EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.10.2021

COM(2021) 659 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Årsrapport om Europeiska unionens humanitära biståndsåtgärder finansierade 2020

Inledning    

Humanitära biståndsinsatser som har fått stöd under 2020    

Översikt – de viktigaste biståndsinsatser som har fått stöd    

Övergripande prioriteringar    

Sammanfattning av utvärderingar som slutfördes under 2020    

Budgeten för 2020    

Ytterligare information och källor    

Echos genomförandepartner (2020)    

Inledning

I denna rapport presenteras EU:s viktigaste verksamhet och resultat under 2020 på området humanitärt bistånd som finansierats via Europeiska kommissionen.

1 Denna rapport har utarbetats i enlighet med artikel 19 i rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996.

Humanitära biståndsinsatser som har fått stöd under 2020

De humanitära behoven ökade fortsatt 2020 på grund av komplexa kriser, naturkatastrofer och hälsokriser, särskilt covid-19-pandemin. Kommissionens generaldirektorat för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo) anslog 2,1 miljarder euro i stöd till miljontals människor i nöd i mer än 80 länder, vilket innebar att kommissionen förblev en ledande givare av humanitärt bistånd. De vittgående konsekvenserna av covid-19-pandemin förvärrade utsatta befolkningsgruppers svåra situation. EU anslog 450 miljoner euro till humanitära åtgärder i samband med pandemin, och kommissionen startade också en humanitär luftbro vars 67 flygningar förde hjälp till 20 länder världen över.

En stor andel av EU:s humanitära bistånd anslogs till Afrika, men också till krisdrabbade människor i Syrien och dess grannländer, bl.a. genom den humanitära delen av EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet.

EU fokuserade även fortsättningsvis på att stödja människor i ”glömda kriser”, exempelvis i Centralafrikanska republiken, Sudan, Pakistan, Colombia, Venezuela, Haiti och Filippinerna.

Dessutom genomförde EU en rad övergripande politiska åtgärder, i form av exempelvis utbildning i nödsituationer, katastrofberedskap, kontantstöd, innovation och engagemang från den privata sektorn, köns- och åldersanpassning samt stöd till humanitära transporter.

Kommissionen stod inte bara för finansiering, utan var också ledande när det gäller att främja principstyrt humanitärt bistånd och förespråka respekt för internationell humanitär rätt. Den gjorde detta genom att aktivt uppmärksamma vissa humanitära kriser, men även globalt som ordförande för Internationella rödakorskommitténs stödgrupp för givare 2 och initiativet för gott humanitärt givarskap 3 (med Schweiz). Dessutom engagerade kommissionen sig i humanitär civil-militär samordning.

För att ta itu med det växande finansieringsunderskottet vad gäller humanitära åtgärder verkade kommissionen för att Grand Bargain-åtagandena 4 skulle fullgöras, särskilt i fråga om den sektorsövergripande gemensamma behovsbedömningen.

Översikt – de viktigaste biståndsinsatser som har fått stöd

Afrika söder om Sahara

Etiopien

Omkring två miljoner människor har fördrivits på grund av etniskt våld och klimatrisker samt naturkatastrofer har gjort livsmedelsförsörjningen osäker.

Konflikten i norra Tigray har gjort livsmedelsförsörjningen osäker för omkring 4,5 miljoner människor och ytterligare 2 miljoner har blivit internflyktingar. Trots påverkansarbete förblev Tigrayregionen avskuren från externt bistånd. EU anslog 24,8 miljoner euro för Tigraykrisen och dess följdverkningar.

EU:s totala humanitära bistånd – 63 miljoner euro.

Kenya

I Kenya finns över 500 000 flyktingar som är helt beroende av bistånd. Det ”tredubbla hotet” (covid-19, gräshoppor och översvämningar) har gjort livsmedelsförsörjningen osäker för omkring 2,3 miljoner människor.

EU:s totala humanitära bistånd – 18,45 miljoner euro.

Somalia

Översvämningar drabbade Somalia under den långa regntiden och torrtiden. På grund av torkans konsekvenser under tidigare år samt följderna av covid-19, gräshoppor och konflikter var de humanitära behoven fortsatt stora.

