EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.7.2020

COM(2020) 341 final

2020/0158(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om undertecknande på unionens vägnar av det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Honduras om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaror till Europeiska unionen

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Handlingsplanen för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt) 1 som rådet godkände 2003 2 innehåller en rad åtgärder, bl.a. stöd till timmerproducerande länder, multilateralt samarbete för att bekämpa handel med olagligt avverkat timmer, stöd till initiativ från den privata sektorn och åtgärder för att förhindra investeringar i verksamheter som befrämjar olaglig skogsavverkning. Hörnstenen i handlingsplanen är att upprätta Flegtpartnerskap mellan EU och timmerproducerande länder i syfte att stoppa olaglig skogsavverkning. År 2005 antog rådet förordning (EG) nr 2173/2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen 3 , som är ett system för att kontrollera att timmer som importeras till EU inom ramen för Flegtpartnerskapen har producerats lagligt.

År 2005 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar om Flegtpartnerskapsavtal med timmerproducerande länder 4 .

Kommissionen inledde förhandlingar med Honduras 2013. Kommissionen har regelbundet underrättat rådet om förhandlingarnas fortskridande genom rapporter till skogsarbetsgruppen och medlemsstaternas beskickningar i Honduras. Kommissionen har också informerat Europaparlamentet om utvecklingen i förhandlingarna. Parterna har anordnat regelbundna offentliga möten efter förhandlingssessionerna för att informera berörda parter om processen.

Det frivilliga partnerskapsavtalet mellan EU och Honduras (nedan kallat avtalet) tar upp alla komponenter i rådets förhandlingsdirektiv. I avtalet fastställs särskilt Flegtlicenssystemets allmänna ram, institutioner och system för laglighetsförsäkring för timmer. Det anger också ramarna för övervakning av att bestämmelserna följs och för oberoende utvärdering av systemet. Avtalet innehåller ett tydligt åtagande från Honduras sida att ta fram lagstiftning som säkerställer att timmer som importeras till Honduras har avverkats på lagligt sätt och i enlighet med tillämplig lagstiftning i avverkningslandet. Dessa komponenter behandlas i avtalets bilagor, som ger en ingående beskrivning av dels de strukturer som kommer att ligga till grund för framtagandet och genomförandet av Honduras system för laglighetsförsäkring, dels kriterierna för att bedöma systemets funktionsduglighet inför ett framtida beslut om att inleda systemet med Flegtlicenser.

Avtalet syftar till att stärka skogsförvaltningen och efterlevnaden av lagstiftningen. Genom systemet med Flegtlicenser får också EU-marknaden garantier för att timmer som exporteras från Honduras kommer från lagligt avverkat timmer. När Flegtlicenser utfärdas kommer avtalet att underlätta för EU-importörer att uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden 5 , där det anges att timmer och trävaror som omfattas av en Flegtlicens anses ha avverkats lagligt enligt den förordningen.

Genom avtalet inrättas en mekanism för dialog och samarbete mellan EU och Honduras när det gäller systemet med Flegtlicenser, via en gemensam kommitté för genomförandet av avtalet. Vidare fastställs principer för berörda parters deltagande, sociala skyddsåtgärder, ansvarsskyldighet och öppenhet samt mekanismer för klagomål på, övervakning av och rapportering om avtalets genomförande.

Avtalet är inte begränsat till den produkttäckning som föreslås i bilaga II till förordning (EG) nr 2173/2005 utan omfattar även ett stort antal exporterade trävaror.

Enligt avtalet ska importen kontrolleras vid EU-gränsen, i enlighet med förordning (EG) nr 2173/2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser och förordning (EG) nr 1024/2008 om tillämpningsföreskrifter för den förstnämnda förordningen. Avtalet innehåller en beskrivning av Honduras Flegtlicens, som är i det format som föreskrivs i ovannämnda genomförandeförordning.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Förklarande dokument (för direktiv)

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

2020/0158 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om undertecknande på unionens vägnar av det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Honduras om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaror till Europeiska unionen

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.4 första stycket jämförd med artikel 218.5,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

av följande skäl:

1)Europeiska kommissionen antog i maj 2003 ett meddelande till Europaparlamentet och rådet med titeln Skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel (FLEGT) – Förslag till en handlingsplan för EU 6 , där man efterlyser åtgärder för att med hjälp av frivilliga partnerskapsavtal med timmerproducerande länder ta itu med problemet med olaglig skogsavverkning. Rådets slutsatser om handlingsplanen antogs i oktober 2003 7 och Europaparlamentet antog en resolution i frågan den 11 juli 2005 8 .

2) Den 5 december 2005 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar om partnerskapsavtal med timmerproducerande länder i syfte att genomföra EU:s handlingsplan för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog.

3)Den 20 december 2005 antog rådet förordning (EG) nr 2173/2005 9 som upprättade ett system med Flegtlicenser för import av timmer till unionen från länder med vilka unionen ingått frivilliga partnerskapsavtal.

4) Förhandlingarna med Republiken Honduras om ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och Republiken Honduras om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaror till Europeiska unionen (nedan kallat avtalet) slutfördes framgångsrikt genom att avtalet paraferades den 14 juni 2018.

5)Avtalet bör därför undertecknas på Europeiska unionens vägnar, med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Undertecknandet av det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Honduras om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaror till Europeiska unionen godkänns härmed på unionens vägnar, med förbehåll för att nämnda avtal ingås.

Texten till det avtal som ska undertecknas åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets generalsekretariat ska utfärda det instrument som ger den eller de personer som anges av avtalets förhandlare full befogenhet att underteckna avtalet på unionens vägnar, med förbehåll för att det ingås.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    KOM(2003) 251 slutlig.

(2)    EUT C 268, 7.11.2003, s. 1.

(3)    EUT L 347, 30.12.2005, s. 1.

(4)    Rådets dokument 10229/2/05 (begränsad spridning, sekretessen hävdes den 24 september 2015).

(5)    EUT L 295, 12.11.2010, s. 23.

(6)    KOM(2003) 251 slutlig.

(7)    EUT C 268, 7.11.2003, s. 1.

(8)    EUT C 157E, 6.7.2006, s. 482.

(9)    Rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (EUT L 347, 30.12.2005, s. 1).

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.7.2020

COM(2020) 341 final

BILAGA

till

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om undertecknande på unionens vägnar av det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Honduras om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog samt import av trävaror till Europeiska unionen

FRIVILLIGT PARTNERSKAPSAVTAL

MELLAN EUROPEISKA UNIONEN

OCH REPUBLIKEN HONDURAS

OM SKOGSLAGSTIFTNINGENS EFTERLEVNAD, FÖRVALTNING

AV OCH HANDEL MED SKOG SAMT IMPORT AV TRÄVAROR

TILL EUROPEISKA UNIONEN

EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen,

och

REPUBLIKEN HONDURAS, nedan kallad Honduras,

nedan tillsammans kallade parterna,

SOM BEAKTAR förbindelserna mellan unionen och Honduras, särskilt mot bakgrund av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan, som undertecknades 2012,

SOM BEAKTAR avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Costa Rica, Republiken El Salvador, Republiken Guatemala, Republiken Honduras, Republiken Nicaragua och Republiken Panama, å andra sidan, som undertecknades 2003, och ramavtalet om samarbete mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Costa Rica, Republiken El Salvador, Republiken Guatemala, Republiken Honduras, Republiken Nicaragua och Republiken Panama, som undertecknades 1993,

SOM BEAKTAR att Europeiska kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet Skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel (FLEGT) – Förslag till en handlingsplan för EU är ett första steg för att komma till rätta med det akuta problemet med olaglig skogsavverkning och därmed sammanhängande handel,

SOM ÄR MEDVETNA OM hur viktiga de principer om hållbar skogsförvaltning som anges i 1992 års Riodeklaration om miljö och utveckling är för att trygga en hållbar skogsförvaltning, särskilt princip 10 om vikten av att allmänheten är medveten om miljöfrågorna och deltar i behandlingen av dessa och princip 22 om urbefolkningars och andra lokala samhällens viktiga roll i miljöförvaltning och utveckling,

SOM BEAKTAR konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) och särskilt dess krav på att exporttillstånd för exemplar av de arter som är upptagna i bilagorna I, II eller III till Cites endast ska beviljas om vissa villkor är uppfyllda, bl.a. att exemplaren i fråga inte förvärvats i strid med tillämpliga lagar till skydd för växt- och djurliv,

SOM BEKRÄFTAR den vikt parterna fäster vid de principer och regler som styr de multilaterala handelssystemen – särskilt rättigheterna och skyldigheterna i 1994 års allmänna tull- och handelsavtal (Gatt 1994) och andra multilaterala avtal som anges i bilaga IA till Marrakechavtalet från 1994 om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO), och vid behovet av att tillämpa dessa principer och regler på ett öppet och icke-diskriminerande sätt,

SOM BEAKTAR rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen,

SOM BEAKTAR avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan, särskilt artikel 289 i avdelning VIII om handel med skogsprodukter, där parterna förbinder sig att samarbeta för att förbättra efterlevnaden och förvaltningen av skogslagstiftningen och främja den lagliga och hållbara handeln med skogsprodukter genom instrument som frivilliga partnerskapsavtal om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog (Flegt) eller Cites,

SOM BEKRÄFTAR parternas engagemang och beslutsamhet i fråga om målen för Agenda 2030 för hållbar utveckling och särskilt det bidrag som genomförandet av ett frivilligt partnerskapsavtal kommer utgöra för att nå mål 15 om att främja ett hållbart skogsbruk, stoppa avskogningen och att angripa både tillgången och efterfrågan på illegala produkter av vilda djur och växter,

SOM ERKÄNNER det bidrag som genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet kommer innebära för kampen mot klimatförändringen, i linje med ansträngningarna för att minska utsläppen av växthusgaser till följd av avskogning och skogsförstörelse (Redd+) genom att främja efterlevnaden och förvaltningen av skogslagstiftningen,

SOM ERKÄNNER att det främsta målet för Honduras laglighetsförsäkringssystem är att allt timmer och alla trävaror ska ingå i den rättsliga ramen, och att laglighetsförsäkringssystemets krav ska tillämpas utan undantag på den nationella marknaden och på export av timmer och trävaror från Honduras,

SOM BEAKTAR den vikt parterna fäster vid att alla berörda parter, oavsett kön, ålder, ort, religion eller trosuppfattning, etniskt ursprung, ras, språk, funktionsnedsättning eller andra förhållanden, inklusive det civila samhället, den privata sektorn, urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras samt lokalbefolkning, är delaktiga i skogsförvaltningspolitikens framgångar, särskilt genom samråd och offentlig information,

SOM BEAKTAR att Honduras skogsresurser är en strategisk tillgång som förvaltas hållbart av det nationella institutet för bevarande och utveckling av skog, skyddade områden och vilda växter och djur (Instituto Nacional de Conservación y Desarrollo Forestal, Áreas Protegidas y Vida Silvestre, ICF) genom en nationell modell för skogsbrukspolitiken som är utformad för att möjliggöra en snabb hantering av utmaningarna för en hållbar skogsförvaltning och effektivt utföra uppgiften att vägleda, reglera, förvalta och underlätta investeringar i utvecklingen av den offentliga och privata skogsbrukssektorn,

SOM BEAKTAR att det inom ramen för Honduras skogsbrukspolitik och i enlighet med landets skogsbrukslag har gjorts ansträngningar för att skydda och utveckla skyddade områden ekonomiskt, återställa och hållbart förvalta barrskogar, skydda lövskogar och främja hållbar skogsförvaltning, involvera samhällsorganisationer i hållbar skogsförvaltning, främja nationellt miljöskydd och återbeskogning, integrera förvaltningen av mikroavrinningsområden, uppnå en heltäckande övervakning av olaglig avverkning och handel med timmer och vilda djur och växter samt modernisera institutionerna för skogsbruk, skyddade områden och sektorn för vilda djur och växter,

SOM BEAKTAR att detta avtal kommer att utgöra en central pelare i de sociala utvecklingsprogram som genomförs i landet i syfte att skapa sysselsättning, förbättra investeringsvillkor, utforma en politik för planering av markanvändning och bidra till att ge ny livskraft åt industrin och säkerställa en hållbar användning av resurserna ur samhälls- och miljöperspektiv,

SOM BEAKTAR att skogsbrukslagstiftningen i Honduras är utformad för att inrätta en rättslig ram för administration och förvaltning av skogsresurser, skyddade områden och vilda växter och djur, inklusive skydd, återställande, produktiv användning, bevarande och främjande av dem, för att på så sätt bidra till en hållbar utveckling som är lämplig för landets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella intressen,

SOM BEAKTAR att internationella fördrag om miljö och skogsbruk som har ratificerats av Honduras nationella kongress utgör en del av den nationella lagstiftningen, som i sin tur utgör grunden för att formulera och genomföra landets skogsbrukspolitik,

SOM BEAKTAR att Honduras genom att underteckna detta avtal hoppas förstärka styrningen, markanvändningen och besittningsrätten till mark samt lagstiftningen inom skogsbrukssektorn, införa kraftfulla och effektiva processer för de olika berörda parterna för att på så sätt skapa förutsättningar för investeringar i större skala och med mer insyn, upprätta en politik för markanvändning, investeringspolitik som stöder laglig produktion, samt stödja genomförandet av Redd+-politik genom att direkt ta itu med några av orsakerna till avskogning och skogsförstörelse,

SOM BEAKTAR att tillämpningen av detta avtal kommer att stödja ansträngningarna för att ta itu med klimatförändringen i enlighet med Redd+-insatserna,

SOM BEAKTAR att 1992 års Riodeklaration om miljö och hållbar utveckling är en referenstext för ett globalt samförstånd om förvaltning, bevarande och ekologiskt hållbar avverkning av alla typer av skogar, liksom det icke rättsligt bindande instrumentet om alla typer av skogar som nyligen antogs av FN:s generalförsamling,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

ARTIKEL 1

Syfte

Syftet med detta avtal är att i överensstämmelse med parternas gemensamma engagemang för en hållbar förvaltning av alla typer av skogar skapa en rättslig ram som säkerställer att alla trävaror som omfattas av detta avtal och importeras till unionen från Honduras har producerats lagligt samt att därigenom främja handeln med sådana trävaror.

Detta avtal utgör också en grund för dialog och samarbete parterna emellan i syfte att underlätta och främja ett fullständigt genomförande av avtalet och förbättra efterlevnaden av skogslagstiftningen samt förvaltningen i skogssektorn.

ARTIKEL 2

Definitioner

I detta avtal gäller följande definitioner:

a)    import till unionen: övergång till fri omsättning i Europeiska unionen i den mening som avses i artikel 201 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om inrättandet av en tullkodex för unionen för trävaror som inte kan betecknas som icke-kommersiella varor enligt definitionen i artikel 1.21 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex.

b)    export: fysisk avgång för eller utförsel av trävaror från alla delar av Honduras territorium, med undantag av trävaror under transitering genom Honduras.

c)    trävaror under transitering: alla trävaror med ursprung i ett tredjeland som förs in till Honduras territorium under tullkontroll och sedan förs ut ur territoriet i samma form utan att byta ursprungsland eller saluföras i Honduras.

d)    trävaror: de produkter som förtecknas i bilaga I.

e)    HS-nummer: ett fyr- eller sexsiffrigt nummer enligt nomenklaturen för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, upprättat genom Världstullorganisationens internationella konvention om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering.

f)    Flegtlicens: ett dokument som utgör bekräftelse på att en sändning har producerats på laglig väg och har kontrollerats i enlighet med de kriterier som fastställs i detta avtal.

g)    licensmyndighet: den myndighet som Honduras utsett för att utfärda och godkänna Flegtlicenser.

h)    behöriga myndigheter: de myndigheter som unionens medlemsstater har utsett för att ta emot, godta och kontrollera Flegtlicenser.

i)    sändning: en kvantitet trävaror som omfattas av en Flegtlicens, som sänds från Honduras av en avsändare eller befraktare och som anmäls för övergång till fri omsättning vid ett tullkontor i unionen.

j)    lagligt producerat timmer: trävaror som har avverkats, producerats, bearbetats, transporterats och saluförts genom processer som uppfyller den gällande lagstiftningen i Honduras i enlighet med bilaga II och/eller som har importerats och producerats i enlighet med den.

k)    övergång till fri omsättning: ett tullförfarande i unionen som gör att varor som inte härrör från unionen får tullstatus som varor från unionen (i enlighet med förordning (EU) nr 952/2013), och som innebär att tillämpliga importtullar tas ut och i förekommande fall andra avgifter, att handelspolitiska åtgärder och förbud och restriktioner tillämpas, och att de övriga formaliteter som införts för import av varorna fullgörs.

ARTIKEL 3

Systemet med Flegtlicenser

1.    Härmed inrättas systemet med Flegtlicenser mellan parterna (Flegt står för Forest Law Enforcement, Governance and Trade, skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog). Systemet omfattar ett antal förfaranden och krav i syfte att kontrollera och intyga, med hjälp av Flegtlicenser, att trävaror som sänds till unionen har producerats lagligt. I enlighet med rådets förordning (EG) nr 2173/2005 och detta avtal ska unionen inte godta sändningar från Honduras för import till unionen om de inte omfattas av Flegtlicenser.

2.    Systemet med Flegtlicenser ska gälla för de trävaror som förtecknas i bilaga I.

3.    Parterna är överens om att vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att genomföra systemet med Flegtlicenser.

ARTIKEL 4

Licensmyndighet

1.    Honduras ska utse en myndighet för Flegtlicensiering och ska meddela Europeiska kommissionen licensmyndighetens kontaktuppgifter. Parterna ska göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten.

