EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 9.12.2020

COM(2020) 788 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Den europeiska klimatpakten

1.Inledning

EU har föresatt sig att ta ledningen och påskynda klimat- och miljöinsatserna på alla fronter. Europeiska kommissionen lade i december 2019 fram den europeiska gröna given 1 – vår plan för att omvandla EU till ett rättvist, friskt, hållbart och välmående samhälle: En motståndskraftig ekonomi för människor och naturen. Nettonollutsläpp av växthusgaser. Ekonomisk tillväxt frikopplad från resursanvändning och föroreningar.

Fem år efter Parisavtalet om klimatförändringar och Agenda 2030 för hållbar utveckling 2 kan vi konstatera att vi inte har ingripit tillräckligt snabbt för att förhindra oåterkalleliga och katastrofala klimatförändringar. Forskning visar att vi inte har någon tid att förlora om vi ska ha minsta chans att uppnå klimatmålen i Parisavtalet, framför allt att begränsa den globala uppvärmningen till gott och väl under 2 °C och helst under 1,5 °C. För att det ska vara möjligt måste vi agera snabbare för att rätta till vårt förhållningssätt till naturen, skydda människors hälsa och välmående från klimat- och miljörelaterade risker och garantera en frisk och livskraftig jord både för oss själva och för kommande generationer. 

Den europeiska gröna given är ett svar inte bara på forskningen utan också på allmänhetens krav på kraftfullare åtgärder. Enkäter bland allmänheten visar att nio av tio européer ser klimatförändringarna som ett allvarligt problem 3 och anser att det är viktigt för dem personligen att skydda miljön 4 . De många lösningar som beskrivs i den gröna given kan bara ge resultat om de utformas på ett socialt rättvist sätt och om politiska åtgärder och lagstiftning kompletteras med insatser från enskilda, lokalsamhällen, företag och organisationer.

Därför lanserar EU-kommissionen en europeisk klimatpakt för att se till att alla kan bidra till att bygga ett grönare Europa och stödja uppnåendet av målen för hållbar utveckling. I sina politiska riktlinjer föreslog kommissionens ordförande Ursula von der Leyen en klimatpakt som ska sammanföra ”regioner, lokalsamhällen, det civila samhället, industrin och skolorna. Tillsammans kommer de att utforma och förbinda sig till en rad utfästelser för att åstadkomma ett förändrat beteende från den enskilda individen till det största multinationella företaget.” 5  

Klimatpakten blir ett utrymme där vi kan arbeta tillsammans för att motverka klimatförändringar och miljöförstöring och för att ta tillvara de möjligheter som beslutsamma åtgärder och hållbara livsstilar ger. Pakten är ett sätt att föra samman människor från alla möjliga bakgrunder för att de bättre ska förstå utmaningarna. Den är också ett tillfälle att bjuda in alla européer att delta och gynnas, utveckla såväl stora som små lösningar och igångsätta och sprida positiv förändring. Den europeiska klimatpakten kommer att fortsätta växa och utvecklas med tiden, med hjälp av engagemanget och kreativiteten hos alla människor och berörda parter som deltar i den. 

Pakten kommer att stärka de många i Europa som delar de här ambitionerna och är beredda att bidra och sprida budskapet till dem som hittills har varit mindre engagerade. Under det offentliga samråd som hölls för att bidra till utformningen av pakten mottog kommissionen över 3 500 bidrag. Många av dem kom från enskilda personer i alla de 27 EU-länderna och i andra länder 6 . Kommissionen kommer att fortsätta att lyssna till allmänheten, lokalsamhällen, civilsamhället, företag och andra berörda parter.

1.1.Varför en europeisk klimatpakt?

Klimatkrisen är inget framtida problem – vi människor har redan förändrat jordens klimat och förstört merparten av dess ekosystem. De senaste fem åren har varit de varmaste som uppmätts någonsin. Klimatförändringarnas effekter är nu obestridliga: torka, skogsbränder, stormar, översvämningar och andra extrema väderförhållanden ökar världen över. De har en stor inverkan på den demografiska utvecklingen. Förändringarna kommer att bli allt kraftigare, med oförutsägbara konsekvenser, om vi inte omedelbart minskar vårt ekologiska fotavtryck och våra utsläpp. Effekterna kommer att förändra vår värld i grunden, och först drabba världens och samhällets mest utsatta grupper 7 . 

EU-institutionernas roll är viktig när det gäller att utforma politik och lagstiftning för att genomföra den europeiska gröna given. Kommissionen föreslog nyligen också en högre ambitionsnivå för utsläppsminskning för nästa årtionde 8 , och lade fram sin strategi för hållbarhet och målen för hållbar utveckling 9 . 

Vi börjar självfallet inte från noll: Klimatpakten kommer att fungera parallellt med många befintliga initiativ, nätverk och rörelser. Unga klimataktivister har fångat världens uppmärksamhet och format diskussionen om klimatförändringarna. Inom ramen för EU:s borgmästaravtal för klimat och energi 10 visar de lokala myndigheterna väg på kommunal nivå och uppvisar ofta högre ambitioner och mer konkreta resultat än sina nationella regeringar när det gäller att engagera allmänheten och berörda parter på territoriet. Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin 11 och flerpartsplattformen för målen för hållbar utveckling 12 har fört samman berörda parter för att inspirera till förändrade sätt att producera och konsumera. Industriallianser och andra företagsrelaterade initiativ har också bidragit till att fastställa behoven och lämpliga lösningar för industrin i arbetet med den gröna omställningen.

I den europeiska gröna givens anda är kommissionen som institution också fast besluten att föregå med gott exempel och bli klimatneutral senast 2030. Vi planerar att lägga fram en detaljerad plan för miljöanpassning av EU-kommissionen, vårt eget institutionella klimatlöfte, i början av 2021 13 . 

