—

kommissionens justerade arbetsprogram för 2020 (1),

—

samarbetsprotokollet med kommissionen från februari 2012, och

—

ReK:s prioriteringar för sin femåriga mandatperiod (2020–2025).

1.

Reagera på den väckarklocka som covid-19-krisen har utgjort genom att lägga större vikt vid social välfärd och miljömässig hållbarhet inom modellen för den sociala marknadsekonomin, samtidigt som FN:s mål för hållbar utveckling beaktas.

2.

Se till att återhämtningsstrategin efter pandemin, samtidigt den är helt anpassad till målen i den gröna given och EU:s åtaganden inom ramen för Parisavtalet, inriktas på att skydda EU-medborgarnas hälsa och återställa den ekonomiska tillväxten i EU. Vid genomförandet av klimatlagstiftningen måste man ta hänsyn till den fulla geografiska, ekonomiska och sociala mångfalden i Europas territorier och stärka principen om flernivåstyre vid omställningen till klimatneutralitet.

3.

Samarbeta med ReK för att öka synligheten och allmänhetens stöd för sådana åtgärder genom dess ram ”den gröna given på lokal nivå”.

4.

Inkludera hälsodimensionen i ramen för den gröna given, främja ett hälsosamt liv för alla samt ytterligare undersöka befintliga kopplingar och synergier mellan hälsa, miljö, energi, ekonomi, sysselsättning, konkurrenskraft och klimatskydd, samtidigt som man föreslår en tydlig strategi för att bygga motståndskraftiga territorier, ekonomier och samhällen efter pandemin inom ramen för FN:s mål för hållbar utveckling.

5.

Vidta ytterligare åtgärder för att minska bördan för de nationella, regionala och lokala myndigheterna i deras insatser för att hantera covid-19-krisen, och använda alla tillgängliga medel för att bidra till att tillgodose de europeiska hälso- och sjukvårdssystemens behov. Virusets snabba spridning har lett till ökat tryck på både hälso- och sjukvården och den sociala omsorgen, samtidigt som man också måste förbereda sig för en ”andra våg”. För gränsöverskridande pandemiplanering bör man främja regionala krishanteringsgrupper där alla styrnivåer ingår och där man utgår från sjukdomssituationen och inte stannar inom de nationella gränserna.

6.

Samarbeta med ReK för att öka förvaltningsmyndigheternas medvetenhet och kapacitet att på bästa sätt utnyttja de möjligheter som är förknippade med den gröna given och samtidigt uppmuntra mer direkt tillgång till EU:s medel för att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna uppnå målen i den gröna given, och i synnerhet stödja gränsområden genom att påskynda införandet av den europeiska gränsöverskridande mekanismen.

7.

Främja klimatpakten som ett gemensamt initiativ för ökat samarbete mellan de lokala och regionala myndigheterna, EU-institutionerna och medborgarna i syfte att bekämpa klimatförändringarna och samtidigt ta itu med den ekonomiska kris som orsakats av covid-19-pandemin och som ett paraply under vilket alla berörda parter samlas för att utarbeta och genomföra lokala klimatpakter och utbyta bästa praxis.

8.

Inrätta ett forum för grön återhämtning där ReK, kommissionen, lokala och regionala myndigheter och andra berörda parter kan samarbeta om genomförandet av den gröna given inom den nya ramen för återhämtning efter pandemin.

9.

Se till att den nollutsläppsvision för en giftfri miljö som fastställs i den gröna given förblir en väsentlig del av den gröna återhämtningen. Det är absolut nödvändigt med en ambitiös nollutsläppsplan för vatten, luft och mark, särskilt för att bidra till hälsoskyddet.

10.

Bli mer ambitiös med avseende på EU:s framtida strategi för biologisk mångfald för att hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald och se till att EU kan inta en global ledarroll när det gäller att skydda och återställa den biologiska mångfalden, vilket är avgörande för att förebygga eller minska effekterna av framtida pandemier; främja ett snabbt genomförande av den europeiska skogsstrategin och sörja för att lämpliga mekanismer införs för att se till att bästa praxis utbyts och sprids.

11.

