att stoppa slutförandet av gasledningen Nord Stream 2 och kräva att uppförandet av kontroversiella kärnkraftverk, som byggs av Rosatom, stoppas.

10.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för den internationella utredningen av omständigheterna kring den tragiska nedskjutningen av Malaysian Airlines flyg MH17, som skulle kunna utgöra en krigsförbrytelse, och upprepar sin begäran att de ansvariga ska ställas inför rätta.

11.

Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja sig på Förenade kungarikets lagstiftningsförslag till global reglering av sanktioner mot korruption och andra liknande system, och att anta ett EU-system för sanktioner mot korruption i syfte att komplettera det befintliga globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker att ryska förmögenheter och investeringar av oklart ursprung inte längre bör vara välkomna i EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att öka sina ansträngningar för att hejda Kremls strategiska investeringar inom EU som syftar till att störa samhällsordningen, undergräva demokratiska processer och institutioner samt sprida korruption. Parlamentet fortsätter att insistera på att medlemsstater som Bulgarien och Malta måste överge sina system med ”gyllene pass”.

12.

Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av Aleksej Navalnyj, vars dom är politiskt motiverad och strider mot Rysslands internationella skyldigheteter på människorättsområdet, samt av alla personer som frihetsberövats under protesterna till stöd för hans frigivning eller hans kampanj mot korruption. Parlamentet förväntar sig att Ryssland rättar sig efter Europadomstolens interimsåtgärd med hänsyn till arten och omfattningen av risken för Aleksej Navalnyjs liv. Parlamentet håller Ryssland ansvarigt för Aleksej Navalnyjs hälsotillstånd och uppmanar med kraft Ryssland att utreda mordförsöket på Navalnyj i fullt samarbete med Organisationen för förbud mot kemiska vapen. Parlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att förbättra förhållandena i fängelser och häkten så att de uppfyller internationella normer. Parlamentet kräver ett slut på gripandena av fredliga demonstranter och de systematiska angreppen mot oppositionen i samband med kraven på ett frigivande av Aleksej Navalnyj. Parlamentet understryker att alla personer inblandade i åtalet och den fällande domen mot Aleksej Navalnyj och misshandeln av honom bör bli föremål för sanktioner enligt det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter.

13.

Europaparlamentet påminner de ryska myndigheterna, och president Putin personligen som Rysslands statsöverhuvud, om att de bär det fulla ansvaret för Aleksej Navalnyjs liv och fysiska integritet och att de måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda hans fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Parlamentet fortsätter att enträget uppmana president Putin och de ryska myndigheterna att utreda och ställa de ansvariga för mordförsöket på honom inför rätta för att utkräva ansvar.

14.

Europaparlamentet beklagar djupt de ryska myndigheternas avsikt att förklara den antikorruptionsstiftelse som leds av Aleksej Navalnyj som extremistorganisation, som parlamentet anser är ogrundat och diskriminerande. Parlamentet betonar kampen mot korruption och understryker att viljan att delta i en fri och pluralistisk offentlig debatt och valprocess är en obestridlig rättighet för varje enskild och demokratisk politisk organisation som inte har något att göra med extremistiska åsikter.

15.

Europaparlamentet uttrycker sin starka solidaritet med de demokratiska krafterna i Ryssland, som engagerar sig för ett öppet och fritt samhälle, och sitt stöd för alla personer och organisationer som har blivit måltavlor för attacker och förtryck. Parlamentet uppmanar med kraft de ryska myndigheterna att sätta stopp för alla trakasserier, hot och attacker mot oppositionen, det civila samhället, medierna, människorätts- och kvinnorättsförsvarare och andra aktivister i landet, särskilt inför parlamentsvalet hösten 2021. Parlamentet uppmuntrar EU att fortlöpande uppmana Ryssland att upphäva eller ändra alla lagar som är oförenliga med internationella normer. Parlamentet påminner om sitt starka stöd för alla människorättsförsvarare i Ryssland och deras arbete. Parlamentet uppmanar EU:s delegation och medlemsstaternas representationer i landet att stärka sitt stöd till det civila samhället och att använda alla tillgängliga instrument för att öka sitt stöd till det arbete som utförs av människorättsförsvarare och, när så är lämpligt, underlätta utfärdandet av nödviseringar och tillhandahålla tillfälligt skydd i EU:s medlemsstater.

16.

Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att respektera mediefriheten och att upphöra med alla trakasserier och påtryckningar mot oberoende medier, såsom mot den undersökande journalisten Roman Anin.

17.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU-institutionerna och medlemsstaterna att fortsätta att noga övervaka människorättssituationen i Ryssland och att fortsätta att övervaka rättsfall som involverar organisationer i det civila samhället, journalister, oppositionspolitiker och aktivister, inbegripet fallet Aleksej Navalnyj.

18.