Forskning och innovation är avgörande för att utveckla och sprida de lösningar som behövs för att förverkliga EU:s klimatambitioner 14 . Företag – stora som små – antar nya affärsmodeller och använder innovativ teknik för en mer hållbar verksamhet. Lokala energiprojekt runtom i EU bidrar till användningen av förnybar energi, främjar deltagande och engagerar allmänheten 15 . Arbetsmarknadens parter utarbetar gemensamma lösningar för att möjliggöra en rättvis omställning till klimatneutralitet.

För att minska utsläppen och anpassa oss till ett förändrat klimat kommer vi alla att behöva ändra våra vanor. Många av de här ändringarna kommer att förbättra vårt sätt att leva, förflytta oss, kyla och värma våra hus, producera och konsumera. Mycket av den kunskap som behövs och många beprövade lösningar finns redan. De här lösningarna kan komma från organisationer eller enskilda, både direkt (genom vårt beteende och vår samhällsverksamhet) och indirekt (genom att uppmuntra varandra, företag eller politiska ledare att göra klimatinsatser). Klimatpakten kommer att ge sådana lösningar en framträdande plats och synlighet som kan inspirera andra.

Covid-19-pandemin har blottat vårt samhälles och vår ekonomis bräcklighet inför systemchocker. Klimatförändringar och miljöförstöring är andra stora chocker som utvecklas globalt, är lika angelägna och äventyrar vår hälsa och välfärd. Under de kommande två åren förväntas regeringar världen över spendera omkring 10 biljoner euro 16 som lånats från kommande generationer för att hantera covid-19-krisen. Nu är det rätt läge att skydda vårt klimat och vår natur genom att använda dessa medel till att bygga upp samhället igen enligt visionen i den europeiska gröna given. Det kan te sig som att många av de lösningar som behövs för att vi ska kunna återhämta oss från covid-19-krisen och bekämpa klimatförändringarna främst är beroende av statliga åtgärder, men mycket beror också på våra dagliga beslut. Klimatpakten är ett tillfälle att gripa ögonblicket och ta tillvara potentialen hos enskilda och lokala insatser för att hjälpa Europa att återhämta sig.

1.2.Vad är klimatpakten?

Den europeiska klimatpakten är kommissionens initiativ för att samarbeta med olika berörda parter och civilsamhället med målet att de ska åta sig att göra klimatinsatser och anamma ett mer hållbart beteende. Den kommer att ge enskilda och organisationer möjligheter att lära sig om klimatförändringarna, utveckla och genomföra lösningar och knyta kontakter med andra för att mångfaldiga lösningarnas effekter. Pakten kommer att skapa ett livligt utrymme för att utbyta information om klimatkrisen, debattera den och skrida till handling. Den kommer att stödja den europeiska klimatrörelsen så att den kan växa och befästas.

Den europeiska klimatpaktens fokus är att sprida medvetenhet och stödja insatser.

Vid lanseringen kommer enskilda och organisationer att uppmanas att lära sig mer och åta sig att göra särskilda klimatinsatser genom att bli klimatpaktsambassadörer. Under det första året kommer paktens verksamhet att utvidgas så att det också blir möjligt att avge och ansluta sig till klimatlöften, utbyta erfarenheter och undersöka de samlade effekterna av gemensamma insatser. Eftersom klimatpakten är ett öppet initiativ kan du anpassa ditt engagemang till dina egna behov.

Under ledning av EU-kommissionen kommer ett särskilt sekretariat att stödja paktens genomförande. Under deviserna mångspråkighet, inkludering och delaktighet kommer sekretariatet från och med 2021 att hjälpa kommissionen att göra följande:

·Informera och kommunicera med både dem som redan är aktiva inom klimatarbetet och med dem som är ”likgiltiga” eller ”svåra att nå”, identifiera och sprida goda exempel som kan påskynda de förändringar som behövs samt administrera paktens onlineplattform, som kommer att utvecklas i takt med att pakten växer.

·Interagera med enskilda och berörda parter och underlätta meningsfullt deltagande, nätverkande och gemensamt skapande av insatser, t.ex. genom att ta tillvara lokala klimatberättelser och ”allt är möjligt”-attityder och att vara med och organisera olika typer av deltagandeevenemang. Paktens kunskapscentrum kommer att stödja klimatinitiativ med expertkunskap och stöd deltagare emellan.

·Stödja inrättandet av paktens styrning och genomförande, sörja för kopplingar till relevanta initiativ, grupper och institutioner 17 samt utvärdera och stärka initiativet.

Ett mått på paktens framgång skulle kunna vara antalet löften eller ambassadörer. Men framför allt kommer dess framgång att återspeglas i graden av acceptans av eller krav på klimat- och miljöinitiativ i hela samhället.

2.Medvetenhet

Klimatet håller på att förändras här och nu. Torka, skogsbränder, stigande havsnivåer, markförstöring och massiva översvämningar berör oss redan på ett eller annat sätt. Du kanske påverkas direkt – genom hälsoeffekter, skadad egendom, förstörda kulturarv eller förlorade skördar – eller indirekt – genom klimatrelaterad migration, hot mot livsmedelsförsörjningen eller störningar i handels- och investeringsflödena. Ingen går säker, men effekterna drabbar de fattiga och de mest utsatta hårdast. Det här ger upphov till viktiga frågor om rättvisa, demokrati, jämlikhet och solidaritet.

Trots klimatförändringarnas omfattning och allvar finns det fortfarande personer som förnekar eller tvivlar på deras existens och förhalar motåtgärderna. Det är viktigt att föra en konstruktiv och öppen dialog på grundval av vetenskapliga rön. Att reda ut vilka uppgifter som är korrekta är ett viktigt första steg mot att bekämpa desinformation och slå hål på myter. Att tala klart och tydligt om naturen och klimatförändringarna är en övertygande uppmaning till handling – hemma, i skolan, i nyheterna och på jobbet.