EU:s totala humanitära bistånd – 50,9 miljoner euro.

Sydsudan

Lokalsamhällena har drabbats hårt av den intensifierade konflikten och det regionala våldet, naturkatastrofer (gräshoppsangrepp och översvämningar för andra året i rad) och covid-19. Dessutom har nästan fyra miljoner människor fördrivits sedan 2013. Ökat regionalt våld och översvämningar gjorde att ännu fler fördrevs och att livsmedelsförsörjningen blev ännu osäkrare.

EU:s totala humanitära bistånd – 59 miljoner euro.

Sudan

På grund av den ekonomiska krisen, utdragna konflikter, naturkatastrofer (gräshoppsangrepp och stora översvämningar), effekterna av covid-19 och en ny flyktingkris som utlöstes av Tigraykonflikten var 9,3 miljoner människor i behov av hjälp. Till följd av detta fanns det 1,8 miljoner internflyktingar och 1,1 miljoner flyktingar i Sudan, och den senaste bedömningen med hjälp av Integrated Food Security Phase Classification pekade på att livsmedelsförsörjningen har blivit osäkrare.

EU:s totala humanitära bistånd – 67,6 miljoner euro.

Uganda

Uganda är det afrikanska land där det finns flest flyktingar (över 1,4 miljoner), huvudsakligen från Sydsudan och Demokratiska republiken Kongo. Tillströmningen av flyktingar har överbelastat mottagnings- och transitcentrumen. Livsmedelsbistånd, vatten, sanitet, hygien och andra grundläggande tjänster behövs mest. Uganda drabbas dessutom ofta av naturkatastrofer och epidemier.

EU:s totala humanitära bistånd – 34,45 miljoner euro.

Burundi

På grund av extrema väderförhållanden, covid-19 och dåligt skydd var 1,74 miljoner människor i Burundi och över 310 000 flyktingar i grannländerna i behov av humanitärt bistånd.

EU tillämpade en regional strategi och anslog stöd till samordning, katastrofberedskap och katastrofriskreducering, även mot epidemier.

EU:s totala humanitära bistånd – 8,5 miljoner euro.

Demokratiska republiken Kongo

Humanitära kriser i landet har lett till en akut osäker livsmedelsförsörjning för 21,8 miljoner människor. Den allt större konflikten har lett till att det finns 5 miljoner internflyktingar och över 900 000 flyktingar i grannländerna. Malaria, naturkatastrofer, epidemier och covid-19 har krävt ett enormt antal offer.

EU anslog över 40 miljoner euro till livräddningsverksamhet och 7 miljoner euro till humanitära flygningar (Echo Flight) samt stödde nödåtgärderna mot översvämningar.

EU:s totala humanitära bistånd – 47 miljoner euro.

Centralafrikanska republiken

På grund av den förvärrade regionala krisen som berör över 1,6 miljoner människor användes EU-medel för att främja livsmedelsförsörjningen och försörjningsmöjligheterna, jordbruket, skyddet av civila och de grundläggande tjänsterna i Centralafrikanska republiken. Stöd gavs också för att stärka den humanitära samordningen, säkerheten och logistiken.

EU:s totala humanitära bistånd – 22,7 miljoner euro.

Sahel

EU tillgodosåg akuta humanitära behov i Burkina Faso, Mauretanien, Mali, Tchad, Niger, Nigeria och Kamerun genom humanitärt bistånd till mer än 7,5 miljoner människor.

EU inriktade sig på akuta ingripanden, skyddstjänster, flygningar till svårtillgängliga områden (Echo Flight), humanitär civil-militär samordning och hantering av säkerheten i konfliktområden. EU ordnade också sjukvård som svar på livsmedels- och näringskrisen. Slutligen kopplade kommissionen samman det humanitära biståndet, utveckling och fred 5 för att bygga upp den drabbade befolkningens resiliens, minska de humanitära behoven och ta itu med de bakomliggande orsakerna till osäker livsmedelsförsörjning och akut undernäring.

