EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION (EU) 2021/1639

av den 29 april 2021

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten för budgetåret 2019

EUROPAPARLAMENTET UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

—	med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten för budgetåret 2019,

—	med beaktande av artikel 100 och bilaga V i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0079/2021), och av följande skäl:

A.

Enligt inkomst- och utgiftsberäkningen för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (1) (myndigheten) uppgick myndighetens slutgiltiga budget för budgetåret 2019 till 27 138 027,61 EUR, vilket innebär en ökning med 7,66 % jämfört med 2018. Myndigheten finansieras med bidrag från unionen (10 083 336 EUR, vilket motsvarar 37,16 %) och bidrag från medlemsstaternas tillsynsmyndigheter (17 054 691,61 EUR, vilket motsvarar 62,84 %).

B.	Revisionsrätten har i sin rapport om årsredovisningen för Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten för budgetåret 2019 förklarat att man har uppnått en rimlig säkerhet om att myndighetens räkenskaper är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

1.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att insatserna för att följa upp budgeten under budgetåret 2019 resulterade i ett budgetgenomförande på 100 %, vilket är samma som 2018. Parlamentet noterar vidare att genomförandegraden för betalningsbemyndigandena var 85,63 %, vilket är en ökning med 0,15 % jämfört med 2018.

2.

Europaparlamentet noterar att enligt revisionsrättens rapport beskriver budgetdokumenten för 2019 inte till fullo hur bidragen från unionens och Eftamedlemmarnas nationella behöriga myndigheter beräknades och att det uppskattade värdet av de nationella behöriga myndigheternas bidrag för arbetsgivarnas pensionsinbetalningar inte justerades till det faktiska beloppet 2019, vilket ledde till högre bidrag än erforderligt. Parlamentet noterar myndighetens svar att dess inrättandeförordning (särskilt artikel 62) fastställer finansieringsfördelningen för unionen och de nationella behöriga myndigheternas bidrag och att de beräknas enligt en viss viktningsfaktor, och att de faktiska pensionsbeloppen blir kända först i december och att den återstående tiden fram till årets slut är otillräcklig för att utarbeta en budgetändring för att återspegla det faktiska beloppet.

3.

Europaparlamentet noterar att enligt revisionsrättens rapport stämmer bidragsprocenten för de nationella behöriga myndigheterna och unionen inte överens mellan bidragen 2017 (unionen 37,16 % och de nationella behöriga myndigheterna 62,84 %) och överskottet från 2017 fördelades 2019 (unionen 40 % och de nationella behöriga myndigheterna 60 %). Parlamentet noterar utifrån myndighetens svar att dess inrättandeförordning fastställer finansieringsfördelningen för unionen (40 %) och de nationella behöriga myndigheterna (60 %), men på grund av en missuppfattning var under åren 2017 och 2019 de nationella behöriga myndigheternas totala andel av betalningskraven större än från unionen. Parlamentet noterar att myndigheten betalade tillbaka hela budgetöverskottet för 2017 till unionen och att unionen sedan betalade tillbaka det till myndigheten 2019, när den ursprungliga finansieringsfördelningen på 40/60 tillämpades. Parlamentet uppmanar myndigheten att förbättra sin rapporteringspolicy för att undvika betydande inkonsekvenser i framtiden.

Verksamhetsresultat

4.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att myndigheten använder vissa åtgärder, såsom centrala resultatindikatorer, för att bedöma mervärdet av sin verksamhet och andra åtgärder för att förbättra sin budgetförvaltning, såsom ett genomsnittligt antal deltagare i relevanta offentliga samråd om konsumentskyddsfrågor och en budgetgenomförandegrad på 99 %. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att myndigheten uppnådde sitt mål för alla centrala nyckelutförandeindikatorer.

5.

Europaparlamentet noterar att 91 % av myndighetens arbetsprogram, inklusive 303 olika produkter och tjänster, genomfördes framgångsrikt och att de återstående 9 % hade mindre förseningar till följd av prioritering av andra mer brådskande krav, beroendeförhållanden till externa parter och ändrade krav.

6.

Europaparlamentet noterar att myndigheten håller på att ersätta sitt nuvarande datasystem för personalförvaltning med Sysper, som tillhandahålls av kommissionen. Parlamentet konstaterar att myndigheten kommer att gynnas av lägre kostnader, effektivitetsvinster och synergieffekter. Parlamentet noterar att de projektförseningar som är kopplade till projektets storlek har lösts och att det förväntades genomföras under 2020. Parlamentet uppmanar myndigheten att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de konkreta resultaten av denna strategi.