Pakten kommer att bidra till att sprida kunskap om klimatinsatser som är vetenskapligt välgrundad och utgör en praktisk grund för val i vardagen. Tillsammans med de organisationer som vill ansluta sig kommer kommissionen att utveckla och offentliggöra olika kommunikationsmaterial och verktyg som är tillgängliga för alla för att förverkliga pakten. Pakten kommer att bygga vidare på den rikedom och mångfald av initiativ som redan finns i Europa, lyfta fram befintliga lösningar att inspireras och lära av och hjälpa nätverk av klimatsupportrar och lokalsamhällen att förverkliga sina egna klimatambitioner eller göra gemensam sak med andra.

Kommissionen kommer att ytterligare underlätta och öka medvetenheten genom att göra följande:

·Välkomna klimatpaktsambassadörer med olika bakgrund och yrken. Ambassadörerna kommer att åta sig att göra klimatinsatser och diskutera med människor i de egna samhällena och nätverken om hur man kan bidra, varför det är brådskande och varför alla är viktiga. Kommissionen kommer att ge ambassadörerna erkännande, kommunikationsmaterial och nätverksmöjligheter för utbyten och hjälpa dem att nå ut i och utanför Europa.

·Omsätta vetenskapligt tillförlitlig information i insatsmöjligheter som ger omedelbara och mångsidiga fördelar för människor och lokalsamhällen, t.ex. genom att testa ett initiativ som uppmuntrar klimatforskare att besöka sin gamla skola eller högskola. Kommissionen kommer att försöka hitta sätt att göra forskningsresultat mer tillgängliga för allmänheten, genom att ta fram riktlinjer som EU-finansierade forskningsprojekt ska följa i sin informations- och kommunikationsverksamhet.

·Främja klimatkunskap och integrera klimatvetenskap och klimatlösningar i kursplaner i skolor, yrkesutbildning, högre utbildning och livslångt lärande.

-EU:s nya koalition Utbildning för klimatet 18 kommer att mobilisera expertis, tillhandahålla resurser för nätverkande och stödja kreativa strategier med lärare, elever och studenter 19 .

-Kommissionen mobiliserar eTwinning och School Education Gateway, som sammanför flera tusen lärare och skolor, och det nya nätverket för blå skolor för att främja miljöutbildning, miljökompetens och klimatvänliga beteendeförändringar.

-Kommissionens elev- och lärarhörna 20 erbjuder utbildningsmaterial som EU-institutionerna har tagit fram för barn, tonåringar och lärare. Europeiska ungdomsportalen 21 kommer att användas för att öka medvetenheten om klimatpakten bland unga och uppmana till handling. 

-Kommissionen kommer också att föreslå en europeisk kompetensram för att bidra till utvecklingen och bedömningen av kunskaper, färdigheter och attityder när det gäller klimatförändring och hållbar utveckling.

·Slå hål på klimatmyter och motarbeta klimatförnekande och felaktig information, med hjälp av lärdomar från covid-19-krisen. För detta ändamål kommer kommissionen att använda sin handlingsplan mot desinformation 22 och relevanta åtgärder från den europeiska handlingsplanen för demokrati 23 .

·Hålla samlingar och evenemang på olika EU-språk, både online och offline, och rikta in sig på en mångsidig publik för att skapa en vikänsla där vi alla arbetar för samma klimatmål. Varje del av Europa har lysande klimatberättelser att dela med sig av: pakten kommer att stödja och uppmuntra lokala och regionala utbyten och dialoger för att samla den här rikedomen av erfarenheter som en grund som kan inspirera till handling. Pakten kommer också att bygga vidare på den ökade användningen av webbevenemang som billiga, utsläppssnåla och mer inkluderande alternativ för att öka medvetenheten om klimatkrisen och de möjligheter den också kan medföra. Kommissionen kommer att anordna ett årligt evenemang för att utvärdera framstegen och främja idéer, insatser och lösningar.

·Uppmuntra insatser som beaktar social hållbarhet, socialt välbefinnande, inkludering, jämlikhet, mångfald, tillgänglighet och överkomlighet för alla och som syftar till att nå ut till de mest utsatta personerna och områdena.

Använda befintliga flerpartsinitiativ för att öka medvetenheten. Flera befintliga plattformar 24 kan bidra till att sprida information exempelvis om effekterna av energiförbrukning, energiproduktion, byggnader och klimatförändringar, och underlätta utbyte av erfarenheter, lösningar och goda exempel.

Klimatpaktsambassadörer

3.Insatser

Klimatpakten kommer att uppmuntra såväl enskilda som organisationer till demokratiska, vetenskapligt baserade, praktiska, transparenta, lokalt förankrade, inkluderande och långvariga insatser mot klimatförändringar.

3.1.Uppmuntra deltagande

Många anser att de har alltför lite inflytande över viktiga beslut som hur klimatförändringarna ska bekämpas. Genom t.ex. medborgardialoger och sammankomster 26 har det visat sig att när folk involveras direkt i viktiga och komplexa diskussioner skapas medansvar, frigörs teknisk och social innovation och optimeras beslutsfattandet. Vartefter som EU höjer sina klimatmål kommer pakten att kopplas samman med alla styrningsnivåer och direkt till civilsamhället och Europas invånare, genom att inleda demokratiska debatter som tar hänsyn till att människor har många olika perspektiv.

Deltagande i pakten kommer att bidra till en klimatrörelse i Europas samhällen och regioner och betona de sociala band som inspireras av gemensamma, samhällsledda klimatinsatser bland likar för att förbättra vår hälsa och lokala miljö.

Deltagarna i pakten kan vara antingen enskilda eller organisationer och kommer att engagera sig på olika sätt. Exempelvis kommer de att kunna registrera sina klimatinitiativ och klimatlöften på klimatpaktens onlineplattform eller ansluta sig till andras initiativ. Deltagarna kommer att kunna uttrycka sitt intresse för andras arbete och knyta kontakter med dem för att skapa ytterligare handlingskraftighet och dynamik i en anda av gemenskap. Det finns ett tydligt intresse: mer än 80 % av de som deltog i det offentliga samrådet om klimatpakten uttryckte intresse för att åta sig att göra klimatinsatser. 