Främja hållbar och lokal produktion av livsmedel vid genomförandet av de initiativ som aviserats i från jord till bord-strategin och på så sätt bevara den biologiska mångfalden, marken, vattnet och den marina miljön och säkerställa en god inkomstnivå för EU:s jordbrukare; samtidigt säkerställa rättvisa marknadspriser och en rättvis ställning på marknaden för jordbruksproducenter genom att anpassa produktionen till efterfrågan på marknaden på ett i allmänhet bindande sätt, särskilt i händelse av en kris på marknaden; se till att jordbrukare och landsbygdsområden får stöd vid genomförandet av nödvändiga strukturella förändringar för att ställa om till mer hållbara livsmedelssystem.

12.

Ta fram en handlingsplan för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter som kan hjälpa till att stärka EU:s sociala dimension och lindra effekterna av den pågående gröna omställningen och digitala omvandlingen. ReK betonar att genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter har en tydlig territoriell komponent och att den sociala resultattavlan, som för närvarande bara återspeglar nationella genomsnitt, bör stärkas med ytterligare regionala uppgifter.

13.

Inkludera en europeisk barngaranti som tar itu med barnfattigdom och barns utestängning i EU i genomförandeplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

14.

Undersöka den sociala ekonomins potential och utarbeta en ”handlingsplan för den sociala ekonomin” som skulle införliva dess principer i EU:s olika socioekonomiska politiska åtgärder och på så sätt bidra till en grön och rättvis omställning och till en återhämtningsplan för tiden efter covid-19 där klyftan mellan utbildning, kompetens och arbetstillfällen överbryggas, där ungdomsarbetslösheten prioriteras och där en jämn könsfördelning främjas.

15.

Lägga fram en ambitiös reform av stabilitets- och tillväxtpakten som integrerar målet om hållbara offentliga finanser och de lärdomar som dragits av coronakrisen.

16.

Bidra till att mobilisera offentliga och privata investeringar som kan ha en konkret inverkan på den reala ekonomin på lokal och regional nivå, med beaktande av de särskilda förhållandena i de yttersta randområdena.

17.

Omgående föreslå en djupgående reform av den europeiska planeringsterminen och EU:s ekonomiska styrning i riktning mot en öppen, inkluderande och demokratisk process. Den starka kopplingen mellan faciliteten för återhämtning och resiliens och den europeiska planeringsterminen gör reformer ännu mer brådskande, i syfte att undvika ytterligare centralisering och ett uppifrån och ner-synsätt i återhämtningsplanerna, i stället för att prioritera ekonomisk, social och territoriell sammanhållning mellan och inom medlemsstater och de offentliga investeringar av hög kvalitet som krävs för en hållbar återhämtning för EU. En reformerad europeisk planeringstermin, som den övergripande europeiska ekonomiska strategi genom vilken målen för hållbar utveckling genomförs i hela EU, bör omfatta principerna om partnerskap och flernivåstyre och en territoriell dimension, på grundval av ReK:s förslag om en uppförandekod för lokala och regionala myndigheters deltagande i planeringsterminen på nationell nivå och Europeiska regionkommitténs deltagande på EU-nivå.

18.

Ta itu med den sårbarhet i de europeiska värdekedjorna som avslöjats under covid-19-krisen; identifiera de svagaste länkarna och diversifiera källorna i EU:s leveranskedjor i syfte att minska deras beroende av enskilda länder, stärka den europeiska industriella basen på ett hållbart sätt och säkerställa EU:s strategiska industriella oberoende; skapa en klusterpolitik som ett centralt inslag i all EU-industripolitik som lämpar sig för ändamålet att stärka utvecklingen av europeiska kluster i världsklass som kopplar samman regionala kluster, nätverk och ekosystem.

19.

Insistera på ett bättre genomförande av kapitlen om handel och hållbar utveckling i EU:s handelsavtal och fokusera på att förbättra de socioekonomiska och territoriella konsekvenserna av handelsavtal, inbegripet det framtida avtalet med Förenade kungariket, genom att tillhandahålla mer detaljerade sektoriella och geografiska analyser och samtidigt stärka villkorligheten i kapitlen om handel och hållbar utveckling i frihandelsavtal. ReK håller med kommissionen om att fri, rättvis och öppen handel endast kan fungera om Världshandelsorganisationen (WTO) är stark och effektiv, och stöder dess avsikt att inleda ett brett initiativ om reformer av WTO.

20.

Se till att de lokala och regionala myndigheterna är fullt delaktiga i utarbetandet och genomförandet av partnerskapsöverenskommelserna och programmen för perioden 2021–2027.

21.

Se till att den större flexibilitet som beviljats för användningen av sammanhållningsmedlen och i reglerna om statligt stöd, och som behövs för att stödja återhämtningen från covid-19-krisen i regioner, städer och landsbygdsområden, inte leder till en centralisering av befogenheter och berövar de lokala och regionala myndigheterna deras befogenheter.

