52021AE2564

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52021AE2564 - EN

Document 52021AE2564

Help

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Att utnyttja digitaliseringens ekonomiska och sociala möjligheter och förbättra den digitala omvandlingen av ekonomin, särskilt de små och medelstora företagen, med fokus på människocentrerad artificiell intelligens och data (förberedande yttrande)

EESC 2021/02564

EUT C 374, 16.9.2021, p. 6–10 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

16.9.2021

Europeiska unionens officiella tidning

C 374/6

(förberedande yttrande)

(2021/C 374/02)

Föredragande:

Antje GERSTEIN

Remiss	Slovenska ordförandeskapet, 19.3.2021
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Ansvarig sektion	Inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	15.6.2021
Antagande vid plenarsessionen	7.7.2021
Plenarsession nr	562
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	217/0/1

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Samtidigt som vi under den rådande pandemin har lärt oss att distansarbete, hemmakontor och flexibla arbetsformer – åtminstone till viss del – kommer att förbli det ”nya normala”, måste vi också förstå att digitala affärsmodeller i allt högre grad kommer att forma vårt arbetsliv. Dessa modeller måste utformas på ett människo- och värdeorienterat sätt. I vidare samhällelig bemärkelse är utmaningen att garantera särskilt utsatta gruppers digitala delaktighet.

1.2

Fördelarna med en fullbordad digital inre marknad i EU beräknas bidra med 415 miljarder euro per år till EU:s ekonomiska resultat. Den digitala omvandlingen innebär visserligen stora möjligheter för företag i hela EU, men många företag står inte bara inför en mycket stor rättslig osäkerhet i sin gränsöverskridande verksamhet, utan löper också stor risk att hamna på efterkälken på grund av brist på tillgång eller investeringsresurser samt brist på kompetens, vilket i allmänhet gäller för många små och medelstora företag och särskilt påverkar mikroföretag.

1.3

En av nycklarna till en framgångsrik europeisk digital inre marknad kommer att vara öppenhet för teknik i regleringen av nya digitala affärsmodeller och tillämpningar såsom artificiell intelligens (AI) och tillgång till innovationsfinansiering så att små och medelstora företag kan dra nytta av fördelarna med sådana nya digitala tillämpningar. EESK har genomfört en studie om AI i små och medelstora företag som kan ge värdefulla insikter (1).

1.4

EESK har gått i spetsen för debatten om AI sedan sitt första AI-yttrande 2017 och har offentliggjort flera yttranden i frågan under de senaste åren. EESK håller för närvarande på att utarbeta sitt formella yttrande om kommissionens förslag till rättsakt om artificiell intelligens. Detta yttrande kommer att läggas fram vid EESK:s plenarsession i september och bl.a. behandla definitionen av AI i synnerhet, eftersom detta är en viktig del av förslaget till rättsakt om artificiell intelligens.

2. Bakgrund

2.1

Med tanke på sina planerade prioriteringar för ordförandeskapet har det kommande slovenska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd utarbetat förslag om vilka kommittén genom en skrivelse av den 18 mars 2021 uppmanades att utarbeta förberedande yttranden. Dessa områden av EU:s politik är särskilt viktiga för ordförandeskapet.

2.2

Detta yttrande är således ett svar på det slovenska ordförandeskapets begäran om att utarbeta ett förberedande yttrande om de ekonomiska och sociala möjligheterna med digitalisering.

2.3

I detta förberedande yttrande sammanfattas flera ämnen som rör digitalisering och som behandlas i nyligen antagna eller pågående EESK-yttranden. I det besvaras fyra frågor från ordförandeskapet, som rör dataförvaltningsakten, rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om artificiell intelligens. All annan relevant information om dessa ämnen finns i motsvarande EESK-yttranden (2).

3. Allmänna kommentarer

3.1

Covid-19-krisen har belyst både EU:s digitala eftersläpning och dess enorma potential. Nu mer än någonsin måste vi inse att EU behöver en stark digital inre marknad. Detta förutsätter att man stärker dess kapacitet på områden såsom molntjänster, 5G och säker användning av data. För att hålla jämna steg med de globala aktörerna Förenta staterna och Kina är det nödvändigt att investera i ett starkt digitalt Europa.

3.2

Fördelarna med en fullbordad digital inre marknad i EU beräknas bidra med 415 miljarder euro per år till EU:s ekonomiska resultat. Prediktivt underhåll, digitala plattformar och kvantdatorteknik är bara tre exempel på hur digital teknik kommer att ha en betydande inverkan på digitaliseringen av den europeiska ekonomin. Den digitala omvandlingen innebär visserligen stora möjligheter för företag i hela EU, men många företag står inte bara inför en mycket stor rättslig osäkerhet i sin gränsöverskridande verksamhet, utan löper också stor risk att hamna på efterkälken på grund av brist på tillgång eller investeringsresurser samt brist på kompetens, vilket i allmänhet gäller för många små och medelstora företag och särskilt påverkar mikroföretag.