Inom ramen för pakten kommer man att utforska ett eventuellt samarbete med den globala kampanjen och plattformen ”Count Us In” 27 , som syftar till att få 1 miljard människor att göra insatser, och liknande eller kompletterande initiativ som uppmuntrar folk att göra klimatinsatser i sitt dagliga liv och visar på den kollektiva effekten av enskilda insatser. 

Pakten kommer särskilt att uppmana unga att fortsätta att sätta klimat- och miljöfrågor högst upp på den globala dagordningen. De kan hävdas ha mest att vinna på klimatinsatser, eftersom de beslut vi fattar i dag formar den värld de kommer att leva i som vuxna och lämna efter sig till sina barn. För att främja deltagandet i klimatpolitiken ännu mer och stödja ungdomsinsatser på klimatområdet kommer kommissionen att delta i regelbundna dialoger med ungdomar och ge dem en framträdande plats i pakten. För detta ändamål kommer kommissionen tillsammans med ungdomar att skapa ett strukturerat program för engagemang som en del av pakten.

För att pakten ska förbli ett öppet, inkluderande och ambitiöst initiativ måste människor och organisationer som vill delta genom att avge ett löfte respektera paktens värden.

Paktens värden

3.2.Utnyttja digitala verktyg på bästa sätt

För att öka deltagandet kommer pakten att använda informationsteknik för att skapa innovativa sätt att locka människors intresse och genomföra insatser, samtidigt som det är viktigt att säkra allmän tillgänglighet för alla 30 . Till exempel följande:

·Pakten kommer att främja användningen av de senaste tillgängliga digitala teknikerna och tjänsterna (t.ex. sensorer, artificiell intelligens och data) för att uppnå bästa resultat och påskynda den gröna omställningen.

·Med hjälp av paktens onlineplattform och andra digitala verktyg blir det möjligt att skapa innovation och utforska lösningar för hållbara beteendeförändringar på individuell och kollektiv nivå. Exempelvis kommer man inom ramen för pakten att utforska initiativ såsom användning av integrerade it-system som utvecklats av EU-finansierad forskning. Dessa system kan göra det möjligt för samhällen att använda mobiltelefoner för att samla in data 31 om luftkvalitet, markhälsa, vilda djur och växter eller klimat, och automatiskt para ihop dessa med observationer från Copernicus 32 . Därigenom kan man korrelera medborgardata med bredare europeiska trender och bidra till beslut om klimatanpassning eller effektiva insatser för att minska utsläppen och föroreningarna. Copernicus visar hur vår planet och den lokala miljön förändras på grund av klimatförändringarna och kan ge objektiva och tillförlitliga data för att underbygga beslut, öka medvetenheten och styra insatserna.

·Interaktiva medborgardialoger på nätet, samordnade t.ex. med dialogerna inom ramen för konferensen om Europas framtid, kommer att bjuda in deltagarna att bidra med åsikter, idéer och förväntningar om vad ett Europa med nollutsläpp och nollföroreningar 33 betyder för deras lokalsamhälle och vardag.

·Kommissionen kommer att uppmuntra och stödja utrymmen som gör det möjligt att anordna individuella tävlingar och lagtävlingar, ställa upp mål och utbyta framsteg, t.ex. applikationer som enskilda och organisationer kan använda för att avge klimatlöften. Kommissionen har redan inlett försök med liknande mekanismer för den sociala cykelutmaningen 34 och den europeiska cykelutmaningen 35 . 

3.3.Bygga vidare på och stödja befintliga initiativ

Den europeiska klimatpakten kommer att bygga vidare på och stödja de många initiativ som håller på att växa fram eller redan finns. För detta ändamål kommer kommissionen att inrätta ett kunskapscentrum som samlar relevant information och expertis och gör den tillgänglig både på paktens onlineplattform och genom särskilda stödtjänster. Kunskapscentrumet kommer att stödja befintliga och nya initiativ genom att hjälpa dem att expandera, reproducera sådant som redan fungerar, bygga upp kapacitet genom att erbjuda kunskap och know-how och övergå från lärande till handling.

Paktens kunskapscentrum kommer att fungera tillsammans med kompetenscentrumen för social innovation 36 , som ska stödja expansion och reproduktion av innovativa projekt som finansieras inom ramen för EU:s program för sysselsättning och social innovation. Syftet är att öka medvetenheten om den sociala ekonomins potential när det gäller att ta itu med miljöutmaningar genom gräsrotsprojekt. Den kommande handlingsplanen för den sociala ekonomin, som ska vara klar i slutet av 2021, kommer också att syfta till att främja social innovation.

Pakten kommer att ge en översikt över tillgänglig finansiering eller finansieringsbehov 37 för klimatrelaterade initiativ, även för mindre gräsrotsprojekt, från olika källor (t.ex. EU, medlemsstaterna, välgörenhetsverksamhet och den privata sektorn). Tanken är att hjälpa till att mobilisera stöd för klimatinitiativ på gräsrotsnivå som endast kräver små resurser men som har potential att spridas i hela de berörda samhällena och ge betydande positiva effekter.

Uppdrag 38 , partnerskap och projekt inom Horisont Europa vilka skapats tillsammans med berörda parter och enskilda ger rum för gemensamma överläggningar och fastställande av mål och för att avge klimatlöften. Uppdragen på områdena ”klimatanpassning inbegripet samhällsomvandling” 39 och ”klimatneutrala och smarta städer” 40 kommer att ge alla berörda aktörer, i synnerhet enskilda, möjlighet att delta i gemensam utformning, gemensamt genomförande och gemensam utvärdering av de lösningar som behövs, på grundval av bästa tillgängliga vetenskap.

