EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.5.2020

COM(2020) 205 final

2020/0087(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2019/1838 vad gäller vissa fiskemöjligheter för 2020 i Östersjön, och om ändring av förordning (EU) 2020/123 vad gäller vissa fiskemöjligheter för 2020 i unionens vatten och andra vatten

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Rådets förordning (EU) 2019/1838 om fastställande för 2020 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön måste rättas för att småskaliga fiskare ska få fortsätta att liksom tidigare använda drivlinor under de fredningstider under lekperioden som fastställts för de två torskbestånden. Genom rådets förordning (EU) 2020/123 fastställs för 2020 fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfartyg, i vissa andra vatten. Dessa fiskemöjligheter ändras vanligen flera gånger under sin giltighetsperiod.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

De föreslagna åtgärderna har utformats i enlighet med målen och reglerna för den gemensamma fiskeripolitiken och är förenliga med unionens politik för hållbar utveckling.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

De föreslagna åtgärderna är förenliga med unionens politik inom andra områden, särskilt med miljöpolitiken.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Unionens skyldigheter att garantera ett hållbart nyttjande av levande akvatiska resurser härrör från de skyldigheter som fastställs i artikel 2 i den nya grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Förslaget avser ett område där unionen har exklusiv befogenhet enligt artikel 3.1 d i fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

Föreslaget instrument: förordning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

Tillämpningsområdet för förordningen om fiskemöjligheter begränsas av artikel 43.3 i fördraget.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Syftet med förslaget är att ändra rådets förordningar (EU) 2019/1838 och (EU) 2020/123 på det sätt som beskrivs nedan.

Drivlinor undantagna från stängningen av torskfisket i Östersjön

Genom rådets förordning (EU) 2019/1838 fastställs fredningstider för de två torskbestånden i Östersjön under lekperioden för att säkerställa ostörd lek och på så vis öka rekryteringen. Liksom tidigare görs ett undantag från fredningstiden för småskaligt kustfiske där vissa passiva redskap används, mot bakgrund av det fiskets mycket begränsade inverkan på de nämnda beståndens lek. Till skillnad från tidigare har undantaget för användning av drivlinor oavsiktligt utelämnats. Användningen av drivlinor bör även fortsättningsvis vara tillåten och bör därför tas med i undantaget, som under tidigare år. Förordningen bör därför rättas i enlighet med detta.

Korrigerande åtgärder för torsk i Nordsjön

Fiskedödligheten (F) för torsk beräknas överstiga Flim. Lekbiomassan har minskat sedan 2015 och beräknas understiga Blim. När vetenskaplig rådgivning visar att lekbeståndets biomassa understiger Blim för något av de bestånd som avses i artikel 1.1 i den fleråriga planen för Nordsjön 2 måste, i enlighet med artikel 7.2 i den planen, ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att se till att beståndet snabbt återgår till nivåer över dem som kan producera MSY. I synnerhet får dessa korrigerande åtgärder inbegripa att det riktade fisket efter det berörda beståndet avbryts och att fiskemöjligheterna i lämplig utsträckning minskas för dessa bestånd och/eller andra bestånd inom fisken med bifångster av torsk. I enlighet med det förfarande som fastställs i avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser med Norge 3 har unionen genomfört samråd om fiskerättigheter med Norge. Parterna har enats om att rekommendera sina respektive myndigheter att införa ytterligare korrigerande åtgärder för att komplettera den TAC som man kom överens om redan i december 2019, för att tillfälligt ge ytterligare skydd för både ungtorsk och lekmogen torsk under 2020. Dessa åtgärder bör omfatta realtidsstängningar för skydd av torsk, fredningstider för skydd av ungfisk, områden med begränsningar och särskilda villkor för tillträde samt införande av nya redskapsbaserade åtgärder. De första av dessa korrigerande åtgärder, dvs. områdesavstängningar för skydd av lekande torsk, har redan införts 4 . Dessa åtgärder är utformade för att ge skydd under lekperioden, men de ger inte skydd för ungfisk eller skydd utanför lekperioden, som i allmänhet bara varar ett antal veckor. Lekperioder och lekplatser är väl etablerade och sådana åtgärder kan därför snabbt genomföras, men åtgärder för att begränsa tillträdet till vissa redskapstyper och införandet av mer selektiva redskap kräver mer ingående samråd med berörda parter. Det bör därför beslutas om införandet av sådana åtgärder i denna ändring av förordningen om fiskemöjligheter på grundval av dessa samråd.

