EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.5.2020

COM(2020) 460 final

2020/0006(COD)

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Fonden för en rättvis omställning

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Den 14 januari 2020 antog Europeiska kommissionen sitt lagstiftningsförslag 1 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning, tillsammans med ett förslag 2 om ändring av lagstiftningsförslaget om förordningen om gemensamma bestämmelser.

I enlighet med målet att på ett effektivt och rättvist sätt uppnå ett klimatneutralt EU till 2050 syftar fonden för rättvis omställning till att minska de ekonomiska, miljömässiga och sociala kostnaderna för omställningen till klimatneutralitet, till förmån för de territorier som påverkas mest negativt av omställningen. Fondens stöd är inriktat på ekonomiska omställningsåtgärder, omskolning av berörda arbetstagare och stöd i arbetssökandet.

Utbrottet av covid-19 har föranlett många regeringar att införa åtgärder som saknar motstycke för att begränsa pandemin. Detta har i sin tur lett till en kraftig minskning av produktionen i många ekonomier med allvarliga sociala konsekvenser. Det kommer att innebära stora utmaningar för de offentliga finanserna och skuldförvaltningen under de kommande åren, vilket i sin tur kan begränsa de offentliga investeringar som krävs för den ekonomiska återhämtningen.

Den nationella och regionala kapaciteten att hantera krisens effekter varierar dessutom mellan medlemsstaterna och regionerna på grund av de olika ekonomiska strukturerna och de offentliga finanserna. Om inga åtgärder vidtas kan sådana skillnader leda till en asymmetrisk återhämtning och till ökade regionala skillnader, vilket i sin tur kan undergräva den inre marknaden, den finansiella stabiliteten i euroområdet och unionen som helhet.

För att förhindra att skillnaderna ökar och för att undvika en ojämn återhämtningsprocess är det därför nödvändigt att ge medlemsstaterna och regionerna ytterligare stöd på kort och medellång sikt, för att hjälpa deras ekonomier och samhällen att klara av situationen och för att förbereda en snabb återhämtning av deras ekonomier.

I detta sammanhang måste investeringar i den gröna omställningen påskyndas för att skapa förutsättningar för Europas långsiktiga tillväxt och den europeiska ekonomins resiliens vid framtida chocker. Detta bör återspeglas fullt ut i de framtida programmen och investeringsprioriteringarna. Att påskynda utfasningen av utvinning av fossila bränslen och koldioxidintensiva verksamheter genom riktat stöd till ekonomisk diversifiering och skapande av nya ekonomiska möjligheter och jobb har en enorm potential att få fart på Europas ekonomi. Att göra det möjligt för regioner och människor att framgångsrikt klara av omställningen till en klimatneutral ekonomi måste vara den ledstjärnan för våra ansträngningar.

Det föreslås därför att ytterligare medel på 35 613 048 000 EUR (i löpande priser) görs tillgängliga för Fonden för en rättvis omställning. Av dessa ytterligare medel bör 2 810 048 000 EUR komma från budgetanslag, vilket innebär att programmet under nästa fleråriga budgetram kommer att uppgå till 11 270 459 000 EUR. Dessa bör anslås under de pågående förhandlingarna i Europeiska rådet. De återstående ytterligare medlen på 32 803 000 000 EUR kommer att täcka perioden 2021–2024 och kommer att utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål från det europeiska återhämtningsinstrumentet.

Beloppen kommer att fördelas mellan medlemsstaterna i förhållande till deras kapacitet att finansiera nödvändiga investeringar för att hantera omställningen till klimatneutralitet i enlighet med den metod som anges i bilaga I till förslaget till förordning om Fonden för en rättvis omställning.

Genom undantag från de bestämmelser som gäller för externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i budgetförordningen ska dessa tilläggsresurser följa de tillämpliga reglerna i förordningen om gemensamma bestämmelser så snart de har tilldelats program, inbegripet regler om gemensamma bestämmelser för åtaganden och tillbakadraganden av åtaganden.