Inledningsvis kommer man i klimatpakten att prioritera insatser som är inriktade på grönområden, grön rörlighet, effektiva byggnader och utbildning för gröna jobb, inom ramen för kommissionens befintliga och relevanta stödmekanismer. Dessa fyra områden ger omedelbara fördelar inte bara för klimatet utan också för befolkningens hälsa och välbefinnande. Pakten kommer med tiden att utvidgas till andra områden, t.ex. hållbar konsumtion och produktion, jordkvalitet, hälsosamma livsmedel och hållbar kosthållning 41 , hav samt landsbygds- och kustområden. På klimatpaktens webbplats 42 kommer det att finnas en uppdaterad översikt över EU:s initiativ, åtgärder och priser till stöd för klimatinsatser, med början i de fyra prioriterade områdena.

3.3.1.Grönområden

Europa behöver fler grönområden för att bygga upp motståndskraft mot klimat- och hälsorisker. Kommissionen har redan aviserat sitt stöd för plantering av ytterligare tre miljarder träd i Europa fram till 2030 i sin nya strategi för biologisk mångfald 43 . Vi behöver träd och andra grönområden i städerna eftersom gröna stadsområden både absorberar utsläpp och minskar alltför höga temperaturer. I landsbygdsområden ger de många fördelar för den biologiska mångfalden, jordbruket och ekoturismen. Men träd behöver vård och skötsel en lång tid efter planteringen. Pakten kommer att stödja lokalsamhällen, organisationer och enskilda som engagerar sig för nya initiativ för plantering och skötsel av träd, t.ex. genom ökad synlighet och information. Den kommer att kopplas till EU-stödda jordbruksplaner i medlemsstaterna och en rad EU-fonder (sammanhållningsfonder, Life-programmet osv.) och plattformar (den nya europeiska plattformen för stadsförgröning som aviserats som en del av strategin för biologisk mångfald).

Lokala myndigheter har en särskilt god möjlighet att utforma stadsmiljöer som ger utrymme för stadsskogar, parker och trädgårdar att växa. De restriktioner som införts under covid-19-pandemin har fått allt fler borgmästare att inse att det – utöver de välkända fördelarna i fråga om utsläppsminskningar och klimatanpassning – även för invånarnas välbefinnande är viktigt att utvidga de lokala gröna stadsområdena.

Pakten kommer att fästa uppmärksamhet på landsbygdsområdenas särskilda roll 44 när det gäller att sörja för en balanserad territoriell fördelning av befolkningen för att undvika överbefolkning av städer och förvalta motståndskraftiga landskap med friska ekosystem.

Pakten kommer att göra följande:

1.Ge borgmästare och lokala och regionala myndigheter information utifrån befintliga resurser, nätverk och plattformar som EU:s borgmästaravtal för klimat och energi 45 , Europas miljöhuvudstad 46 , Green Leaf-nätverken, Green City Tool och överenskommelsen om gröna städer. 

2.Erbjuda lokala myndigheter lösningar för att återställa, skydda och utvidga grönområden i städerna. Lösningarna kommer att bygga på befintliga strategier och initiativ, liksom resultat från forskningsprojekt inom Horisont Europa, t.ex. naturbaserade lösningar som maximerar skapandet av goda jobbmöjligheter, affärsmöjligheter och klimattålighet.

3.Erbjuda ett forum för dialog och samarbete mellan samhällen, företag, markägare och lokala myndigheter för att se till att tillräckligt med mark återgår till växtlighet så att alla kan dra nytta av de många fördelar detta ger i fråga om klimat, hälsa och ekosystem.

3.3.2.Grön rörlighet

Vi behöver alla förflytta oss på ett effektivt sätt – och vi kan göra det samtidigt som vi förbättrar vår hälsa och vår miljö. En stor del av de utsläpp som är kopplade till våra personliga handlingar beror på de transportalternativ vi har och de rörlighetsval vi gör. Tillsammans med digitala lösningar och ökad tillgänglighet kan kollektivtrafik, cykling, gång och andra former av ren rörlighet göra våra städer renare och skapa nya möjligheter till sysselsättning och innovation.

Denna massiva rörelse mot grön rörlighet är redan på gång. Många europeiska städer och deras invånare undersöker säkrare, hälsosammare och billigare rörlighetsalternativ, t.ex. förbättrad cykelinfrastruktur, system för fordonsdelning eller miljövänliga bussar, båtar och tåg. I landsbygdsområden är avstånden i allmänhet större än i städer, medan kollektivtrafiken tenderar att vara mindre frekvent och begränsad till mer tätbefolkade områden. Mot den här bakgrunden kommer pakten att främja innovativa lösningar som inte lämnar någon utanför oavsett var man bor, t.ex. elbilpooler eller bildelning, cykelinfrastruktur för stadsmiljö och långdistans samt efterfrågestyrda transporter. Detta gäller också kvinnors särskilda transportbehov 47 och tillgänglighetskraven för personer med funktionsnedsättning och äldre personer. Det är också viktigt att undvika segregering av bostadsområden genom att kollektivtrafiktjänster görs tillgängliga för alla.

Den europeiska klimatpakten kommer att visa upp och stödja de många alternativ som vi har för att förflytta oss på ett effektivt, hälsosammare och mindre förorenande sätt och uppmuntra lokala och regionala myndigheter att använda stöd från sammanhållningsfonden för att övergå till miljövänligare rörlighet. Den kan kopplas samman med andra initiativ såsom plattformen för rena bussar 48 (som hjälper städer att tillsammans skaffa rena bussar), Civitas (ett nätverk av städer för städer som arbetar för renare rörlighet i städerna 49 ) och den europeiska plattformen för planering av hållbar rörlighet i städerna 50 (som hjälper städer att fasa ut den fossila bränsleanvändningen inom transporterna). Klimatlöftenas effekter på gröna transporter kan förstärkas genom Europeiska trafikantveckan 51 , priset för rörlighet i städer, stadstransportdagarna och Europaåret för järnvägen (2021).