Kommissionen lade fram ett förslag till en andra uppsättning åtgärder i samband med den första ändringen av fiskemöjligheterna. Vid den tidpunkten strävade dock de berörda medlemsstaterna efter att utarbeta en gemensam rekommendation med förslag till ytterligare åtgärder. Rådet och kommissionen gjorde därför följande gemensamma uttalande:

”Kommissionen och rådet understryker att det är brådskande att införa ytterligare korrigerande åtgärder för att stödja återhämtningen för torsk i Nordsjön och Skagerrak. Det är nödvändigt att anta sådana åtgärder med tanke på beståndens biologiska tillstånd, i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EU) 2018/973 om upprättandet av den fleråriga planen för Nordsjön, och detta ligger i linje med överenskommelsen med Norge om sådana åtgärder. Kommissionen kommer att överväga att lägga fram lämpliga förslag, med beaktande av det arbete som utförts i den berörda regionala gruppen, och rådet kommer att behandla dem snarast möjligt.”

Hittills har de berörda medlemsstaterna inte gjort tillräckliga framsteg för att dessa åtgärder skulle kunna införas under 2020, i linje med EU:s och Norges åtagande. Kommissionen föreslår därför att de berörda åtgärderna tas med i den andra ändringen av förordningen om fiskemöjligheter. Förslaget följer samma strategi som tidigare och det fastställs stora skyddsområden, med särskilda villkor för tillträde. Förslaget har också anpassats för att ta hänsyn till medlemsstaternas synpunkter i två avseenden. Det innehåller nu en förteckning över på förhand fastställda redskap som tidigare antingen har bedömts av STECF eller varit föremål för en vetenskaplig expertgranskning. Förslaget innebär fortfarande större flexibilitet när det gäller redskap som uppfyller särskilda kriterier och ändrar också förfarandet för STECF:s utvärdering av redskapen.

Enligt den nya strategin har medlemsstaterna och aktörerna två möjligheter: De kan antingen använda ett av de på förhand fastställda redskapen (nytt element) eller börja använda nya redskap samtidigt som kommissionen begär STECF:s åsikt om de redskapen. Om STECF avger ett negativt yttrande kommer dessa redskap inte längre att få användas. På samma sätt ger förslaget medlemsstaterna fortfarande möjlighet att utarbeta planer för undvikande av torskfångster, men i stället för att invänta utlåtanden från STECF före genomförandet kommer utlåtanden från STECF att begäras parallellt. Vid en negativ bedömning kommer medlemsstaterna att tvingas att ändra sin plan i enlighet med detta.

Nordhavsräka i Ices-sektionerna 3a och 4a öst

Den 9 mars 2020 utfärdade Ices sitt utlåtande för fångster av nordhavsräka (Pandalus borealis) i Ices-sektionerna 3a och 4a öst (Skagerrak, Kattegatt och norra Nordsjön i Norska rännan). Efter samråd med Norge fastställdes EU:s tilldelning av nordhavsräka i Skagerrak till 3 266 ton.

Skarpsill i Nordsjön och 3a

Skarpsill (Sprattus sprattus) i 3a är en kortlivad art och Ices kommer att offentliggöra sitt årliga vetenskapliga utlåtande den 14 april 2020. Sedan april 2019 utfärdar Ices ett utlåtande för skarpsill i både 3a och Nordsjön, eftersom denna skarpsill anses vara ett enda biologiskt bestånd. I rådets förordning (EU) 2020/123 fastställs TAC:en för skarpsill i 3a för perioden 1 januari–30 juni 2020. I rådets förordning (EU) 2020/123 fastställs TAC:en för perioden 1 juli 2020–30 juni 2021 till noll. Därför bör fångsterna av skarpsill i Nordsjön ändras i enlighet med de senaste vetenskapliga utlåtandena från Ices och efter samråd med Norge.

TAC:en för skarpsill i 3a bör fastställas för perioden 1 juli 2020–30 juni 2021, i överensstämmelse med de senaste vetenskapliga utlåtandena från Ices för den perioden och efter samråd med Norge. En tillfällig särskild rapporteringskod för skarpsill och därtill hörande bifångster i 3a fastställs för detta ändamål.

Skarpsill (Sprattus sprattus) i Nordsjön är en kortlivad art och Ices kommer att offentliggöra sitt årliga vetenskapliga utlåtande den 14 april 2020.

