EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.2.2021

COM(2021) 88 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EMPTY

om inrättandet av den gemensamma avsättningsfonden

Inledning:

Genom detta meddelande informeras Europaparlamentet och rådet om de åtgärder som Europeiska kommissionen har vidtagit för att förbereda inrättandet av den gemensamma avsättningsfonden 1 (nedan kallad fonden) tillsammans med den nya fleråriga budgetramen. På grundval av de åtgärder som kommissionen har vidtagit fanns alla rättsliga, administrativa och tekniska arrangemang på plats för att fonden skulle kunna inleda sin verksamhet i januari 2021 och ta emot och börja förvalta tillgångarna från garantifonden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) 2 den dagen. Fonden är nu redo att ta emot överföringar av tillgångar från övriga bidragande policyinstrumenten (InvestEU-programmet 3 , garantin för yttre åtgärder inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete 4 ), så snart de lagstiftningsakter genom vilka de inrättats träder i kraft.

Den gemensamma avsättningsfonden kommer att utgöra en central pelare i unionens budgetstruktur under den fleråriga budgetramen 2021–2027. Den kommer att innehålla avsättningar som säkerställer att alla EU:s budgetgarantier (Efsi, InvestEU, EFHU+-budgetgarantier som täcks av garantin för yttre åtgärder, externa utlåningsmandatet) och avsatta finansiella stödprogram (lån för makroekonomiskt stöd 5 , Euratomlån) fungerar i en enda portfölj. Tillgångarna beräknas växa från inledningsvis 12 miljarder euro till upp till 25 miljarder euro som mest. Det är avgörande att dessa unionstillgångar förvaltas på ett effektivt sätt för att förankra det investeringsstöd som unionen tillhandahåller genom sina budgetgarantier inom och utanför EU.

I detta meddelande

1.erinrar kommissionen om grunden till inrättandet av den gemensamma avsättningsfonden, vilken fastställs i avdelning X i budgetförordningen,

2.förklarar hur den gemensamma avsättningsfonden kommer att struktureras för att understödja de bidragande policyinstrumenten. Kommissionen lämnar en preliminär bedömning av storleken på fondens tillgångar när den börjar användas 2021 och när den förväntas vara som störst,

3.redogör för det arbete som fondens ekonomiska förvaltare har utfört 2020 för att förbereda fondens förvaltningsram, bl.a. antagande av riktlinjer för förvaltning av tillgångar, utformning av investeringsstrategin, genomförande av styrnings- och riskhanteringsprocesser samt förberedelser av it- och redovisnings infrastruktur,

4.framhåller den försiktiga strategi som kommer att följas vid förvaltningen av fondens tillgångar för att bevara portföljens värde i den omfattning det är möjligt med tanke på de utmaningar som de utdragna negativa räntorna på de tillgångar som fonden investerar i medför, och

5.förklarar den rapportering som kommissionen kommer att lämna till Europaparlamentet och rådet.

1.Grunden för den gemensamma avsättningsfonden:

Den gemensamma avsättningsfonden kommer att i en gemensam portfölj hålla säkerhetsbuffertar (avsättningar 6 ) som tillhandahålls genom EU-budgeten för att täcka de finansiella förpliktelser som uppstår på grund av budgetgarantier och program för ekonomiskt stöd. Bland de instrument som kommer att bidra med avsättningar ingår tre befintliga garantifonder (Efsis garantifond, garantifonden för Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) 7 och garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (GFEA) 8 ) samt fyra nya bidragande policyinstrument enligt den fleråriga budgetramen för 2021–2027. När de relevanta lagstiftningsakterna träder i kraft ska fonden kunna ta emot avsatta medel inom ramen för programmen InvestEU och instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete i enlighet med det planerade betalningsflöde som anges i de relevanta lagstiftningsakterna.

