Access to European Union law
<a href="https://eur-lex.europa.eu/content/help/eurlex-content/experimental-features.html" target="_blank">More about the experimental features corner</a>
Choose the experimental features you want to try
EUR-Lex
Access to European Union law

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

You are here
Use quotation marks to search for an "exact phrase". Append an asterisk (*) to a search term to find variations of it (transp*, 32019R*). Use a question mark (?) instead of a single character in your search term to find variations of it (ca?e finds case, cane, care).
Search tips
Need more search options? Use the Advanced search

Document 52020IR2142

    Yttrande från Europeiska regionkommittén – En EU-mekanism för nödsituationer på hälsoområdet

    COR 2020/02142

    EUT C 440, 18.12.2020, p. 15–19 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    18.12.2020   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 440/15

    Yttrande från Europeiska regionkommittén – En EU-mekanism för nödsituationer på hälsoområdet

    (2020/C 440/04)

    Föredragande:

    Birgitta SACRÉDEUS (SE–EPP), regionsråd, Region Dalarna

    POLITISKA REKOMMENDATIONER

    EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

    Allmänna kommentarer

    1.

    		 Europeiska regionkommittén konstaterar att det globala covid-19-utbrottet som drabbat Europa och resten av världen 2020 inte bara har lett till ett mycket stort antal sjuka och döda, utan också har fått stora ekonomiska och sociala konsekvenser som ingen ännu till fullo överblickar. Virusets snabba spridning har medfört ett ökat tryck på såväl hälso- och sjukvården som på folkhälsostrukturerna och den sociala omsorgen och inneburit en extremt stor arbetsbörda för vård- och omsorgspersonalen, samtidigt som beredskap måste finnas även för nya vågor.

    2.

    		 Kommittén noterar att covid-19-pandemin har drabbat olika delar av Europa olika hårt, med betydande skillnader inte bara mellan olika länder utan också mellan olika regioner, kommuner, stadsdelar och åldersgrupper, men att personer med redan skör hälsa och underliggande sjukdomar och som lever under svåra socioekonomiska förhållanden genomgående har drabbats hårdare än andra.

    3.

    		 ReK noterar att medlemsländerna, i syfte att bekämpa covid-19 och för att skydda och säkerställa folkhälsan, har vidtagit åtgärder som begränsat enskilda människors rörelsefrihet i en utsträckning som vore otänkbar under normala omständigheter.

    4.

    		 Vi anser att covid-19-pandemin tydligt visar på betydelsen av kvalificerad och välutbildad personal och välfinansierade, välutrustade och robusta hälso- och sjukvårdssystem med förmåga att snabbt ställa om till en ny folkhälso- och vårdsituation och vid behov både ytterligare stärka primärvården och öppenvården och öka kapaciteten på sjukhusens vanliga vårdavdelningar och intensivvårdsavdelningar.

    5.

    		 ReK konstaterar att i många länder har vården av patienter med andra diagnoser och medicinska behov skjutits upp, varför det har byggts upp en ”vårdskuld” som tar lång tid att hantera. Många som har varit mycket sjuka i covid-19 behöver nu rehabilitering. Mycket talar dessutom för ett ökat behov av vård och behandling av psykisk ohälsa i covid-19-pandemins kölvatten, både hos befolkningen i allmänhet och vård- och omsorgspersonalen. Hälso- och sjukvården, inbegripet folkhälsoarbetet, primärvården och öppenvården, kommer därför att behöva mer resurser under lång tid framöver.

    6.

    		 Vi noterar att EU:s institutioner aktivt har stöttat medlemsstaterna i deras kamp mot covid-19, men att samarbetet mellan medlemsländerna inledningsvis haltade bland annat på grund av att landsgränser stängdes för medicinska förnödenheter i ett läge där behovet av europeiskt samarbete, ledarskap och engagemang var större än vanligt.

    7.

    		 Kommittén påminner om att EU och dess medlemsstater enligt artikel 222 i EUF-fördraget ska handla gemensamt i en anda av solidaritet.

    8.

