EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 6.10.2020

COM(2020) 660 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

2020 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik

{SWD(2020) 350 final} - {SWD(2020) 351 final} - {SWD(2020) 352 final} - {SWD(2020) 353 final} - {SWD(2020) 354 final} - {SWD(2020) 355 final} - {SWD(2020) 356 final}

2020 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik

I.INLEDNING

Sedan den nya kommissionen tillträdde i slutet av 2019 har EU:s utvidgningsagenda genomgått en betydande utveckling. I februari 2020 antog kommissionen ett antal förslag för att förbättra anslutningsprocessen, och i mars godkände Europeiska rådets medlemmar rådets (allmänna frågor) beslut att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Vid toppmötet mellan EU och västra Balkan den 6 maj 2020 bekräftade EU:s ledare på nytt unionens beslutsamhet att ytterligare intensifiera sitt engagemang i regionen och välkomnade utfästelsen från partnerna på västra Balkan om att omsorgsfullt och kraftfullt genomföra de reformer som krävs.

År 2020 präglas fortfarande av de förödande verkningarna av covid-19-pandemin. Trots att EU har drabbats hårt av krisen har unionen gett omfattande stöd särskilt till regeringarnas insatser på västra Balkan för att ta itu med utmaningarna i detta sammanhang. EU har också börjat omfördela sitt ekonomiska stöd med tanke på de brådskande problem som regionen tampas med till följd av krisen när det gäller både hälsorelaterade och socioekonomiska behov.

EU har mobiliserat ett paket på över 3,3 miljarder euro till förmån för befolkningen och företagen på västra Balkan 1 . Detta inbegriper omfördelningar från instrumentet för stöd inför anslutningen på 38 miljoner euro i omedelbart stöd till sjukvårdssektorn, särskilt genom leverans av viktiga förnödenheter för att rädda liv, bland annat personlig skyddsutrustning, test och respiratorer, 389 miljoner euro för att tillgodose behoven när det gäller social och ekonomisk återhämtning, vidare 455 miljoner euro för ett ekonomiskt återaktiveringspaket för regionen i nära samarbete med de internationella finansiella instituten och 8 miljoner euro från instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, till stöd för åtgärder mot covid-19-krisen för migranter, flyktingar och asylsökande på västra Balkan samt ett förslag 2 om makroekonomiskt stöd på 750 miljoner euro och ett stödpaket från Europeiska investeringsbanken på 1,7 miljarder euro.

Den pågående pandemin visar således tydligt hur EU och västra Balkan tillsammans hanterar gemensamma utmaningar. Detta inbegriper att införa gemensam upphandling av medicinsk utrustning, knyta regionen till arbetet i EU:s hälsosäkerhetskommitté, undanta länderna från EU:s system för exporttillstånd för personlig skyddsutrustning 3 och att EU tillhandahåller testmaterial som tagits fram av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum med syftet att covid-19-testerna ska fungera korrekt på västra Balkan. Samarbetet mellan EU och västra Balkan och stödet från EU går långt utöver vad någon annan partner har tillhandahållit för västra Balkan, vilket visar hur strategiskt betydelsefull regionen är för unionen.

Dessa och andra åtgärder fastställdes i kommissionens meddelande Stöd till västra Balkan vid hanteringen av covid-19 och återhämtningen efter pandemin 4 , som antogs den 29 april. I meddelandet fastställdes det omedelbara EU-stödet till västra Balkan i kampen mot covid-19. Mycket snart därefter möttes ledarna för EU och västra Balkan vid toppmötet i Zagreb som ägde rum via videokonferens den 6 maj, varvid man upprepade EU:s starka solidaritet med västra Balkan och bekräftade det europeiska perspektivet för regionen.

Meddelandet från april lade också grunden för den ekonomiska plan och investeringsplan 5 för regionen som antas parallellt med detta meddelande. Syftet med den ekonomiska planen och investeringsplanen är att stimulera återhämtningen på lång sikt, öka den ekonomiska tillväxten och stödja de reformer som krävs för att gå vidare på vägen mot EU, bland annat genom att föra västra Balkan närmare EU:s inre marknad. Den syftar till att frigöra regionens outnyttjade ekonomiska potential och ta tillvara det betydande utrymmet för att öka det ekonomiska samarbetet och handeln inom regionen.

När det gäller Turkiet har EU hittills omfördelat 83 miljoner euro för att stärka kampen mot covid-19 och stödja dem som drabbats hårdast. Inom ramen för faciliteten för flyktingar i Turkiet vidtog kommissionen omedelbart åtgärder för att öka medvetenheten bland flyktingarna, som hör till de mest utsatta grupperna i detta sammanhang. En överenskommelse nåddes med den turkiska regeringen om att mobilisera besparingar och medel avsedda för oförutsedda utgifter inom faciliteten för att stödja de nationella åtgärderna mot covid-19. Detta stöd kommer att fortsätta. Turkiet gav vid det globala mötet om insatser mot covid-19 den 4 maj ett löfte om 75 miljoner euro som sitt bidrag för att stödja framtagandet av ett vaccin.

Översikt över den viktigaste utvecklingen

Den 5 februari antog Europeiska kommissionen meddelandet Förbättra anslutningsprocessen – Ett trovärdigt EU-perspektiv för västra Balkan 6 . Meddelandet, som godkändes av rådet i mars, innehåller konkreta förslag för att stärka anslutningsprocessen genom att göra den mer förutsägbar, trovärdig och dynamisk och underställa den en starkare politisk styrning. Rådet betonar att anslutningsprocessen bygger på objektiva och tydliga kriterier och stränga villkor, och stärker reversibiliteten, vilket gör det möjligt för EU att vidta mer verkningsfulla och proportionella åtgärder som reaktion på varje allvarlig stagnation eller tillbakagång i genomförandet av reformer. I kommissionens förslag understryks vikten av en meritbaserad anslutningsprocess som bygger på tillit, ömsesidigt förtroende och tydliga åtaganden från Europeiska unionens och västra Balkans sida, med ännu starkare fokus på grundläggande reformer. Den 2 mars offentliggjorde kommissionen uppdateringar om genomförandet av reformer i Albanien 7 och Nordmakedonien 8 . Uppdateringarna visade att båda länderna hade ökat sina ansträngningar och uppvisade ytterligare påtagliga och hållbara resultat på de nyckelområden som fastställdes i rådets slutsatser från juni 2018.

Rådet (allmänna frågor) godkände därefter kommissionens meddelande vid sitt möte i mars 2020, beslutade att inleda förhandlingar med Albanien och Nordmakedonien och uppmanade kommissionen att lägga fram förslag till förhandlingsramar med de båda länderna.

Kommissionen lade fram sina förslag till förhandlingsramar i juli 2020. Dessa förslag är i linje med den förstärkta strategin för anslutningsprocessen och utvecklar denna ytterligare. Kommissionen rapporterade också om det vidare genomförandet av reformer i Albanien och Nordmakedonien. Kommissionen ser fram emot att de första regeringskonferenserna sammankallas så snart som möjligt efter det att rådet antagit förhandlingsramarna.

När det gäller Albanien angav rådet ett antal villkor som måste uppfyllas före den första regeringskonferensen 9 . Landet har redan gjort avgörande framsteg när det gäller att före den första regeringskonferensen uppfylla de av rådet fastställda villkoren.

Rapporterna i årets utvidgningspaket återspeglar också förslagen om en förstärkt strategi för anslutningsprocessen. Bedömningarna och rekommendationerna för länderna, särskilt de framåtsyftande riktlinjerna om särskilda reformprioriteringar, är ännu tydligare och mer exakta. Rapporterna ger större insyn, bland annat om läget i anslutningsförhandlingarna och om i vilken utsträckning grundläggande reformer håller på att genomföras. De innehåller jämförande översikter över resultaten för de grundläggande reformerna, liksom externa index som komplement till kommissionens bedömningar. Kraftfullare bidrag än tidigare har lämnats av medlemsstaterna, som rådfrågades under processen och bidrog med synpunkter och sakkunskap, bland annat genom sina ambassader i de berörda länderna. Rapporterna innehåller också bedömningar av myndigheternas offentliga politiska engagemang för det strategiska målet om en EU-anslutning.

Kommissionen bedömer för första gången den övergripande balansen i anslutningsförhandlingarna med både Montenegro och Serbien och föreslår hur man ska gå vidare. Detta bör göra det möjligt att regeringskonferenserna, som planeras äga rum efter offentliggörandet av kommissionens årliga paket, blir forum för politisk dialog om reformer, utvärderar den övergripande anslutningsprocessen och fastställer planeringen för det kommande året, inbegripet öppnande och avslutande av kapitel och eventuella korrigerande åtgärder.

Sedan det senaste utvidgningspaketet har rådet också antagit slutsatser 10 som stöder de 14 centrala prioriteringarna i kommissionens yttrande om Bosnien och Hercegovinas ansökan om medlemskap i Europeiska unionen 11 . Kommissionens yttrande, som offentliggjordes i maj 2019, innehåller en övergripande färdplan för reformer för att vägleda och stödja landet på dess väg mot EU-integration. När det gäller Kosovo 12* gjordes begränsade framsteg med EU-relaterade reformer, framför allt på grund av en förlängd valperiod och två regeringsbyten. Det är viktigt att Kosovos myndigheter fördubblar sina ansträngningar för att gå vidare på den europeiska vägen, bland annat med genomförandet av stabiliserings- och associeringsavtalet.

Under det senaste året har genomförandet av den handlingsplan som bifogades 2018 års strategi för västra Balkan fortsatt. Strategin var inriktad på områden där ytterligare reformer och insatser krävs av partnerna på västra Balkan och på ett ökat stöd från EU till regionen. En betydande del av dessa åtgärder godkändes därefter av EU:s medlemsstater och partnerna på västra Balkan genom prioriteringsagendan från Sofia som antogs vid toppmötet i Sofia i maj 2018. En uppdatering av framstegen i genomförandet av de olika åtgärderna återfinns i bilagan till detta meddelande.

Turkiet är en viktig partner för EU och ett kandidatland. Dialogen och samarbetet med Turkiet har fortsatt, särskilt i fråga om hanteringen av utmaningarna i samband med migration, trots att händelserna vid den grekisk-turkiska gränsen i mars 2020 väckt oro. Turkiet fortsatte sina lovvärda ansträngningar för att hysa omkring 4 miljoner flyktingar från Syrien och andra länder, vilket utgör den största flyktingbefolkningen i världen. EU fortsatte att ge betydande stöd till flyktingar och värdsamhällen i Turkiet, vilket utgör ett konkret vittnesmål om EU:s solidaritet. Faciliteten för flyktingar i Turkiet har mobiliserat 6 miljarder euro. Avtal har ingåtts om totalt 5,1 miljarder euro, varav 3,8 miljoner euro har betalats ut. I juli 2020 enades EU om att mobilisera ytterligare 485 miljoner euro så att viktigt humanitärt stöd inom ramen för faciliteten kan fortsätta fram till slutet av 2021. Utbetalningarna från faciliteten uppgick i genomsnitt till 60 miljoner euro per månad under referensperioden, vilket tyder på ett snabbare genomförande. Av sammanlagt ungefär 115 avtal återstår sju avtal att underteckna. Även framöver behövs stöd till flyktingar som drabbats av krisen i Syrien och till deras värdländer, och i det nyligen offentliggjorda meddelandet om en ny asyl- och migrationspakt konstaterades att fortsatt och fortlöpande EU-finansiering i någon form kommer att vara av största vikt 13 .

Turkiet har dock fortsatt att avlägsna sig från Europeiska unionen och det har skett en tillbakagång i fråga om demokrati, rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och domstolsväsendets oberoende. De fortsatta gripandena och häktningen av oppositionsledare, människorättsaktivister, journalister, företrädare för det civila samhället och akademiker, med stöd av en omfattande antiterroristlagstiftning, är djupt oroande. I juni 2019 noterade rådet, med hänvisning till sina slutsatser av den 26 juni 2018, att Turkiets anslutningsförhandlingar därför i praktiken har avstannat och att inga ytterligare kapitel kan komma i fråga för öppnande eller avslutande. Turkiets utrikespolitik står alltmer i konflikt med EU:s prioriteringar inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, framför allt på grund av Turkiets militära insatser i nordöstra Syrien och de två samförståndsavtal som undertecknats med Libyens nationella samlingsregering. Det ena avser säkerhetssamarbete, och har lett till ökad turkisk inblandning i den libyska konflikten, och det andra rör avgränsningen av den maritima jurisdiktionen, utan hänsyn till de grekiska öarnas suveräna rättigheter. Mot bakgrund av Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet beslutade EU i juli 2019 om ett antal åtgärder, bland annat att tills vidare inte hålla möten i associeringsrådet EU–Turkiet eller ytterligare möten i högnivådialogerna mellan EU och Turkiet. EU antog dessutom en ram för riktade åtgärder mot Turkiet i november 2019 och beslutade i februari 2020 att lägga till två personer i förteckningen inom denna sanktionsram.

Den 1 oktober 2020 konstaterade Europeiska rådet att EU har ett strategiskt intresse av en stabil och säker miljö i östra Medelhavsområdet och av utveckling av samarbetsinriktade och ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet. Under förutsättning att det görs oförminskade konstruktiva ansträngningar för att stoppa olaglig verksamhet gentemot Grekland och Cypern enades Europeiska rådet om att lansera en positiv politisk agenda för EU och Turkiet, med särskild tonvikt på modernisering av tullunionen och förenklade handelsprocedurer, direkta personkontakter, högnivådialoger och fortsatt samarbete i migrationsfrågor, i linje med uttalandet från EU och Turkiet från 2016. Europeiska rådet betonade också att EU i fall av förnyade unilaterala åtgärder eller provokationer i strid med internationell rätt kommer att använda alla instrument och alternativ som står till dess förfogande, även i enlighet med artikel 29 i EU-fördraget och artikel 215 i EUF-fördraget, för att försvara sina och sina medlemsstaters intressen.

För att säkerställa samarbete och solidaritet i samband med covid-19-pandemin sattes de första EU-finansierade motåtgärderna in omedelbart efter pandemiutbrottet. Omkring 83 miljoner euro i EU-stöd har omfördelats, varav 52 miljoner euro snabbt mobiliserades från faciliteten för flyktingar i Turkiet till förmån för de mest utsatta flyktingarna. Unionens civilskyddsmekanism aktiverades i slutet av maj 2020 för att stödja Turkiet i repatrieringen av turkiska medborgare som var strandsatta i Peru och Colombia.

II.GRUNDPRINCIPERNA FÖR EU-MEDLEMSKAP

För att förbereda kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna på ett uppfyllande av kraven för medlemskap krävs ett starkt fokus på de grundläggande reformer som rör rättsstatsprincipen och ekonomin samt de demokratiska institutionernas och den offentliga förvaltningens funktion. Insatserna på dessa områden är odelbara och ömsesidigt förstärkande och måste genomföras med kraft och med ett tydligare politiskt engagemang. Fokuseringen på dessa reformer kommer att bli ännu starkare efter att rådet godkänt kommissionens förslag om att förbättra anslutningsprocessen.

Rättsstatsprincipen är en avgörande aspekt av den demokratiska omvandlingen och det centrala riktmärke mot vilket EU bedömer utvidgningsländernas framsteg i riktning mot medlemskap. Framstegen har varierat avsevärt under det senaste året. Positivt är att västra Balkans operativa samarbete med EU:s medlemsstater och organ fortsatt har förbättrats och intensifierats i kampen mot terrorism och radikalisering som leder till våldsam extremism samt inom migrations- och gränsförvaltningen. Att åstadkomma trovärdiga framsteg på rättsstatsområdet är dock fortfarande en stor utmaning, vilket ofta hänger samman med bristande politisk vilja, fortsatt förekomst av vissa inslag av state capture (dvs. att staten tas över av privata intressen), begränsade framsteg i fråga om domstolsväsendets oberoende, institutionellt motstånd och ett allt strängare klimat för det civila samhället. Europeiska kommissionen rekommenderade att undantagsåtgärder i samband med covid-19-pandemin ska vidtas med respekt för grundläggande principer och värderingar, vara proportionella, vara begränsade till vad som är nödvändigt, vara tidsbegränsade, genomföras på ett icke-diskriminerande sätt, underställas rättslig och demokratisk tillsyn och generellt sett överensstämma med europeiska normer.

Domstolsväsen och grundläggande rättigheter

Ett välfungerande och oberoende domstolsväsen, där besluten genomförs på ett effektivt sätt, är av avgörande betydelse för rättsstatsprincipen. Förändringen av domstolskulturen fortskrider långsamt i hela västra Balkanregionen, utan ett tillräckligt engagemang för principen om domstolsväsendets oberoende och respekt för domstolsbeslut. I synnerhet bör offentliga myndigheter avstå från all inblandning i pågående ärenden och från att lämna synpunkter i offentligheten, vilket riskerar att undergräva domstolsbeslut.

Albanien fortsätter att göra goda framsteg med sin reform av domstolsväsendet genom det kontinuerliga genomförandet av den övergripande reformen av rättsväsendet och de påtagliga resultaten av förfarandet för omprövning av domare. Totalt har över 286 beslut fattats och alla prioriterade ärenden slutförts i första instans. Till följd av detta har 62 % av alla domare som granskats avskedats eller avgått frivilligt. De nya oberoende domstolsorganen har inrättats och är fullt operativa.

Nordmakedonien har gjort goda framsteg, bland annat genom ikraftträdandet av lagen om åklagarmyndigheten, som är en viktig milstolpe och säkerställer bland annat en hållbar lösning för de fall som handläggs av den särskilda åklagarmyndigheten. Efter det s.k. utpressningsfallet, med påstådd utpressning och missbruk av tjänsteställning i samband med ett ärende som handlades av den särskilda åklagarmyndigheten, dömdes den tidigare särskilda chefsåklagaren för att ha tagit emot mutor och för missbruk av tjänsteställning.

Bosnien och Hercegovina har inte gjort några framsteg när det gäller domstolsväsendet. Medborgarnas åtnjutande av sina rättigheter och kampen mot korruption och organiserad brottslighet undergrävs fortfarande till följd av att domstolsväsendet fungerar dåligt och att politiska aktörer och aktörer inom domarkåren förhindrar reformer av rättsväsendet.

Kosovo har gjort vissa framsteg. En ny etisk kod och förstärkta disciplinära förfaranden har införts.

I Montenegro var framstegen begränsade och utmaningar kvarstår när det gäller oberoende, professionalism, effektivitet och ansvarsskyldighet inom domstolsväsendet.

I Serbien gjordes inga framsteg under rapporteringsperioden eftersom landet inte genomförde rekommendationerna i kommissionens föregående rapport. De författningsändringar som hade till syfte att anpassa författningen till europeiska normer har skjutits upp till efter parlamentsvalet. Denna försening får återverkningar på antagandet av relaterad lagstiftning på det rättsliga området som behövs för att öka garantierna för domstolsväsendets oberoende.

I Turkiet fortsatte den allvarliga tillbakagång som noterats alltsedan kuppförsöket 2016. De politiska påtryckningarna och omplaceringarna av ett stort antal domare och åklagare mot deras vilja fortsatte, vilket ytterligare undergräver det turkiska domstolsväsendets oberoende, och allvarliga farhågor kvarstår, särskilt i fråga om den systematiska bristen på oberoende inom domstolsväsendet, inbegripet inrättandet av ett parallellt system med fredsdomare. Det fanns farhågor om att dessa förfaranden skulle ge upphov till självcensur och trakasserier inom domstolsväsendet. Om strategin för reform av domstolsväsendet hade antagits skulle detta ha erbjudit ett tillfälle att ta itu med många av de grundläggande reformer som krävs.

På västra Balkan och i Turkiet förekommer fortfarande utbredd korruption. Det behövs hållbara resultat i kampen mot korruption för att minska de verkliga hoten mot demokratiska strukturer och för att få till stånd ett stabilt och öppet företagsklimat. Framstegen varierar i regionen när det gäller att framgångsrikt bekämpa korruption på hög och medelhög nivå, men den allmänna takten har mattats av och resultaten i de flesta länder räcker inte på långt när till för att uppfylla kraven för medlemskap. Korruption på hög nivå och politisk korruption måste hanteras på ett tydligare och mer konsekvent sätt. Ett positivt tecken på engagemang är överenskommelsen mellan Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro och Nordmakedonien om att delta i åtgärden inom ramen för prioriteringsagendan från Sofia om bevakning av rättegångar i mål som rör korruption på hög nivå och organiserad brottslighet. Diskussioner behöver föras med Serbien i denna fråga. Den offentliga upphandlingen är fortfarande särskilt utsatt för utbredd korruption. Kontrollmekanismerna under hela upphandlingsprocessen måste stärkas och insynen avsevärt ökas med hjälp av kraftfulla och ambitiösa åtgärder.

Albanien har gjort goda framsteg i kampen mot korruption. Omprövningsförfarandet har gett resultat och fällande domar har utdömts mot högt uppsatta tjänstemän.

Nordmakedonien har gjort goda framsteg i kampen mot korruption. Resultaten har konsoliderats när det gäller att utreda, lagföra och pröva fall av korruption på hög nivå, och den statliga kommissionen för förebyggande av korruption är alltmer aktiv.

I Bosnien och Hercegovina har inga framsteg gjorts. Bristen på harmonisering av lagstiftningen i hela landet och bristande samarbete och samordning mellan institutionerna fortsatte att försvåra kampen mot korruption.

I Kosovo noteras begränsade framsteg. Förverkande av tillgångar betraktas fortfarande endast som en kompletterande aspekt av straffrättsliga förfaranden och ges föga uppmärksamhet och få resurser.

I Montenegro har framstegen varit begränsade. Resultaten när det gäller förverkande av tillgångar måste fortfarande förbättras. Trots en viss positiv utveckling har man inte i någon större utsträckning tagit itu med problemen när det gäller oberoendet och trovärdigheten hos byrån för förebyggande av korruption och fastställandet av dess prioriteringar.

I Serbien har framstegen varit begränsade. Den korruptionsbekämpande myndighetens oberoende stärktes genom operativa åtgärder, men det krävs påtagliga förbättringar när det gäller insynen och bedömningen av korruptionsrisken samt åtgärder för att minska den inom de sektorer som är särskilt sårbara för korruption på dessa områden.

Inga framsteg har gjorts i Turkiet. Den rättsliga ramen och den institutionella strukturen behöver förbättras för att undvika otillbörligt politiskt inflytande i utrednings- och lagföringsfaserna av korruptionsärenden.

De grundläggande rättigheterna är till stor del förankrade i lagstiftningen på västra Balkan och vissa framsteg har gjorts under det senaste året, men genomförandet är i praktiken fortfarande en utmaning på ett antal områden i hela regionen. I Turkiet fortsatte kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i oförminskad utsträckning och fall av gripande och frihetsberövande av personer som strävar efter att upprätthålla de mänskliga rättigheterna förekom ofta.

Yttrandefrihet samt mediefrihet och mediepluralism är demokratins grundpelare, eftersom de är viktiga inslag i en öppen och fri debatt. Grundläggande bestämmelser har visserligen införts, men det krävs brådskande insatser för att garantera yttrandefrihet och mediernas oberoende i hela regionen. Detta är det område där framstegen har varit minst under det år som gått. Hot, trakasserier och våld mot journalister utgör fortfarande en källa till allvarlig oro, och utredningar och lagföring av sådana angrepp går långsamt i hela regionen. Ansträngningarna behöver ökas för att garantera public service-företagens oberoende, främja insyn i den offentliga och privata finansieringen av massmedierna och åtgärda de snedvridna reklammarknaderna i alla länder i regionen.

Inga framsteg har gjorts i Albanien. De albanska myndigheterna har åtagit sig att överväga ändringar av medielagstiftningen och vidta ytterligare åtgärder i enlighet med Venedigkommissionens rekommendationer innan de antas av parlamentet.

I Nordmakedonien har framstegen varit begränsade under rapporteringsperioden. Den övergripande situationen och det klimat där medierna verkar bidrar på det hela taget till att främja mediefrihet, yttrandefrihet och kritisk medierapportering.

Bosnien och Hercegovina har inte gjort några framsteg. Myndigheterna reagerar endast svagt på oro över politiska påtryckningar, trakasserier och hot mot journalister.

I Kosovo har framstegen varit begränsade. Medierna är fortfarande livskraftiga och det finns en åsiktsmångfald, men de kämpar med att klara sig ekonomiskt med kommersiella medel och det offentliga radio- och tv-bolaget är fortfarande sårbart för politiska påtryckningar och politiskt inflytande. Bristen på finansiell självförsörjning gör medierna sårbara för politiska intressen och affärsintressen.

Inga framsteg har gjorts i Montenegro på det hela taget. Även om framsteg har gjorts till följd av den reviderade medielagstiftningen har detta överskuggats av gripanden och rättsliga förfaranden mot redaktörer för onlineportaler och privatpersoner för innehåll som de lagt upp eller delat på internet under 2020. Åtgärder som vidtas för att begränsa effekterna av desinformation och trakasserier eller hatpropaganda på nätet bör inte på ett oproportionerligt sätt begränsa yttrande- och mediefriheten.

I Serbien utarbetades en ny mediestrategi på ett öppet och inkluderande sätt där de viktigaste utmaningarna identifierades. Genomförandet av den nya strategin har dock ännu inte inletts och inga framsteg har gjorts i praktiken för att förbättra den övergripande miljön för yttrandefrihet. Hot, trakasserier och våld mot journalister utgör fortfarande en källa till allvarlig oro i landet.

Trots att undantagstillståndet hävdes fortsatte den allvarliga tillbakagången i Turkiet, där utövandet av yttrandefriheten och möjligheterna för oppositionen att göra sin röst hörd fortfarande begränsas i betydande grad på grund av det oproportionerliga genomförandet av de restriktiva åtgärderna. De kraftiga påtryckningarna på yttrandefriheten och hotet mot medierna fortsatte liksom under tidigare år, med gripanden, frihetsberövanden, åtal, fällande domar och avskedanden av anställda inom medierna, vilket ledde till censur och självcensur bland de yrkesverksamma i denna sektor. För att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna måste Turkiet anta sin handlingsplan för mänskliga rättigheter, som ersätter handlingsplanen om förebyggande av kränkningar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

Det krävs större insatser för att sörja för jämställdhet samt förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och könsrelaterat våld. Antalet fall av våld i hemmet har ökat i hela regionen under covid-19-isoleringsperioden. Kvinnorna är fortfarande underrepresenterade inom beslutsfattandet och på arbetsmarknaden.

Det krävs ytterligare insatser för att främja och skydda barnets rättigheter i utvidgningsländerna, där det krävs brådskande åtgärder för att stärka systemen för skydd av barn och barnomsorg. Det finns också ett akut behov av att förbättra skydds- och rådgivningstjänster för barn, särskilt när de kommer i kontakt med rättssystemet och i frågor som rör frihetsberövande av minderåriga, inbegripet en alltför begränsad användning av reparativ rättvisa.

Regeringarna måste också ytterligare främja och skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och åtgärda fall av diskriminering av minoriteter. Begränsade framsteg har gjorts när det gäller att förbättra den socioekonomiska situationen för utsatta romer 14 . Befintliga strukturella problem har lett till att utsatta romer påverkats oproportionerligt negativt av covid-19-krisen och de begränsande åtgärderna i anslutning till den. Vid västra Balkan-toppmötet i Poznań i juli 2019 åtog sig ledarna för länderna på västra Balkan att uppnå konkreta mål för integrering av romer fram till tidpunkten för anslutningen när det gäller utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård, bostäder, folkbokföring och bekämpande av antiziganism.

Regeringarna i regionen bör också ytterligare säkerställa korrekta fängelseförhållanden och förebygga misshandel, i enlighet med internationella människorättsnormer.

Rättvisa, frihet och säkerhet

Den organiserade brottsligheten är fortfarande ett synnerligen allvarligt problem på västra Balkan och i Turkiet. Mäktiga kriminella nätverk med internationell räckvidd fortsätter att verka från och via dessa länder, och viktiga smugglingsvägar går genom dem. Balkanrutten är fortfarande den viktigaste korridoren för heroin och olagliga skjutvapen som förs in i EU. Länderna har tagit itu med vissa aspekter av fenomenet och betydande gripanden och beslag av narkotika har återigen rapporterats under hela 2019 och 2020. Ett allt intensivare operativt samarbete pågår, även med EU:s byråer, med synliga resultat ute på fältet. Allmänt taget har dock resultaten varit magra när det gäller antalet slutliga fällande domar i ärenden som rör organiserad brottslighet. Vissa länder kan på sin höjd visa upp en handfull slutliga fällande domar för organiserad brottslighet eller penningtvätt under de senaste åren, ofta med strafflindring på grund av medverkan i brottsutredning. Sådana svaga resultat visar att de straffrättsliga förfarandena är ineffektiva, ger starka signaler om straffrihet och bidrar till risken för kriminell infiltration av de politiska och ekonomiska systemen. Länderna måste ta itu med kriminella grupper på ett mer kraftfullt sätt, se till att inga kopplingar mellan brottslighet och politik tolereras och avsevärt öka beslagtagandet och förverkandet av tillgångar i fall som rör både organiserad brottslighet och korruption.

I Albanien har det gjorts goda framsteg i kampen mot organiserad brottslighet. Det operativa samarbetet, särskilt med EU:s medlemsstater och byråer, har intensifierats.

Nordmakedonien har gjort vissa framsteg, bland annat genom att inrätta ett kontor för återvinning av tillgångar i överensstämmelse med EU:s regelverk.

Inga framsteg har gjorts i Bosnien och Hercegovina. Myndigheterna och domstolsväsendet har inte vidtagit lämpliga åtgärder för att ta itu med de centrala prioriteringarna enligt kommissionens yttrande och slutsatserna i expertrapporten om frågor som rör rättsstatsprincipen (Prieberapporten).

I Kosovo har det gjorts begränsade framsteg. De övergripande resultat som åklagarmyndigheten och domstolarna uppnått är fortfarande begränsade och de slutliga förverkandena av tillgångar ligger på en låg nivå.

I Montenegro har vissa framsteg gjorts. Montenegro har gjort goda framsteg i kampen mot människohandel. Polisens kapacitet och yrkeskunnande har stärkts och antalet pågående förfaranden rörande förverkande av tillgångar har ökat.

I Serbien har framstegen varit begränsade. Begränsade framgångar noteras när det gäller att upplösa kriminella nätverk och uppnå resultat över tid när det gäller proaktiva utredningar, åtal och fällande domar.

I Turkiet har det gjorts begränsade framsteg. Den rättsliga ram som reglerar kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism behöver stärkas.

Västra Balkan fortsätter att vidta viktiga åtgärder för att modernisera den rättsliga och institutionella ramen för kampen mot terrorism och våldsam extremism. Det operativa samarbetet med EU:s medlemsstater och EU:s byråer har ytterligare förbättrats och intensifierats. Under 2018 antogs en gemensam handlingsplan för terrorismbekämpning och 2019 undertecknade alla partner på västra Balkan bilaterala genomförandearrangemang med kommissionen. Västra Balkan måste fortsätta sina insatser för att förhindra radikalisering som leder till våldsam extremism, bland annat i fängelser, och ta itu med frågan om återvändande utländska stridande. Utbytet av information och kapaciteten för övervakning och insatser i detta sammanhang måste förbättras. Västra Balkan måste intensifiera sina insatser på fältet för att bekämpa penningtvätt, finansiering av terrorism och otillbörlig yttre påverkan samt olaglig finansiering som bidrar till spridningen av våldsam extremism.

