—

Rapporten måste bättre knyta samman megatrender och strategiska hörnstenar med avseende på samstämmighet, sannolikhet och relevans.

—

Framsynsprocessen fram till nästa rapport bör ge EESK och andra relevanta aktörer konkreta möjligheter att lära av, bidra till och förbättra dess kvalitet.

—

EESK har i synnerhet redan utarbetat ett antal yttranden med hänsyn till den kommande framsynsrapporten för 2022, närmare bestämt om den gröna och den digitala omställningen (2).

—

I detta sammanhang föreslår EESK att kommissionen, i samarbete med JRC, utvecklar en årlig samrådscykel för att bidra till utarbetandet av den årliga framsynsrapporten. Kommissionen bör involvera EESK, Europeiska regionkommittén och andra EU-institutioner, till exempel genom att anordna regelbundna och särskilda workshoppar och genom att involvera EESK:s ledamöter i den underliggande framsynsverksamhet som bedrivs av gemensamma forskningscentrumet och generalsekretariatet.

—

En fokusgrupp med arbetsmarknadens parter/det civila samhällets aktörer bör inrättas för att diskutera hur denna målgrupp kan dra nytta av kommissionens strategiska framsynsrapporter och hur framtida rapporter skulle kunna utformas för att ge dem störst värde.

—

En kommissionsledd begäran om att ministernätverket bör inbegripa arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila samhället i nätverkets framsynsrelaterade verksamhet.

—

I uppföljningsdokumentet hävdas det att framsyn ingick i den strategiska framsynsrapporten för 2020. EESK menar dock att det råder brist på transparens kring hur principer och metoder för framsyn har använts för att komma fram till rapportens slutsatser och hur externa aktörer har inkluderats i framsynsverksamheten. EESK har till exempel inte erbjudits någon tydlig väg till deltagande.

—

I uppföljningsdokumentet påpekas det att enskilda frågor måste vidareutvecklas och specificeras, såsom EESK efterfrågat, och att de bör införlivas i politiska förslag samt att framsynsrapporten endast utgör en utgångspunkt för eftertanke. EESK anser att rapportens nuvarande utformning varken lämpar sig för att ta fram politiska förslag eller ger några konkreta utgångspunkter för eftertanke.

—

I uppföljningsdokumentet betonas också vikten av att beskriva den nuvarande situationen och status quo i en framsynsanalys. EESK håller med om att detta traditionellt sett är det allra första steget i en framsynsanalys. Till skillnad från i andra strategiska framsynsrapporter, bör det dock endast utgöra en utgångspunkt för en framtidsinriktad analys, vilket skulle vara en mer relevant metod för EESK-ledamöternas framläggande av handlingsrekommendationer.