    		 ReK betonar att även om EU har en viktig roll att spela i arbetet med att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdomar och undanröja hälsorisker, är det i grunden medlemsländerna som själva bestämmer hur hälso- och sjukvården, det folkhälsorelaterade arbetet och socialtjänsten ska organiseras, finansieras och utformas.

    9.

    		 Kommittén är övertygad om att de europeiska systemen med allmän och solidariskt finansierad hälso- och sjukvård är en stor tillgång i kampen mot covid-19.

    Övergripande lärdomar

    10.

    		 ReK anser att det finns många viktiga lärdomar att dra av bekämpningen av covid-19, som kan användas i det fortsatta arbetet med denna globala kris men även i andra krissituationer.

    11.

    		 ReK vill uppmärksamma att många medlemsländer har valt att lägga det huvudsakliga ansvaret för vård, omsorg och folkhälsoarbete på lokala och regionala myndigheter. Även i länder som har ett nationellt hälso- och sjukvårdssystem ligger ofta ansvaret för socialtjänst och social omsorg på lokal nivå. Lokala och regionala myndigheter spelar därför mycket centrala roller i kampen mot covid-19.

    12.

    		 Kommittén understryker vikten av att EU:s institutioner och myndigheter, men också medlemsländerna, ser till att den inre marknaden upprätthålls och fungerar även i krissituationer och inte försvårar upphandling och transporter av läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning och andra varor och tjänster, eller omöjliggör för vård- och omsorgspersonal och andra nyckelgrupper att arbetspendla över nationsgränserna.

    13.

    		 Vi framhåller betydelsen av kvalitetssäker datainsamling, högkvalitativ forskning och säkra informationskällor för att säkerställa att myndigheter fattar väl underbyggda beslut och att företag, organisationer och enskilda människor agerar på ett ansvarsfullt och sjukdomsförebyggande sätt.

    14.

    		 ReK framhåller betydelsen av ömsesidigt bistånd och samarbete vad gäller gränsöverskridande hälso- och sjukvård, inbegripet transport av patienter i behov av sjukhusvård över landsgränser till sjukhus som kan erbjuda ledig kapacitet, förflyttning av sjukvårdspersonal och andra former av gränsöverskridande samarbete för att minska trycket på hälso- och sjukvårdssystemen i de värst drabbade delarna av EU.

    15.

    		 ReK insisterar därför på behovet av att medlemsstaterna kommer överens om ett gemensamt statistikprotokoll för att göra det möjligt att jämföra uppgifter om covid-19-krisens och framtida pandemiers konsekvenser. Detta protokoll, som ska utarbetas under ECDC:s och Eurostats gemensamma ansvar, skulle kunna utgå från uppgifter som lämnats på Nuts 2-nivå för att underlätta en politisk insats som integrerar användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

    16.

    		 Vi vill peka på de digitala lösningar beträffande till exempel sjukvårdsupplysning, medicinska konsultationer och smittspårning som har utvecklats eller tagit nya steg framåt i covid-19-utbrottets spår, men vad gäller kartläggning av smittbärare också har rest berättigade frågor beträffande personlig integritet och datasäkerhet, inte minst i gränsöverskridande situationer. Pandemin har också understrukit behovet av digitalt utbyte av patientuppgifter över nationsgränserna när patienter får vård i annat medlemsland.

    17.

    		 ReK betonar både vikten av globalt samarbete inom ramen för bland annat Världshälsoorganisationen (WHO) för att bekämpa covid-19 och andra allvarliga hälsohot, men också betydelsen av samarbete med företag, och mellan frivilligorganisationer, familjer, grannar och vänner i den lokala och regionala krishanteringen.

    18.

    		 Kommittén vill peka på behovet av att hitta bättre sätt att skydda äldre och sköra människor, både dem som bor på särskilt boende och i vanligt boende, mot covid-19 och andra smittsamma sjukdomar. I detta sammanhang är det viktigt att socialpolitiken och hälso- och sjukvårdspolitiken stärker systemen för primärvård i regionerna, framför allt de förebyggande åtgärderna.