Turkiet behöver se över sin lagstiftning mot terrorism. Turkiet hotas fortfarande av terroristgrupper, men de turkiska insatserna för att bekämpa terrorism har lett till ett förbättrat säkerhetsklimat. Turkiet fortsatte sina ansträngningar för att bekämpa inhemska och utländska celler av terroriststridande. Samarbetet med EU:s medlemsstater fortsatte för att upptäcka och återsända utländska terroriststridande, vilket är ett av de viktigaste områdena av gemensamt intresse. Turkiet har i sin hotbild prioriterat kampen mot Kurdistans arbetarparti (PKK), som fortfarande står på EU:s förteckning över terroristorganisationer, och på upplösningen av Gülenrörelsen. Även om Turkiet har en legitim rätt att bekämpa terrorism, är det dess ansvar att säkerställa att detta görs i överensstämmelse med rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Detta är för närvarande inte fallet, Åtgärder mot terrorism måste vara proportionerliga och vidtas i enlighet med rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Så kallad hybridverksamhet som i synnerhet härrör från tredjepartsaktörer, inbegripet desinformation kring covid-19, har blivit allt vanligare på västra Balkan och Turkiet. Den leder till att samhällen och infrastruktur blir sårbara för cyberattacker, it-brottslighet och hybridhot. I enlighet med Zagrebförklaringen bör samarbetet stärkas för att bekämpa desinformation och annan hybridverksamhet. Närmare samarbete krävs när det gäller att bygga upp resiliens och i fråga om it-säkerhet och strategisk kommunikation.

Hanteringen av flyktingkrisen och irreguljär migration har varit centrala utmaningar för EU, västra Balkan och i synnerhet Turkiet, som har tagit emot flest flyktingar i världen.

Samarbetet fortsatte i form av gemensamma insatser längs migrationsrutterna över östra Medelhavet och västra Balkan. Smuggling av migranter, ensamkommande barn och människohandel, som särskilt drabbar kvinnor och barn, är fortfarande ett problem. Det skedde en markant ökning av antalet migranter som passerade genom regionen under 2019, och över 15 000 irreguljära inresor till EU:s medlemsstater upptäcktes längs den västra Balkanrutten, vilket innebar en ökning med 159 % jämfört med 2018. Under 2019 reste mer än 29 000 flyktingar och migranter in irreguljärt i Bosnien och Hercegovina. Även om den nuvarande situationen inte är jämförbar med antalet irreguljära migranter när krisen var som svårast (750 000 enbart under 2015) behövs mer EU-stöd, i samordning med medlemsstaterna och EU:s byråer, för att stärka partnernas kapacitet att hantera migrationen. Det finns ett behov av ytterligare stöd för att öka det frivilliga återvändandet och samarbetet om återtagande med ursprungsländerna. EU och dess medlemsstater bör fortsätta att uppmuntra och stödja regionalt informationsutbyte.

I den nyligen föreslagna nya europeiska pakten för migration och asyl betonas att migration bör tas med som en central fråga i omfattande partnerskap, på grundval av en bedömning av EU:s och dess partnerländers intressen. För Västra Balkan krävs en skräddarsydd strategi, både på grund av ländernas geografiska läge och deras framtid som en integrerad del av EU. Samordning kan bidra till att säkerställa att de är väl rustade som framtida medlemsstater att reagera konstruktivt på gemensamma utmaningar och utveckla sin kapacitet och sina gränsförfaranden för att föra dem närmare EU med tanke på deras utvidgningsperspektiv. När det gäller Turkiet noterar pakten bidraget från faciliteten för flyktingar i Turkiet och att fortsatt och varaktig EU-finansiering i någon form kommer att behövas.

På västra Balkan stödde EU inrättandet av nya eller starkare institutioner, lagar och förfaranden på områdena asyl, skydd och gränsförvaltning samt införlivandet av komplexa och krävande EU-regelverk i varje partner på västra Balkan. Partnerna på västra Balkan bör också ta på sig ansvar och egenansvar för alla aspekter av migration.

Även förhandlingarna om statusavtal med fem länder i regionen har slutförts, vilket möjliggör utplacering av enheter från den europeiska gräns- och kustbevakningen (Frontex) med verkställande befogenheter i de zoner som angränsar till EU:s yttre gräns, i syfte att stödja nationella gränsmyndigheter. För att stärka gränsförvaltningen och gränsskyddet är ikraftträdandet och det faktiska genomförandet av alla statusavtal för den europeiska gräns- och kustbevakningen en central prioritering. Avtalet med Albanien har redan trätt i kraft och de första gränsbevakningstjänstemännen har utstationerats. Avtalet med Montenegro trädde också i kraft den 1 juli.

Partnerländerna bör vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa en full anpassning till EU:s viseringspolitik.

EU och Turkiet har åtagit sig att genomföra uttalandet från EU och Turkiet 15 från mars 2016. Under perioden efter uttalandet har Turkiet spelat en avgörande roll för att säkerställa en effektiv hantering av migrationsströmmarna längs den östra Medelhavsrutten. Den irreguljära migrationen från Turkiet till EU ökade under 2019, även om siffrorna fortfarande är betydligt lägre än de som registrerades före uttalandet. Detta återspeglar också delvis ökningen av den irreguljära migrationen till Turkiet under 2019 jämfört med tidigare år. I början av mars 2020 uppmuntrade Turkiet emellertid aktivt migranter och flyktingar att ta landvägen till Europa genom Grekland. EU erkände den ökade migrationsbördan och de ökade riskerna för Turkiet på landets territorium och de betydande ansträngningar som landet gjorde för att ta emot flyktingar, men avvisade kraftfullt Turkiets användning av migrationstrycket för politiska ändamål. På grund av covid-19-pandemin organiserade de turkiska myndigheterna senare i mars transporter för migranter och flyktingar från området som gränsar till Grekland och stängde gränserna till Grekland och Bulgarien, med undantag för kommersiell trafik. Betydande ökningar av migrationsströmmarna från Turkiet till Cypern noterades också under denna period. Turkiet har fortsatt göra anmärkningsvärda ansträngningar genom att ta emot 3,6 miljoner registrerade flyktingar från Syrien och omkring 370 000 flyktingar från andra länder. EU har fortsatt att stödja landets insatser för att hjälpa flyktingar. Den totala driftsbudgeten för EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet 16 på 6 miljarder euro anslogs i slutet av 2019, varav avtal har ingåtts för 5,1 miljarder euro, varav i sin tur 3,8 miljarder euro har hittills betalats ut. Utbetalningarna fortsätter att följa framstegen när det gäller kontraktering och projektgenomförande och uppgick till i genomsnitt 60 miljoner euro per månad under rapporteringsperioden. Över 100 projekt har hittills undertecknats, och de största projekten planeras pågå högst fram till mitten av 2025. Faciliteten fortsätter att tillgodose flyktingarnas humanitära behov och de turkiska värdsamhällenas utvecklingsbehov, och uppvisar konkreta och synliga resultat 17 . Faciliteten fortsätter att utgöra ett flaggskeppsinitiativ och tjänar som samordningsmekanism för ett snabbt, effektivt och ändamålsenligt tillhandahållande av EU-stöd.

Utöver de 6 miljarder euro som redan mobiliserats inom faciliteten för flyktingar i Turkiet garanterade EU i juli 2020 fortsatt stöd till de mest utsatta flyktingarna genom ett paket på 485 miljoner euro för att fortsätta med två humanitära EU-flaggskeppsprojekt fram till slutet av 2021 18 .

Fungerande demokratiska institutioner

Att stärka de demokratiska institutionerna och sörja för inkluderande demokratiska processer förblir centrala prioriteringar för utvidgningsländerna. En förutsättning för EU-anslutning är att parlamenten fungerar väl, bland annat i fråga om övervakning av den verkställande makten och ett effektivt lagstiftningsarbete.

De demokratiska systemen på västra Balkan fungerar fortfarande inte tillfredsställande på grund av stark politisk polarisering, i vissa fall ett begränsat utrymme för oppositionens demokratiska kontrollfunktion, och bojkotter av val och parlamentariskt arbete från oppositionens sida.

Fria och rättvisa val är avgörande för ett lands demokratiska styre. Rekommendationerna från valobservatörsuppdragen måste genomföras korrekt och strukturella brister måste åtgärdas.

I Albanien har de politiska partierna nått en överenskommelse om valreformer, vilket bör leda till en valprocess med högre standarder för integritet och insyn, på grundval av rekommendationer från OSSE/ODIHR. Valen i landet drabbades av bojkotter från oppositionsgrupper.

I Bosnien och Hercegovina förväntas de lagändringar som antogs i juli 2020 göra det möjligt att hålla lokalval i Mostar i december, för första gången sedan 2008. De politiska ledarna nådde också en överenskommelse om ytterligare valreformer.

I Kosovo var parlamentsvalet i oktober 2019 till största delen konkurrensutsatt, men av genomförandet framgår tydligt vikten av att avhjälpa återkommande brister i linje med rekommendationerna från EU:s valobservatörsuppdrag.

I Nordmakedonien och Serbien hade val ursprungligen planerats till april 2020, men sköts upp på grund av utbrottet av covid-19-pandemin. Parlamentsval ägde rum i Serbien den 21 juni, i Nordmakedonien den 15 juli och i Montenegro den 30 augusti.

I Nordmakedonien bedömde OSSE/ODIHR att valet i juli 2020 genomfördes väl, pandemin till trots. Vissa av deras tidigare rekommendationer beaktades, men den rättsliga stabiliteten undergrävdes av omfattande revideringar av vallagen och därpå följande tillfälliga förordningar som antogs under undantagstillståndet.

I Montenegro var spänningarna och misstron bland politiska aktörer stora inför valet. Det tillfälliga parlamentsutskottet kunde inte slutföra sitt arbete på grund av bristande beslutsförhet, och därför genomfördes de allmänna valen den 30 augusti 2020 enligt en i stort sett oförändrad valordning. Inget politiskt parti bojkottade valen. Enligt OSSE/ODIHR:s preliminära bedömning var valen i Montenegro konkurrensutsatta och ägde rum i ett klimat som var synnerligen polariserat i frågor som rör kyrkan och den nationella identiteten. Kampanjen gick fredligt till, trots den ofta konfrontativa tonen. Kandidaterna kunde framföra sina budskap, men det styrande partiet fick en otillbörlig fördel genom missbruk av ställning och statliga resurser och en dominerande position i mediebevakningen.

Ett antal oppositionspartier i Serbien fortsatte sin parlamentariska bojkott, trots den dialog som under 2019 ägde rum under Europaparlamentets överinseende mellan den styrande majoriteten och oppositionella grupper inom och utanför parlamentet. Flera oppositionspartier bojkottade också parlamentsvalet i juni 2020. Det nya serbiska parlamentet präglas av en överväldigande majoritet som företräder den regerande koalitionen och avsaknaden av ett livskraftigt oppositionsparti. Även om kandidaterna i parlamentsvalet i Serbien den 21 juni kunde genomföra kampanjer och de grundläggande friheterna respekterades, begränsades väljarnas valfrihet av det styrande partiets övertag och av att de flesta stora medieföretagen stödde regeringspolitiken, enligt internationella observatörer från kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE/ODIHR). Ett antal oppositionspartier bojkottade valen.

Reglerna för offentlig och privat finansiering av politiska partier måste reformeras ytterligare. I Serbien antog regeringen beslut som syftade till att reglera användningen av offentliga medel för valändamål. I Montenegro kvarstår brister i den rättsliga ramen för reglering av politiska partier och deras finansiering, även efter antagandet av ny lagstiftning i december 2019 och efterföljande ändringar i april 2020. Det krävs fortfarande betydande insatser för att öka insynen och ansvarsskyldigheten i finansieringen av politiska partier och valkampanjer i hela regionen.

I Turkiet innebar presidentsystemet att befogenheterna fortfarande i alltför stor utsträckning var centraliserade på presidentnivå utan en effektiv mekanism för kontroll och motvikter. Parlamentets lagstiftnings- och tillsynsfunktioner har fortsatt att inskränkas avsevärt. Många parlamentsledamöter i det prokurdiska oppositionspartiet folkets demokratiska parti (HDP) sitter fortfarande i fängsligt förvar. Tre parlamentsledamöter fråntogs sitt ledamotskap i parlamentet i juni 2020. Lokalvalen i mars 2019 och borgmästarvalet i Istanbul, som genomfördes på nytt i juni 2019 präglades av bristande mediepluralism och genomfördes inte under objektivt rättvisa villkor för alla politiska partier och kandidater i alla avseenden. Turkiet måste förbättra det övergripande valklimatet och skydda valprocessens integritet. Tvångsavskedanden av valda borgmästare i sydöstra delen av landet, med insättande av regeringsutsedda förvaltare som ersättare för dem, samt gripanden av lokala partiföreträdare fortsatte och utgör fortfarande en källa till stor oro eftersom de undergräver den lokala demokratin.

Regeringarna måste se till att oppositionen har tillräckliga förutsättningar för att kunna utöva sin demokratiska kontrollfunktion. Samtidigt måste oppositionen delta i den demokratiska processen. Överdriven användning av förkortade förfaranden i parlamentet förhindrar att oppositionen kan spela denna roll och påverkar de kontroller och motvikter som kännetecknar en välfungerande demokrati. Användningen av brådskande förfaranden varierade mellan länderna, men är i allmänhet fortfarande överdriven och öppen för missbruk.

Även i samband med de undantagsåtgärder som vidtagits under covid-19-krisen bör parlamenten fortsatt ha befogenhet att kontrollera de verkställande åtgärderna och spela en roll i övervakningen av undantagstillståndet, inbegripet beslutet om huruvida undantagstillståndet bör förlängas. En upplösning av parlamentet eller ett avbrytande av dess verksamhet kan inverka negativt på denna befogenhet.

I Albanien utfärdade regeringen ett antal dekret genom vilka det undantagstillstånd som infördes efter jordbävningen i november 2019 förlängdes till juni 2020. Parlamentsutskotten har fortsatt sin verksamhet genom distansarbete, medan de veckovisa plenarsammanträdena återupptogs den 16 april. Parlamentet antog ändringar av strafflagen när det gäller spridning av smittsamma sjukdomar. Alla domstolsärenden, med undantag för brådskande fall, avbröts. I slutet av maj återupptogs domstolsförhandlingarna.

I Bosnien och Hercegovina höll det statliga parlamentet inga sessioner mellan mitten av mars och mitten av maj 2020. Entiteten Republika Srpskas parlament införde undantagstillstånd från den 3 april till den 20 maj och entitetens president fick fullständiga lagstiftningsbefogenheter. Den federala entiteten började hålla sina parlamentssessioner på nätet.

Kosovos regering utlyste undantagstillstånd på grund av folkhälsokrisen i mars 2020. Åtgärder vidtogs för att skydda medborgarna, bland annat tillfälliga restriktioner för icke nödvändiga förflyttningar, karantän av områden, förbud mot sammankomster, stopp för merparten av flygtrafiken och stängning av gränser. Åtgärder har också vidtagits för att tillgodose omedelbara behov och mildra krisens socioekonomiska konsekvenser. Parlamentet har fortsatt att fungera under krisen.

Inget undantagstillstånd utlystes i Montenegro. Myndigheterna vidtog åtgärder för att bekämpa pandemin, skydda medborgarna och mildra krisens socioekonomiska konsekvenser, med begränsningar av mötesfriheten och medborgarnas rörelsefrihet. Parlamentets lagstiftningsprocess avbröts i nästan 50 dagar och parlamentets roll i fråga om att övervaka regeringens insatser mot pandemin var begränsad. Myndigheterna förväntas säkerställa den rätta balansen mellan skydd av hälsa och respekt för sekretessen för personliga hälsouppgifter och medborgarnas rätt till privatliv.

Nordmakedoniens president utlyste undantagstillstånd i mars, vilket förlängdes flera gånger fram till juni 2020. De politiska ledarna beslutade enhälligt att skjuta upp de tidigarelagda valen, som ursprungligen var planerade till den 12 april, till den 15 juli 2020. Under denna period upplöstes parlamentet och dekret utfärdades av den tekniska regeringen, där även det största oppositionspartiet medverkade. Myndigheterna har vidtagit exempellösa åtgärder för att skydda medborgarna, såsom begränsning av icke nödvändiga förflyttningar och sammankomster, införande av självkarantän, stopp för flygtrafiken och stängning av gränser. Åtgärder har också vidtagits för att tillgodose omedelbara behov och mildra krisens socioekonomiska konsekvenser.

I Serbien utlystes undantagstillstånd den 15 mars genom underskrift av presidenten, premiärministern och parlamentets talman. Parlamentet sammanträdde först drygt sex veckor senare, den 28–29 april, och godkände undantagstillståndet, för att upphävda det en vecka senare. Parlaments-, provins- och lokalvalen, som ursprungligen planerades till april, sköts upp. Myndigheterna har vidtagit omfattande tillfälliga åtgärder, bland annat strikt utegångsförbud mellan vissa klockslag, stängning av skolor och universitet, förbud mot offentliga sammankomster, stopp för största delen av flygtrafiken och stängning av gränserna.

Turkiets parlament antog genom majoritetsbeslut ett kontroversiellt lagstiftningspaket, som bland annat syftade till att minska det stora antalet fängelseinterner och föreskrev villkorlig frigivning av omkring 90 000 fångar. Från frigivningen undantogs dock personer som hålls frihetsberövade före rättegång för påstådda terrorismrelaterade brott, däribland advokater, journalister, politiker och människorättsförsvarare. Parlamentet beslutade att göra ett pandemirelaterat tio dagars uppehåll, följt av ett reguljärt en månad långt uppehåll under ramadan.

Reformer av den offentliga förvaltningen

Reformer av den offentliga förvaltningen är avgörande för att stärka samhällsstyrningen på alla nivåer. Detta inbegriper ökad öppenhet och ansvarsskyldighet, sund förvaltning av de offentliga finanserna och mer professionella förvaltningar. Albanien, Nordmakedonien, Montenegro och Serbien är måttligt förberedda när det gäller reformer av den offentliga förvaltningen och det har gjorts framsteg i regionen generellt sett. I Serbien gjordes dock inga framsteg eftersom det alltför stora antalet chefsposter som innehades av tillförordnade chefer inte minskade nämnvärt. Kosovo har nått en viss nivå av förberedelse, medan Bosnien och Hercegovina befinner sig i ett tidigt skede av förberedelserna. Turkiet har sett en tillbakagång när det gäller utarbetande av politik, förvaltningens ansvarsskyldighet och förvaltningen av mänskliga resurser, vilket har haft en negativ inverkan på landets allmänna beredskap.

Vissa framsteg har gjorts när det gäller att förbättra den politiska planeringen, men det krävs ytterligare ansträngningar för att säkerställa en stark kvalitetskontroll från statens sida. Montenegro stärkte och rationaliserade den politiska planeringen och uppnådde en minskning av antalet strategidokument. Riktlinjer, lagstiftning och offentliga investeringar förbereds fortfarande ofta utan konsekvensbedömningar.

Ansvarsskyldighet för ledningen och en professionalisering av den offentliga förvaltningen måste fortfarande säkerställas i de flesta länder, och den överdrivna politiseringen begränsas. Öppna och meritbaserade förfaranden för rekrytering, befordran, degradering och avskedande måste införlivas i lagstiftningen och tillämpas konsekvent inom alla offentliga tjänster. Den statliga förvaltningens struktur bör säkerställa en effektiv ansvarsfördelning. De flesta länder har ansträngt sig för att förbättra tjänsterna till medborgare och företag, särskilt e-tjänster. Det behövs bättre samordning mellan institutionerna för att genomföra reformer av den offentliga förvaltningen.

De regionala och lokala myndigheternas roll i EU-anpassningen och den framtida tillämpningen av EU:s regler måste beaktas. En lämplig balans mellan statliga, regionala och lokala myndigheter måste säkerställas. De turkiska myndigheternas beslut och åtgärder mot kommuner med borgmästare från oppositionspartier är fortfarande mycket oroande, särskilt när de verkar vara politiskt motiverade.

Den administrativa kapaciteten och den yrkesmässiga standarden hos de organ som ansvarar för att genomföra EU:s regelverk måste stärkas och tillsynsorganens oberoende skyddas. Att förbättra insynen och redovisningsskyldigheten, särskilt för att säkerställa att systemet för offentlig upphandling och förvaltningen av de offentliga finanserna fungerar effektivt, ändamålsenligt och öppet, förblir avgörande. Serbien har visserligen anpassat betydande delar av sin lagstiftning om offentlig upphandling till EU:s regelverk, men en lag om särskilda förfaranden för linjär infrastruktur som antogs i februari 2020 gör det möjligt att undanta infrastrukturprojekt av ”särskild betydelse” för Serbien från tillämpningen av reglerna för offentlig upphandling och därmed kringgå EU:s regler och standarder. I Montenegro inledde regeringen i oktober 2019 ett högprofilerat anbudsförfarande för koncessionen att driva Montenegros flygplatser. Processen utgör ett test för regeringens beslutsamhet att följa EU:s normer för rättvis och transparent offentlig upphandling. Turkiet uppvisar stora brister i sin anpassning till EU:s regelverk på detta område, eftersom tillämpningsområdet för reglerna för offentlig upphandling minskas avsevärt genom olika undantag samt diskriminerande prisfördelar för inhemska aktörer och kvittningsarrangemang. För att minska risken för bedrägerier under covid-19-pandemin är det särskilt viktigt att upprätthålla verifieringskedjor. Att lägga ut all information om covid-19-relaterad upphandling på regeringens portaler kommer också att bidra till att öka öppenheten och förtroendet.

Reformer av nationella styrningssystem för att öka ledningens ansvarsskyldighet, sund ekonomisk förvaltning och extern revision av offentliga medel är av avgörande betydelse. I Nordmakedonien gjordes vissa framsteg med tillämpningen av det nya policydokumentet om intern finansiell kontroll inom den offentliga sektorn och den nationella strategin mot bedrägerier, men den interna kontrollen har ännu inte förbättrats, en uppföljning av rekommendationerna från externa revisioner har ännu inte gjorts och de finansiella inspektionerna är fortfarande inte ändamålsenliga. I Montenegro krävs ytterligare insatser när det gäller ledningens ansvarsskyldighet och stärka den interna kontrollen och internrevisionen på alla nivåer. I kristider bör myndigheterna upprätthålla en rad olika kontroller för att se till att budgetbeslut genomförs såsom de antagits och att resurserna används som planerat för att undvika slöseri, bedrägerier och bristfällig förvaltning. Insyn i dessa åtgärder bör garanteras och externa tillsynsorgan bör involveras för att säkerställa ansvarsskyldigheten för regeringens åtgärder. Ytterligare ansträngningar bör göras för att bekämpa bedrägerier, och partnerländerna uppmuntras att fortsätta att stärka samarbetet i detta avseende och utnyttja stödet från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning för att minska riskerna för bedrägerier.

Ekonomi

För anslutning till EU krävs att det finns en fungerande marknadsekonomi och förmåga att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen. Den ekonomiska styrningen har blivit ännu viktigare i utvidgningsprocessen under de senaste åren. Kommissionens övervakning på detta område sker genom det ekonomiska reformprogrammet 19 och bedömningen av huruvida de ekonomiska anslutningskriterierna inom ramen för utvidgningspaketet uppfylls. Under rapporteringsperioden gjorde Albanien, Montenegro och Serbien vissa framsteg både när det gäller förekomsten av en fungerande marknadsekonomi och kapaciteten att hantera konkurrens. Turkiet gjorde inga framsteg, medan Bosnien och Hercegovina, Kosovo och Nordmakedonien gjorde begränsade framsteg när det gäller förekomsten av en fungerande marknadsekonomi. Nordmakedonien gjorde också vissa framsteg när det gäller förmågan att hantera konkurrens, medan Turkiet inte gjorde några framsteg, och Bosnien och Hercegovina och Kosovo gjorde begränsade framsteg på detta område. Det är endast Turkiet som är en fungerande marknadsekonomi, trots att det finns allvarliga farhågor i detta avseende, och landet har nått en god nivå av förberedelse när det gäller förmågan att hantera konkurrenstrycket.

Västra Balkan har en betydande outnyttjad ekonomisk potential och ett betydande utrymme för att öka det ekonomiska samarbetet och handeln inom regionen. Med en befolkning på nästan 18 miljoner människor är regionen en viktig marknad för varor från EU. Före covid-19-pandemin låg den genomsnittliga tillväxttakten i regionen över EU-genomsnittet, men var ändå inte tillräcklig för att stödja verklig konvergens med EU:s inkomstnivåer. Covid-19-pandemin har lett till stora chocker på efterfråge- och utbudssidan med sjunkande produktion och stigande arbetslöshet. Recessionens varaktighet och allvarlighetsgrad kommer att variera mellan länderna, beroende på ekonomiska strukturer och betydelsen av globala leveranskedjor, turism och penningförsändelser eller, i vissa fall, råvaruexport. Partnerna i regionen har vidtagit omedelbara och efterföljande finanspolitiska åtgärder för att mildra krisens effekter, vilket oundvikligen har lett till högre offentliga skulder och underskott. En viktig utmaning kommer att vara att säkerställa en målinriktad, effektiv och öppen krishantering samtidigt som den finanspolitiska hållbarheten tryggas på medellång sikt.

Covid-19-pandemin har aktualiserat den höga graden av marknadsintegration och det ömsesidiga beroendet mellan EU och ekonomierna på västra Balkan samt mellan ekonomierna själva. Västra Balkan deltar i en process för konvergens i lagstiftningen med EU. Denna anpassning kommer att göra det möjligt att fördjupa det regionala ekonomiska samarbetsområdet och omvandla det till en gemensam regional marknad som bygger på EU:s regler och normer. Båda utvecklingstendenserna förstärker varandra och gör regionen till ett attraktivt investeringsområde.

Länderna på Västra Balkan står dock fortfarande inför stora utmaningar som hindrar dem från att dra full nytta av sin ekonomiska potential och överbrygga klyftan i fråga om konvergens med EU. Trots att tillväxten i viss mån tilltagit, nya arbetstillfällen skapats och inkomsterna ökat under de senaste åren släpar länderna fortfarande efter när det gäller att reformera de ekonomiska strukturerna och förbättra konkurrenskraften. De brottas fortfarande med hög arbetslöshet, särskilt bland ungdomar, stora kompetensglapp, ihållande informell ekonomi, hjärnflykt, lågt kvinnligt arbetskraftsdeltagande och låga innovationsnivåer. Det är viktigt att förbättra kvaliteten och relevansen i utbildningssystemen i regionen och stärka banden mellan arbetsgivare och utbildningsinstitutioner. På västra Balkan är investeringsklimatet i stort sett oförändrat. Det kännetecknas av en svag rättsstat, bristande kontroll av efterlevnaden av reglerna om statligt stöd, en djupt rotad grå ekonomi, dålig tillgång till finansiering för företag och en låg grad av regional integration och konnektivitet. Det statliga inflytandet i ekonomin består. Det finns ett stort behov av att uppgradera infrastrukturen. Investeringar bör kanaliseras genom enhetliga projektplaneringsprocesser och vara förenliga med de prioriteringar som överenskommits med EU. Besluten om större investeringar bör baseras på öppenhet och tillbörlig aktsamhet, såsom är fallet med de konnektivitetsprojekt som finansieras genom investeringsramen för västra Balkan.

Att säkerställa ett obehindrat flöde av varor (grundläggande livsmedel och medicinsk utrustning i första hand) har varit en central fråga under covid-19-krisen. För att göra detta inrättade EU och västra Balkan gröna korridorer vid kritiska gränsövergångar, och västra Balkan gjorde detsamma för intraregional handel på ett väl samordnat och snabbt sätt.

EU är fortfarande den överlägset största handelspartnern för västra Balkan och stod för 69,4 % av den totala varuhandeln 2019 (82,9 % av den totala exporten och 61,8 % av den totala importen). Sedan 2009 har handeln ökat med 129,6 %.

EU-företag är de största investerarna i regionen och står för 73 % av de utländska direktinvesteringarna. De är därför den främsta externa drivkraften för tillväxt och sysselsättning i regionen. Det är viktigt att regionens motståndskraft stärks för att säkerställa att all utlandsfinansierad ekonomisk verksamhet bedrivs med iakttagande av EU:s värderingar, normer och standarder, särskilt på viktiga områden som rättsstatsprincipen, offentlig upphandling, miljö, energi, infrastruktur och konkurrens. Vid ökad affärs- och investeringsverksamhet från tredjeländers sida på västra Balkan försummas ofta den socioekonomiska och finansiella hållbarheten och iakttas inte EU:s regler om offentlig upphandling. Följden kan bli hög skuldsättning, utestängning från marknaden av EU-företag som inte kan konkurrera, icke-optimal användning av offentliga resurser och överföring av kontrollen över strategiska tillgångar och resurser.

Den ekonomiska plan och investeringsplan för regionen som antas parallellt med detta meddelande kommer att spela en viktig roll när det gäller att ta itu med de utmaningar som beskrivs ovan och främja ekonomisk tillväxt och investeringar som gynnar båda parter.

I Turkiet kvarstår allvarliga farhågor om hur landets marknadsekonomi fungerar. Recessionen och den snabba nedgången i den inhemska efterfrågan ledde till en markant vändning och ett slut på bytesbalansunderskottet, men Turkiets behov av extern finansiering är fortfarande stort, vilket gör ekonomin utsatt för förändringar i investerarnas förtroende och för risken för sanktioner. Inflationen föll från en mycket hög nivå men låg fortfarande långt över målet. Ekonomin återhämtade sig under andra halvåret 2019, tack vare en expansiv politik inom den offentliga sektorn och ett starkt bidrag från nettoexporten. Denna återhämtning är dock fortfarande bräcklig med tanke på den svaga arbetsmarknaden, behovet av att sanera företagens balansräkningar och den ihållande geopolitiska osäkerheten. Turkiets informella sektor är fortfarande stor. De statliga ingripandena i prissättningsmekanismerna fortsatte, och det saknas fortfarande genomförandebestämmelser, efterlevnadskontroll och öppenhet när det gäller statligt stöd, samtidigt som den institutionella strukturen fortfarande är ofullständig. Den ekonomiska styrningen i Turkiet försämrades ytterligare, med återkommande politiska påtryckningar som undergräver de oberoende institutionernas trovärdighet och funktion. Turkiet måste vända den tillbakagående trenden i fråga om marknadsreformerna. Turkiet är fortfarande väl integrerat med EU-marknaden när det gäller både handels- och investeringsförbindelser, men EU:s relativa andel av Turkiets utrikeshandel minskade (EU:s andel av den turkiska exporten minskade från 50 % år 2018 till 48,5 % år 2019, och från 36,25 % av importen till 34,2 %), varvid ett ökande antal avvikelser från Turkiets skyldigheter enligt tullunionen mellan EU och Turkiet konstaterades. Inom utbildningssektorn finns fortfarande betydande problem när det gäller utbildningens kvalitet och tillgänglighet. Kvinnor har svårt att få tillgång till utbildning av god kvalitet och tillträde till arbetsmarknaden.

III.FÖRMÅGA ATT PÅTA SIG DE SKYLDIGHETER SOM FÖLJER AV ETT MEDLEMSKAP

Västra Balkan har fortsatt att anpassa sin lagstiftning till EU:s krav på ett antal områden, om än i olika takt.