EU:s totala humanitära bistånd – 190 miljoner euro.

Området kring Tchadsjön

En tio år lång kris har drabbat över tio miljoner människor i denna region. EU-medel har gett hjälp, skydd och stöd till konfliktdrabbade befolkningsgrupper i regionen och har stött behandlingen av allvarlig akut undernäring.

EU:s totala humanitära bistånd – 72 miljoner euro.

Regionen södra Afrika och Indiska oceanen

Med tanke på det ökande antalet extrema väderhändelser omfattade prioriterade frågor i regionen beredskap vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, utbildning i nödsituationer och katastrofberedskap. Över 16 miljoner människor hotas också av osäker livsmedelsförsörjning. Covid-19 och dess konsekvenser hade en allvarlig inverkan på försörjningsmöjligheterna, och EU:s medel bidrog till beredskap och insatser. EU tillhandahöll även humanitärt bistånd som svar på krisen i samband med det väpnade våldet och internflyktingarna i Moçambiques provins Cabo Delgado.

EU:s totala humanitära bistånd – 64,9 miljoner euro.

Nordafrika

Libyen

Efter den väpnade konfliktens slut har 316 000 internflyktingar och 1,3 miljoner människor behov av bistånd. Covid-19, kränkningar av internationell humanitär rätt och begränsat tillträde för humanitär personal förvärrade krisen.

EU anslog bistånd till fördrivna personer, flyktingar, migranter, återvändande och värdsamhällen samt stöd till samordning och logistiskt stöd, däribland flygningar med FN:s humanitära flygtjänst (UNHAS).

EU:s totala humanitära bistånd – 9 miljoner euro.

Egypten

Nästan 260 000 registrerade flyktingar och asylsökande är strandsatta i Egypten, varav 38 % är barn.

EU:s bistånd var inriktat på humanitärt skydd, kontantstöd för grundläggande behov och utbildning i nödsituationer.

EU:s totala humanitära bistånd – 5 miljoner euro.

Västsaharakrisen

Tiotusentals västsahariska flyktingar är fortfarande strandsatta i en 40-årig glömd kris. De bor i fem läger med dålig tillgång till yttre resurser, vilket gör att de behöver humanitärt bistånd för att överleva.

EU:s bistånd var inriktat på livsmedel, säkert dricksvatten och nödvändiga läkemedel, utbildning i nödsituationer och covid-19-beredskap.

EU:s totala humanitära bistånd – 9 miljoner euro.

Central- och Sydamerika samt Karibien

Venezuela

Venezuelas socioekonomiska kollaps har lett till att över 14 miljoner människor behöver hjälp. Detta har sedan förvärrats av covid-19, våld, politisk polarisering, rättsosäkerhet, brist på bränsle och omfattande strömavbrott. Antalet venezuelanska migranter och flyktingar är nu 5,5 miljoner.

Vid sidan av biståndet fortsatte EU sina ansträngningar på den diplomatiska fronten. Tillsammans med Spanien anordnade EU i maj 2020 en virtuell givarkonferens 6 som svar på migrations- och flyktingkrisen i Venezuela.

EU:s totala humanitära bistånd – 67,7 miljoner euro.

Colombia

Humanitärt bistånd hjälpte Colombia att hantera 1,7 miljoner venezuelanska flyktingar, pågående interna konflikter och covid-19. Dessutom drabbades över 590 000 människor direkt av naturkatastrofer.

EU:s bistånd var inriktat på bl.a. humanitärt skydd, hälso- och sjukvård, vatten och sanitet, utbildning i nödsituationer och katastrofberedskap.

EU:s totala humanitära bistånd – 5,85 miljoner euro.

Centralamerika

El Niño, orkanerna Eta och Iota och covid-19 gjorde livsmedelsförsörjningen för 5,5 miljoner människor osäker. Detta förvärrades av organiserat våld, kriminalitet och migrationskrisen. EU:s bistånd omfattade 2,85 miljoner euro till nödåtgärder i samband med orkanerna Eta och Iota.