7.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att myndigheten är proaktiv när det gäller att identifiera möjligheter till effektivitetsvinster och synergieffekter med andra byråer, särskilt med Europeiska bankmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, genom de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté och genom gemensamma upphandlingar. Parlamentet välkomnar nyheten att myndigheten har samarbetat med andra byråer på områden som rör finansteknik, innovation och cyberresiliens. Myndigheten uppmanas med eftertryck att aktivt söka ytterligare och bredare samarbete med alla EU-byråer.

8.

Europaparlamentet uppmuntrar myndigheten att fortsätta med digitaliseringen av sina tjänster som ett sätt att minska byråkratin.

9.

Europaparlamentet välkomnar myndighetens insatser för en mer samordnad tillsynsordning i hela det europeiska finansiella systemet. Parlamentet understryker dess roll för att säkerställa en stabil, väl integrerad, effektiv och säker finansmarknad. Parlamentet betonar vikten av att värna om konsumentskyddet i unionen genom att främja rättvisa och transparens på marknaden för finansiella produkter och tjänster, och ser fram emot att få en uppdatering om framtida åtgärder som vidtas i denna riktning, inbegripet svar på de utmaningar som digitaliseringen av ekonomin och hållbarhetsåtgärderna innebär.

10.

Europaparlamentet välkomnar myndighetens nya åtgärder som syftar till att stärka konsumentskyddet, inbegripet bilaterala landsbesök med fokus på uppföranderelaterade frågor, stöd till nationella konkurrensmyndigheter och utveckling av samarbetsplattformar som fokuserar på gränsöverskridande frågor för att ta itu med behovet av en mer strikt tillsyn i vissa medlemsstater så att brister på försäkringsmarknaderna åtgärdas och konsumenterna skyddas mot multinationella försäkringsbolags illojala metoder.

11.

Europaparlamentet understryker det finansiella systemets skyldighet att på ett adekvat sätt ge respons på utmaningarna relaterade till den finansiella hållbarheten, den europeiska gröna given och Parisavtalet.

12.

Europaparlamentet anser att myndighetens ansvarsområden gradvis har ökat sedan den inrättades. Parlamentet noterar att budgetökningarna bör vara stegvisa och fortsätta över tiden i linje med den ökade behörigheten. Parlamentet anser att de framtida ansvarsområden som tillkommer till följd av bland annat strategin för digitalisering av finanssektorn och utövandet av ansvar i kampen mot penningtvätt kräver en anpassning av myndighetens finansiering.

13.

Europaparlamentet betonar att de mandat som antagits på nivå 1 i lagstiftningen i vissa fall inte tar hänsyn till de minimitidsfrister som behövs för att myndigheterna ska kunna utföra det arbete som krävs för att utarbeta och anta nivå 2-åtgärder, vilket gör det nödvändigt att omfördela resurser och orsakar förseningar i genomförandet av vissa åtgärder.

14.

Europaparlamentet noterar att eftersom myndighetens arbete allt mer övergår från regleringsuppgifter till att genomföra och tillämpa unionsrätten måste myndighetens budget- och personalresurser omfördelats internt. Parlamentet påpekar att ett strikt fokus på det mandat som tilldelats av unionslagstiftaren kommer att säkra en mer ändamålsenlig och mer effektiv resursanvändning. Parlamentet anser att det krävs ytterligare insatser när det gäller budget och rekrytering samt styrning av förvaltning och förfaranden, för att stärka tillsynskonvergensen och därmed bidra till den inre marknadens sätt att fungera. Parlamentet betonar att myndigheten snarast måste tilldelas tillräckliga resurser så att den kan utföra sina tilldelade uppgifter på ett lämpligt och effektivt sätt.

15.

Europaparlamentet anser att myndigheten bör ta hänsyn till nya utmaningar på det digitala området och i fråga om hållbarhet. Parlamentet anser att uppfyllandet av dessa fastställda mål och integreringen av dem i reglerings- och tillsynsramen alltid bör vara i linje med förstärkningen av marknaden, utan att marknadens konkurrenskraft undergrävs och utan att det läggs en alltför stor börda på aktörerna, särskilt på de små och medelstora aktörerna. Parlamentet anser att övervakningen av genomförandet av dessa mål kräver tillräckliga resurser.

16.

Europaparlamentet påpekar att myndigheten vid genomförandet av sin verksamhet måste fästa uppmärksamhet vid att säkerställa efterlevnaden av unionslagstiftningen, respektera proportionalitetsprincipen som en vägledande princip och uppfylla de grundläggande principerna för den inre marknaden.

17.

Europaparlamentet uppmanar myndigheten att se till att revisionsrättens rekommendationer följs upp och genomförs korrekt.

18.