    En EU-mekanism för nödsituationer på hälsoområdet

    19.

    		 ReK välkomnar de åtgärder som redan har vidtagits av kommissionen för att minska bördan för nationella, regionala och lokala myndigheter i deras ansträngningar att möta covid-19-krisen, noterar den omfattande återhämtningsplan för Europa som presenterades den 27 maj 2020 och ser positivt på överenskommelsen om att använda alla tillgängliga medel i detta års EU-budget för att hjälpa till att tillgodose de europeiska hälso- och sjukvårdssystemens behov.

    20.

    		 Vi konstaterar att Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa (1) har lagt en viktig grund för unionens krisberedskap och krisinsatser, men att det mot bakgrund av den nu aktuella hälsokrisen finns behov av att ytterligare utveckla EU:s insatskapacitet i samband med nödsituationer och katastrofer.

    21.

    		 Kommittén föreslår därför att det, med beaktande av subsidiaritetsprincipen och medlemsländernas huvudansvar för såväl hälso- och sjukvård och folkhälsoarbete som katastrofhantering, inrättas en ”EU-mekanism för nödsituationer på hälsoområdet” för att

    —

    samordna EU:s insatser och stöd till nationella, regionala och lokala strukturer för hälso- och sjukvård och katastrofhantering för att effektivt bemöta hälsohot och krissituationer,

    —

    säkerställa ett effektivt samarbete och samordning vad gäller beredskap och respons med behöriga internationella organisationer som WHO,

    —

    samordna europeisk distribution av viktig medicinsk utrustning,

    —

    stärka rollen hos de europeiska byråer som arbetar med hälsofrågor,

    —

    förbättra utbudet av viktig medicinsk utrustning genom gemensamma upphandlingsinitiativ och övervaka leveranskedjan för viktiga produkter,

    —

    i samarbete med Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) stödja medlemsstaterna i arbetet med att se över och uppdatera sina pandemiplaner, med inriktning på att involvera även lokala och regionala myndigheter. Medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem borde, ungefär som skedde med finansinstitut efter finanskrisen, kunna ”stresstestas” för att bedöma beredskapen att möta olika typer av hälsohot.

    22.

    		 ReK anser att den framtida ”EU-mekanismen för nödsituationer på hälsoområdet” bör grunda sig på instrumentet för krisstöd som regleras i rådets förordning (EU) 2016/369 (2).

    23.

    		 Kommittén är övertygad om att EU:s civilskyddsmekanism, och inte minst dess instrument rescEU och europeiska sjukvårdsstyrkan, måste stärkas ytterligare om unionen ska vara förberedd och kunna reagera snabbt, effektivt och samordnat i alla framtida krissituationer, biologiska eller andra. EU:s civilskyddsmekanism bör dock utvärderas mot bakgrund av erfarenheterna av covid-19-pandemin, i syfte att ge den en så ändamålsenlig organisation och struktur som möjligt.

    24.

    		 Vi föreslår att kapaciteten för tidig varning hos EU:s centrum för samordning av katastrofberedskap (ERCC) stärks och dess koppling till hälsosäkerhetskommittén och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC utvecklas, så att centrumet fortsättningsvis ännu bättre kan fullgöra sin samordnande roll och ge lämpligt stöd till de myndigheter som ansvarar för den operativa ledningen på plats.

    25.

    		 ReK konstaterar att covid-19-krisen har tydliggjort det stora behovet av den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att samarbeta för att stärka och utveckla ECDC:s roll i kampen mot stora folksjukdomar. Kommittén välkomnar därför att en sådan förstärkning nu diskuteras bland EU:s hälsoministrar.

    26.

    		 ReK ser positivt på många av de insatser som kommissionen föreslog den 15 juli 2020 i meddelandet ”EU:s hälsoberedskap i närtid inför covid-19-utbrott”.

    27.

    		 Kommittén välkomnar, i syfte att värna både rörelsefriheten och folkhälsan, kommissionens förslag till rådsrekommendationer presenterat den 4 september 2020 om en samordnad strategi för begränsning av den fria rörligheten som svar på covid-19-pandemin.