Ansjovis

TAC:en för ansjovis (Engraulis encrasicolus) i Ices-delområdena 9 och 10 och unionens vatten i Cecaf 34.1.1 (Cecaf, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten) har fastställts till noll för perioden 1 juli 2020–30 juni 2021 i avvaktan på de vetenskapliga utlåtandena för den perioden. Ices kommer att utfärda sitt utlåtande för detta bestånd först i slutet av juni 2020. För att säkerställa att fiskeverksamheten kan fortsätta tills TAC:en har fastställts på grundval av de senaste vetenskapliga utlåtandena, bör en preliminär TAC på 4 018 ton fastställas på grundval av fångsterna under det tredje kvartalet 2019. TAC:en bör ändras i överensstämmelse med Ices vetenskapliga utlåtande.

Sill i Nordsjön.

Enligt det godkända protokollet av den 19 december 2019 från samrådet mellan Europeiska unionen och Norge avseende 2020 enades parterna om att det, utöver den överenskomna kvantiteten på 50 000 ton sill (Clupea harengus) som Norge får fiska ur sin kvot i unionens vatten i 4a och 4b och som EU får fiska i norska vatten, kommer att beviljas en ytterligare kvantitet på högst 10 000 ton, om en sådan ökning begärs av båda parter. Detta avtal måste återspeglas i unionsrätten.

SPRFMO

Vid sitt årliga möte i februari 2020 antog Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) nya fångstbegränsningar för chilensk taggmakrill (Trachurus murphyi). De gällande åtgärderna bör genomföras i unionsrätten.

Nafo

Vid sitt årliga möte den 23–27 september 2019 beslutade Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) att stänga fisket efter mindre beryx (Beryx splendens) i Nafo-delområde 6 på grund av risken för en utarmning av beståndet. Dessa åtgärder bör därför genomföras i unionsrätten. Förteckningen över förbjudna arter bör därför ändras i enlighet med detta för att återspegla det förbudet.

Iccat

Genom rekommendation 16-05 från Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat) fastställdes TAC:en för svärdfisk i Medelhavet för 2020. Denna TAC har genomförts i unionsrätten. I januari 2020 utfärdade dock Iccats sekretariat riktlinjer för beräkning av TAC:en för svärdfisk (Xiphias gladius) i Medelhavet. Därför måste EU:s kvot uppdateras i enlighet med detta.

IOTC

Vid sitt årliga möte den 17–21 juni 2019 antog Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) nya fångstbegränsningar för gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), som inte påverkar unionens fångstbegränsningar inom ramen för IOTC. IOTC antog dock åtgärder för att minska möjligheterna att använda anordningar som samlar fisk, stödfartyg och mätbojar. Det behöver därför göras ytterligare ändringar av förordning (EU) 2020/123 för att säkerställa att genomförandebestämmelserna korrekt återspeglar de beslut som fattats av parterna i IOTC.

Siofa

Vid det sjätte ordinarie mötet inom ramen för fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (Siofa), som ägde rum den 1–5 juli 2019, beslutades om en begränsning av fiskeansträngningen och åtgärder inom bottenfiske inom avtalsområdet. De åtgärder som man enades om under det mötet måste genomföras i unionsrätten. De nuvarande genomförandeåtgärderna måste uppdateras så att de återspeglar de åtgärder som man enades om vid mötet när det gäller begränsningarna för bottenfiske.

Licenser för snapperfiskar i Franska Guyana

Europeiska kommissionen beviljar fiskelicenser för fartyg som för venezuelansk flagg för fiske efter snapperfiskar i europeiska vatten utanför Franska Guyanas kust. Enligt förordning (EU) 2020/123 får 45 licenser beviljas, men för att dessa tillstånd ska utfärdas måste det bevisas att ett giltigt avtal har ingåtts mellan fartygsägaren och ett förädlingsföretag i Franska Guyana. Det bör antas bestämmelser för att säkerställa kontinuiteten i fiskeinsatserna mellan två perioder som omfattas av avtal, i avvaktan på att förfarandena avslutas. Rådets förordning (EU) 2020/123 bör därför ändras i enlighet med detta så att dessa åtgärder återspeglas.

Samråd med Förenade kungariket

Eftersom denna förordning kommer att antas under den övergångsperiod som föreskrivs i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, kommer kommissionen att samråda med Förenade kungariket i enlighet med artikel 130.1 i det avtalet.

2020/0087 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2019/1838 vad gäller vissa fiskemöjligheter för 2020 i Östersjön, och om ändring av förordning (EU) 2020/123 vad gäller vissa fiskemöjligheter för 2020 i unionens vatten och andra vatten

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Genom rådets förordning (EU) 2019/1838 5 fastställs för 2020 fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön. I förslaget fastställs fredningstider under lekperioden för de två torskbestånden i Östersjön, med undantag för fiskefartyg med en längd överallt på mindre än 12 meter som fiskar med vissa passiva redskap. Undantaget omfattar inte fiske med drivlinor. Användningen av drivlinor bör dock vara tillåten och bör därför i likhet med enligt de tidigare förordningarna om fiskemöjligheter omfattas av undantaget. Förordning (EU) 2019/1838 bör därför ändras i enlighet med detta.