För att bevara medlemsstaternas och regionernas kapacitet att använda sina sammanhållningspolitiska resurser för att stödja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning kommer de ytterligare medlen från det europeiska återhämtningsinstrumentet inte att kräva överföringar från nationella anslag inom Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden+.

•Förenlighet med andra unionsinstrument

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

EU:s åtgärder motiveras i artikel 174.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget): ”För att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen ska denna utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Unionen ska särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna”.

För att Fonden för en rättvis omställning ska kunna inrättas måste förslaget bygga på artikel 175 i EUF-fördraget, där unionen uttryckligen uppmanas att stödja uppnåendet av de mål som anges i artikel 174 genom åtgärder som vidtas av strukturfonderna, EIB och andra befintliga finansieringsinstrument.

I artikel 175 tredje stycket i EUF-fördraget anges även att om särskilda åtgärder behöver vidtas utanför fonderna och utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som beslutas inom ramen för unionens övriga politik, får Europaparlamentet och rådet besluta om sådana särskilda åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

Det är också nödvändigt att basera förslaget på artikel 322.1 a i EUF-fördraget i syfte att möjliggöra riktade undantag från budgetförordningen.

•Subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen

I enlighet med artikel 4.2 i EUF-fördraget har unionen delad befogenhet med medlemsstaterna när det gäller ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt vissa aspekter av socialpolitiken. Den har också befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder på utbildningsområdet liksom inom industrin (artikel 6 i EUF-fördraget).

Genomförandet av Fonden för en rättvis omställning med delad förvaltning bygger på subsidiaritetsprincipen. Vid delad förvaltning delegerar kommissionen den strategiska programplaneringen och genomförandet till medlemsstaterna och regionerna. Unionens åtgärder är således begränsade till vad som är nödvändigt för att uppnå unionens mål i enlighet med fördragen.

Delad förvaltning syftar till att säkerställa att beslut fattas så nära invånarna som möjligt och att åtgärder på EU-nivå är motiverade mot bakgrund av de möjligheter och de särdrag som förekommer på nationell, regional och lokal nivå. Delad förvaltning för EU närmare medborgarna och kopplar samman lokala behov med europeiska mål. Dessutom ökar det egenansvaret för EU:s mål, eftersom medlemsstaterna och kommissionen delar beslutsbefogenheter och ansvar och samfinansierar programmen.

•Val av instrument

Sammanhållningspolitiken är den lämpliga ramen för Fonden för en rättvis omställning, eftersom den är EU:s viktigaste politik för att ta itu med strukturförändringar i Europas regioner. Den ger ekonomiskt stöd till investeringar på ett stort antal områden som bidrar till sysselsättning och tillväxt, och genomförs i partnerskap med aktörer på fältet.

Den föreskriver också en integrerad satsning grundad på de lokala förutsättningarna, vilket säkerställer synergier och samstämmighet mellan de investeringar som får stöd genom Fonden för en rättvis omställning och de som får stöd genom traditionella sammanhållningspolitiska program. Detta kommer att påskynda den ekonomiska utvecklingen och omställningen i de berörda regionerna.

Dessutom innebär den att det finns ett egenansvar hos medlemsstaterna och regionerna. Detta är av avgörande betydelse när det gäller Fonden för en rättvis omställning, som måste förankras i skräddarsydda territoriella omställningsstrategier, som omfattar de många sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar som uppkommer i samband med omställningen.

Inom sammanhållningspolitiken väljs Europaparlamentets och rådets förordning som instrument i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet enligt artikel 175.3 i fördraget.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt

•Samråd med berörda parter

Det har inte skett något samråd med externa berörda parter. Förslaget återspeglar dock de diskussioner som förts med medlemsstaterna och Europaparlamentet under de senaste veckorna, i samband med förhandlingarna om förslaget om inrättande av Fonden för en rättvis omställning.