De avsättningar som fonden innehåller utgör en kapitalbuffert för att täcka fordringar som uppstår till följd av uteblivna betalningar från projekt eller andra förluster som genomförandepartner drabbas av i samband med investeringstransaktioner eller till följd av finansiella stödlån som stöds av EU-garantier. Det finns ett överhängande behov av att skydda EU:s budget mot risken för att förluster som uppstår inom ramen för programmen överskrider de tillgångar som är tillgängliga i fonden för att infria anspråken. Eftersom fonden spelar en så viktig roll för en sund förvaltning av EU:s budget ger avdelning X i budgetförordningen kommissionen ett särskilt ansvar för att inrätta fonden, fastställa dess investeringsstrategi och övervaka dess sunda förvaltning.

Gemensam förvaltning av avsättningarna för de olika budgetgarantierna och det ekonomiska stödet gör det möjligt att uppnå betydande stordriftsfördelar. Det gör det möjligt för kommissionen att utforma och genomföra en enda investeringsstrategi som tar hänsyn till de underliggande behoven och begränsningarna från de motsvarande programmen genom en enda stor portfölj. Genom att tillgångarna kombineras i en enda portfölj kan de förvaltas effektivt tack vare en strikt investeringsstrategi och investeringsram, så att portföljens riskavkastning och likviditet optimeras och resurser finns tillgängliga för att uppfylla garantianspråk från de underliggande budgetgarantierna, eller för att återbetala EU-upplåning inom ramen för ekonomiskt stöd när så behövs. Detta är särskilt viktigt när det ökade utnyttjandet av budgetgarantier och ekonomiskt stöd skapar större ansvarsförbindelser för EU-budgeten. En gemensam förvaltning av de olika garantierna gör det dessutom möjligt för kommissionen att ge en samlad och mer effektiv överblick över förvaltningen av fondens tillgångar genom en centraliserad rapporteringsmetod.

Den gemensamma avsättningsfonden medför en möjlig ytterligare fördel att deltagande instrument under särskilda omständigheter får lägre avsättningar, eftersom en sammanslagning av medel som motsvarar program med olika riskegenskaper kommer att diversifiera vissa av riskerna. Om graden av synkronisering av anspråk på de olika budgetgarantierna är lägre skulle avsättningarna kunna minskas i motsvarande grad utan att äventyra en sund ekonomisk förvaltning. Detta är logiken bakom begreppet effektiv avsättningsnivå, som genomförts genom kommissionens delegerade beslut 9 som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046. I detta beslut fastställs detaljerade villkor för beräkningen av fondens effektiva avsättningsnivå, vilka presenteras i avsnitt 3.

De bestämmelser som är tillämpliga på avsättningarna till och förvaltningen av fonden kommer att utgöra den solida ram för intern kontroll som behövs för att säkerställa en effektiv användning av EU:s budgetmedel och en effektiv förvaltning och frigörande av resurser när så krävs för budgetgarantier respektive ekonomiskt stöd.

2.Den gemensamma avsättningsfondens struktur och omfattning

Resurserna i den gemensamma avsättningsfonden kommer att finansieras genom tre "ärvda instrument" och fyra nya bidragande instrument efter det att rättsakterna har antagits. De "ärvda" instrument som bidrar till fonden är befintliga instrument som inrättats inom ramen för tidigare fleråriga budgetramar och som måste redovisas separat, eftersom de stöder en separat uppsättning garanterade transaktioner. Ytterligare bidragande instrument får läggas till i fonden under förutsättning att relevanta rättsakter träder i kraft.

De avsättningar som de olika policyinstrumenten bidrar till bokförs i olika delar av fonden i syfte att spåra de belopp som hänför sig till de enskilda bidragande instrumenten, i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen och de underliggande rättsakterna. Varje del motsvarar ett bidragande instrument. Delarnas andel fastställs proportionellt, vilket återspeglar bidragen till och uttagen från fondens tillgångar från varje bidragande instrument.