(2)Genom rådets förordning (EU) 2020/123 6 fastställs för 2020 fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfartyg, i vissa andra vatten.

(3)Fiskedödligheten (F) för torsk (Gadus morhua) i Nordsjön har ökat sedan 2016 och beräknas nu överstiga Flim (dvs. en gränsreferenspunkt för fiskedödlighet som på lång sikt kommer att leda till en genomsnittlig beståndsstorlek på Blim; fiske på nivåer över Flim kommer att leda till en minskning av beståndet till nivåer som understiger Blim). Lekbiomassan har således minskat sedan 2015 och beräknas understiga Blim (dvs. den referenspunkt som anges i de bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtandena, särskilt från Ices, under vilken reproduktionsförmågan kan vara nedsatt), medan rekryteringen har varit dålig sedan 1998 och var ovanligt dålig 2016 och 2018.

(4)När vetenskaplig rådgivning visar att lekbeståndets biomassa understiger Blim för något av de bestånd som avses i artikel 1.1 i den fleråriga planen för Nordsjön 7 måste, i enlighet med artikel 7.2 i den planen, ytterligare korrigerande åtgärder vidtas för att se till att beståndet snabbt återgår till nivåer över dem som kan producera MSY. I synnerhet får dessa korrigerande åtgärder inbegripa att det riktade fisket efter det berörda beståndet avbryts och att fiskemöjligheterna i lämplig utsträckning minskas för dessa bestånd eller andra bestånd inom fisken med bifångster av torsk, eller bådadera.

(5)I avsaknad av en gemensam rekommendation från den regionala gruppen bestående av Nordsjömedlemsstaterna föreslår kommissionen att ytterligare tekniska åtgärder införs i enlighet med de åtaganden som gjorts mellan Europeiska unionen och Norge, vilka är förenliga med Europeiska kommissionens och rådets gemensamma uttalande 8 .

(6)För att minska fångsterna av de bestånd för vilka TAC:er för bifångster fastställs bör fiskemöjligheterna för de fisken där fisk från dessa bestånd fångas fastställas till nivåer som bidrar till att biomassan för sårbara bestånd kan återhämta sig till hållbara nivåer. För att förhindra olagliga utkast bör det också fastställas tekniska åtgärder och kontrollåtgärder som är funktionellt knutna till fiskemöjligheterna. I sin översikt över blandfisket i Nordsjön beräknar Internationella havsforskningsrådet (Ices) 9 att torskfångsterna kommer att uppgå till omkring 40 000 ton, vilket kan jämföras med en fastställd TAC på 17 679 ton; detta om fiskemönstren inte ändras och mot bakgrund av de olagliga utkasten. För att minimera risken för att fångsterna väsentligt kommer att överstiga den fastställda TAC:en krävs ytterligare åtgärder för att ytterligare begränsa fångsterna.

(7)I enlighet med det förfarande som fastställs i avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser med Norge 10 har unionen genomfört samråd om fiskerättigheter med Norge. Parterna har kommit överens om att rekommendera sina respektive myndigheter att införa ytterligare korrigerande åtgärder för att komplettera den TAC som man enades om redan i december 2019, för att tillfälligt ge ytterligare skydd för både ungtorsk och lekmogen torsk under 2020. Dessa åtgärder bör omfatta fredningstider för skydd av ungfisk, områden med begränsningar och särskilda villkor för tillträde och införande av nya redskapsbaserade åtgärder. De bör även på frivillig basis, och om enskilda aktörer så önskar som alternativ, omfatta möjligheten att ha utrustning installerad för fullt dokumenterade fisken så att det kan ges tillträde till sådana områden med begränsningar.

(8)Den 9 mars 2020 utfärdade Ices sitt utlåtande för fångster av nordhavsräka (Pandalus borealis) i Ices-sektionerna 3a och 4a öst (Skagerrak, Kattegatt och norra Nordsjön i Norska rännan). På grundval av det utlåtandet och efter samråd med Norge, är det lämpligt att fastställa unionens kvot för nordhavsräka i Ices-sektion 3a till 3 266 ton, vilket är i överensstämmelse med den maximala hållbara avkastningen.