Både förslaget till betänkande från föredragande i utskottet för regional utveckling och yttrandet från budgetutskottet har särskilt föreslagit en betydande ökning av FRO:s budget.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ej tillämpligt

•Konsekvensbedömning

Den konsekvensbedömning som genomfördes 3 inför utarbetandet av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden 4 stödde målen och huvuddragen i FRO.

De ändringar som föreslogs i FRO-förslaget beaktar de större utmaningar som territorierna står inför på grund av covid-19-pandemin. Utöver de ökade medlen är ändringarna begränsade och innebär inte någon ändring av strukturen och de grundläggande principerna i det ursprungliga förslaget. Därför genomfördes inte någon fristående konsekvensbedömning.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt

•Grundläggande rättigheter

Ej tillämpligt

4.BUDGETKONSEKVENSER

De ytterligare medel från budgetanslagen inom ramen för den fleråriga budgetramen 2021–2027 kommer att leda till ytterligare åtaganden under åren 2021–2027 och betalningar under åren 2022–2027 och efter 2027.

De ytterligare medel som finansieras inom ramen för förslaget till europeiskt återhämtningsinstrumentet kommer att leda till ytterligare åtaganden under åren 2021, 2022, 2023 och 2024, samt till betalningar under åren 2021–2027, baserade på externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

De föreslagna ändringarna av förslaget till FRO inriktas på följande:

·En ökning av medlen genom ytterligare budgetanslag och externa inkomster avsatta för särskilda ändamål.

·Ingen skyldighet att komplettera dessa ytterligare medel som finansieras inom det europeiska återhämtningsinstrumentet med överföringar från Eruf och ESF+.

·Ändring av bilaga I i syfte att anpassa den till den högre resursnivå som föreslås.

2020/0006 (COD)

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Fonden för en rättvis omställning

Kommissionens förslag COM(2020) 22 ska ändras på följande sätt:

1.Ingressen ska ändras på följande sätt:

a)Första beaktandeledet ska ersättas med följande:

”med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket och artikel 322.1 a,”

b)Ett nytt beaktandeled ska införas som sjätte beaktandeled:

”med beaktande av revisionsrättens yttrande 5 , och”

2.Följande skäl ska införas som skäl 8a:

”(8a) Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och anger särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av de finansiella aktörernas ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget avser även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en ändamålsenlig EU-finansiering.”

3.Följande skäl ska införas som skäl 9a:

”(9a) I enlighet med förordning [europeiskt återhämtningsinstrument] och inom ramen för de medel som anslagits i den bör åtgärder för återhämtning och resiliens inom Fonden för en rättvis omställning genomföras för att hantera de aldrig tidigare skådade effekterna av covid-19-krisen.  Sådana ytterligare medel bör användas på så sätt att överensstämmelse med de tidsfrister som anges i förordning [Europeiskt återhämtningsinstrument] säkerställs.”

4.I artikel 3 ska punkt 2 ersättas med följande:

”2.    De FRO-medel inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt som är tillgängliga för budgetåtaganden under perioden 2021–2027 ska vara 11 270 459 000 EUR i löpande priser, och dessa kan allt efter omständigheterna utökas med ytterligare medel som anslås i unionens budget och med andra medel i enlighet med den tillämpliga grundrättsakten.

Av det belopp som avses i första stycket ska 0,35 % anslås till tekniskt stöd på kommissionens initiativ.”

5.Följande artikel ska införas som artikel 3a:

”Artikel 3a

Medel från Europeiska unionens återhämtningsinstrument

1.De åtgärder som avses i artikel 2 i förordning [Europeiskt återhämtningsinstrument] ska genomföras inom ramen för Fonden för en rättvis omställning till ett belopp på 32 803 000 000 EUR i löpande priser av det belopp som avses i artikel 3.2 a vi i den förordningen, om inte annat följer av artikel 4.3, 4.4 och 4.8 i samma förordning.