2.    Licensmyndigheten ska kontrollera att trävaror producerats lagligt i enlighet med de lagar och förordningar som anges i bilaga II. Licensmyndigheten ska utfärda Flegtlicenser för sändningar av trävaror som producerats lagligt i Honduras för export till unionen. I förekommande fall ska Honduras utfärda den nödvändiga dokumentationen för trävaror under transitering genom sitt territorium under kontroll av Honduras tullmyndighet.

3.    Licensmyndigheten får inte utfärda Flegtlicenser för trävaror som utgörs av eller innehåller trävaror som importerats till Honduras från ett tredjeland i sådan form som enligt bestämmelserna i tredjelandet i fråga inte medger export eller för trävaror som bevisligen har producerats i strid med bestämmelserna i det land där träden avverkades.

4.    I enlighet med principen om öppenhet ska licensmyndigheten dokumentera och offentliggöra sina förfaranden för att utfärda Flegtlicenser. Myndigheten ska också bevara dokumentationen över alla sändningar som omfattas av Flegtlicenser och ska i enlighet med den nationella lagstiftningen om uppgiftsskydd tillhandahålla denna dokumentation för att användas vid oberoende revision, samtidigt som sekretessen för exportörens uppgifter måste respekteras.

ARTIKEL 5

Behöriga myndigheter i unionen

1.    Europeiska kommissionen ska informera Honduras om kontaktuppgifter för de behöriga myndigheter som Europeiska unionens medlemsstater har utsett. Parterna ska göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten.

2.    Innan en sändning tillåts övergå till fri omsättning i unionen ska de behöriga myndigheterna kontrollera att den omfattas av en giltig Flegtlicens. Om det råder tvivel om en Flegtlicens giltighet, får övergången till fri omsättning skjutas upp och sändningen hållas kvar i enlighet med bilaga III.

3.    De behöriga myndigheterna ska föra register över de Flegtlicenser som mottagits och årsvis offentliggöra en förteckning över dem.

4.    De behöriga myndigheterna ska i enlighet med nationell lagstiftning om uppgiftsskydd ge de personer eller organ som Honduras utsett till oberoende revisorer tillgång till de relevanta handlingarna och uppgifterna.

5.    När trävaror från arter som anges i tilläggen till konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) och som omfattas av en Flegtlicens förs in i unionen, ska de enbart genomgå den kontroll som anges i rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. Under alla omständigheter ska systemet för Flegtlicenser tillhandahålla en garanti för att dessa produkter har avverkats lagligt.

ARTIKEL 6

Flegtlicenser

1.    Genom att utfärda en Flegtlicens intygar licensmyndigheten att de berörda trävarorna har producerats lagligt.

2.    Flegtlicenserna ska tillhandahållas i det formulär avfattat på spanska som anges i bilaga IV.

3.    Parterna får i gemensamt samförstånd upprätta elektroniska system för utfärdande, överföring och mottagande av Flegtlicenser.

4.    Förfarandet för utfärdande av Flegtlicenser och de tekniska specifikationerna för licenserna anges i bilaga IV.

ARTIKEL 7

Definitionen av lagligt producerat timmer

För detta avtals syften anges i bilaga II en definition av lagligt producerat timmer. I bilagan anges den honduranska lagstiftning som måste följas för att trävaror ska få tas upp i en Flegtlicens. Där anges också de principer, kriterier, indikatorer och verifikatorer som ska tjäna som bevis för att denna lagstiftning följs.

ARTIKEL 8

Kontroll av lagligheten hos producerat eller förvärvat timmer

1.    Honduras ska upprätta ett system för kontroll av att trävaror för sändning har producerats lagligt, och att endast sändningar som konstateras vara lagliga exporteras till unionen. I syfte att erhålla försäkringar om att trävaror avsedda för export till unionen har producerats eller förvärvats lagligt och att det inte utfärdas Flegtlicenser för sändningar av trävaror som inte har producerats eller förvärvats lagligt eller som är av okänt ursprung, ska detta laglighetsförsäkringssystem (system för kontroll av lagligheten) omfatta kontroller av att reglerna följts. Systemet ska även omfatta förfaranden som säkerställer att timmer av olagligt eller okänt ursprung inte kommer in i försörjningskedjan.

2.    Systemet för kontroll av att sändningar av trävaror har producerats lagligt beskrivs i bilaga V.

ARTIKEL 9

Övergång till fri omsättning för sändningar som omfattas av en Flegtlicens

1.    Förfarandet för övergång till fri omsättning i unionen för sändningar som omfattas av en Flegtlicens anges i bilaga III.

2.    Om det uppstår tvivel på en licens äkthet får den behöriga myndigheten i den EU-medlemsstat som tar emot sändningen omedelbart begära kompletterande upplysningar och/eller förtydliganden från licensmyndigheten. Om licensmyndigheten inte svarar inom 21 arbetsdagar från och med mottagandet av begäran om kompletterande upplysningar, ska den behöriga myndigheten agera i enlighet med sin tillämpliga nationella lagstiftning och inte godta licensen. Om det, efter det att kompletterande upplysningar har lämnats, konstateras att uppgifterna i licensen inte motsvarar sändningen, ska den behöriga myndigheten agera i enlighet med den gällande nationella lagstiftningen och inte godta licensen. Licensmyndigheten måste informeras om varje fall där en Flegtlicens inte godtas, tillsammans med skälet till att licensens avvisats.

3.    Om det i samband med samråd om Flegtlicenser uppstår ihållande meningsskiljaktigheter eller problem, får saken hänskjutas till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet (nedan kallad den gemensamma kommittén).

ARTIKEL 10

Oberoende revisor

1.    Parterna är överens om att det är nödvändigt att anlita en oberoende revisor under avtalade perioder i enlighet med vad som anges i bilaga VI, för att försäkra sig om att Honduras laglighetsförsäkringssystem och systemet med Flegtlicenser fungerar på ett effektivt sätt och ger de förväntade resultaten.

2.    Honduras ska i samråd med unionen ta en sådan revisor i sin tjänst, för att utföra de uppgifter som anges i bilaga VI.

3.    Den oberoende revisorn ska meddela parterna sina iakttagelser med hjälp av rapporter, i enlighet med det förfarande som anges i bilaga VI. Den oberoende revisorns rapporter ska offentliggöras i enlighet med förfarandet i bilaga VI.

4.    Parterna ska underlätta den oberoende revisorns verksamhet, bl.a. genom att se till att revisorn på båda parternas territorier får tillgång till den information som den behöver för att utföra sina uppgifter. Parterna får dock i enlighet med sin lagstiftning om uppgiftsskydd vägra att lämna ut sådan information som de inte har rätt att lämna ut.

ARTIKEL 11

Oriktigheter

Parterna ska i enlighet med artikel 21 underrätta varandra om de misstänker eller har bevis för kringgående av systemet med Flegtlicenser eller oriktigheter i systemet, bl.a. i följande fall:

a)    Bedräglig handel, särskilt omledning av handelsflöden från Honduras till unionen via ett tredjeland där det finns skäl att anta att detta görs i avsikt att kringgå kravet på licens.

b)    Flegtlicenser för trävaror som innehåller timmer som kommer från tredjeländer och som misstänks ha producerats olagligt.

c)    Bedrägeri vid erhållandet eller användningen av Flegtlicenser.

ARTIKEL 12

Dag då systemet med Flegtlicenser ska börja tillämpas

1.    Parterna ska underrätta varandra genom den gemensamma kommittén när de anser att de har gjort de nödvändiga förberedelserna för att systemet med Flegtlicenser ska kunna bli operativt till fullo.

2.    Parterna ska via den gemensamma kommittén beställa en oberoende bedömning av systemet med Flegtlicenser på grundval av de bedömningskriterier som anges i bilaga VII. Syftet med bedömningen är att fastställa huruvida det laglighetsförsäkringssystem som ligger till grund för systemet med Flegtlicenser kan fylla sin funktion på ett tillfredsställande sätt enligt bilaga V.

3.    På grundval av rekommendationerna från den gemensamma kommittén ska parterna komma överens om det datum då systemet med Flegtlicenser ska vara operativt. Parterna ska underrätta varandra om detta datum med den skriftliga metod som den gemensamma kommittén anser är lämplig.

ARTIKEL 13

Tillämpning av systemet med Flegtlicenser
på trävaror som inte exporteras till unionen

1.    Honduras ska bemöda sig om att kontrollera lagligheten hos trävaror för såväl inhemsk konsumtion som för export till marknader utanför unionen. Honduras ska också vidta lämpliga åtgärder för att kontrollera lagligheten hos importerade trävaror med de system för laglighetskontroll som har tagits fram för genomförandet av detta avtal.

2.    Som stöd för dessa ansträngningar ska unionen i dialog med berörda parter uppmuntra att de system som har tagits fram för genomförandet av detta avtal används för handel på andra internationella marknader och med tredjeländer.

ARTIKEL 14

Tidsplan för genomförandet av detta avtal

1.    Parterna ska via den gemensamma kommittén godkänna en tidsplan för genomförandet av detta avtal.

2.    Parterna ska utvärdera framstegen i genomförandet med hänvisning till den tidsplan som har godkänts av den gemensamma kommittén.

ARTIKEL 15

Kompletterande åtgärder och stödåtgärder

1.    De områden där det behövs ytterligare tekniska och finansiella resurser för att genomföra detta avtal och för att ta itu med de grundläggande orsakerna till och drivkrafterna bakom olaglig avverkning anges i bilaga VIII.

2.    Honduras ska se till att kapacitetsuppbyggnad för att genomföra detta avtal ska inkluderas i landets nationella planeringsinstrument, strategier för att minska fattigdomen och i den nationella budgeten.

3.    Parterna ska se till att de åtgärder som hör samman med genomförandet av detta avtal samordnas med relevanta befintliga och framtida utvecklingsinitiativ, särskilt Redd+.

4.    Tillhandahållandet av ytterligare resurser enligt punkt 1 ska omfattas av de normala förfarandena för programplanering av bistånd till Honduras och av Honduras egna budgetförfaranden.

5.    Parterna ska överväga behovet av en gemensam ordning eller mekanism för att samordna Europeiska kommissionens och EU-medlemsstaternas finansiering och tekniska bidrag för att stödja tillämpningen av detta avtal.

ARTIKEL 16

Berörda aktörers deltagande i avtalets genomförande

1.    Honduras ska låta berörda aktörer delta i genomförandet av detta avtal.

2.    Honduras ska säkerställa att genomförandet och övervakningen av detta avtal involverar berörda aktörer, oavsett deras kön, ålder, ort, religion eller trosuppfattning, etniska ursprung, ras, språk, funktionsnedsättning eller andra förhållanden, för att på så sätt främja delaktigheten för den privata sektorn, det civila samhället, lokalsamhällen, urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras och andra som är beroende av skogen.

3.    Deltagandet i den gemensamma kommittén ska avspegla mångfalden bland grupperna av aktörer inom Honduras skogsbrukssektor: de offentliga och privata sektorerna, det civila samhället, urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras, lokalsamhällen m.fl. vid behov.

4.    Unionen ska med beaktande av sina skyldigheter enligt Århuskonventionen från 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor hålla regelbundna samråd med berörda aktörer om genomförandet av detta avtal.

ARTIKEL 17

Sociala skyddsåtgärder

1.    För att minimera de eventuella negativa effekterna för de berörda aktörer som anges i artikel 16.2 enas parterna härmed om att bedöma effekterna av detta avtal på deras livsstil.

2.    Parterna ska övervaka effekterna av detta avtal för de berörda aktörer som anges i artikel 16.2 och vidta rimliga och lämpliga åtgärder för att mildra eventuella negativa effekter. Parterna får komma överens om ytterligare åtgärder för att ta itu med eventuella negativa effekter på grundval av en metod för att utvärdera detta avtal som parterna ska komma överens om.

ARTIKEL 18

Marknadsincitament

Unionen ska med beaktande av sina internationella skyldigheter bemöda sig om att främja tillträde till sin marknad för de trävaror som omfattas av detta avtal. Dessa bemödanden ska omfatta

a)    främjande av principer för offentlig och privat upphandling som beaktar ansträngningarna för att säkerställa ett utbud av lagliga trävaror, och

b)    ett bättre anseende för Flegtlicensprodukter på unionens marknad.

ARTIKEL 19

Den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet

1.    Parterna ska inrätta en gemensam kommitté för genomförandet av avtalet (nedan kallad den gemensamma kommittén) som ska ansvara för genomförandet och övervakningen av avtalet och för den oberoende revisionen. Den ska också främja dialog och informationsutbyte parterna emellan.

2.    Den gemensamma kommittén ska inrättas inom tre månader efter att detta avtal har trätt i kraft i enlighet med artikel 31. Varje part ska utse sina företrädare i den gemensamma kommittén, som ska fatta sina beslut i samförstånd.

3.    Den gemensamma kommittén ska behandla alla frågor som rör det effektiva genomförandet av detta avtal. I detta ingår att den

a)    sammanträder minst två gånger om året de första två åren och minst en gång om året efterföljande år, på en plats, vid en tidpunkt och med en dagordning som parterna har kommit överens om i förväg, och ytterligare sammanträden i den gemensamma kommittén får sammankallas på begäran av någon av parterna,

b)    utarbetar en dagordning för sitt arbete samt direktiv för gemensamma åtgärder,

c)    fastställer sin egen arbetsordning,

d)    inrättar ett system med gemensamt ordförandeskap för sina sammanträden,

e)    utarbetar, granskar, uppdaterar och godkänner dokument och förfaranden för genomförandet av detta avtal,

f)    säkerställer att dess arbete medger insyn och att information om dess arbete och beslut görs tillgänglig för allmänheten,

g)    vid behov inrättar arbetsgrupper eller andra underordnade organ inom verksamhetsområden där det krävs särskild sakkunskap,

h)    kommer överens om en metod för att övervaka och utvärdera detta avtals genomförande och effekt, och

i)    offentliggör en årlig rapport. Närmare uppgifter om innehållet i denna rapport anges i bilaga X.

4.    Den gemensamma kommitténs specifika funktioner beskrivs i bilaga X.

ARTIKEL 20

Öppenhet och tillgång till offentlig information

1.    För att förbättra styrningen måste tillhandahållandet av information till de berörda aktörerna vara en central aspekt av detta avtal. Information ska offentliggöras regelbundet för att underlätta genomförandet och övervakningen av system, öka insynen och på så sätt stärka de berörda aktörernas och konsumenternas förtroende och säkerställa att parterna är ansvarsskyldiga. Närmare uppgifter om den information som ska offentliggöras anges i bilaga IX.

2.    Varje part ska överväga de lämpligaste mekanismerna (medier, dokument, internet, workshoppar, årliga rapporter) för att sprida informationen till allmänheten.

Parterna ska framför allt bemöda sig om att göra tillförlitlig, relevant och aktuell information tillgänglig för de olika berörda aktörer som är knutna till skogssektorn. Dessa mekanismer beskrivs i bilaga IX.

ARTIKEL 21

Kommunikation om genomförandet av detta avtal

1.    De nedan angivna företrädarna för parterna ska ha ansvar för officiella meddelanden om genomförandet av detta avtal.

−    För Europeiska unionen: Chefen för unionens delegation i Honduras.

−    För Honduras: Minister-direktören för det nationella institutet för bevarande och utveckling av skog, skyddade områden och vilda växter och djur (Instituto Nacional, de Conservación y Desarrollo Forestal, Áreas Protegidas y Vida Silvestre, ICF).

2.    Parterna ska utan otillbörligt dröjsmål meddela varandra de uppgifter som behövs för att genomföra detta avtal.

ARTIKEL 22

Konfidentiella uppgifter

1.    Vardera parten förbinder sig att med beaktande av sin lagstiftning inte röja konfidentiella uppgifter som utväxlas inom ramen för detta avtal. Ingendera parten får offentliggöra eller tillåta sina myndigheter att offentliggöra uppgifter om affärshemligheter eller konfidentiell affärsinformation som har utväxlats inom ramen för detta avtal.

2.    Med förbehåll för punkt 1 ska följande inte anses vara konfidentiella uppgifter:

a)    Antalet Flegtlicenser som har utfärdats av Honduras och som har tagits emot av unionen och volymen trävaror som har exporterats från Honduras och tagits emot av unionen inom ramen för sådana licenser.

b)    Flegtlicensinnehavarnas och importörernas namn och adress.

c)    Beloppen för avgifter och skatter som varje exportör har erlagt.

d)    Bötesbelopp eller rättsliga åtgärder som har verkställts mot en kontraktsinnehavare eller Flegtlicensinnehavare.

ARTIKEL 23

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i det fördraget och, å andra sidan, på Honduras territorium.

ARTIKEL 24

Tvistlösning

1.    Parterna ska bemöda sig om att lösa eventuella tvister rörande tillämpningen eller tolkningen av detta avtal genom att utan dröjsmål hålla samråd.

2.    Samråd enligt punkt 1 ska inledas genom en skriftlig begäran som ska innehålla uppgifter om den eller de frågor som behöver lösas samt tid och plats för samrådet.

3.    Om en tvist inte har kunnat biläggas genom samråd inom tre månader från den dag då samrådet först begärdes, får endera parten hänskjuta tvisten till den gemensamma kommittén, som ska bemöda sig om att lösa tvisten. Den gemensamma kommittén ska förses med all information som är relevant för en djupgående prövning av saken, i syfte att nå en godtagbar lösning. Den gemensamma kommittén ska för detta ändamål granska alla möjligheter till fortsatt effektivt genomförande av avtalet.

4.    Om den gemensamma kommittén inte lyckas bilägga tvisten, får parterna gemensamt söka en tredje parts bona officia eller begära medling av en tredje, oberoende part.

5.    Om det inte är möjligt att lösa tvisten i enlighet med punkt 3 kan endera parten meddela den andra om att en skiljeman ska utses. Den andra parten måste i så fall utse en andra skiljeman inom 30 kalenderdagar från det att den första skiljemannen utsågs. Parterna ska inom två månader efter det att den andra skiljemannen utsågs gemensamt utse en tredje skiljeman.