(9)Enligt Ices utlåtande av den 14 april 2020 bör fångsterna av skarpsill (Sprattus sprattus) i Nordsjön, Norska havet, Skagerrak och Kattegatt inte överstiga XXX ton för perioden 1 juli 2020–30 juni 2021. Fiskemöjligheterna för skarpsill i Ices-sektion 2a (Norska havet), Ices-delområde 4 (Nordsjön) och Ices-sektion 3a för den perioden bör fastställas i enlighet med detta.

(10)TAC:en för ansjovis (Engraulis encrasicolus) i Ices-delområdena 9 och 10 och unionens vatten i Cecaf 34.1.1 (Cecaf, Fiskerikommittén för östra Centralatlanten) har fastställts till noll för perioden 1 juli 2020–30 juni 2021 i avvaktan på det vetenskapliga utlåtandet för den perioden. Ices kommer att utfärda sitt utlåtande för detta bestånd i slutet av juni 2020. För att säkerställa att fiskeverksamheten kan fortsätta tills TAC:en har fastställts på grundval av det senaste vetenskapliga utlåtandet, bör en preliminär TAC på 4 018 ton fastställas på grundval av fångsterna under det tredje kvartalet 2019. TAC:en kommer att ändras i enlighet med Ices vetenskapliga utlåtande.

(11)Enligt det godkända protokollet av den 19 december 2019 från fiskesamråden mellan Norge och Europeiska unionen avseende 2020 11 enades parterna om att det, utöver den överenskomna kvantitet på 50 000 ton sill (Clupea harengus) som Norge får fiska ur sin kvot i unionens vatten i 4a och 4b och som Europeiska unionen får fiska ur sin kvot i norska vatten söder om 62° N, kommer att beviljas en ytterligare kvantitet på högst 10 000 ton, om en sådan ökning begärs av Norge respektive Europeiska unionen. Detta avtal måste genomföras i unionsrätten.

(12)Vid sitt årliga möte 2020, som ägde rum den 14–18 februari 2020, såg Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet (SPRFMO) över bevarandeåtgärden för chilensk taggmakrill (Trachurus murphyi). De tillämpliga åtgärderna bör genomföras i unionsrätten.

(13)Vid sitt årliga möte den 23–27 september 2019 beslutade Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (Nafo) att stänga fisket efter mindre beryx (Beryx splendens) i Nafo-delområde 6 på grund av risken för en utarmning av beståndet. Dessa åtgärder bör därför genomföras i unionsrätten och förteckningen över förbjudna arter bör ändras i enlighet med detta.

(14)Rekommendation 16-05 från Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat), som minskade TAC:en för svärdfisk i Medelhavet för 2020, har redan genomförts i unionsrätten. I januari 2020 utfärdade dock Iccats sekretariat riktlinjer för beräkning av TAC:en för svärdfisk (Xiphias gladius) i Medelhavet. Därför måste EU:s kvot uppdateras i enlighet med detta.

(15)Vid sitt årliga möte 2019, som ägde rum den 17–21 juni 2019, antog Indiska oceanens tonfiskkommission (IOTC) nya fångstbegränsningar för gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), som inte påverkar unionens fångstbegränsningar inom ramen för IOTC. IOTC reducerade dock möjligheterna att använda anordningar som samlar fisk, stödfartyg och mätbojar. Det behöver därför göras ytterligare ändringar av förordning (EU) 2020/123 för att säkerställa att genomförandebestämmelserna korrekt återspeglar de beslut som fattats av parterna i IOTC.

(16)Vid det årliga mötet i juli 2019 inom ramen för fiskeavtalet för södra Indiska oceanen (Siofa) beslutades om begränsningar av fiskeansträngningen och åtgärder inom bottenfiske inom avtalsområdet. Dessa åtgärder genomfördes i unionsrätten genom förordning (EU) 2020/123. Det bör dock göras ytterligare ändringar för att säkerställa att genomförandebestämmelserna korrekt återspeglar de beslut som fattats av Siofa när det gäller begränsningar för bottenfisket.

(17)Europeiska kommissionen beviljar fiskelicenser för fartyg som för venezuelansk flagg för fiske efter snapperfiskar i europeiska vatten utanför Franska Guyanas kust. Enligt förordning (EU) 2020/123 får 45 licenser beviljas. För att dessa tillstånd ska utfärdas måste det bevisas att ett giltigt avtal har ingåtts mellan fartygsägaren och ett förädlingsföretag i departementet Franska Guyana. Under tillståndsprocessen mellan två år bör fiskeinsatserna tillåtas fortsätta på vissa villkor.

(18)Förordning (EU) 2020/123 bör därför ändras i enlighet med detta.

