—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Uganda,

—

med beaktande av uttalandet på Europeiska unionens vägnar av den 20 januari 2021 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om valen i Uganda,

—

med beaktande av uttalandet av den 12 januari 2021 från vice ordföranden/den höga representanten om de förestående allmänna valen i Uganda,

—

med beaktande av kommentarerna av den 12 januari 2021 från EU:s ambassadör Attilio Pacifici om frysningen av icke-statliga organisationers bankkonton,

—

med beaktande av det gemensamma lokala uttalandet av den 26 november 2020 från Europeiska unionens delegationer i Uganda samt Belgiens, Danmarks, Frankrikes, Irlands, Italiens, Nederländernas, Sveriges, Tysklands, Österrikes, Islands och Norges diplomatiska beskickningar i Uganda om våldet i samband med valet i Uganda,

—

med beaktande av pressmeddelandet om Uganda av den 8 januari 2021 från talespersonen för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,

—

med beaktande av uttalandet från FN:s människorättsexperter av den 29 december 2020”Uganda: FN:s experter är allvarligt oroade över tillslagen i samband med valet”,

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948, som Uganda har undertecknat,

—

med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966, som Uganda ratificerade den 21 juni 1995,

—

med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter av den 27 juni 1981,

—

med beaktande av Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning av den 30 januari 2007,

—

med beaktande av FN:s konvention av den 10 december 1984 mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

—

med beaktande av Republiken Ugandas konstitution från 1995, ändrad 2005,

—

med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan (Cotonouavtalet) av den 23 juni 2000 (1), särskilt artikel 8.4 om icke-diskriminering,

—

med beaktande av den gemensamma strategin EU–Afrika,

—

med beaktande av slutrapporten av den 18 februari 2016 från EU:s valobservatörsuppdrag i Uganda,

—

med beaktande av det gemensamma lokala uttalandet av den 23 december 2020 från demokratigruppen Partners for Democracy and Governance (PDG) om gripandet av människorättsaktivister i Uganda,

—

med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling,

—

med beaktande av det nationella vägledande programmet för Uganda inom elfte Europeiska utvecklingsfonden,

—

med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Den 14 januari 2021 gick väljarna i Uganda till val för att välja president och ledamöter av parlamentet, i en kontext av omfattande rapporter om oegentligheter. Den 16 januari 2021 utropade valkommissionen president Yoweri Museveni, som suttit på sin post i 35 år, till vinnare – för en sjätte mandatperiod – med 59 procent av rösterna, mot den främste oppositionsledaren Robert Kyagulanyi Ssentamu, även känd som Bobi Wine, som fick 35 procent. Valresultatet var svårt att kontrollera eftersom valkommissionen inte följde den föreskrivna rösträkningsprocessen.

B.

Upptakten till presidentvalet i Uganda 2020 kantades av våld, och oppositionskandidater, organisationer i det civila samhället, människorättsförsvarare, valexperter och journalister utsattes systematiskt för förtryck och hot när de utövade sina legitima rättigheter. Valprocessen präglades i hög grad av polisens och säkerhetsstyrkornas övervåld.

C.

Från hösten 2020 och framåt trappade myndigheterna upp sitt förtryck av den politiska oppositionen inför valen, och säkerhetsstyrkorna grep de viktigaste oppositionskandidaterna Bobi Wine, Patrick Oboi Amuriat och generallöjtnant Henry Tumukunde, störde deras valmöten och begränsade mediernas bevakning av valen.

D.

Presidentkandidaten för oppositionspartiet Forum for Democratic Change, Patrick Oboi Amuriat, greps flera gånger före valet. Vid ett av hans kampanjmöten den 9 november 2020 skingrades folkmassan med tårgas, och hans konvoj besköts av polisen den 6 januari 2021.

E.

Den ökande militariseringen av valkampanjen blev särskilt tydlig den 18 och 19 november 2020 när säkerhetsstyrkorna slog ner på demonstranter som krävde att den då frihetsberövade presidentkandidaten Bobi Wine skulle friges, vilket ledde till att minst 54 demonstranter omkom i minst sju distrikt runt om i landet, hundratals greps och andra försvann.