I samband med dessa initiativ kan pakten fungera som mötesplats för berörda parters, städers eller regioners löften om att

1.gemensamt köpa utsläppsfria transportmedel, t.ex. elbussar eller vätgasbussar,

2.gemensamt förlänga och förbättra infrastrukturen för säker cykling och samtidigt minska antalet dödsoffer i stadstrafiken,

3.ta till sig innovativa rörlighets- och logistiklösningar och utforma deltagarbaserade och hållbara rörlighetsplaner för städerna, med skräddarsydda kombinationer av lösningar för att minska utsläpp och luftföroreningar,

4.uppmuntra en kombination av transportalternativ som ger resenärerna koldioxidneutrala val för resor inom EU, särskilt på kortare sträckor.

3.3.3.Gröna byggnader 

Hemma, på jobbet eller på fritiden tillbringar vi en hel del av vår tid inomhus: i byggnader som värms upp och kyls ned med fossila bränslen eller som kanske inte är väl isolerade, i lokaler som kan vara illa rustade att klara kraftigare värmeböljor eller köldknäppar. Om vi beaktar hela livscykeln från utformning och uppförande via användning till renovering och rivning är byggsektorn den enskilt största energikonsumenten i EU (40 %), den största råvaruanvändaren (50 % av utvunnet material) 52 och därmed en av de största producenterna av växthusgaser (36 % av energirelaterade direkta och indirekta utsläpp). Stigande temperaturer, som orsakar mer frekventa värmeböljor, väntas öka behovet av energi för att kyla våra byggnader under den varma säsongen – och det tar tre gånger mer energi att kyla en kontorsbyggnad än att värma den.

För att göra våra byggnader mer klimatvänliga måste vi använda koldioxidsnåla material, konstruera nya byggnader på ett bättre sätt och renovera befintliga byggnader eftersom de flesta av dem kommer att stå kvar i många år framöver.

Pakten kommer att stödja renovering av byggnader 53 i linje med EU-kommissionens renoveringsvågsinitiativ för att minska deras växthusgasutsläpp och för att de bättre ska kunna stå emot klimatrelaterade faror som värmeböljor eller översvämningar. Exempel:

1.Pakten kommer att ge information om de många fördelarna med att förbättra energi- och materialprestandan för bostäder, sjukhus, skolor, subventionerat boende och kommunala tjänster.

2.Pakten kommer att uppmuntra till löften, mäta framsteg och underlätta diskussioner mellan de olika aktörerna i försörjningskedjan i samband med renovering. 54  Den kommer att skapa lösningar tillsammans med allmänheten genom Horisont Europa och destillera idéer för det europeiska bauhaus, ett nytt utrymme för gemensamt skapande där arkitekter, konstnärer, studenter, ingenjörer och formgivare samarbetar för att göra byggnader mer resurssnåla och hållbara.

3.Inom ramen för EU:s renoveringsvågsinitiativ 55 kommer pakten att sprida vägledning och tekniskt stöd till borgmästare och enskilda som vill ta itu med energiproduktion och energianvändning i byggnader och förbättra deras motståndskraft, med särskild hänsyn till överkomliga priser och energifattigdom. 

4.Pakten kommer att ge vägledning om tillgängliga medel t.ex. inom ramen för Life-programmet och Europeiska regionala utvecklingsfonden för att hjälpa renoveringsinsatser som drivs av medborgare, lokalsamhällen och regioner, med särskild hjälp till utsatta delar av samhället.

3.3.4.Grön kompetens

Klimatinsatser skapar redan framtidsjobb och andra möjligheter. I dag sysselsätter sektorn för förnybar energi i EU över 1,5 miljoner personer 56 , och den cirkulära ekonomin mer än 4 miljoner 57 . Kommissionen uppskattar att ytterligare 1,2 miljoner gröna jobb kommer att skapas under perioden fram till 2030 enbart för att uppfylla EU:s åtaganden enligt Parisavtalet 58 .

Klimatpakten kommer att hjälpa dem som söker jobb inom den gröna ekonomin genom att främja och stödja utvecklingen av grön kompetens 59 bland individer, utbildningsinstitutioner och myndigheter samt genom att uppmuntra företag att dra nytta av övergången till den gröna ekonomin och de möjligheter den ger. Alla bör ha lika tillgång till program och initiativ för utveckling av grön kompetens, som även bör göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Pakten kommer att göra följande:

1.Uppmuntra organisationer och sektorer som är viktiga för omställningen till en klimatvänlig ekonomi att delta i kompetenspakten 60 , som syftar till att uppmana privata och offentliga aktörer att vidta konkreta åtgärder för kompetenshöjning och omskolning av personer i arbetsför ålder samt skapa partnerskap.

2.Sprida goda exempel och framgångssagor som samlats in från de många europeiska initiativen, i synnerhet Europeiska veckan för yrkeskompetens 61 , kompetens för livet, den europeiska alliansen för lärlingsutbildning och Erasmus+-finansierade projekt 62 . Goda exempel från medlemsstaterna är t.ex. att använda ungdomsgarantin för att erbjuda arbetslösa eller icke-förvärvsarbetande ungdomar möjligheter inom den gröna sektorn.

3.Hjälpa till att navigera den nya Europeiska socialfonden+ för 2021–2027 och faciliteten för återhämtning och resiliens, som kommer att ge miljontals människor möjlighet att utbilda sig för gröna jobb, främja grön återhämtning och skapa en ny plattform till stöd för innovation som ska lanseras under 2021. Programmet Erasmus+ 2021–2027 kommer att ge möjligheter att utveckla framåtblickande färdigheter och partnerskapsprojekt för organisationer på utbildnings- och ungdomsområdet för att samarbeta om färdigheter och kompetenser för miljö och klimat. 