Detta belopp ska anses utgöra andra medel enligt artikel 3.2 och ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

De ska göras tillgängliga för budgetåtaganden inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt för åren 2021–2024 utöver de samlade medel som anges i artikel 3 enligt följande:

–2021: 7 954 600 000 EUR,

–2022: 8 114 600 000 EUR,

–2023: 8 276 600 000 EUR,

–2024: 8 441 600 000 EUR.

Dessutom ska 15 600 000 EUR i löpande priser göras tillgängliga för administrativa utgifter från de medel som avses i första stycket.

2.Av det belopp som anges i punkt 1 första stycket ska 0,35 % anslås till tekniskt stöd på kommissionens initiativ.

3.Den årliga fördelningen per medlemsstat av det belopp som anges i punkt 1 ska ingå i det kommissionsbeslut som avses i artikel 3.3, i enlighet med den metod som anges i bilaga I.

4.Genom undantag från artikel [21a] i förordning (EU) [nya förordningen om gemensamma bestämmelser] ska det belopp som anges i punkt 1 inte kräva kompletterande stöd från Eruf eller ESF+.

5.Genom undantag från artikel 14.3 i budgetförordningen ska de regler om återkrav som anges i avdelning VII kapitel IV i förordning (EU) [nya förordningen om gemensamma bestämmelser] tillämpas på de budgetåtaganden som grundas på de medel som avses i punkt 1. Genom undantag från artikel 12.4 c i budgetförordningen får dessa medel inte användas för efterföljande program eller åtgärd.”

6.Artikel 6.2 ska ersättas med följande:

”2. Prioriteringen eller prioriteringarna inom FRO ska omfatta de FRO-medel som består av hela eller delar av FRO-anslaget till medlemsstaterna samt de medel som överförts i enlighet med artikel [21a] i förordning (EU) [nya förordningen om gemensamma bestämmelser]. Summan av de Eruf-medel och de ESF+-medel som överförs till FRO ska uppgå till minst en och en halv gång beloppet för FRO-stödet till den prioriteringen, utöver de medel som avses i artikel 3a.1, men den får inte överstiga tre gånger det beloppet.

7.Bilaga I ska ändras i enlighet med bilagan till det här förslaget.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Typ av förslag eller initiativ

◻ en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 6  

X en förlängning av en befintlig åtgärd 

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.4.2.Mervärdet i unionens intervention (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.4.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

X begränsad varaktighet

◻    verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

X    Budgetkonsekvenser från 2021 till 2027 för åtagandebemyndiganden och från 2021 till 2027 för betalningsbemyndiganden.

◻ obegränsad varaktighet

Efter en inledande period från och med 2021

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet 7  

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen (för 0,35 % av anslaget till tekniskt stöd)

X av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

◻    av genomförandeorgan

X Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Förslaget kommer att leda till ytterligare åtaganden under 2021–2027 samt betalningar under åren 2021–2027 och efter 2027.

Av dessa ytterligare medel bör 2 810 048 000 EUR i löpande priser komma från budgetanslag, vilket innebär att programmet under nästa fleråriga budgetram kommer att uppgå till 11 270 459 000 EUR i löpande priser. Dessa bör anslås under de pågående förhandlingarna i Europeiska rådet.

De återstående ytterligare medlen kommer att täcka perioden 2021–2024 och kommer att utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål från det europeiska återhämtningsinstrumentet, baserat på externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. De belopp som finns tillgängliga som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt artikel 21.5 i budgetförordningen härrör från unionens upplåningsverksamhet enligt förordning (EU) XXX/XX (förordningen om det europeiska återhämtningsinstrumentet). Av de externa inkomsterna avsatta för särskilda ändamål får upp till 15 600 000 EUR avsättas för administrativa utgifter, inbegripet kostnader för extern personal.