Utöver de delar som finansieras genom EU-budgeten planeras en ytterligare gemensam del för medlemsstatskomponenter enligt artikel 9 i InvestEU-förslaget. Dessa medlemsstatkomponenter kommer att innehålla avsättningar som finansieras med medel från medlemsstaterna från olika källor, såsom kapitalbuffert för separat upprättade nationella budgetgarantier. Denna gemensamma del kommer att delas upp i separata medlemsstatskomponenter i takt med att medlemsstaterna fastställer budgetgarantier inom ramen för InvestEU. Den ursprungliga komponentstrukturen visas schematiskt nedan.

Genom den gemensamma avsättningsfondens struktur säkerställs en tydlig åtskillnad mellan uppgifterna för den ekonomiska förvaltaren och de utanordnande avdelningar som ansvarar för de bidragande instrumenten. Den ekonomiska förvaltaren ansvarar för fondportföljens kapitalförvaltning, rapportering och beräkning av effektiva avsättningar på delnivå. De utanordnande avdelningarna ansvarar för förvaltningen av de bidragande åtgärderna och följaktligen för att övervaka överföringen av avsättningar till fonden eller instruktioner om garantier eller andra anspråk på frigörande av resurser för att tillgodose det bidragande programmets operativa behov.

Fonden förväntas uppgå till 25 miljarder euro under loppet av den fleråriga budgetramen 2021–2027. Fonden erhöll omedelbart 8 miljarder euro i tillgångar från Efsi-garantifonden när den fleråriga budgetramen trädde i kraft. Detta kommer att följas av en överföring av avsättningar från garantifonden för åtgärder avseende tredjeland (3 miljarder euro) och EFHU (0,75 miljarder euro) efter antagandet av förordningen om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Detta kommer att resultera i att fonden har tillgångar på cirka 12 miljarder euro i mitten av 2021.

Under påföljande år kommer fonden att få stora inflöden från InvestEU-programmet och garantin för yttre åtgärder inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete på mellan 2 och 3 miljarder euro per år. Under de första åren av den fleråriga budgetramen 2021–2027 kommer avsättningarna för InvestEU främst att bestå av resurser genom upplåning inom ramen för Next Generation EU. Storleken på de avsättningar som erhålls genom upplåning inom ramen för Next Generation EU kommer att bero på volymen av transaktioner som genomförandepartnerna kan göra åtaganden för före utgången av 2023.

3.Åtgärder som vidtagits under 2020 för att förbereda förvaltningen av fonden

Under hela 2020 har kommissionen vidtagit omfattande förberedelser, från meddelandet av den 25 mars 2020 om identiteten på fondens kapitalförvaltare och det relaterade kommissionsbeslutet om riktlinjer för förvaltning av tillgångar. Inom en rad områden, t.ex. risk, backoffice, redovisning, it, rättslig förvaltning och investeringsförvaltning, har det krävts kontinuerliga insatser för att fonden ska kunna träda i kraft i tid och på ett effektivt sätt. Detta arbete har omfattat följande viktiga förberedande delmål (bilagan innehåller en mer uttömmande beskrivning av det arbete som utförts):

1.Antagande av riktlinjer för förvaltning av tillgångar för fonden i form av ett kommissionsbeslut. I riktlinjerna för förvaltning av tillgångar fastställs fondens mål, struktur och verksamhet samt identifieras källan till de tillgångar som ska ingå i fonden. I riktlinjerna fastställs en ansvarsfull investeringspolitik för fonden för att fondens värde ska vara stabilt och för att bevara kapitalet under svåra marknadsförhållanden (i största möjliga utsträckning), så att fonden i rätt tid och till fullo kan göra utbetalningar när en garanti tas i anspråk genom att delarnas avsättningar utnyttjas.