3.3

3.4

I en ekonomi för tiden efter pandemin måste vi se till att små och medelstora företag i vissa särskilt hårt drabbade sektorer (tjänstesektorer, såsom detaljhandel och turism) inte tappar mark på grund av att investeringsbehoven är för stora (och besparingarna är uttömda efter mer än ett år i en pandemisituation). Dessa företag behöver särskilt stöd för den digitala omvandlingen och vidareutvecklingen av affärsmodellerna, vilket måste återspeglas i de nationella återhämtningsprogram som är kopplade till EU:s återhämtningsfond. Kommissionen måste axla en samordnande roll för att undvika fragmentering mellan olika EU-fonder och se till att verksamhet och projekt på just detta område (digital omvandling för små och medelstora företag) rationaliseras.

3.5

Den politiska ramen måste vara lämplig för att sörja för att små och medelstora företag kan dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Reglering bör bara övervägas i fall där en icke önskvärd utveckling klart kan förutses. Innovation och nya affärsmodeller behöver ett visst utrymme för att utvecklas. Alltför förhastade eller stränga EU-regler missgynnar europeiska företag, särskilt små och medelstora företag, jämfört med internationellt verksamma företag i resten av världen.

3.6

Inom vissa branscher, särskilt inom tjänstesektorn (dvs. detaljhandel, turism, catering), finns det dock ett akut behov av ett regelverk som bidrar till att bekämpa desinformation i den digitala miljön och gör det möjligt att vidta åtgärder mot t.ex. falska recensioner som kan vara extremt skadliga för företagen. EESK tog upp dessa problem, som är särskilt vanliga på digitala plattformar, i sitt mycket färska yttrande om rättsakten om digitala tjänster (3).

3.7

Den fortskridande tekniska utvecklingen och digitala omvandlingen av ekonomin medför också vissa risker som måste hållas i åtanke för att deras potential ska kunna utnyttjas fullt ut. Vid sidan av tekniska framsteg och digitalisering måste man därför sörja för mekanismer för att motverka digital utestängning av särskilt utsatta grupper.

3.8

EESK har gått i spetsen för debatten om AI sedan sitt första AI-yttrande 2017 (4) och har offentliggjort flera yttranden i frågan under de senaste åren (5). EESK har förespråkat en ”human-in-command”-strategi för AI, där människorna behåller både kontrollen över AI i teknisk mening och möjligheten att besluta om, när och hur AI ska användas i vårt samhälle i stort. EESK har välkomnat den europeiska AI-strategi som offentliggjordes 2018, kommissionens meddelande om etiska riktlinjer för tillförlitlig AI och dess godkännande av de sju kraven för tillförlitlig AI. EESK har dessutom uppmärksammat bl.a. AI:s inverkan på sysselsättningen, vikten av att finna rätt balans mellan reglering, självreglering och etisk vägledning samt AI:s inverkan på konsumenterna.

3.9

EESK håller för närvarande på att utarbeta sitt formella yttrande om kommissionens förslag till rättsakt om artificiell intelligens (6). Det yttrandet ska läggas fram vid EESK:s plenarsession i september. EESK kan ännu inte avge sin formella ståndpunkt om rättsakten om artificiell intelligens, men kan lägga fram vissa synpunkter på den specifika frågan från det slovenska ordförandeskapet om definitionen av AI i förslaget till rättsakt om artificiell intelligens.

3.10

När det gäller arbetsplatsen måste man som en grundläggande princip i digitaliseringens tidsålder garantera anständigt arbete för alla anställda. I företagen måste de anställda och deras företrädare på ett tidigt stadium göras delaktiga i införandet av AI som direkt påverkar de anställda och vara delaktiga i fastställandet av hur AI i fråga ska användas. De anställda måste få utbildning för de nya arbetstillfällena i det digitala arbetslivet med framsynthet och i god tid.

4. Särskilda kommentarer

4.1

Ordförandeskapet anser att artificiell intelligens är den viktigaste aspekten av digitaliseringen. Andra särskilt viktiga frågor är integreringen av avancerad teknik i samhället och omställningen till ett gigabitsamhälle. Med ny teknik såsom AI och dataekonomin kan EU snabbt återhämta sig från krisen och bli världens ledande digitala samhälle.