Europaparlamentet uppmanar myndigheten att ta itu med de långsiktiga systemrelaterade utmaningar som uppstår till följd av den låga realräntan, vilka är särskilt relevanta för fonderade pensionssystem och vissa livförsäkrings- och försäkringsbaserade investeringsprodukter, och att även undersöka möjliga lösningar på unionsnivå som skulle gynna konsumenter och investerare och säkerställa tjänsteleverantörernas finansiella stabilitet.

19.

Europaparlamentet uppmanar myndigheten att på ett proaktivt sätt ta itu med frågor om hållbarhet och heterogenitet när det gäller privatfinansierade pensionssystem i unionen på ett sätt som skyddar såväl konsumenter och investerare som marknadens integritet.

Personalpolitik

20.

Europaparlamentet noterar att 98,26 % av tjänsterna i tjänsteförteckningen var tillsatta den 31 december 2019, och att 113 av de 115 tjänster för tillfälligt anställda som får tillsättas enligt unionsbudgeten hade tillsatts (antalet tillåtna tjänster 2018 var 112). Parlamentet noterar dessutom att 36 kontraktsanställda och 17 utstationerade nationella experter arbetade för myndigheten 2019.

21.

Europaparlamentet noterar att den könsfördelning som rapporterats för 2019 bland de högre cheferna (sex män och tre kvinnor) och styrelseledamöterna (fem män och tre kvinnor) inte var jämn. Parlamentet uppmanar myndigheten att i framtiden säkerställa en jämn könsfördelning bland de högre cheferna. Parlamentet välkomnar myndighetens avsikt att offentliggöra en kortlista med minst en kvinna och en man inför utnämningen av myndighetens ordförande. Parlamentet uppmanar myndigheten att bygga vidare på Europeiska centralbankens initiativ och föreslå interna program för främjande av fler kvinnor och ökad mångfald bland sin personal. Parlamentet välkomnar den geografiska fördelningen bland myndighetens personal.

22.

Europaparlamentet noterar när det gäller uppföljningen av förra årets rapport att myndigheten ännu inte har genomfört övergången från regleringsuppgifter till tillsynsuppgifter och att myndigheten bör stärka de personalresurser som avsatts för dess tillsynsuppgifter. Parlamentet noterar att myndigheten under 2021 planerar att anslå 59,75 av tillgängliga heltidsekvivalenter till centrala tillsynsuppgifter. Myndigheten uppmanas att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vilka framsteg som har gjorts.

23.

Europaparlamentet anser att myndigheten bör ha en viss flexibilitet när det gäller att rekrytera sin personal och förvalta sina resurser, eftersom den måste tillgodose brådskande, nödvändiga och tekniska behov i de övervakade sektorerna.

24.

Europaparlamentet uppmärksammar att tillsynsstyrelsens sammansättning verkar lämplig för att hantera myndighetens regleringsansvar, men mindre lämplig för dess tillsynsuppdrag. Parlamentet upprepar sin oro över att nationella tillsynsmyndigheter har ett avgörande inflytande i myndighetens främsta styrande organ, vilket innebär att de kan bestämma omfattningen av myndighetens granskning av sin ändamålsenlighet (inbördes granskningar). Parlamentet betonar att bristen på resurser hindrar myndigheten från att fullgöra sina uppgifter oberoende av medlemsstaterna (2).

25.

Europaparlamentet anser att kombinationen av erfarenheter från både den offentliga och den privata sektorn bland personalen är positiv för myndigheten. Parlamentet anser att man bör undersöka system för att locka begåvningar från den privata sektorn till den offentliga sektorn och vice versa, med iakttagande av en minimigrad av försiktighet som främjar de båda sektorernas oberoende. Parlamentet anser att genomförandet av bestämmelserna på detta område bör övervakas av gemensamma unionsorgan och att hänsyn bör tas till de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall.

Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens

26.

Europaparlamentet noterar de åtgärder som myndigheten redan har vidtagit och dess pågående insatser för att säkerställa transparens, för att förebygga och hantera intressekonflikter och för att skydda visselblåsare. Parlamentet välkomnar att myndigheten på sin webbplats offentliggör ett register över möten med externa intressenter. Parlamentet noterar att inga fall av intressekonflikter undersöktes 2019. Parlamentet noterar att vissa av myndighetens tillsynsstyrelsers meritförteckningar och intresseförklaringar inte offentliggörs på myndighetens webbplats, och inte heller för styrelseledamöterna. Parlamentet uppmanar myndigheten att offentliggöra alla styrelseledamöters meritförteckningar och intresseförklaringar, och att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de åtgärder som vidtas i detta avseende.

27.