2.Antagandet av kommissionens delegerade beslut om beräkning av en effektiv avsättningsnivå, däribland metoden för denna beräkning. Syftet med den effektiva avsättningsnivån är att åstadkomma effektivitetsvinster vid användningen av budgetgarantier och ekonomiskt stöd genom att slå samman dessa enskilda avsättningar i fonden och optimera avsättningsnivån med hänsyn till riskdiversifieringen. EU-budgeten förvändes kunna tillåta en något lägre resursnivå i förhållande till de risker som är förknippade med de garanterade transaktionerna när anspråk på medel som de olika garantierna ger upphov till inte har något nära samband. Kommissionen antog sitt delegerade beslut i november 2020 och överlämnade det därefter till Europaparlamentet och rådet för granskning i enlighet med artikel 269.5 och 269.6 i budgetförordningen. Det delegerade beslutet trädde i kraft den 25 februari 2021.

3.Fastställandet av en investeringsstrategi och antagandet av det referensvärde som godkänts av kommissionens räkenskapsförare och fondens ekonomiska förvaltare.

4.Utarbetandet av den nya styrningsramen (se bilagan nedan).

5.Räkenskapsföraren har antagit fondens förfarandehandbok. Denna handbok utgör ett omfattande och lättanvänt referensdokument som ger en översikt över de viktigaste processerna i fondens verksamhet. Den täcker hela fondens livscykel, innehåller hänvisningar till styrnings- och ansvarsfördelning, förklarar hur likviditetsbehoven ska beräknas, förfaranden för betalning av garantianspråk och likviditetsförvaltning osv.

4.Skydd av fondens värde på utmanande marknader

Enligt riktlinjerna för förvaltning av tillgångar krävs en ansvarsfull investeringspolitik för den gemensamma avsättningsfonden, som i största möjliga utsträckning syftar till att bevara värdet på dess tillgångar så att den kan uppfylla garantianspråk från EU:s budgetgarantier på begäran och fullt ut. Detta återspeglas också i en konservativ strategi för definitionen av berättigande investeringar, som i huvudsak är begränsade till värdepapper denominerade i euro med fast avkastning.

Denna fokus på att skydda portföljen mot otillbörlig volatilitet eller fluktuationer ligger i linje med behovet av att fondens tillgångar ger en stabil och förutsägbar kapitalbuffert för de budgetgarantier som är beroende av den. Bevarandet av kapital – hur blygsamt det än kan verka som ett investeringsmål – har dock blivit alltmer utmanande på de moderna obligationsmarknaderna. På senare tid varierade räntorna på statsobligationer med kreditbetyg AAA (löptid på 10 år) från euroområdet mellan –0,5 % och –0,25 % och var tidvis så låga som –0,8 % per år. Diagrammet nedan visar den nedåtgående tendensen vad gäller räntor från statsobligationer med kreditbetyg AAA i euroområdet sedan 2004.

Diagram 1: Nominella räntor på statsobligationer i euroområdet sedan 6.9.2004 [ECB SDW 16 ]

Fondens referensvärde för investeringar har utformats strikt mot bakgrund av den rådande marknadssituationen. Målet är att åstadkomma den bästa kombinationen av låg risk och stabilitet och samtidigt maximera avkastningen (minimera förlusterna) i detta sammanhang. Det godkändes av räkenskapsföraren i september 2020 efter noggrann validering genom utfallstester, känslighetsanalys och stresstester.

Fondens optimerade strategiska referensvärde har en löptid på 3,4 år baserat på antaganden om dynamiken i de underliggande policyinstrumenten, särskilt tidsprofilen för inflöden, och anspråk från avsättningar i de olika delarna. Risknivån har begränsats så att portföljens förväntade maximala förluster under den årliga perioden inte kan överstiga 2 % av den totala portföljen med en hög konfidensnivå (95 %). Den absoluta förväntade avkastning som referensvärdet kan förväntas ge varierar årligen mellan –0,35 % och +0,05 %, med en central uppskattning på –0,15 %.

Den föreslagna investeringsstrategin erbjuder den optimerade avkastningsnivå för en konservativ portfölj med begränsade möjligheter till risktagande som är praktiskt genomförbar under rådande marknadsförhållanden utan att ådra sig otillbörliga investeringsrisker.