6.    Skiljemännen ska fatta ett majoritetsbeslut inom sex månader från det att den tredje skiljemannen utsågs.

7.    Beslutet ska vara bindande för parterna och får inte överklagas.

8.    Den gemensamma kommittén ska fastställa reglerna för skiljeförfarandet.

ARTIKEL 25

Tillfälligt upphävande

1.    En part som tillfälligt vill upphäva detta avtal ska anmäla sina avsikter skriftligen till den andra parten. Frågan ska därefter diskuteras mellan parterna, med beaktande av berörda aktörers synpunkter.

2.    Vardera parten får tillfälligt upphäva detta avtal om den andra parten

a)    inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet,

b)    inte upprätthåller de lagstiftningsmässiga och administrativa åtgärder och medel som krävs för att genomföra avtalet, eller

c)    agerar eller underlåter att agera på ett sätt som medför betydande risker för miljö, hälsa, säkerhet eller trygghet för unionens eller Honduras befolkning.

Beslutet om tillfälligt upphävande och skälen till beslutet ska anmälas skriftligen till den andra parten.

3.    Villkoren i avtalet ska upphöra att gälla 30 arbetsdagar efter det att en sådan anmälan som avses i punkt 2 görs.

4.    Tillämpningen av avtalet ska återupptas 30 arbetsdagar efter det att den part som tillfälligt avbröt tillämpningen har underrättat den andra parten om att skälen för avbrytandet inte längre gäller.

ARTIKEL 26

Ändringar

1.    Om en part vill ändra detta avtal ska den parten lägga fram sitt ändringsförslag minst tre månader före den gemensamma kommitténs nästkommande sammanträde. Den gemensamma kommittén ska diskutera förslaget och om enighet uppnås avge en rekommendation. Varje part ska överväga rekommendationen och, om den samtycker, godkänna den i enlighet med sina egna förfaranden.

2.    Alla ändringar som parterna har godkänt på detta sätt ska träda i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna till varandra anmält att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts.

3.    Den gemensamma kommittén får anta ändringar av bilagorna till detta avtal.

4.    Alla ändringar ska anmälas till de båda depositarierna för avtalet.

ARTIKEL 27

Varaktighet

Från och med att detta avtal träder i kraft ska det gälla i fem år och förlängas automatiskt i ytterligare fem år, förutsatt att det inte sägs upp enligt det förfarande som anges i artikel 28.

ARTIKEL 28

Avtalets upphörande

Utan hinder av vad som sägs i artikel 27 får vardera parten säga upp detta avtal genom en skriftlig anmälan till den andra parten. Avtalet upphör att gälla 12 månader efter dagen för en sådan anmälan.

ARTIKEL 29

Bilagor

Bilagorna till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet.

ARTIKEL 30

Autentiska texter

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla versioner är lika giltiga. Vid skiljaktiga tolkningar ska den spanska versionen ha företräde.

ARTIKEL 31

Ikraftträdande

1.    Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna skriftligen har anmält till varandra att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts.

2.    Anmälningarna ska sändas till Europeiska unionens råds generalsekretariat och till Honduras utrikesministerium, som båda ska vara depositarier för avtalet.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal.

Utfärdat i …

   För Europeiska unionen    För Republiken Honduras

BILAGOR

I.    Förteckning över de trävaror som omfattas av Flegtlicenssystemet

II.    Laglighetsmatriser för Honduras

III.    Villkor för övergång till fri omsättning i unionen för trävaror som exporterats från Honduras och omfattas av en Flegtlicens

IV.    Förfarande för att utfärda Flegtlicenser

V.    Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaror

VI.    Oberoende revision

VII.    Kriterier för utvärdering av Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaror

VIII.    Kompletterande åtgärder och stödåtgärder

IX.    Öppenhet och tillgång till offentlig information

X.    Den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet

BILAGA I

Förteckning över de trävaror som omfattas av Flegtlicenssystemet

Denna bilaga innehåller 19 trävaror, närmare bestämt de fem obligatoriska produkter som omfattas av rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen och 14 ytterligare produkter som har valts ut av Honduras baserat på en granskning av uppgifter från olika källor: Honduras centralbank för exportmarknaden och ICF:s (Instituto Nacional de Conservación y Desarrollo Forestal, Áreas Protegidas y Vida Silvestre) register för den inhemska marknaden. Under 2013 hölls också samråd med de olika aktörerna inom skogsbrukssektorn i landets största områden i fråga om vilka trävaror som skulle tas upp i denna bilaga.

Enligt Honduras skogsbrukslag är det förbjudet att exportera vissa trävaror. I artikel 102 i den lagen föreskrivs att trä från lövträdsarter i naturskogar enbart får exporteras i form av bearbetat trä. Därför är det inte tillåtet att exportera rundvirke eller grovt sågat eller bilat virke av dessa arter.

Även om det är förbjudet att exportera rundvirke eller grovt sågat virke av dessa arter omfattas sådant trä av Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaror (Sistema para Asegurar la Legalidad de los productos de madera de Honduras), oavsett vilket bearbetningssteg det befinner sig i 1 .

I förteckningen nedan hänvisas till systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, som inrättats av Världstullorganisationens internationella konvention om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, och den kombinerade nomenklaturen i EU:s gemensamma tullsystem.

Nummer enligt det harmoniserade systemet (HS) och den kombinerade nomenklaturen (KN) för trävaror som omfattas av systemet för Flegtlicenser

________________

BILAGA II

Laglighetsmatriser för Honduras

Definition av lagligt timmer och lagliga trävaror

Vid tillämpningen av detta avtal betraktas timmer och trävaror som lagliga när deras ursprung, avverkning, transport, sågning, bearbetning och handel på nationella och internationella marknader uppfyller gällande lagar och förordningar om skog, miljö, ekonomi, sociala frågor, kultur, skatt och försäljning, enligt vad som anges i denna bilaga och i enlighet med bilaga V.

En fullständig och aktiv medverkan från statliga institutioner, privat sektor, det civila samhällets organisationer, grupper som bedriver trädjordbruk, samhällen, den akademiska världen samt Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung gjorde det möjligt att sammanställa laglighetsmatriserna så att de innehöll den viktiga information som krävs för att förbättra skogsförvaltningen.

Honduras laglighetsmatriser baseras på 6 principer, 17 kriterier, 36 indikatorer och 56 medel för verifiering. De är strukturerade med hänsyn till lagar som rör skogsbrukssektorn och omfattar olika aspekter av offentlig styrning av följande aspekter:

−    Administrativa förfaranden för erkännande av äganderätt till offentlig och privat mark.

−    Korrekt tillämpning av förfaranden för att fördela offentlig skogsmark till personer eller grupper.

−    Respekt för de traditionella rättigheterna för Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung.

−    Respekt för arbetsrätten för arbetstagare inom skogsbrukssektorn.

I skogsbrukets produktionskedja är målsättningen att säkerställa följande:

−    Efterlevnad av de tekniska och rättsliga kraven för godkännande och användning av avverkningslicenser för trävaror.

−    Efterlevnad av de rättsliga bestämmelserna för transport av trävaror i hela försörjningskedjan.

−    Efterlevnad av de tekniska och rättsliga bestämmelserna för registrering och drift av skogsbruksföretag (primära och sekundära) och trävarulager.

−    Efterlevnad av de rättsliga bestämmelserna för lokal, nationell och internationell handel.

−    Efterlevnad av bestämmelser som rör tullar och skatter.

Matriserna omfattar inte någon särskild princip om miljön, eftersom den betraktas som en övergripande fråga för alla matriser och underförstått ingår i princip 3, eftersom skogsbruk och avverkning baseras på skogsbruksplaner som syftar till att säkerställa en god förvaltning och hållbarhet för resursen. Mer specifikt behandlas miljön i indikator 3.4.2, där det hänvisas till en miljökonsekvensbedömning i skogsbruksplaner och indikator 3.6.2, där det hänvisas till skogsbruksföretagens efterlevnad av miljöskyddsåtgärder.

1.    Principer

Matriserna organiseras enligt följande sex principer:

1)    Äganderätt och besittningsrätt till mark.

2)    Rättigheter för Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung som bor i skogsområden.

3)    Efterlevnad av lagar och andra författningar om skogsförvaltning och avverkning, transport och industrialisering av samt handel med trävaror som bedrivs av aktörer i skogsbrukssektorn.

4)    Skyldigheter i fråga om arbetstagare och arbetsmiljö.

5)    Regler för internationell handel med trävaror.

6)    Skyldigheter som rör tullar och skatter.

2.    Överväganden vid kontroll av laglighet

Medlen för att verifiera indikatorerna för var och en av de sex principerna i dessa laglighetsmatriser utgörs av administrativa handlingar och register som framställs av offentliga institutioner beroende på efterfrågan på tjänster. I en verifieringshandbok anges för varje indikator hur den ska skapas och verifieras, samt verifieringsfrekvensen för varje indikator, och dessutom anges de fysiska och elektroniska arkiv där medlen för verifiering lagras. Den gemensamma kommittén har ansvar för denna handbok och kommer att granska, uppdatera och godkänna den efter behov.

För att säkerställa att principerna efterlevs ska det inrättas samarbetsordningar mellan de institutioner som deltar i skogsbrukets produktionskedja och nationella institutet för bevarande och utveckling av skog, skyddade områden och vilda växter och djur (ICF).

3.    Timrets ursprung

I lagen om skogsbruk, skyddade områden och vilda växter och djur (nedan kallad skogsbrukslagen) beskrivs typerna av ägande till områden där timmer avverkas, bearbetas och säljs i Honduras. Det är fråga om följande:

A.    Offentliga skogsområden: Detta är nationella skogsområden på statligt ägd mark, kommunala skogsområden (ejido-områden) på mark som ägs av kommuner samt skogsområden som har förvärvats av statliga institutioner, tillsammans med alla områden som ägs och arrenderas av staten (artiklarna 45, 46 och 47 i skogsbrukslagen). Med arrendering avses den process där ägaren tillåter en fysisk eller juridisk person att använda och nyttja ett skogsområde under en viss period och på vissa villkor.

a)    Nationella skogsområden består av följande:

−    Skogsmark som ligger inom statens territoriella gränser och som inte ägs av någon annan.

−    Skogsmark som har förvärvats av staten eller någon av dess institutioner genom expropriering, köp, försäljning eller ett giltigt lagfartsbevis på att staten har äganderätt, oavsett om detta är registrerat i fastighetsregistret eller ej. Dessa kallas bienes fiscales eller bienes nacionales [statlig eller nationell egendom] (artikel 46 i skogsbrukslagen).

b)    Kommunala (ejido) skogsområden består av följande:

−    Skogsmark som omfattas av lagfartsbevis som staten tidigare har beviljat kommunerna som ejidos (kommunalt ägd mark).

−    Övrig skogsmark som ägs av kommuner enligt alla andra typer av lagfartsbevis i enlighet med lagen (artikel 47 i skogsbrukslagen). Kommunala skogsområden är offentliga, men när det gäller avverkning betraktar ICF kommunen som en privat ägare.

c)    Skogsområden som har förvärvats av statliga institutioner eller terrenos fiscales (statligt ägd mark) är statlig egendom vars lagfartsbevis innehas av ett offentligt organ. Avverkning får ske i statligt ägda skogar om deras förvaltningskategori tillåter detta och om det har godkänts i den gällande skogsbruksplanen av den behöriga myndigheten. Om detta är fallet för en statligt ägd skog (som har registrerats i katalogen över oavytterliga offentliga skogsresurser (Catálogo del Patrimonio Público Forestal Inalienable, CPPFI) och fastighetsregistret), ska den betraktas som en privat skog i stället för en offentlig.

B.    Privata skogsområden: Detta är områden på mark som tillhör fysiska eller juridiska personer som omfattas av civilrätten och vars fullständiga äganderätt erkänns genom ett giltigt lagfartsbevis som ursprungligen har utfärdats av staten och registrerats i fastighetsregistret (artikel 45 i skogsbrukslagen).

−    Privata skogsområden som ägs av en eller flera samfälligheter utgörs av skogar på mark som ägs av samfälligheter på landsbygden och skogsområden som ägs – eller inte ägs – av Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung. På grund av traditionella rättigheter respekteras skogsområden på mark som traditionellt tillhör Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung av staten i enlighet med nationella lagar och Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder, oavsett om de innehar lagfartsbevis eller ej.

C.    Icke skogsområden: För närvarande finns det ingen rättslig ram för användning av timmer från dessa områden, där spridda träd ibland avverkas. De kompletterande åtgärderna i bilaga VIII omfattar en struktur för en sådan rättslig ram.

4.    Förändringar i Honduras rättsliga, organisatoriska och institutionella ram

Eftersom alla rättsliga, administrativa och institutionella ramar förändras kan det komma att behövas ändringar i förfarandena i Honduras som skulle leda till justeringar av innehållet i de indikatorer som beskrivs i dessa laglighetsmatriser. Dessa ändringar ska analyseras och vid behov godkännas av den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet minst vartannat år. Den gemensamma kommittén ska också minst vartannat år analysera eventuella ändringar eller uppdateringar av denna bilaga som kan vara nödvändiga för att ta hänsyn till relevanta förändringar i Honduras rättsliga, administrativa och institutionella ram.

LAGLIGHETSMATRISER

Tillägg

1.    Definition av aktörer inom skogsbrukssektorn som ingår i dessa avtalshandlingar

I detta avtal avses med en aktör inom skogsbrukssektorn varje fysisk eller juridisk person som bedriver verksamhet i produktionskedjan för skogsbrukssektorn. Aktörer inom skogsbrukssektorn är skyldiga att följa de olika indikatorer och medel för verifiering som beskrivs i denna bilaga och som rör deras deltagande i de olika stegen i produktionskedjan för skogsbruket.

2.    Statliga institutioner som är kopplade till laglighetsmatriserna

3.    Förteckning över rättsliga instrument som ingår i laglighetsmatriserna

Förteckningen har upprättats med hänsyn till ordningen för de rättslig hänvisningar som anges i laglighetsmatriserna och börjar med princip I.

1.    Dekret nr 082‑2004, lagen om äganderätt.

2.    Dekret nr 098‑2007, lagen om skogsbruk, skyddade områden och vilda växter och djur.

3.    ICF-avtal nr 027‑2015 om skogsförvaltningen i kommunala (ejido) områden inom ramen för samfällighetsskogsbruk.

4.    Dekret nr 026‑94, ratificering av ILO:s konvention 169.

5.    Avtal nr 003‑2010, genomförandeförordning för lagen om äganderätt.

6.    Lagdekret nr 170 om jordbruksreform, ändrat genom dekret nr 31‑92 om modernisering och utveckling av jordbrukssektorn.

7.    Dekret nr 61‑2013 om att ge ICF tillstånd att besvara ansökningar om lagfartsbevis för områden som ägs av en eller flera samfälligheter, som lämnas in av organisationer för Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung.

8.    ICF-avtal nr 031‑2012 om förfarandet för att utfärda lagfartsbevis för mark som traditionellt tillhör Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung som lever i Río Plátano-biosfären.

9.    ICF-avtal nr 010‑2015, instruktioner för tillämpningen av tekniska standarder för särskilda planer för trädjordbrukssystem som omfattar mindre än 100 ha.

10.    Avtal 031‑2010, allmän genomförandeförordning för lagen om skogsbruk, skyddade områden och vilda växter och djur.

11.    Instruktioner om tillämpningen av avtal nr 045 A‑2013 om avgifter för tjänster som tillhandahålls inom primära och sekundära skogsbruksföretag och trävarulager.

12.    ICF-cirkulär nr DE‑ICF‑001‑2013, administrativ vägledning för avverkningsplaner för tallskog.

13.    Dekret nr 073, lag om obligatoriskt medlemskap i en branschorganisation.

14.    ICF-avtal nr 050‑2012 om tekniska standarder och riktlinjer för utarbetande av skogsbruksplaner och verksamhetsplaner för lövskog.

15.    ICF-avtal nr 030‑2013, godkännande av räddningsplaner.

16.    ICF:s resolution DE‑MP‑071‑2010, handbok om regler för att utfärda skogsplanteringscertifikat.

17.    ICF:s resolution nr DE‑MP‑285‑2010, riktlinjer och standarder för bättre skogsförvaltning.

18.    Avtal nr 189‑2014, genomförandeförordning för faktureringssystemet och dess ändringar.

19.    Avtal nr 018‑93, genomförandeförordning för kommunallagen.

20.    Dekret nr 104‑93, allmän miljölag.

21.    Avtal nr 008‑2015, genomförandeförordning för det nationella systemet för miljökonsekvensbedömning.

22.    Dekret nr 181‑2007, ändringar i den allmänna miljölagen.

23.    Dekret nr 134‑90, kommunallagen.

24.    Dekret nr 189‑1959, arbetslagen.

25.    Dekret nr 178‑2016, arbetsinspektionslagen.

26.    Dekret nr 103, lagen om minimilön, godkänd den 3 juni 1971 och dess ändringar.

27.    Avtal nr 053‑04, allmän genomförandeförordning om åtgärder för att förhindra arbetsplatsolyckor och yrkessjukdomar.

28.    Dekret nr 140‑1959, lagen om social trygghet och dekret nr 080‑2001 av den 1 juni 2001, med ändringar av lagen om social trygghet.

29.    Resolution nr 224‑2008 (COMIECO‑XLIX), genomförandeförordning för den centralamerikanska enhetliga tullkodexen (RECAUCA).

30.    SAG-avtal nr 936‑13, regler för genomförandet av konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites).

31.    Lagdekret nr 102‑1974, lagen om nationellt skatteregister.

32.    Dekret nr 051‑2003, lagen om rättvis beskattning.

33.    Dekret nr 25‑1963, lagen om inkomstskatt.

34.    Dekret nr 017‑2010, lagen om förstärkning av intäkter, social jämlikhet och rationalisering av offentliga utgifter.