Europaparlamentet noterar tidigare års kommentarer om problemet med intressekonflikter till följd av svängdörrssituationer och betonar behovet av en enhetlig strategi bland byråerna. Parlamentet noterar att myndighetens etiska regler sågs över och nu ligger för godkännande av kommissionen. Parlamentet uppmanar myndigheten att göra sitt yttersta för att förhindra ”svängdörrssituationer”. Parlamentet uppmanar myndigheten att noggrant informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om läget för begäran om godkännande av de reviderade etiska reglerna.

28.

Europaparlamentet uppmanar myndigheten att genomföra Europeiska ombudsmannens rekommendationer i ärende 2168/2019/KR, särskilt genom att vid behov utnyttja möjligheten att förbjuda personer i dess ledning att tillträda vissa befattningar efter det att deras mandatperiod har löpt ut, fastställa kriterier för möjligheten för anställda att gå över till den privata sektorn, informera dem som ansöker om högre tjänster vid myndigheten om kriterierna när de ansöker och införa interna förfaranden för att säkerställa att en anställd som går över till ett annat arbete med omedelbar verkan får sin tillgång till konfidentiell information indragen. Parlamentet uppmanar vidare myndigheten att överväga att förlänga den obligatoriska karenstiden på 12 månader för högre tjänstemän som överväger ett byte av tjänst som kan ge upphov till intressekonflikter efter avslutad anställning i offentlig tjänst.

29.

Europaparlamentet uppmanar myndigheten att låta sig inspireras av de yttranden över fall av intressekonflikter och avlönad anställning efter uppdraget som Europeiska centralbankens etikkommitté offentliggör, i syfte att öka transparensen när det gäller potentiella intressekonflikter och avlönad anställning efter avslutat uppdrag.

Internkontroller

30.

Europaparlamentet noterar att kommissionens tjänst för internrevision utfärdade en revisionsrapport om personalförvaltning och etik, som ledde till sex rekommendationer om förbättringar och genomförandet av en handlingsplan. Parlamentet noterar att fyra viktiga rekommendationer fortfarande var oavslutade i slutet av 2019. Parlamentet uppmanar myndigheten att informera den ansvarsbeviljande myndigheten om genomförandet av dessa rekommendationer.

31.

Europaparlamentet noterar att tjänsten för internrevision inledde en omfattande revision av tillsynsverktygen på konsumentskyddsområdet. Parlamentet noterar att resultatet av denna revision och den åtföljande handlingsplanen skulle vara tillgängliga i slutet av 2020. Parlamentet uppmanar myndigheten att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om resultatet av denna revision.

32.

Europaparlamentet noterar att myndighetens nya ram för intern kontroll antogs av styrelsen i november 2018 och har tillämpats sedan januari 2019. Parlamentet noterar att myndighetens internkontrollfunktion genomförde den första årliga bedömningen av hela systemet inom den nya ramen för intern kontroll och drog slutsatsen att alla delar och principer genomförts och fungerade som avsett. Parlamentet uppmanar myndigheten att rapportera hur beräkningsfelen vid fastställandet av bidragen från unionens och Eftamedlemmarnas nationella behöriga myndigheter har beaktats i bedömningen och varför detta inte ledde till att en brist i de interna kontrollprinciperna 12 eller 13 identifierades.

Övriga kommentarer

33.

När det gäller Förenade kungarikets utträde ur unionen noterar Europaparlamentet att myndigheten i februari 2019 utfärdade rekommendationer om behandlingen av gränsöverskridande verksamhet från kontrakt som löper på efter utträdesdagen och att myndigheten fortsatte att noga övervaka utvecklingen och efterlevnaden av yttranden och rekommendationer för försäkringssektorn.

34.

Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts för att öka myndighetens it-säkerhet och dataskydd.

35.

Europaparlamentet välkomnar myndighetens insatser för att åstadkomma en kostnadseffektiv och miljövänlig arbetsplats och för att minska och kompensera utsläppen av koldioxidutsläpp när det gäller lokaler och resor.

36.

När det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 29 april 2021 (3) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

---

(1)  EUT C 391, 18.11.2019, s. 29.

(2)  Se revisionsrättens särskilda rapport: ”Eiopa förlitar sig i hög grad på samarbete med behöriga nationella myndigheter i all sin verksamhet, men har inte alltid deras fulla stöd. Myndigheten har endast tjugo anställda som arbetar med tillsynsfrågor och ytterligare sju som arbetar med relaterade frågor, och utförandet av de många olika komplexa arbetsuppgifter som den ansvarar för innebär därför en verklig utmaning.” https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR18_29/SR_EIOPA_SV.pdf

(3)  Antagna texter, P9_TA(2021)0215.