    Upphandling och lageruppbyggnad av medicinska förnödenheter

    28.

    		 ReK gläds åt att avtalet om gemensam upphandling sedan april 2020 omfattar nästan 540 miljoner människor, däribland alla invånare i EU- och EES-länderna, Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland samt nästan alla kandidatländer och potentiella kandidatländer.

    29.

    		 ReK ser därför positivt på förbundskansler Angela Merkels och president Emmanuel Macrons förslag från den 18 maj 2020 om att, som ett led i en strategi för att möta hälsokriser, sätta upp en ”specialstyrka” inom ramen för ECDC och ge den i uppdrag att tillsammans med nationella hälsomyndigheter utarbeta planer för prevention och åtgärder i syfte att möta framtida epidemier.

    30.

    		 Vi uppskattar avtalets frivilliga karaktär, men anser att en frivillig anslutning bör ersättas med en opt-out-möjlighet, eftersom detta skulle underlätta ett snabbspårsförfarande och samtidigt garantera valfrihet för de deltagande parterna.

    31.

    		 ReK välkomnar kommissionens förslag att, inom ramen för återhämtningsplanen för Europa, dels skapa ett nytt fristående hälsoprogram, EU för hälsa, med en budget om totalt 9,4 miljarder euro i syfte att bland annat stärka hälsoskyddet och förbereda unionen för framtida hälsokriser, dels förstärka EU:s civilskyddsmekanism rescEU med 2 miljarder euro. Kommittén beklagar dock att Europeiska rådet därefter har sänkt ambitionerna till 1,7 miljarder euro, vilket kraftigt minskar möjligheterna att bemöta pandemins negativa följder, men avser i övrigt att återkomma med specifika synpunkter på det nya hälsoprogrammet i ett fristående yttrande.

    32.

    		 ReK ställer sig positiv till europeisk upphandling och distribution av viktiga medicinska förnödenheter till sjukhus och andra vårdgivare (respiratorer, ventilatorer, personlig skyddsutrustning, återanvändbara masker, läkemedel, vård- och laboratorieutrustning och desinfektionsmedel), men betonar att sjukhusen, vårdcentralerna och vårdhemmen i många medlemsstater drivs av regionala och lokala myndigheter som måste involveras i denna process, samt konstaterar att den gemensamma upphandling som gjordes under våren tog för lång tid att få till stånd för att till fullo uppnå sitt syfte.

    33.

    		 Kommittén välkomnar det snabba skapandet av rescEU-beredskapslagret för medicinsk utrustning och dess snabba leverans till de hårdast drabbade medlemsstaterna.

    34.

    		 Vi uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inrätta ett permanent europeiskt strategiskt beredskapslager i form av ett EU-förråd av antibiotika, vaccin, kemiska motgifter, antitoxiner och andra viktiga medicinska förnödenheter, som är bevisat effektiva, för att garantera att det finns en reserv för nödsituationer och samordna snabb distribution och leverans av nödvändiga resurser i hela Europa.

    35.

    		 Kommittén välkomnar kommissionens beslut den 3 april 2020 att tillfälligt undanta medicinsk utrustning och personlig skyddsutrustning från importtullar och mervärdeskatt. Kommissionen bör överväga att se över tillämpningsområdet för sitt beslut, så att det inkluderar privata företag som måste använda personlig skyddsutrustning, och tillämpa beslutet på ett sätt som inte innebär ekonomiska nackdelar för lokala EU-tillverkare.

    36.

    		 ReK påpekar att de brister på viktiga produkter och läkemedel, till exempel antibiotika och bedövningsmedel, som tidigare upplevts i många regioner, har förvärrats under den pågående pandemin, och efterlyser insatser för att snabbt införskaffa viktiga grundläggande substanser, öka produktionen av testutrustning och andra medicintekniska produkter där bristsituation uppstått, samt sätta igång utveckling och produktion av viktiga läkemedel på europeisk mark genom att stimulera forskning och innovation och skapa incitament för tillverkare.

    37.