22.

Utnyttja erfarenheterna med EU-agendan för städer och den förnyade Leipzigstadgan genom att anordna ett stadstoppmöte om hållbar stadsutveckling.

23.

Bygga vidare på förslaget om en ”renoveringsvåg” och handlingsplanen från stadspartnerskapet för bostäder som antogs i november 2018 för att utarbeta en europeisk agenda för bostäder som integrerar bostadsfrågan i de olika EU-politikområden som påverkar den.

24.

Föreslå en sammanhängande och ambitiös EU-agenda för landsbygdsområden som i synnerhet riktar sig till avlägset belägna områden, som ofta har försummats, och därmed skapa en starkare koppling till medborgare som bor i landsbygdsområden och som per definition är mer isolerade från de centraliserade styrningssystemen. Att blåsa nytt liv i städer och samhällen på landsbygden skulle hjälpa EU att visa konkret stöd och stärka dess legitimitet på fältet.

25.

Ge ett kraftfullt svar på de utmaningar som den europeiska turistbranschen står inför genom både kortfristig finansiering och en långsiktig strategi för återhämtning från krisen, som gör branschen mer motståndskraftig och hållbar i framtiden. Därför måste sammanhållningspolitiken i EU:s långsiktiga budget för 2021–2027 säkerställa ett bättre utnyttjande av den potential som finns i kultur och turism. Tonvikten ligger fortfarande på ekonomisk konkurrenskraft genom forskning och innovation, digital omvandling och den europeiska agendan om europeisk turism.

26.

Genomföra den uppdaterade handlingsplanen för digital utbildning för att ta full hänsyn till konsekvenserna av covid-19 och de nya förutsättningarna för utbildning och fortbildning. Handlingsplanen bör också fungera som en katalysator för att snabbt utveckla verktyg för distansutbildning i regioner, städer och landsbygdsområden, i mindre utvecklade regioner, särskilt i skolor, göra digital kompetens och mediekompetens till en integrerad del av det livslånga lärandet och göra planen till en plattform för utbyte av god praxis mellan europeiska städer och regioner och över hela världen.

27.

Aktivt göra de lokala och regionala myndigheterna delaktiga i fullbordandet av den digitala inre marknaden, genom att utnyttja deras centrala roll när det gäller att tillhandahålla digitala tjänster till medborgarna och skapa och förvalta digital infrastruktur; säkerställa en noggrann övervakning och mätning av hållbara digitala omvandlingsprocesser i Europas regioner och städer, med särskilt fokus på klyftan mellan stad och landsbygd.

28.

Tillhandahålla ökad finansiering och utbildning i samband med en snabb och omfattande utbyggnad av digital infrastruktur och särskilt 5G i EU, bland annat genom EU:s framtida återhämtningsfond, samtidigt som man garanterar en snabbare bredbandsuppkoppling och den nödvändiga utrustningen i landsbygds-, bergs- och öområden, de yttersta randområdena och områden som står inför demografiska utmaningar.

29.

Stödja införandet av ett europeiskt område för utbildning senast 2025 i nära samverkan med det europeiska forskningsområdet, för att säkerställa högkvalitativ utbildning samt jämlikhet och rättvisa inom utbildningen, som ett svar på demografiska förändringar och kompetensflykt; involvera ReK i utformningen och genomförandet av framtida utbildningsåtgärder samt i genomförandet av den uppdaterade kompetensagendan för Europa och handlingsplanen för digital utbildning.

30.

Lägga fram en vetenskapligt baserad utvärdering av konsekvenserna av covid-19 för de demografiska förändringarna och se till att framtida beslut skräddarsys efter lokala behov och särdrag.

31.

Prioritera stöd till organisationer – även ideella sådana – samt små och medelstora företag, enskilda konstnärer och anställda inom de kulturella och kreativa näringarna, som har drabbats särskilt hårt av covid-19-utbrottet. I arbetet med att förbättra EU:s nuvarande strategiska ram för kultur och i nästa Kreativa Europa-program bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att stärka och skydda Europas rika kulturella struktur samt regionala och lokala särdrag och kulturarv.

32.