4.2

Ordförandeskapet bad EESK att besvara fyra specifika frågor:

—	Genom dataförvaltningsakten införs nya affärsmodeller, såsom leverantörer av datadelningstjänster, som kommer att uppmuntra användningen av data. Vilken är EESK:s uppfattning om de ekonomiska effekterna av sådana tjänster?

—

Genom dataförvaltningsakten införs dataaltruismorganisationer, vilket kommer att underlätta vidareutnyttjande av data som görs tillgängliga av fysiska och juridiska personer. Detta kommer också att göra det möjligt att tillhandahålla nya tjänster, bl.a. insamling av data som tagits fram av fysiska personer för ändamål av allmänt intresse. Vilken är EESK:s uppfattning i detta avseende?

—	Vilken är EESK:s ståndpunkt om förslaget till en lämplig definition av artificiell intelligens (som ingår i den rättsakt om artificiell intelligens som antogs i april 2021)?

—	Vad anser EESK om rättsakten om digitala tjänster?

4.3

Genom dataförvaltningsakten införs nya affärsmodeller, såsom leverantörer av datadelningstjänster, som kommer att uppmuntra användningen av data. Vilken är EESK:s uppfattning om de ekonomiska effekterna av sådana tjänster (7)?

4.3.1

EESK anser att dataförvaltningsakten är lämplig och nödvändig med tanke på att behandlingen, lagringen och delningen av digitala data får allt större betydelse, inte bara ekonomiskt utan även socialt och medborgerligt, där enskilda personer, förvaltningar och företag omfattas av ett komplext och sammanlänkat regelverk.

4.3.2

EESK anser att erkännande av nyttan av en modell med kooperativ för hantering och utbyte av data är ett mycket användbart verktyg för neutral och delad datahantering. I detta avseende uppmanar kommittén kommissionen och medlemsstaterna att stödja de små och medelstora företagen när det gäller att ta initiativ för att utveckla ömsesidiga organisationer för hantering och utbyte av data.

4.3.3

Kooperativ och andra strukturer som bygger på samarbete verkar vara särskilt väl lämpade för att hantera förmedling, utbyte eller delning av data mellan medborgare (arbetstagare, konsumenter, företagare) och företag. Inte minst kooperativ möjliggör, i samband med datahantering, överensstämmelse mellan intressena hos de registrerade och den kooperativa datainnehavaren, som i detta fall ägs av de registrerade själva, och sådana strukturer skulle därför kunna trygga en inkluderande förvaltning som delas mellan medborgare, företag och företagare, som kan såväl tillhandahålla som använda och dra nytta av data. Denna mekanism skulle kunna stödja det klimat av förtroende och öppenhet som är en förutsättning för god dataförvaltning på den europeiska digitala inre marknaden.

4.4

4.4.1

EESK välkomnar förslaget om att fastställa regler för organisationer som hanterar data för ”altruistiska ändamål”. Kommittén välkomnar att det i förslaget till förordning fastställs att dessa organisationer juridiskt sett ska vara icke-vinstdrivande enheter som eftersträvar ändamål av allmänt intresse, och framför allt att vara självständiga och oberoende, särskilt i förhållande till andra organisationer som hanterar data i kommersiellt eller vinstdrivande syfte.

4.4.2

Dessa kännetecken, tillsammans med inrättandet av ett offentligt register över sådana enheter, tillgodoser på lämpligt sätt det behov av transparens och skydd av medborgarnas och företagens rättigheter och intressen som kännetecknar det altruistiska utbytet av data. Detta stärker förtroendet hos alla berörda parter.

4.5

Vilken är EESK:s ståndpunkt om förslaget till en lämplig definition av artificiell intelligens (som ingår i den rättsakt om artificiell intelligens som antogs i april 2021)?

4.5.1

EESK välkomnar kommissionens tydliga budskap i sitt färska lagstiftningsförslag om AI om att grundläggande rättigheter och europeiska värden står i centrum för EU:s strategi för AI. Många av EESK:s rekommendationer från de senaste åren har tagits med i detta förslag.

4.5.2

EESK håller för närvarande på att utarbeta ett separat yttrande som svar på förslaget, där kommittén i synnerhet kommer att behandla definitionen av AI i förslaget, eftersom detta är en viktig del av förslaget till rättsakt om artificiell intelligens.

4.5.3

Som en inledande kommentar betonar EESK att AI fortfarande är ett i grunden omtvistat begrepp, eftersom det inte finns någon allmänt accepterad definition. En komplicerande faktor är att rättsliga definitioner skiljer sig från rent vetenskapliga definitioner, eftersom de bör uppfylla ett antal krav, bl.a. inkludering, precision, fullständighet, genomförbarhet och varaktighet, av vilka vissa är rättsligt bindande och vissa anses vara god regleringspraxis.

