52020PC0441R(01)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.5.2020

COM(2020) 441 final

2020/0111(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Covid-19-pandemin utgör en omfattande och allvarlig folkhälsokris som slår hårt mot medborgare, samhällen och ekonomier över hela världen. Hälsokrisens omfattning och de politiska åtgärder som har vidtagits för att begränsa den saknar motstycke. Det är därför utomordentligt osäkert hur långtgående de socioekonomiska följdverkningarna blir. Redan nu står det dock klart att pandemin ställer medlemsstaternas finansiella och ekonomiska system inför helt nya och akuta utmaningar. Enligt kommissionens ekonomiska vårprognoser 1 kommer EU:s BNP att sjunka med omkring 7,5 % i år – dvs. betydligt mer än under den globala finanskrisen 2009 – och stiga med bara 6 % 2021, medan arbetslösheten tros stiga till 9 % 2020. Detta riskerar att leda till ökad fattigdom och ojämlikhet.

Medlemsstaterna har reagerat genom att vidta exceptionella diskretionära ekonomiska och finansiella åtgärder. Tillsammans med effekten av de s.k. automatiska stabilisatorerna, dvs. redan förutsedda betalningar från arbetslöshets- och socialförsäkringssystem i kombination med förlorade skatteintäkter, får dessa åtgärder stor inverkan på ländernas offentliga finanser. I aggregerade termer kommer underskottet i de offentliga finanserna att öka kraftigt från 0,6 % av BNP 2019 till 8,5 % av BNP i både euroområdet och EU innevarande år.

Chocken mot EU-ekonomin är symmetrisk i den meningen att pandemin har drabbat samtliga medlemsstater, men pandemins följdverkningar varierar betydligt mellan dem på grund av deras specifika ekonomiska strukturer och utgångsläge, samt deras förmåga att stå emot den ekonomiska och offentligfinansiella chocken och hantera denna. Det finns därför en risk att krisen ökar skillnaderna inom unionen och därmed hotar unionens samlade ekonomiska och sociala resiliens.

Unionen har snabbt vidtagit samordnade, kraftfulla och gemensamma åtgärder för att hantera krisens sociala och ekonomiska följdverkningar inom de gränser som sätts av dess innevarande fleråriga budgetram som löper ut 2020. Unionens agerande har kompletterat de diskretionära ekonomiska och finansiella åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna själva.

Krisen kan långsiktigt skada unionens ekonomiska väv om den inte hanteras med kort- och medelsiktiga åtgärder på EU-nivå som står i proportion till dess omfattning.

En heltäckande plan för återhämtningen i Europa förutsätter massiva offentliga och privata investeringar på EU-nivå så att unionen kan hålla fast kurs mot en hållbar och motståndskraftig återhämtning, skapa arbetstillfällen av hög kvalitet, reparera de omedelbara skador som uppstått till följd av covid-19-pandemin, samtidigt som stödet till unionens prioriteringar om grön omställning och digitalisering måste kvarstå. För att skaffa finansiering för den föreslagna akten föreslår kommissionen en ändring av [beslutet om egna medel] som skulle göra det möjligt för unionen att tillfälligt och i undantagsfall låna upp 750 miljarder EUR i 2018 års priser och höja taket för egna medel för att möjliggöra dessa skulder och ansvarsförbindelser för lån till medlemsstaterna. Den föreslagna akten fastställer en fördelning av medel till olika unionsprogram som är i enlighet med strategin i Europeiska unionens återhämtningsplan.

500 miljarder EUR i 2018 års priser ska avsättas för icke återbetalningspliktigt stöd, återbetalningspliktigt stöd genom finansieringsinstrument eller avsättningar för budgetgarantier och relaterade utgifter.

250 miljarder EUR i 2018 års priser ska användas för att ge lån till medlemsstaterna. Unionen ikläder sig ansvarsförbindelser som en garanti för dessa lån till dess att de har återbetalats.

I artikel 3 fastställs det högsta belopp som kan finansiera instrumentet. I artikel 3 fastställs även tydligt för vilka ändamål medlen får användas genom att mottagarprogrammen beskrivs, liksom stödets karaktär (bidrag, lån och garantier). Genom artiklarna 2 och 4 fastställs även strikta gränser för tillämpningsområdet och under vilken tid medlen kan användas. Detta gör det uteslutet att Europeiska unionens återhämtningsinstrument kan användas för någon annat ändamål än att hantera de direkta ekonomiska och sociala följdverkningarna av denna kris.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Europeiska unionens återhämtningsinstrument ska finansiera åtgärder och insatser som ska genomföras på det sätt som anges i Europeiska unionens återhämtningsplan. Medlen som mobiliseras ska användas för unionens program inom nästa fleråriga budgetram på följande områden:

·Stöd i form av bidrag och lån till genomförandet av medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner under faciliteten för återhämtning och resiliens.

·Nytt investeringsstöd under befintliga och föreslagna budgetgarantier (Efsi/InvestEU) för bl.a. 1) krisdrabbade men bärkraftiga företag, så att de kan ta sig igenom krisen, i synnerhet för att påskynda den gröna och den digitala omställningen, 2) riktat stöd till projekt av europeiskt strategiskt intresse för försörjningskedjor på den inre marknaden i syfte att utveckla EU:s strategiska autonomi inom viktiga sektorer och kapacitetsområden.