5.Rapportering och ansvar

18 I enlighet med artikel 214 i budgetförordningen ska kommissionen lämna årliga rapporter om den gemensamma avsättningsfonden till Europaparlamentet och rådet. Dessa rapporter kommer att presentera fondens övergripande resultat samt den ytterligare information som anges i riktlinjerna för förvaltning av tillgångar. Den ekonomiska förvaltaren kommer att utarbeta årsredovisningar som ska åtfölja årsrapporten. Dessa redovisningar ska utarbetas i enlighet med EU:s redovisningsregler och konsolideras i unionens preliminära och slutliga årsredovisning.

I artikel 41 i budgetförordningen föreskrivs dessutom rapportering om de enskilda budgetgarantiprogrammen, som också kommer att åtföljas av viss information om den gemensamma avsättningsfonden. Detta omfattar information om den ekonomiska förvaltningen, resultatet och risken vid utgången av det föregående året, de finansiella flödena under det föregående året, betydande transaktioner och all relevant information om unionens exponering för finansiella risker. Informationen kommer att bifogas budgetförslaget i ett arbetsdokument.

Den årliga justeringen av avsättningsnivån till följd av tillämpningen av den effektiva avsättningsnivån ingår också i budgetförslaget, och därför är det viktigt att säkerställa full transparens när det gäller den effektiva avsättningsnivå och de antaganden som används vid dessa beräkningar. Eftersom fonden endast kommer att bestå av tillgångar från Efsi-garantifonden under de första månaderna och det inte finns någon erfarenhet när det gäller förvaltningen av samlade förpliktelser vid tidpunkten för beräkningen, skulle den förnuftiga metoden vara att tillämpa en effektiv avsättningsnivå på 100 % för 2021 och för utarbetandet av budgetförslaget för 2022.

Slutsatser:

Genom införandet av den gemensamma avsättningsfonden växer kommissionens kapitalförvaltningsfunktion, som har utövats i över 30 år, till en ny dimension, som bygger på en stabil styrning och riskkontroll och beprövad teknisk expertis.

Under hela 2020 har kommissionen gjort stora ansträngningar för att utarbeta den rättsliga, politiska och tekniska ramen för förvaltningen av fonden. Detta arbete har satt kommissionen i stånd att effektivt hantera övergången till fonden och den gradvisa aktiveringen av de ingående delarna under loppet av 2021.

(1) Såsom föreskrivs i artikel 212 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, EUT L 193, 30.7.2018, s. 1, (nedan kallad budgetförordningen).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar, EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.

(3) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet, COM(2018) 439 final.

(4) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, COM(2018) 460 final.

(5) Ramen för ekonomiskt stöd i form av lån till länder utanför EU fastställs genom beslut av Europaparlamentet och/eller rådet som utfärdas för detta ändamål.

(6) I enlighet med artikel 212 i budgetförordningen ska fonden innehålla avsättningar som gjorts för att täcka finansiella förpliktelser som finansieringsinstrument, budgetgarantier eller ekonomiskt stöd ger upphov till. Den ursprungliga uppsättningen av bidragande instrument avspeglar kraven i de relevanta rättsakterna. Fondens planerade struktur gör det möjligt att när som helst lägga till ytterligare bidragande instrument, under förutsättning att kraven i fondens riktlinjer för förvaltning av tillgångar och relevanta rättsakter är uppfyllda.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 av den 26 september 2017 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU-garantifonden, EUT L 249, 27.9.2017, s. 1.

(8) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land (kodifierad version), EUT L 145, 10.6.2009, s. 10.

(9) C(2020) 7684 final.