F.

Efter valen sattes oppositionskandidaten Bobi Wine i en de facto-husarrest när säkerhetsstyrkor omringade hans hus i elva dagar.

G.

Den 1 februari 2021 lämnade Bobi Wine in en framställning till Ugandas högsta domstol för att bestrida valresultatet där han påtalade omfattande valfusk, bland annat inblandning av militären som fyllde valurnor med valsedlar, röstade för andras räkning och skrämde bort väljare från vallokalerna. President Musevenis valsegrar har bestridits i högsta domstolen efter de fyra senaste valen.

H.

Den 7 januari 2021 lämnade Bobi Wine in en framställning till Internationella brottmålsdomstolen där han anklagade president Museveni och nio andra högre tjänstemän för flera kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

I.

Internationella valobservatörs- och valexpertuppdrag var till stor del frånvarande från valen, då de ugandiska myndigheterna inte hade godkänt uppdragen. Myndigheterna hade inte heller genomfört rekommendationerna från tidigare uppdrag. EU hade erbjudit sig att skicka en liten grupp valobservatörer, men erbjudandet avvisades. USA ställde in sin övervakning av Ugandas allmänna val eftersom de flesta av dess ansökningar om godkännande avslogs. Slutrapporten från EU:s valobservatörsuppdrag 2016 innehöll omkring 30 rekommendationer, bland annat om behovet av ett mer oberoende valorgan och upphörandet av säkerhetstjänstens övervåld, varav ingen genomförts av de ugandiska myndigheterna.

J.

Regeringen begränsade tillgången till internet före valen och började införa en skatt på sociala medier för användare som köper internetdata. Det har rapporterats om att tillgången till plattformar för onlinemeddelandetjänster och sociala medier blockerades före valen. Tillgången till vissa sociala medier är fortfarande begränsad.

K.

Covid-19-pandemin har också använts som förevändning för förtryck och oproportionerliga restriktioner för oppositionens sammankomster och verksamhet. Uganda har rapporterat omkring 40 000 fall av covid-19. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har uttryckt oro över att covid-19-åtgärder utnyttjats för att begränsa politiska friheter och politiskt deltagande under valkampanjen. Den 26 december 2020 ställde Uganda in kampanjandet i områden där oppositionen var särskilt populär, bland annat Mbarara, Kabarole, Luwero, Kasese, Masaka, Wakiso, Jinja, Kalongo, Kazo, Kampala och Tororo, med hänvisning till försiktighetsåtgärder mot covid-19.

L.

Vid flera tillfällen har covid-19-relaterade restriktiva åtgärder riktats mot särskilda grupper, vilket har lett till övervåld och godtyckliga gripanden utan tillgång till advokat. Ett exempel är polisens tillslag den 29 mars 2020 mot stiftelsen Children of the Sun, ett skyddat boende för hemlösa ungdomar som identifierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

M.

I november 2020 stoppade det nationella kontoret för icke-statliga organisationer godtyckligt verksamheten för nybildade National Election Watch Uganda, en medborgarledd organisation i det civila samhället som grundades för att övervaka val. Ugandas finansunderrättelsemyndighet har fryst flera bankkonton för organisationer i det civila samhället, bland annat Uganda National NGO Forum och kvinnonätverket UWONET, med hänvisning till obekräftade anklagelser om finansiering av terrorism.

N.

Under de senaste åren har de ugandiska myndigheterna i allt högre grad riktat in sig på organisationer i det civila samhället, särskilt sådana som arbetar med mänskliga rättigheter och val. Den 23 december 2020 greps människorättsadvokaten Nicholas Opiyo, en ledande människorättsadvokat och Sacharovstipendiat, tillsammans med tre andra advokater – Herbert Dakasi, Anthony Odur och Esomu Obure – och Hamid Tenywa, medlem av National Unity Platform (NUP), efter anklagelser om penningtvätt och brott mot Ugandas konstitutionella garantier. Nicholas Opiyo släpptes mot borgen den 30 december 2020, men väntar fortfarande på rättegång. Opiyo förnekar kraftfullt anklagelserna och hävdar att pengarna användes lagligt för att stödja arbetet för mänskliga rättigheter i organisationen Chapter Four Uganda.