·Ökat stöd till krisdrabbade regioner och sektorer genom förstärkta sammanhållningspolitiska åtgärder.

·Stöd till forskning och innovation för att hantera covid-19-pandemin.

·Höja krisberedskapen och förbättra den strategiska resiliensen i unionens hälso- och sjukvårdssystem.

·Mildra covid-19-pandemins följdverkningar för territoriernas rättvisa omställning till en grön ekonomi.

·Stödåtgärder för att hantera covid-19-pandemins följdverkningar för landsbygdens utveckling.

·Stöd till partnerländer, framför allt på Västra Balkan, i grannskapsområdet och Afrika, i deras ansträngningar att bekämpa och återhämta sig från pandemins följdverkningar och att stärka deras resiliens.

Insatserna och åtgärderna ska genomföras i enlighet med de villkor som fastställs i de grundläggande rättsakterna om inrättandet av policyinstrumenten. Kommissionen lägger därför fram de nödvändiga lagstiftningsförslagen samtidigt, för att säkerställa att dessa policyinstrument kan tilldelas externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med denna förordning.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Enligt artikel 122 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får medlemsstaterna, i en anda av solidaritet, fatta beslut om åtgärder som är lämpliga med hänsyn till den ekonomiska situationen. Den nu rådande situationen saknar motstycke. Den kännetecknas av stora svårigheter till följd osedvanliga händelser utanför medlemsstaternas kontroll. Det är därför lämpligt att med stöd av artikel 122 i EUF-fördraget anta exceptionella och tillfälliga åtgärder för att stötta återhämtning och resiliens inom hela unionen.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

De mål som eftersträvas med detta instrument kan på grund av omfattningen av de åtgärder som måste vidtas inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. Europeiska unionens återhämtningsinstrument gör det möjligt för unionen att komplettera medlemsstaternas ekonomiska och finansiella åtgärder, i synnerhet s.k. automatiska stabilisatorer och diskretionära ekonomiska och finansiella åtgärder, genom en snabb och riktad betydande ökning av diskretionära utgifter.

Denna kompletterande mobilisering av medel säkerställer att den inre marknaden inte undergrävs av att medlemsstaterna har olika förmåga att anskaffa medel och skapar, i en anda av solidaritet, finansiering även för medlemsstater med begränsat offentligfinansiellt utrymme för diskretionära utgifter. Det säkerställer dessutom att utgifter baseras på en sammanhållen ekonomisk strategi som samordnats mellan medlemsstaterna.

Bara en sådan samlad ansats i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna kan i en krissituation säkerställa att tillräckliga medel mobiliseras för att unionen ska kunna göra effektiva insatser i de värst drabbade områdena eller sektorerna.

•Proportionalitetsprincipen

Finansieringen från Europeiska unionens återhämtningsinstrument i de volymer som krävs motiveras av det helt nya läge som unionen befinner sig i. Det finns tydliga begränsningar för återhämtningsinstrumentet i fråga om varaktighet och användningsområden. Detta säkerställer att utnyttjandet av instrumentet är strikt begränsat till åtgärder för att hantera krisens följdverkningar i en omfattning som står i proportion till dessa följdverkningar. Finansieringen skulle vara inriktad på omedelbart och kraftfullt stöd till en ekonomisk återhämtning.

•Val av instrument

Kommissionen anser en förordning vara lämplig med tanke på att en sådan rättsakt är direkt tillämplig och har allmän räckvidd.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Det brådskande behovet av att sammanställa förslaget så att det utan onödigt dröjsmål kan antas av rådet innebar att det inte var möjligt att genomföra ett samråd med berörda parter.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ej tillämpligt.

•Konsekvensbedömning

På grund av förslagets brådskande karaktär gjordes ingen konsekvensbedömning.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt.

•Grundläggande rättigheter

Ej tillämpligt.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Den föreslagna förordningen innebär att externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som är en följd av unionens upplåning med stöd av artikel 3b i [beslutet om egna medel] ska möjliggöra ekonomiskt stöd i form av icke återbetalningspliktigt stöd, återbetalningspliktigt stöd genom finansieringsinstrument och avsättningar för budgetgarantier och relaterade utgifter. Det är därför nödvändigt att förutse åtagande- och betalningsbemyndiganden för att täcka betalningar i samband med upplåningen (för kupongbetalningar och inlösen vid förfall). Inga återbetalningar från EU-budgeten förutses före 2028. Nödvändiga anslag för att täcka potentiella kupongbetalningar under perioden 2021–2027 är förenliga med kommissionens förslag till flerårig budgetram och i synnerhet rubrik 2 ”Sammanhållning och värden” (med undantag för ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning”). Framtida fleråriga budgetramar kommer att behöva avsätta anslag för att täcka kupongbetalningar och inlösen vid förfall.

Lån kommer att återbetalas av mottagande medlemsstater och unionen kommer bara att ingå ansvarsförbindelser som är förenliga med taket för egna medel.

En preliminär plan över förväntade inkomster och utgifter finns i finansieringsöversikten.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Maximal transparens och lämplig övervakning av användningen av EU-medel krävs. Medlemsstaterna och kommissionen kommer att vara rapporteringsskyldiga.