(10) Enligt den nuvarande rättsliga grunden betraktas GFEA-resurser som en enda pool och är därför inte åtskilda per underliggande bidragande instrument. Även om förordning nr 480/2009 upphör att gälla sedan GFEA:s tillgångar överförts till fonden, kommer avsättningar till den ”ärvda” GFEA-portföljen även fortsättningsvis att regleras av den förordningen. GFEA kommer därför att utgöra en separat del av fonden, som innehåller avsättningar för både externa budgetgarantier (externa utlåningsmandat och de garantier som föregick dessa) och avsatt ekonomiskt stöd (makroekonomiska stödlån som godkänts före den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020 och Euratomlån som godkänts före den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020).

(11) Rådets beslut 77/270/Euratom av den 29 mars 1977 om befogenhet för kommissionen att ta upp Euratomlån i syfte att bidra till finansieringen av kärnkraftverk, EGT L 88, 6.4.1977, s. 9.

(12) Inom ramen för garantin för yttre åtgärder på grundval av förslaget inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

(13)  Efter en workshop om inbördes utvärdering med företrädare för Världsbanken och Europeiska stabilitetsmekanismen infördes en ny styrningsstruktur för tillgångsförvaltning vid generaldirektoratet för ekonomi och finans (GD Ekonomi och finans) den 1 februari 2018. Även om styrningsstrukturen från GD Ekonomi och finans redan hade bedömts av jämbördiga parter (särskilt Världsbanken år 2014) som överensstämmande med branschstandarder, medförde ändringarna av den styrningsstruktur som tillämpats sedan början av 2018 ytterligare förbättringar mot bakgrund av den förväntade ökningen av förvaltade tillgångar.

(14)  ”Assessing the advantages and disadvantages of entrusting the financial management of the assets of the Common Provisioning Fund to the Commission, the EIB, or a combination of the two av ICF och Keypoint Financial, december 2019.

(15) Kommissionens beslut av den 24 juli 2020 om inrättande av styrkommittén för ansvarsförbindelser i samband med budgetgarantier (C(2020) 5154).

(16) Statistical Data Warehouse.

(17) Artiklarna 9 och 10 i riktlinjerna för förvaltning av tillgångar.

(18) Enligt artikel 11 ska nyckelinformation om portföljsammansättningen, resultatet i förhållande till referensvärdet, antal garantianspråk osv. även ingå. Enligt artikel 10 krävs rapportering om fondens ESG-profil.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 26.2.2021

COM(2021) 88 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om inrättandet av den gemensamma avsättningsfonden

Presentation av förberedelserna för den gemensamma avsättningsfonden

1.Riktlinjer för förvaltning av tillgångar

Kommissionens beslut om riktlinjer för förvaltning av tillgångar (nedan kallade riktlinjerna) antogs i mars 2020. I dessa riktlinjer fastställs fondens mål, struktur och verksamhet samt identifieras källan till de tillgångar som ska ingå i fonden. I riktlinjerna fastställs en ansvarsfull investeringspolitik för fonden för att fondens värde ska vara stabilt och för att bevara kapitalet under svåra marknadsförhållanden (i största möjliga utsträckning), så att fonden i rätt tid och till fullo kan göra utbetalningar när en garanti tas i anspråk genom att delarnas avsättningar utnyttjas.

Detta avspeglas också i en konservativ hållning vid fastställandet av stödberättigande investeringar. Beslutet tar hänsyn till faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG) vid förfarandet för förvaltning av tillgångar. I separata artiklar i beslutet om riktlinjerna beskrivs principerna för värdering, kostnadsfördelning, redovisning och rapportering. Dessutom ger riktlinjerna en översikt över processen för utbetalning av garantianspråk och beskriver hur investeringsstrategin genomförs av den ekonomiska förvaltaren. Genom beslutet delegeras slutligen den ekonomiska förvaltarens ansvar och uppgifter till generaldirektören för GD Budget.

2.Effektiv avsättningsnivå

Kommissionen har antagit det delegerade beslutet om fastställande av metoder och närmare villkor för beräkningen av den effektiva avsättningsnivån, i enlighet med artikel 213 i budgetförordningen.