De flesta länderna på västra Balkan är redan måttligt förberedda på många områden av den inre marknaden: fri rörlighet för varor, tjänster och kapital, konkurrenspolitik, finansiella tjänster samt konsumentskydd och hälsoskydd. Montenegro och Serbien har nått en god nivå av förberedelse när det gäller bolagsrätt och immaterialrätt. Serbien har gjort goda framsteg på områdena etableringsrätt och frihet att tillhandahålla tjänster, bolagsrätt, immaterialrätt, konkurrenspolitik och finansiella tjänster.

I de flesta länderna på västra Balkan är nivån av förberedelse också måttlig på områden med koppling till konkurrenskraft och inkluderande tillväxt, nämligen informationssamhället och medier, beskattning, ekonomisk och monetär politik samt företags- och industripolitik. Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien är måttligt förberedda på området informationssamhället och audiovisuella medier, inbegripet framsteg med strategierna för den digitala agendan och e-förvaltningstjänster. Kosovo har nått en viss nivå av förberedelse på dessa områden, medan Bosnien och Hercegovina befinner sig i ett tidigt skede av förberedelserna. Montenegro har gjort goda framsteg på områdena beskattning, vetenskap och forskning. Montenegro och Serbien har nått en god nivå av förberedelse inom vetenskap och forskning samt utbildning och kultur. När det gäller tullunionen har Nordmakedonien, som har gjort goda framsteg, och Serbien nått en god nivå av förberedelse, medan Albanien, Kosovo och Montenegro är måttligt förberedda. Bosnien och Hercegovina har nått en viss nivå av förberedelse. I hela regionen måste dock socioekonomiska reformer genomföras för att bidra till att avhjälpa de befintliga strukturella svagheterna, den låga konkurrenskraften, den höga arbetslösheten samt effekterna av covid-19-pandemin.

Grön omställning och hållbar konnektivitet utgör nycklar till ekonomisk integration inom regionen och med Europeiska unionen, och underlättar gränsöverskridande handel inom regionen och skapar verkliga fördelar för företag och medborgare. Serbien och delvis Montenegro har nått en god nivå av förberedelse när det gäller transportpolitik. Nordmakedonien har gjort goda framsteg på energiområdet och har nått en god nivå av förberedelse i fråga om transeuropeiska nät, där Montenegro och Serbien uppvisar en måttlig nivå av förberedelse. När det gäller miljö och klimatförändringar uppvisar Albanien, Nordmakedonien, Montenegro och Serbien en viss nivå av förberedelse, Kosovo befinner sig i ett tidigt skede av förberedelserna och Bosnien och Hercegovina befinner sig i ett tidigt skede/har nått en viss nivå av förberedelse. Alla länder måste avsevärt öka sina insatser på detta område.

När det gäller resurser, jordbruk och sammanhållning är Nordmakedonien och Montenegro måttligt förberedda på området jordbruk och landsbygdsutveckling, medan Albanien, Kosovo och Serbien har nått en viss nivå av förberedelse och Bosnien och Hercegovina befinner sig i ett tidigt skede. Nordmakedonien och Montenegro har också gjort goda framsteg när det gäller livsmedelssäkerhet och veterinära och fytosanitära frågor. Inom ramen för Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta) har parterna dessutom antagit ett beslut för att underlätta handeln med frukt och grönsaker. När det gäller regionalpolitik och samordning av strukturinstrument är västra Balkan måttligt förberett, med undantag för Bosnien och Hercegovina, som befinner sig i ett tidigt skede. 

Utvidgningsländerna måste också påskynda och upprätthålla sin anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp), inbegripet restriktiva åtgärder. På västra Balkan har Albanien och Montenegro fortsatt att fullt ut anpassa sig till alla Gusp-ståndpunkter (uttalanden från den höga representanten/vice ordföranden på EU:s vägnar och rådets beslut om restriktiva åtgärder). Serbien fortsatte att utveckla intensiva förbindelser och strategiska partnerskap med ett antal länder i hela världen, bland annat Ryssland, Kina och USA. Serbiens samarbete med Kina ökade under covid-19-krisen och präglades av prokinesisk och EU-skeptisk retorik från högt uppsatta tjänstemäns sida. Turkiets utrikespolitik står alltmer i konflikt med EU:s prioriteringar inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, framför allt på grund av Turkiets militära insatser i nordöstra Syrien och de två samförståndsavtal som landet undertecknat med Libyens nationella samlingsregering. Det ena avser säkerhetssamarbete, och har lett till ökad turkiskt stöd till Libyens nationella samlingsregering, och det andra rör avgränsningen av den maritima jurisdiktionen, utan hänsyn till de grekiska öarnas suveräna rättigheter.

Turkiet har fortsatt sin anpassning till EU:s regelverk, om än i mycket begränsad takt och på ett splittrat sätt, vilket tyder på att det inte finns någon övergripande anpassningsstrategi. Fall av tillbakagång förekom fortfarande i fråga om ett antal viktiga aspekter på områdena konkurrens, informationssamhället och medier, ekonomisk och monetär politik, tullunion, yttre förbindelser samt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Turkiet har kommit långt när det gäller bolagsrätt, transeuropeiska nät samt vetenskap och forskning, och har nått en god nivå av förberedelse i fråga om fri rörlighet för varor, immaterialrätt, finansiella tjänster, företagspolitik och industripolitik, konsumentskydd och hälsoskydd, tullunionen och finansiell kontroll.

IV.REGIONALT SAMARBETE OCH GODA GRANNFÖRBINDELSER

Goda grannförbindelser och regionalt samarbete är viktiga inslag i stabiliserings-, associerings- och utvidgningsprocessen. De regelbundna kontakterna på regeringsnivå samt den tekniska dialogen och samarbetet på bilateral och regional nivå har fortsatt.

Inkluderande regionala organisationer – det regionala samarbetsrådet, transportgemenskapen och Cefta – har varit avgörande för att genomföra regionens insatser under covid-19-krisen. Organisationerna genomförde en effektiv samordning med alla partner på västra Balkan, sinsemellan och med kommissionen.

Det regionala samarbetet fortsatte att ge resultat. Konnektivitetsagendan bidrog till att utveckla transport- och energinäten. Ytterligare betydande insatser krävs dock för att uppfylla de kvarstående skyldigheterna från regionala avtal och åtaganden, bland annat genomförandet av de åtgärder för konnektivitetsreformer som man kom överens om 2015. Länderna i regionen måste ta fullt egenansvar. Det bör inte finnas några hinder för ett fullständigt och inkluderande deltagande av alla partner på västra Balkan i regionala samarbetsinitiativ och evenemang. Programmet Erasmus+ har fortsatt att främja interkulturell dialog bland unga.

Både toppmötet om västra Balkan i Poznan 2019 och toppmötet i Zagreb mellan EU och västra Balkan i maj 2020 gav regionens ledare möjlighet att enas om en ambitiös grön och digital omställning och att fortsätta att utveckla konnektivitet i alla dess dimensioner: transport, energi, digitalt och mellan människor. Ledarna efterlyste en grön agenda för regionen, som inte bara skulle vara till direkt nytta för medborgarnas hälsa och välbefinnande, utan även göra regionen attraktivare för investeringar och turism och ta tillvara den betydande ekonomiska potentialen i en grön tillväxt och en cirkulär ekonomi. Denna gröna agenda åtföljer den ekonomiska planen och investeringsplanen för regionen.

Regional integration är en nyckelfaktor för att höja levnadsstandarden på västra Balkan. Inrättandet av ett regionalt ekonomiskt område leder till ökad konkurrens och möjliggör stordriftsfördelar och produktivitetsvinster. En regional marknad kommer att öppna för intraregional handel och göra västra Balkan till ett mer attraktivt mål för investeringar. Marknadsintegration kommer att bidra till att skapa nya värdekedjor och göra regionen attraktivare för utländska direktinvesteringar. Genom bättre transport- och energikonnektivitet kommer regionens integrering i europeiska nät att påskyndas. Transportgemenskapen kommer att stödja och stärka genomförandet av agendan för konnektivitet.

Snabb och säker digital konnektivitet är en viktig del av de reformer som krävs för att skapa ett marknads- och investeringsvänligt klimat på västra Balkan. Som en del av det regionala ekonomiska samarbetsområdet har det nya regionala roamingavtalet, som undertecknades i april 2019, lett till en gradvis sänkning av roamingavgifterna från och med juli 2019 och kommer att leda till att roamingavgifterna avskaffas från och med juli 2021. Avtalet öppnar också vägen för en färdplan för att sänka roamingkostnaderna mellan länderna på västra Balkan och EU, i enlighet med den digitala agendan för västra Balkan.

På handelsområdet har försenade beslut i Cefta antagits, däribland tilläggsprotokoll 6 om liberalisering av handeln med tjänster, ömsesidigt erkännande av programmen för godkända ekonomiska aktörer och ett avtal för att underlätta handeln med frukt och grönsaker.

En förklaring om erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning godkändes vid västra Balkan-toppmötet i Poznań i juli 2019. I den fastställs en modell för automatiskt erkännande av kvalifikationer inom högre utbildning och studieperioder utomlands och är en viktig del av insatserna för att stärka den regionala ekonomiska integrationen. Det krävs ytterligare insatser för att göra framsteg när det gäller ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer i syfte att skapa en mer integrerad arbetsmarknad och erbjuda välbehövliga möjligheter för ungdomar i regionen.

Att övervinna arvet från det förflutna och ta itu med tvister som uppstår till följd av 1990-talets konflikter förblir avgörande. Viktiga olösta bilaterala frågor återstår att lösa, bland annat gränsfrågor och rättvisa för offer för krigsförbrytelser, identifiering av återstående saknade personer och upprättande av ett noggrant register på regional nivå över begångna grymheter. I EU finns det ingen plats för provocerande retorik eller förhärligande av krigsförbrytare från någon sida.

En av de mest angelägna frågorna i regionen är fortfarande behovet av att normalisera förbindelserna mellan Serbien och Kosovo. Förbindelserna mellan Pristina och Belgrad är fortsatt en utmaning. Den 1 april 2020 upphävde expeditionsministären i Kosovo helt och hållet den tull på 100 % på import från Serbien och Bosnien och Hercegovina som varit i kraft sedan november 2018 och den 6 juni upphävdes alla ömsesidighetsåtgärder. Återupptagandet av den EU-stödda dialogen i juli 2020 och båda parters åtagande att återuppta sitt deltagande i den är ett positivt första steg. Detta måste följas av ytterligare konkreta framsteg mot ett omfattande, rättsligt bindande normaliseringsavtal.

Befintliga avtal, inbegripet Prespa-avtalet mellan Nordmakedonien och Grekland och fördraget om goda grannförbindelser med Bulgarien, måste fortsätta att genomföras i god tro av alla parter.

Spänningarna i östra Medelhavet och Egeiska havet fortsatte att undergräva stabiliteten och säkerheten i regionen. Mot bakgrund av Turkiets fortsatta otillåtna prospekteringsverksamhet utanför Cyperns kust, undertecknandet av ett samförståndsavtal med Libyens nationella samlingsregering och en kraftig ökning av provokativa handlingar gentemot Grekland har kommissionen upprepade gånger uppmanat Turkiet att undvika alla typer av hot, källor till friktion eller åtgärder som skadar goda grannförbindelser och fredlig tvistlösning. Kommissionen har upprepade gånger understrukit alla de suveräna rättigheter som EU:s medlemsstater åtnjuter. Till dem hör bl.a. rätten att ingå bilaterala avtal samt att utforska och utnyttja sina naturresurser i enlighet med EU:s regelverk och internationell rätt, inbegripet FN:s havsrättskonvention. Suveräniteten och de suveräna rättigheterna över alla angränsande kuststaters havsområden, även för de öar som hör till kuststaterna, måste respekteras, och avgränsningen av exklusiva ekonomiska zoner och kontinentalsockeln bör hanteras i enlighet med internationell rätt genom dialog i god tro och i strävan efter goda grannförbindelser. Som reaktion på Turkiets olagliga borrningsverksamhet antog EU i november 2019 en ram för riktade åtgärder mot Turkiet och beslutade i februari 2020 att lägga till två personer i förteckningen inom denna sanktionsram. Tillbakadragandet av ett turkiskt forskningsfartyg den 12 september 2020 gjorde det möjligt att tillkännage att de sonderande samtalen med Grekland skulle återupptas.

I sina slutsatser av den 1 oktober 2020 fördömde Europeiska rådet med kraft kränkningarna av Republiken Cyperns suveräna rättigheter, som måste upphöra. Europeiska rådet betonade att EU har ett strategiskt intresse av en stabil och säker miljö i östra Medelhavsområdet och av utvecklingen av samarbetsinriktade och ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet. En dialog i god tro och avstående från unilaterala åtgärder som motverkar EU:s intressen och strider mot internationell rätt och EU-medlemsstaternas suveräna rättigheter är ett absolut krav i detta sammanhang. Alla meningsskiljaktigheter måste lösas genom fredlig dialog och i enlighet med internationell rätt. EU välkomnade Greklands och Turkiets förtroendeskapande åtgärder samt tillkännagivandet att de kommer att återuppta sina direkta sonderande samtal i syfte att avgränsa kontinentalsockeln och den exklusiva ekonomiska zonen för båda länderna. Dessa ansträngningar måste fortsätta och breddas.

Av avgörande betydelse är Turkiets fortsatta åtagande och konkreta bidrag till förhandlingarna om en rättvis, heltäckande och genomförbar lösning på Cypernfrågan inom FN:s ram och i enlighet med relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd. Det är viktigt att bevara de framsteg som hittills gjorts i de FN-ledda samtalen om Cypern och att fortsätta förberedelserna för en rättvis, övergripande och hållbar lösning, även i fråga om externa aspekter. Turkiet måste snarast fullgöra sin skyldighet att till fullo genomföra tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EU och Turkiet, och göra framsteg mot en normalisering av förbindelserna med Republiken Cypern.

V.SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

På grundval av ovanstående analys och bedömningarna i sammanfattningarna om länderna i bilagan lägger kommissionen fram följande slutsatser och rekommendationer:

I

1.En trovärdig utvidgningspolitik är en geostrategisk investering i fred, stabilitet, säkerhet och ekonomisk tillväxt i hela Europa. Den bygger på stränga men rättvisa villkor och principen om egna meriter, och fortsätter att driva på förändring och modernisering i partnerländerna i en överlag utmanande miljö. Politisk vilja och beslutsamhet från partnerländernas sida förblir nyckeln till framgång.

2.Viktiga framsteg har skett på EU:s utvidgningsagenda, med kommissionens förnyade strategi som bygger på tre huvudpelare: förslaget om att stärka anslutningsprocessen, rådets beslut att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien och förslaget till en ekonomisk plan och investeringsplan för västra Balkan, som antogs parallellt med detta meddelande.

3.Det förslag som Europeiska kommissionen lade fram i februari 2020 och som godkändes av rådet i mars kommer att ytterligare stärka anslutningsprocessen genom att göra den mer förutsägbar, trovärdig, dynamisk och föremål för starkare politisk styrning. I kommissionens förslag understryks vikten av en meritbaserad anslutningsprocess som bygger på tillit, ömsesidigt förtroende och tydliga åtaganden från Europeiska unionens och västra Balkans sida. Ännu starkare fokus kommer att läggas på reformer på de grundläggande områdena rättsstatsprincipen, de demokratiska institutionernas funktion, den offentliga förvaltningen och ekonomin. Västra Balkan måste också göra framsteg när det gäller försoning, goda grannförbindelser och regionalt samarbete.

4.Rådet (allmänna frågor) beslutade också i mars 2020 att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien, och erkände de betydande framsteg som gjorts i de båda ländernas reformer.

5.Utnämningen av EU:s nya särskilda representant för dialogen mellan Belgrad och Pristina och andra regionala frågor på västra Balkan i april 2020 återspeglade återigen EU:s prioritering av regionen och av normaliseringen av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo. Den EU-stödda dialogen återupptogs i juli och flera högnivåmöten och arbetsmöten har redan hållits.

6.I Zagrebförklaringen av den 6 maj 2020 bekräftades ånyo det otvetydiga europeiska perspektivet för västra Balkan. Ledarna på västra Balkan har bekräftat sitt engagemang för detta europeiska perspektiv och de centrala reformer som krävs som sitt fasta strategiska val. Detta åtagandes trovärdighet är också beroende av tydlig kommunikation till allmänheten och genomförandet av nödvändiga reformer. I Zagrebförklaringen uppmanades Europeiska kommissionen att lägga fram en robust ekonomisk plan och investeringsplan för regionen i syfte att främja deras ekonomier.

7.Turkiet är fortfarande en viktig partner för Europeiska unionen på väsentliga områden av gemensamt intresse, såsom migration, bekämpning av terrorism, ekonomi, handel, energi och transport. I juni 2019 upprepade rådet att Turkiet fortsätter att avlägsna sig från Europeiska unionen och att landets anslutningsförhandlingar därför i praktiken har avstannat och inga ytterligare kapitel kan komma i fråga för öppnande eller avslutande. De fakta som ligger till grund för denna bedömning är fortfarande aktuella.

8.2020 har också präglats av de förödande verkningarna av covid-19-pandemin. Myndigheterna i alla utvidgningsländer har vidtagit stränga åtgärder för att begränsa pandemins spridning och dess hälsoeffekter samt för att mildra de socioekonomiska konsekvenserna. Pandemins ekonomiska verkningar är dock betydande, vilket lämnar begränsat finanspolitiskt utrymme för regeringarnas ingripanden. Varje undantagsåtgärd måste vara proportionerlig, tidsbegränsad och respektera de grundläggande friheterna, inbegripet yttrandefriheten.

9.EU har drabbats hårt av krisen, men har mobiliserat ett paket på över 3,3 miljarder euro, inklusive omedelbart stöd för att ta itu med hälsorelaterade utmaningar och en betydande finansiering för den ekonomiska återhämtningen i regionen. EU behandlar också länderna på västra Balkan som privilegierade partner genom att ge dem tillgång till många initiativ och instrument som normalt är förbehållna EU:s medlemsstater. Detta stöd från EU går långt utöver vad någon annan partner har bidragit med till regionen, vilket visar hur strategiskt betydelsefull regionen är för unionen.

II

10.De montenegrinska myndigheternas offentliga politiska engagemang för det strategiska målet om europeisk integration anges regelbundet och konsekvent som den viktigaste prioriteringen för landet och återspeglas generellt i relevanta politiska beslut. Detta innefattar bland annat en fortsatt fullständig anpassning till EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

Kommissionens bedömning är att en övergripande balans mellan å ena sidan framsteg inom kapitlen om rättsstatsprincipen och å andra sidan framsteg i anslutningsförhandlingarna rörande de olika kapitlen säkerställs i överensstämmelse med förhandlingsramen. Under rapporteringsperioden har Montenegro gjort begränsade framsteg när det gäller domstolsväsendet och grundläggande rättigheter (kapitel 23) och vissa framsteg i fråga om rättvisa, frihet och säkerhet (kapitel 24). Efter att det sista kapitlet öppnades i juni 2020 är prioriteringen för ytterligare övergripande framsteg i anslutningsförhandlingarna, och innan man går mot ett preliminärt avslutande av andra kapitel, fortfarande uppfyllandet av de interimistiska riktmärkena för rättsstatsprincipen som fastställs i kapitlen 23 och 24.

Montenegro har kommit långt med att reformera sin rättsliga och institutionella ram på rättsstatsområdet, och har nått ytterligare resultat på de flesta områden. Fastställandet av avslutningsriktmärken kommer att göra det möjligt för EU att tydligt ange de krav avseende rättsstatsprincipen som Montenegro måste uppfylla innan dessa två kapitel kan avslutas. Montenegro kommer att nå denna etapp i anslutningsprocessen endast om landet åtgärdar de återstående luckorna på de kritiska områdena yttrandefrihet och mediefrihet samt kampen mot korruption, och bemöter farhågorna om politisk inblandning och brist på utnämningar inom viktiga oberoende institutioner och domstolsväsendet, utan att tidigare resultat av reformen av domstolsväsendet går förlorade. Montenegro har gjort stadiga framsteg när det gäller förhandlingskapitlen över hela linjen, men för närvarande uppfyller inget kapitel alla krav för att kunna avslutas.

När Montenegro drabbades av covid-19-pandemin vidtog landet ett brett spektrum av åtgärder, bland annat strikt utegångsförbud mellan vissa klockslag och restriktioner för rörelsefriheten. Parlamentet deltog inte i beslutsprocessen för den första uppsättningen åtgärder som vidtogs för att hantera covid-19-pandemin, men informerades senare om de åtgärder som vidtagits och godkände flera ekonomiska åtgärdspaket.

I Montenegro var spänningarna och misstron bland politiska aktörer stora inför valet. Det tillfälliga parlamentsutskottet kunde inte slutföra sitt arbete på grund av bristande beslutsförhet, och därför genomfördes de allmänna valen den 30 augusti 2020 enligt en i stort sett oförändrad valordning. Inget politiskt parti bojkottade valen. Enligt OSSE/ODIHR:s preliminära bedömning var valen i Montenegro konkurrensutsatta och ägde rum i ett klimat som var synnerligen polariserat i frågor om kyrkan och den nationella identiteten. Kampanjen gick fredligt till, trots den ofta konfrontativa tonen. Kandidaterna kunde framföra sina budskap, men det styrande partiet fick en otillbörlig fördel genom missbruk av ställning och en dominerande position i mediebevakningen. Den problematiska Covid-19-situationen hindrade inte väljarna från att rösta. Valdeltagandet var rekordhöga 76,6 %. För att gå vidare på vägen mot EU-anslutning måste det nyligen valda parlamentet och den nybildade regeringen upprätthålla det breda samförståndet om politiska och ekonomiska reformer med sikte på EU, med särskild inriktning på att uppfylla de interimistiska riktmärkena avseende rättsstatsprincipen.

De goda framstegen har fortsatt när det gäller politik, planering och övervakning av kvaliteten på strategiska policydokument. Regeringens politik när det gäller statligt finansierade lägenheter eller lån på gynnsamma villkor för medlemmar av domarkåren och ledamöter av oberoende institutioner gav dock upphov till farhågor om effektiviteten i det nationella systemet för kontroll och motvikter. Mer bör göras för att göra det möjligt för det civila samhället att på ett meningsfullt sätt delta i både anslutningsprocessen och lagstiftningsprocessen.

Under 2019 växte ekonomin med solida 3,6 %, med en BNP-tillväxt som drevs av en rekordsäsong för turismen som stimulerade den privata konsumtionen och exporten av tjänster. Det ekonomiska resultatet kommer dock att försämras under 2020 på grund av de negativa effekterna av covid-19-utbrottet, eftersom Montenegros ekonomi är starkt beroende av turism. De strukturella svagheterna har förvärrats av covid-19, vilket visar på det stora behovet av reformer, särskilt på områdena folkhälsa, sysselsättning, socialt skydd och företagsklimat. 

11.Serbiens regering fortsatte att ange EU-medlemskap som sitt strategiska mål. Det finns dock ett behov av att lägga större vikt vid objektiv och positiv otvetydig kommunikation om EU, som är Serbiens viktigaste politiska och ekonomiska partner.

Serbiens framsteg när det gäller rättsstatsprincipen och normaliseringen av förbindelserna med Kosovo är avgörande och kommer även i fortsättningen att avgöra den övergripande takten i anslutningsförhandlingarna. Under rapporteringsperioden har Serbien gjort mycket begränsade framsteg när det gäller domstolsväsendet och grundläggande rättigheter (kapitel 23) och vissa framsteg i fråga om rättvisa, frihet och säkerhet (kapitel 24). Förbindelserna mellan Pristina och Belgrad fortsätter att vara problematiska, även om återupptagandet av den EU-stödda dialogen i juli är ett mycket positivt steg. Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att det för närvarande råder en övergripande balans mellan å ena sidan framsteg i fråga om rättsstatsprincipen och normalisering och å andra sidan framstegen i förhandlingarna rörande de olika kapitlen.

Framstegen när det gäller rättsstatsprincipen är dock inte så snabba och effektiva som det kunde förväntas av ett förhandlande land. Serbien måste skyndsamt snabba på och fördjupa reformerna, särskilt när det gäller domstolsväsendets oberoende, kampen mot korruption, mediefrihet, inhemsk hantering av krigsförbrytelser och kampen mot organiserad brottslighet. Serbien bör också sträva efter att uppnå de interimistiska riktmärkena för kapitlen 23 och 24, bland annat genom ett resultatinriktat genomförande av de reviderade handlingsplanerna för kapitlen 23 och 24.

När det gäller normaliseringen av förbindelserna med Kosovo visade Serbien sitt engagemang för den återupptagna dialogprocessen. Serbien måste göra ytterligare betydande ansträngningar och bidra till att skapa ett gynnsamt klimat för att kunna ingå ett övergripande rättsligt bindande avtal med Kosovo. Det brådskar med ett sådant avtal, som är avgörande för att Kosovo och Serbien ska kunna gå vidare på sina respektive vägar mot ett EU-medlemskap. Serbien bör också fortsätta att upprätthålla och genomföra alla tidigare överenskommelser som uppnåtts inom ramen för dialogen.

Den politiska scenen i Serbien präglas av fortsatt polarisering. Som en reaktion på covid-19-pandemin utlyste regeringen undantagstillstånd i mars 2020 och införde omfattande tillfälliga åtgärder. Parlamentet sammanträdde först drygt sex veckor efter det att undantagstillståndet utlystes, vilket begränsade dess möjligheter att granska den verkställande makten under denna period. Parlaments-, provins- och kommunalvalen i Serbien som ursprungligen planerades till april 2020, sköts upp till den 21 juni. Även om valen genomfördes effektivt präglades de av regeringspartiernas dominans, även i medierna. Ett antal oppositionspartier bojkottade valen trots ansträngningar ledda av Europaparlamentet för att skapa samförstånd över partigränserna om valreformer, med hänvisning till demokratiska betänkligheter och ojämlika spelregler. Det nytillsatta serbiska parlamentet präglas av en överväldigande majoritet som företräder den regerande koalitionen och avsaknaden av en fungerande opposition.

Serbien förblir en viktig partner i EU:s uppdrag och insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken men landets anpassning till EU:s utrikespolitik är fortfarande låg.

Serbien har ännu inte avsevärt minskat det alltför stora antalet chefsposter inom den offentliga förvaltningen som innehas av tillförordnade chefer. Bristen på insyn i och respekt för det meritbaserade rekryteringsförfarandet för högre tjänster inom den offentliga förvaltningen är ett problem som väcker allt större oro. Serbien intensifierade sitt arbete med att anpassa lagstiftningen till EU:s regelverk i kapitlen om ekonomi och den inre marknaden. De ekonomiska reformerna har fortsatt att ge resultat, särskilt när det gäller makroekonomisk stabilisering. Läget på arbetsmarknaden förbättrades ytterligare. Framsteg har gjorts i reformerna av skatteförvaltningen och privatiseringen av statsägda banker, medan vissa andra viktiga reformer, särskilt inom offentlig förvaltning och statligt ägda företag, endast gick långsamt framåt. Staten har ett starkt inflytande på ekonomin. Covid-19-krisen beräknas dock kraftigt försämra de ekonomiska utsikterna under 2020, särskilt när det gäller BNP-tillväxt, offentliga finanser och sysselsättning.

12.Nordmakedonien har gjort framsteg mot att uppnå sina strategiska mål genom beslutet att inleda anslutningsförhandlingar med EU och med Nato-medlemskapet i mars 2020. Myndigheterna fortsatte att offentligt visa sin fasta vilja att gå vidare på vägen mot EU.  Undantagstillstånd utlystes mellan mars och juni 2020 på grund av covid-19-utbrottet, vilket gjorde det möjligt för den tekniska regeringen att, med deltagande av ministrar och biträdande ministrar från det största oppositionspartiet, styra genom dekret. Nordmakedonien vidtog åtgärder för att begränsa pandemin, skydda sina medborgares hälsa och mildra krisens socioekonomiska effekter, bland annat med hjälp av ett aldrig tidigare skådat stöd från EU. På grund av den osäkerhet som pandemin orsakat beslutade de politiska partierna att skjuta upp de tidigarelagda valen från april till juli 2020. Enligt OSSE/ODIHR genomfördes parlamentsvalet den 15 juli i det stora hela väl och kandidaterna kunde fritt genomföra valkampanjer, men den rättsliga stabiliteten undergrävdes av betydande ändringar av den rättsliga ramen och efterföljande regeringsdekret.

Under rapporteringsperioden har Nordmakedonien fortsatt att föra EU:s reformagenda framåt på ett inkluderande sätt, med deltagande av oppositionen i parlamentet, det civila samhället och internationella partner. Nordmakedonien intensifierade sina ansträngningar och uppnådde ytterligare påtagliga och hållbara resultat, bland annat på de nyckelområden som anges i rådets slutsatser från juni 2018. Hållbarheten i dessa strukturreformer bygger på en långsiktig process som kräver kontinuerligt engagemang från både regeringen och oppositionen. Efter valet i juli 2020 har den nya regeringen åtagit sig att upprätthålla och påskynda genomförandet av EU-relaterade reformer, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, inbegripet kampen mot organiserad brottslighet och korruption. Fokus måste ligga på att genomföra befintliga strategier och lagar och använda de verktyg som redan finns, i linje med EU:s standarder. Viktiga resultat har uppnåtts när det gäller att stärka domstolsväsendets oberoende. Antagandet av lagen om åklagarmyndigheten var en viktig milstolpe. Resultaten när det gäller utredningar, åtal och slutliga fällande domar i mål som rör korruption och organiserad brottslighet, även på hög nivå, har förbättrats ytterligare. Den tidigare särskilda chefsåklagaren dömdes efter att ha befunnits skyldig till missbruk av tjänsteställning och behörighet i det så kallade utpressningsfallet. Insatserna för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet måste fortsätta oförminskade och på ett öppet sätt, oavsett de misstänktas ställning eller politiska tillhörighet. Den statliga kommissionen för förebyggande av korruption har varit särskilt aktiv i att förebygga korruption och har reagerat på påståenden om nepotism eller utnämningar som inte skett på grundval av meriter. Det är viktigt att se till att kommissionen för förebyggande av korruption har de resurser och den kapacitet som krävs för att utföra sitt uppdrag. Mer behöver göras av alla statliga institutioner för att följa upp dess rekommendationer. Åtgärder har vidtagits för att öka insynen i den offentliga förvaltningen genom antagandet av strategin för öppenhet och ett ökat offentliggörande av myndighetsuppgifter. Landet har haft ett nära samarbete med Nato och strategiska partner för att reformera sina underrättelse- och säkerhetstjänster. Kapaciteten för parlamentarisk tillsyn över underrättelsetjänsterna måste dock stärkas. Anpassningen till EU:s utrikespolitik har ökat avsevärt.