(19)De fångstbegränsningar som fastställs i förordningarna (EU) 2019/1838 och (EU) 2020/123 tillämpas från och med den 1 januari 2020. De bestämmelser om fångstbegränsningar som införs genom denna ändringsförordning bör därför träda i kraft så snart som möjligt och tillämpas från och med den 1 januari 2020. En sådan retroaktiv tillämpning påverkar inte principerna om rättssäkerhet och skydd för berättigade förväntningar, eftersom fiskemöjligheterna i fråga ännu inte har uttömts.

(20)Det har genomförts samråd med Förenade kungariket i enlighet med artikel 130.1 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av förordning (EU) 2019/1838

Bilagan till förordning (EU) 2019/1838 ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

Ändring av förordning (EU) 2020/123

Förordning (EU) 2020/123 ska ändras på följande sätt:

(1)    Artikel 14 ska ersättas med följande:

”Artikel 14

Korrigerande åtgärder för torsk i Nordsjön

1.    De områden som är stängda för fiske, med undantag för fiske med pelagiska redskap (snörpvad och trål), och de perioder under vilka stängningen gäller anges i bilaga IV.

2.    Det ska vara förbjudet för fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en minsta maskstorlek på minst 70 mm, nät och långrev 12 att fiska i unionens vatten i Ices-sektion 4a, norr om latitud 58° 30′00 N och söder om latitud 61° 30′00 N, och i unionens vatten i Ices-sektionerna 3a.20 (Skagerrak), 4a och 4b, norr om latitud 57° 00′00 N och öster om latitud 005 00′00 E.

3.    Genom undantag från punkt 2 får fiskefartyg som avses i punkt 2 fiska i de områden som avses i punkt 1, förutsatt att de uppfyller minst ett av följande kriterier:

(a)Procentandelen torskfångst överstiger inte 5 % av den totala fångsten per fiskeresa.

(b) En reglerad och mycket selektiv bottentrål eller not/vad används som, enligt en vetenskaplig undersökning, ger en minskning på minst 50 % av torskfångsterna jämfört med fartyg som fiskar med redskap med en maskstorlek på 120 mm. Sådana undersökningar kan utvärderas av STECF. Om STECF:s utvärdering av dessa redskap är negativ kan de inte längre anses lämpliga för användning i de områden som definieras i punkt 2.

(c)När det gäller fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 100 mm [TR1] används följande mycket selektiva redskap:

–Trål med minst 600 mm maskstorlek i bottenstycket på trålens kropp.

–Förhöjd underteln (0,6 m).

–Horisontell separationspanel med selektionspanel med stora maskor.

(d)När det gäller fartyg som fiskar med bottentrål och not/vad med en maskstorlek på minst 70 mm och mindre än 100 mm [TR2] används följande mycket selektiva redskap:

–Horisontell sorteringsrist med högst 50 mm spaltavstånd som separerar plattfisk och rundfisk, med ett oblockerat fiskutsläpp för rundfisk.

–Seltra-panel med en maskstorlek på 300 mm (fyrkantsmaska).

–Sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd med ett oblockerat fiskutsläpp.

(e)Fartygen omfattas av en nationell plan för undvikande av torskfångster som är utformad för att, genom geografiska eller tekniska åtgärder eller en kombination av sådana, ge torskfångster som är minst 50 % mindre än 2019 års fångster. Planerna bör utvärderas senast två månader efter genomförandet av STECF, när det gäller EU-medlemsstater, och av relevanta nationella vetenskapliga organ, när det gäller tredjeländer, och om så anses nödvändigt, ytterligare revideras om det bedöms att målet att minska torskfångsterna med 50 % inte kommer att uppnås.

(f) Elektronisk utrustning för fjärrövervakning har installerats i enlighet med artikel 15.13 i förordning (EU) nr 1380/2013 för att fullt ut dokumentera fiskeverksamheten.

4.    Fartyg som avses i punkt 3 i denna artikel ska omfattas av skärpt uppföljning, kontroll och övervakning och ska inneha ett fisketillstånd utfärdat i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009. De villkor som anges i punkt 2 a–e i denna artikel ska övervakas och kontrolleras genom ett system för vetenskapliga observationer eller inspektioner till havs med analys av den senaste fiskeinsatsen.”

(2)    Artikel 16.1 ska ändras på följande sätt:

Följande led ska införas som led o:

”o) Mindre beryx (Beryx splendens ) i Nafo-delområde 6.”

(3)    Artikel 27 ska ersättas med följande:

”Artikel 27 
Aktiva anordningar som samlar fisk och stödfartyg

1.    Ett snörpvadsfartyg får inte använda mer än 300 aktiva anordningar som samlar fisk vid en och samma tidpunkt.

2.    Högst 500 mätbojar får införskaffas årligen för varje snörpvadsfartyg. Inget snörpvadsfartyg får vid en och samma tidpunkt ha mer än 500 mätbojar (bojar i lager eller i drift).