________________

BILAGA III

Villkor för övergång till fri omsättning i unionen
för trävaror som exporterats från Honduras
och omfattas av en Flegtlicens

RAM

I rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen 2 och dess genomförandeförordning 3 fastställs villkoren för införsel på unionens marknad av timmer och trävaror från Honduras som omfattas av en Flegtlicens.

I dessa förordningar föreskrivs hur de förfaranden som fastställs i dem kan anpassas till nationella förhållanden och särskilt möjligheten att de behöriga myndigheter som ansvarar för att godkänna Flegtlicenser vid inträdet till unionens marknad kan vara tullmyndigheter eller ett annat administrativt organ. Därför delas beskrivningen av kontrollförfarandet in i två steg: 1) kontroller av licensdokumentationen och 2) fysiska kontroller för att säkerställa att den aktuella sändningen överensstämmer med licensen.

Syftet med detta förfarande är att komplettera de kontroller som görs i Honduras och verifiera att de Flegtlicenser som presenteras vid inträdet till unionen verkligen är de licenser som vederbörligen har utfärdats och registrerats av Flegtlicensmyndigheten i Honduras och omfattar de sändningar som de honduranska myndigheterna avser. I enlighet med artiklarna 9, 11, 19 och 24 i detta avtal får de behöriga myndigheterna ställa frågor till den gemensamma kommittén för genomförandet av detta avtal om systemet för att säkerställa de honduranska Flegtlicensernas laglighet och giltighet, enligt de förfaranden om att begära information som fastställs för behöriga myndigheter i artikel 3 i denna bilaga.

ARTIKEL 1

Behandling av Flegtlicenser

1.    Flegtlicensen ska överlämnas till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den sändning som omfattas av Flegtlicensen deklareras för övergång till fri omsättning 4 . Detta kan göras elektroniskt eller på något annat lämpligt sätt.

2.    När en Flegtlicens godtas ska de behöriga myndigheter som avses i artikel 1.1 i enlighet med tillämpliga nationella förfaranden så snart som möjligt informera tullmyndigheterna om detta.

ARTIKEL 2

Kontroll av Flegtlicensdokumentationens giltighet

1.    Flegtlicenser i pappersform ska överensstämma med mallen i bilaga IV. Flegtlicenser som inte uppfyller de krav och specifikationer som anges i bilaga IV ska vara ogiltiga.

2.    En Flegtlicens ska anses vara ogiltig om den lämnas in till de behöriga myndigheterna efter den sista giltighetsdag som anges i licensen.

3.    Raderingar eller ändringar i en Flegtlicens ska inte godtas om inte dessa raderingar eller ändringar har validerats av licensmyndigheten.

4.    Förlängning av en Flegtlicens giltighetstid ska inte godtas om inte denna förlängning har validerats av licensmyndigheten.

5.    Ett duplikat av Flegtlicensen eller en ersättningslicens ska inte godtas om den inte har utfärdats och validerats av licensmyndigheten.

ARTIKEL 3

Begäran om kompletterande upplysningar

1.    Om det råder tvivel om huruvida en Flegtlicens, ett duplikat eller en ersättningslicens är giltiga eller äkta, får de behöriga myndigheterna begära tilläggsupplysningar från licensmyndigheten.

2.    En kopia av den berörda Flegtlicensen, duplikatet eller ersättningslicensen kan vidarebefordras med en sådan begäran.

3.    Om Flegtlicensmyndigheten anser det nödvändigt, ska den dra tillbaka Flegtlicensen, utfärda ett korrigerat exemplar som har validerats med uppgiften ”duplikat” med myndighetens stämpel och skicka detta exemplar till den behöriga myndigheten.

ARTIKEL 4

Kontroll av att licensen överensstämmer med sändningen

1.    Om ytterligare kontroll av en sändning anses nödvändig innan den behöriga myndigheten fattar beslut om huruvida Flegtlicensen kan godtas, får kontroller genomföras för att fastställa huruvida sändningen överensstämmer med uppgifterna i Flegtlicensen och med licensmyndighetens registeruppgifter om licensen.

2.    Om volymen eller vikten av de trävaror som ingår i den sändning som anmälts för övergång till fri omsättning inte avviker med mer än 10 % från den volym eller vikt som angetts i motsvarande Flegtlicens, ska sändningen anses vara i överensstämmelse med de uppgifter som angetts i Flegtlicensen beträffande volym och vikt.

3.    Om det råder tvivel om huruvida sändningen överensstämmer med Flegtlicensen får den berörda behöriga myndigheten begära ytterligare klargöranden från licensmyndigheten.

4.    Licensmyndigheten får begära att de behöriga myndigheterna ska skicka en kopia av den berörda Flegtlicensen eller ersättningslicensen.

5.    Om licensmyndigheten anser det nödvändigt, ska den dra tillbaka Flegtlicensen, utfärda ett korrigerat exemplar som har validerats med uppgiften ”duplikat” med myndighetens stämpel och skicka detta exemplar till den behöriga myndigheten.

6.    Om den behöriga myndigheten inte har fått svar inom 21 arbetsdagar från begäran om ytterligare klargöranden enligt artikel 9 i detta avtal, ska den behöriga myndigheten inte godta Flegtlicensen och ska agera enligt tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden.

7.    En Flegtlicens får inte godtas om det, efter tillhandahållande av ytterligare uppgifter i enlighet med artikel 3 i denna bilaga eller ytterligare kontroll i enlighet med denna artikel, har konstaterats att Flegtlicensen inte överensstämmer med sändningen.

ARTIKEL 5

Kontroll innan sändningen anländer

1.    En Flegtlicens får lämnas in innan den berörda sändningen anländer.

2.    En Flegtlicens ska godtas om den uppfyller alla krav enligt bilaga IV och det inte anses vara nödvändigt med ytterligare kontroll enligt artiklarna 2, 3 och 4 i denna bilaga.

ARTIKEL 6

Övrigt

1.    De kostnader som uppstår för kontrollen ska bäras av importören, utom när annat fastställs enligt den berörda unionsmedlemsstatens tillämpliga lagstiftning och förfaranden.

2.    Om det vid kontroller av Flegtlicenser uppstår ihållande meningsskiljaktigheter eller problem får saken hänskjutas till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet.

ARTIKEL 7

Övergång till fri omsättning

1.    I fält 44 på det administrativa enhetsdokument som används för tulldeklarationen för övergång till fri omsättning ska det hänvisas till numret på den licens som tilldelats de trävaror som omfattas av tulldeklarationen.

2.    Om tulldeklarationen görs på elektronisk väg ska numret anges i avsett fält.

3.    Timmer och trävaror får övergå till fri omsättning först efter att de förfaranden som beskrivs i denna bilaga har slutförts.

________________

BILAGA IV

Förfarande för att utfärda Flegtlicenser

ARTIKEL 1

Allmänna krav för Flegtlicenser

1.    Det krävs en Flegtlicens för införsel till unionen av de trävaror från Honduras som är förtecknade i bilaga I till detta avtal.

2.    Flegtlicensen utfärdas av det nationella institutet för bevarande och utveckling av skog, skyddade områden och vilda växter och djur (Instituto de Conservación y Desarrollo Forestal, Áreas Protegidas y Vida Silvestre, ICF) och bekräftar att sändningen av trävaror för export till unionen har producerats lagligt och har kontrollerats i enlighet med de kriterier och förfaranden som anges i detta avtal.

3.    Flegtlicenser ska utfärdas i pappersform eller i elektronisk form.

4.    En Flegtlicens ska utfärdas för varje enskild sändning från varje enskild exportör till det första införselstället i unionen.

5.    Flegtlicenser i pappersform eller i elektronisk form ska innehålla de uppgifter som anges i tillägg 1 och ska vara ifyllda enligt anvisningarna i tillägg 2.

6.    Före tullklarering ska den sökande till tullmyndigheten lämna in Flegtlicensen för export till unionen, eller den H-rättsliga licensen (licencia H-legal) för export till andra destinationer, och bifoga övriga nödvändiga dokument. Förfarandena för att utfärda Flegtlicensen eller den H-rättsliga licensen och dess förhållande till den enhetliga tulldeklarationen kommer att utarbetas under förberedelse- och organiseringsfasen för detta avtal.

7.    När en Flegtlicens har löpt ut kommer den att betraktas som ogiltig.

8.    Om det inte är möjligt att lägga in alla de uppgifter som anges för mall 1 (tillägg 1) för sändningar som består av olika typer av trävaror, får en auktoriserad bilaga bifogas Flegtlicensen med de kvalitativa och kvantitativa uppgifter som anges för mall 2 (tillägg 1) till denna bilaga.

9.    Den auktoriserade bilagan enligt punkt 8 ska innehålla information om den beskrivning av sändningen som inte får plats i relevanta fält i mall 1.

10.    Om de kvalitativa uppgifterna anges i en bilaga (ytterligare sidor) ska det inte anges några uppgifter om sändningen i motsvarande fält i Flegtlicensen, utan det fältet ska i stället innehålla en hänvisning till bilagan (ytterligare sidor).

11.    Kraven och förfarandena för att förlänga giltighetstiden och för tillbakadragande, ersättning och hantering av Flegtlicenser ska utvecklas under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal. Förfarandena för att utfärda Flegtlicenser ska offentliggöras.

12.    Honduras regering ska till unionen lämna ett validerat prov på en Flegtlicens, exempel på licensmyndighetens stämplar och auktoriserade tjänstemäns namnunderskrifter.

13.    Flegtlicenser i original, duplikat eller ersättningslicenser kommer inte att betraktas som giltiga och kommer inte att godtas om metoden för att utfärda dem enligt denna bilaga har ändrats eller modifierats.

14.    För alla godkända Flegtlicenser kommer originalet och alla typer av kopior att utfärdas till exportören i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta avtal.

ARTIKEL 2

Flegtlicensmyndighetens ansvar

1.    ICF är licensmyndighet i Honduras via sin Flegtlicensenhet. ICF:s enhet för laglighetskontroll ansvarar för att kontrollera regelefterlevnaden.

2.    Licensmyndigheten ansvarar för informationsutbytet mellan Honduras och de behöriga myndigheterna i EU:s medlemsstater och andra honduranska myndigheter med ansvar för frågor som rör Flegtlicenser.

3.    Licensmyndigheten får förlänga giltighetstiden (en gång) med upp till tre (3) månader på exportörens begäran. När licensmyndigheten förlänger Flegtlicensen ska den lägga till och validera den nya sista giltighetsdagen.

4.    Licensmyndigheten ska använda en metod som omöjliggör förfalskning för att säkerställa Flegtlicensernas äkthet och förhindra raderingar eller ändringar.

5.    Licensmyndigheten ska inrätta system för att föra register i pappersform och i elektronisk form över licenser, för att besvara exportörernas ansökningar, med hänsyn till exportörens geografisk placering. Systemet med Flegtlicenser ska gradvis kopplas till Honduras gemensamma system för utrikeshandel (Sistema de Ventanilla Única de Comercio Exterior de Honduras, VUCEH), när så är möjligt.

6.    Oavsett om giltighetstiden för en Flegtlicens förlängs eller om licensen dras tillbaka eller ersätts, ska licensmyndigheten meddela den behöriga myndigheten i den berörda EU-medlemsstaten.

7.    Licensmyndigheten ska administrera en databas över mottagna ansökningar, utfärdade Flegtlicenser och avvisade ansökningar.

ARTIKEL 3

Förfarande för att utfärda Flegtlicenser

1.    Förfarandet för att säkerställa att produkterna är lagliga i enlighet med bilaga V ska utföras innan Flegtlicensen utfärdas. Stegen för att administrera Flegtlicenser anges nedan (se diagram 1).

a)    För att få en Flegtlicens ska exportören lägga fram

−    en ansökan om Flegtlicens och

−    en exportfaktura som har attesterats av myndigheten för administration av intäkter (SAR).

b)    När Flegtlicensenheten har tagit emot ansökan ska den

i)    kontakta enheten för laglighetskontroll för att kontrollera att den berörda parten (exportören) uppfyller alla gällande indikatorer för definitionen av laglighet,

ii)    kontrollera att laglighetskravet har uppfyllts i försörjningskedjan för sändningen.

c)    Baserat på de uppgifter som samlas in om efterlevnaden av alla tillämpliga indikatorer i laglighetsmatriserna och kraven på försörjningskedjan ska enheten för laglighetskontroll avgöra om laglighetskriterierna har uppfyllts och ge Flegtlicensenheten följande information:

i)    Om aktören inte uppfyller laglighetskriterierna: ett yttrande med en motivering som gör det möjligt för Flegtlicensenheten att informera den sökande om att ansökan har avslagits.

ii)    Om aktören uppfyller laglighetskriterierna: ett beslut om ”inga invändningar” som Flegtlicensenheten kan använda sig av.

d)    Flegtlicensenheten ska, baserat på ansökan, de styrkande handlingarna och beslutet om laglighet från enheten för laglighetskontroll, utfärda eller neka att utfärda Flegtlicensen.

e)    All information som rör beviljandet av en Flegtlicens ska läggas in i en särskild databas.

2.    Alla trävaror som avses i bilaga I, inklusive prover och visningsprodukter, omfattas av systemet med Flegtlicenser vid export till unionens marknad.

Diagram 1

Flödesschema för Flegtlicensieringsförfarandet

ARTIKEL 4

Tekniska specifikationer för Flegtlicenser i pappersform

1.    Flegtlicenser i pappersform måste följa mallen i tillägg 1 till denna bilaga.

2.    Pappersformatet ska vara A4. Papperet ska ha vattenstämplar som visar olika logotyper, inklusive det honduranska statsvapnet eller emblemet, utöver stämpeln.

3.    Flegtlicenserna ska fyllas i med hjälp av skrivmaskin eller dator. De får fyllas i för hand, vid behov.

4.    Flegtlicensmyndigheten ska använda en stämpel av metall, helst gjord av stål. Flegtlicensmyndigheten får emellertid använda relieftryck med en kombination av bokstäver och siffror som framställs genom perforering.

5.    Flegtlicensmyndigheten ska använda en metod som omöjliggör förfalskning för att ange kvantiteten med siffror och bokstäver på ett sådant sätt att det inte går att lägga till ytterligare siffror eller hänvisningar.

6.    Formuläret får inte innehålla några raderingar eller ändringar, utom om dessa har validerats av Flegtlicensmyndigheten genom stämpel och underskrift.

7.    Flegtlicensen ska fyllas i och skrivas ut på spanska.

ARTIKEL 5

Format för att utfärda Flegtlicenser

1.    Flegtlicenser får utfärdas genom det datoriserade systemet i Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaror.

2.    För EU-medlemsstater som inte är anslutna till det datoriserade systemet ska en pappersbaserad Flegtlicens göras tillgänglig.

ARTIKEL 6

Kopior av Flegtlicensen

1.    Flegtlicensen ska bestå av ett originaldokument och fem kopior.

2.    Innehavaren av Flegtlicensen ska få originalet.

3.    De fem numrerade kopiorna ska användas på följande sätt:

a)    Kopia 1: ska behållas av Flegtlicensmyndigheten för framtida verifieringsändamål.

b)    Kopia 2: ska åtfölja sändningen. Den kommer att överlämnas till innehavaren av Flegtlicensen för att skickas med sändningen till köparen av produkten, som ska lämna in den till tullmyndigheten i den medlemsstat där den sändning som omfattas av licensen anländer för övergång till fri omsättning.

c)    Kopia 3: ska överlämnas till innehavaren av Flegtlicensen för att skickas till köparen som ska lämna in den till de berörda myndigheter som ansvarar för Flegtlicenser i den medlemsstat där den sändning som omfattas av licensen anländer för övergång till fri omsättning.

d)    Kopia 4: är avsedd för Honduras tullmyndigheter för exportkontrolländamål.

e)    Kopia 5: är avsedd att arkiveras av Flegtlicensinnehavaren.

ARTIKEL 7

Giltighet, tillbakadragande och ersättning av Flegtlicenser

1.    Giltighet och förlängning av giltighetstiden för Flegtlicenser

En Flegtlicens ska vara giltig från och med dagen när licensen utfärdas och vara giltig i sex (6) månader från och med dagen för utfärdandet. Den sista giltighetsdagen ska anges i Flegtlicensen.

2.    Tillbakadragande av Flegtlicensen

2.1    En Flegtlicens ska upphöra att vara giltig och bör återsändas till licensmyndigheten om de trävaror som omfattas av licensen försvinner eller förstörs under sändningen, före ankomsten till unionen.

2.2    En Flegtlicens ska dras tillbaka under följande omständigheter:

a)    När exportören har begått en överträdelse som rör sändningen och som har upptäckts efter det att Flegtlicensen har utfärdats.

b)    När ingen export har utförts och mottagaren inte har begärt någon förlängning.

2.3    Exportören får också lämna tillbaka licensen frivilligt om den bestämmer sig för att inte använda den.

3.    Ersättning av Flegtlicensen

3.1    Om originalexemplaret och/eller kopior av licensen för de behöriga myndigheterna i unionen tappas bort, stjäls eller förstörs får Flegtlicensinnehavaren eller dennes befullmäktigade ombud ansöka om ett ersättande exemplar hos licensmyndigheten, förutsatt att förlusten, stölden eller förstörelsen av originalexemplaret av licensen och/eller kopiorna kan bevisas.

3.2    Licensmyndigheten ska utfärda en ersättningslicens efter att ha mottagit och granskat licensinnehavarens ansökan om detta.

3.3    Honduras regering ska till unionen lämna ett validerat prov på en Flegtlicens, exempel på licensmyndighetens stämplar och auktoriserade tjänstemäns namnunderskrifter.

3.4    Ersättningslicensen ska innehålla den information och de uppgifter som införts i den ursprungliga Flegtlicensen, inklusive licensnummer. Ersättningslicensen ska innehålla uppgiften ”ersättningslicens”.