Före den externa chock som orsakades av covid-19 under 2020 ökade den ekonomiska tillväxten till 3,6 % under 2019 till följd av ökad inhemsk efterfrågan, inbegripet återhämtning i investeringsverksamheten, understödd av finanspolitiska stimulansåtgärder och en ackommoderande penningpolitik. Arbetslösheten minskade till 17,3 % under 2019 och sysselsättningsgraden ökade. Andelen informell sysselsättning minskade något men förblev betydande uttryckt i procent av BNP. Redan tidigt på våren började covid-19-krisen sätta sin stämpel på de ekonomiska resultaten och de offentliga finanserna. Covid-19-krisen krävde en massiv nedstängning av ekonomin, och liknande åtgärder i de viktigaste handelspartnerna ledde till handelsstörningar. På grund av dessa återverkningar kommer ekonomin sannolikt att hamna i en recession under 2020 och de positiva tendenserna på arbetsmarknaden kommer sannolikt att vända. Myndigheterna vidtog en rad åtgärder till stöd för företag och hushåll för att mildra krisens ekonomiska och sociala konsekvenser. Myndigheterna vidtog ytterligare åtgärder för att förbättra den finanspolitiska transparensen. De reformer av inkomstbeskattningen och pensionssystemet som skulle ha varit av betydelse för de offentliga finanserna upphävdes dock.

Kommissionen ser fram emot och betonar vikten av ett fortsatt genomförande av Prespa-avtalet med Grekland och av fördraget om goda grannförbindelser med Bulgarien.

I mars 2020 godkände Europeiska rådets medlemmar beslutet att inleda anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien. I linje med rådets slutsatser har kommissionen inlett det nödvändiga förberedande arbetet och ser fram emot den första regeringskonferensen så snart som möjligt efter det att rådet har antagit förhandlingsramen.

13.Albanien har gjort framsteg mot sina strategiska mål genom rådets beslut att inleda anslutningsförhandlingar med EU. Myndigheterna fortsatte att offentligt visa sitt åtagande att gå vidare på vägen mot EU, på grundval av ett starkt folkligt stöd för EU-anslutning. Albanien har en fortsatt anpassningsgrad på 100 % till EU:s utrikespolitik. I samband med utbrottet av covid-19-pandemin förlängde Albanien det undantagstillstånd på grundval av naturkatastrof som infördes efter jordbävningen i november 2019, fram till juni 2020. Trots undantagstillståndet har Albanien redan gjort avgörande framsteg när det gäller att uppfylla de av rådet fastställda villkoren inför den första regeringskonferensen. Den kraftiga politiska polariseringen avtog i januari 2020, då den styrande majoriteten och den parlamentariska och utomparlamentariska oppositionen enades om att gå vidare med valreformen. En överenskommelse nåddes slutligen den 5 juni 2020. Ändringar av vallagen antogs av parlamentet den 23 juli 2020, i enlighet med överenskommelsen av den 5 juni 2020, varigenom OSSE:s/ODIHR:s rekommendationer genomfördes. Genom dessa ändringar införs högre normer för integritet och insyn i valprocessen inför de parlamentsval som ska hållas i april 2021. Den 30 juli antog parlamentet dessutom vissa ändringar av konstitutionen som rör valsystemet. Genomförandet av dessa ändringar, som inte har något samband med rekommendationerna från OSSE/ODIHR, krävde ytterligare ändringar av vallagen som diskuterades mellan partierna i det politiska rådet, dock utan att en kompromiss nåddes innan parlamentet röstade om ändringarna den 5 oktober. Trots det positiva resultatet av den överenskommelse som nåddes den 5 juni 2020 måste den politiska dialogen i landet förbättras, särskilt när det gäller valreformen och dess genomförande.

Albanien har fortsatt att nå resultat även när det gäller genomförandet av den övergripande reformen av rättsväsendet, som har gått stadigt framåt. Alla nya institutioner för självreglering inom domstolsväsendet är funktionsdugliga och fungerar effektivt. Högsta domstolen började utföra sina uppgifter. Viktiga framsteg har också gjorts när det gäller författningsdomstolens funktion. Den särskilda strukturen för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet är fullt etablerad, inbegripet en särskild åklagarmyndighet, som har utfört viktiga utredningsfunktioner. Direktören för den nationella utredningsbyrån utsågs. Den tillfälliga omprövningen av alla domare och åklagare har stadigt gått framåt. Den fortsatte att ge konkreta resultat, vilket i 62 % av fallen resulterat i avskedanden, främst med anledning av frågor som rör omotiverade tillgångar, eller uppsägningar. Åtal har väckts i de fall av omprövning där det uppstod misstanke om brott, däribland mot tio tidigare högt uppsatta domare vid högsta domstolen och författningsdomstolen.

Albanien fortsatte att stärka kampen mot korruption och gjorde goda framsteg genom att konsolidera den operativa samordnings- och övervakningskapaciteten. Fortsatta ansträngningar har gjorts för att uppnå hållbara resultat när det gäller att utreda, lagföra och pröva korruptionsärenden. Även om antalet pågående utredningar är högt är de slutliga fällande domarna i mål som rör högre tjänstemän fortfarande begränsade. De nyligen inrättade specialiserade organen för bekämpning av korruption förväntas avsevärt stärka den övergripande kapaciteten att utreda och lagföra korruption. Ansträngningarna fortsatte också i kampen mot organiserad brottslighet. Polisens insatser för att upplösa kriminella organisationer har intensifierats ytterligare och de goda framstegen har fortsatt, bland annat när det gäller att bekämpa odling av och handel med cannabis. Det internationella polissamarbetet, särskilt med EU-medlemsstater, har också ökat och lett till ett antal framgångsrika storskaliga brottsbekämpande insatser. Ansträngningarna måste fortsätta, särskilt genom effektivare bekämpande av penningtvätt och fortsatt genomförande av handlingsplanen från arbetsgruppen för finansiella åtgärder.

När det gäller grundläggande rättigheter pågår insatser för att genomföra en omfattande reform av marksektorn och konsolidera äganderätten. Lagen om slutförande av övergångsprocesser i egendomsfrågor antogs, med beaktande av Venedigkommissionens rekommendationer. Registrerings- och ersättningsprocesserna fortsätter. Albanien måste snabbt anta den återstående genomförandelagstiftningen för 2017 års ramlag om skydd av nationella minoriteter. I december 2019 antog parlamentet en ny medielag, som håller på att ses över mot bakgrund av Venedigkommissionens yttrande.

Albanien fortsatte att genomföra reformer av den offentliga förvaltningen, göra konkreta framsteg när det gäller konsekvensutredningar, utveckla lagstiftningspaketet om politisk planering, öka antalet e-tjänster och förbättra insynen mellan central och lokal nivå i datainsamling och personalförvaltning. Ansträngningarna måste fortsätta på detta område, bland annat i syfte att anta en lönepolitik för offentliga tjänstemän.

Före jordbävningen i november 2019 och den externa chock som orsakades av covid-19-pandemin 2020 fortsatte arbetslösheten att sjunka till rekordlåga nivåer och exporten ökade stadigt. Den offentliga skuldkvoten fortsatte att minska, men förblev hög. Bankerna fortsatte att minska antalet nödlidande lån och utlåningen till den privata sektorn tog fart. Åtgärder har vidtagits för att utveckla finansmarknaden, men den finansiella förmedlingen är fortfarande svagt utvecklad.

I mars 2020 godkände Europeiska rådets medlemmar beslutet att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien. I linje med rådets slutsatser har kommissionen inlett det nödvändiga förberedande arbetet och ser fram emot den första regeringskonferensen så snart som möjligt efter det att rådet har antagit förhandlingsramen.

14.Bosnien och Hercegovina måste ta itu med de 14 centrala prioriteringarna i kommissionens yttrande från maj 2019 om landets ansökan om EU-medlemskap, i linje med rådets relevanta slutsatser från december 2019. Yttrandet är en övergripande färdplan för djupgående reformer på områdena demokrati/funktionalitet, rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och reform av den offentliga förvaltningen. Bosnien och Hercegovina måste i grunden förbättra sin rättsliga och institutionella ram, även på författningsnivå när så krävs, för att uppfylla kraven för EU-medlemskap. När de 14 centrala prioriteringarna uppfyllts är det möjligt för landet att inleda anslutningsförhandlingar.

Efter det att ledarna tillbringat en stor del av rapporteringsperioden med att enbart engagera sig i partipolitiken, slutade denna period med få framsteg och eftersläpningar i parlamentet med utnämningen av en ny regering i slutet av 2019, 14 månader efter de allmänna valen. Under de senaste månaderna har den politiska situationen i Bosnien och Hercegovina visat en viss positiv utveckling och positiv dynamik mot bakgrund av covid-19-pandemin. Under de senaste månaderna har åtgärder vidtagits för att bemöta några av de mest centrala prioriteringarna i yttrandet: I oktober 2019 antog ministerrådet en handlingsplan för genomförandet av rekommendationerna i kommissionens analytiska rapport från 2019, även om enighet om innehållet inte fanns på alla förvaltningsnivåer. Författningsdomstolen upphävde bestämmelsen om dödsstraff i entiteten Republika Srpskas konstitution, vilket innebar att en del av den centrala prioriteringen 10 uppfylldes. Tack vare lagändringar till följd av en politisk överenskommelse i juni 2020 bör det vara möjligt att hålla lokalval i Mostar i december för första gången sedan 2008, och därmed uppfylla en del av den centrala prioriteringen 1. Ytterligare reformer krävs för att se till att valet genomförs i enlighet med europeiska normer. I juli 2020 antog alla förvaltningsnivåer den strategiska ramen för reformer av den offentliga förvaltningen, vilket bidrog till uppfyllandet av den centrala prioriteringen 14. Alla förvaltningsnivåer måste nu anta den tillhörande handlingsplanen. Bosnien och Hercegovina antog den reviderade nationella strategin för hantering av krigsförbrytelser i september 2020, vilket bidrog till uppfyllandet av den centrala prioriteringen 5. Förberedelser pågår också för att hålla sammanträde i den gemensamma parlamentarikerkommittén. Bosnien och Hercegovina måste också gå vidare med de andra centrala prioriteringarna.

Behovet av samordnade insatser mot covid-19-krisen bidrog tillfälligt till att man kunde frångå partipolitiken, men spänningarna kvarstod. De verkställande myndigheterna reagerade snabbt på pandemin, men undantagstillståndet begränsade de lagstiftande församlingarnas tillsynsbefogenheter.

Landet måste säkerställa en professionell och avpolitiserad offentlig förvaltning och ett samordnat landsomfattande tillvägagångssätt för beslutsfattande. Bosnien och Hercegovina måste i synnerhet säkerställa en effektiv samordning på alla nivåer av gränsförvaltning och migrationshantering och inrätta ett effektivt asylsystem. Bosnien och Hercegovina befinner sig i ett tidigt skede av förberedelserna för att förebygga och bekämpa korruption och organiserad brottslighet. Inga framsteg gjordes avseende de centrala prioriteringarna i yttrandet och slutsatserna i expertrapporten när det gäller frågor som rör rättsstatsprincipen. Politisk ovilja och motstånd inom domarkåren mot reformer när det gäller domstolsväsendets integritet fortsätter att undergräva medborgarnas åtnjutande av rättigheter och förtroende för institutionerna samt kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Brådskande åtgärder krävs, till att börja med ett trovärdigt och rigoröst system för kontroll av tillgångar hos innehavare av domarämbeten och medlemmar av det höga domar- och åklagarrådet. Korruptionen är fortfarande utbredd och alla myndighetsnivåer visar tecken på att politiska ingripanden direkt påverkar medborgarnas vardag. Kriminella organisationer utnyttjar rättsliga och administrativa kryphål, och polisen är sårbar för politisk inblandning. Betydande ansträngningar krävs när det gäller finansiella utredningar och beslagtagande av tillgångar. Samarbete med EU-organ (Frontex, Europol, Eurojust) har ännu inte inrättats.

Det krävs omfattande reformer för att se till att alla medborgare faktiskt kan utöva sin rösträtt och för att komma tillrätta med fenomenet ”två skolor under ett tak”. Bosnien och Hercegovina måste garantera yttrande- och mediefriheten och skyddet av journalister samt en gynnsam miljö för det civila samhället, särskilt genom att upprätthålla europeiska normer för föreningsfrihet och mötesfrihet. Meningsfulla och systematiska samråd med det civila samhället måste säkerställas. De politiska ledarna måste också vidta konkreta åtgärder för att främja ett klimat som uppmuntrar till försoning. Revisionism, förnekande av folkmord och förhärligande av krigsförbrytare strider mot EU:s värderingar.

När det gäller de ekonomiska kriterierna befinner sig Bosnien och Hercegovina fortfarande i ett tidigt skede av förberedelserna i fråga om att bli en fungerande marknadsekonomi. Före den externa chock som orsakats av covid-19 präglades den ekonomiska situationen av makroekonomisk stabilitet. Investeringar i utbildning och infrastruktur är absolut nödvändiga för att stimulera landets ekonomi, eftersom anpassningen till europeiska normer och kapitlen i EU:s regelverk är av yttersta vikt.

15.I Kosovo präglades rapporteringsperioden av förtida val, förändringar i regeringen och även relativt långa perioder med endast en expeditionsministär. Mot denna svåra bakgrund gjordes begränsade framsteg med EU-relaterade reformer, bland annat när det gäller genomförandet av nyligen antagen lagstiftning. I kölvattnet av covid-19-pandemin utlyste regeringen i mars 2020 undantagstillstånd med hänsyn till folkhälsan och införde stränga förebyggande åtgärder och inledande ekonomiska stödåtgärder för medborgare och företag. Myndigheterna fortsatte att offentligt visa sin fasta vilja att gå vidare på vägen mot EU.

De tidigarelagda parlamentsvalen den 6 oktober 2019 kännetecknades av konkurrens (utom i kosovoserbiska områden), men rösträkningsprocessen blottade sårbarheter. Återkommande brister i valprocessen och därmed sammanhängande rekommendationer från EU:s valobservatörsuppdrag bör bemötas snabbare.

Kosovo måste blåsa nytt liv i reformprocesserna, trappa upp kampen mot korruption och organiserad brottslighet och intensifiera reformen av den offentliga förvaltningen, med utgångspunkt i de resultat som redan uppnåtts.

Under rapporteringsperioden upphävde Kosovo tullarna på 100 % på import från Serbien och Bosnien och Hercegovina samt alla ömsesidighetsåtgärder. Detta beslut har gjort det möjligt att återupprätta handeln med Serbien och Bosnien och Hercegovina. Beslutet om tullarna som Kosovo i november 2018 antog i strid med Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta) fick allvarliga politiska konsekvenser och undergrävde utvecklingen av ett regionalt ekonomiskt område på västra Balkan.

När det gäller normaliseringen av förbindelserna med Serbien visade Kosovo sitt engagemang för den återupptagna dialogprocessen.  Kosovo måste göra ytterligare betydande ansträngningar och bidra till att skapa ett gynnsamt klimat för att kunna ingå ett övergripande rättsligt bindande avtal med Serbien. Det brådskar med ett sådant avtal, som är avgörande för att Kosovo och Serbien ska kunna gå vidare på sina respektive vägar mot ett EU-medlemskap. Kosovo bör också fortsätta att upprätthålla och genomföra alla tidigare överenskommelser som uppnåtts inom ramen för dialogen.

Trots en kraftig BNP-tillväxt sedan 2015, som i genomsnitt uppgick till 4,1 % mellan 2015 och 2018, är tillväxtdynamiken fortfarande starkt beroende av tjänsteexport, fasta bruttoinvesteringar och privat konsumtion, som stöds av penningförsändelser från utlandet och märkbara löne- och kreditökningar. Som en följd av detta kommer den aviserade recessionen i EU att ha en direkt inverkan på Kosovos ekonomi, och BNP i fasta priser förväntas sjunka med 5 % under 2020. Kosovo bör inrätta en ändamålsenlig och öppen mekanism för att stödja den privata sektorn som drabbats av covid-19-krisen. Den bör också upprätthålla sysselsättningen, bland annat genom system för korttidsarbete, och bredda täckningen för arbetslöshetsförmåner och behovsbaserade sociala förmåner för de mest utsatta grupperna. Finanspolitiskt utrymme bör öppnas upp, bland annat genom begränsning av utgifterna för överföringar till särskilda grupper, t.ex. krigsveteranernas pensioner. Kapitalutgifternas genomförande bör förbättras.

Kommissionens förslag till viseringsliberalisering är under behandling i rådet och bör hanteras som ett brådskande ärende. Kommissionen vidhåller sin bedömning från juli 2018 att Kosovo har uppfyllt alla riktmärken för viseringsliberalisering. Europaparlamentet har bekräftat sitt stöd för kommissionens förslag om viseringsliberalisering.

16.Turkiet är fortfarande en viktig partner för Europeiska unionen på väsentliga områden av gemensamt intresse, såsom migration, bekämpning av terrorism, ekonomi, handel, energi och transport. I juni 2019 upprepade rådet att Turkiet fortsätter att avlägsna sig från Europeiska unionen och att landets anslutningsförhandlingar därför i praktiken har avstannat och inga ytterligare kapitel kan komma i fråga för öppnande eller avslutande. De fakta som ligger till grund för denna bedömning är fortfarande aktuella, trots regeringens upprepade engagemang för målet om EU-anslutning. Turkiet har inte på ett trovärdigt sätt bemött EU:s allvarliga farhågor om den fortsatta negativa utvecklingen när det gäller rättsstatsprincipen, de grundläggande rättigheterna och rättsväsendet. Turkiet måste som en prioritering vända denna negativa trend genom att åtgärda försvagningen av effektiva kontroller och motvikter i det politiska systemet.

Turkiet måste anpassa sin konstitutionella ram till europeiska normer. Trots att undantagstillståndet upphävdes i juli 2018 har vissa rättsliga bestämmelser som ger regeringen extraordinära befogenheter och bibehåller flera av undantagstillståndets begränsningar införlivats i lagstiftningen. Tillgången till rättslig prövning förblev begränsad för dem som påverkades negativt av de dekret som utfärdades under undantagstillståndet. Det verkställande presidentsystemet garanterar inte en sund och effektiv maktdelning och den verkställande maktens demokratiska ansvarsskyldighet minskas. Det har ytterligare ökat politiseringen av den offentliga förvaltningen.

Det genomgripande beslutet att låta göra om borgmästarvalet i storstadsområdet Istanbul efter extraordinära överklaganden som ifrågasatte det ursprungligen certifierade resultatet undergräver den valprocess som det turkiska folket visade sitt engagemang för genom ett mycket högt valdeltagande. Även om valen var professionellt organiserade kännetecknades de av villkor som inte var objektivt rättvisa för alla politiska partier och kandidater. Turkiet bör säkerställa en fri, rättvis och öppen valprocess.

Fortsatta tvångsavskedanden av valda borgmästare i sydöstra delen av landet, med insättande av regeringsutsedda förvaltare som ersättare för dem, samt ytterligare gripanden av lokala företrädare skadar den lokala demokratin. Turkiet bör upphäva åtgärder som hämmar en fungerande lokal demokrati, i linje med Venedigkommissionens rekommendationer och Turkiets engagemang för den europeiska konventionen om lokalt självstyre.

Turkiet har en legitim rätt att bekämpa terrorism, men det är dess ansvar att säkerställa att detta görs i överensstämmelse med rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Turkiet bör upphöra att använda den breda tolkningen av sin lagstiftning mot terrorism för att gripa och frihetsberöva journalister, författare, advokater, politiker, akademiker, människorättsförsvarare och kritiska röster. De turkiska myndigheterna måste snarast åtgärda allvarliga brister, särskilt när det gäller rätten till en rättvis rättegång och den strikta respekten för principen om oskuldspresumtion. Det civila samhället och dess organisationer fortsatte att verka under press i en alltmer utmanande atmosfär.

Den turkiska ekonomin är långt utvecklad, men det finns fortfarande allvarliga farhågor om hur den turkiska marknadsekonomin fungerar. Den återhämtade sig från recessionen, men återhämtningen var bräcklig bland annat på grund av covid-19-pandemin. Turkiet är fortfarande utsatt för snabba förändringar i investerarnas förtroende, vilket förvärras av pandemin och den geopolitiska utvecklingen. Den ekonomiska styrningen saknar trovärdighet och hämmas av tillsynsmyndigheternas bristande oberoende. Avskedandet av centralbankschefen och myndigheternas återkommande påtryckningar på penningpolitiska beslutsfattare ger fortfarande anledning till oro. Inom utbildningssektorn finns betydande problem att lösa när det gäller dess kvalitet och tillgänglighet. Utvecklingen av intensiva handelsförbindelser mellan EU och Turkiet har varit ett av de viktigaste resultaten av tullunionen mellan EU och Turkiet. Det är därför beklagligt att ett ökat antal avvikelser från Turkiets skyldigheter enligt tullunionen och ett stort antal handelshinder kan noteras. Turkiet har fortsatt sin anpassning till EU:s regelverk, om än i mycket begränsad takt och på ett splittrat sätt.

Turkiet fortsatte att göra betydande ansträngningar för att hysa och tillgodose behoven hos nästan fyra miljoner flyktingar och för att förhindra olagliga gränspassager till EU. Under hela 2019 åtog sig Turkiet att genomföra uttalandet från EU och Turkiet från mars 2016 och spelade en viktig roll i hanteringen av utmaningarna i samband med migrationsströmmarna längs den östra Medelhavsrutten, men i slutet av februari 2020 uppmuntrade Turkiet aktivt gränspassager till EU och efterlyste ett nytt avtal som ersatte uttalandet från mars 2016. EU erkände den ökade migrationsbördan och de ökade riskerna för Turkiet på landets territorium och de betydande ansträngningar som landet gjorde för att ta emot flyktingar, men avvisade kraftfullt Turkiets användning av migrationstrycket för politiska ändamål. Senare i mars organiserade de turkiska myndigheterna transporter för migranter och flyktingar bort från gränsområdet mot Grekland. Trots ökningen av den irreguljära migrationen från Turkiet till EU under 2019 ligger siffrorna fortfarande långt under dem som noterades före uttalandet från EU och Turkiet. EU:s facilitet för flyktingar i Turkiet fortsatte att mobilisera både humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd till flyktingar och värdsamhällen i Turkiet. Man lyckades bland annat hjälpa 1,7 miljoner flyktingar att tillgodose sina grundläggande behov, hjälpa 600 000 flyktingbarn att gå i skolan, bygga upp 180 skolor och möjliggöra över 8 000 000 besök inom primärvården. Facilitetens hela driftsbudget hade utnyttjats i slutet av 2019. EU beslutade att anslå ytterligare 485 miljoner euro för att säkerställa att de flaggskeppsprojekt som ger flyktingar grundläggande behov och tillgång till utbildning kan fortsätta. Trots detta betydande stöd kommer behoven hos flyktingar i Turkiet, som också påverkas negativt av de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin, inte att försvinna inom en nära framtid. Även framöver behövs stöd till flyktingar som drabbats av krisen i Syrien och till deras värdländer, och i det nyligen offentliggjorda meddelandet om en ny asyl- och migrationspakt konstaterades att fortsatt och fortlöpande EU-finansiering i någon form kommer att vara avgörande. Kommissionen fortsatte att tillhandahålla EU-finansiering på ett effektivt och snabbt sätt. Huvudprinciperna för genomförandet av faciliteten var fortfarande snabbhet, effektivitet och ändamålsenlighet, i kombination med en sund ekonomisk förvaltning. Det är också viktigt att de insatser som görs inom ramen för faciliteten är hållbara och att ansvaret delas med de turkiska myndigheterna.

Spänningarna i östra Medelhavsområdet, som undergräver stabiliteten och säkerheten i regionen, ökade till följd av Turkiets åtgärder och uttalanden som ifrågasatte Republiken Cyperns rätt att utnyttja kolväteresurserna i sin exklusiva ekonomiska zon, de provocerande åtgärderna gentemot Grekland, inbegripet turkiska flygningar över grekiska bebodda områden, och undertecknandet av de två samförståndsavtalen med Libyens nationella samlingsregering om säkerhetssamarbete och avgränsningen av den marina jurisdiktionen, utan hänsyn till Greklands suveräna rättigheter i de berörda områdena. Dessa åtgärder motverkar EU:s intressen, strider mot internationell rätt och undergräver ansträngningarna för att återuppta dialogen och förhandlingarna och att fortsätta nedtrappningsåtgärderna. Kommissionen står fullt solidariskt bakom Cypern och Grekland och betonar att det krävs konkreta åtgärder för att skapa ett klimat som främjar dialog. Rådet har vid flera tillfällen upprepat att Turkiet måste göra en entydig utfästelse om goda förbindelser med grannländerna, om respekt för internationella avtal och om fredlig tvistlösning i enlighet med FN-stadgan, vid behov genom hänvändelse till Internationella domstolen.

Mot bakgrund av Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet antog rådet i juli 2019 ett antal åtgärder. Som reaktion på Turkiets olagliga borrningsverksamhet antog EU vidare en ram för riktade åtgärder mot Turkiet i november 2019 och beslutade i februari 2020 att lägga till två personer i förteckningen inom denna sanktionsram. I december 2019 betonade Europeiska rådet att det bilaterala samförståndsavtalet mellan Turkiet och Libyens nationella samlingsregering om avgränsning av marina jurisdiktioner kränker tredjestaters suveräna rättigheter, inte är förenligt med Förenta nationernas havsrättskonvention och inte kan medföra några rättsliga konsekvenser för tredjestater.

Det förväntas att Turkiet aktivt ska stödja förhandlingarna om en rättvis, övergripande och hållbar lösning av Cypernfrågan inom FN:s ram, i enlighet med relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd och i linje med de principer som ligger till grund för EU. Det är viktigt att bevara de framsteg som hittills gjorts och att fortsätta förberedelserna för en rättvis, övergripande och hållbar lösning, även i fråga om externa aspekter. Turkiets engagemang och bidrag i konkreta termer till denna övergripande lösning förblir avgörande.

Turkiet måste utan dröjsmål fullgöra sin skyldighet att till fullo och på ett icke-diskriminerande sätt genomföra tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EU och Turkiet och avlägsna alla hinder för den fria rörligheten för varor, exempelvis begränsningarna när det gäller de direkta transportförbindelserna med Republiken Cypern. Inga framsteg har gjorts med en normalisering av de bilaterala förbindelserna med Republiken Cypern.

I oktober 2020 bekräftade Europeiska rådet att EU har ett strategiskt intresse av en stabil och säker miljö i östra Medelhavsområdet och av utvecklingen av samarbetsinriktade och ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet. En dialog i god tro och avstående från unilaterala åtgärder som motverkar EU:s intressen och strider mot internationell rätt och EU-medlemsstaternas suveräna rättigheter är ett absolut krav i detta sammanhang. Alla meningsskiljaktigheter måste lösas genom fredlig dialog och i enlighet med internationell rätt. I detta sammanhang upprepade Europeiska rådet sin fulla solidaritet med Grekland och Cypern, vars suveränitet och suveräna rättigheter måste respekteras.

Under förutsättning att det görs oförminskade konstruktiva ansträngningar för att stoppa olaglig verksamhet gentemot Grekland och Cypern enades Europeiska rådet om att lansera en positiv politisk agenda för EU och Turkiet, med särskild tonvikt på modernisering av tullunionen och förenklade handelsprocedurer, direkta personkontakter, högnivådialoger och fortsatt samarbete i migrationsfrågor, i linje med uttalandet från EU och Turkiet från 2016. Europeiska rådet uppmanade sin ordförande att i samarbete med kommissionens ordförande och med stöd av den höga representanten utarbeta ett förslag om att ge nytt liv åt agendan för EU och Turkiet i detta syfte.

Europeiska rådet erinrade om och bekräftade bland annat sina tidigare slutsatser om Turkiet från oktober 2019, att EU vid förnyade unilaterala åtgärder eller provokationer i strid med internationell rätt kommer att använda alla instrument och alternativ som står till dess förfogande, inbegripet i enlighet med artikel 29 i EU-fördraget och artikel 215 i EUF-fördraget, för att försvara sina och sina medlemsstaters intressen.

Europeiska rådet enades om att fortsätta att noga följa utvecklingen och återkomma i enlighet med denna samt fatta lämpliga beslut senast vid sitt decembermöte.

(1)

Anslag inom ramen för det befintliga fleråriga vägledande programmet 2014–2020.

(2)

2020/0065 (COD) Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om makroekonomiskt stöd till utvidgnings- och grannskapsländer med anledning av den kris som uppstått till följd av covid-19-pandemin, 22.4.2020.

(3)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/568 av den 23 april 2020 om att kräva uppvisande av exporttillstånd för export av vissa produkter (EUT L 129, 24.4.20).

(4)

  COM(2020) 315 final .

(5)

COM(2020) 641/2.

(6)

  COM(2020) 57 final .

(7)

  SWD(2020) 46 final .

(8)

  SWD(2020) 47 final .

(9)

Före den första regeringskonferensen bör Albanien anta valreformen fullt ut i enlighet med rekommendationerna från OSSE/ODIHR, varvid transparent finansiering av politiska partier och valkampanjer ska säkerställas, sörja för fortsatt genomförande av reformen av rättsväsendet, bland annat genom att säkerställa att författningsdomstolen och högsta domstolen fungerar väl, med beaktande av relevant internationell expertis, inbegripet tillämpliga yttranden från Venedigkommissionen, och slutföra inrättandet av de specialiserade strukturerna för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet. Albanien bör också ytterligare stärka kampen mot korruption och organiserad brottslighet, bland annat genom samarbete med EU:s medlemsstater och genom handlingsplanen för uppföljning av rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder. Det är alltjämt en prioritet att ta itu med ogrundade asylansökningar, säkerställa repatriering och ändra medielagen i enlighet med Venedigkommissionens rekommendationer.

(10)

I sina slutsatser välkomnar rådet kommissionens yttrande och uppmanar verkställande och lagstiftande organ på alla förvaltningsnivåer att börja ta itu med de centrala prioriteringar som fastställs i yttrandet, i linje med Bosnien och Hercegovinas medborgares legitima strävan att närma sig Europeiska unionen.

(11)

  COM(2019) 261 final .

(12)

* Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

(13)

COM(2020) 609 final om en ny migrations- och asylpakt.

(14)

I linje med de EU-institutionernas terminologi används termen ”romer” här för att hänvisa till ett antal olika grupper, utan att detta i något avseende innebär ett förnekande av dessa gruppers särdrag.

(15)

  https://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/03/18/eu-turkey-statement/

(16)

  Kommissionens beslut C(2015) 9500 av den 24 november 2015 om samordning av unionens och medlemsstaternas åtgärder genom en samordningsmekanism – flyktingfaciliteten för Turkiet, ändrat genom kommissionens beslut C(2016) 855 av den 10 februari 2016.

(17)

Nästan 1,7 miljoner flyktingar erhåller fortfarande månatliga kontantöverföringar, det har gjorts nio miljoner besök inom primärvården och familjerna till över 600 000 barn som går i skola har fått ekonomiskt stöd. Omkring 100 projekt inom faciliteten håller på att genomföras.

(18)

  https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_20_1324

(19)

EU stöder en bättre ekonomisk styrning på västra Balkan och i Turkiet genom den årliga processen för det ekonomiska reformprogrammet. Denna process har blivit det viktigaste verktyget för att utforma och genomföra makroekonomiska och strukturella reformer som ska öka konkurrenskraften och främja tillväxt och sysselsättning. Processen för det ekonomiska reformprogrammet kommer att anpassas för att ta hänsyn till covid-19-pandemins ekonomiska och sociala inverkan.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 6.10.2020

COM(2020) 660 final

BILAGOR

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

2020 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik

{SWD(2020) 350 final} - {SWD(2020) 351 final} - {SWD(2020) 352 final} - {SWD(2020) 353 final} - {SWD(2020) 354 final} - {SWD(2020) 355 final} - {SWD(2020) 356 final}

BILAGA 1 – Sammanfattningar av slutsatserna från rapporterna

Montenegro

När det gäller de politiska kriterierna präglades rapporteringsperioden av spänningar och misstro mellan politiska aktörer och lågt förtroende för valordningen. På grund av covid-19-pandemin var parlamentet inaktivt under de första månaderna 2020 och upplöstes därefter på grund av parlamentsvalet den 30 augusti.