    		 ReK instämmer i att unionen måste kunna utveckla, köpa, transportera och distribuera test- och skyddsutrustning som importeras från utlandet eller tillverkas inom EU. Vad gäller produktion av läkemedel och andra medicinska förnödenheter måste EU och medlemsstaterna minska sitt beroende av tredje land och arbeta för att priserna på läkemedel ska bli mer överkomliga.

    38.

    		 Kommittén är övertygad om nödvändigheten av att alltid kunna säkerställa snabb och enkel tillgång till skyddsutrustning, såsom munskydd, skyddsdräkter osv. på marknaden. I detta syfte är det angeläget att på europeisk nivå skapa förutsättningar att upprätta produktionskapacitet för skyddsmateriel i medlemsstaterna. EU:s upphandlingsregler och antitrustregler bör också ses över ur ett pandemiperspektiv.

    39.

    		 Kommittén framhåller behovet av utvärdering av vilken typ av personlig skyddsutrustning som är lämplig att använda i vilka sammanhang, och då inte bara beträffande insatser mot covid-19.

    40.

    		 Kommittén anser att det är positivt att Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) har kommit överens om att ge åtkomst till ett antal europeiska standarder för vissa medicintekniska produkter och personlig skyddsutrustning i syfte att öka och omvandla de europeiska företagens produktionskapacitet för att hantera lagerbrist.

    41.

    		 Kommittén framhåller att personlig skyddsutrustning i största möjliga mån bör kunna återvinnas, framför allt om den är avsedd för allmänheten.

    Vaccin, diagnostik och behandling

    42.

    		 ReK understryker det angelägna i att snabbt få fram vaccin mot covid-19 och uppmanar EU:s lagstiftare att beakta kommitténs uppmaning att stärka EU-samarbetet beträffande utveckling, framställning och distribution av vaccin som kompletterar den offentliga och privata medicinska forskningen för att bekämpa covid-19.

    43.

    		 Kommittén välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag att utöka budgeten för ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, till 94,4 miljarder euro, och beklagar att Europeiska rådet därefter har föreslagit en sänkning till 80,9 miljarder euro.

    44.

    		 Kommittén välkomnar de överenskommelser som kommissionen har träffat med ett flertal läkemedelsbolag om leverans av läkemedel och vaccindoser om och när något av bolagen har utvecklat ett säkert och effektivt vaccin.

    45.

    		 Vi noterar med oro att de globala insatserna för att utveckla vaccin, diagnostik och behandlingar mot covid-19 lätt kan förvandlas till en hård konkurrenssituation som lämnar fattigare länder försvarslösa inför sjukdomen. Kommittén uttrycker sitt starka stöd för multilateralt samarbete för att utveckla säkra och effektiva vaccin, diagnostik och behandlingar och för rättvis finansiering och solidarisk fördelning av framtida vaccin och läkemedel.

    46.

    		 ReK stöder utarbetandet av ett gemensamt EU-vaccinationskort samt ett virtuellt europeiskt register med information om vaccinlager och vaccinbehov för att underlätta frivilligt utbyte av information om disponibla vaccinresurser och brister på grundläggande vaccin.

    47.

    		 ReK efterlyser fler åtgärder för att motverka att felaktig information om covid-19 och om behandling av och vaccin mot denna sjukdom sprids på internet och i andra kanaler. I denna kamp mot desinformation har både världshälsoorganisationen WHO, EU och dess medlemsländer, men även lokala och regionala myndigheter, viktiga roller att spela.

    48.

    		 Vi stöder kommissionens insatser för att samla mer medel till forskning om vaccin mot covid-19 och förväntar oss att betydande resurser anslås från Horisont Europa till stöd för innovation och forskning på detta område.

    Bryssel den 14 oktober 2020.

    Apostolos TZITZIKOSTAS

    Europeiska regionkommitténs ordförande

    (1)  EUT L 293, 5.11.2013, s. 1.

    (2)  Rådets förordning (EU) 2016/369 av den 15 mars 2016 om tillhandahållande av krisstöd inom unionen (EUT L 70, 16.3.2016, s. 1).

    Top