3.5    En borttappad eller stulen Flegtlicens som återfinns får inte användas utan måste återsändas till licensmyndigheten.

ARTIKEL 8

Åtgärder vid överträdelser i samband med utfärdande av Flegtlicenser

I händelse av eventuella överträdelser eller falska uppgifter i dokumentationen för trävaror, eller om uppgifterna i en Flegtlicens har förfalskats eller ändrats eller vid överträdelser av Flegtlicensieringsbestämmelserna, ska administrativa eller rättsliga åtgärder vidtas enligt honduransk lagstiftning, alltefter överträdelsens allvarsgrad.

ARTIKEL 9

Tvivel om en Flegtlicens giltighet och äkthet

1.    Om det råder tvivel om huruvida en Flegtlicens, en kopia eller en ersättningslicens är giltiga eller äkta, får de behöriga myndigheterna i unionen begära ytterligare upplysningar från Flegtlicensmyndigheten. Det är endast Flegtlicensmyndigheten som har ansvar för och befogenhet att lämna uppgifter om licensens giltighet eller äkthet.

2.    Om licensmyndigheten anser det nödvändigt, får den begära att de behöriga myndigheterna i EU-medlemsstaten ska skicka en kopia av den berörda Flegtlicensen eller ersättningslicensen.

3.    Om Flegtlicensmyndigheten anser det nödvändigt, ska den dra tillbaka licensen och utfärda ett korrigerat exemplar, som ska valideras med stämpeluppgiften ”duplikat” och skickas till den behöriga myndigheten i EU-medlemsstaten.

4.    Om Flegtlicensens giltighet bekräftas ska licensmyndigheten utan dröjsmål informera den behöriga myndigheten i unionen om detta på elektronisk väg. Återsända kopior ska valideras på lämpligt sätt av Flegtlicensmyndigheten.

5.    Om licensmyndigheten finner att den berörda Flegtlicensen inte är giltig, ska den underrätta den behöriga myndigheten i EU-medlemsstaten om detta, helst på elektronisk väg.

6.    Om det råder några tvivel om en Flegtlicens äkthet och giltighet är licensmyndigheten skyldig att besvara frågor från de behöriga unionsmyndigheterna och andra honduranska myndigheter, och att på begäran lämna kompletterande upplysningar och förklaringar.

Tillägg 1

1.    Mall för Flegtlicens

2.    Övriga upplysningar om sändningar

Följande uppgifter avser Flegtlicensen.

Tillägg 2

Instruktioner om hur formuläret ska fyllas i

Allmänt

—    Ifylls med versaler.

—    Ländernas ISO-koder motsvarar den internationella landskoden på två bokstäver.

________________

BILAGA V

Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaror

Innehåll

1.    INLEDNING    

1.1    Allmän bakgrund    

1.2    Syftet med laglighetsförsäkringssystemet    

1.3    Nya verktyg och komponenter för att förbättra skogsförvaltningen    

2.    HONDURAS TILLÄMPLIGA RÄTTSLIGA RAM FÖR LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET    

2.1    Internationella konventioner och fördrag    

2.2    Regionala konventioner och fördrag    

2.3    Nationell lagstiftning om hållbar förvaltning av naturresurser    

2.4    Nationell lagstiftning om arbetsmarknaden    

2.5    Nationell lagstiftning om betalning av statlig och kommunal skatt för export av trävaror    

2.6    Nationell lagstiftning om administrativa förfaranden, mekanismer för insyn och allmänhetens delaktighet    

2.7    Nationell lagstiftning som tillämpas av aktörer inom rättsväsendet    

3.    KOMPONENTER I LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET    

3.1    Laglighetsdefinition    

3.2    Kontroll av att laglighetsdefinitionen följs    

3.3    Kontroller av försörjningskedjan    

3.4    Licensieringsprocessen för Flegtlicenser och H-rättsliga licenser    

3.5    Oberoende revision    

4.    INSTITUTIONELL RAM OCH DELAKTIGA AKTÖRERS ROLL I GENOMFÖRANDET AV LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET    

4.1    Aktörer som är delaktiga i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet    

4.2    Statliga institutioner    

4.2.1    Det nationella institutet för bevarande och utveckling av skog, skyddade områden och vilda växter och djur (ICF)    

4.2.2    Myndigheten för administration av intäkter (SAR)    

4.2.3    Kommuner    

4.2.4    Fastighetsinstitutet (IP)    

4.2.5    Ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet (STSS)    

4.2.6    Honduras institut för social trygghet (IHSS)    

4.2.7    Ministeriet för energi, naturresurser, miljö och gruvor (Secretaría de Energía, Recursos Naturales, Ambiente y Minas, MiAmbiente)    

4.2.8    Nationella jordbruksinstitutet (INA)    

4.2.9    Ministeriet för jordbruk och boskapsuppfödning (SAG)    

4.2.10    Underdirektoratet för tullintäkter (DARA)    

4.2.11    Statliga institutioner som är indirekt delaktiga    

4.3    Privat skogsbrukssektor    

4.4    Organisationer i det civila samhället    

4.4.1    Lokala organisationer    

4.4.2    Icke-statliga utvecklingsorganisationer    

4.5    Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung    

4.6    Kapacitetsuppbyggnad.    

5.    LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMETS TÄCKNING/RÄCKVIDD    

5.1    Trävaror som ingår i laglighetsförsäkringssystemet.    

5.2    Marknader som omfattas av laglighetsförsäkringssystemet    

5.3    Källor för timmer som omfattas av laglighetsförsäkringssystemet    

5.3.1    Timmer avverkat i Honduras    

5.3.2    Importerat trä    

5.3.3    Timmer som inte omfattas av detta avtal    

5.4    Omfattning av aktörer som ingår i laglighetsförsäkringssystemet    

6.    KONTROLL AV ATT LAGLIGHETSDEFINITIONEN FÖLJS    

6.1    Principer för kontroll av laglighet    

6.1.1    Institutioner som deltar i kontroll av laglighet    

6.1.2    Verifieringsförfaranden som baseras på laglighetsmatriserna    

6.1.3    Lagring av medlen för verifiering av laglighet    

6.1.4    Informationssystem och verifieringsfunktioner    

6.1.5    Riskhanteringsprincip    

6.1.6    Laglighetsgranskning som leder till ett intyg om regelefterlevnad    

6.2    Aktörernas skyldighet i fråga om kontroll av laglighet    

7.    KONTROLL AV FÖRSÖRJNINGSKEDJAN FÖR TIMMER OCH TRÄVAROR    

7.1    Principer för verifiering av försörjningskedjan    

7.2    Identifiering av trävaror    

7.3    Aktörers deklaration av uppgifter om försörjningskedjan    

7.4    Verifiering av importerade trävaror    

7.5    Verifiering av trävaror under transitering    

7.6    Verifiering av konfiskerade trävaror    

7.7    Verifiering av trävaror från mark vars användning håller på att ändras    

8.    ERKÄNNANDE AV PRIVAT CERTIFIERING    

9.    HANTERING AV FALL AV BRISTANDE EFTERLEVNAD AV LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET    

10.    MEKANISMER FÖR HANTERING AV KLAGOMÅL    

10.1    Inledning    

10.2    Syfte    

10.3    Typer av mekanismer för hantering av klagomål    

10.4    Inrättande av mekanismerna för att hantera klagomål och grundläggande principer    

11.    MEKANISMER FÖR SAMRÅD, DELAKTIGHET OCH SAMORDNING I SAMBAND MED GENOMFÖRANDET AV LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET    

11.1    Den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet    

11.2    Tekniska kommittén    

11.3    Interinstitutionellt sekretariat för genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet om Flegt    

11.4    Nationell strategi mot olaglig avverkning och dess kopplingar till det frivilliga partnerskapsavtalet om Flegt    

12.    INCITAMENTS-, MARKNADSFÖRINGS-, SKYDDS- OCH BEGRÄNSNINGSÅTGÄRDER FÖR ATT GÖRA SEKTORNS OLIKA AKTÖRER DELAKTIGA I GENOMFÖRANDET AV LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET    

Tillägg 1 Länkar i försörjningskedjan (tallskog)    

Tillägg 2 Länkar i försörjningskedjan (lövskog)    

1.    INLEDNING

1.1    Allmän bakgrund

Latinamerika har den snabbaste avskogningstakten i världen och den årliga avskogningen i Honduras hör till den mest omfattande i regionen. Avskogning och utarmning av skog har en mängd olika orsaker, framför allt intrång från extensiv boskapsskötsel och monokulturer (t.ex. oljepalmer), olaglig avverkning i form av kalhuggning, skogsbränder och ohållbar avverkning.

Återverkningarna och de negativa effekterna till följd av att skogar förstörs och utarmas av olaglig avverkning och omställning av regnskog till jordbruksmark leder till minskad biologisk mångfald och till att skogsekosystemens naturliga motståndskraft begränsas eller går förlorad. Det uppstår också ekonomiska förluster i form av obetalda avgifter och skatteflykt.

1.2    Syftet med Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaror (LAS)

Laglighetsförsäkringssystemet syftar till att förbättra förvaltningen i landets skogsbrukssektor och säkerställa att alla aktörer i skogsbrukets försörjningskedja strikt följer lagen.

I detta ingår tilldelning av nyttjanderätt till skog, skörd av råvaror, transport av timmer, primär bearbetning, sekundär bearbetning av och handel med trävaror på såväl inhemska som internationella marknader, med utgångspunkt i tillämpningen och verkställandet av gällande lagstiftning och förbättring av befintliga statliga kontrollsystem.

1.3    Nya verktyg och komponenter för att förbättra skogsförvaltningen.

Licensieringen av lagligt timmer inom ramen för Flegt är ett av de viktigaste målen för förhandlingarna om och genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet, men den är inte det enda förväntade resultatet. För att dessa licenser ska kunna utfärdas och uppfylla Honduras och EU:s förväntningar när det gäller förbättrad skogsförvaltning och främjande av handel med lagligt timmer behöver nya verktyg utvecklas för att förstärka laglighetskontrollen. Därför föreslås i avtalet ett antal nya och innovativa komponenter som väntas inverka positivt på styrningen av skogsbrukssektorn. Denna uppsättning komponenter, som redan har införts eller som ska utvecklas, bildar Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaror. Komponenterna, som finns på såväl organisatorisk som institutionell nivå, omfattar bl.a. följande:

Definition av lagligt timmer

a)    Inrättande av rättsliga krav som ingår i laglighetsmatriserna för alla källor till timmer för den inhemska marknaden och export till alla destinationer, inklusive importerat virke.

Kontroller av försörjningskedjan

b)    Milstolpe för genomförandet av detta avtal: Utveckling och införande av it-systemet för spårning av timmer (SIRMA): förbättrad kontroll av virkesvolymerna längs försörjningskedjan genom koppling till andra informationssystem (både det interna ICF-systemet och system hos andra institutioner) och till informationsutbyte med andra länder (medellång sikt).

c)    Informationsutbyte och korshänvisningar mellan SIRMA och Honduras automatiska tullintäktssystem (SARAH) (medellång sikt).

d)    Milstolpe för genomförandet av detta avtal: Införande av krav på tillbörlig aktsamhet för alla aktörer. Införande av en skyldighet i den rättsliga ramen som minskar risken för att aktörer inte ska uppfylla bestämmelserna till ett minimum, oavsett om produkten har sitt ursprung lokalt eller utomlands (medellång sikt).

Kontrollförfaranden

e)    Strängare tillämpning av all lagstiftning som ingår i laglighetsmatriserna (lång sikt).

f)    Förstärkning av kontroller av avverkning i skogsområden som omfattas av räddnings- och återhämtningsplaner, särskilt när det krävs större ansträngningar för övervakningen längs försörjningskedjan (lång sikt).

g)    Konsolidering av det nationella systemet för skogsbruksinformation (SNIF) för att upprätta en effektiv och lämplig koppling till andra berörda institutioner och även ge användarna möjlighet att få tillgång till information som är av intresse för dem (medellång sikt).

h)    Milstolpe för genomförandet av detta avtal: Skapande och administration av en databas över aktörernas grad av bristande efterlevnad av kraven enligt laglighetsförsäkringssystemet (medellång sikt).

i)    Milstolpe för genomförandet av detta avtal: Genomförande av en riskbaserad laglighetsgranskning för att kontrollera att alla aktörer uppfyller indikatorerna och kraven i laglighetsförsäkringssystemet (medellång sikt).

j)    Milstolpe för genomförandet av detta avtal: Skapande av ett intyg om regelefterlevnad – som ska utfärdas efter laglighetsgranskningen – som bevis på att kraven i laglighetsförsäkringssystemet är uppfyllda (medellång sikt).

k)    Erkännande av privat frivillig certifiering, förutsatt att den är likvärdig med laglighetsmatriserna. Med hänsyn till de förfaranden som anges i avsnitt 8 i denna bilaga, får intyg om laglighet, skogsförvaltning och/eller spårbarhet som utfärdas av ackrediterade certifieringsorgan godtas som bevis på att laglighetsindikatorerna uppfylls helt eller delvis för att undvika dubbelarbete och förenkla verifieringen (medellång sikt).

Förfaranden för utfärdande av Flegtlicenser

l)    Utfärdande av Flegtlicenser och säkerställande av att kraven i laglighetsförsäkringssystemet uppfylls för alla sändningar av virke till EU. Kraven för utfärdande av H-rättsliga licenser måste också vara uppfyllda för virke som exporteras till andra länder (medellång sikt).

Oberoende revision

m)    Oberoende revision av systemet för att säkerställa trovärdigheten i alla komponenter i laglighetsförsäkringssystemet och föreslå justeringar för att avhjälpa eventuella svagheter som har upptäckts (medellång sikt).

n)    Milstolpe för genomförandet av detta avtal: Inrättande av ett interinstitutionellt sekretariat för genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet om Flegt (Secretariado Interinstitucional de Implementación del AVA FLEGT, SIIAVA) för att samordna verksamheten och bidragen från de olika statliga institutioner som deltar i utvecklingen och genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet. Detta organ ska skapa en plats för dialog och samordning för att tillsammans med andra organ, t.ex. den tekniska kommittén, se till att detta avtal genomförs framgångsrikt på ett interaktivt och genomtänkt sätt, så att alla berörda parter är delaktiga, medvetna om och engagerade i att förbättra skogsförvaltningen (kort sikt).

o)    Milstolpe för genomförandet av detta avtal: Genomförande av frivilligt och informerat samtycke på förhand (FPIC) inom skogsbrukssektorn, enligt bestämmelserna i motsvarande lag när den har trätt i kraft (medellång sikt).

p)    Intensifierade ansträngningar för att skogsmark för vilken det saknas lagfartsbevis ska överföras till statens ägo, med fokus på legalisering (regularización och saneamiento jurídico) av mark som inte ägs av staten och som omfattas av de avtal om förvaltning av samfällighetsskogar som utfärdats av ICF (lång sikt).

q)    Intensifiering av ansträngningar för att legalisera traditionellt ägande av mark för Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung (lång sikt).

r)    Förstärkning av den institutionella kapaciteten hos ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet (STSS) och Honduras institut för social trygghet (IHSS) och ge dem de nödvändiga resurserna för att laglighetsmatrisernas indikatorer och medel för verifiering ska kunna genomföras och övervakas effektivt (lång sikt).

s)    Kapacitetsuppbyggnad för småskaliga aktörer inom sektorn i fråga om regelefterlevnad (lång sikt).

2.    HONDURAS TILLÄMPLIGA RÄTTSLIGA RAM FÖR LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Den rättsliga ramen för trävaror i Honduras har olika komponenter som består av internationella konventioner och fördrag (regionala och utomregionala), republikens konstitution, sekundära lagar, förordningar och andra standarder, som tillämpas av särskilda statliga institutioner beroende på deras behörighetsområde. De institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet samordnar sig med varandra för att kontrollera lagligheten hos trävaror från Honduras.

I de laglighetsmatriser som anges i bilaga II och nedan beskrivs de viktigaste rättsliga instrument som rör de olika laglighetskomponenterna och laglighetsförsäkringssystemet och som ska kontrolleras innan varje enskild Flegtlicens utfärdas.

2.1    Internationella konventioner och fördrag

−    Internationella arbetsorganisationens konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder.

−    Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter.

−    Förenta nationernas konferens om miljö och utveckling.

−    FN:s ramkonvention om klimatförändringar, särskilt Parisavtalet från 2015, som har blivit det viktigaste internationella instrumentet för att hantera klimatförändringar.

2.2    Regionala konventioner och fördrag

−    Konventionen om bevarande av den biologiska mångfalden och skydd av naturområden i Centralamerika. Syftet med denna konvention är att i största möjliga utsträckning bevara den biologiska mångfalden på land och till havs i den centralamerikanska regionen. Konventionen undertecknades i Managua, Nicaragua år 1992 av presidenterna för Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama.

−    Centralamerikanska alliansen för hållbar utveckling. Detta är en regional strategi för samordning av och samråd om intressen, utvecklingsinitiativ, ansvarsområden och harmonisering av rättigheter som undertecknades år 1994 av presidenterna och företrädarna för Belize, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama.

−    Regional konvention för förvaltning och bevarande av naturliga ekosystem och utveckling av skogsplanteringar. Syftet med denna konvention är att främja nationella och regionala mekanismer för att förhindra förändringar i användningen av områden med skogstäcke på mark med skogsbrukspotential och för att återställa avskogade områden. Den undertecknades i Guatemala City, Guatemala år 1993 av presidenterna för Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Honduras, Nicaragua och Panama.

2.3    Nationell lagstiftning om hållbar förvaltning av naturresurser

−    Dekret nr 131‑1982, Republiken Honduras konstitution.

−    Dekret nr 181‑2009, allmän vattenlag.

2.4    Nationell lagstiftning om arbetsfrågor

−    Avtal nr 101‑JD‑71, genomförandeförordning för lagen om social trygghet.