Syftet med den effektiva avsättningsnivån är att åstadkomma effektivitetsvinster vid användningen av budgetgarantier och ekonomiskt stöd genom att optimera nivån av enskilda avsättningar som samlats i fonden med hänsyn till riskdiversifieringen. EU-budgeten förvändes kunna tillåta en något lägre resursnivå i förhållande till de risker som är förknippade med de garanterade transaktionerna när anspråk på medel som de olika garantierna ger upphov till inte har något nära samband.

Enligt budgetförordningen ska kommissionen anta en delegerad akt som kompletterar budgetförordningen i enlighet med förfarandet i artikel 269.4 i budgetförordningen, efter samråd med medlemsstaternas experter. I enlighet med kraven i budgetförordningen tillämpas den effektiva avsättningsnivån på de resurser som behövs för att täcka de förväntade garantianspråken under en ettårsperiod. Metoden för beräkning av den effektiva avsättningsnivån tar hänsyn till riskförhållandet mellan budgetgarantier och program för ekonomiskt stöd samt marknadsvillkor och prognoser för in- och utflöden.

Förutom att fastställa formeln för beräkning av den effektiva avsättningsnivån innehåller beslutet en förteckning över relevanta arbetsuppgifterna för den ekonomiska förvaltaren och utanordnarna för fondens bidragande instrument vad gäller den effektiva avsättningen. Dessutom infördes en skyddsåtgärd som gör det möjligt att skydda EU-budgeten när metoden för effektiv avsättningsnivå inte kan tillämpas på ett ansvarsfullt sätt, till exempel för att det inte finns tillräckligt med information om de exponeringar som de olika garantierna medför.

Kommissionen antog det delegerade beslutet i november 2020 och överlämnade det därefter till Europaparlamentet och rådet för granskning i enlighet med artikel 269.6 budgetförordningen. Inga invändningar mottogs under granskningsperioden och det delegerade beslutet trädde i kraft den 25 februari 2021.

3.Strategisk tillgångsallokering och referensvärde

I fondens riktlinjer för förvaltning av tillgångar 1 anges de allmänna principer som ska vägleda processen (strategisk tillgångsallokering) för att bygga upp en referensportfölj som vägledning för fondens sammansättning och mot vilken resultaten kan jämföras. Detta referensvärde innefattar fondens långsiktiga risk-/avkastningsprofil och kommer att ge vägledning för investeringsbesluten under fondens löptid. Referensvärdet avspeglar den strategiska tillgångsallokeringen och ger en referensstruktur i fråga om löptidsfördelning, tillgångsklasser, kreditkvalitet och varaktighet, mot vilken resultatet av fondens tillgångar kommer att bedömas regelbundet.

I en separat process för fastställande av det strategiska referensvärdet använde den ekonomiska förvaltaren de investeringsmål som anges i riktlinjerna (t.ex. bevarande av kapital och nödvändig likviditet för att skyndsamt kunna uppfylla garantianspråk fullt ut) och fondens kassaflödesschema, för att bedöma fondportföljens investeringshorisont, för vilken målen bör uppnås och för att fastställa fondportföljens risktolerans i överensstämmelse med dessa mål och investeringshorisonten.

Detta strategiska referensvärde godkändes av räkenskapsföraren i september 2020, efter granskning av de styrande organen. Den strategiska tillgångsallokeringen och det strategiska referensvärdet har fastställts för flera år. De kommer att vägleda förvaltningen av fondens tillgångar fram till dess att referensvärdet har uppdateras i händelse av betydande förändringar av marknadsvillkoren eller om fondens underliggande långsiktiga riskavkastningsegenskaper ändras.