EU:s totala humanitära bistånd – 17,15 miljoner euro.

Karibien

Covid-19-krisen ökade fattigdomen och gjorde migranter och asylsökande mer sårbara. Orkansäsongen påverkade försörjningsmöjligheterna och infrastrukturen negativt. Livsmedelsförsörjningen för omkring tio miljoner människor i regionen var osäker.

EU:s totala humanitära bistånd – 3,76 miljoner euro.

Haiti

Covid-19, våld och kriminalitet förvärrade den sociopolitiska krisen. Covid-19 påverkade också försörjningsmöjligheterna negativt och förvärrade den osäkra livsmedelssituationen, vilket ledde till att över fyra miljoner människor behövde hjälp.

EU:s bistånd var inriktat på livsmedelskrisen, covid-19 och katastrofberedskap.

EU:s totala humanitära bistånd – 21 miljoner euro.

Sydasien och Stillahavsområdet

Afghanistan, Pakistan och Iran

I Afghanistan fanns 3,4 miljoner internflyktingar och i Iran och Pakistan fanns 6,5 miljoner afghanska flyktingar. I Iran begränsade Förenta staternas skärpta sanktioner tillgången till grundläggande tjänster, medan Pakistans livsmedelskris förvärrades på grund av covid-19. Alla tre länderna drabbades av naturkatastrofer.

EU anslog 69 miljoner euro i humanitärt bistånd till Afghanistan, bl.a. inriktat på krisinsatser och traumabehandling. Dessutom anslog EU 61 miljoner euro till Iran och Pakistan för att hjälpa afghanska flyktingar och utsatta människor.

Under den internationella konferensen om Afghanistan 7 i november 2020 anordnade kommissionen ett sidoevenemang om humanitärt bistånd, internationell humanitär rätt och skydd av civila 8 .

EU:s totala humanitära bistånd – 130 miljoner euro.

Myanmar/Burma och Bangladesh

Det finns omkring 900 000 statslösa flyktingar i Cox’s Bazar i Bangladesh. De är helt beroende av humanitärt bistånd, kan inte röra sig fritt och har inte möjlighet att försörja sig.

EU anordnade en givarkonferens för rohingya 9 i oktober 2020 och gav bistånd inriktat på grundläggande tjänster och katastrofriskreducering. EU stödde också utsatta befolkningsgrupper i andra konfliktområden i Myanmar/Burma samt flyktingar i Thailand, Indonesien och Malaysia.

EU:s totala humanitära bistånd – 60,9 miljoner euro.

Filippinerna

På grund av de långvariga interna konflikterna i Mindanao behövde omkring 300 000 människor humanitärt bistånd (inklusive internflyktingar och återvändande). Dessutom är Filippinerna ett av de mest katastrofdrabbade länderna i världen.

Katastrofhjälp gavs till de mest utsatta människorna som drabbats av de interna konflikterna i Mindanao och naturkatastrofer. EU:s bistånd var inriktat på bl.a. nödbostäder, vatten, sanitet och hygien, hälsa, livsmedel och andra förnödenheter samt utbildning i nödsituationer.

EU:s totala humanitära bistånd – 5,6 miljoner euro.

Mellanöstern och dess grannskap

Syrien

I Syrien var över elva miljoner människor i behov av humanitärt bistånd. EU:s bistånd hjälpte de utsatta och var inriktat på leverans av livsmedel, läkemedel, vatten och nödbostäder samt förbättrade levnadsvillkor – bl.a. inom hälsa, skydd och utbildning i nödsituationer samt genom kontantstöd.

Kommissionen anordnade konferensen för Syriens och dess grannländers framtid 10 under delat ordförandeskap samt deltog i den humanitära arbetsgruppen 11 inom den internationella stödgruppen för Syrien i Genève.

EU:s totala humanitära bistånd – 197 miljoner euro.

Libanon och Jordanien

EU hjälpte syriska flyktingar och utsatta befolkningsgrupper lokalt i Libanon och Jordanien. Som svar på de förödande explosionerna i Beiruts hamn i augusti 2020 tillhandahölls 30 miljoner euro i omedelbart stöd.