2.5    Nationell lagstiftning om betalning av statlig och kommunal skatt för export av trävaror

−    Dekret nr 170‑2016, skattelag.

−    Dekret 194‑2002, lag om ekonomisk jämställdhet och socialt skydd.

−    Resolution nr 223‑2008 om den centralamerikanska enhetliga tullkodexen (CAUCA).

−    Finansministeriets avtal nr 0630, genomförandeförordning för lagen om valutakursvinster från export.

2.6    Nationell lagstiftning om administrativa förfaranden, mekanismer för insyn och allmänhetens delaktighet

−    Dekret nr 170‑2006, lag om öppenhet och tillgång till offentlig information.

−    Dekret 152‑1987, lag om administrativa förfaranden och dess genomförandeförordning.

2.7    Nationell lagstiftning som tillämpas av aktörer inom rättsväsendet

−    Dekret nr 144‑1983, Honduras strafflag.

3.    KOMPONENTER I LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Laglighetsförsäkringssystemet omfattar följande:

1)    En definition av lagligt timmer som tydligt fastställer vilka aspekter av lagen som Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaror systematiskt ska söka bevis på efterlevnad av, oavsett vilken marknad produkterna är avsedda för.

2)    Kontroller av försörjningskedjan för att spåra timmer från skogsbruksverksamheten eller importstället till den sista länken i försörjningskedjan.

3)    Förfaranden för kontroller syftande till att säkerställa och dokumentera överensstämmelse med alla komponenter av laglighetsdefinitionen och kontroller i försörjningskedjan.

4)    Förfaranden för utfärdandet av Flegtlicenser för trävaror avsedda för unionen.

5)    Oberoende revision för att säkerställa att systemet är så effektivt och ändamålsenligt som det bör vara enligt parternas överenskommelse.

3.1    Laglighetsdefinition

Timrets laglighet enligt detta avtal definieras i bilaga II. Denna bilaga är nära knuten till de andra bilagorna som en del av Honduras laglighetsförsäkringssystem för trävaror. Den omfattar en definition av de rättsliga krav som tillämpas enligt det frivilliga partnerskapsavtalet och som är kopplade till de utmaningar för skogsförvaltningen som sektorns aktörer har identifierat i en nationell dialog.

Den detaljerade definitionen av lagligheten i laglighetsmatriserna utgör grunden för kontrollen av att de olika aktörerna i försörjningskedjan uppfyller kraven i fråga om indikatorer, medlen för verifiering och spårbarhet och de berörda institutionernas övervakning och kontroll. Den oberoende revisionen säkerställer att systemet är så effektivt och ändamålsenligt som det bör vara.

3.2    Kontroll av att laglighetsdefinitionen följs

Kontrollen av laglighet

−    säkerställer att trävaror är lagliga, dvs. att det görs en kontroll av att aktörerna uppfyller alla indikatorer i laglighetsmatriserna inom sina respektive behörighetsområden i skogsbrukssektorn,

−    säkerställer att fall av bristande efterlevnad behandlas och att korrigerande eller förebyggande åtgärder vidtas,

−    kräver otvetydiga bevis på att trävaror och tillhörande verksamhet uppfyller de krav som fastställs i laglighetsdefinitionen,

−    visar regelefterlevnad genom fysiska kontroller och dokumentkontroller samt genom kontroller av systematiskt insamlade uppgifter och data som verifieras vid olika punkter längs försörjningskedjan,

−    dokumenterar förfaranden och arkiverar bevis som ger licensmyndigheten möjlighet att bedöma en sändnings laglighet innan en Flegtlicens eller H-rättslig licens utfärdas, och

−    ger en tydlig definition av och dokumenterar rollerna och ansvarsområdena för alla institutioner som deltar i verifieringsprocessen.

Honduras kommer genom sina specialiserade institutioner och en verifieringshandbok som ska godkännas av den gemensamma kommittén för genomförandet att ha metoder och medel för att kontrollera att sektorns olika aktörer uppfyller de rättsliga kraven. Dessa metoder och medel för verifiering beskrivs i avsnitt 6.1.4 i denna bilaga.

Systemet innebär att underlåtelser och fall av bristande regelefterlevnad upptäcks och att straffavgifter kan tas ut i förekommande fall. Dessutom ska man kunna föreslå nödvändiga korrigerande åtgärder vid behov och säkerställa att det vidtas åtgärder för att avhjälpa bristerna.

De institutioner som deltar i laglighetsförsäkringssystemet har it-verktyg och rutiner för att verifiera efterlevnaden av indikatorerna i laglighetsmatriserna, vilket beskrivs närmare i avsnitt 4 i denna bilaga.

Laglighetskontrollen omfattar åtgärder på plats, t.ex. i form av övervakningsinspektioner och teknisk revision, och dessutom ska de myndigheter som ansvarar för den berörda typen av indikator rutinmässigt göra inspektioner för att kontrollera att tekniska och administrativa standarder uppfylls.

Inspektioner längs vägar och vid kontrollplatser utförs också med stöd av aktörer inom rättsväsendet 5 och i samarbete med de brottsbekämpande myndigheterna (Honduras militär, den nationella förebyggande polisen, allmänna åklagarmyndigheten, Attorney-General’s Office (Procuraduría General de la República)) för att kontrollera att lagen följs vid transport av trävaror. Resultatet ska alltid rapporteras till de behöriga myndigheterna, så att nödvändiga åtgärder kan vidtas.

Det civila samhällets organisationer (dvs. de rådgivande nämnderna för skogsbruket) 6 utför gemensamt den sociala övervakningen för att säkerställa efterlevnaden av de tekniska och administrativa reglerna för genomförandet av förvaltningsplaner, verksamhetsplaner och andra avverkningslicenser. De rådgivande nämnderna för skogsbruket (Consejos Consultivos Forestales, CCF) får rapportera sina slutsatser och rekommendationer till SIIAVA, till den gemensamma kommittén för genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet om Flegt eller dess tekniska arbetsgrupper, till den oberoende revisionsenheten för avtalet och till allmänheten.

Kontrollfrekvensen ska fastställas med en riskbaserad metod som tar hänsyn till kompetensen och ansvarsområdena för de offentliga institutioner som deltar i försörjningskedjan och till administrativ historik (böter, klagomål m.m.) som tyder på att det finns risk för olaglighet. Dessa risker har beaktats för såväl skogsbruksaktörerna som för tjänsteleverantörerna själva. Hur ofta de olika offentliga institutionerna ska göra sina kontroller ska anges i handboken för kontroll av laglighet, som presenteras i avsnitt 6.1 i denna bilaga.

De institutioner som ansvarar för kontrollen av laglighet ska bevara dokumentation över medlen för verifiering i form av såväl digitala dokument som papperskopior (bilder av handlingar, geografisk information osv.). Dokumentationen ska innehålla en kronologisk följd av de dokumenterade sakförhållandena. Av säkerhetsskäl ska statliga institutioner bevara en digital kopia av dokumentationen som säkerhetskopia. All denna dokumentation är offentlig i enlighet med bilaga IX, förutsatt att den betraktas som offentlig information enligt lagen om öppenhet och tillgång till offentlig information.

Kontrollen av regelefterlevnaden är ett avgörande steg i exporten av trävaror, och omfattar utfärdandet av Flegtlicenser och H-rättsliga licenser, eftersom den ger ett bevis på regelefterlevnad.

3.3    Kontroller av försörjningskedjan

Spårbarhet för timmer är ett av kraven i laglighetsförsäkringssystemet i enlighet med Honduras rättsliga ram. ICF har verktyg för att övervaka försörjningskedjan, t.ex. SNIF och SIRMA. Båda systemen är redan i drift, men nya moduler planeras i linje med de krav som fastställs i detta avtal. Därför anses de vara under uppbyggnad, och utvecklingen av vissa funktioner ingår i de kompletterande åtgärderna i bilaga VIII.

Utgångspunkten för övervakningen av försörjningskedjan är avverkningslicensen för timmer som avverkas i Honduras och den enhetliga tulldeklarationen för timmer som importeras till Honduras.

Avverkningslicenser, transporttillstånd och fraktsedlar, produktionsrapporter, rapporter om insatsvaror och produktion samt leveransrapporter för SAR-attesterade fakturor samt den enhetliga tulldeklarationen är de viktigaste dokumenten för övervakningen av flödet av trävaror enligt laglighetsförsäkringssystemet. Dessa dokument kommer att registreras i SNIF och SIRMA när dessa system är färdigutvecklade. Då kommer det att gå att beräkna den volym timmer som är i cirkulation i varje steg i försörjningskedjan, vilket beskrivs i avsnitt 7.1.

Myndigheterna använder två metoder för att kontrollera uppgifter: validering och avstämning. Valideringen består av att de uppgifter som aktörerna tar fram jämförs med och kontrasteras mot de uppgifter som samlas in av statsförvaltningens företrädare, vilket visas i kolumn 3.1 i tilläggen 1 och 2 till den här bilagan.

Avstämningen av uppgifter innebär att de uppgifter som rapporteras från ett steg i försörjningskedjan jämförs med och analyseras i förhållande till nästa steg, för att upptäcka skillnader som tyder på att det förekommer okontrollerat eller olagligt timmer. Avstämningen av uppgifter presenteras i kolumn 3.2 i tilläggen 1 och 2 till den här bilagan.

En korrekt övervakning och tillämpning av tydligt definierade förfaranden för validering och avstämning i varje steg i försörjningskedjan spelar en avgörande roll för att säkerställa att timmer som flyttas från en punkt till en annan är lagligt, för att på så sätt undvika att det timmer som cirkulerar lagligt blandas upp med timmer från okontrollerade eller olagliga källor.

3.4    Licensieringsprocessen för Flegtlicenser och H-rättsliga licenser

Flegtlicenser och H-rättsliga licenser utfärdas när kontrollen av att alla krav som rör laglighetsdefinitionen och övervakningen av försörjningskedjan för trävaror har gett ett positivt och slutgiltigt resultat.

Flegtlicensen är det slutliga obligatoriska kravet för att de trävaror som ingår i den förteckning över produkter som parterna har kommit överens om och som anges i bilaga I till detta avtal ska få exporteras från Honduras till en EU-medlemsstat. Samma kontroll av laglighet utförs för export till länder utanför unionen. Skillnaden är att det då krävs en H-rättslig licens i stället för en Flegtlicens.

I bilaga IV beskrivs förfarandet för att utfärda Flegtlicenser. Exportören ska lämna in Flegtlicensen för tullklarering när exporten sker till unionen och den H-rättsliga licensen när exporten sker till marknader utanför unionen, tillsammans med övrig dokumentation som tullmyndigheten kräver.

3.5    Oberoende revision

Oberoende revision är en nödvändig komponent i laglighetsförsäkringssystemet eftersom den upprätthåller trovärdigheten i systemet. Den oberoende revisionen är en kontroll av att de mekanismer som införs inom ramen för laglighetsförsäkringssystemet för att bevisa lagligheten i alla steg i försörjningskedjan för trävaror (inbegripet avverkning, transport, primär bearbetning, sekundär bearbetning och handel) fungerar, och att de helt och hållet uppfyller alla krav och bestämmelser för försörjningskedjan som licensmyndigheten för Flegtlicenser och H-rättsliga licenser har fastställt.

Den oberoende revisionen är en del av laglighetsförsäkringssystemet och måste utföras innan Flegtlicensieringen inleds. Revisionsförfarandena och genomförandet av dem ska fastställas närmare under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal.

Principerna för revisionen och revisionens omfattning fastställs i direktiven för oberoende revision i bilaga VI.

4.    INSTITUTIONELL RAM OCH DELAKTIGA AKTÖRERS ROLL I GENOMFÖRANDET AV LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMET

I detta avsnitt beskrivs rollen för de olika aktörer som deltar i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet. Här beskrivs hur de, beroende på sina respektive ansvarsområden, stöder eller i praktiken genomför kraven i detta avtal eller utför de nödvändiga kontrollerna för att säkerställa att kraven uppfylls, samt hur de ska samordna sig och komplettera varandra för att säkerställa trävarornas laglighet.

För förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal måste institutioner, aktörer inom den privata sektorn och det civila samhället, inklusive organisationer för trädjordbruk och företrädare för Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung, göra en kritisk granskning av sin kapacitet med hänsyn till deras ansvar för att kontrollera lagligheten och regelefterlevnaden. I bilaga VIII behandlas alla aspekter av förstärkningen av den tekniska och institutionella kapacitet som anges i detta avsnitt.

Den kunskap och goda förvaltning av hela processen som krävs för att genomföra laglighetsförsäkringssystemet, de institutionella målen för delaktighet och god praxis, ansvaret hos varje aktör som deltar och en tillfredsställande samordning mellan institutionerna, kräver en hög utbildningsnivå och kapacitetsuppbyggnad. Därför har kompletterande åtgärder inkluderats i bilaga VIII för att bygga upp kapaciteten hos de aktörer som berörs av detta avtal.

I avsnitt 11 i denna bilaga anges de samordningsorgan, t.ex. det interinstitutionella sekretariatet för genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet om Flegt, som ska skapas eller bibehållas för att genomföra laglighetsförsäkringssystemet. För att på nytt bekräfta de institutionella överenskommelserna om genomförandet av detta avtal ska ett eller flera samförståndsavtal ingås mellan den offentliga sektorns institutioner. Samförståndsavtalen ska minst omfatta det nationella institutet för bevarande och utveckling av skog, skyddade områden och vilda växter och djur (ICF), myndigheten för administration av intäkter (SAR), Honduras kommunförbund (Asociación de Municipios de Honduras, AMHON), fastighetsinstitutet (IP), nationella jordbruksinstitutet (INA), statssekretariatet vid ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet (STSS), Honduras institut för social trygghet (IHSS), statssekretariatet vid ministeriet för energi, naturresurser, miljö och gruvor (MiAmbiente), statssekretariatet vid ministeriet för jordbruk och boskapsuppfödning (SAG), underdirektoratet för tullintäkter (DARA), den nationella förebyggande polisen, som är underställd statssekretariatet vid säkerhetsministeriet (Secretaría de Seguridad Nacional, SSN), den allmänna åklagarmyndigheten (Ministerio Público, MP), Attorney-General’s Office (PGR), högsta domstolen (Corte Suprema de Justicia, CSJ), Honduras väpnade styrkor, som är underställda statssekretariatet vid ministeriet för nationellt försvar (Secretaría de Estado en el Despacho de Defensa Nacional, SEDANA), det nationella direktoratet för urbefolkningar och afro-honduranska folk (Dirección Nacional de Pueblos Indígenas y Afrohondureños, DINAFROH), institutet för tillgång till offentlig information (Instituto de Acceso a la Información Pública, IAIP), och den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter (Comisionado Nacional de los Derechos Humanos, CONADEH).

Det ska också upprättas samarbetsavtal för att säkerställa lämplig samordning mellan dessa institutioner baserat på och enligt förebild från nuvarande avtal, t.ex. det interinstitutionella avtalet om legalisering av och äganderätt till mark, som undertecknades av det nationella jordbruksinstitutet, fastighetsinstitutet och ICF i oktober 2015.

Eftersom bristen på fastställt ägande är en av de underliggande orsakerna till den utbredda bristfälliga styrningen inom skogsbrukssektorn hanteras frågor som rör äganderätt till och legalisering av mark i detta avtal både i bilaga II om laglighetsmatriser, där särskilda indikatorer anges för detta ämne, och i bilaga VIII om kompletterande åtgärder och stödåtgärder, där det inrättas en särskild plan för legalisering av mark, enligt överenskommelse mellan parterna för att skynda på legaliseringen enligt prioriteringarna i detta avtal.

Den särskilda planen för legalisering av mark är inriktad på ägandet av nationella skogsområden och skyddade områden. I det sistnämnda fallet handlar planen enbart om buffertzoner där det är tillåtet med avverkning för statens räkning för att säkerställa den nödvändiga rättsliga säkerheten och skapa grunden för de avtal om förvaltning av samfällighetsskogar som har undertecknats eller som ska undertecknas av samfälligheterna i dessa områden. Planen innehåller också bestämmelser om att avtal om nyttjanderätt ska tecknas för användarna av eller invånarna på denna mark. Avtalet om nyttjanderätt är ett rättsligt instrument som innebär att statens äganderätt till marken bibehålls, samtidigt som invånarna får rättslig säkerhet, så att de kan få tillgång till ekonomiska, ekologiska och sociala förmåner som förbättrar livskvaliteten och bidrar till en rationell användning av naturresurser i enlighet med gällande lagstiftning. Syftet med denna verksamhet är att stärka skogsförvaltningen och planeringen av markanvändningen.

När det gäller frågor om markägande, legaliseringsprocessen och de tre nämnda institutionerna – det nationella jordbruksinstitutet, fastighetsinstitutet och ICF – är samordningen mellan dem och Honduras kaffeinstitut (Instituto Hondureño del Café, IHCAFE) mycket viktig. Syftet med samordningen är att öka den socioekonomiska avkastning som genereras av honduranska kaffeodlare genom att stärka konkurrenskraften i produktionskedjan för kaffe.

Samordningen mellan dessa fyra institutioner måste inriktas på att skapa en förståelse för processen med att utfärda lagfartsbevis för kaffeproducenter i nationella skogsområden på ett sätt som respekterar skogsmark, skyddade områden och avrinningsområden i syfte att förhindra att nya lagfartsbevis utfärdas som leder till ytterligare förstörelse och försämring av skogen och miljön.

4.1    Aktörer som är delaktiga i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet

Av de statliga institutioner som deltar direkt i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet är ICF den viktigaste. ICF leder processen och är den övervakningsinstitution för skogsbruket som verkställer den nationella politiken för bevarande och utveckling av skogar, skyddade områden och vilda växter och djur. ICF:s verksamhet är inriktad på att administrera och förvalta skogsresurser, skyddade områden och vilda växter och djur – inbegripet skydd, återställande, avverkning, bevarande och främjande – för att uppmuntra en hållbar utveckling och stödja landets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella intressen.