3.    Antalet stödfartyg får inte vara större än två fartyg till stöd för minst fem snörpvadsfartyg, alla flaggade i en och samma medlemsstat. Denna bestämmelse ska inte gälla för medlemsstater som använder enbart ett stödfartyg.

4.    Ett snörpvadsfartyg får inte vid någon tidpunkt stödjas av mer än ett stödfartyg från samma flaggmedlemsstat.

5.    Unionen får inte registrera några nya eller ytterligare stödfartyg i IOTC:s förteckning över godkända fartyg.”

(4)    Artikel 46 ska ersättas med följande:

”Artikel 46 
Begränsningar för bottenfiske

Medlemsstaterna ska säkerställa att fartyg som för deras flagg och som fiskar inom Siofas avtalsområde

a)begränsar sin årliga fiskeansträngning och fångst inom bottenfiske till sin genomsnittliga årliga nivå för de år då deras fartyg varit verksamma i området, under en representativ period för vilken det finns data som rapporterats till kommissionen,

b)inte utvidgar den geografiska utbredningen av fiskeansträngningen inom bottenfiske, med undantag för fiskemetoder med revar och fällor, utanför de områden där fiske har bedrivits under de senaste åren,

c)inte tillåts att fiska i de interimistiskt skyddade områdena Atlantis Bank, Coral, Fools Flat, Middle of What och Walter Shoal, enligt definitionen i bilaga IK, med undantag för fiskemetoder med revar och fällor och på villkoret att det alltid finns en vetenskaplig observatör ombord vid fiske i dessa områden.”

(5)    Bilagorna IA, ID, IH och V ska ändras i enlighet med bilaga II till denna förordning.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2020.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

(1)     http://www.ices.dk/community/advisory-process/Pages/Latest-advice.aspx  

(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 av den 4 juli 2018 om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd, med fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten i Nordsjön, och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 676/2007 och (EG) nr 1342/2008 (EUT L 179, 16.7.2018, s. 1).

(3)    Agreement on fisheries between the European Economic Community and the Kingdom of Norway (inte översatt till svenska) (EGT L 226, 29.8.1980, s. 48).

(4)    Bilaga IV till RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2020/123.

(5)    Rådets förordning (EU) 2019/1838 av den 30 oktober 2019 om fastställande för 2020 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön och om ändring av förordning (EU) 2019/124 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten (EUT L 281, 31.10.2019, s. 1).

(6)    Rådets förordning (EU) 2020/123 av den 27 januari 2020 om fastställande för 2020 av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten (EUT L 25, 30.1.2020, s. 1).

(7)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 av den 4 juli 2018 om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd, med fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten i Nordsjön, och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 676/2007 och (EG) nr 1342/2008 (EUT L 179, 16.7.2018, s. 1).

(8)    ST 6841/20 REV1 ADD1.

(9)    ICES advice 2019 – Greater North Sea Ecoregion – Fisheries overview, including mixed-fisheries considerations, s. 3. I Report of the ICES Advisory Committee, 2019. ICES Advice 2019, section 9.2. s. 42. https://doi.org/10.17895/ices.advice.5710   http://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Advice/2019/2019/FisheriesOverview_GreaterNorthSea_2019.pdf  

(10)    Agreement on fisheries between the European Economic Community and the Kingdom of Norway (inte översatt till svenska) (EGT L 226, 29.8.1980, s. 48).

(11)    https://ec.europa.eu/fisheries/sites/fisheries/files/docs/body/2020-norway-fisheries-consultations-north-sea_en.pdf

(12)    Redskapskoder: OTB, OTT, OT, TBN, TBB, TBS, TB, TX, PTB, SDN, SSC, SX, GN, GNS, LL, LLS.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.5.2020

COM(2020) 205 final

BILAGOR

till

förslaget till rådets förordning

om ändring av förordning (EU) 2019/1838 vad gäller vissa fiskemöjligheter för 2020 i Östersjön, och om ändring av förordning (EU) 2020/123 vad gäller vissa fiskemöjligheter för 2020 i unionens vatten och andra vatten

BILAGA I

Bilagan till förordning (EU) 2019/1838 ska ändras på följande sätt:

(1)    I tabellen över fiskemöjligheter för torsk i Ices-delsektionerna 25–32 ska fotnot 2 ersättas med följande:

”(2) I delsektionerna 25 och 26 ska det vara förbjudet att fiska inom denna kvot under perioden 1 maj–31 augusti.