4.Uppmuntra berörda parter, lokala myndigheter och samhällen att fullt ut utnyttja fonden för en rättvis omställning och mekanismen för en rättvis omställning 63 för att främja omskolning, aktiv inkludering av arbetstagare och arbetssökande samt skapande av nya lokala sysselsättningsmöjligheter i de berörda regionerna.

5.Ge rådgivning om stöd som finns tillgängligt för högskolor för att utveckla och undervisa program om miljö- och klimatpåverkan och miljö- och klimatavtryck med ett livscykelperspektiv samt flexibla utbildningsformat, inbegripet kortkurser om miljömässig hållbarhet 64 .

4.Kom med!

Den europeiska klimatpakten kommer att bekräfta och förstärka insatserna från dem som redan kämpar mot klimatkrisen och den ekologiska krisen och uppmuntra andra att ansluta sig. Den kommer att hjälpa Europa att hantera sina utsläpp och anpassa sin ekonomi till naturen. För detta behöver vi dig.

Vi uppmuntrar lokala, regionala och nationella myndigheter att anordna regelbundna medborgardialoger om klimat och miljö, ta fram strategier för en rättvis omställning, öka investeringarna i skyddet mot klimateffekterna och överväga de många fördelar som minskade utsläpp ger deras samhällen i fråga om luftkvalitet, ren rörlighet och prismässigt överkomlig energi. 

Vi uppmanar den privata sektorn, företagen och finanssektorn att göra goda resultat genom att göra gott. Det innebär att man sätter hållbarhet i centrum för sin strategi och verksamhet – med fokus på långsiktiga fördelar för alla i stället för kortsiktiga vinster för ett fåtal – hjälper regeringarna att se till att marknaderna ger ekonomiska incitament för att minska skadorna för miljön och klimatet och utnyttjar sin innovativa kraft för att ta fram lösningar på globala utmaningar.

Vi uppmanar civilsamhället, inbegripet gräsrotsorganisationer, att fortsätta att använda sin samlande kraft för att bekämpa klimatförnekande och förhalning genom energiska, deltagandebaserade och positiva insatser och att stimulera social innovation för att främja en massiv övergång till ett klimatneutralt, hållbart Europa.

Vi uppmanar arbetsmarknadens parter att utarbeta gemensamma strategier för en rättvis omställning till klimatneutralitet och att bevara och skapa jobb inom sektorer och regioner som håller på att förändras, i synnerhet genom att främja möjligheter till omskolning och kompetenshöjning för framtidens nya gröna, högkvalitativa långtidsjobb.

Vi uppmanar skolor, den akademiska världen och utbildningsinstitutioner att öka klimat- och miljömedvetenheten och göra vetenskapen och klimatkrisens brådskande karaktär gällande i vår vardag, politikutformning och ekonomi.

Vi uppmanar unga att använda pakten för att driva systemförändringar och generationsöverskridande förändringar för samhället som helhet.

Vi uppmanar var och en att hitta och ta till sig de många förbättringar som klimatvänliga val och vanor kan medföra för ditt liv, ditt samhälle och klimatet, allt på samma gång.

Pakten är nu öppen för idéer, ambassadörer och intresseanmälningar för att avge klimatlöften. Om du vill veta mer om klimatpakten eller delta i den kan du besöka klimatpaktens webbplats 65 , kontakta oss på sociala medier, ställa frågor via kommissionens representationskontor i EU-länderna eller kontakta någon av våra klimatpaktsambassadörer.

Kommissionen välkomnar alla med på resan till ett bättre och grönare Europa. Vi bygger vägen vi går på tillsammans, med ett gemensamt mål. Var och en kan göra en insats. Alla kan bidra. Ingen insats är för liten för att göra skillnad.

(1)

  https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv

(2)

  https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld

(3)

Särskild Eurobarometer 490: Klimatförändring (2019): https://ec.europa.eu/clima/citizens/support_sv  

(4)

Särskild Eurobarometer 501: Européernas inställning till miljön (2020): https://data.europa.eu/euodp/en/data/dataset/S2257_92_4_501_ENG

(5)

  https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/political-guidelines-next-commission_sv.pdf

(6)

  https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12219-European-Climate-Pact/public-consultation

(7)

”Overview of natural and man-made disaster risks the EU may face”, om hur medlemsstaterna och EU bedömer och hanterar risker, även i fråga om klimatförändringar. Unionens civilskyddsmekanism hjälper till att samordna medlemsstaternas bistånd i krissituationer: https://ec.europa.eu/echo/what/civil-protection/european-disaster-risk-management_en  

(8)

 Höjning av Europas klimatambition för 2030: Investering i en klimatneutral framtid till förmån för våra medborgare, COM(2020) 562: https://ec.europa.eu/clima/policies/eu-climate-action/2030_ctp_sv .

(9)

 Delivering on the UN’s Sustainable Development Goals – A comprehensive approach, 17 november 2020, SWD(2020) 400 final.

(10)

  https://www.covenantofmayors.eu

(11)

  https://circulareconomy.europa.eu/platform

(12)

  https://ec.europa.eu/info/strategy/international-strategies/sustainable-development-goals/multi-stakeholder-platform-sdgs_en

(13)

Den kommer att bygga vidare på kommissionens arbete med att genomföra miljölednings- och miljörevisionsordningen (Emas) sedan 2005 https://ec.europa.eu/environment/emas/index_en.htm .

(14)

Horisont 2020: https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en

(15)

“Energy communities: an overview of energy and social innovation” https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC119433/energy_communities_report_final.pdf

(16)

https://www.imf.org/en/Publications/FM/Issues/2020/09/30/october-2020-fiscal-monitor

(17)

T.ex. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

(18)

Meddelande om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52020DC0625

(19)

  https://ec.europa.eu/education/sites/education/files/document-library-docs/eea-communication-sept2020_en.pdf

(20)

  https://europa.eu/learning-corner/home_sv

(21)

  https://europa.eu/youth/EU_sv

(22)

  https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/tackling-online-disinformation .