De övriga institutioner som deltar direkt i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet anges i avsnitt 4.2 och rangordnas enligt antalet indikatorer och medel för verifiering som de ansvarar för enligt laglighetsmatriserna, bl.a. i fråga om registrering och kontroll av skatt, äganderätt, social trygghet och miljön. Beskrivningen och de indikatorer i laglighetsmatriserna som var och en av institutionerna ansvarar för samt vilka resurser som krävs för dem, kommer att anges i den verifieringshandbok som ska godkännas av den gemensamma kommittén i enlighet med bilaga II.

Följande institutioner och aktörer deltar också i laglighetsförsäkringssystemet:

Aktörerna inom rättsväsendet (CSJ) och de brottsbekämpande myndigheterna (den nationella förebyggande polisen, Honduras väpnade styrkor, Attorney-General's Office och allmänna åklagarmyndigheten) ansvarar för förebyggande, kontroll och brottsbekämpning. Institutet för tillgång till offentlig information (IAIP) hanterar frågor som rör offentlig information och öppenhet.

Det nationella direktoratet för urbefolkningar och afro-honduranska folk (DINAFROH) rapporterar till ministeriet för social integrering (Secretaría de Inclusión Social, SEDIS) och strävar efter att förbättra livskvaliteten för urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikansk ursprung i Honduras genom produktiv ekonomisk, kulturell, politisk och social utveckling.

Privata skogsaktörer är aktörer som bedriver verksamhet längs försörjningskedjan för timmer och som uppfyller indikatorerna i laglighetsmatriserna och lämnar in nödvändiga styrkande handlingar. De utför nödvändiga och ändamålsenliga kontroller av att det timmer som de bearbetar är lagligt, och de omfattas av de mekanismer för kontroll av laglighet som de olika statliga institutionerna tillämpar, beroende på deras behörighetsområden. Denna grupp av aktörer omfattar fysiska och juridiska personer som äger skog, mikroföretag, små, medelstora och stora skogsbruksföretag, industriella avverkare, privata certifieringsorgan, samfällighetsgrupper osv. Dessa aktörer måste också samtycka till det civila samhällets organisationers sociala övervakning via de rådgivande nämnderna för skogsbruket tillsammans med statliga institutioner.

Vid tillämpningen av detta avtal avses med det civila samhällets organisationer de rådgivande nämnderna för skogsbruket som är verksamma på samfällighetsnivå, kommunal, regional och nationell nivå, icke-statliga utvecklingsorganisationer och andra som deltar aktivt i övervakningen av skogsresurser och deras effekter på befolkningen och som utövar social övervakning av såväl myndigheters som aktörers verksamhet. För att kunna göra detta ska de använda de förfaranden och rutiner för hantering av klagomål som beskrivs i avsnitt 10.3 i denna bilaga.

Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung deltar via sina förvaltningsorgan och organisationer i den sociala övervakningen och genomförandet av mekanismer för frivilligt och informerat samtycke på förhand. De omfattas av de legaliseringsprocesser för skogsmark som drivs av specialiserade statliga institutioner för att erkänna deras traditionella anspråk på marken. När Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung deltar i kommersiell skogsbruksverksamhet som aktörer, omfattas de av förfarandena i laglighetsförsäkringssystemet.

4.2    Statliga institutioner

Tio statliga institutioner deltar direkt i laglighetsmatriserna för detta avtal. För att underlätta utfärdandet av intyg om regelefterlevnad för alla aktörer som uppfyller indikatorerna i laglighetsmatriserna och laglighetsförsäkringssystemets krav, ska alla institutioner som berörs av detta avtal lämna uppgifter till ICF:s enhet för laglighetskontroll om efterlevnaden av de indikatorer som ingår i deras ansvarsområden. Denna skyldighet gäller också ICF:s olika organ.

Nedan följer en beskrivning av var och en av de institutioner som ingår i laglighetsmatriserna, fördelat per antal indikatorer och medel för verifiering som de ansvarar för.

4.2.1    Det nationella institutet för bevarande och utveckling av skog, skyddade områden och vilda växter och djur (ICF)

ICF är tillsynsmyndighet för skogsbrukssektorn och ska verkställa den nationella politiken för bevarande och utveckling av skog, skyddade områden och vilda växter och djur. ICF har befogenhet att utarbeta program, projekt och planer och skapa de tekniska och operativa administrativa enheter som behövs för att uppfylla målen för Honduras skogsbrukslagstiftning. Myndigheten har också funktioner som rör verkställandet av andra lagar, bl.a. om fastigheter, vatten och miljö.

ICF:s verksamhet är inriktad på administration och förvaltning av skogsresurser, skyddade områden och vilda växter och djur, inklusive skydd, återställande, produktiv användning, bevarande och främjande av dem, för att på så sätt främja en hållbar utveckling som är lämplig för landets sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella intressen.

4.2.2    Myndigheten för administration av intäkter (SAR)

När det gäller registrering och kontroll av skatter samordnar sig myndigheten för administration av intäkter (SAR) centralt med ICF för att se till att aktörer i skogsbrukets produktionskedja uppfyller sina skatteskyldigheter.

Enligt laglighetsmatriserna är den viktigaste behörigheten för SAR – som ersatte förvaltningsstyrelsen för intäkter (Dirección Ejecutiva de Ingresos, DEI) – efterlevnad och verkställande av nationella och internationella skatteförordningar samt administration av uppbörden av de avgifter som fastställs i olika lagar.

4.2.3    Kommuner

De kommunala myndigheterna är förvaltnings- och administrationsorgan för sina respektive kommuner, och deras mål är att säkerställa lokalinvånarnas välfärd, främja helhetsbaserad utveckling och skydda miljön.

Kommunerna har en dubbel roll i laglighetsförsäkringssystemet: för det första att uppfylla sina skyldigheter enligt laglighetsmatriserna som ägare till kommunal skogsmark och för det andra som lokala myndigheter som utvecklar och verkställer kommunal beskattning. Kommunerna använder systemet för skatte- och ekonomiadministration (SAFT), som utöver att underlätta den interna kontrollprocessen också ger heltäckande information om kommunernas ekonomi.

4.2.4    Fastighetsinstitutet (IP)

Fastighetsinstitutet är en decentraliserad statlig institution med behörighet i fråga om registrering och identifiering av fastigheter och fastighetsägare i hela landet. Institutet upprätthåller det nationella registret för alla dokument och handlingar som rör registrering av fastigheter och ägande, inklusive förteckning, erkännande, överföring, överlåtelse, ändring, beskattning och upphävande av äganderätter.

4.2.5    Ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet (STSS)

Ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet har det övergripande ansvaret för sysselsättningspolitiken och de sociala skyddssystemen för arbetstagares och arbetsgivares välfärd och sociala trygghet.

4.2.6    Honduras institut för social trygghet (IHSS)

Honduras institut för social trygghet är en självständig enhet som är en juridisk person och har egna tillgångar, oberoende av den nationella skattemyndigheten. Sedan institutet inrättades har det haft ansvaret för att vägleda, styra, tillhandahålla och administrera sociala trygghetstjänster för arbetstagarna i Honduras. Enligt republikens konstitution är staten, arbetsgivare och arbetstagare skyldiga att bidra till att finansiera, förbättra och bygga ut det sociala trygghetssystemet.

Den sociala tryggheten för arbetstagarna i Honduras bygger främst på den täckning som IHSS erbjuder, vilket betyder att institutet har stort inflytande på styrningen i frågor som rör hälso- och sjukvård och social trygghet. Utanför landets största städer (Tegucigalpa, San Pedro Sula, Ceiba och Puerto Cortés), där de största skogsbruksaktörerna finns, har IHSS ingen representation i landets övriga tätorter och framför allt inte i landsbygdsområdena, där de flesta skogsbruksaktörer är verksamma.

4.2.7    Ministeriet för energi, naturresurser, miljö och gruvor (Secretaría de Energía, Recursos Naturales, Ambiente y Minas, MiAmbiente)

MiAmbiente ansvarar för att utforma, samordna, genomföra och bedöma politik som rör miljö, ekosystem, skydd för och användning av vattenresurser, samordning, skydd för växter och djur samt efterlevnad av miljökonsekvensbedömningen av primära och sekundära skogsbruksföretag.

4.2.8    Nationella jordbruksinstitutet (INA)

Eftersom det nationella jordbruksinstitutet för närvarande genomgår en omorganisation är det ännu inte klart var institutet kommer att ligga, och dess nuvarande funktioner kan komma att förändras i framtiden. Om några funktioner som är viktiga för laglighetsförsäkringssystemet och som för närvarande utförs av det nationella jordbruksinstitutet flyttas till andra institutioner i framtiden, så ska dessa nya institutioner registreras formellt som ersättare för det nationella jordbruksinstitutet vid tillämpningen av detta avtal.

Det nationella jordbruksinstitutet är ett delvis självständigt organ som ansvarar för att genomföra landets jordbrukspolitik, utfärda lagfartsbevis för mark som används för trädjordbruk och ge tekniskt bistånd till berörda parter på landsbygden och Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung samt göra landsbygdsbefolkningen delaktig i landets utveckling som helhet. Jordbruksinstitutet ansvarar för att registrera ägande till jordbruksmark i samordning med ICF och fastighetsinstitutet i processerna för att legalisera markägande. När det specifikt gäller ansökningar om äganderätt till nationell skogsmark ska jordbruksinstitutet agera i samordning med ICF för att se till att marken fortsätter att användas för skogsbruk. Institutet har inte i uppdrag att registrera ägandet av skogsmark. Det krävs alltid ett positivt tekniskt yttrande från ICF för att tilldela äganderätt till skogsområden.

4.2.9    Ministeriet för jordbruk och boskapsuppfödning (SAG)

Ministeriet för jordbruk och boskapsuppfödning samordnar de aspekter som rör sektorspolitik som genomförs av de institutioner som ingår i den offentliga jordbrukssektorn, särskilt de som rör besittningsrätt till mark, finansiering på landsbygden, handel, skogsbruk, åkerbruk och boskapsuppfödning samt landsbygds- och skogsutveckling.

Ministeriet ansvarar för regleringen av internationell handel med vilda djur och växter genom att tillämpa konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter. I samband med detta avtal påverkar detta trävaror från de arter som omfattas av Cites.

4.2.10    Underdirektoratet för tullintäkter (DARA)

Genom det exekutiva dekretet nr PCM‑083‑2016 inrättas presidentens kommission för omfattande reform av tullsystemet och handelsorganen (COPRISAO). För närvarande, under genomförandet av den omfattande reformen av tullsystemet och handelsorganen, kommer denna kommission att ha direkt befogenhet över underdirektoratet för tullintäkter (DARA).

Enligt laglighetsförsäkringssystemet deltar underdirektoratet för tullintäkter i kontrollen och verifieringen av exporterade och importerade trävaror samt trävaror under transitering. En ingående granskning av tullförfarandena för export, som kan påverka verifieringsmetoden, bör slutföras under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal, för att identifiera eventuella luckor och flaskhalsar.

4.2.11    Statliga institutioner som är indirekt delaktiga

Nedan följer en beskrivning av de statliga institutioner som indirekt är knutna till laglighetsförsäkringssystemet, dvs. de är inte helt eller direkt ansvariga eller medansvariga för verifieringen av indikatorerna i laglighetsmatriserna, men de spelar en roll som statliga kontrollorgan och deras funktion är viktig för att säkerställa att de centrala statliga institutionerna och kommunala myndigheterna fungerar effektivt i förhållande till laglighetsförsäkringssystemet.

Särskilda enheter, t.ex. den nationella interinstitutionella säkerhetsstyrkan (Fuerza de Seguridad Interinstitucional Nacional, FUSINA-FFAA) och den interinstitutionella arbetsgruppen mot miljöbrott (Fuerza de Tarea Interinstitucional Contra el Delito Ambiental, FTIA) är operativa organ för lagföring av miljöbrott inom ramen för ENCTI. Dessa organ har inrättats tillfälligt av regeringen och har underlättat den interinstitutionella samordningen för att sätta stopp för olaglig verksamhet och verkställa miljölagarna. Den interinstitutionella arbetsgruppen mot miljöbrott består av ICF, MiAmbiente, aktörer från rättsväsendet och brottsbekämpande myndigheter (allmänna åklagarmyndigheten, Attorney-General's Office, den nationella förebyggande polisen och Honduras väpnade styrkor). Arbetsgruppen leds av ICF och fungerar som interinstitutionell samordningsmekanism för att hantera utredningar, påföljder och övervakning, framför allt för brott med stor miljöpåverkan. Den erfarenhet som byggs upp genom dessa organ kommer att användas som förebild om det inrättas en permanent, långsiktig mekanism. FUSINA styrs av Honduras väpnade styrkor (Fuerzas Armadas de Honduras, FFAA) och agerar på domstolsorder.

4.2.11.1    Den nationella förebyggande polisen (PNP)

Den nationella förebyggande polisen (Policía Nacional Preventiva, PNP) har i uppdrag att se till att invånare på Honduras territorium fritt kan utöva sina friheter och rättigheter genom att verkställa lagar och förordningar om skydd av liv, bevarande av naturlig skönhet och miljöskydd, såväl inom tätortsområden som landsbygdsområden.

Enligt laglighetsförsäkringssystemet ska den förebyggande polisen bistå i kontroller av transporter av trävaror tillsammans med ICF, aktörer inom rättsväsendet och alla andra brottsbekämpande myndigheter. Den förebyggande polisen har t.ex. verksamhet vid transiteringskontrollpunkter tillsammans med ICF och myndigheten för administration av intäkter (gröna kontrollpunkter).

4.2.11.2    Den allmänna åklagarmyndigheten (MP)

Den allmänna åklagarmyndigheten representerar samhället och vidtar offentliga rättsliga åtgärder inför domstolarna. En av myndighetens funktioner är att utreda miljöbrott i enlighet med gällande rättsliga instrument om påföljder för miljöåtgärder som utgör miljöbrott i Honduras och i enlighet med internationella fördrag.

Inom skogsbrukssektorn agerar den allmänna åklagarmyndigheten via den särskilda miljöåklagarmyndigheten (Fiscalía Especial del Medio Ambiente, FEMA). Som företrädare för det honduranska samhället är åklagarmyndighetens viktigaste uppgift att utreda, dokumentera och lägga fram åtal vid Honduras domstolar i straffrättsliga förfaranden till följd av handlingar som skadar miljön, ekosystemen, naturresurserna och folkhälsan.

4.2.11.3    Attorney-General’s Office (PGR)

Attorney-General’s Office ansvarar för att främja, företräda och upprätthålla statens rättigheter i alla domstolsförfaranden som staten är part i.

4.2.11.4    Högsta domstolen (CSJ)

Republikens domstolar har exklusiv behörighet att utfärda och verkställa domar. Behörigheten att skipa rätt ligger hos oberoende fredsdomare och domare.

4.2.11.5    Honduras väpnade styrkor (FFAA)

De väpnade styrkorna är den nationella institution vars primära uppgift är att försvara Honduras territoriella integritet och suveränitet, att bevara freden och den allmänna ordningen samt att upprätthålla konstitutionen.

Sedan 2006 har de väpnade styrkorna också haft i uppdrag att stödja arbetet för att skydda landets skogar och ekosystem. Detta sker via direktoratet för stöd till ekosystem- och miljöförvaltning (Dirección de Apoyo al Manejo de Ecosistemas y Ambiente) (C‑9).

4.2.11.6    Det nationella direktoratet för urbefolkningar och afro-honduranska folk (DINAFROH)

Detta är den avdelning inom ministeriet för social integrering som arbetar för att förbättra livskvaliteten för urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras genom produktiv ekonomisk, kulturell, politisk och social utveckling. Med samordning från STSS och stöd av DINAFROH driver den honduranska regeringen för närvarande ett samrådsförfarande som kommer att ligga till grund för utarbetandet och antagandet av en lag om frivilligt och informerat samtycke på förhand tillsammans med organisationerna för Honduras nio urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung, med stöd av UNDP och FN:s särskilda sändebud för urbefolkningars rättigheter.

4.2.11.7    Institutet för tillgång till offentlig information (IAIP)

Institutet för tillgång till offentlig information är ett decentraliserat statligt organ som ansvarar för att främja och underlätta invånarnas tillgång till offentlig information och för att reglera och övervaka institutionella förfaranden för att skydda, klassificera och bevara offentlig information.

Inom ramen för laglighetsförsäkringssystemet ansvarar institutet bl.a. för att se till att invånarna kan utöva sin rätt att delta i hanteringen av offentliga ärenden och att det finns insyn i utövandet av offentliga funktioner och i förbindelserna mellan staten och enskilda personer. Information om skogsbrukssektorn offentliggörs på institutets gemensamma portal för transparens och på ICF:s webbplats, och mer detaljerad information lämnas på varje enskild institutions webbplats. I bilaga VIII anges dessutom en kompletterande åtgärd för att upprätta ett förvaltningssystem för information som är avsedd för allmänheten.

4.2.11.8    Den nationella kommissionen för mänskliga rättigheter (CONADEH)

CONADEH övervakar efterlevnaden av de rättigheter och garantier som fastställs i konstitutionen, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra fördrag och konventioner som Honduras har ratificerat.

4.2.11.9    Nationella forskningssystemet för skogar, skyddade områden och vilda växter och djur (SINFOR)

SINFOR (Sistema de Investigación Nacional Forestal, Áreas Protegidas y Vida Silvestre) är en offentlig-privat interinstitutionell plattform som inrättades genom skogsbrukslagen från 2007. Den organiserar, utvecklar och främjar vetenskaplig forskning om skogsbrukssektorn, skyddade områden, vilda växter och djur och uppmuntrar överföring av kunnande och teknik i Honduras.