Genom undantag från första stycket får fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar utföras, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Genom undantag från första stycket ska den fredningsperioden inte gälla för unionsfiskefartyg med en längd överallt på mindre än 12 meter som fiskar med nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn, med bottenlinor, långrevar, handlinor och pilkmaskiner eller andra passiva redskap i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna. Befälhavarna på dessa fiskefartyg ska se till att deras fiskeverksamhet när som helst kan övervakas av medlemsstatens kontrollmyndigheter.”.

(2)    I tabellen över fiskemöjligheter för torsk i Ices-delsektionerna 22–24 ska fotnot 2 ersättas med följande:

”(2) Det ska vara förbjudet att fiska inom denna kvot i delsektionerna 22 och 23 under perioden 1 februari–31 mars och i delsektion 24 under perioden 1 juni–31 juli.

Genom undantag från första stycket får fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar utföras, förutsatt att dessa undersökningar genomförs helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

Genom undantag från första stycket ska den fredningsperioden inte gälla för unionsfiskefartyg med en längd överallt på mindre än 12 meter som fiskar med nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn, med bottenlinor, långrevar, handlinor och pilkmaskiner eller andra passiva redskap i områden där vattendjupet är mindre än 20 meter enligt koordinaterna i det officiella sjökort som utfärdats av de behöriga nationella myndigheterna. Befälhavarna på dessa fiskefartyg ska se till att deras fiskeverksamhet när som helst kan övervakas av medlemsstatens kontrollmyndigheter.”.

BILAGA II

Bilagorna IA, ID, IH och V till förordning (EU) 2020/123 ska ändras på följande sätt:

(1)Bilaga IA ska ändras på följande sätt:

(a)Tabellen över fiskemöjligheter för nordhavsräka i Ices-sektion 3a ska ersättas med följande:

.

(b)    Följande tabell över fiskemöjligheter för skarpsill och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-sektion 3a ska införas:

.

(c)    Tabellen över fiskemöjligheter för skarpsill och därtill hörande bifångster i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 ska ersättas med följande:

.

(d)    Tabellen över fiskemöjligheter för ansjovis i Ices-delområdena 9 och 10 och unionens vatten i Cecaf 34.1.1 ska ersättas med följande:

.

(e)    Tabellen över fiskemöjligheter för sill i unionens vatten och norska vatten i 4 norr om 53° 30′ N ska ersättas med följande:

.

(2)I bilaga ID ska tabellen över fiskemöjligheter för svärdfisk i Medelhavet ersättas med följande:

(3)I bilaga IH ska tabellen över fiskemöjligheter för taggmakrill i SPRFMO:s konventionsområde ersättas med följande:

.

(4)I del B i bilaga V ska fotnot 1 i tabellen ”Högsta antal fisketillstånd för fartyg från tredjeland som fiskar i unionens vatten” ersättas med följande:

”(1) För att dessa fisketillstånd ska kunna utfärdas måste bevis företes på att ett giltigt avtal finns mellan den fartygsägare som ansöker om fisketillståndet och ett förädlingsföretag i det franska departementet Franska Guyana och att avtalet innehåller en förpliktelse att landa minst 75 % av alla fångster av snapperfiskar från det aktuella fartyget i det departementet så att fångsterna kan förädlas vid företagets anläggning. Ett sådant avtal ska vara godkänt av de franska myndigheterna, som ska säkerställa att det överensstämmer både med det avtalsslutande förädlingsföretagets faktiska kapacitet och med utvecklingsmålen för ekonomin i departementet Franska Guyana. En kopia av det vederbörligen godkända avtalet ska bifogas ansökan om fisketillståndet. Om avtalet inte godkänns enligt ovan ska de franska myndigheterna underrätta den berörda parten och kommissionen om detta och ange skälen till att avtalet inte godkänns. Ett fiskefartyg som för venezuelansk flagg och som har tillstånd att bedriva fiskeverksamhet under 2020 får fortsätta att fiska till och med den 1 april 2021 i avvaktan på att dess fisketillstånd förnyas, under förutsättning att

– fartygsoperatören har undertecknat ett nytt leveransavtal för 2021,

– förfarandena för förnyelse av tillståndet pågår för detta fartyg,

– fartygsoperatören har uppfyllt sina rapporteringsskyldigheter och avtalsenliga landningsskyldigheter för 2020.

Denna förlängning löper ut den dag då kommissionens beslut om utfärdande av fisketillstånd för fartyget för 2021 träder i kraft, eller efter det att kommissionen har anmält att tillstånd nekas.”.

BILAGA […]