EU:s totala humanitära bistånd – 96 miljoner euro.

Palestina 12

EU:s bistånd hjälpte civila i Gaza som är utsatta för en konflikt i en allt sämre socioekonomisk miljö. EU stödde också utsatta befolkningsgrupper som riskerar att bli fördrivna och saknar tillgång till grundläggande tjänster på Västbanken.

Kommissionen fortsatte att förespråka respekt för internationell humanitär rätt i Gaza, östra Jerusalem och Västbanken.

EU:s totala humanitära bistånd – 22,7 miljoner euro.

Irak

Covid-19 förvärrade den politiska, säkerhetsmässiga och socioekonomiska krisen, med nästan 1,8 miljoner människor i akut behov av humanitärt bistånd. Regeringskampanjen för att stänga och slå samman läger för internflyktingar utlöste stora sekundära förflyttningar till inofficiella platser.

EU:s bistånd var inriktat på kontantstöd, vatten och hygien, hälsa, skydd och rättsligt bistånd för internflyktingar samt nödåtgärder mot covid-19.

EU:s totala humanitära bistånd – 35 miljoner euro.

Jemen

Världens största humanitära kris förvärrades ytterligare till följd av en upptrappning av konflikten och en utdragen ekonomisk blockad. Naturkatastrofer och covid-19 förvärrade situationen. Till följd av detta behövde 24,3 miljoner människor hjälp, med över 14 miljoner i akut behov.

Jemen har drabbats av en av världens största livsmedelskriser: 45 % av befolkningen har en mycket osäker livsmedelsförsörjning och 16 500 människor hotas av svält. Dessutom finns det över fyra miljoner internflyktingar.

EU:s bistånd var inriktat på dem som har drabbats direkt av konflikten samt på den osäkra livsmedelsförsörjningen, undernäringen och hälsan. Kommissionen mobiliserade aktivt internationellt humanitärt bistånd för Jemen och förespråkade mer finansiering och tillträde för humanitär personal.

EU:s totala humanitära bistånd – 119 miljoner euro.

Turkiet

År 2020 fanns det 4 miljoner flyktingar i Turkiet, varav 3,6 miljoner var syrier som hade flytt från konflikten i sitt hemland. De blev ännu sårbarare på grund av covid-19, som ökade flyktingarnas behov. Sedan 2015 har EU stött mer än 80 humanitära projekt via fler än 22 partnerorganisationer.

Inom ramen för EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet 13 hade EU:s budget och ytterligare bidrag från EU:s medlemsstater redan skjutit till 2,4 miljarder euro för humanitära projekt. År 2020 anslogs ytterligare 531,7 miljoner euro.

Av detta gick 485 miljoner euro till följande två flaggskeppsprogram:

·Det sociala nödskyddsnätet 14 – ger 1,8 miljoner flyktingar kontantbetalningar varje månad genom bankkort, så att de kan tillgodose sina grundläggande behov.

·Villkorad kontantöverföring för utbildning 15 – EU:s största program för utbildning i nödsituationer. Det nådde över 670 000 barn och tillhandahöll kontantöverföringar till utsatta familjer för att främja inskrivningar och regelbunden skolnärvaro.

EU stödde också viktiga humanitära hälso- och skyddsprojekt.

EU:s totala humanitära bistånd – 531,7 miljoner euro.

Västra Balkan

År 2020 var omkring 8 000 flyktingar och migranter strandsatta, och mellan 1 500 och 3 000 människor sov utomhus under svåra förhållanden. EU:s bistånd var inriktat på hälso- och sjukvårdstjänster, covid-19-insatser, skydd, stöd till ensamkommande barn och livräddning av personer i och utanför de tillfälliga mottagningscentrumen.

EU:s totala humanitära bistånd – 5,5 miljoner euro.

Ukraina

I de konfliktdrabbade delarna av Ukraina var 3,4 miljoner människor i behov av hjälp. Situationen förvärrades av covid-19 och den osäkra livsmedelsförsörjningen – det humanitära biståndet i de områden som inte kontrolleras av regeringen påverkades.