Den vägledande fördelningen av anslag som finansieras genom den fleråriga budgetramen 2021–2027 är följande:

Den preliminära fördelningen av utgifter från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål är följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

X    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

X    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel. Ytterligare personal kommer endast att utgöras av extern personal och kommer uteslutande att finansieras genom inkomster avsatta för särskilda ändamål.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

X    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel

–◻    Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter ◻    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

[…]

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter). 

[…]

(1)    COM(2020) 22 final.

(2)    COM(2020) 23 final.

(3)    SWD(2018) 282 final.

(4)    COM(2018) 372 final.

(5)    EUT C , , s. .

(6)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(7)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb:     https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

(8)    Diff. = differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(9)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(10)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer på västra Balkan.

(11)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.5.2020

COM(2020) 460 final

BILAGA

till

Ändrat förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Fonden för en rättvis omställning

BILAGA

”BILAGA I

Fördelningsmetod för medlen i Fonden för en rättvis omställning

För varje medlemsstat ska finansieringsramen fastställas i följande steg:

a)    Andelen för varje medlemsstat beräknas som den viktade summan av andelarna, utifrån följande kriterier och viktade enligt vad som anges nedan:

i)    Växthusgasutsläpp från industrianläggningar i Nuts 2-regioner där koldioxidintensiteten, definierad som förhållandet mellan växthusgasutsläpp från industrianläggningar rapporterade av medlemsstaterna i enlighet med artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 1 och industrins bruttoförädlingsvärde, överstiger dubbla genomsnittsvärdet i EU-27. Om den nivån inte överstigs i någon Nuts 2-region i en viss medlemsstat beaktas växthusgasutsläppen från industrianläggningar i den Nuts 2-region som har den högsta koldioxidintensiteten (viktningsfaktor: 49 %)

ii)    Sysselsättning inom kol- och brunkolsutvinning (viktningsfaktor: 25 %)

iii)    Sysselsättning i industrin i de Nuts 2-regioner som beaktas i led i (viktningsfaktor: 25 %)

iv)    Torvproduktion (viktningsfaktor: 0,95 %)

v)    Produktion av oljeskiffer (viktningsfaktor: 0,05 %)

b)    Anslag som beräknas genom tillämpning av led a justeras så att ingen medlemsstat får mer än 8 miljarder euro (i 2018 års priser). De belopp som överstiger 8 miljarder euro per medlemsstat omfördelas i proportion till anslagen till alla övriga medlemsstater. I enlighet med detta görs en ny beräkning av medlemsstaternas andelar.

c)    Medlemsstaternas andelar som beräknats genom tillämpning av led b justeras uppåt eller nedåt med en koefficient som är 1,5 gånger det procenttal med vilket medlemsstatens BNI per capita (i köpkraftsstandard) för perioden 2015–2017, så som den använts inom sammanhållningspolitiken i samband med förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027, överstiger eller understiger genomsnittlig BNI per capita i medlemsstaterna i EU-27 (genomsnittet uttryckt som 100 %).

Den här justeringen görs inte för medlemsstater för vilka anslaget har begränsats enligt led b.

d)    Anslag som beräknats genom tillämpning av led c justeras så att det slutliga anslaget från FRO ger en stödnivå per capita (beräknat efter medlemsstatens hela befolkning) på minst 32 EUR (i 2018 års priser) under hela perioden.

De belopp som behövs för att säkerställa den lägsta stödnivån dras proportionellt från övriga medlemsstaters anslag, utom för medlemsstater för vilka anslaget har begränsats enligt led b.

Anslaget från Fonden för en rättvis omställning kompletterar det anslag som beräknas enligt punkterna 1–16 i bilaga XXII i [förslaget till ny förordning om gemensamma bestämmelser] och ingår inte i fördelningsunderlaget för punkterna 10–15 i bilaga XXII i [förslaget till ny förordning om gemensamma bestämmelser].”

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG (EUT L 33, 4.2.2006, s. 1).