Inget politiskt parti bojkottade valet, där elva listor med kandidater hade upprättats.

Enligt de preliminära resultaten från kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE/ODIHR) kännetecknades valen av konkurrens och genomfördes på ett öppet och effektivt sätt, men ägde rum i ett klimat som var synnerligen polariserat i frågor som rör kyrkan och den nationella identiteten. Kampanjen gick fredligt till, trots den ofta konfrontativa tonen. Kandidaterna kunde framföra sina budskap, men OSSE/ODIHR uttryckte ett antal farhågor när det gäller en otillbörlig fördel för det styrande partiet och obalanserad mediebevakning.

Valen ledde till en förändring utan motstycke av den styrande majoritetens sammansättning. Det nya parlamentet bör sträva efter att nå ett brett samförstånd över partigränserna och i samhället och i praktiken visa sitt engagemang för Montenegros EU-reformagenda, vilket är avgörande för landets framsteg på vägen mot EU, och inleda en öppen, beslutsam och inkluderande dialog om genomförandet av kvarstående rekommendationer från OSSE/ODIHR.

I december 2019 antog parlamentet vissa rättsliga lösningar som syftade till att delvis följa rekommendationerna från OSSE/ODIHR. På grund av bristande beslutsförhet skedde det med enbart den dåtida styrande majoritetens röster. De antagna ändringarna påverkade inte i någon större utsträckning den befintliga valordningen, med undantag för kampanjfinansieringen. Man har ännu inte tagit itu med prioriterade rekommendationer från OSSE/ODIHR, såsom valadministrationens professionalism, opartiskhet och öppenhet, kandidatregistreringen och mekanismer för autentisering av valunderskrifter, mediebevakning under valkampanjen, granskning av röstlängden, åtgärder mot missbruk av statliga resurser och en jämn könsfördelning i den politiska representationen i valet. Det pågår därför fortfarande en omfattande och inkluderande översyn av valsystemet.

Den nya ordföranden för den statliga valkommissionen utnämndes i mars 2020. Ansträngningarna för att öka öppenheten och ansvarigheten i det arbete som utförs av SEC måste fortsätta. Trots en överenskommelse över partigränserna om att hålla lokala val samma dag föreskriver den rättsliga ramen fortfarande att de ska genomföras i olika faser. Det har inte fattats beslut om när ett nytt system ska införas.

Den politiska scenen före valet i augusti 2020 var splittrad, polariserad och präglades av brist på verklig politisk dialog. Vissa inledande steg togs under 2019 för att återupprätta den politiska dialogen i parlamentet med partiellt deltagande av oppositionspartierna i arbetet i det tillfälliga parlamentsutskottet. Oppositionsmedlemmar avbröt dock sitt deltagande efter det att regeringen lagt fram utkastet till lag om religions- eller trosfrihet för antagande vid plenarsessionen. Detta ledde till religiösa protester i stor skala med början i december 2019, vilka avbröts tillfälligt under våren 2020 på grund av covid-19-krisen.

Resultatet av parlamentsvalet banar väg för en återgång till den politiska debatten i parlamentet. Det krävs ett aktivt och konstruktivt deltagande av alla parter för att stärka den parlamentariska ansvarsskyldigheten, tillsynen av den verkställande makten, den demokratiska kontrollen och lagstiftningens kvalitet och för att möjliggöra viktiga utnämningar. Under 2019 och första halvåret 2020 kunde parlamentet inte få den 2/3 majoritet som krävdes för viktiga utnämningar till domarämbeten och centrala poster inom domstolsväsendet har därför tillförordnade innehavare. Riksåklagarens mandat löpte ut i oktober 2019 och någon efterträdare har ännu inte utsetts.

Någon ny utveckling skedde inte i fråga om den politiska och rättsliga uppföljningen av det påstådda missbruket av offentliga medel för partipolitiska syften år 2012 (”ljudinspelningsaffären”). Vad gäller ”Koverta-affären” i januari 2019 väcktes åtal om penningtvätt mot två tilltalade. Dessa fall kräver ett trovärdigt, oberoende och effektivt institutionellt bemötande.

Vad gäller styrelseformer föreligger det ett behov av att stärka insynen, de berörda parternas deltagande och regeringens förmåga att genomföra reformer. Regeringens generalsekretariats övervakning av kvaliteten på strategiska policydokument har blivit strukturerad och systematisk. Regeringens politik när det gäller statligt finansierade lägenheter eller lån på gynnsamma villkor gav upphov till farhågor om effektiviteten i det nationella systemet för kontroll och motvikter. Berörda parters deltagande i både anslutningsprocessen och lagstiftningsprocessen måste förbättras.

Montenegro är måttligt förberett i fråga om reformen av landets offentliga förvaltning. Generellt sett gjordes vissa framsteg under rapporteringsperioden. Montenegro inledde genomförandet av lagen om offentliga tjänstemän. Fortsatta framsteg gjordes med politiska planeringsramen på medellång sikt, den meritbaserade rekryteringen, personalförvaltningen och rationaliseringen av den statliga förvaltningens organisation. Det krävs fortfarande stark politisk vilja för att säkerställa avpolitiseringen av den offentliga förvaltningen, optimeringen av den statliga förvaltningen och ledningens ansvarsskyldighet.

Montenegro är fortfarande måttligt förberett att tillämpa EU:s regelverk och de europeiska normerna inom domstolsväsendet och har på det hela taget gjort begränsade framsteg, närmare bestämt genom det kontinuerliga genomförandet av IKT-strategin för domstolsväsendet. Förra årets rekommendationer om domstolsväsendet följdes endast delvis. Utmaningar kvarstår, särskilt när det gäller domstolsväsendets oberoende, professionalism, effektivitet och ansvarighet. Domarrådets beslut att på nytt utnämna sju domstolsordförande, däribland ordföranden för Högsta domstolen, för åtminstone en tredje mandatperiod väcker allvarlig oro över domarrådets tolkning av ordalydelsen och andan i den konstitutionella och rättsliga ramen, som begränsar dessa utnämningar till högst två mandatperioder för att förhindra en allt för stor koncentration av makten inom domstolsväsendet. Utnämningarna är inte förenliga med Grecos rekommendationer om rättsväsendets oberoende, som Montenegro förväntas följa för att inte omintetgöra tidigare resultat av reformen av domstolsväsendet.

Montenegro har nått en viss nivå av förberedelse i kampen mot korruption. Landet gjorde begränsade framsteg i fråga om fjolårets rekommendationer som endast delvis följdes, nämligen när det gäller resultat i fråga om bekämpning och förebyggande av korruption och en ny institutionell ram för kontoret för återvinning av tillgångar. Den korruptionsbekämpande myndigheten, som verkar under nytillsatt ledning, fortsatte att stärkas genom kapacitetsuppbyggande åtgärder och tekniskt bistånd. Problem kvarstod dock i samband med byråns oberoende, fastställande av prioriteringar, selektiva tillvägagångssätt och kvaliteten på dess beslut. Byrån har ännu inte visat prov på en proaktiv strategi på alla områden som omfattas av dess mandat, bland annat när det gäller skydd av visselblåsare, kontrollen av finansieringen av politiska partier och valkampanjer samt tillsyn över lobbyverksamhet. Resultaten måste fortfarande förbättras när det gäller beslagtagande och förverkande av tillgångar som härrör från brott. Korruptionen är fortfarande allmänt utbredd på många områden och utgör en källa till allvarlig oro. Det behövs en stark politisk vilja för att på ett verkningsfullt sätt ta itu med denna problematiska fråga samt kraftfulla straffrättsliga åtgärder mot korruption på hög nivå.

Montenegro har nått en viss nivå av förberedelse/är måttligt förberett i kampen mot organiserad brottslighet. Vissa framsteg har gjorts, bland annat när det gäller att följa förra årets rekommendationer, särskilt när det gäller upprättandet av ett centraliserat bankkontoregister, en starkare kapacitet och professionalism inom polisen och ett ökat antal pågående förfaranden om förverkande av tillgångar. Inledande resultat har uppnåtts när det gäller utredningar av människohandel och penningtvätt. De brottsbekämpande organens interna organisation och samordning förbättrades ytterligare, vilket återspeglas i det ökande antalet utredningar, gripanden och beslag. Montenegro måste dock fortfarande ta itu med vissa grundläggande och systematiska brister i det straffrättsliga systemet, bland annat hur fall av organiserad brottslighet hanteras i domstolarna. Vissa framsteg har gjorts i kampen mot terrorism och i förebyggandet/motverkandet av våldsam extremism i linje med målen i den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning för västra Balkan och det bilaterala genomförandearrangemanget.

När det gäller grundläggande rättigheter har Montenegro gjort vissa framsteg. Lagstiftningsramen och den institutionella ramen på området grundläggande rättigheter har införts. I juli 2020 antog parlamentet lagen om partnerskap mellan personer av samma kön, vilket gör Montenegro till det första landet i regionen som reglerar samkönade pars ställning. Kapaciteten hos människorättsinstitutionerna och ministeriet för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter har stärkts, och förtroendet för ombudsmannaämbetet ökar. Stora utmaningar kvarstår dock när det gäller att se till att den nationella lagstiftningen om mänskliga rättigheter genomförs på ett effektivt sätt. Rapporter om överdrivet våld från polisens sida och påståenden om tortyr föranleder snabba och effektiva utredningar. Etniskt och religiöst motiverade attacker i samband med valet i augusti 2020 ger anledning till allvarlig oro. Det krävs ytterligare insatser för att integrera mänskliga rättigheter i alla arbetsområden, all offentlig politik och alla sektorer. Missgynnade grupper, däribland romer och balkanska egyptier samt personer med funktionsnedsättning utsätts fortfarande för flera typer av diskriminering och har svårigheter att hävda sina rättigheter i administrativa och rättsliga förfaranden. Könsrelaterat våld och våld mot barn är fortfarande ett stort problem.

I fråga om yttrandefriheten gjorde Montenegro inga framsteg under rapporteringsperioden. Även om framsteg har gjorts med medielagstiftningen har detta överskuggats av gripanden och rättsliga förfaranden mot redaktörer för onlineportaler och privatpersoner för innehåll som de lagt upp eller delat på internet under 2020. Tidigare fall av uppmärksammade attacker är fortfarande olösta, bland annat mordet 2004 på chefredaktören för dagstidningen Dan och skjutningen av en undersökande journalist 2018. Farhågor kvarstår också om det nationella offentliga programföretaget RTCG:s redaktionella oberoende och yrkesmässiga standard. Medielandskapet är fortfarande mycket polariserat och de självreglerande mekanismerna är fortfarande svaga. Mängden av desinformation ökar i hela regionen, och den ledde till ytterligare polarisering i samhället efter antagandet av lagen om religionsfrihet och under valkampanjen.

På migrationsområdet bekräftades 2019 den uppåtgående trenden från 2018 när det gäller antalet inkommande irreguljära migranter. 7 978 irreguljära migranter greps under 2019, vilket är en ökning med 60 % jämfört med 2018. Alla gripna migranter uttryckte sin avsikt att ansöka om asyl, vilket fortsatte att sätta press på landets mottagningsanläggningar. Montenegrinska myndigheter hindrade 516 olagliga inresor till landet och 1514 olagliga utresor från landet. Den särskilda åklagarmyndigheten genomförde tre utredningar om smuggling av migranter, där över 40 personer var inblandade. Statusavtalet med EU om den europeiska gräns- och kustbevakningen som undertecknades i oktober 2019 trädde i kraft den 1 juli 2020. Genomförandet av den första gemensamma insatsen inom ramen för avtalet inleddes den 15 juli. Montenegro måste fortsätta sina ansträngningar för att hantera migrationstrycket genom att ytterligare utveckla sitt internationella samarbete om återtagande, öka sin kapacitet att lagföra människosmugglingsnätverk, öka mottagningskapaciteten och förbättra systemet för insamling av data rörande migranter.

När det gäller de ekonomiska kriterierna har Montenegro gjort vissa framsteg och är måttligt förberett i fråga om att utveckla en fungerande marknadsekonomi. På grund av lägre investeringstillväxt avmattades ekonomin till en mer hållbar nivå under 2019. Exporten ökar, särskilt när det gäller tjänster, men inte tillräckligt för att minska det stora underskottet i bytesbalansen. Stabiliteten i finanssektorn har stärkts efter två lokala bankers konkurser och resolution och förstärkningen av ramen för banktillsyn. Förhållandena på arbetsmarknaden förbättrades, men arbetslösheten är fortfarande hög, särskilt bland kvinnor, ungdomar, romer och lågutbildade. I fråga om arbetsmarknadsaktiveringsåtgärder och samordning mellan arbetsförmedlingar och sociala tjänster uppvisades begränsade framsteg. Montenegros ekonomiska utsikter har försämrats avsevärt efter andra kvartalet 2020, eftersom de karantänåtgärder mot covid-19 som infördes i april ledde till att verksamheten i flera ekonomiska sektorer stannade upp. De offentliga finanserna, som förbättrades under 2019, är utsatta för ett betydande tryck under 2020 på grund av snabbt ökande kostnader för att finansiera myndigheternas politiska åtgärder mot pandemin i kombination med en kraftig minskning av budgetintäkterna på grund av lägre ekonomisk aktivitet. Trots vissa tecken på förbättring av företagsklimatet försenades åtgärderna för att bekämpa informell ekonomisk verksamhet och det finns fortfarande ett mycket stort antal företag med frysta bankkonton. De statsägda transportföretagen är inte konkurrenskraftiga och deras förluster överförs till staten. Den institutionella kapaciteten hos konkurrensmyndigheten och korruptionsbekämpningsmyndigheten är fortfarande svag.

Montenegro har gjort vissa framsteg och är fortfarande måttligt förberett i fråga om att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen. Investeringarna i kunskap och humankapital är mycket blygsamma, vilket leder till låg innovations- och produktivitetsnivå hos lokala företag. Utbildningsresultaten måste förbättras över hela linjen, liksom tillgången till kompetenshöjning och omskolning. Flera viktiga infrastrukturprojekt håller på att genomföras, vilket leder till att Montenegro omvandlas till en nettoexportör av el och transportnäten utvecklas. Fysiska bredbandsnät håller på att utvecklas av den privata sektorn, samtidigt som myndigheterna har stärkt den rättsliga ramen. Ekonomin har dock en svag industriell bas som kännetecknas av verksamhet med lågt mervärde, begränsas av marknadens ringa storlek och lågt tekniskt kunnande i de flesta lokala företag.

När det gäller goda grannförbindelser och regionalt samarbete har Montenegro fortsatt att arbeta konstruktivt för bilaterala förbindelser med andra utvidgningsländer och angränsande EU-medlemsstater även om de bilaterala relationerna med Serbien präglades av spänningar. Montenegro deltar i allmänhet aktivt i det regionala samarbetet.

När det gäller Montenegros förmåga att fullgöra de skyldigheter som följer av ett medlemskap har viktigt arbete gjorts med anpassning och förberedelser för genomförandet av EU:s regelverk inom de flesta områden. Landet har nått en god nivå av förberedelse på områden som bolagsrätt, immaterialrätt, energi och utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Landet är måttligt förberett inom många kapitel såsom fri rörlighet för varor, jordbruk och landsbygdsutveckling, livsmedelssäkerhet och veterinära och fytosanitära frågor. Montenegro har nått en viss nivå av förberedelse på områdena miljö, och klimatförändringar samt socialpolitik och sysselsättning. Goda framsteg har gjorts på områdena socialpolitik och sysselsättning, finansiella tjänster, jordbruk och landsbygdsutveckling, livsmedelssäkerhet, veterinära och fytosanitära frågor samt vetenskap och forskning.

Framöver bör Montenegro rikta in sina insatser på konkurrenspolitik, ekonomisk och monetär politik, statistik och finansiell kontroll, och i synnerhet på domstolsväsendets funktion och yttrandefriheten. Förstärkningen av den administrativa kapaciteten för att säkerställa tillämpningen av EU:s regelverk är fortfarande en betydande utmaning för Montenegro. Montenegro har fortsatt med sin fullständiga anpassning till alla politiska ståndpunkter och förklaringar inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Serbien

När det gäller de politiska kriterierna sköts de parlaments-, provins- och kommunalval som ursprungligen planerades till april upp efter utbrottet av covid-19-pandemin och hölls den 21 juni 2020. Även om kandidaterna kunde genomföra kampanjer och de grundläggande friheterna respekterades, begränsades väljarnas valfrihet av det styrande partiets övertag och av att de flesta stora medieföretagen stödde regeringspolitiken, enligt kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE/ODIHR). Flera av ODIHR:s tidigare rekommendationer har ännu inte åtgärdats. Det är avgörande att de serbiska myndigheterna tar itu med de långvariga bristerna i valprocessen genom en öppen och inkluderande dialog med politiska partier och andra berörda parter i god tid före nästa val. Ett antal oppositionspartier bojkottade valen.

Det nytillsatta serbiska parlamentet präglas av en överväldigande majoritet som företräder den regerande koalitionen och avsaknaden av en livskraftig opposition – en situation som inte främjar politisk pluralism i landet. Under den föregående mandatperioden vidtogs vissa åtgärder för att avhjälpa bristerna i parlamentets arbete genom att minska antalet brådskande förfaranden och det tidigare bruket av obstruktionstaktik. Flera oppositionspartier fortsatte att bojkotta parlamentssessionerna. Provocerande språkbruk mot politiska motståndare och företrädare för andra institutioner som uttrycker avvikande politiska åsikter förekom under den parlamentariska debatten. Parlamentets effektivitet, oberoende och öppenhet, inbegripet den parlamentariska oppositionens roll och befogenheter, måste stärkas för att säkerställa de kontroller och motvikter som är nödvändiga i ett demokratiskt parlament. Det nya parlamentet och de nya politiska krafterna bör fortsätta att delta i den partiöverskridande dialog som leds av Europaparlamentet, i syfte att förbättra de parlamentariska normerna och skapa bred partiövergripande och samhällelig konsensus om EU-relaterade reformer, vilket är avgörande för landets framsteg på vägen mot EU.

Serbien är måttligt förberett i fråga om reformer av den offentliga förvaltningen. Inga framsteg gjordes dock på det hela taget eftersom det alltför stora antalet chefsposter som innehades av tillförordnade chefer inte minskade nämnvärt. Bristen på insyn och respekt för det meritbaserade rekryteringsförfarandet för högre tjänster inom den offentliga förvaltningen är ett problem som väcker allt större oro. Genomförandet av lagen om planeringssystemet måste säkerställas genom en sträng kvalitetskontroll som utförs av sekretariatet för den offentliga politiken.

Serbiens domstolssystem har nått en viss nivå av förberedelse. Inga framsteg gjordes under rapporteringsperioden. Den konstitutionella reformen rörande domstolsväsendet lades på is fram till efter parlamentsvalet 2020. Denna försening får återverkningar på antagandet av relaterad lagstiftning på det rättsliga området som behövs för att öka garantierna för domstolsväsendets oberoende. Utrymmet för fortsatt politiskt inflytande över domstolsväsendet med stöd av den nuvarande lagstiftningen är ett allvarligt problem. Serbien fortsatte sina ansträngningar för att minska antalet gamla verkställighetsärenden och harmonisera domstolspraxis.

Serbien har nått en viss nivå av förberedelse i kampen mot korruption. Begränsade framsteg gjordes under rapporteringsperioden. Operativa åtgärder har vidtagits för att stärka mandatet för den korruptionsbekämpande myndigheten och säkerställa dess oberoende samt för att stärka dess kapacitet i syfte att genomföra lagen om förebyggande av korruption efter dess ikraftträdande i september 2020. De ändringar som infördes genom lagen om statliga myndigheters organisation och jurisdiktion när det gäller att bekämpa organiserad brottslighet, terrorism och korruption, som trädde i kraft i mars 2018, gav vissa resultat i form av avslutade ärenden. Allmänt taget utgör korruptionen fortfarande en källa till oro. Det finns fortfarande ingen effektiv mekanism för förebyggande samordning. Antalet avslutade mål rörande korruption på hög nivå har minskat jämfört med tidigare år. Serbien måste öka sina ansträngningar och intensifiera arbetet med att förebygga och bekämpa korruption.

I kampen mot organiserad brottslighet har Serbien nått en viss nivå av förberedelse med begränsade framsteg under rapporteringsperioden, särskilt när det gäller strukturreformer och samarbete mellan olika organ. Serbien håller på att intensifiera sitt samarbete med Europol. På det hela taget har Serbien ännu inte uppnått övertygande resultat när det gäller effektiva utredningar, åtal och slutliga fällande domar i mål som rör grov och organiserad brottslighet, vilket skulle ha lett till en ökning av mängden förverkade tillgångar. Serbien måste öka sina ansträngningar för att avveckla stora och internationellt aktiva kriminella organisationer.

Den rättsliga och institutionella ramen för att upprätthålla de grundläggande rättigheterna är i stort sett på plats. Man måste dock se till att den genomförs på ett konsekvent och effektivt sätt. Människorättsinstitutionerna måste stärkas och deras oberoende garanteras, bland annat genom tilldelning av nödvändiga ekonomiska och mänskliga resurser. Serbien har antagit en ny mediestrategi, som har utarbetats på ett öppet och inkluderande sätt och som anger de viktigaste utmaningarna när det gäller mediefriheten i Serbien. Genomförandet av den nya strategin har dock ännu inte inletts och inga framsteg har gjorts i praktiken för att förbättra den övergripande miljön för yttrandefrihet. Såsom konstateras i mediestrategin utgör hot, trakasserier och våld mot journalister fortfarande en källa till allvarlig oro i landet. Man måste sörja för insynen i ägandet av medierna och fördelningen av offentliga medel, särskilt på lokal nivå. ODIHR fann att de flesta tv-kanaler med nationell täckning och tidningar främjade regeringens politik under valkampanjen. Den konstaterade också att de få medieföretag som erbjöd alternativa åsikter hade begränsad räckvidd och inte gav någon effektiv motvikt, vilket äventyrade mångfalden av politiska åsikter i traditionella medier, genom vilka de flesta väljarna fick sin information.

Serbien fortsatte att i betydande grad bidra till hanteringen av de blandade migrationsströmmarna till EU genom att spela en aktiv och konstruktiv roll och samarbeta effektivt med sina grannländer och EU:s medlemsstater. Landet fortsatte också att effektivt genomföra strategin för integrerad gränsförvaltning och den tillhörande handlingsplanen.

När det gäller de ekonomiska kriterierna har Serbien gjort vissa framsteg och är måttligt förberett/har nått en god nivå av förberedelse i fråga om att utveckla en fungerande marknadsekonomi. Före covid-19-krisen ökade BNP-tillväxten i takt med att den inhemska efterfrågan stärktes. De externa obalanserna ökade, men finansieringen av dem var fortsatt sund tack vare stora inflöden av utländska direktinvesteringar. Pristrycket har förblivit dämpat och inflationsförväntningarna begränsade. Genom att minska budgetunderskottet och upprätthålla en försiktig finanspolitik har Serbien avsevärt förbättrat skuldhållbarheten. Arbetsmarknadsläget har förbättrats: arbetslöshetssiffrorna är på årtiondets lägsta nivå. Detta berodde emellertid också på utvandring i stor skala. Covid-19-krisen beräknas dock kraftigt försämra de ekonomiska utsikterna under 2020, särskilt när det gäller BNP-tillväxt, offentliga finanser och sysselsättning. Även om framsteg har gjorts med reformerna av skatteförvaltningen och privatiseringen av statsägda banker har vissa andra viktiga reformer, särskilt inom offentlig förvaltning och statligt ägda företag, endast gått långsamt framåt. Svagheter i budgetramen måste åtgärdas. Inga framsteg har gjorts när det gäller att stärka de finanspolitiska reglerna. Statens inflytande på ekonomin är fortfarande kraftigt och den privata sektorn hämmas av problem i fråga om rättsstaten.

Serbien har gjort vissa framsteg och är måttligt förberett när det gäller att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom EU. Ekonomins struktur förbättrades ytterligare och den ekonomiska integrationen med EU har förblivit hög. Trots vissa framsteg uppfyller utbildningen inte till fullo arbetsmarknadens behov när det gäller kvalitet och relevans. Investeringarna har fortsatt att öka, men efter år av underinvestering är de fortfarande otillräckliga för att åtgärda de allvarliga infrastrukturbehoven. Serbien måste tillämpa samma regler för prioritering, urval och övervakning av alla kapitalinvesteringar, oavsett typ av investering eller finansieringskälla, inbegripet sådana som omfattas av mellanstatliga avtal. Alla investeringsbeslut måste följa EU:s normer för offentlig upphandling, statligt stöd, miljökonsekvensbedömningar och kostnads-nyttoanalyser. Även om kostnaden för lån för små och medelstora företag har minskat på senare tid tampas företagen fortfarande med en rad utmaningar, bland annat ett instabilt företagsklimat och illojal konkurrens.

Sammantaget har Serbien vidmakthållit sitt engagemang vad gäller bilaterala relationer med andra utvidgningsländer och EU-grannländer och har deltagit aktivt i det regionala samarbetet. Förbindelserna med Montenegro har kännetecknats av spänningar, bland annat avseende parlamentsvalet i Montenegro den 30 augusti. Serbien visade vid toppmötena i Novi Sad, Ohrid och Tirana sitt åtagande att ge förnyad kraft åt det regionala samarbetet och ett ökat regionalt egenansvar. Det är viktigt att regionala initiativ omfattar alla partner på västra Balkan och bygger på EU-regler och tidigare åtaganden inom ramen för Cefta, det regionala ekonomiska samarbetsområdet eller transportgemenskapsfördraget.

När det gäller normaliseringen av förbindelserna med Kosovo återupptogs den EU-stödda dialogen med högnivåmöten den 12 och 16 juli och den 7 september 2020. Ett antal expertmöten ägde rum i Bryssel. Serbien måste göra ytterligare betydande ansträngningar och bidra till att nå fram till ett övergripande rättsligt bindande avtal med Kosovo. Det brådskar med ett sådant avtal, som är avgörande för att Kosovo och Serbien ska kunna gå vidare på sina respektive vägar mot ett EU-medlemskap.

När det gäller Serbiens förmåga att fullgöra de skyldigheter som följer av ett medlemskap intensifierade landet sitt arbete med att anpassa lagstiftningen till EU:s regelverk i kapitlen om ekonomi och den inre marknaden. Serbien har gjort goda framsteg på ekonomiska områden som bolagsrätt, immaterialrätt, konkurrens och finansiella tjänster. Framstegen var dock begränsade när det gäller offentlig upphandling. Serbien har visserligen anpassat betydande delar av sin lagstiftning om offentlig upphandling till EU:s regelverk, men en lag om särskilda förfaranden för projekt för linjär infrastruktur som antogs i februari 2020 gör det möjligt att undanta infrastrukturprojekt av ”särskild betydelse” för Serbien från tillämpningen av reglerna för offentlig upphandling och därmed kringgå EU:s regler och standarder. I synnerhet förefaller genomförandet av mellanstatliga avtal som ingåtts med tredjeländer inte överensstämma systematiskt med principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet och konkurrens, och inte heller helt överensstämma med relevanta bestämmelser i EU:s regelverk och nationell lagstiftning. Miljön och klimatförändringarna måste få tillräcklig politisk uppmärksamhet, vilket i praktiken bör återspeglas i bättre samordning, starkare institutioner, ökad finansiering och integrering av detta område i alla sektorer av ekonomin. Framsteg i riktning mot en grön energiomställning bort från kol måste prioriteras och i en del av Serbien måste insatserna för att bekämpa luftföroreningar fördubblas. När det gäller transporter fortsatte Serbien med reformer i järnvägssektorn. Beslut om investeringar i transportsektorn måste fattas så att bästa valuta för pengarna garanteras. Tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser och sunda strategiska ramar kommer att vara avgörande för reformtakten. Särskilt viktigt i detta sammanhang är också att Serbien utnämner en chef för sitt anslutningsförhandlingsteam.

Serbien fortsatte att utveckla intensiva förbindelser och strategiska partnerskap med ett antal länder i hela världen, bland annat Ryssland, Kina och USA. Samarbetet med Kina ökade under covid-19-krisen och präglades av prokinesisk och EU-skeptisk retorik från högt uppsatta statstjänstemäns sida. Täta kontakter på hög nivå och regelbundna bilaterala besök med Ryssland upprätthölls, liksom militärt tekniskt samarbete, inbegripet gemensamma militära övningar och arrangemang rörande vapenhandel. Serbiens president lovade att flytta Serbiens ambassad i Israel till Jerusalem senast i juli 2021. Serbien anpassade sig till 60 % av EU:s Gusp-ståndpunkter under 2019. Landet måste öka sina ansträngningar för att gradvis anpassa sin utrikes- och säkerhetspolitik till Europeiska unionens politik under perioden fram till en anslutning.

Nordmakedonien

När det gäller de politiska kriterierna fortsatte Nordmakedonien att genomföra EU-reformer under hela rapporteringsperioden. Ansträngningarna fortsatte för att stärka demokratin och rättsstaten, bland annat genom att aktivera det befintliga systemet för kontroller och motvikter och genom diskussioner och debatter i viktiga politiska och lagstiftningsrelaterade frågor. Oppositionspartierna fortsatte att engagera sig i parlamentet och stödde viktiga frågor av gemensamt nationellt intresse, såsom EU-relaterade reformer och processen för integrering i Nato. Nordmakedonien anslöt sig till Nato i mars 2020. Efter resultatet av Europeiska rådets möte i oktober 2019 beslutade de politiska partierna i samförstånd att hålla förtida parlamentsval den 12 april 2020. I överensstämmelse med den nationella lagstiftningen utnämndes i januari 2020 en teknisk regering där ministrar och biträdande ministrar från det största oppositionspartiet ingår. Efter utbrottet av covid-19-pandemin utlystes undantagstillstånd mellan mars och juni 2020, vilket gjorde det möjligt för den tekniska regeringen att styra genom dekret. Det tidigarelagda parlamentsvalet sköts upp till juli 2020. Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE/ODIHR) bedömde att valet i allmänhet genomfördes väl och att kampanjen verkligen var konkurrenspräglad, men att den rättsliga stabiliteten undergrävdes av omfattande ändringar av den rättsliga ramen och efterföljande regeringsdekret. Under rapporteringsperioden förbättrade parlamentet sin roll som det främsta forumet för konstruktiv politisk dialog och fullgjorde sina lagstiftande funktioner, bland annat genom att anta viktiga EU-relaterade lagar. Den betydande ökningen av användningen av påskyndade förfaranden ger dock upphov till farhågor och bör begränsas. Parlamentet bedrev sin verksamhet med större öppenhet och använde sina tillsynsfunktioner och återställde kontrollerna och motvikterna i förhållande till den verkställande makten. Parlamentet upplöstes i februari 2020, i avvaktan på tidigarelagda val, och talmannen ansåg att det inte kunde sammankallas på nytt. Efter valet i juli 2020 utnämnde det nybildade parlamentet regeringen i augusti 2020. Förhållandet mellan olika etniska grupper var på det hela taget lugnt. Ansträngningar gjordes för att stärka förbindelserna mellan olika etniska grupper och genomföra Ohrid-ramavtalet. Avtalet innebar ett slut på konflikten 2001 och utgör ramen för bevarandet av samhällets multietniska karaktär.