EU:s bistånd var inriktat på kontantstöd med många användningsområden, utbildning i nödsituationer, utbildning i minrisker, vinterförberedelser och covid-19.

EU:s totala humanitära bistånd – 23 miljoner euro.

Nagorno-Karabach

Fientligheterna mellan Armenien och Azerbajdzjan har lett till tusentals dödsoffer och har tvingat hundratusentals människor att fly från sina hem. EU anslog omedelbart stöd för att täcka grundläggande behov.

EU:s totala humanitära bistånd – 3,9 miljoner euro.

Övergripande prioriteringar

Utbildning i nödsituationer

År 2020 riskerade över en miljard barn att hamna på efterkälken i lärandet, i ett aldrig tidigare skådat utbildningsavbrott på grund av covid-19. I linje med sina tidigare åtaganden avsatte kommissionen 10 % av EU:s ursprungliga budget för humanitärt bistånd 2020 till utbildning i nödsituationer.

Detta motsvarade 115 miljoner euro, som kom över 1,9 miljoner barn till del.

Katastrofberedskap

År 2020 fortsatte kommissionen att stärka katastrofberedskapen och tidiga insatser genom att anslå 50 miljoner euro till särskilt riktade åtgärder för 35 miljoner människor i katastrofdrabbade regioner.

Katastrofberedskap integreras i det humanitära biståndet, och 46 % av alla humanitära EU-projekt som finansierades 2020 omfattade katastrofberedskap (65 % de senaste fem åren). Detta är också kopplat till åtgärder för att förbättra klimatresiliensen, eftersom många av de länder som drabbas av humanitära kriser också är särskilt sårbara för klimatförändringar. Kommissionen arbetar aktivt för att främja synergieffekter mellan sin verksamhet inom Sendai-ramverket för katastrofriskreducering och Parisavtalet.

I en liknande insats för att minska de långsiktiga orsakerna till katastrofer har kommissionen också stegvis börjat minska det humanitära biståndets miljöavtryck.

Kontantstöd

I linje med rådets slutsatser om kontantstöd med många användningsområden 16 och Grand Bargain-åtagandena uppmuntrade kommissionen användning av kontantöverföringar, som ger folk mer valmöjligheter, flexibilitet och kontroll över sina egna liv.

För att öka insynen och ansvarsskyldigheten tillämpade kommissionen sina riktlinjer för stora överföringar av kontanta medel 17 (som reviderades 2020). Därvid tog kommissionen full hänsyn till varje specifikt sammanhang. I slutet av 2020 började kommissionen också se över sin politik för kontanter och kuponger 18 .

Kommissionen bidrog aktivt till Donor Cash Forum.

Innovation och den privata sektorns delaktighet

Kommissionen deltog i Världsekonomiska forumets initiativ för investeringar i humanitärt bistånd och resiliens 19 , som ska förbättra den privata sektorns och humanitära organisationers organisatoriska samarbetsförmåga.

Som ett led i insatserna för att skaffa ytterligare privata medel till humanitärt bistånd ska kommissionen leda ett innovativt instrument med kapital från den privata sektorn 2021, inom den befintliga budgetramen och rättsliga ramen.

Kommissionen stödde också Europeiska innovationsrådets Horisont 2020-pris för högteknologiska lösningar för humanitärt bistånd till ett rimligt pris 20 , som tilldelades fem innovatörer inom humanitärt bistånd 2020.

Kön och ålder, inbegripet sexuellt och könsrelaterat våld

Kommissionen fortsatte att främja genomförandet av det förhållningssätt till kön och könsrelaterat våld i humanitära kriser som skisserades i arbetsdokumentet Gender: Different Needs, Adapted Assistance 21 . I linje med detta fortsatte kommissionen att genomföra sin köns- och åldersmarkör. Dessa verksamheter är i linje med EU:s övergripande politik för kvinnor, fred och säkerhet 22 och med EU:s andra handlingsplan för jämställdhet 2016–2020 23 .