Europaparlamentet beklagar djupt att förövare från rysk underrättelsetjänst orsakade sprängningen av vapenförrådet i Vrbětice i Tjeckien, som utgjorde en kränkning av Tjeckiens suveränitet och en oacceptabel fientlig handling. Parlamentet fördömer skarpt verksamhet som syftar till att destabilisera och hota EU:s medlemsstater, och uppmanar Ryssland att upphöra med all sådan verksamhet, att ställa de ansvariga till svars och att betala skadestånd till de anhöriga till de personer som omkom i attacken 2014. Parlamentet understryker att Europeiska unionen står vid Tjeckiens sida och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och rådet att vidta lämpliga motåtgärder, inklusive riktade sanktioner. Parlamentet uttrycker sin starka solidaritet med folket och myndigheterna i Tjeckien efter den ryska attacken på EU:s territorium och den omotiverade och oproportionerliga utvisningen av 20 tjeckiska diplomater från Ryssland. Parlamentet uttrycker sitt stöd för de tjeckiska myndigheternas beslut att låta den ryska ambassaden i Tjeckien ha lika stor personalstyrka som den tjeckiska ambassaden i Ryssland. Parlamentet fördömer de efterföljande hoten mot Tjeckien från Rysslands sida och uppskattar alla stöd- och solidaritetshandlingar från olika regeringar i EU:s medlemsstater och alla diplomattjänster som redan erbjudits. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att med Skripalfallet som exempel genomföra en samordnad utvisning av ryska diplomater.

19.

Europaparlamentet fördömer Kremls stöd för odemokratiska förtryckande regimer runtom i världen, såsom regimerna i Iran, Nordkorea, Venezuela, Syrien och Belarus. Parlamentet är djupt oroat över det ökande antalet gripanden, bortföranden och deportationer av belarusier som bor i Ryssland, inklusive fallet med ordföranden för oppositionspartiet Belarus folkfront och vanliga människor som uttryckte sitt stöd för de fredliga protesterna i Belarus. Parlamentet är särskilt oroat över den ryskstödda kampanjen mot organisationer för minoriteter av EU-medborgare i Belarus, inbegripet den största organisationen, Förbundet för polacker i Belarus.

20.

Europaparlamentet fördömer propaganda och desinformation i den ryska pressen och dess skadliga spridning till EU samt det arbete som utförs av ryska trollfabriker, särskilt de som för närvarande svartmålar Tjeckien genom att hävda att det inte är ett suveränt land med oberoende informationstjänster, utan en satellit för amerikanska intressen. Parlamentet fördömer cyberattackerna mot den tjeckiska strategiska statliga förvaltningsinstitutionen i samband med ryskt militärt spionage.

21.

Europaparlamentet upprepar att enighet bland EU:s medlemsstater är den bästa politiken för att avhålla Ryssland från att bedriva destabiliserande och omstörtande verksamhet i Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samordna sina ståndpunkter och åtgärder gentemot Ryssland och att uttrycka sig samstämmigt. Parlamentet begär att medlemsstaterna ska uttrycka sig samstämmigt i Europarådets ministerkommitté om Rysslands fortsatta åsidosättande av Europadomstolens domar. Parlamentet anser att EU bör sträva efter ytterligare samarbete med likasinnade partner, särskilt Nato och USA, att använda alla tillgängliga medel på internationell nivå för att effektivt motverka Rysslands fortsatta ingripanden, allt mer aggressiva desinformationskampanjer och grova kränkningar av folkrätten som hotar säkerheten och stabiliteten i Europa.

22.

Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att i god tid och beslutsamt agera mot ryska underrättelsetjänsters störande handlingar på EU:s territorium och att i hög grad samordna sina proportionella insatser med transatlantiska partner. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att förbättra samarbetet avseende kontraspionage och informationsutbyte.

23.

Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och rådet att utarbeta en ny strategi för EU:s förbindelser med Ryssland, som måste stödja det civila samhället bättre, stärka de direkta personkontakterna med ryska medborgare, dra tydliga gränser för samarbetet med ryska statliga aktörer, använda tekniska standarder och det öppna internet för att stödja fria utrymmen och begränsa förtryckande teknik samt visa solidaritet med EU:s östliga partnerländer, bland annat i säkerhetsfrågor och fredlig konfliktlösning. Parlamentet understryker att all dialog med Ryssland måste utgå från respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna.

24.

Europaparlamentet är ytterst oroat över att de ryska myndigheterna fortsätter att begränsa oberoende medieplattformars, enskilda journalisters och andra medieaktörers arbete. Parlamentet fördömer, i detta avseende, med kraft beslutet att beteckna det oberoende medieföretaget Meduza som ”utländsk agent”.

25.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Ukrainas president, regering och Verchovna rada samt Ryska federationens president, regering och parlament.

(1) EUT L 78, 17.3.2014, s. 16.

(2) EUT L 161, 29.5.2014, s. 3.

Top

Choose the experimental features you want to try