Det civila samhället är fortsatt aktivt och spelar en viktig roll i politiska processer och beslutsprocesser. Åtgärder har vidtagits för att genomföra strategin och handlingsplanen för samarbetet mellan regeringen och det civila samhället för perioden 2018–2020. Det krävs dock ansträngningar för att säkerställa en mer meningsfull och snabbare samrådsprocess.

Den pågående reformen av underrättelsetjänsterna ledde till att den nationella säkerhetsmyndigheten inrättades i september 2019. Den har utformats som ett oberoende statligt organ utan polisiära befogenheter, till skillnad från dess föregångare, byrån för säkerhet och kontraspionage (UBK). Detta är i linje med rekommendationerna från expertgruppen för systemiska frågor som rör rättsstatsprincipen. Den operativa tekniska myndigheten fortsatte sin verksamhet. Ytterligare insatser krävs för att säkerställa att den har tillgång till alla nödvändiga verktyg för att fullgöra sitt uppdrag. Kapaciteten för parlamentarisk tillsyn över underrättelsetjänsterna måste stärkas.

Nordmakedonien är måttligt förberett i fråga om reformen av landets offentliga förvaltning. Vissa framsteg har gjorts med att förbättra öppenheten, genom antagandet av strategin för öppenhet 2019–2021, idrifttagandet av den öppna portalen för offentliga uppgifter och publiceringen av uppgifter om offentliga utgifter. Övervakningsrapporterna om genomförandet av strategin för reform av den offentliga förvaltningen och reformprogrammet för förvaltningen av de offentliga finanserna utarbetades och åtföljdes av lämpliga synlighetsåtgärder. Det är fortfarande viktigt att säkerställa respekten för principerna om öppenhet, meriter och rättvis representation. Den statliga kommissionen för förebyggande av korruption fortsatte att behandla fall av påståenden om nepotism, vänskapskorruption och politiskt inflytande i processen för rekrytering av offentliganställda. En ordentlig uppföljning av den statliga kommissionens rapporter och rekommendationer måste säkerställas.

Domstolsväsendet i Nordmakedonien har nått en viss nivå av förberedelse/är måttligt förberett. Goda framsteg har gjorts med genomförandet av strategin för reform av domstolsväsendet, vilket innebär att man tagit itu med de ”brådskande reformprioriteringarna” och rekommendationerna från Venedigkommissionen och expertgruppen för systemiska frågor som rör rättsstatsprincipen. Det krävs fortfarande insatser för att säkerställa att den uppdaterade handlingsplanen i anslutning till strategin för reform av rättsväsendet genomförs systematiskt. De rättsliga institutionerna håller på att genomföra nya regler för domare när det gäller utnämning, befordran, disciplin och avsked, och domarrådet har utövat sin roll mer proaktivt. Som ett resultat av de senaste årens reformansträngningar har Nordmakedonien inrättat mekanismer för att säkerställa domstolsväsendets oberoende och ansvarsskyldighet, såsom regler om meritbaserade utnämningar, kontroll av tillgångar och intressekonflikter samt disciplinära förfaranden. Landet bör se till att mekanismerna används på ett beslutsamt och konsekvent sätt innan man planerar ytterligare ändringar på detta område. Lagen om åklagarmyndigheten trädde i kraft i juni 2020. Lagens syfte är bland annat att säkerställa en hållbar lösning för fall som handläggs av den särskilda åklagarmyndigheten och att fastställa ansvarsskyldigheten för brotten i anslutning till de olagliga avlyssningarna. Den reviderade lagen om rådet för allmänna åklagare antogs likaså. Ett effektivt genomförande av den rättsliga ramen och ökade ansträngningar från alla berörda parters sida för att uppnå exemplariskhet kommer att bidra till att öka allmänhetens förtroende för domstolsväsendet.

När det gäller kampen mot korruption har Nordmakedonien nått en viss nivå av förberedelse/är måttligt förberett. Goda framsteg har gjorts genom att befästa resultaten när det gäller att utreda, lagföra och pröva fall av korruption på hög nivå. Den statliga kommissionen för förebyggande av korruption har varit särskilt proaktiv när det gäller att förebygga korruption och har i linje med rekommendationen från i fjol inlett ett stort antal förfaranden, bland annat i fall som rör högt uppsatta tjänstemän, och dessa företräder hela det politiska spektrumet. Fortsatta ansträngningar görs för att gå vidare med ärenden som handläggs av den särskilda åklagarmyndigheten och fastställa ansvarsskyldigheten för de olagliga avlyssningarna. Den tidigare särskilda chefsåklagaren dömdes i juni 2020 i första instans för utpressning och missbruk av tjänsteställning i samband med ett ärende som handlades vid den särskilda åklagarmyndigheten (det s.k. utpressningsfallet). Korruption är vanligt förekommande på många områden och en mer proaktiv strategi från alla aktörer som arbetar med att förebygga och bekämpa korruption måste säkerställas.

Landet har uppnått en viss nivå av förberedelse i kampen mot organiserad brottslighet. Lagstiftningsramen överensstämmer i stort sett med europeiska normer och ansträngningarna för att genomföra strategier mot organiserad brottslighet måste fortsätta. Vissa framsteg gjordes med att uppfylla förra årets rekommendation om att inrätta ett kontor för återvinning av tillgångar i enlighet med EU:s regelverk. Kontoret måste nu visa sin förmåga att stödja en proaktiv politik för förverkande av tillgångar. Landet deltar i hotbildsbedömningar på regional nivå och kommer att behöva utvidga deras täckning så att de överensstämmer med EU:s praxis. Vissa framsteg har gjorts på operativ nivå, men mer behöver göras för att effektivisera brottsbekämpningen i kampen mot specifika former av brottslighet, såsom penningtvätt och ekonomisk brottslighet. Samarbetet med Europol ökar på de olika brottsområdena. Samordningen är fortfarande av avgörande betydelse för alla berörda parter som deltar i kampen mot organiserad brottslighet.

Vissa framsteg har gjorts i kampen mot terrorism och i förebyggandet/motverkandet av våldsam extremism i linje med målen i den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning för västra Balkan och det bilaterala genomförandearrangemanget.

Den rättsliga ramen för skyddet av grundläggande rättigheter är generellt i linje med europeiska normer. Processen för avinstitutionalisering pågår och barn håller på att omplaceras i samhällsbaserad vård och omsorg. Ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och socialpolitik investerar i samhällstjänster, bland annat för att stödja offer för könsrelaterat våld. Det är viktigt att dessa tjänster är tillgängliga även i fortsättningen. Ytterligare ansträngningar krävs för att följa rekommendationerna från europeiska och internationella människorättsorgan, särskilt när det gäller behandlingen av frihetsberövade och dömda personer. Författningsdomstolens beslut att upphäva lagen om förebyggande och skydd mot diskriminering på förfarandemässiga grunder innebär att landet för närvarande saknar en heltäckande rättslig ram för icke-diskriminering och ett jämställdhetsorgan. Denna allvarliga brist måste åtgärdas under det nya parlamentets mandatperiod. Det är också viktigt för landet att förbättra genomförandet av lagstiftningen om hatpropaganda och den nationella handlingsplanen för genomförandet av Istanbulkonventionen. Även om inrättandet av polisens externa tillsynsmekanism har slutförts kan avsaknaden av verkligt oberoende utredare hindra enhetens arbete för att effektivt ta itu med strafflösheten inom polisen. Landet bör vidta brådskande åtgärder för att ytterligare förbättra situationen i fängelserna och stödja alternativ till frihetsberövande.

Nordmakedonien har nått en viss nivå av förberedelse/är måttligt förberett i fråga om yttrandefrihet och har gjort begränsade framsteg under rapporteringsperioden. Den övergripande situationen och det klimat där medierna verkar fortsätter generellt att främja mediefrihet och möjliggöra kritisk medierapportering, även om det har förekommit vissa ökade spänningar under covid-19-krisen och i samband med valen. Insatserna för självreglering måste intensifieras för att stödja framsteg i fråga om yrkesmässiga normer och journalistikens kvalitet. Det är viktigt att säkerställa större öppenhet när det gäller reklamen i medierna från statliga institutioners, politiska partiers och offentliga företags sida. Det behövs hållbara lösningar för att säkerställa public service-företagets oberoende, yrkesmässiga standard och finansiella hållbarhet. Det är viktigt att fortsätta att stödja mediepluralism, främja professionalism, opartisk rapportering och undersökande journalistik samt bygga upp motståndskraft för att effektivt bekämpa desinformation. Oberoende mediers ekonomiska hållbarhet och journalisternas arbetsvillkor är fortfarande en utmaning.

När det gäller regionalt samarbete har landet upprätthållit sina goda förbindelser med andra utvidgningsländer och har deltagit aktivt i regionala initiativ. Det är viktigt att fortsätta att genomföra bilaterala avtal, inbegripet Prespa-avtalet och fördraget om goda grannförbindelser med Bulgarien.

Nordmakedonien fortsätter att spela en aktiv och konstruktiv roll i hanteringen av blandade migrationsströmmar. Landet är fortfarande en av de viktigaste transitvägarna för blandad migration. Landet samarbetar effektivt med grannländerna och EU:s medlemsstater, bland annat i form av utstationering av tjänstemän från medlemsstaterna. De avsevärda ansträngningarna fortsatte för att säkerställa grundläggande levnadsförhållanden och tjänster för alla migranter som vistas i landet. Förbättringar har gjorts när det gäller registreringen av migranter och en adekvat skyddsinriktad profilering men dessa måste genomföras på ett mer systematiskt sätt. Statusavtalet med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån har ännu inte undertecknats. Smugglingen vid den norra gränsen är ett problem som behöver åtgärdas ytterligare.

När det gäller de ekonomiska kriterierna har Nordmakedonien nått en god nivå av förberedelse avseende utvecklingen av en fungerande marknadsekonomi, men framstegen har varit begränsade under rapporteringsperioden. Den ekonomiska tillväxten ökade under 2019 i takt med att investeringarna ökade, men efter april 2020 har covid-19-krisen satt sin prägel på ekonomin och de offentliga finanserna. Myndigheterna vidtog en rad åtgärder till stöd för företag och hushåll för att mildra krisens ekonomiska och sociala konsekvenser. Under rapporteringsperioden förbättrades den finanspolitiska transparensen ytterligare. De reformer av inkomstbeskattningen och pensionssystemet som infördes i början av 2019 och skulle ha varit betydelsefulla för de offentliga finanserna upphävdes dock. Dessutom var genomförandet av kapitalutgifter i den offentliga sektorn fortfarande markant lågt och en stabilisering av den offentliga skuldkvoten har ännu inte säkerställts. Före covid-19-krisen minskade arbetslösheten ytterligare, även för unga arbetstagare, och den informella sysselsättningen minskade något. Effekterna av covid-19-krisen kommer dock sannolikt att vända den positiva utvecklingen på dessa områden. Arbetskraftsdeltagandet är fortfarande lågt, även om andelen kvinnor på arbetsmarknaden har ökat. Den finansiella sektorn förblev stabil och utlåningen till den privata sektorn stärktes. Företagsklimatet fortsätter att hämmas av den informella ekonomins stora andel.

När det gäller att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom EU har Nordmakedonien gjort vissa framsteg och är måttligt förberett. Integrationen med EU inom handel och investeringar fördjupades ytterligare. Exporten och tillverkningsindustrins produktion diversifierades ytterligare i riktning mot produkter med högre värde. Kompetensbristen, som återspeglar brister i utbildningssystemet och utflödet av kvalificerad arbetskraft, samt bristen på investeringar i infrastruktur försämrar dock arbetskraftens produktivitet och ekonomins konkurrenskraft. Åtgärder har vidtagits för att mildra covid-19-krisens omedelbara negativa effekter på tillväxt och sysselsättning, men ett snabbt bemötande av de ovan angivna strukturella behoven skulle stödja en snabb ekonomisk återhämtning efter krisen.

När det gäller förmågan att fullgöra de skyldigheter som följer av ett medlemskap är landet måttligt förberett på de flesta områden, bl.a. konkurrens, offentlig upphandling, statistik, finansiell kontroll, transport och energi. Landet har nått en god nivå av förberedelse på områden såsom bolagsrätt, tullunionen, transeuropeiska nät samt vetenskap och forskning. Landet befinner sig i ett tidigt skede av förberedelserna på områden som fri rörlighet för arbetstagare samt finansiella bestämmelser och budgetbestämmelser. Under den kommande perioden bör man också inrikta sig mer på den administrativa kapaciteten och det faktiska genomförandet. Landet har fortsatt att förbättra sin anpassning till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Albanien

När det gäller de politiska kriterierna fortsatte det politiska klimatet i Albanien att präglas av stark polarisering. Den parlamentariska verksamheten påverkades av att oppositionen avstått från sina mandat. Den institutionella kontinuiteten säkerställdes fortfarande genom gradvis tillsättning av lediga platser i parlamentet. I slutet av rapporteringsperioden hade 122 av 140 platser i parlamentet fyllts. Oppositionen beslutade att bojkotta lokalvalet den 30 juni 2019, som hölls trots att presidenten hade utfärdat ett beslut om att skjuta upp det till oktober. Parlamentet inledde ett riksrättsförfarande mot presidenten som avslutades i slutet av juli 2020. Parlamentets tillfälliga undersökningskommitté drog slutsatsen att presidenten hade överskridit sina konstitutionella befogenheter, men att detta ändå inte motiverade att han skulle ställas inför riksrätt. Det politiska dödläget i landet bröts i januari 2020, då den styrande majoriteten och den parlamentariska och utomparlamentariska oppositionen nådde en överenskommelse om att gå vidare med valreformen genom att inrätta ett politiskt råd som en plattform för att slutföra tekniska och politiska samtal och följa de återstående rekommendationerna från kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE/ODIHR), för att säkerställa transparent finansiering av politiska partier och valkampanjer. Den 5 juni 2020 nådde det politiska rådet en banbrytande överenskommelse om att gradvis införa en avpolitiserad valadministration, i linje med rekommendationerna från OSSE/ODIHR. Parterna enades också om att införa elektronisk identifiering av alla väljare (om detta är tekniskt genomförbart), om att omstrukturera den centrala valkommissionen och om att valkollegiet ska bestå av domare som genomgått ett omprövningsförfarande. Ändringarna av vallagen antogs av parlamentet den 23 juli 2020, i enlighet med överenskommelsen av den 5 juni 2020, och landet uppfyller därmed villkoret för den första regeringskonferensen. Den 30 juli antog parlamentet dessutom vissa ändringar av konstitutionen som rör valsystemet. Dessa ändringar, som inte har något samband med rekommendationerna från OSSE/ODIHR, krävde ytterligare ändringar av vallagen som diskuterades mellan partierna i det politiska rådet, dock utan att en kompromiss nåddes innan parlamentet röstade om ändringarna den 5 oktober. Trots det positiva resultatet av den överenskommelse som nåddes den 5 juni 2020 måste den politiska dialogen i landet förbättras, särskilt när det gäller valreformen och dess genomförande.

Vid ett utvidgat möte i det nationella rådet för europeisk integration den 9 juni 2020 lade regeringen fram en handlingsplan som tar upp de villkor och prioriteringar som fastställdes i rådets slutsatser om Albanien från mars 2020. Den 6 maj 2020 utnämnde regeringen chefsförhandlaren och förhandlingsteamet.

Albanien är måttligt förberett vad gäller reformen av den offentliga förvaltningen. Ansträngningarna fortsatte på flera härmed sammanhängande områden, vilket ledde till vissa framsteg när det gäller efterlevnaden av riktlinjerna om konsekvensutredningar i fackministerierna, utarbetandet av lagstiftningspaketet om politisk planering, ökningen av antalet e-tjänster och förbättringen av insynen mellan central och lokal nivå i datainsamling och personalförvaltning. Dessa konkreta resultat behöver befästas ytterligare. Regeringen måste särskilt intensifiera sina insatser för ett mer evidensbaserat beslutsfattande genom att bygga upp den administrativa kapaciteten inom fackministerierna rörande planering och övervakning av politiken, datainsamling och användning av konsekvensutredningar för att ge bättre underlag för politiken.

Albaniens domstolssystem har nått en viss nivå av förberedelse/är måttligt förberett. Genomförandet av en omfattande och genomgripande reform av rättsväsendet har fortsatt kontinuerligt och sammantaget lett till goda framsteg. De nya institutionerna för självreglering inom domstolsväsendet har utfört sina uppgifter, bland annat att hantera processerna för att tillsätta vakanserna vid högsta domstolen och författningsdomstolen. Det höga domarrådet slutförde urvalet av tre kandidater till icke-domartjänster i högsta domstolen som utsågs den 11 mars 2019. Tack vare detta blev det möjligt för en av domstolens avdelningar att fungera, och på så sätt uppfylldes det därmed sammanhängande villkoret för den första regeringskonferensen. Urvalsförfarandet för den fjärde icke-domartjänsten håller på att slutföras. De övriga domarkandidaterna håller på att befordras internt inom domstolsväsendet. Albanien gör framsteg med att ombilda författningsdomstolen och har utnämnt tre nya ledamöter. Detta utgör grunden för att författningsdomstolen ska kunna fungera igen – ett villkor för den första regeringskonferensen som är nära att uppfyllas – och öka allmänhetens förtroende. Till följd av omprövningsförfarandet var bara en av författningsdomstolens nio domartjänster tillsatt i december 2019. I dagsläget har författningsdomstolen fyra ledamöter. I fråga om utnämningsförfarandet för en av de senast utnämnda domarna uppstod en tvist. Venedigkommissionen har avgett ett yttrande i frågan och gett de albanska myndigheterna den vägledning som behövs för att slutföra de återstående utnämningarna till författningsdomstolen. Med de nuvarande fyra ledamöterna har författningsdomstolen minsta möjliga beslutsförhet för att avgöra om målen kan tas upp till prövning. För tre lediga tjänster pågår urvalsförfarandet. Detta har i viss mån påverkats av covid-19-krisen, men förväntas slutföras som en prioritering. Slutförandet av utnämningarna vid författningsdomstolen kommer att fortsätta så snart högsta domstolen har uppnått den nödvändiga beslutsförheten på tre femtedelar av de sittande ledamöterna, eftersom högsta domstolen är den tredje tillsättningsmyndigheten, vid sidan av parlamentet och republikens president. Den nya allmänna åklagaren har utnämnts, för första gången på grundval av de förfaranden som fastställdes i den senaste reformen av rättsväsendet.

Inrättandet av den särskilda strukturen för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet slutfördes 2019 i och med utnämningen av den särskilda chefsåklagaren i december. Med tretton av femton särskilda åklagare är den särskilda åklagarmyndigheten fullt fungerande. Den 30 juli 2020 utnämndes även direktören för den nationella utredningsbyrån av det höga åklagarrådet och började utföra sina uppgifter. Den ovan beskrivna utvecklingen uppfyller villkoret för den första regeringskonferensen. 

Den tillfälliga omprövningen av alla domare och åklagare har stadigt gått framåt och har fortsatt att ge konkreta resultat och därmed uppfylls villkoret för den första regeringskonferensen. Den internationella övervakningsinsatsen har under Europeiska kommissionens ledning fortsatt att övervaka processen. Över 286 ärenden har hittills behandlats, av vilka 62 % resulterat i avskedanden, främst med anledning av frågor som rör omotiverade tillgångar, eller uppsägningar. Under covid-19-nedstängningsperioden har institutionerna för rättslig omprövning fortsatt att utföra ett antal viktiga utredningsåtgärder på distans. Omprövningsinstitutionerna återupptog de offentliga utfrågningarna i juni 2020.

Albanien har nått en viss nivå av förberedelse i kampen mot korruption. Goda framsteg gjordes under rapporteringsperioden. De albanska myndigheterna stärkte sin operativa kapacitet, samordnings- och övervakningskapacitet i kampen mot korruption och uppfyllde därmed villkoret för den första regeringskonferensen. Albanien har fortsatt sina ansträngningar för att uppnå hållbara resultat när det gäller att utreda, lagföra och pröva fall av korruption. Även om omprövningen av medlemmar av domarkåren är en administrativ process är den relevant för bedömningen av Albaniens konkreta resultat när det gäller att bekämpa korruption. Bland annat har ett antal högt uppsatta domare avskedats, även vid författningsdomstolen och högsta domstolen. Under 2019 meddelades två slutliga fällande domar för passiv korruption mot domare, åklagare och andra tjänstemän inom rättsväsendet. Under 2019 meddelades 262 fällande domar i första instans som rörde tjänstemän på lägre nivå eller mellannivå, efter 294 fällande domar i första instans under 2018. Under 2019 meddelades 246 fällande domar efter överklagande mot tjänstemän på lägre nivå eller mellannivå, efter 289 fällande domar under 2018. Ytterligare ansträngningar har gjorts för att uppnå hållbara resultat i kampen mot korruption, även om detta fortfarande är ett långsiktigt mål som kräver fortsatta strukturerade och konsekventa insatser. Även om antalet pågående utredningar är högt är de slutliga fällande domarna i mål som rör högre tjänstemän fortfarande begränsade. De nyligen inrättade specialiserade organen för bekämpning av korruption (den särskilda strukturen och domstolarna för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet) förväntas avsevärt stärka den övergripande kapaciteten att utreda och lagföra fall av korruption. På det hela taget är korruptionen dock fortfarande utbredd och utgör ett allvarligt problem.

Albanien har nått en viss nivå av förberedelse i kampen mot organiserad brottslighet. Albanien har gjort goda framsteg när det gäller att stärka kampen mot organiserad brottslighet, bland annat genom samarbete med EU:s medlemsstater och genom handlingsplanen för uppföljning av rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder och därmed uppfylls villkoret för den första regeringskonferensen. Polisens insatser för att upplösa kriminella organisationer har ytterligare intensifierats och goda framsteg har gjorts. Liksom under de senaste åren visade Albanien 2019 ett starkt engagemang för att bekämpa produktionen av och handeln med cannabis. Albanien tillåter synnerligen inkräktande övervakning från ett tredjeland (flygundersökningar utförda av italienska Guardia di Finanza, samfinansierade av EU). Det internationella polissamarbetet, särskilt med EU:s medlemsstater, har också intensifierats och lett till ett antal framgångsrika, storskaliga brottsbekämpande insatser under 2019, och dessa fortsätter under 2020. Samarbetet mellan polis och åklagare intensifierades ytterligare. Den särskilda åklagarmyndigheten inrättades och försågs med en uppsättning viktiga utredningsverktyg. Dessa åtgärder utgör några konkreta framsteg när det gäller att följa de senaste årens rekommendationer om att förbättra resultaten. Ansträngningarna måste fortsätta, för att säkerställa fler åtal och slutliga fällande domar samt bekämpning av penningtvätt och beslag av tillgångar som härrör från brott och annan omotiverad förmögenhet. När det gäller kampen mot penningtvätt antog det albanska parlamentet i juli 2019 ett ”Moneyvalpaket” som syftar till att följa rekommendationerna i Moneyvals rapport om Albanien som offentliggjordes i december 2018. Den 21 februari 2020 förde dock arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) upp Albanien på förteckningen över länder som omfattas av förstärkt övervakning och föreslog en handlingsplan med inriktning på några kvarstående rekommendationer. Albanien har gjort ett politiskt åtagande på hög nivå att samarbeta med FATF för att följa denna handlingsplan och har börjat genomföra de åtgärder som anges i den. Bland annat antog parlamentet en ny lag om registret över verkliga huvudmän i juli 2020. Goda framsteg har gjorts i kampen mot terrorism och i förebyggandet/motverkandet av våldsam extremism genom genomförandet av målen i den gemensamma handlingsplanen för terrorismbekämpning för västra Balkan och det bilaterala genomförandearrangemanget. Genomförandeinsatserna bör fortsätta, särskilt när det gäller bekämpning av penningtvätt.

När det gäller grundläggande rättigheter efterlever Albanien de flesta internationella instrument för mänskliga rättigheter och har utvecklat sin rättsliga ram i linje med europeiska normer. Under rapporteringsperioden har Albanien gjort ansträngningar för att uppfylla de förpliktelser som följer av detta. Det övergripande genomförandet behöver dock stärkas. När det gäller genomförandet av lagen om subventionerat boende antogs nio underordnade rättsakter efter ett brett samrådsförfarande. Den rättsliga ramen på områdena barns rättigheter och ungdomsrättsvård förbättrades också genom underordnade rättsakter. Insatser pågår för att genomföra en omfattande reform av marksektorn och konsolidera äganderätten. Lagen om slutförande av övergångsarrangemang i egendomsfrågor antogs i mars 2020, med beaktande av Venedigkommissionens rekommendationer från oktober 2019. Ansträngningarna måste fortsätta för att påskynda processen för registrering och ersättning. Albanien måste snabbt anta den återstående genomförandelagstiftningen för 2017 års ramlag om skydd av nationella minoriteter. Albanien håller också på att utarbeta en lag om genomförandet av den kommande folkräkningen. Det krävs snabba framsteg med detta arbete, och likaså framsteg i processen för registrering av fastigheter. Medborgare som tillhör den grekiska minoriteten har uttryckt oro över frågor rörande äganderätten i den södra kustregionen. När det gäller yttrandefrihet har landet nått en viss nivå av förberedelse/är måttligt förberett. I december 2019 godkände parlamentet en rad ändringar av medielagen som syftar till att reglera medier på internet, och vissa aspekter när det gäller förtal. Venedigkommissionen avgav ett yttrande om dessa i juni 2020. Ändringarna uppfyller inte internationella normer och principer för mediefrihet och väcker farhågor om ökad censur och självcensur samt om eventuella bakslag för yttrandefriheten i landet. Företrädare för den styrande majoriteten åtog sig offentligt att följa vägledningen i Venedigkommissionens yttrande. Utkastet till ny medielag håller på att ses över mot bakgrund av Venedigkommissionens yttrande.

När det gäller migration har vissa framsteg gjorts i fråga om att förbättra den institutionella kapaciteten avseende gränsförvaltning och asyl. Mottagningskapaciteten med hänsyn till hanteringen av blandade migrationsströmmar förbättrades ytterligare och förblev tillräcklig för att ta emot det ökade antalet anländande. Albanien är det första av länderna på västra Balkan där statusavtalet med EU om den europeiska gräns- och kustbevakningen har trätt i kraft (maj 2019). Frontex gemensamma insats, med utplacering av grupper tillsammans med albanska gränsbevakningstjänstemän vid gränsen mellan Grekland och Albanien, har visat sig vara framgångsrik i att stärka gränskontrollerna, förbättra säkerheten vid EU:s yttre gränser och bekämpa smuggling av migranter.

Antalet ogrundade asylansökningar som lämnats in av albanska medborgare i EU har minskat, men är fortfarande högt, och det krävs fortgående och ihållande insatser bland annat för att komma tillrätta med företeelsen ensamkommande barn. Albanien har fortsatt sina ansträngningar för att hantera ogrundade asylansökningar som lämnas in av albanska medborgare i EU:s medlemsstater och Schengenassocierade länder.

År 2019 hade omkring 2,7 % färre ogrundade asylansökningar lämnats in än under 2018 och närmare 20 % färre än under 2017. Minskningen fortsatte under de första två månaderna 2020 (före covid-19), och de var 35 % färre än under samma period 2019. Under perioden januari–maj 2020 lämnades 3 305 ansökningar in mot 10 375 under samma period under 2019, vilket motsvarar en minskning med omkring 74 % av ansökningarna. Andelen godkända ansökningar (dvs. antalet godkända ansökningar uttryckt i procent av alla beslut) var omkring 6 %, vilket är 1,6 procentenheter lägre än 2018.

Denna fråga har krävt och kommer att kräva betydande ansträngningar från de albanska myndigheternas sida. Utöver informationskampanjer om rättigheter och skyldigheter inom ramen för det viseringsfria systemet, noggranna gränskontroller, vägrad utresa för medborgare med otillräckliga medel och åtgärder för att ta itu med de bakomliggande orsakerna, har de albanska myndigheterna stärkt dialogen och samarbetet med de länder som berörs mest. Tre albanska sambandsmän inom polisen har därför utstationerats till EU för att påskynda återvändande till Albanien, och en sambandsman från EU finns i Tirana för att bistå vid utresekontroller.

När det gäller de ekonomiska kriterierna har Albanien gjort vissa framsteg och är måttligt förberett i fråga om att utveckla en fungerande marknadsekonomi. BNP-tillväxten avtog på grund av lägre vattenkraftsproduktion, men andra sektorer uppvisade goda resultat och arbetslösheten fortsatte att sjunka till rekordlåga nivåer. Exporten ökade stadigt och den offentliga skuldkvoten fortsatte att minska, men förblev hög under rapporteringsperioden. Bankerna fortsatte att minska antalet nödlidande lån och utlåningen till den privata sektorn tog fart. Åtgärder har vidtagits för att utveckla finansmarknaden, men den finansiella förmedlingen är fortfarande svagt utvecklad. Genomförandet av en omfattande reform av rättsväsendet har framskridit väl, men detta har ännu inte förbättrat rättssäkerheten för företagen. Covid-19-pandemin har förvärrat de strukturella svagheterna och de negativa ekonomiska konsekvenserna omintetgör vissa av framstegen.

Albanien har gjort vissa framsteg och har nått en viss nivå av förberedelse när det gäller den kapacitet som krävs för att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen. Infrastrukturen för energi, transport och digital kommunikation och utbildningsresultaten har förbättrats, men det finns fortfarande stora klyftor jämfört med regional och europeisk nivå. Albaniens konkurrenskraft hämmas av brist på entreprenörskunnande och tekniskt kunnande, en betydande kompetensklyfta, svaga institutioner, låga investeringsnivåer och lågkvalitativ infrastruktur. Integrationen i de internationella värdekedjorna har inte utvecklats till sin fulla potential, och detsamma gäller för exporten. En konsolidering av äganderätten och ett fullt fungerande fastighetsregister är avgörande förutsättningar för att öka investeringarna och tillgången till finansiering samt för att uppnå konkurrenskraft inom jordbruks- och turismsektorerna.

När det gäller goda grannförbindelser och regionalt samarbete har Albanien fortsatt att delta aktivt i det regionala samarbetet och upprätthålla goda grannförbindelser.

Albanien har fortsatt att anpassa sin lagstiftning till EU:s krav på ett antal områden och därigenom förbättrat sin förmåga att fullgöra de skyldigheter som följer av ett medlemskap. Landet är måttligt förberett på många områden, t.ex. finansiell kontroll, utbildning och kultur samt statistik, eller har uppnått en viss nivå av förberedelse, bl.a. inom offentlig upphandling, socialpolitik och sysselsättning och transeuropeiska nät. Albanien kommer att behöva fortsätta sina ansträngningar när det gäller de övergripande förberedelserna inför antagandet och tillämpningen av EU:s regelverk. Att anta en övergripande politik för intern finansiell kontroll inom den offentliga sektorn, och samordna genomförandet med de pågående reformerna av den offentliga förvaltningen och förvaltningen av de offentliga finanserna, är avgörande för att uppnå ett fungerande system för intern kontroll inom den offentliga sektorn. Albanien bör fortsätta att arbeta med utvecklingen av transport- och energinäten och därtill knutna åtgärder för konnektivitetsreformer, även i syfte att förbättra sammankopplingen i hela regionen. Albanien måste slutföra antagandet av sekundärlagstiftningen för genomförandet av sysselsättningsreformen och stärka den interinstitutionella samordningen av åtgärder som påverkar de mest utsatta grupperna.