EU ingår fortfarande i det globala initiativet ”uppmaning till insatser mot könsrelaterat våld i krissituationer” 24 . I september 2020 lanserades en ny färdplan för uppmaningen 25 , som omfattar 2021–2025. EU bekräftade sin uppslutning bakom denna färdplan.

Kommissionen fortsatte att stödja förebyggande åtgärder och åtgärder mot sexuellt och könsrelaterat våld genom att införliva dessa frågor i sitt humanitära arbete och genom riktade åtgärder och kapacitetsuppbyggnad.

EU fortsatte sitt arbete med skydd av barn i humanitära kriser och anslog nästan 93 miljoner euro i humanitärt bistånd till skyddet av barn.

Echo Flight (Afrika), den humanitära luftbron och annat stöd till humanitära flygtransporttjänster

Echo Flight är en humanitär flygtjänst med fyra flygplan och en budget på 14,8 miljoner euro för kommissionens humanitära partner och humanitära organisationer. Tjänsten gav stöd till över 150 projekt och transporterade över 8 000 humanitära biståndsarbetare och omkring 250 ton humanitär last.

Kommissionen genomförde också EU:s humanitära luftbro (tio miljoner euro): 67 flygningar organiserades till mottagarländer, med över 1 500 passagerare och 1 200 ton humanitär last.

Dessutom bidrog EU till humanitära flygtjänster utan vinstsyfte, såsom Världslivsmedelsprogrammets gemensamma covid-19-relaterade transportplan 2020 26 .

Sammanfattning av utvärderingar som slutfördes under 2020

Kombinerad utvärdering av EU:s humanitära insatser i Irak och skyddssektorn 2014–2018

https://ec.europa.eu/echo/sites/echo-site/files/kr0220290enn.pdf  

Utvärderingen visade att finansieringen i Irak och globalt inom skyddssektorn uppnådde kortsiktiga mål, men att det var svårare att ta itu med större hot och djupare sårbarheter.

I Irak hade den främjande verksamheten flera framgångar. Effektiviteten och kostnadseffektiviteten var lämpliga, och det fanns möjligheter att bygga upp personalkapaciteten. Men det fanns en viss variation i behovsanalysernas kvalitet, både i Irak och i skyddssektorn.

Rekommendationerna är inriktade på att öka skyddsfinansieringen och förbättra den främjande verksamheten, den strategiska planeringen, kapaciteten att bedöma effektivitet och kostnadseffektivitet samt debatten kring både humanitära principer och sambandet mellan humanitärt bistånd, utveckling och fred.

Utvärdering av EU:s humanitära bistånd i Ukraina (2014–2018) 

https://ec.europa.eu/echo/sites/echo-site/files/evaluation_eu_humanitarian_assistance_ukraine_2014-2018.pdf

Kommissionen var snabb och effektiv, utförde på det hela taget ett mycket bra arbete och uppvisade systemomfattande ledarskap inom strategiskt tänkande och samordning. Medlemsstaterna lovordade fältteamet och uppskattade dess tillgång till de områden som inte kontrolleras av staten.

I Ukraina stödde kommissionen systemomfattande gemensamma och opartiska behovsbedömningar, utarbetade en tydlig gemensam ram för humanitär utveckling tillsammans med övriga EU-avdelningar för att underlätta samordningen och övergången mellan humanitärt bistånd, stabilisering, tidig återhämtning och utveckling, och stödde upprättandet av Ukrainas humanitära fond 27 .

Alla givare, inklusive EU, stod inför särskilda utmaningar när det gäller att anpassa sin finansiering till den ovanligt stora andelen utsatta äldre människor i den drabbade befolkningen. Eftersom behoven på dessa områden fortfarande är stora bör främjande verksamhet och finansiering stå i centrum inom den närmaste framtiden, trots problem med tillträdet.

Budgeten för 2020

De finansieringsavtal för humanitärt bistånd som kommissionen ingick 2020 finns på webbplatsen för .