O.

Hundratals anhängare till NUP har förts bort av säkerhetspersonal under kampanjandet och ett oklart antal hålls fortfarande fängslade eller saknas.

P.

Den 2 januari 2020 beordrade president Museveni i en skrivelse till finansministeriet att Faciliteten för demokratisk styrning (DGF) skulle upphävas. DGF finansierar majoriteten av de icke-statliga organisationerna i Uganda och stöds av ett stort antal medlemsstater, däribland Österrike, Norge, Nederländerna, Sverige, Danmark och Irland. Dess syfte är att stärka demokratiseringen, skydda de mänskliga rättigheterna, förbättra tillgången till rättvisa och öka ansvarsskyldigheten. Genomförandet av viktiga program med EU-finansiering stöter på allvarliga hinder.

Q.

I december 2020 rapporterade Human Rights Network for Journalists i Uganda över 100 fall av människorättskränkningar mot journalister, däribland polisvåld, som huvudsakligen ägde rum när de bevakade de politiska kandidaternas kampanjer. Polisen gick den 30 december 2020 ut med att endast ”certifierade journalister” skulle tillåtas bevaka röstningen. I slutet av november 2020 utvisade myndigheterna tre kanadensiska journalister. Uganda rankas nu på 125:e plats av 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2020.

R.

Den 12 december 2020 fryste regeringen tillgångarna för fyra icke-statliga organisationer som är verksamma under valkampanjer för att uppmuntra deltagande av kvinnor och ungdomar – UWONET, Uganda National NGO Forum, Women International Peace Centre och Alliance for Election Campaign Finance Monitoring – efter anklagelser om finansiering av terrorism.

S.

Den 11 januari 2021 fördömde kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter vad man betecknade som ”den allt sämre människorättssituationen i Uganda” och rapporterade om många kränkningar av de mänskliga rättigheterna, däribland rätten till yttrandefrihet, fredliga sammankomster och deltagande, liksom godtyckligt berövande av liv, godtyckliga gripanden och frihetsberövanden samt tortyr.

T.

En alltmer antivästlig retorik har hörts i valkampanjen och i uttalanden från president Museveni.

U.

Uganda har en av världens yngsta och snabbast växande befolkningar, och många utövade sin rätt att rösta fredligt. En miljon unga röstberättigade väljare registrerades inte av Ugandas nationella valkommission, som hävdade att det saknades materiella resurser för att registrera dem.

V.

Genom elfte Europeiska utvecklingsfonden får Uganda 578 miljoner euro från EU, avsedda att främja goda styrelseformer, förbättra infrastrukturen, trygga livsmedelsförsörjningen och stödja jordbruket. Uganda får också 112,2 miljoner euro från EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika.

W.

Inom ramen för Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom) bedrivs säkerhets- och utvecklingssamarbete mellan Uganda och EU, USA och andra länder.

X.

I FN:s index för mänsklig utveckling ligger Uganda på plats 159 av 189, och enligt Transparency International ligger Uganda på 137:e plats av 180 länder i korruptionsuppfattningsindexet.

Y.

Uganda har en av världens strängaste lagar mot homosexualitet, och diskrimineringen och våldet mot hbtq+-personer består.

Z.

Den före detta milisledaren och barnsoldaten Dominic Ongwen från Uganda befanns av Internationella brottmålsdomstolen den 4 februari 2021 skyldig till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i en uppmärksammad dom, där han dömdes för 61 enskilda åtalspunkter om mord, våldtäkt, sexuellt slaveri, bortförande och tortyr under sin tid som befälhavare i Herrens motståndsarmé (LRA), en våldsbejakande sekt som förde en blodig våldskampanj i Uganda och angränsande länder från mitten av 1980-talet fram till för några år sedan.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.