2020/0111 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 122,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)För att begränsa spridningen av den coronavirussjukdom (nedan kallad covid-19) som den 11 mars 2020 klassades som en pandemi av Världshälsoorganisationen har medlemsstaterna antagit en rad åtgärder som saknar motstycke.

(2)Åtgärderna, som vidtagits för att hantera en exceptionell situation som ligger utanför medlemsstaternas kontroll, har orsakat kraftiga störningar av den ekonomiska aktiviteten som lett till en brant nedgång i bruttonationalprodukten, samt fått betydande följdverkningar för sysselsättning, social situation, fattigdom och ojämlikhet. De har framför allt lett till störningar i försörjningskedjor och produktion och orsakat arbetsfrånvaro. Det har vidare blivit omöjligt eller mycket svårt att tillhandahålla ett flertal tjänster. Samtidigt har efterfrågan i konsumentledet sjunkit. Många företag upplever likviditetsbrist och det finns risker för deras betalningsförmåga i ett läge där finansmarknaderna är mycket volatila. Viktiga näringar som rese- och turistbranschen har drabbats särskilt hårt. Mer generellt har åtgärderna redan lett till, eller kommer att leda till, en allvarlig försämring av den finansiella ställningen i många företag i unionen.

(3)Krisen har haft en snabb spridning inom unionen och i tredjeländer. Tillväxten i unionen förväntas sjunka kraftigt 2020. Återhämtningsriskerna ser mycket olika ut i olika medlemsstater, vilket ökar skillnaderna mellan de nationella ekonomierna. Medlemsstaternas varierande offentligfinansiella förmåga att ge ekonomiskt stöd där det bäst behövs för att främja återhämtning och skillnaderna mellan ländernas agerande äventyrar den inre marknaden och den sociala och territoriella sammanhållningen.

(4)Det behövs omfattande åtgärder för att främja en ekonomisk återhämtning och betydande offentliga och privata investeringar för att få unionen att hålla fast kurs mot en hållbar och motståndskraftig återhämtning, skapa arbetstillfällen av hög kvalitet, stödja social inkludering och reparera de omedelbara skador som uppstått till följd av covid-19-pandemin, samtidigt som stödet till unionens prioriteringar om grön omställning och digitalisering måste kvarstå.

(5)Denna exceptionella situation ligger utanför medlemsstaternas kontroll och kräver en samstämmig och enad strategi på unionsnivå. För att ekonomin, sysselsättningen och den sociala sammanhållningen inte ska försämras ytterligare och för att främja en hållbar och motståndskraftig återhämtning av den ekonomiska aktiviteten bör ett exceptionellt och samordnat program för ekonomiskt och socialt stöd inrättas i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna, i synnerhet med dem som drabbats hårdast.

(6)Eftersom instrumentet utgör en exceptionell åtgärd i ett övergående men extremt läge bör stöd från instrumentet bara ges för att hantera följdverkningar av covid-19-pandemin eller täcka omedelbara behov av finansiering i syfte att undvika nya utbrott av covid-19.

(7)Instrumentet bör i synnerhet inriktas på åtgärder för att återställa arbetsmarknader, sociala trygghetssystem, hälso- och sjukvårdssystem samt åtgärder för att förbättra potentialen för hållbar tillväxt och sysselsättning i syfte att stärka sammanhållningen mellan medlemsstaterna och stödja deras omställning till en grön och digital ekonomi, stöd till företag som drabbats av covid-19-pandemins följdverkningar, framför allt små och medelstora företag och ekonomiskt bärkraftiga företag med betalningssvårigheter, åtgärder för att stärka unionens strategiska autonomi i viktiga försörjningskedjor, stöd till forskning och innovation som föranleds av covid-19-pandemin, kapacitetsuppbyggnad på unionsnivå för att stärka krisberedskapen i framtiden, stöd till territorier så att de kan fortsätta arbetet med en rättvis omställning, samt stöd till landsbygdsområden i deras hantering av covid-19-pandemins följdverkningar. Handelsförbindelserna och de ekonomiska förbindelserna med grannländer och utvecklingsländer, i synnerhet på Västra Balkan, länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken och länder i Afrika, är mycket viktiga för unionens ekonomi. Medel bör av detta skäl, och i linje med unionens globala roll och ansvar, även användas för att ge stöd och humanitärt bistånd till dessa länders ansträngningar att bekämpa covid-19-pandemins följdverkningar och återhämta sig från dessa, så att deras handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med unionen kan återställas och stärkas.

(8)För att säkerställa en hållbar och motståndskraftig återhämtning i hela unionen och underlätta genomförandet av ekonomiskt stöd bör de etablerade mekanismerna för utgifter via unionens program under de relevanta fleråriga budgetramarna användas. Stöd från dessa program ges i form av icke återbetalningspliktigt stöd, lån och budgetgarantier. Medlen bör fördelas utifrån i vilken utsträckning dessa program kan bidra till instrumentets mål.