Genomförandet av budgeten för humanitärt bistånd

Ytterligare information och källor

•Allmän information om Echo:

•Ekonomisk information om Europeiska kommissionens humanitära biståndsverksamhet år 2020:

•Information om den operativa verksamheten från föregående år:  https://ec.europa.eu/echo/who/accountability/annual-reports_en

•Årlig verksamhetsrapport för 2020, Echo: ännu inte tillgänglig

•Årlig förvaltnings- och resultatrapport för 2020: ännu inte tillgänglig

•Echos utvärderingsrapporter:

•Information om Europeiska kommissionens och medlemsstaternas finansiering av humanitärt bistånd: https://webgate.ec.europa.eu/hac/  

29 Echos genomförandepartner (2020)

(1)      EGT L 163, 2.7.1996, s. 1.

(2)

Internationella rödakorskommitténs stödgrupp för givare består av regeringar, överstatliga organisationer och internationella institutioner som bidrar med minst tio miljoner schweiziska franc per år.

(3) Initiativet för gott humanitärt givarskap är ett informellt givarforum med 42 givare som har förbundit sig att tillhandahålla ändamålsenligt och ansvarsfullt humanitärt bistånd.

(4)  Grand Bargain, som lanserades vid världstoppmötet om humanitära frågor i Istanbul i maj 2016, är en unik överenskommelse mellan några av de största givarna och humanitära organisationer som har åtagit sig att få mer stöd att nå fram till de behövande och att förbättra de humanitära åtgärdernas effektivitet och ändamålsenlighet.

(5)  https://ec.europa.eu/echo/what/humanitarian-aid/resilience_en.

(6)   http://www.exteriores.gob.es/Portal/es/SalaDePrensa/ElMinisterioInforma/Paginas/Noticias/20200519_MINISTERIO6.aspx . 

(7)  https://um.fi/afghanistan-conference-2020.

(8)  https://ec.europa.eu/echo/content/afghanistan-high-level-meeting-international-humanitarian-law-and-protection-civilians_en.

(9)  https://ec.europa.eu/echo/content/rohingya_donor_conference_en.

(10)  https://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/international-ministerial-meetings/2020/06/30/.

(11)  https://specialenvoysyria.unmissions.org/humanitarian-task-force.

(12)      Denna beteckning ska inte uppfattas som ett erkännande av en palestinsk stat och påverkar inte de enskilda medlemsstaternas ståndpunkter i frågan.

(13)  https://ec.europa.eu/echo/where/europe/turkey_en.

(14)  https://ec.europa.eu/echo/essn_en.

(15)  https://ec.europa.eu/echo/field-blogs/videos/conditional-cash-transfer-education-ccte-programme-refugee-children-turkey_en.

(16)  Rådets slutsatser 10184/15 av den 22 juni 2015.

(17)   https://ec.europa.eu/echo/sites/default/files/guidance_note_cash_23_11_2017.pdf . 

(18)   https://ec.europa.eu/echo/files/policies/sectoral/them_policy_doc_cashandvouchers_en.pdf.

(19)   https://www.weforum.org/projects/humanitarian-investing-initiative.

(20)   https://ec.europa.eu/info/news/eic-horizon-prize-affordable-high-tech-humanitarian-aid-commission-awards-five-outstanding-solutions-2020-sep-24_en.

(21)   https://ec.europa.eu/echo/files/policies/sectoral/gender_thematic_policy_document_en.pdf.

(22)   Rådets slutsatser 11031/19 av den 5 juli 2019.

(23)   Rådets slutsatser 13201/15 av den 26 oktober 2015.

(24)   https://www.calltoactiongbv.com/.

(25)   https://www.calltoactiongbv.com/what-we-do.

(26)   https://www.wfp.org/publications/wfp-common-services.

(27)   https://www.unocha.org/ukraine . 

(28)      Utöver budgeten för humanitärt bistånd förvaltade Echo 613 miljoner euro inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism, 220 miljoner euro inom ramen för instrumentet för krisstöd och 3 miljoner euro inom ramen för programmet EU-frivilliga för humanitärt arbete.

(29)  Echo-partner som genomför EU-finansierade humanitära biståndsinsatser under 2020.