(23)

  https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/edap_communication.pdf

(24)

T.ex. kolregioner i omställning, ren energi för EU:s öar, borgmästaravtalet för klimat och energi, EU:s observationsgrupp för energifattigdom samt den öppna plattformen för renoveringsvågen. Du kan läsa mer om de här plattformarna på paktens webbplats.

(25)

Pakten kommer inledningsvis att omfatta EU:s territorium, men det finns redan goda EU-ledda initiativ som omfattar verksamhet utanför EU, t.ex. EU:s klimatdiplomativeckor, strandstädardagar och annan verksamhet som anordnas av EU:s delegationer runtom i världen, t.ex. https://ec.europa.eu/info/events/eu-beach-cleanup-2020_en

(26)

  https://www.eesc.europa.eu/en/our-work/opinions-information-reports/opinions/european-climate-pact-exploratory-opinion

(27)

  https://www.count-us-in.org  

(28)

Man kommer att gå tillväga på ett sätt som tar hänsyn till andra relevanta ramar och initiativ, t.ex. livscykelperspektivet eller initiativet om styrkande av miljöpåståenden som lanserats som en del av den europeiska gröna given: https://ec.europa.eu/environment/eussd/smgp/initiative_on_green_claims.htm

(29)

I jämställdhetsstrategin 2020–2025 anges åtgärder som även är relevanta för pakten: https://ec.europa.eu/info/policies/justice-and-fundamental-rights/gender-equality/gender-equality-strategy_sv

(30)

EU:s handikappstrategi 2010–2020 syftar till att öka tillgängligheten till varor och tjänster för personer med funktionsnedsättning. En ny strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 håller på att utarbetas för att se till att personer med funktionsnedsättning kan åtnjuta sina rättigheter och delta fullt ut i samhället.

(31)

Europeiska dataportalen skördar metadata i information från den offentliga sektorn som finns tillgängliga i olika europeiska länder och kommer också att vara relevant för pakten: https://data.europa.eu/europeandataportal/

(32)

  https://www.copernicus.eu/sv

(33)

Nollföroreningsplanen för luft, vatten och mark kommer att bidra till paktens mål, t.ex. genom särskilda initiativ från berörda parter https://ec.europa.eu/environment/strategy/zero-pollution-action-plan_en .

(34)

 https://mobilityweek.eu/eu-initiatives/social-biking-challenge/

(35)

  https://civitas.eu/event/european-cycling-challenge  

(36)

  https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=629&langId=en&callId=604&furtherCalls=yes  

(37)

Den förnyade strategin för hållbar finansiering som kommissionen kommer att anta i början av 2021 blir en lämplig ram för att stödja det här initiativet.

(38)

  https://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en

(39)

  https://ec.europa.eu/info/horizon-europe/missions-horizon-europe/adaptation-climate-change-including-societal-transformation_en

(40)

  https://ec.europa.eu/info/horizon-europe/missions-horizon-europe/climate-neutral-and-smart-cities_en

(41)

Kommissionen kommer tillsammans med berörda parter att senast andra kvartalet 2021 utarbeta en EU-kodex och en övervakningsram för ansvarsfullt företagande och marknadsföring i livsmedelskedjan.

(42)

  https://europa.eu/climate-pact  

(43)

https://ec.europa.eu/environment/nature/biodiversity/strategy/index_en.htm

(44)

  https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12525-Long-term-vision-for-rural-areas

(45)

Gradvis skulle förbindelser med globala motsvarigheter kunna främjas inom ramen för det globala borgmästaravtalet.

(46)

  https://ec.europa.eu/environment/europeangreencapital/

(47)

  https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC117687/kjna29833enn_1.pdf  

(48)

  https://cleanbusplatform.eu

(49)

  https://civitas.eu/ , ett nätverk av städer för städer, som eftersträvar renare och bättre transporter i Europa, med över 800 innovativa stadstransportåtgärder och lösningar i drygt 80 städer som fungerar som levande laboratorier i hela Europa.

(50)

  https://www.eltis.org/mobility-plans/european-platform  

(51)

  https://mobilityweek.eu  

(52)

 En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin – För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa,11 mars 2020, COM(2020) 98 final https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52020DC0098 .

(53)

  https://ec.europa.eu/energy/topics/energy-efficiency/energy-efficient-buildings/renovation-wave_en  

(54)

 Tillsammans med Build up-portalen ( www.buildup.eu ). 

(55)

  https://ec.europa.eu/energy/topics/energy-efficiency/energy-efficient-buildings/renovation-wave_en

(56)

  https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/bitstream/JRC120302/employment_energy_status_report_2020.pdf  

(57)

 COM(2020) 98 final, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52020DC0098  

(58)

  https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=738&langId=sv&pubId=8219

(59)

 Utveckling av grundläggande grön kompetens för arbetsmarknaden som vägledning för utbildning i hela ekonomin – Esco-taxonomin https://ec.europa.eu/esco/portal/home . ESF+ kommer att stödja kompetenshöjning och omskolning av 5 miljoner personer för gröna jobb och grön ekonomi https://ec.europa.eu/esf/main.jsp?catId=62&langId=sv  

(60)

  https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1517&langId=sv  

(61)

Europeiska veckan för yrkeskompetens https://ec.europa.eu/social/vocational-skills-week/european-vocational-skills-week-2017_en

Den europeiska alliansen för lärlingsutbildning https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1147 .

(62)

 Erasmus+-projektplattform https://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/projects/ ; initiativet Europauniversitet https://ec.europa.eu/education/education-in-the-eu/european-education-area/european-universities-initiative_sv  

(63)

  https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal/actions-being-taken-eu/just-transition-mechanism_sv  

(64)

T.ex. https://microcredentials.eu

(65)

  https://europa.eu/climate-pact