(9)Med tanke på den typ av åtgärder som ska finansieras bör en del av medlen under detta instrument användas för att ge lån till medlemsstaterna, medan en annan del bör utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 2 och användas av unionen för icke återbetalningspliktigt stöd, finansieringsinstrument eller avsättningar för budgetgarantier och relaterade utgifter. Även om artiklarna 12.4.c och 14.3 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 är tillämpliga på åtagande- och betalningsbemyndiganden som görs tillgängliga avseende externa inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt denna förordning, bör åtagandebemyndiganden avseende sådana externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, med tanke på tidsfristerna för olika typer av stöd, inte automatiskt överföras efter respektive slutdatum, med undantag för åtagandebemyndiganden som är nödvändiga för tekniskt och administrativt stöd för genomförande av åtgärder enligt denna förordning.

(10)Åtagandebemyndiganden för icke återbetalningspliktigt stöd bör göras tillgängliga automatiskt upp till det godkända beloppet. En effektiv likviditetsförvaltning bör säkerställas genom att medel anskaffas först när rättsliga åtaganden behöver infrias genom motsvarande betalningsbemyndiganden.

(11)Med tanke på vikten av att medlen används under instrumentets första år bör en granskning göras av hur genomförandet fortskrider. Kommissionen bör därför upprätta en rapport om detta senast den 31 mars 2023.

(12)I artikel 135.2 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen 3 föreskrivs att ändringar av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom 4 som antas på eller efter dagen för detta avtals ikraftträdande inte ska tillämpas på Förenade kungariket, i den utsträckning ändringarna påverkar Förenade kungarikets ekonomiska skyldigheter. Stöd enligt denna förordning och motsvarande höjning av unionens tak för egna medel skulle påverka Förenade kungarikets ekonomiska skyldighet. Enligt artikel 143.1 i utträdesavtalet är Förenade kungariket betalningsskyldigt för sin andel av unionens finansiella ansvarsförbindelser endast med avseende på sådana ansvarsförbindelser som följer av finansiella transaktioner som unionen beslutat före den dag utträdesavtalet träder i kraft. Finansiella ansvarsförbindelser för unionen enligt denna förordning kommer att uppstå efter dagen för Förenade kungarikets utträde ur unionen. Denna förordning bör därför inte tillämpas på eller i Förenade kungariket.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1
Europeiska unionens återhämtningsinstrument

Härmed inrättas Europeiska unionens återhämtningsinstrument (nedan kallat instrumentet) för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin.

Artikel 2
Instrumentets tillämpningsområde

(1)Instrumentet ska stödja återhämtningen inom unionen efter covid-19-pandemin och i synnerhet finansiera följande åtgärder för att motverka pandemins negativa följdverkningar för ekonomin:

(a)Åtgärder för att återställa sysselsättning och jobbskapande, samt hälso- och sjukvårdssystem.

(b)Reformer och investeringar för att öka tillväxtpotentialen, stärka sammanhållningen mellan medlemsstaterna och deras resiliens.

(c)Stödåtgärder för företag som drabbas av pandemins följdverkningar för ekonomin, i synnerhet åtgärder som gynnar små och medelstora företag, inbegripet direkta finansiella investeringar i sådana företag.

(d)Stödåtgärder för ekonomiskt bärkraftiga företag vars betalningsförmåga har försämrats på grund av covid-19-pandemins följdverkningar, inbegripet direkta finansiella investeringar i sådana företag.

(e)Åtgärder för att stärka unionens strategiska autonomi i viktiga försörjningskedjor, inbegripet direkta finansiella investeringar i företag.

(f)Stödåtgärder för forskning och innovation som föranleds av covid-19-pandemin.

(g)Stödåtgärder för att stärka unionens krisberedskap, så att unionen i händelse av en större krissituation kan agera snabbt och effektivt. Häri ingår att stärka den strategiska resiliensen i unionens hälso- och sjukvårdssystem, så att unionen kan agera snabbt och effektivt i händelse av en ny gränsöverskridande hälsokris, bl.a. genom att bygga upp beredskapslager med viktiga förnödenheter och medicinsk utrustning, samt förvärva den infrastruktur som krävs för att bibehålla lämpliga nivåer av medicinska produkter och läkemedel som är betydelsefulla i krissituationer.

(h)Stödåtgärder för att säkerställa att covid-19-pandemin inte undergräver en rättvis omställning till en klimatneutral ekonomi.

(i)Stödåtgärder för att hantera covid-19-pandemins följdverkningar för jordbruk och landsbygdsutveckling.

Instrumentet ska även ge krisstöd till partnerländer för att återställa och stärka deras handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med unionen, samt stärka deras resiliens.

(2)De åtgärder som avses i punkt 1 ska genomföras under särskilda EU-program och i enlighet med de regler för dessa program som fastställs i relevanta EU-rättsakter. Åtgärderna ska även omfatta tekniskt och administrativt stöd för själva genomförandet.

Artikel 3
Finansiering av instrumentet och fördelning av medel

(1)Instrumentet ska finansieras upp till ett belopp av 750 000 000 000 EUR i 2018 års priser på grundval av befogenheten i artikel 3b i [beslutet om egna medel].