4.5.4

Å ena sidan behandlas i förslaget till rättsakt om artificiell intelligens inte bara själva tekniken, utan även vad den används för och hur den används. Å andra sidan innehåller förslaget en särskild definition av AI, med en förteckning över AI-teknik som omfattas av förordningen. Förslaget till rättsakt om artificiell intelligens verkar därför bygga på två tankar. Huruvida denna något ambivalenta strategi kommer att lämpa sig för att på lämpligt sätt ta itu med de specifika utmaningarna med AI och främja de möjligheter som AI erbjuder kommer att diskuteras mer ingående i EESK:s kommande yttrande om förslaget till rättsakt om artificiell intelligens.

4.6

Vad anser EESK om rättsakten om digitala tjänster (9)?

4.6.1

EESK välkomnar förslaget om en inre marknad för digitala tjänster i ett läge där nya och innovativa digitala tjänster i informationssamhället vuxit fram, vilket förändrar EU-medborgarnas vardag och formar och förändrar hur de kommunicerar, ansluter sig, konsumerar och gör affärer.

4.6.2

EESK stöder kommissionens ansträngningar för att förhindra att den inre marknaden fragmenteras genom ökande mängder nationella regler och regleringar, och efterlyser ett tydligt fastställande av hur uttömmande rättsakten om digitala tjänster är. Detta är en möjlighet att inrätta globala standarder för de digitala marknaderna som kan vägleda Europa in i denna nya era och säkerställa en hög nivå av konsumentsäkerhet och skydd online.

4.6.3

EESK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa en rimlig tidsplan för att inleda diskussioner och inkluderande offentliga samråd och genomföra förordningen och strategin. Det är av grundläggande betydelse att arbetsmarknadens parter och civilsamhällesorganisationerna spelar en roll i denna process för att uppnå lika villkor för alla aktörer.

4.6.4

EESK välkomnar den ökade öppenheten kring system med rekommendationer och annonsering, för att se till att konsumenterna bara får den annonsering som de vill ha.

4.6.5

EESK noterar att det finns många brister när det gäller principen om ursprungsland och uppmanar till att man noggrant överväger alternativa metoder såsom principen om destinationsland, särskilt i skatte-, arbets- och konsumentfrågor, såvida det inte finns en strängare reglering på EU-nivå för att säkerställa rättvis konkurrens och högsta möjliga konsumentskyddsnivå.

4.6.6

EESK efterlyser en lämplig ram som gör det möjligt för företag att intyga att deras AI-system är rättvisa, tillförlitliga och säkra, med beaktande av högsta möjliga nivå av konsument- och arbetstagarskydd.

4.6.7

Undantaget från ansvar för värdtjänster bör endast upphöra att gälla i fråga om innehåll som är uppenbart olagligt eller som har fastställts som olagligt genom ett domstolsbeslut. EESK rekommenderar att man inför en positiv ansvarsordning för e-marknadsplatser som ska tillämpas under vissa omständigheter.

4.6.8

EESK uppmärksammar den enorma uppgiften att uppnå fungerande samordning mellan alla relevanta instrument och initiativ som en del av en bredare regleringsstrategi för plattformsekonomin. Det behövs en ordentlig översikt över hur dessa olika perspektiv som påverkar rättsakten om digitala tjänster kan integreras.

4.6.9

EESK anser att beskattning (10), dataförvaltning, anställningsstatus, arbetsvillkor och konsumentskydd är viktiga faktorer för den ibland otillbörliga konkurrensen i den digitala ekonomin som förtjänar särskild uppmärksamhet.

Bryssel den 7 juli 2021.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Studien ”Boosting the use of Artificial Intelligence in Europe’s micro, small and medium-sized enterprises”.

(2) Dataförvaltningsakten (EUT C 286, 16.7.2021, s. 38), rättsakten om digitala tjänster (EUT C 286, 16.7.2021, s. 70), rättsakten om artificiell intelligens.

(3) Rättsakt om digitala tjänster.

(4) EUT C 288, 31.8.2017, s. 1.

(5) EUT C 440, 6.12.2018, s. 1, EUT C 440, 6.12.2018, s. 51, EUT C 240, 16.7.2019, s. 51, EUT C 47, 11.2.2020, s. 64, EUT C 364, 28.10.2020, s. 87.

(6) Rättsakt om artificiell intelligens.

(7) Dataförvaltningsakten.

(8) Dataförvaltningsakten.

(9) Rättsakt om digitala tjänster.

(10) EUT C 367, 10.10.2018, s. 73.

Top