Den administrativa kapaciteten och den yrkesmässiga standarden hos de organ som ansvarar för att genomföra EU:s regelverk måste stärkas och tillsynsorganens oberoende skyddas. Att förbättra insynen och redovisningsskyldigheten, särskilt för att säkerställa att systemet för offentlig upphandling och förvaltningen av de offentliga finanserna fungerar effektivt, ändamålsenligt och öppet, förblir avgörande. Albanien har fortsatt med sin fullständiga anpassning till alla politiska ståndpunkter och förklaringar inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Bosnien och Hercegovina

Vad gäller de politiska kriterierna noteras att Bosnien och Hercegovinas parlamentariska församling under större delen av rapporteringsperioden utsattes för en blockad av politiska skäl, vilket ledde till en eftersläpning i lagstiftningen, och ministerrådet fungerade som expeditionsministär i väntan på utnämningen av en ny regering. Detta skedde först i december 2019, 14 månader efter de allmänna valen. Den federala entitetsregeringen är fortfarande en expeditionsministär. Bosnien och Hercegovinas författning står fortfarande i strid med Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, i enlighet med avgörandet i Sejdić-Finci-målet och relaterade mål. Inga framsteg har gjorts när det gäller att förbättra valsystemet i linje med europeiska normer och säkerställa insyn i finansieringen av politiska partier. De lagändringar som antogs i juli 2020 bör göra det möjligt att hålla lokala val i Mostar i december, för första gången sedan 2008. Förberedelser pågår också för att hålla sammanträde i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén samt utarbeta och anta ett nationellt program för antagande av EU:s regelverk. Inga framsteg har gjorts när det gäller att skapa en gynnsam miljö för det civila samhället. Meningsfulla och systematiska samråd med det civila samhället måste säkerställas.

Bosnien och Hercegovina befinner sig i ett tidigt skede av förberedelserna i fråga om reformen av den offentliga förvaltningen och det har inte gjorts några framsteg när det gäller att säkerställa en professionell och avpolitiserad offentlig förvaltning och en samordnad landsomfattande strategi för beslutsfattande. Alla förvaltningsnivåer har antagit den strategiska ramen för reform av den offentliga förvaltningen och måste nu anta den tillhörande handlingsplanen. Det har ännu inte inrättats något politiskt organ för samordningen av reformen av den offentliga förvaltningen. För att garantera en professionell offentlig förvaltning måste förfarandena i den offentliga förvaltningen vara meritbaserade och fria från politisk inblandning.

Bosnien och Hercegovina befinner sig i ett tidigt skede av förberedelserna/har nått en viss nivå av förberedelse när det gäller domstolsväsendet. Inga framsteg gjordes på detta område under rapporteringsperioden. Inga lämpliga åtgärder vidtogs för att beakta slutsatserna i expertrapporten om frågor som rör rättsstatsprincipen. Reformerna rörande domstolsväsendets integritet har stött på internt motstånd. De uppenbara tecknen på försämring kräver brådskande åtgärder för att stärka domstolsväsendets integritet och återvinna medborgarnas förtroende för det. Inledningsvis bör ett trovärdigt och rigoröst system inrättas för kontroll av redovisningar av tillgångar för innehavare av domarämbeten. Medborgarnas åtnjutande av sina rättigheter och kampen mot korruption och organiserad brottslighet undergrävs till följd av att domstolsväsendet fungerar dåligt och att politiska aktörer och aktörer inom domstolsväsendet förhindrar reformer av detta.

Bosnien och Hercegovina befinner sig i ett tidigt skede av förberedelserna/har nått en viss nivå av förberedelse när det gäller att förebygga och bekämpa korruption och organiserad brottslighet. Inga framsteg gjordes avseende de centrala prioriteringarna i yttrandet, rekommendationerna på detta område från 2019 och slutsatserna i expertrapporten när det gäller frågor som rör rättsstatsprincipen. Korruptionen var fortfarande utbredd och utgör en källa till allvarlig oro, och alla myndighetsnivåer visar tecken på att politiska ingripanden direkt påverkar medborgarnas vardag. Det finns systematiska brister i det operativa samarbetet mellan brottsbekämpande organ och utbytet av underrättelser är mycket begränsat. Polisen är sårbar för politisk inblandning. Finansiella utredningar och beslag av tillgångar har sällan någon effekt. Kontaktpunkten för samarbetet med Europol är ännu inte operativ. Inga åtgärder vidtogs för att upprätta samarbete med Eurojust. Landet måste förbättra sin kapacitet och fortsätta sina ansträngningar i kampen mot terrorism och narkotikahandel.

När det gäller grundläggande rättigheter noteras att den rättsliga och institutionella ramen i stort sett är på plats, men en övergripande strategisk ram har ännu inte antagits. Vissa åtgärder vidtogs – bland annat upphävde författningsdomstolen bestämmelsen om dödsstraff i Republika Srpskas konstitution, och den första Pride-paraden för hbti-personer ägde rum i Sarajevo under fredliga förhållanden. Utmaningar kvarstår när det gäller mötesfriheten, särskilt i entiteten Republika Srpska. Det krävs omfattande reformer för att se till att alla medborgare kan utöva sina politiska rättigheter, för att komma tillrätta med fenomenet ”två skolor under ett tak” och säkerställa inkluderande utbildning av god kvalitet för alla. Inga framsteg gjordes med att garantera yttrande- och mediefriheten och skyddet av journalister genom att säkerställa lämplig rättslig uppföljning av hot och våld mot journalister och mediearbetare och sörja för den ekonomiska hållbarheten i systemet för radio och tv i allmänhetens tjänst.

EU har gett betydande stöd till Bosnien och Hercegovina för hantering av migration. EU uppmanar myndigheterna i Bosnien och Hercegovina att skyndsamt vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra uppkomsten av en humanitär kris. EU förväntar sig också att lagöverträdelser vederbörligen utreds. Bosnien och Hercegovina måste säkerställa effektiv samordning på alla nivåer av gränsförvaltnings- och migrationshanteringskapaciteten och se till att asylsystemet fungerar väl.

När det gäller de ekonomiska kriterierna har Bosnien och Hercegovina gjort begränsade framsteg och befinner sig i ett tidigt skede när det gäller att utveckla en fungerande marknadsekonomi. Kvaliteten i den ekonomiska styrningen påverkades av förseningar i regeringsbildningen och otillräckligt samarbete på entitets- och statsnivå. Detta paralyserade bland annat framstegen mot att förbättra företagsklimatet, som hämmas av betydande svagheter, till exempel när det gäller förfaranden för marknadsinträde och marknadsutträde, rättsstatsprincipen samt tillsyns- och regleringsinstitutioner. Den ekonomiska tillväxten gynnades av en stark inhemsk efterfrågan, vilket avspeglade betydande inflöden av remitteringar och låg inflation. Den offentliga sektorn var fortfarande överdimensionerad och ineffektiv. Finanssektorn förblev stabil och utlåningen ökade, medan arbetslösheten har minskat, delvis på grund av ett betydande utflöde av arbetskraft. De ekonomiska effekterna av covid-19 ledde dock till en kraftig nedgång i den ekonomiska verksamheten och en markant försämring på arbetsmarknaden.

Bosnien och Hercegovina gjorde begränsade framsteg och befinner sig fortfarande i ett tidigt skede när det gäller att åstadkomma den kapacitet som krävs för att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen. Utbildningens kvalitet är generellt sett fortsatt låg, och åtgärderna för att förbättra transport- och energiinfrastrukturen är fortfarande otillräckliga. De strukturella anpassningarna har varit begränsade till sin omfattning, även om det har skett en viss diversifiering av landets regionala handelsstruktur.

Bosnien och Hercegovina har fortsatt att delta aktivt i det regionala samarbetet och att upprätthålla goda grannförbindelser. Framsteg har gjorts när det gäller anpassningen till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och de bör fortsätta.

Bosnien och Hercegovina är på det hela taget i ett tidigt skede av förberedelserna/har uppnått en viss nivå av förberedelse när det gäller beredskapen att uppfylla de skyldigheter som följer av ett EU-medlemskap och måste avsevärt påskynda anpassningen till EU:s regelverk och genomföra relevant lagstiftning och se till att den efterlevs. Begränsade eller inga framsteg gjordes i fråga om de olika kapitlen i EU:s regelverk under rapporteringsperioden. Särskild uppmärksamhet bör ägnas områdena fri rörlighet för varor, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, informationssamhället och medier, jordbruk och landsbygdsutveckling, fiske, transportpolitik, energi, ekonomisk och monetär politik, statistik, socialpolitik och sysselsättning, näringsliv och industripolitik, regionalpolitik och samordning av strukturinstrument, utbildning och kultur, konsumentskydd och hälsoskydd samt finansiell kontroll.

Kosovo

När det gäller de politiska kriterierna präglades rapporteringsperioden av förtida val, förändringar i regeringen och relativt långa perioder med endast en expeditionsministär. På grund av detta instabila politiska sammanhang och den nödvändiga inriktningen på insatser mot pandemin gjordes på det hela taget begränsade framsteg med EU-relaterade reformer i Kosovo.

Efter dåvarande premiärministern Ramush Haradinajs avgång i juli 2019 hölls förtida parlamentsval i oktober 2019, med ett högre valdeltagande än i de föregående valen. Det nya parlamentet bildades i december 2019 och en ny regering, ledd av premiärminister Albin Kurti, tillträdde den 3 februari 2020, med ett uttalat åtagande att fortsätta med EU-relaterade reformer, främja ekonomisk utveckling och bekämpa korruption och organiserad brottslighet. Denna regering upplöstes dock mindre än två månader efter ett misstroendevotum till följd av meningsskiljaktigheter mellan koalitionspartnerna. Misstroendevotumet ledde till en politisk kris, särskilt rörande de konstitutionella förfarandena för bildandet av en ny regering. Efter det att författningsdomstolen skapat klarhet i frågan tillträdde en ny regering under ledning av premiärminister Avdullah Hoti den 3 juni 2020.

Under rapporteringsperioden förbättrade parlamentet inte sina övergripande resultat som ett forum för konstruktiv politisk dialog och representation, vilket framgår bland annat av det faktum att parlamentet ofta saknade beslutsförhet. Under det nya parlamentets mandatperiod har organisationen av dess arbete dock förbättrats något. Parlamentet bör prioritera EU-relaterade reformer och säkerställa bästa parlamentariska praxis.

Parlamentsvalet i oktober 2019 var på det hela taget välorganiserat och transparent, men sårbarheter framkom i rösträkningsprocessen Kampanjen var konkurrenspräglad, utom i de kosovoserbiska områdena där atmosfären präglades av hot mot kandidater och anhängare som inte tillhörde Srpska Lista. Återkommande brister i valprocessen måste åtgärdas snarast, i linje med rekommendationerna från flera av EU:s valobservatörsuppdrag.

Situationen i norra Kosovo är fortfarande en utmaning, särskilt när det gäller korruption, organiserad brottslighet och villkoren för yttrandefrihet.

En viss nivå av förberedelse har nåtts i fråga om reformen av den offentliga förvaltningen. Under rapporteringsperioden gjordes begränsade framsteg när det gäller att öka insynen i den offentliga förvaltningen och förfarandena för offentlig upphandling. Genomförandet av det paket med tre lagar om reform av den offentliga förvaltningen som antogs i februari 2019 avstannade till följd av den politiska situationen och begäran om en granskning av författningsenligheten av lagen om löner och lagen om offentliga tjänstemän. Den 30 juni 2020 förklarade författningsdomstolen lagen om löner författningsstridig i sin helhet och slog fast att lagen om offentliga tjänstemän måste ändras för att den ska kunna träda i kraft fullt ut. Lagen om den statliga förvaltningens organisation och funktion har trätt i kraft fullt ut och genomförandet av denna bör fortsätta. Den svaga samordningen på central nivå och mellan ministerier är fortfarande en utmaning för det övergripande genomförandet av reformen. Under rapporteringsperioden förblev icke meritbaserade rekryteringar ett problem, samtidigt som inkluderande och evidensbaserat beslutsfattande hämmades av ad hoc-beslut, som ofta påverkades av särskilda intressen. Kosovos myndigheter måste se till att reformen av den offentliga förvaltningen förblir en prioritering och bör bygga vidare på de framsteg som hittills gjorts.

Kosovos domstolssystem befinner sig i ett tidigt skede av förberedelserna. Vissa framsteg har gjorts med det partiella genomförandet av rättsstatsrelaterad lagstiftning, inbegripet lagen om disciplinärt ansvar för domare och åklagare och lagen om medling, och med införandet av ett elektroniskt ärendehanteringssystem och ett centralt belastningsregister. Domstolsväsendet är fortfarande sårbart för otillbörligt politiskt inflytande. Den pågående funktionella översynen av rättsstatssektorn har gett en god grund för att reformera och modernisera olika aspekter av domstolsväsendet. Kosovos myndigheter bör nu gå vidare med detta arbete. Rättskipningen är fortfarande långsam och ineffektiv och det krävs oförminskade ansträngningar för att rättsstatsinstitutionerna ska kunna bygga upp sin kapacitet. Covid-19-pandemin begränsade möjligheterna att hålla domstolsförhandlingar i Kosovo. I straffprocesslagen anges dock att om inga förhandlingar hålls på tre månader måste en rättegång återupptas. Ett stort antal brottmålsrättegångar (inklusive uppmärksammade rättegångar) kan påverkas av denna regel. Kosovos myndigheter bör följa upp denna fråga och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig rättskipning. Kosovo befinner sig i ett tidigt skede av förberedelserna/har nått en viss nivå av förberedelse i kampen mot korruption. Kosovo har gjort begränsade framsteg på detta område, bland annat när det gäller utredning och lagföring av mål på hög nivå, förverkande av tillgångar samt inrättandet av särskilda avdelningar för handläggning av mål rörande korruption på hög nivå (och organiserad brottslighet) i domstolarna. Det slutliga förverkandet av tillgångar och åklagarväsendets totala kapacitet, även när det gäller stödpersonal, ligger fortfarande på en låg nivå. Korruptionen är utbredd och fortsätter att utgöra en källa till allvarlig oro. Det behövs en stark politisk vilja för att på ett verkningsfullt sätt ta itu med frågor rörande korruption samt kraftfulla straffrättsliga åtgärder mot korruption på hög nivå. Den reviderade straffprocesslagen har ännu inte antagits, och översynen av lagstiftningen om finansiering av politiska partier försenades.

Kosovo befinner sig i ett tidigt skede i kampen mot organiserad brottslighet. Till framstegen räknas utredning och lagföring av fall av organiserad brottslighet på hög nivå, rekrytering av ytterligare personal till den särskilda åklagarmyndigheten samt utbildning och medvetandehöjande åtgärder i fråga om frysning av tillgångar. De övergripande framstegen har dock varit begränsade. Antalet ekonomiska utredningar, slutliga förverkanden av tillgångar och slutliga fällande domar är fortfarande ringa. Det krävs åtgärder för att strikt säkerställa att det inte förekommer någon politisk inblandning i brottsbekämpande organs och åklagarväsendets operativa verksamhet. Situationen i norra Kosovo när det gäller organiserad brottslighet utgör fortfarande en utmaning för de brottsbekämpande myndigheterna.

I juli 2020 ingick Europol och Kosovos polismyndighet ett samarbetsavtal. Kosovo var då den enda partnern på västra Balkan som inte hade något strukturerat och formaliserat samarbete med Europol, vilket skapade en betydande klyfta. Arrangemanget kommer att utgöra grunden för ett fördjupat samarbete mellan Kosovos polismyndighet, Europol och EU:s medlemsstater, särskilt när det gäller att ta itu med terrorism och extremism samt organiserad brottslighet.

Framsteg har gjorts i kampen mot terrorism, i linje med de mål som anges i genomförandearrangemanget mellan EU och Kosovo för den gemensamma handlingsplanen mot terrorism på västra Balkan, särskilt när det gäller återanpassning och återintegrering av utländska terroriststridande och deras familjer. Myndigheterna i Kosovo måste vara mer effektiva i sina ansträngningar för att bekämpa penningtvätt och den relevanta lagstiftningen bör anpassas till EU:s regelverk och internationella normer.

Den rättsliga ramen garanterar i stort sett skyddet av mänskliga och grundläggande rättigheter i linje med europeiska normer. Genomförandet av lagstiftning och strategier för mänskliga rättigheter undergrävs dock ofta av otillräckliga finansiella och andra resurser, särskilt på lokal nivå, begränsade politiska prioriteringar och brist på samordning. Det stora beroendet av utländska givare kvarstår. Antagandet av lagen om skydd av barn innebär att en av rekommendationerna i förra årets rapport uppfylldes. Mer måste göras för att på ett effektivt sätt garantera rättigheter för personer som tillhör minoriteter, bl.a. romer och ashkali, och fördrivna personer, säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män i praktiken och stärka skyddet av kulturarvet. Kosovo har nått en viss nivå av förberedelse i fråga om yttrandefriheten, som är stadfäst i konstitutionen. Kosovo har ett pluralistiskt och livligt medieklimat. Rättsstatsinstitutionerna måste fortsätta sina insatser för att följa upp hot och angrepp mot journalister. Det offentliga radio- och tv-bolaget är fortfarande sårbart för politiskt inflytande och en hållbar lösning för dess finansiering måste fortfarande hittas.

Kosovos myndigheter har gjort framsteg när det gäller att hantera både reguljära och blandade migrationsströmmar. Kosovo aktiverade sin beredskapsplan på grund av tillströmningen av asylsökande och irreguljära migranter. Dessa ansträngningar ska fortsätta och utgöra en grund för arbetet framöver.

När det gäller de ekonomiska kriterierna befinner sig Kosovo i ett tidigt skede av förberedelserna och har gjort begränsade framsteg med att utveckla en fungerande marknadsekonomi. Den stabila ekonomiska tillväxten fortsatte under 2019, men den svåra situationen på arbetsmarknaden och bristen på ekonomisk diversifiering är fortfarande en utmaning. Regeringen följde de finanspolitiska reglerna 2019, men sammansättningen av de offentliga utgifterna har försämrats ytterligare. Minskade kapitalutgifter, ökat tryck till följd av sociala förmåner som inte är fattigdomsinriktade och högre offentliga löner utgör en risk för de offentliga finanserna och hindrar utvecklingen i den privata sektorn. Företagsklimatet förbättrades i begränsad utsträckning. Utvecklingen inom den privata sektorn hämmas fortfarande av en utbredd informell ekonomi, ett långsamt och ineffektivt domstolsväsende, en hög förekomst av korruption och en allmänt svag rättsstat. Kosovos ekonomiska utsikter började försämras snabbt under våren 2020, i och med att covid-19-karantänåtgärderna störde de finansiella flödena från diasporan. När det gäller förmågan att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna i EU befinner sig Kosovo i ett tidigt skede av förberedelserna och har gjort begränsade framsteg. Utbildningens kvalitet är fortfarande ett problem. Kosovo har gjort vissa framsteg när det gäller att förbättra väginfrastrukturen, men det finns stora luckor i järnvägs- och energiinfrastrukturerna. Även om investeringarna i förnybar energi gradvis ökar är Kosovo fortfarande beroende av ett huvudsakligen kolbaserat, föråldrat och otillförlitligt energiproduktionssystem. Kosovo har gjort vissa framsteg när det gäller digitaliseringen av ekonomin. Branschstrukturen inom ekonomin håller på att förskjutas mot verksamhet som inte är föremål för handel, vilket påverkar konkurrenskraften och tillväxten i varuexporten.

När det gäller goda grannförbindelser och regionalt samarbete har Kosovo fortsatt att delta i de flesta regionala forum. I april 2020 upphävde Kosovos regering de tullar som sedan november 2018 varit i kraft på import från Serbien och Bosnien och Hercegovina och den 6 juni hävdes alla ömsesidighetsåtgärder. Detta har gjort det möjligt att återupprätta handeln med Serbien och Bosnien och Hercegovina och att återuppta den EU-stödda dialogen mellan Belgrad och Pristina.

När det gäller normaliseringen av förbindelserna med Serbien återupptogs den EU-stödda dialogen, med högnivåmöten den 12 och 16 juli och den 7 september 2020. Ett antal expertmöten ägde rum i Bryssel. Kosovo måste göra ytterligare betydande ansträngningar och bidra till att nå fram till ett övergripande rättsligt bindande avtal med Serbien. Det brådskar med ett sådant avtal, som är avgörande för att Kosovo och Serbien ska kunna gå vidare på sina respektive vägar mot ett EU-medlemskap.

Vad gäller anpassningen till europeiska normer har Kosovo nått en viss nivå av förberedelse. På vissa områden har anpassningen av lagstiftningen fortsatt, men genomförandet är ofta bristfälligt. Goda framsteg har gjorts på skatteområdet, även när det gäller skatteuppbörd. Vissa framsteg har gjorts på området fri rörlighet för varor, tjänster och kapital samt finansiella tjänster, offentlig upphandling och konkurrens. Vissa framsteg har också gjorts på energiområdet, särskilt med energieffektivitetsåtgärder inom den offentliga sektorn och en gradvis ökning av investeringarna i förnybara energikällor. Begränsade framsteg har gjorts när det gäller att ta itu med miljöfrågor. Inga framsteg har gjorts på utbildningsområdet där utbildningens kvalitet behöver förbättras avsevärt. Sammantaget måste Kosovo förbättra sin administrativa kapacitet och samordning inom samtliga sektorer, för att säkerställa ett effektivt genomförande av EU:s regelverk.

Turkiet

Trots att undantagstillståndet hävdes i juli 2018 fortsatte de negativa effekterna av beslutet om undantagstillstånd, som varit i kraft i två år, att i betydande utsträckning inverka på demokratin och de grundläggande rättigheterna. Vissa rättsliga bestämmelser som ger regeringen extraordinära befogenheter och bibehåller flera av undantagstillståndets begränsningar har införlivats i lagstiftningen. Viktiga rekommendationer från Europarådet och dess organ har ännu inte följts. Påståenden om oegentligheter bör prövas individuellt genom transparenta förfaranden och på individuell basis. Individuellt straffrättsligt ansvar kan utkrävas endast med full respekt för principen om maktdelning, domstolsväsendets fullständiga oberoende och varje individs rätt till en rättvis rättegång.

Den konstitutionella strukturen innebar en fortsatt centralisering av befogenheterna på presidentnivå utan att säkerställa en sund och effektiv maktfördelning mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten. I avsaknad av en effektiv mekanism för kontroll och motvikter är den verkställande maktens demokratiska ansvarsskyldighet fortfarande begränsad till val. Under dessa omständigheter fortsatte den allvarliga tillbakagången när det gäller respekten för demokratiska normer, rättsstatsprincipen och de grundläggande friheterna. Den politiska polariseringen fortsatte att förhindra en konstruktiv parlamentarisk dialog. Den parlamentariska kontrollen av den verkställande makten var fortfarande svag. Inom ramen för presidentsystemet var många tillsynsmyndigheter och centralbanken direkt knutna till presidentämbetet, vilket undergrävde deras oberoende.

Oppositionskandidaten vann omvalet till borgmästarämbetet i storstadsområdet Istanbul den 23 juni 2019. Även om valen var professionellt organiserade kännetecknades de av begränsad mångfald för demokratiska medier och villkor som objektivt sett inte var rättvisa för alla politiska partier och kandidater i alla avseenden. Turkiet måste vidta åtgärder för att förbättra det övergripande valklimatet, säkerställa lika villkor för alla kandidater och skydda valprocessens integritet. Genomförandet av Venedigkommissionens rekommendationer är av avgörande betydelse i detta avseende.

Situationen i den sydöstra delen av landet har fortsatt att utgöra en källa till oro, trots att säkerhetsmiljön har förbättrats. Genom att 47 demokratiskt valda borgmästare från partiet HDP i sydöstra delen av landet ersattes med regeringsutsedda förvaltare ifrågasattes resultatet av den demokratiska processen i lokalvalen den 31 mars 2019. Arresteringarna och avskedandena av valda borgmästare och partiföreträdare fortsatte och skadade allvarligt den lokala demokratin. Regeringen fortsatte sina säkerhetsinsatser mot bakgrund av de återkommande våldsdåd som utförts av Kurdistans arbetarparti (PKK), som står kvar på EU:s förteckning över personer, grupper och enheter som är inblandade i terroristhandlingar. Även om regeringen har en legitim rätt att bekämpa terrorism är det också dess ansvar att säkerställa att detta görs i överensstämmelse med rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Åtgärder mot terrorism måste vara proportionella. Trots att viss återuppbyggnad har skett har endast ett fåtal internt fördrivna personer fått ersättning. Det har inte gjorts några synliga framsteg när det gäller att återuppta en trovärdig politisk process för att åstadkomma en fredlig och hållbar lösning.

Det civila samhället har utsatts för ständiga påtryckningar och dess utrymme för att verka fritt har fortsatt att minska. Gezirättegången och den fortsatta häktningen av Osman Kavala i avvaktan på rättegång, trots avgörandet från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna om att han skulle friges, har haft en avskräckande effekt. Administrativa svårigheter för nationella och internationella icke-statliga organisationer fortsatte att hämma det civila samhällets verksamhet. Det civila samhällets organisationer var fortfarande uteslutna från verkliga samrådsprocesser i samband med lagstiftningen.

Den rättsliga och institutionella ram som styr säkerhets- och underrättelsesektorn förblev oförändrad, med förstärkt civil tillsyn över säkerhetsstyrkorna inom ramen för presidentsystemet.

Turkiet har nått en viss nivå av förberedelse/är måttligt förberett i fråga om reformer av den offentliga förvaltningen. En tillbakagång skedde under rapporteringsperioden. Den stora omstruktureringen av den offentliga förvaltningen efter övergången till presidentsystemet 2018 fortsatte att ha en negativ inverkan på utarbetandet av politiken, förvaltningens ansvarsskyldighet och personalförvaltningen, även om den politiska samordningen mellan de centrala statliga institutionerna förblev stark. Förändringarna av systemet för offentliganställda har ökat politiseringen av förvaltningen. Inga åtgärder vidtogs för att ta fram en övergripande strategi för reform av den offentliga förvaltningen och ett övergripande reformprogram för förvaltningen av de offentliga finanserna. Ett effektivt rättsmedel måste fortfarande tillhandahållas mot de omfattande uppsägningar som ägde rum under undantagstillståndet. Det är fortfarande oklart i vilken utsträckning undersökningskommissionen för åtgärder i samband med undantagstillståndet utgör ett effektivt rättsmedel.

Turkiets domstolssystem befinner sig i ett tidigt skede av förberedelserna och den allvarliga tillbakagången fortsatte under rapporteringsperioden. Oro kvarstod, särskilt över den systemiska bristen på oberoende inom domstolsväsendet. I maj 2019 tillkännagav presidenten strategin för reform av rättsväsendet för 2019–2023. Strategin avhjälper dock inte de viktigaste bristerna när det gäller domstolsväsendets oberoende. Inga åtgärder aviserades för att skingra de farhågor som uttryckts av Europarådets Venedigkommission och i Europeiska kommissionens årliga landsrapporter. Det finns en oro för att uppsägningar i avsaknad av respekt för vederbörliga förfaranden har orsakat självcensur och hot inom domstolsväsendet. Inga åtgärder vidtogs för att ändra strukturen och förfarandet för urval av medlemmar till rådet för domare och åklagare för att stärka dess oberoende. Oron över bristen på objektiva, meritbaserade, enhetliga och på förhand fastställda kriterier för rekrytering och befordran av domare och åklagare kvarstod. Inga ändringar gjordes av institutionen ”brottmålsdomare för fred”, utan oron över deras jurisdiktion och praxis kvarstod.

När det gäller kampen mot korruption befann sig Turkiet fortfarande i ett tidigt skede och gjorde inga framsteg under rapporteringsperioden. Landet saknar fortfarande förebyggande korruptionsbekämpande organ. Bristerna i den rättsliga ramen och den institutionella strukturen möjliggjorde otillbörligt politiskt inflytande i utrednings- och lagföringsfaserna i korruptionsärenden. De offentliga institutionernas ansvarsskyldighet och öppenhet måste förbättras. Avsaknaden av en strategi och handlingsplan mot korruption tydde på att det inte finns politisk vilja att bekämpa korruption på ett beslutsamt sätt. Allmänt taget är korruptionen utbredd och fortsätter att utgöra ett orosmoment.

Turkiet har nått en viss nivå av förberedelse i kampen mot organiserad brottslighet och gjorde begränsade framsteg. Den nationella handlingsplanen för 2019–2021 för genomförandet av den nationella strategin för kampen mot organiserad brottslighet 2016–2021 antogs i maj 2019. Samarbetet mellan Europol och Turkiet bygger på ett strategiskt samarbetsavtal som trädde i kraft i juli 2004. Förhandlingar pågick om ett operativt samarbetsavtal om utbyte av personuppgifter mellan Europol och Turkiet, vilket kräver att Turkiet anpassar sin dataskyddslagstiftning till europeiska normer. Turkiet bör förbättra sina resultat när det gäller att upplösa kriminella nätverk och beslagta tillgångar som härrör från brott. Den rättsliga ram som reglerar kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism måste förbättras. Det krävs ansträngningar för att förbättra lagstiftningen om it-brottslighet, förverkande av tillgångar och vittnesskydd. Ett samarbetsavtal med Cepol har varit i kraft sedan 2010.

Försämringen av de mänskliga och grundläggande rättigheterna fortsatte. Många av de åtgärder som infördes under undantagstillståndet var fortfarande i kraft och fortsatte att ha djupgående och förödande konsekvenser. Den rättsliga ramen omfattar allmänna garantier om respekt för mänskliga och grundläggande rättigheter, men lagstiftningen och det praktiska genomförandet måste fortfarande anpassas till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Bristen på institutionellt oberoende, långdragna prövningsförfaranden, avsaknaden av tillräckligt individualiserade kriterier och avsaknaden av lämpliga försvarsmedel ger upphov till allvarliga tvivel om huruvida undersökningskommissionen för åtgärder i samband med undantagstillståndet utgör ett effektivt rättsmedel mot uppsägningar. Genom lagstiftning som infördes omedelbart efter hävandet av undantagstillståndet avskaffades viktiga garantier för att skydda fångar mot övergrepp, vilket ökade risken för straffrihet. Hävdandet av rättigheterna förhindras av fragmenteringen och det begränsade oberoendet hos de offentliga institutioner som är ansvariga för att skydda dessa fri- och rättigheter och av avsaknaden av ett oberoende domstolsväsende. Begränsningar för och storskalig övervakning av journalister, författare, advokater, akademiker, människorättsförsvarare och kritiska röster har en negativ inverkan på utövandet av dessa friheter och leder till självcensur. Trovärdiga påståenden om tortyr och misshandel fortsatte att rapporteras. Mot bakgrund av covid-19-pandemin föreskrevs villkorlig frigivning av upp till 90 000 fångar i ett kontroversiellt lagstiftningspaket. I juli hade 65 000 fångar frigetts. Från frigivningen undantogs dock personer som hålls frihetsberövade före rättegång för påstådda terrorismrelaterade brott, däribland advokater, journalister, politiker och människorättsförsvarare.