(2)Det belopp som avses i punkt 1 ska fördelas på följande sätt:

(a) Stöd på upp till 433 200 000 000 EUR i 2018 års priser i form av icke återbetalningspliktigt stöd och återbetalningspliktigt stöd genom finansieringsinstrument, fördelat enligt följande:

(i)Upp till 50 000 000 000 EUR i 2018 års priser till struktur- och sammanhållningsprogram i den fleråriga budgetramen 2014–2020, så som dessa har förstärkts fram till 2022, inbegripet stöd för finansieringsinstrument.

(ii)Upp till 310 000 000 000 EUR i 2018 års priser till ett program för att finansiera återhämtning och ekonomisk och social resiliens genom stöd till reformer och investeringar.

(iii)Upp till 7 700 000 000 EUR i 2018 års priser till ett program för hälsa.

(iv)Upp till 2 000 000 000 EUR i 2018 års priser till program som rör civilskydd.

(v)Upp till 13 500 000 000 EUR i 2018 års priser till program som rör forskning och innovation, inbegripet stöd för finansieringsinstrument.

(vi)Upp till 30 000 000 000 EUR i 2018 års priser till program som stöder territorier i deras omställning till en klimatneutral ekonomi.

(vii)Upp till 15 000 000 000 EUR i 2018 års priser till utveckling i landsbygdsområden.

(viii)Upp till 5 000 000 000 EUR i 2018 års priser till humanitärt bistånd utanför unionen.

(b)Lån till medlemsstater på upp till 250 000 000 000 EUR i 2018 års priser till ett program för finansiering av återhämtning och ekonomisk och social resiliens genom stöd till reformer och investeringar.

(c)Upp till 66 800 000 000 EUR i 2018 års priser för avsättningar för garantier och relaterade utgifter för följande program:

(i)Upp till 30 300 000 000 EUR i 2018 års priser till program för stöd till investeringar på områden som faller inom ramen för unionens inre politik.

(ii)Upp till 26 000 000 000 EUR i 2018 års priser till program som syftar till att stärka betalningsförmågan hos ekonomiskt bärkraftiga företag i unionen.

(iii)Upp till 10 500 000 000 EUR i 2018 års priser till program som syftar till att främja en hållbar och inkluderande tillväxt utanför unionen.

Artikel 4
Regler för budgetgenomförande

(1)Vid tillämpning av artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska 433 200 000 000 EUR i 2018 års priser av de medel som avses i artikel 3.1 utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som tilldelas de unionsprogram som avses i artikel 3.2 a i denna förordning och 66 800 000 000 EUR i 2018 års priser av dessa medel ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål som tilldelas de unionsprogram som avses i artikel 3.2 c i den här förordningen.

(2)250 000 000 000 EUR i 2018 års priser av de medel som avses i artikel 3.1 ska användas för lån till medlemsstaterna under de unionsprogram som avses i artikel 3.2 b i den här förordningen.

(3)Åtagandebemyndiganden som omfattar det stöd som avses i artikel 3.2 a och c ska automatiskt bli tillgängliga upp till de belopp som avses i artikel 3.2 a och c från och med ikraftträdandet av [beslutet om egna medel] genom vilket den befogenhet som avses i artikel 3.1 fastställs.

(4)Rättsliga åtaganden som ger upphov till de utgifter för stöd som avses i artikel 3.2 a, och i tillämpliga fall artikel 3.2 c i, ska ingås av kommissionen eller dess genomförandeorgan senast den 31 december 2024. Rättsliga åtaganden avseende ett belopp motsvarande minst 60 % av det belopp som avses i artikel 3.2 a ska ingås senast den 31 december 2022.

(5)Beslut om beviljande av de lån som avses i artikel 3.2 b ska antas senast den 31 december 2024.

(6)Unionens budgetgarantier upp till ett belopp som i enlighet med den avsättningsnivå som fastställs i respektive grundläggande rättsakt motsvarar de avsättningar för budgetgarantier som avses i artikel 3.2 c, beroende på riskprofilen för de finansierings- och investeringstransaktioner som stöds, ska endast beviljas för att stödja transaktioner som har godkänts av motparterna senast den 31 december 2024. Garantiavtalen ska innehålla bestämmelser för att säkerställa att finansieringstransaktioner som motsvarar minst 60 % av budgetgarantibeloppet godkänns av motparterna senast den 31 december 2022. Om avsättningar används för icke återbetalningspliktigt stöd i samband med finansierings- och investeringstransaktioner enligt artikel 3.2 c i ska kommissionen ingå berörda rättsliga åtaganden senast den 31 december 2024.

(7)Beslut om beviljande av lån för det makrofinansiella stöd som avses i artikel 3.2 c iii ska antas senast den 31 december 2024.

(8)Punkterna 4–7 ska inte vara tillämpliga på de åtgärder som avses i artikel 2.2 andra meningen.

(9)Kostnader för tekniskt och administrativt stöd till genomförandet av instrumentet, så som förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, samt gemensamma informationstekniska system för denna förordning, ska finansieras genom unionens budget.

Artikel 5
Rapportering

Kommissionen ska senast den 31 mars 2023 överlämna en rapport till rådet om framstegen i genomförandet av instrumentet och om användningen av medel som har anslagits i enlighet med artikel 3.2.

Artikel 6
Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning ska inte tillämpas på eller i Förenade kungariket. Hänvisningar till medlemsstaterna i denna förordning ska förstås så att de inte inbegriper Förenade kungariket.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter covid-19-pandemin.