Se till att unionens stöd efter krisen till kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna når lokalsamhällena och i tillräcklig utsträckning involverar och stärker de lokala och regionala myndigheterna, som är nödvändiga för att befästa den demokratiska legitimiteten i EU:s engagemang i dessa länder, samtidigt som man fortsätter att lyfta fram och hantera farorna med ”local state capture” (dvs. att mäktiga personer eller grupper helt eller delvis tar över det lokala förvaltningssystemet för att gynna sina egna intressen), som hotar demokratins grundvalar.

33.

Öka det EU-stöd som inriktas på behoven hos de lokala och regionala myndigheterna och deras sammanslutningar i partnerländerna, särskilt i partnerländerna i södra Medelhavsområdet och i det östliga partnerskapet, i syfte att skapa en ny dynamik för decentraliseringsreformer och förbättra resultaten på styrningsområdet, samt öka synligheten hos fördelarna med EU:s politik i partnerländernas territorier och på alla deras förvaltningsnivåer. Detta bör inbegripa inrättandet av en skola för offentlig förvaltning i det östliga partnerskapet, såsom föreslås i det gemensamma meddelandet om det östliga partnerskapet efter 2020.

34.

Bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling, bland annat genom aktivt deltagande av de lokala och regionala myndigheterna i partnerländerna och stöd till peer-to-peer-samarbete i en anda av partnerskap och solidaritet, särskilt mot bakgrund av de allvarliga globala konsekvenserna av covid-19-pandemin och åtgärderna för att begränsa dess spridning.

35.

Involvera de lokala och regionala myndigheterna i genomförandet och övervakningen av EU:s jämställdhetsstrategi och i den inbegripa åtgärder och verktyg för att öka motståndskraften inför covid-19-krisens inverkan på jämställdhetsfrågorna.

36.

Använda konferensen om Europas framtid som ett lägligt tillfälle att tillsammans med medborgarna och de lokala och regionala myndigheterna diskutera EU som ett projekt som bygger på grundläggande värden såsom demokrati, grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen, samt de nödvändiga ändringarna av dess nuvarande institutionella ram för att förbättra dess effektivitet och legitimitet, liksom medborgarnas känsla av ”egenansvar” för det europeiska projektet.

37.

Till fullo inkludera ReK samt de nationella parlamenten och de regionala parlamenten med egna lagstiftningsbefogenheter i alla organ inom konferensen om Europas framtid, så att processen blir så medborgarnära som möjligt; samarbeta med ReK för att utveckla en pilotmodell för en permanent och strukturerad dialog med medborgarna genom de lokala och regionala myndigheterna, vilket skulle möjliggöra en tvåvägsprocess för kommunikation mellan medborgarna och EU-institutionerna som senare skulle kunna bidra till att förbättra EU:s beslutsfattande på lång sikt.

38.

Intensifiera insatserna för att bekämpa desinformation, även på lokal och regional nivå, genom stöd till oberoende faktagranskare, mediekompetens och kvalitetsjournalistik, samtidigt som man betonar att kampen mot desinformation inte får användas som en ursäkt för censur eller för att begränsa yttrandefriheten.

39.

Anta en heltäckande strategi för migrations-, integrations- och asylpolitiken som bygger på principerna om respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, subsidiaritet, solidaritet samt EU:s och dess medlemsstaters internationella åtaganden; säkerställa bättre gemensamma ansträngningar för skydd av EU:s yttre gränser och stärka kampen mot irreguljär migration och människohandel i samarbete med EU:s partner och med ursprungs- och transitländer; stärka stödet till de lokala och regionala myndigheterna beträffande den viktiga roll de spelar i integrationspolitiken.

40.

Fortsätta det framgångsrika samarbetet med ReK om bättre lagstiftning och främjandet av begreppet ”aktiv subsidiaritet”, särskilt genom nätverket av regionala nav för bedömning av genomförandet av EU:s politik (RegHub) och dess nya roll i plattformen Fit for Future, och genom att stödja ReK när det gäller att utveckla RegHub 2.0 så att det blir ännu mer effektivt som en tillhandahållare av läglig återkoppling som bygger på användarnas erfarenheter av genomförandet av EU:s politik på lokal och regional nivå; bekräfta och vidareutveckla dessa principer i det kommande meddelandet om bättre lagstiftning.

41.

Beakta de debatter om kommissionens framtida arbetsprogram som ägde rum i regionala parlament, i enlighet med slutsatserna från kommissionens arbetsgrupp för subsidiaritet och proportionalitet och det pilotprojekt som lanserades av Europeiska regionkommittén och Nätverket för regionala lagstiftande församlingar (CALRE).