Den har bl.a. i uppgift att tillhandahålla aktuell information som kan ligga till grund för utformningen av politik, regler och föreskrifter som säkerställer sektorns hållbarhet och styrning. I sitt arbete med att planera och främja forskning om skog, skyddade områden och vilda växter och djur strävar SINFOR framför allt efter att hitta forskningsmöjligheter som kan identifieras i nationella planer och strategier, t.ex. den nationella strategin för kontroll av olaglig avverkning och handel med skogsbruksprodukter (ENCTI) och strategiska planer för var och en av medlemsinstitutionerna och andra initiativ som rör sektorn.

4.3    Privat skogsbrukssektor

Enligt laglighetsförsäkringssystemet omfattar de privata aktörerna inom skogsbrukssektorn sådana aktörer som i vinstsyfte förvaltar eller producerar råvaran, hämtar den ur skogen, transporterar, bearbetar och släpper ut den på marknaden samt deltar i export och import av den.

Med tanke på mångfalden av organisationer som deltar och bredden på deras kommersiella verksamhet delas de in i flera kategorier. I skattelagen används följande kategorier: i) Fysiska personer. ii) Juridiska personer, vilket omfattar professionella partnerskap och rörelseidkande bolag, kooperativ och associativa företag och, generellt, sammanslutningar eller enheter som enligt offentlig eller privat rätt har status som juridisk person. iii) Enheter, samfälligheter, organisationer (Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung, samfällighetsgrupper) eller juridiska verksamheter som bildar en funktionell enhet eller egendomsenhet, även om de inte har en juridisk personlighet.

En annan klassificering är den som baseras på antalet personer som arbetar vid varje företag: mikroföretag inom skogsbruket, varav de flesta är familjeföretag, som sysselsätter högst fyra personer, små skogsbruksföretag med 5–10 anställda, medelstora skogsbruksföretag med 11–100 anställda, och stora skogsbruksföretag med mer än 100 anställda.

I skogsbrukslagen fastställs tre företagstyper. Ett primärt skogsbruksföretag utför den första bearbetningen av rundvirke eller annat timmer eller andra råvaror från skogen. Ett sekundärt skogsbruksföretag eller bearbetningsföretag bearbetar produkter från ett primärt skogsbruksföretag. Slutligen placerar timmer- eller trävarulager de olika trävarorna på marknaden.

Det ska noteras att beskrivningen ovan enbart gäller för industri som använder tallvirke. När det gäller virke från lövträd är inga primära skogsbruksföretag registrerade eller verksamma i Honduras på dagen för ikraftträdandet av detta avtal. Det timmer som hämtas från skogen är dessutom i allmänhet i form av grovt sågat eller bilat virke, inte rundvirke, eftersom det sågas i skogen och fraktas till uppsamlingsställen för vidare transport med motoriserade fordon till den sekundära industrin eller trävarulagret för försäljning. Virkestravar eller uppsamlingscentraler är per definition platser där trävaror travas för senare förflyttning, utan förändring i ägande. Trävarulager är i stället platser där lagrets ägare köper trävaror från sina leverantörer och säljer dem till sina kunder.

I sina rutininspektioner och genom de sociala övervakningsrapporterna från de rådgivande nämnderna för skogsbruket kommer ICF regelbundet att övervaka eventuella förändringar i skogsbrukets produktionskedja, inklusive tall- och lövskog, skogsplanteringar eller spridda träd utanför skogar, för att förhindra att det bedrivs skogsbruk som inte omfattas av laglighetsförsäkringssystemet. Om det i framtiden sker förändringar i skogsbrukssektorns organisation till följd av granskningen av den tillämpliga rättsliga ramen, kommer laglighetsförsäkringssystemet att anpassas för att se till att alla källor till timmer omfattas.

Det är dessa aktörer som genomför produktionsprocesserna, vilket betyder att de måste uppfylla de indikatorer och medel för verifiering som ingår i deras respektive behörighetsområde. För att göra detta använder de ändamålsenliga och relevanta interna kontroller i fråga om avverknings- och produktionslicenser, uppfyller sina skyldigheter i fråga om sysselsättning, miljö, skatt (både nationell och kommunal), transport, handel och övriga skyldigheter som anges i de olika indikatorerna. De är också ålagda att arkivera nödvändiga styrkande handlingar och föreskrivna medel för verifiering på ett tillfredsställande sätt.

Organisationer inom den privata skogsbrukssektorn omfattas också av mekanismer för att kontrollera regelefterlevnad som tillämpas av de statliga institutionerna i enlighet med deras behörighet.

4.4    Organisationer i det civila samhället

Honduras rättsliga ram ger landets medborgare rätt och skyldighet att delta i och utöva social kontroll över de åtgärder som myndigheterna vidtar. Skogsbrukssektorn omfattar en rad olika civila samhällsorganisationer med ett intresse av att verkställa lagen, och de spelar en mycket aktiv och effektiv roll för kontrollen. Organisationerna är följande:

4.4.1    Lokala organisationer

Genom skogsbrukslagen inrättas organ för att ge allmänheten möjlighet att vara delaktiga, samråda med och stödja ICF, t.ex. de rådgivande nämnderna för skogsbruk, skyddade områden och vilda växter och djur, som organiseras och drivs på lokal nivå eller samfällighetsnivå samt på kommunal, regional och central nivå. I den nationella strategin mot olaglig avverkning (ENCTI) anges hur viktiga dessa organ är för den sociala kontrollen, särskilt på kommunal nivå och samfällighetsnivå, för att stödja kontrollen av förvaltningsplaner, årliga verksamhetsplaner och andra typer av tillstånd, och även för att främja konsumtion av lagligt timmer. Detta genomförs samordnat med de statliga institutionerna och särskilt ICF.

4.4.2    Icke-statliga utvecklingsorganisationer

En rad olika inhemska och internationella icke-statliga utvecklingsorganisationer 7 stöder åtgärder inom skogsbrukssektorn på både institutionell och territoriell nivå. Deras verksamhet rör organisation och kapacitetsuppbyggnad hos organ för allmänhetens delaktighet på kommunal nivå och samfällighetsnivå, politisk genomslagskraft, social kontroll, tekniskt stöd och mänskliga rättigheter m.m.

Under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal kommer de icke-statliga utvecklingsorganisationerna att utveckla sin egen metod för att genomföra insatser för social övervakning. Rapporterna om denna sociala övervakning kommer att lämnas in till den gemensamma kommittén för genomförandet av avtalet och andra organ, för lämpliga åtgärder. Detta kommer att skapa ett system för delaktighet som kommer att bidra till den fortlöpande förbättringen av de styrningsförfaranden som införs genom detta avtal.

Det kommer också att inrättas ett system för att hantera klagomål, som kommer att stödja den sociala övervakningsfunktionen, vilket beskrivs i avsnitten 10 och 11 i denna bilaga.

4.5    Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung

Det finns nio urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung i Honduras. Merparten av dessa befolkningsgrupper bor i omfattande skogsområden med både skyddade områden och produktiv skog. Befolkningsgrupperna är Pech, Tawahkas, Lencas, Maya Chortís, Tolupanes, Miskitu, Nahuas, Garífunas och engelsktalande grupper av afrikanskt ursprung, och de företräds av olika organisationer, inklusive konfederationen av urbefolkningar i Honduras (Confederación de Pueblos Autóctonos de Honduras, CONPAH).

Dessa befolkningar är aktörer i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet, bl.a. inom ramen för princip 2 i laglighetsmatriserna: ”Honduras respekterar rättigheterna för Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung som lever i skogsområden.”

I skogsbrukssektorn har Honduras urbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung följande roller:

−    De omfattas av legaliseringsprocesserna och respekten för de territorier som de av tradition äger.

−    De deltar i genomförandet av de mekanismer och förfaranden för frivilligt och informerat samtycke på förhand som har inrättats för att respektera deras självbestämmande och självständighet i enlighet med ILO:s konvention nr 169 och FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter.

−    De deltar i kommersiell verksamhet i produktiva skogsområden i enlighet med laglighetsmatriserna och tillämpliga krav i laglighetsförsäkringssystemet.

4.6    Kapacitetsuppbyggnad.

Kapacitetsuppbyggnaden för att säkerställa att systemet fungerar effektivt och att trävaror är lagliga beskrivs i bilaga VIII. Alla åtgärder ska utformas med hänsyn till granskningen av den kapacitet som krävs hos alla parter som deltar i genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet.

5.    LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEMETS TÄCKNING/RÄCKVIDD

Allt timmer och alla trävaror av honduranskt ursprung som omfattas av laglighetsförsäkringssystemet måste komma från privata, kommunala eller nationella skogar (oavsett om det är fråga om naturskogar eller planterade skogar) som förvaltas enligt administrativa och tekniska kriterier i fråga om bästa möjliga resultat, flera användningsområden och social jämlikhet, för att säkerställa ekosystemens hållbarhet och deras förmåga att vara produktiva, erbjuda skydd och bibehålla miljön.

Laglighetsförsäkringssystemet ska också tillämpas på timmer från andra länder när importörer av sådant timmer kan bevisa att det härrör från lagliga källor och har importerats i enlighet med lagarna i både ursprungslandet och Honduras. Alla aktörer ska omfattas av laglighetsförsäkringssystemet, även de som har egna privata intyg för skogsförvaltning och spårbarhet och som har egna trädplanteringar för kommersiella ändamål.

5.1    Trävaror som ingår i laglighetsförsäkringssystemet

Laglighetsförsäkringssystemet omfattar alla produkter som anges i bilaga I till detta avtal. Enligt artikel 102 i Honduras skogsbrukslag är det förbjudet att exportera vissa trävaror, och timmer från arter av lövträd i naturskogar får enbart exporteras som bearbetat virke. Därför är det inte tillåtet att exportera rundvirke eller grovt sågat eller bilat virke av dessa arter.

Även om rundvirke eller grovt sågat eller bilat virke av dessa arter inte får exporteras omfattas det av laglighetsförsäkringssystemet, oavsett i vilken grad det har bearbetats.

Trävaror som inte anges i bilaga I till detta avtal omfattas inte av Flegtlicensförfarandet när de exporteras till unionen. I detta fall måste unionsimportörerna av dessa produkter från Honduras visa tillbörlig aktsamhet i enlighet med EU:s timmerförordning för att visa att produkterna är lagliga.

5.2    Marknader som omfattas av laglighetsförsäkringssystemet

Laglighetsförsäkringssystemet ska tillämpas på trävaror som släpps ut på alla marknader, oavsett om det gäller export eller den nationella marknaden. Ansträngningarna för att genomföra laglighetsförsäkringssystemet kommer dock att prioriteras genom att det görs åtskillnad mellan marknader på följande sätt:

−    Unionsmarknaden: Kontrollen av lagligheten hos produkter som exporteras till unionsmarknaden ska tillämpas i enlighet med vad som anges i detta avtal, där en Flegtlicens betraktas som ett förhandskrav, så snart det har bekräftats att systemet är klart för att utfärda Flegtlicenser enligt förfarandet i bilaga VII.

−    Andra internationella marknader: Kontrollen av lagligheten hos exporterade produkter ska tillämpas i enlighet med vad som anges i detta avtal, oavsett destinationsland för exporten, och lagligheten ska styrkas med hjälp av en H-rättslig licens.

−    Den inhemska marknaden: Kontrollen av lagligheten hos produkter som släpps ut på den inhemska marknaden ska också tillämpas i enlighet med vad som anges i detta avtal och lagligheten hos de aktörer som äger dessa produkter ska bevisas med hjälp av intyg om regelefterlevnad.

I alla dessa faser för genomförandet av laglighetsförsäkringssystemet ska åtgärder vidtas för att förhindra att timmer med okänt eller olagligt ursprung förs in i försörjningskedjan för skogsbrukssektorn. Förmågan att genomföra laglighetsförsäkringssystemet ska stärkas med hjälp av de åtgärder som anges i bilaga VIII.

5.3    Källor för timmer som omfattas av laglighetsförsäkringssystemet

De källor för timmer som omfattas av laglighetsförsäkringssystemet kategoriseras på följande sätt:

5.3.1    Timmer som avverkats på det nationella territoriet

Timmer som har avverkats på det nationella territoriet kommer från följande källor:

1.    Skogar, oavsett om de är naturliga eller planterade.

2.    Områden där trädjordbrukssystem har etablerats, dvs. naturliga eller planterade träd tillsammans med andra arter, såsom kaffe, kakao eller andra jordbruksgrödor.

3.    Spridda barr- eller lövträd utanför skogar.

Avverkning får ske i löv- eller tallskog, oavsett vem som äger marken. Avverkning får ske på något av följande sätt:

−    Inom ramen för en skogsbruksplan och dess årliga verksamhetsplaner som har godkänts av ICF för

−    samfälligheter som har gruppavtal om skogsförvaltning (avtal om förvaltning av samfällighetsskogar),

−    enskilda innehavare av avtal om skogsförvaltning, och

−    ägare till privata, kommunala (ejido), nationella och statliga skogar.

−    Inom ramen för en särskild plan för system för trädjordbruk och dess årliga avverkningsplan för ägare till trädjordbrukssystem på privat och kommunal (ejido) mark.

−    Inom ramen för en räddningsplan för avverkning av skogar som har påverkats av naturkatastrofer, skadegörare eller sjukdomar, offentliga eller privata bygg- och anläggningsarbeten och förändring av vegetation på jordbruksmark. För räddningsplaner för platser där det kommer att ske offentliga eller privata bygg- och anläggningsarbeten eller förändringar i vegetation på jordbruksmark krävs en miljökonsekvensbedömning innan ett intyg om miljölicens utfärdas av MiAmbiente. Räddningsplaner som rör en förändring i vegetation för ettåriga eller fleråriga jordbruksgrödor gäller enbart jordbruksmark. I artikel 93 i skogsbrukslagen anges att den naturliga användningen av skogsmarken måste bevaras och respekteras i enlighet med politiken och de rättsliga förordningarna om planering av markanvändning. På samma sätt är det enligt artikel 294 i förordningen om skogsbrukslagen förbjudet att förändra vegetationen i produktiva skogar med skogsbruksplaner och på mark med stor potential för skogsbruk. I avsnitt 7.7 i denna bilaga finns en närmare beskrivning av verifiering av trävaror som härrör från en förändring i markanvändning.

−    Inom ramen för en återhämtningsplan för uttag av biprodukter från skogsbruket som omfattas av en tidigare licens (årlig verksamhetsplan, årlig avverkningsplan, certifierade avverkningslicenser för planteringar och räddningsplaner).

−    Certifierade avverkningslicenser för planteringar för uttag av timmer från skogsplanteringar som har certifierats av ICF.

Traditionellt har spridda träd utanför skogar, främst i bostads- och boskapsuppfödningsområden, har varit den viktigaste källan till virke för snickeriverkstäder. Honduras har dock ännu ingen lagstiftning som reglerar kommersiell avverkning av sådana träd, varför en kompletterande åtgärd om denna fråga har tagits med i bilaga VIII. När den lagstiftningen träder i kraft kommer den att inkluderas i den relevanta indikatorn i laglighetsmatriserna enligt det förfarande som anges i avsnittet om förändringar i Honduras rättsliga, administrativa och institutionella ram i bilaga II.

Innan laglighetsmatriserna uppdateras kommer denna källa till timmer redan att ha inkluderats i laglighetsförsäkringssystemet, och aktörer inom skogsbruket som använder denna källa till timmer måste tillämpa alla övriga krav enligt laglighetsförsäkringssystemet.

5.3.2    Importerat trä

Både fysiska och juridiska personer som importerar timmer måste tillämpa förfaranden för tillbörlig aktsamhet för att bevisa att risken för olaglig verksamhet i fråga om det importerade timret är försumbar och att exportörerna i avverkningslandet följer lagen. Omfattningen av detta förfarande för tillbörlig aktsamhet ska fastställas under förberedelse- och organisationsfasen för detta avtal. En kompletterande åtgärd har angetts i bilaga VIII i fråga om genomförandet av förfaranden för tillbörlig aktsamhet i Honduras.

5.3.3    Timmer som inte omfattas av detta avtal

Följande två typer av timmer ingår inte i laglighetsförsäkringssystemet och kommer inte att omfattas av systemet med Flegtlicenser:

−    Timmer under transitering

Timmer under transitering är timmer från tredjeländer eller timmer som tillfälligt förs in i Honduras under en enhetlig transiteringsdeklaration och vars slutdestination är ett annat land. Det måste identifieras och hållas separat från försörjningskedjan för timmer som produceras i Honduras eller importeras. Timmer under transitering kommer inte att ingå i laglighetsförsäkringssystemet, varför det inte går att utfärda någon Flegtlicens eller H-rättslig licens för export av sådant timmer.

I avsnitt 7.5 i denna bilaga förklaras hur mekanismerna för att kontrollera transiteringen av dessa produkter kommer att fungera för att säkerställa att de inte kommer in i den nationella marknadens försörjningskedja.

−    Konfiskerat timmer

Trävaror som konfiskeras på grund av överträdelser av den honduranska lagstiftningen eller underlåtelse att uppfylla skyldigheterna avseende tillbörlig aktsamhet i fråga om importerat timmer, är uteslutna från laglighetsförsäkringssystemet. ICF och säkerhetsstyrkorna har i sådana fall befogenhet att utföra de nödvändiga utredningarna för att väcka åtal via den allmänna åklagarmyndigheten. I avsnitt 7.6 i denna bilaga förklaras vad som händer med timmer som beslagtas eller konfiskeras.

5.4    Omfattning av aktörer som ingår i laglighetsförsäkringssystemet

I detta avtal avses med en aktör varje fysisk eller juridisk person som bedriver verksamhet i produktionskedjan för skogsbrukssektorn. Vilken del av aktörernas verksamhet som omfattas av laglighetsförsäkringssystemet beskrivs i tabell 1.

Tabell 1.
Omfattning för verksamhet som bedrivs av aktörer inom skogsbruket.