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 5

Ekonomiska och finansiella frågor (avdelning 01 i Europeiska unionens allmänna budget, avsnitt 3 Kommissionen)

1.3. Typ av förslag eller initiativ

X Ny åtgärd

◻ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 6

◻ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

◻ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Covid-19-pandemin utgör en omfattande och allvarlig folkhälsokris som slår hårt mot medborgare, samhällen och ekonomier över hela världen. Hälsokrisens omfattning och de politiska åtgärder som har vidtagits för att begränsa den saknar motstycke. Det är därför utomordentligt osäkert hur långtgående de socioekonomiska följdverkningarna blir. Redan nu står det dock klart att pandemin ställer medlemsstaternas finansiella och ekonomiska system inför helt nya och akuta utmaningar. Enligt kommissionens ekonomiska vårprognoser 7 kommer EU:s BNP att sjunka med omkring 7,5 % i år – dvs. betydligt mer än under den globala finanskrisen 2009 – och stiga med bara 6 % 2021, medan arbetslösheten tros stiga till 9 % 2020. Detta riskerar att leda till ökad fattigdom och ojämlikhet.

Krisen kan långsiktigt skada unionens ekonomiska väv om den inte hanteras med kort- och medelsiktiga åtgärder på EU-nivå som står i proportion till dess omfattning.

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

I den föreslagna akten fastställs hur de medel som unionen lånar upp med stöd av beslutet om egna medel ska fördelas mellan programmen i linje med strategin i Europeiska unionens återhämtningsplan.

250 miljarder EUR i 2018 års priser ska användas för att ge lån till medlemsstaterna. Unionen ikläder sig ansvarsförbindelser som en garanti för dessa lån till dess att de har återbetalats.

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Den föreslagna akten ska avsätta finansiering för åtgärder och insatser för att motverka covid-19-pandemins följdverkningar för ekonomin och stötta den ekonomiska återhämtningen, i synnerhet på följande sätt:

·Stöd i form av bidrag och lån till genomförandet av medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner under faciliteten för återhämtning och resiliens.

·Ökat stöd till krisdrabbade regioner och sektorer genom förstärkta sammanhållningspolitiska åtgärder.

·Stöd till forskning och innovation för att hantera covid-19-pandemin.

·Höja krisberedskapen och förbättra den strategiska resiliensen i unionens hälso- och sjukvårdssystem.

·Mildra covid-19-pandemins följdverkningar för territoriernas rättvisa omställning till en grön ekonomi.

·Stödåtgärder för att hantera covid-19-pandemins följdverkningar för landsbygdens utveckling.

1.4.3.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Hur snabbt medlen blir tillgängliga för finansieringsinstrumenten. Det bör påpekas att återhämtningsinstrumentet är ett tillfälligt initiativ och att det kommer att fastställas tidsgränser för åtagandebemyndiganden.

Besparingar med medlemsstat genom att EU tar back-to-back-lån i stället för att medlemsstaterna själva skaffar finansiering på internationella marknader.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Syftet med föreliggande förslag till rådets förordning är att komplettera unionens befintliga instrument och rättsliga grund genom att skapa en mekanism för att tilldela stöd till olika politikområden.

De operativa bestämmelserna för hur stödet ska genomföras finns i lagstiftningsakterna om de mottagande EU-policyinstrumenten, vars syfte är att ge snabbt och kraftfullt stöd för ekonomisk återhämtning och resiliens.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

Det föreslagna återhämtningsinstrumentet baseras på artikel 122 i EUF-fördraget. Enligt denna artikel får medlemsstaterna, i en anda av solidaritet, fatta beslut om åtgärder som är lämpliga med hänsyn till den ekonomiska situationen.

Medlemsstaterna upplever för närvarande allvarliga ekonomiska störningar till följd av covid-19-utbrottet, som fått mycket negativa socioekonomiska följdverkningar i medlemsstaterna.

Genom förslaget anslås ekonomiskt stöd, som är möjligt tack vare den tillfälliga och exceptionella befogenhet som ges genom beslutet om egna medel, till krisrelaterade insatser i en anda av solidaritet med drabbade medlemsstater. Med tanke på krisens omfattning och dess långtgående ekonomiska och finansiella effekter är en samlad insats på EU-nivå lämpligare för att mobilisera tillräckliga medel som möjliggör effektiva insatser och mildrar covid-19-krisens direkta följdverkningar för samhället och ekonomin.

Genomförandet av Europeiska unionens återhämtningsinstrument stöds av subsidiaritetsprincipen. Covid-19-pandemins globala dimensioner och dess långtgående ekonomiska och finansiella effekter innebär i själva verket att unionen har bättre möjligheter än enskilda medlemsstater att hantera krisen genom riktade EU-åtgärder som blir möjliga med hjälp av de omfattande medel som kan anskaffas tack vare den exceptionella befogenheten i beslutet om egna medel att låna upp medel för att komplettera unionens budget.

Att de ytterligare externa inkomsterna avsatta för särskilda ändamål blir tillgängliga via den föreslagna akten innebär att unionens genomförande av de planerade åtgärderna inte undergrävs av skillnader i medlemsstaternas förmåga att själva mobilisera finansiering.