4.Taktisk tillgångsallokering

Efter antagandet av fondens strategiska tillgångsallokering och strategiska referensvärde utarbetade den ekonomiska förvaltaren den taktiska tillgångsallokeringen, genom vilken målinriktade investeringsanslag fastställs på kortare sikt (6–12 månader), som en vägledning för investeringsstrategins dagliga genomförande. I investeringsbesluten införlivas genom den taktiska tillgångsallokeringen samtida dynamiken (t.ex. förväntad politisk utveckling, utsikter för väsentliga faktorer, värderingsfaktorer och tekniska faktorer) för att portföljen ska få en bättre positionering för att på så sätt bemöta föränderliga marknadsvillkor. Utvecklingen av den taktiska tillgångsallokeringen är en strukturerad process. Med hjälp av scenarioanalyser för att hantera osäkerhet samt optimeringsteknik syftar den till att bygga upp portföljer som är motståndskraftiga under olika marknadsförhållanden. Genom investeringsbegränsningar säkerställs riskreducerande åtgärder och samstämmighet med den långsiktiga strategiska tillgångsallokeringen. Även om den taktiska tillgångsallokeringen utgör den kortsiktiga referensen för faktisk portföljförvaltning kommer den regelbundet att beräknas på grundval av det föränderliga informationsflödet från finansmarknaderna.

5.It-struktur och operativ struktur

F driften av en samlad fond var det nödvändigt att utveckla och testa nya it- och redovisningsprocesser inom en kort tidsram. Detta arbete har varit inriktat på att skapa ett aktieägarregister – en it-lösning som ska hålla reda på transaktionerna, antalet andelar per aktieägare och värdeutvecklingen av fondens tillgångar. Annan it-utveckling är knuten till utvecklingen av nya it-moduler för att hantera in- och utflöden, spåra och rapportera ägarskap och fastställa värdet i slutet av varje månad.

6.Likviditetshantering och kassaflöden

Förslaget till effektiva förfaranden för hantering av kassaflöden mellan fonden, kommissionens centrala finansförvaltning och de utanordnande avdelningarna, som representerar det underliggande bidragande instrumentet, inriktas på följande tre mål: Säkerställa en effektiv likviditetshantering och punktliga betalningar samtidigt som en lätt administrativ börda bibehålls. Systemet med likviditetsbuffertar, där varje del representeras av en separat likviditetsbuffert, anpassas till kraven i fondens riktlinjer. För en effektiv hantering av kassaflödena är de separata förfaranden genom vilka likviditetsbuffertens transaktioner fastställs, påfyllning och betalning av garantianspråk, i hög grad beroende av en nära samordning mellan de tre viktigaste parterna – fondportföljen, kommissionens centrala finansförvaltning och berörda generaldirektorat som genomför budgetgarantier och andra program.

7.Handbok för förfaranden och memorandum med aktieägarinformation

I enlighet med artikel 212.3 i budgetförordningen har räkenskapsföraren godkänt handboken för förfaranden gällande fonden. Handboken utgör ett omfattande och lättanvänt referensdokument med en översikt över de viktigaste processerna. Den omfattar fondens hela livscykel, innehåller hänvisningar till styrnings- och ansvarsfördelning, förklarar uppskattningen av likviditetsbehoven, förfarandena för betalning av garantianspråk och likviditetsförvaltning osv. Handboken bygger på riktlinjerna för förvaltning av tillgångar, bestämmelser i budgetförordningen och konsoliderar det arbete som utförs av den ekonomiska förvaltaren för att förbereda fondens genomförande. En ytterligare fördel med denna sammansatta översikt är att den tydligt visar det ömsesidiga beroendet mellan transaktioner och arbetsflöden och underlättar samordningen mellan alla aktörer. Vid sidan av handboken sammanfattas den mest relevanta informationen för ”aktieägarna” (kommissionens avdelningar vars policyinstrument bidrar med avsättningar till fonden) i ett separat memorandum med aktieägarinformation. I memorandumet presenteras de viktigaste aspekterna av riskhantering, handel, portföljförvaltning och det innehåller ingående förklaringar av transaktionerna, t.ex. inflöden eller betalning av garantianspråk osv.

(1) Artikel 5 i riktlinjerna.