Bara en samlad insats i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna i en krissituation kan säkerställa att de relevanta ekonomiska medlen verkligen används för effektiva EU-insatser i de områden och branscher som drabbats hårdast.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

När unionen stod inför en allvarlig finanskris för ett decennium sedan utgjorde artikel 122 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) den rättsliga grund som gjorde det möjligt för unionen att ge stöd till medlemsstater som drabbats av svårigheter till följd av en osedvanlig händelse utanför deras kontroll. Unionen antog på grundval av artikel 122.2 rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism. Med stöd av denna rättsakt gav unionen ekonomiskt stöd till Portugal och Irland samt bryggfinansiering till Grekland via back-to-back-lån.

Artikel 122 i EUF-fördraget har använts som rättslig grund för kommissionens förslag nyligen om SURE-mekanismen som ska stödja medlemsstaternas tillfälliga arbetslöshetsförsäkringssystem. Den anses lämplig som rättslig grund när det handlar om osedvanliga händelser utanför medlemsstaternas kontroll som kräver att unionen agerar gemensamt i en anda av solidaritet och kan därför även användas den specifika krissituation som covid-19-utbrottet utgör.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Europeiska unionens återhämtningsinstrument skulle enligt förslaget avsätta de ytterligare medel som behövs för Europeiska unionens återhämtningsplan till policyinstrument som kan användas för att hantera krisens djupgående sociala och ekonomiska följdverkningar. Återhämtningsplanen innebär i sig en utvidgning och avsevärd fördjupning av unionens krishantering. Tidigare initiativ som vidtagits till följd av krisen är bl.a. det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE) till följd av utbrottet av covid-19 (SURE-instrumentet), investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset, den föreslagna utvidgningen av Europeiska unionens solidaritetsfond, reaktiveringen av instrumentet för krisstöd och andra instrument för att stötta sysselsättningen, t.ex. Europeiska socialfonden och InvestEU.

Återhämtningsinstrumentet är en viktig del av ett mer kraftfullt och långtgående politisk satsning för att motverka krisens effekter och stötta ekonomins tillfrisknande och läkning. Återhämtningsinstrumentet dirigerar stöd till sammanhållningsinstrumenten, faciliteten för återhämtning och resiliens och utökar garantierna i EU-budgeten för att stötta företag och investeringar.

Återhämtningsinstrumentet kommer att omfattas av samma krav på transparens, ansvarighet och revisionskontroll som den vanliga budgeten.

De mycket omfattande ekonomiska medel som ska fördelas genom återhämtningsinstrumentet kräver en förstärkning av kommissionens interna kapacitet att förvalta och administrera denna resurs. Flera kritiska affärsprocesser kommer att behöva uppgraderas avsevärt, bl.a. redovisning och rapportering om hur de medel som tilldelas olika politikområden distribueras och används, administration och avstämning av alla betalningar och överföringar till/från medlemsstaterna, och till mottagande politikområden, lånearrangemang och säkerställande av att alla medel är tillgängliga när de behövs och på förmånligast tänkbara villkor, nödvändigt informatikstöd. Att denna kapacitet kan byggas upp inom den tidsrymd som krävs för sjösätta återhämtningsplanen kommer att vara en förutsättning för att uppnå planens mål.

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

X Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

–X Budgetkonsekvenserna från det att förordningen träder i kraft till dess att lånen förfaller, överlappande flera fleråriga budgetramar. inga förfallodagar förväntas inträffa före 2028.

◻ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 8

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–X inom dess tjänstegrenar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–◻ av genomförandeorgan

X Delad förvaltning med medlemsstaterna

X Indirekt förvaltning genom delegering av budgetgenomförandet till

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–X EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻organ som avses i artiklarna 208 och 209 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

Åtgärder som får ekonomiskt stöd enligt detta förslag ska underställas krav på regelbunden rapportering.

Kommissionen ska senast den 31 mars 2023 överlämna en rapport till rådet om framstegen i genomförandet av instrumentet och om användningen av medel som har anslagits i enlighet med artikel 3.2.

2.1.1.Risker som identifierats

Det krävs en betydande investering för att förstärka kommissionens finansadministrativa kapacitet att hantera risker i samband med administrationen av instrumentet. Den investeringen är förklaringen till de administrativa utgifterna för den här policyn, som kräver anställning av specialiserad personal, också från nationella förvaltningar. De ökade personalresurserna behövs också för stödtjänster som redovisning, backoffice-funktioner och särskilt it-stöd.

Återhämtningsinstrumentet förutsätter att kommissionen emitterar stora volymer skuldförbindelser på internationella kapitalmarknader med stöd av sin befogenhet enligt beslutet om egna medel. Den plötsliga ökningen av emissioner av skuldförbindelser under en tid då även stater och institutioner kommer att vända sig till kapitalmarknaderna i stor omfattning innebär att unionens upplåningsvillkor kan försämras. Denna risk kommer att hanteras genom en ny skuldförvaltningsstrategi som ska hjälpa unionen att säkra bästa möjliga villkor och samtidigt skydda sin mycket starka kreditvärdighet.

2.1.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Europeiska kommissionens nuvarande system för internkontroll kommer att tillämpas för att säkerställa att de medel som är tillgängliga under EU:s återhämtningsinstrument används korrekt och i enlighet med lagstiftningen.

Det befintliga systemet är utformat enligt följande:

1. Internkontrollteamen kommer att kontrollera att gällande administrativa förfaranden och lagstiftning efterlevs utifrån kommissionens ram för internkontroll.

2. Externa revisorer kommer regelbundet att granska de bidrag och kontrakt som beviljas enligt detta instrument som en integrerad del av de årliga revisionsplanerna.

3. Extern utvärdering av den samlade verksamheten.

De vidtagna åtgärderna kan komma att granskas av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och revisionsrätten.

2.1.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

EJ TILLÄMPLIGT

2.2.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

Maximal transparens och lämplig övervakning av användningen av EU-medel krävs. Medlemsstaterna, andra stödmottagare och kommissionen kommer att vara rapporteringsskyldiga.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Inga befintliga budgetrubriker

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av anslag	Bidrag
	Antal	Diff./Icke-diff.	från Efta-länder	från kandidat-länder	från tredje-länder	i den mening som avses i artikel 21.2 b i förordning (EU, Euratom) 1046/2018

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

Detta förslag har ingen inverkan på utgifterna. En memorandumpost kommer att införas i budgetförfarandet.

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

GD: BUDG			År 2020	År 2021	År 2022	År 2023	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
• Driftsanslag
	Åtaganden	(1)
	Betalningar	(2)

TOTALA anslag för GD BUDG	Åtaganden	=1+3
	Betalningar	=2+3
• TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)
	Betalningar	(5)
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)
TOTALA anslag (rubrik 2)	Åtaganden	=4+ 6
	Betalningar	=5+ 6

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År 2020	År 2021	År 2022	År 2023	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
GD BUDG
• Personalresurser		0,86	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	24,516
• Övriga administrativa utgifter
GD BUDG TOTALT	Anslag	0,86	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	24,516

TOTALA anslag
under RUBRIK 5 (2020) och RUBRIK 7 (2021–2027)
i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

0,86

3,38

24,516

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		År 2020	År 2021	År 2022	År 2023	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	TOTALT
TOTALA anslag inom den fleråriga budgetramen	Åtaganden	0,86	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	24,516
	Betalningar	0,86	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	24,516

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk under budgetåren 2020–2027: betalning av ränta enligt tabellen ovan

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År 2020 9	År 2021	År 2022	År 2023	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027		TOTALT
RUBRIK 5 (7 fr.o.m. 2021) i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	0,86	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38		24,516
Övriga administrativa utgifter
Delsumma RUBRIK 5 (7) i den fleråriga budgetramen	0,86	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38		24,516
Utanför RUBRIK 5 10 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Övriga administrativa utgifter
Delsumma utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen
TOTALT	0,86	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	3,38	24,516

2020: 10 tjänster för 6 månader, 5 utlånade nationella experter för 3 månader. Från och med 2021: 18 tjänster och 8 utlånade nationella experter. Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		År 2020	År 2021	År 2022	År 2023	År 2024	År 2025	År 2026	År 2027	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		10	18	18	18	18	18	18	18	8 AD, 10 AST
XX 01 01 02 (vid delegationer)
XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)
•Extern personal (i heltidsekvivalenter) 11 :
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)		5	8	8	8	8	8	8	8	8 utlånade nationella experter
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 04 åå 12	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT		15	26	26	26	26	26	26	26

GD BUDG motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Emissioner av skuldförbindelser, låneadministration och redovisning, avveckling.
Extern personal	Emissioner av skuldförbindelser, låneadministration och redovisning, avveckling.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–X Förslaget/initiativet är förenligt med den nuvarande fleråriga budgetramen och med förslaget till nästa fleråriga budgetram

–◻ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

–◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–X Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Ingen samfinansiering, Avsättningar för budgetgarantier kan emellertid göras för ett särskilt unionsprogram upp till det belopp som utgörs av medlemsstaternas frivilliga åtaganden för att säkerställa återbetalning av unionens upplåning.

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–X Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–X inkomster avsatta för särskilda ändamål (budgetpost som ska fastställas)

Under genomförandeperioden kommer 537,4 miljarder EUR (i 2018 års priser) i form av medel från upplåningstransaktioner att utgöra externa inkomster avsatta för det särskilda ändamålet att ge bidrag till medlemsstater samt ställa budgetgarantier.

Miljarder EUR (avrundade belopp)

	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	totalt	Efter 2027 13
fasta priser 2018	35,0	84,5	111,8	122,5	74,5	34,4	17,9	480,7	19,3
löpande priser	37,1	91,5	123,5	138,0	85,6	40,3	21,4	537,4	23,1

(1) European Economic Forecast, Institutional Paper 125, maj 2020.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30,7.2018, s. 1).

(3) EUT L 29, 31.1.2020, s. 7.

(4) Rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel (EUT L 168, 7.6.2014, s. 105).

(5) Ska fastställas inom ramen för budgetförfarandena för 2020 och 2021. Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(6) I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

(7) European Economic Forecast, Institutional Paper 125, maj 2020.

(8) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

(9) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(10) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(11) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(12) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(13) Inklusive omräkningsskillnader.

Choose the experimental features you want to try