Den allvarliga tillbakagången fortsatte när det gäller yttrandefriheten. Det oproportionerliga genomförandet av de restriktiva åtgärderna fortsatte att inverka negativt på yttrandefriheten och möjligheten för oppositionen att göra sin röst hörd. Brottmålen och de fällande domarna mot journalister, människorättsförsvarare, advokater, författare och sociala medier fortsatte. Förbudet mot Wikipedia hävdes i december 2019, men blockeringen och raderingen av onlineinnehåll utan domstolsbeslut på ett oskäligt stort antal grunder fortsatte. Det skedde en ytterligare tillbakagång på området mötes- och föreningsfrihet genom återkommande förbud, oproportionerliga ingripanden mot fredliga demonstrationer, utredningar, straffavgifter och åtal mot demonstranter som anklagats för ”terrorismrelaterad verksamhet”.

Rättigheterna för de mest missgynnade grupperna och för personer som tillhör minoriteter måste skyddas bättre. Romer har fortfarande mycket dåliga bostäder, saknar ofta grundläggande offentliga tjänster och är ofta beroende av sociala förmåner. Det är främst romers bosättningar som fortsatt drabbas av projekt för stadsförnyelse varvid hela familjer tvingas att flytta. Könsrelaterat våld, diskriminering, hatpropaganda mot minoriteter, hatbrott och kränkningar av de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti) utgör fortfarande en källa till allvarlig oro.

När det gäller migrations- och asylpolitiken har Turkiet gjort vissa framsteg. Under hela 2019 stod Turkiet fast vid sitt åtagande att genomföra uttalandet från EU och Turkiet från mars 2016 och spelade en nyckelroll när det gäller att säkerställa en effektiv hantering av migrationsströmmarna längs den östra Medelhavsrutten. Turkiet fortsatte sitt enastående arbete med att ge humanitärt bistånd och stöd utan tidigare motstycke till mer än 3,6 miljoner registrerade flyktingar från Syrien och omkring 370 000 registrerade flyktingar från andra länder, vilket innebär att Turkiet har tagit emot den största flyktingbefolkningen i världen. I början av mars 2020 uppmuntrade Turkiet emellertid aktivt migranter och flyktingar att ta landvägen till Europa genom Grekland. Detta ledde till inrättandet av ett informellt läger i Pazarkule vid en av de grekisk-turkiska gränsövergångarna, som härbärgerar nära 60 000 migranter och flyktingar under svåra förhållanden. På grund av covid-19-pandemin organiserade de turkiska myndigheterna senare i mars transporter av migranterna och flyktingarna bort from gränsområdet, och stängde gränserna till Grekland och Bulgarien, med undantag för kommersiell trafik. Den turkiska inrikesministern uppgav trots detta att åtgärden inte innebar någon förändring av Turkiets politik att tillåta irreguljära migranter att resa ut över landets gränser, och regeringen hade inte för avsikt att hindra någon som vill lämna Turkiet. EU erkände den ökade migrationsbördan och de ökade riskerna för Turkiet på landets territorium och de betydande ansträngningar som landet gjorde för att ta emot flyktingar, men avvisade kraftfullt Turkiets användning av migrationstrycket för politiska ändamål. Totalt sett var antalet olagliga gränspassager mellan Turkiet och Grekland fortfarande betydligt lägre än före antagandet av uttalandet från EU och Turkiet.

Den långvariga närvaron av flyktingar i landet kräver effektiva integrationsåtgärder för att sociala spänningar ska kunna undvikas. Myndigheterna bör öka tillgången till offentlig hälso- och sjukvård för migranter och flyktingar i landet. En omfattande ändring av lagen om utlänningar och internationellt skydd antogs 2019. Turkiet har fortfarande inte genomfört vare sig återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet vad gäller alla medlemsstater eller bestämmelserna om tredjelandsmedborgare. Trots det aviserade påskyndandet av arbetet med viseringsliberalisering har inga av de återstående riktmärkena för viseringsliberalisering uppfyllts och ändringarna av lagen mot terrorism och dataskyddslagen har ännu inte antagits. Turkiet måste fortfarande ytterligare anpassa sin lagstiftning till EU:s regelverk när det gäller viseringspolitik.

Turkiets utrikespolitik står alltmer i strid med EU:s prioriteringar inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Spänningarna i östra Medelhavsområdet ökade ytterligare under rapporteringsperioden till följd av Turkiets olagliga handlingar och provokativa uttalanden som ifrågasatte Republiken Cyperns rätt att utnyttja kolväteresurserna i Republiken Cyperns exklusiva ekonomiska zon. Turkiet använde två borrningsfartyg och två seismiska fartyg i Republiken Cyperns exklusiva ekonomiska zon, bland annat i de områden för vilka Cyperns regering har utfärdat licenser till europeiska olje- och gasbolag samt i Cyperns territorialhav. Den turkiska försvarsmakten eskorterade borrningsfartygen och de seismiska fartygen under deras uppdrag, vilket medförde ett allvarligt hot mot säkerheten i regionen. Turkiet ifrågasatte också statusen för den avspärrade staden Varosha.

EU har upprepade gånger poängterat nödvändigheten att respektera EU:s medlemsstaters suveräna rättigheter att t.ex. ingå bilaterala avtal och undersöka och utnyttja sina naturresurser, i enlighet med EU:s regelverk och folkrätten, bland annat FN:s havsrättskonvention. Turkiet måste göra en entydig utfästelse om goda förbindelser med grannländerna, om respekt för internationella avtal och fredlig tvistlösning i enlighet med FN-stadgan, vid behov genom hänvändelse till Internationella domstolen. Mot bakgrund av Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet beslutade rådet i juli 2019 om ett antal åtgärder, bland annat att tills vidare inte hålla möten i associeringsrådet EU–Turkiet eller ytterligare möten i högnivådialogerna mellan EU och Turkiet. I november 2018 antog EU dessutom en ram för riktade åtgärder mot Turkiet och beslutade i februari 2020 att lägga till två personer i förteckningen inom denna sanktionsram.

Den 1 oktober 2020 förklarade Europeiska rådet att det – under förutsättning att det görs oförminskade konstruktiva ansträngningar för att stoppa olaglig verksamhet gentemot Grekland och Cypern – är enigt om att lansera en positiv politisk agenda för EU och Turkiet, med särskild tonvikt på modernisering av tullunionen och förenklade handelsprocedurer, direkta personkontakter, högnivådialoger och fortsatt samarbete i migrationsfrågor, i linje med uttalandet från EU och Turkiet från 2016. Europeiska rådet betonade också att EU i fall av förnyade unilaterala åtgärder eller provokationer i strid med internationell rätt kommer att använda alla instrument och alternativ som står till dess förfogande, även i enlighet med artikel 29 i EU-fördraget och artikel 215 i EUF-fördraget, för att försvara sina och sina medlemsstaters intressen.

Turkiet har ännu inte fullgjort sin skyldighet att till fullo och på ett icke-diskriminerande sätt genomföra tilläggsprotokollet till associeringsavtalet mellan EU och Turkiet och har heller inte avlägsnat alla hinder för den fria rörligheten för varor, exempelvis begränsningarna när det gäller de direkta transportförbindelserna med Cypern. Inga framsteg har gjorts med en normalisering av de bilaterala förbindelserna med Republiken Cypern.

Det bilaterala samförståndsavtal om avgränsning av marina jurisdiktioner som Turkiet i november 2019 undertecknade med Libyens nationella samlingsregering ökade spänningarna i östra Medelhavet, eftersom det inte tog hänsyn till de suveräna rättigheterna för Greklands öar i det berörda området. Turkiets provokativa handlingar mot Grekland ökade kraftigt, särskilt turkiska överflygningar av grekiska bebodda områden. I detta avseende bekräftade Europeiska rådet i december 2019 otvetydigt sin solidaritet med Grekland och Cypern när det gäller Turkiets åtgärder i östra Medelhavet och Egeiska havet. Europeiska rådet betonade att samförståndsavtalet inkräktar på tredjeländers suveräna rättigheter, inte är förenligt med Förenta nationernas havsrättskonvention och inte kan medföra några rättsliga konsekvenser för tredjestater. I maj 2020 bekräftade EU:s utrikesministrar EU:s ståndpunkt om Turkiets fortsatta olagliga verksamhet i östra Medelhavet och om Turkiets provokativa och aggressiva beteende gentemot Cypern och Grekland, och underströk att avstående från unilaterala åtgärder är en grundläggande förutsättning för att dialogen mellan EU och Turkiet ska kunna gå framåt och att Turkiets olagliga handlingar har allvarliga negativa konsekvenser för förbindelserna mellan EU och Turkiet. I oktober 2020 uppmanade Europeiska rådet Turkiet att godta Cyperns inbjudan att inleda en dialog i syfte att lösa alla havsrelaterade tvister mellan Turkiet och Cypern.

EU fördömde Turkiets unilaterala militära åtgärd i nordöstra Syrien och uppmanade Turkiet att upphöra med sin militära åtgärd, dra tillbaka sina styrkor och respektera internationell humanitär rätt. De allra flesta medlemsstater beslutade att stoppa utfärdandet av vapenexportlicenser till Turkiet. Efter luftangrepp mot turkiska trupper i provinsen Idlib i slutet av februari 2020 inledde Turkiet den militära operationen ”Vårsköld” i området. Turkiet och Ryssland enades i mars 2020 om ett eldupphör som stabiliserade frontlinjen i nordvästra Syrien, inrättade en ny korridor längs motorvägen M4 och skapade en ram för gemensamma rysk-turkiska militära patruller. Turkiet upprätthöll sina militära observationsposter i området, även de som är belägna i territorier som nu kontrolleras av den syriska regimen, och satte in ytterligare förstärkningar i regionen. I konflikten i Libyen ökade Turkiet sitt militära engagemang avsevärt, vilket bidrog till att vända situationen på plats.

När det gäller de ekonomiska kriterierna har Turkiets ekonomi kommit långt, men några framsteg har inte skett under rapporteringsperioden och allvarliga farhågor kvarstår i fråga om ekonomins funktion. Ekonomin återhämtade sig snabbare än väntat från den kraftiga deprecieringen av valutan sommaren 2018 och den recession som blev följden, med hjälp av en expansiv politik och ett starkt bidrag från nettoexporten. Återhämtningen är dock fortfarande bräcklig med tanke på den svaga arbetsmarknaden och behovet av att sanera företagens balansräkningar. I samband med covid-19-krisen vidtog myndigheterna ett antal åtgärder för att dämpa pandemins ekonomiska effekter, bland annat en betydande monetär expansion. Dessa åtgärder begränsades dock av ett begränsat politiskt utrymme, särskilt på den finanspolitiska sidan, och institutionella svagheter. Bytesbalansen, som avsevärt förbättrats sedan 2017, började försämras igen i slutet av 2019, vilket ledde till en betydande ökning av importtullar och icke-tariffära handelshinder. På grund av sina stora behov av extern finansiering är Turkiet fortfarande utsatt för snabba förändringar i investerarnas förtroende, och situationen förvärras till följd av pandemin och ökade geopolitiska risker. Inflationen föll från en mycket hög nivå men var fortfarande hög och låg långt över målet. Trovärdigheten i penningpolitiken försvagades ytterligare till följd av avskedandet av chefen för Turkiets centralbank och återkommande politiska påtryckningar. Priskonkurrenskraften fortsatte att gynnas av försvagningen av liran och den reala effektiva växelkursen deprecierades 2019, en utveckling som accelererade ytterligare under 2020.

Regeringen fortsatte att ytterligare förbättra regelverket för företag. Den informella sektorn är emellertid fortfarande stor. De statliga ingripandena i prissättningsmekanismerna fortsatte, och det saknas fortfarande genomförandebestämmelser, efterlevnadskontroll, transparens och institutionella strukturer när det gäller statligt stöd. Den finansiella sektorn förblev stabil. Sårbarheten ökade dock, särskilt på grund av den snabba kredittillväxten i statsägda banker och olika regleringsåtgärder som syftar till att stimulera utlåningen. Den höga arbetslösheten, särskilt bland ungdomar och kvinnor, i kombination med sjunkande sysselsättning, låg arbetskraftsrörlighet och en hög andel odeklarerat arbete är fortfarande ett stort problem.

Turkiet har gjort begränsade framsteg och har nått en god nivå av förberedelse när det gäller kapaciteten att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom EU. Utgifterna för forskning och utveckling ökade, även om de fortfarande ligger långt under regeringens mål. Mängden investeringsexcesser och felallokeringar minskade. Framsteg gjordes med diversifieringen av energiförsörjningen, men det krävs reformer för att öppna naturgasmarknaden och öka konkurrensen på den. Inom utbildningssektorn finns det fortfarande betydande problem när det gäller utbildningens kvalitet och tillgänglighet. Kvinnor har svårt att få tillgång till utbildning av god kvalitet och tillträde till arbetsmarknaden. Turkiet är fortfarande väl integrerat med EU-marknaden när det gäller både handels- och investeringsförbindelser, men EU:s relativa andel av Turkiets utrikeshandel minskade, och ett ökande antal avvikelser från Turkiets skyldigheter enligt tullunionen mellan EU och Turkiet kan konstateras.

När det gäller förmågan att fullgöra de skyldigheter som följer av ett medlemskap har Turkiet fortsatt att anpassa sig till EU:s regelverk, även om det sker i begränsad takt och på ett fragmenterat sätt. Fall av tillbakagång förekom fortfarande i fråga om ett antal viktiga aspekter på områdena konkurrens (genom en ökning av statligt stöd och bristande transparens härvidlag), informationssamhället och medier, ekonomisk och monetär politik, tullunion, yttre förbindelser samt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Turkiet har kommit långt när det gäller bolagsrätt, transeuropeiska nät samt vetenskap och forskning, och har också nått en god nivå av förberedelse på ett antal områden, bland annat fri rörlighet för varor, immaterialrätt, finansiella tjänster, företagspolitik och industripolitik. Turkiet är måttligt förberett när det gäller offentlig upphandling, eftersom det fortfarande finns stora luckor i landets anpassning. Turkiet är också måttligt förberett på områden såsom fri rörlighet för kapital, transportpolitik, energi, beskattning, ekonomisk och monetär union och statistik, där det krävs ytterligare betydande insatser över hela linjen. På de flesta områden återstår fortfarande att fastställa och genomföra en ambitiösare och bättre samordnad politik. På alla områden måste mer uppmärksamhet ägnas åt genomförandet av lagstiftningen, samtidigt som det krävs ytterligare betydande framsteg på många områden för att uppnå en anpassning av lagstiftningen till EU:s regelverk, stärka tillsynsmyndigheternas oberoende och bygga upp den administrativa kapaciteten.

BILAGA 2 – Genomförandet av strategin för västra Balkan och prioriteringsagendan från Sofia: ökat engagemang från EU:s sida

Genomförandet av strategin för västra Balkan och prioriteringsagendan från Sofia som antogs vid toppmötet mellan EU och västra Balkan i Sofia i maj 2018 fortsatte under 2019–2020. Båda dessa dokument innehåller åtgärder inom flaggskeppsinitiativ på sex prioriterade områden: rättsstatsprincipen, migration och säkerhet, socioekonomisk utveckling, konnektivitet, den digitala agendan och goda grannförbindelser.

Genomförandet av dessa prioriteringar har skett genom ökat politiskt engagemang, närmare operativa förbindelser mellan västra Balkan och EU och dess byråer samt bredare tillgång till finansiering och tekniskt bistånd. Kommissionen har också omfokuserat EU:s ekonomiska stöd inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen, som enbart under 2019 uppgick till en årlig tilldelning till västra Balkan på cirka 1,1 miljard euro.

Efter det första toppmötet på 15 år mellan EU och västra Balkan som ägde rum i Sofia i maj 2018 följde under 2019 ytterligare politiskt engagemang med regionen, med ett toppmöte inom ramen för Berlinprocessen i Poznań i Polen och hela tolv ministermöten som ägnades åt att stärka det regionala samarbetet och skapa närmare förbindelser med EU på de prioriterade områdena. Toppmötet mellan EU och västra Balkan i Zagreb den 6 maj 2020 var inriktat på en förstärkning av det regionala samarbetet och EU:s stöd i samband med covid-19-krisen. Detta kontinuerliga engagemang har lett till framsteg inom alla flaggskeppsinitiativ och till slutförandet av mer än två tredjedelar av de planerade åtgärderna.

Flaggskeppsinitiativ 1 – Stärkt stöd för rättsstatsprincipen är inriktat på tre mål: bättre övervakning av reformer av rättsväsendet, mer riktat tekniskt bistånd inom brottsbekämpning och ökat stöd till grundläggande rättigheter, däribland jämställdhet, det civila samhället, demokratiaktivism och oberoende medier. Ministerforumet för rättsliga och inrikes frågor mellan EU och västra Balkan i Skopje i oktober 2019 var en milstolpe på detta område, särskilt när det gäller att ytterligare stärka samarbetet med EU:s organ för rättsliga och inrikes frågor och engagemanget för säkerhet, bekämpning av korruption och organiserad brottslighet och reformer av rättssystemet.

När det gäller övervakningen av reformer av rättsväsendet bygger kommissionens nya strategi på samtidiga sakkunnigbedömningar rörande specifika frågor inom samtliga sex partnerländers förvaltningar. Under 2019 slutförde kommissionen de tre planerade serier av sakkunnigbedömningar som ingick i strategin. De rörde verkställighet av domstolsbeslut, offentlig upphandling och korruption på hög nivå. Tillsammans med Världsbanken och Europarådets kommission för effektivisering av rättsväsendet (Cepej) håller kommissionen också på att ta fram nya sätt att samla in harmoniserade uppgifter från rättssystemen. En rad regionala undersökningar av rättsväsendet och en harmoniserad datainsamling i regionen genomförs under första halvåret 2020. Ett större projekt på detta område är också OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) övervakning av rättegångar på området för korruption och organiserad brottslighet. Ett undertecknande är nära förestående med Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro och Nordmakedonien, medan diskussioner fortfarande pågår med Serbien.

Kommissionen ägnar sig också åt en mer skräddarsydd form av tekniskt bistånd, nämligen rådgivande uppdrag, med fokus på reformer av rättsväsendet och kampen mot organiserad brottslighet och korruption. Fyra sådana rådgivande uppdrag pågår för närvarande i Montenegro, Albanien, Kosovo och Bosnien och Hercegovina, och beslut om finansieringen av uppdrag i Nordmakedonien och Serbien har antagits och verksamheten kommer att inledas under 2020.

Kommissionen fortsätter dessutom att arbeta nära med det europeiska initiativet för demokrati för att stödja oberoende medieplattformar, det civila samhället och demokratiaktivister. Genom ytterligare EU-stöd har initiativet utvidgat sina insatser till västra Balkan med 19 nya bidrag till 90 oberoende medieorganisationer.

Flaggskeppsinitiativ 2 – Stärkt samarbete om säkerhet och migration är inriktat på att i samarbete med regionen hantera gemensamma säkerhetshot, däribland terrorism, våldsbejakande extremism, radikalisering, organiserad brottslighet, människohandel, olaglig handel med skjutvapen och hybridhot, samt att bygga upp partnernas kapacitet att hantera utmaningar som rör migration och säkerhet. Denna del av verksamheten stöddes av ministermöten i Poznań i juli och i Skopje i oktober 2019, vilka var avgörande för ett närmare samarbete i fråga om säkerhet, migration, handeldvapen och lätta vapen och gemensamma åtgärder mot terrorism.

På området bekämpning av terrorism enades kommissionen och partnerna på västra Balkan om en gemensam handlingsplan för terrorismbekämpning 2018, och sex enskilda handlingsplaner utarbetades och undertecknades 2019 och håller nu på att genomföras med stöd av kommissionen. Det regionala nätverket av nationella samordnare för förebyggande av våldsam extremism, som inrättades 2018, är fullt operativt och sammanträder regelbundet. Utvärderingen av handlingsplanen 2015–2019 mot olaglig handel med skjutvapen mellan EU och sydöstra Europa slutfördes i juni 2019. En ny handlingsplan antogs den 24 juli 2020 1 och finansiering tillhandahålls från GUSP-budgeten och instrumentet för stöd inför anslutningen för att stödja genomförandet.

EU har fortsatt samarbetet med partnerna på västra Balkan inom EU:s policycykel avseende grov och organiserad brottslighet och i utarbetandet och genomförandet av de tillhörande årliga handlingsplanerna. Sedan 2018 har användningen av gemensamma utredningsgrupper ökat i ärenden som rör organiserad brottslighet. Under 2018–2019 registrerades totalt 226 fall där partner på västra Balkan och Turkiet deltog i utredningarna, och 16 gemensamma utredningsgrupper utplacerades. Dessutom deltog två länder på västra Balkan för första gången i tre samordningscentraler under 2019, nämligen Bosnien och Hercegovina och Serbien. Samarbetet mellan västra Balkan och Europol har ytterligare stärkts genom inrättandet av sambandsmän för Albanien, Bosnien och Hercegovina och Serbien under 2019–2020, med finansiering genom föranslutningsinstrumentet, samt de nya samarbetsavtal mellan Europol och Kosovo som undertecknades i juli 2020.

När det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken/den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken har utrikestjänsten fortsatt att ofta hålla Gusp-dialogmöten med västra Balkan för att uppmuntra till ytterligare anpassning av regionen till EU:s gemensamma ståndpunkter. Det finns ramavtal om partnerskap med fem länder på västra Balkan som bidrar till militära GSFP-uppdrag och GSFP-insatser. Hybridriskundersökningar i fyra av partnerna på västra Balkan har slutförts med stöd från Europeiska utrikestjänsten och kommissionen i syfte att bedöma partnernas sårbarheter och på ett bättre sätt styra EU:s bistånd för att bidra till kapacitetsuppbyggnad och ökad resiliens.

Arbetet med cybersäkerhet och genomförandet av Budapestkonventionen om it-brottslighet fortsatte i samarbete med Enisa, ECTEG, Europol och Cepol, med stöd av särskilda regionala IPA-program. Europeiska it-brottscentrumet har undertecknat samarbetsavtal med fem länder på västra Balkan och närmare förbindelser med Enisa håller på att upprättas.

När det gäller migration fortsätter kommissionen att i samarbete med relevanta EU-organ och internationella organisationer driva ambitiösa projekt på området migrationshantering, och bygga upp partnernas kapacitet att hantera blandade migrationsströmmar och inrätta förfaranden för asyl, återvändande och informationsutbyte. Kommissionen har också tagit initiativ för att bättre samordna arbetet för de sambandsmän för migration som är utstationerade i regionen och för att förbättra utbytet av operativ information.

Kommissionen fortsatte sina ansträngningar för att underlätta ett större deltagande av EU:s organ för rättsliga och inrikes frågor på västra Balkan. Utöver samarbetsavtalet med Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk och Eurojusts samarbetsavtal med Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien slutförde kommissionen förhandlingar om statusavtal mellan den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) och de fem länder i regionen som gränsar till EU. Avtalen med Albanien, Serbien respektive Montenegro har trätt i kraft och de första gränsbevakningstjänstemännen har utstationerats. Eurojust har ingått samarbetsavtal med fyra länder på västra Balkan. De samarbetsavtal som undertecknades med Albanien i oktober 2018 och med Serbien i november 2019 är i kraft. Europol har dessutom undertecknat operativa avtal med fem länder på västra Balkan och undertecknat ett samarbetsavtal om strategiskt samarbete med Kosovo. En Europolsambandsman har utstationerats i Albanien med stöd från föranslutningsinstrumentet, men ackrediteringen av sambandsmannen i Serbien har ännu inte slutförts.

Flaggskeppsinitiativ 3 – Stöd till socioekonomisk utveckling är inriktat på att främja framsteg i genomförandet av det regionala ekonomiska samarbetsområdet, anpassa de befintliga investeringsramarna för att främja investeringar i regionen, använda de ekonomiska reformprogrammen på ett mer strategiskt sätt samt stödja utbildnings- och arbetsmarknadsreformer och sociala reformer. Ekonomiministrarnas möte i Poznań i juli var en viktig milstolpe på detta prioriterade område, särskilt genomförandet av det regionala ekonomiska samarbetsområdet och initiativ inom yrkesutbildning, studentutbyte och erkännande av kvalifikationer. Det första ministermötet mellan EU och västra Balkan om sysselsättning och sociala frågor återspeglade vikten av en ny förstärkt social dimension på västra Balkan, med ökat fokus på sysselsättning och sociala reformer. Under 2019 hölls i Belgrad det åttonde årliga mötet inom ramen för ministerplattformen för utbildning och yrkesutbildning på västra Balkan.

Kommissionen har fortsatt att tillsammans med det regionala samarbetsrådet främja genomförandet av den fleråriga handlingsplanen för utveckling av det regionala ekonomiska området. Trots ett komplext politiskt klimat under hela 2019 kan ett antal framsteg rapporteras på detta område, bland annat ett avtal om ursprungsintyg, antagandet av Cefta-strategin för riskhantering på tullområdet, antagandet av tilläggsprotokoll 6 till Cefta om handel med tjänster, ett avtal om godkända ekonomiska aktörer och grönt ljus för att inleda förhandlingar om tilläggsprotokoll 7 om tvistlösningsmekanismen på handelsområdet. En EU-finansierad rapport från Världsbanken om diversifiering av finansmarknaderna i regionen har offentliggjorts och kommer att ligga till grund för framtida åtgärder i detta avseende.

Utvidgningen av investeringsramen för västra Balkan fortsatte under 2019, nya och tidigare inaktiva givare anslöt sig till fonden och förberedelserna inleddes för insatser på nya områden, bl.a. den gröna agendan, social infrastruktur eller den digitala agendan. Det regionala ungdomsgarantisystemet på 10 miljoner euro, som utformats för att stödja uppstartsföretag och som skulle kunna tillhandahålla upp till 80 miljoner euro i finansiering, är också fullt fungerande. Kommissionen har också utvidgat sitt stöd till utvecklingen av strategier för smart specialisering till västra Balkan, och Montenegro antog den första strategin för smart specialisering i regionen 2019 och Serbien följde efter i början av 2020.

Som en del av Europeiska unionens stöd till västra Balkan i kampen mot covid-19 och återhämtningen efter pandemin mobiliserade GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar, genom internationella finansinstitut, ett ekonomiskt återuppbyggnadspaket på 455 miljoner euro för att mildra pandemins ekonomiska konsekvenser. Här ingår ett paket med specialåtgärder på 95 miljoner, som omfattar ett tillägg på 60 miljoner till faciliteten för företagsutveckling och innovation på västra Balkan (WB Edif), förvärv av nya aktier inom Europeiska fonden för sydöstra Europa (Efse) och fonden för grön tillväxt (”Green for Growth”) för totalt 20 miljoner euro, och ett bidrag på 15 miljoner euro till programmet för regional konkurrenskraft inom Edif för att öka den tillgängliga likviditeten för små och medelstora företag för att klara sig genom krisen.

Paketet innehåller också en nyinriktning av garantin för västra Balkan på 120 miljoner euro, som under våren 2020 beviljade tre ”särskilda ändamålsenliga covid-19-garantier” för att stödja små och medelstora företags tillgång till likviditet och på så sätt mildra pandemins ekonomiska konsekvenser.

Utöver de akuta likviditetsbehoven för små och medelstora företag banar paketet också väg för återhämtningsfasen genom att som en del av paketet tillhandahålla ett EU-bidrag på 30 miljoner euro till den nya fonden för företagsinnovation II (Enif II) och företagsexpansionsfonden II (Enef II), för att säkerställa att små och medelstora företag har tillgång till en diversifierad källa till finansiering och likviditet, och ett bidrag på 8 miljoner euro till Efses utvecklingsfacilitet för att ge tekniskt stöd till små och medelstora företag och entreprenörer.

EU:s ekonomiska reformprogram för partnerna på västra Balkan är nu anpassade till den europeiska planeringsterminen, och kommissionens bedömning av dem är mer analytisk och mer inriktad på de centrala strukturella utmaningar som identifierats för varje ekonomi. Tekniskt stöd för kostnadsberäkning och budgetering för strukturreformer tillhandahålls också. Dessutom har EU:s ekonomiska stöd till sysselsättning, utbildning, social integration och hälsa förstärkts genom ett antal nya bilaterala stödprogram samt ett system för rörlighet inom yrkesutbildningen för regionen, och två ansökningsomgångar offentliggjordes 2019 och 2020. De projekt som väljs ut inom ramen för dessa ansökningsomgångar kommer att stödja den internationella rörligheten för anställda och studerande inom yrkesutbildning samt kapacitetsuppbyggnad för yrkesskolor. EU ökar gradvis sitt stöd inom Erasmus+ och fördubblade stödet 2019 och 2020 jämfört med 2018 års nivå.

Flaggskeppsinitiativ 4 – Ökad konnektivitet är inriktat på att utveckla förbindelser i regionen på området transport och energi för att underlätta handel och främja ekonomisk tillväxt. De åtgärder som planeras inom ramen för detta flaggskeppsinitiativ är planering av och investeringar i infrastruktur samt skapande av ett lämpligt regelverk för regional marknadsintegration. Vid energi- och miljöministrarnas möte i Podgorica i februari 2019 antogs förklaringen om övergång till ren energi av alla sex partner på västra Balkan. Toppmötet i Poznań byggde vidare på denna och partnerna enades om att eftersträva en ambitiös grön agenda för regionen, som nu åtföljer den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan.

På energiområdet bidrar kommissionen till att utvidga EU:s energiunion till att omfatta västra Balkan och skapa ett gemensamt regelverk inom ramen för fördraget om energigemenskapen. För att kunna göra ytterligare framsteg på detta område krävs ändringar av fördraget och framsteg i normaliseringen av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo. Ett antal finansieringsinstrument fortsätter att hjälpa regionen att miljöanpassa energisektorn, bland annat fonden för grön tillväxt och det regionala programmet för energieffektivitet.

På transportområdet har kommissionen fortsatt att stödja genomförandet av transportgemenskapsfördraget och verksamheten vid gemenskapens sekretariat. Sekretariatet invigdes officiellt 2019 och den ständige direktören utnämndes 2020. Transportgemenskapen fortsatte att underlätta förhandlingarna om bilaterala avtal om integration av 32 prioriterade gränsövergångar i regionen. Den utarbetade också handlingsplanen för den regionala järnvägsstrategin och handlingsplanen för trafiksäkerhet för regionen, som båda godkändes vid toppmötet i Poznań. Ett bidragsprogram på 15 miljoner euro för trafiksäkerhet lanserades också vid detta tillfälle.

När det gäller investeringar i infrastruktur fortsatte investeringsramen för västra Balkan att stödja konnektivitetsagendan under 2019 genom antagandet av ett paket på 180 miljoner euro med 8 nya konnektivitetsprojekt på energi- och transportområdet, vilket tillkännagavs vid toppmötet i Poznań. Sedan investeringsfonden för västra Balkan inrättades har kommissionen genom detta instrument beviljat bidrag på 880 miljoner euro till 39 prioriterade projekt, vilket i sin tur har genererat över 3,2 miljarder euro i externa investeringar. Det ursprungliga åtagandet på 1 miljard euro från 2015 för genomförandet av konnektivitetsagendan förväntas fullgöras som planerat i slutet av 2020.

Flaggskeppsinitiativ 5 – En digital agenda för västra Balkan är inriktat på att bygga upp en digital ekonomi och ett digitalt samhälle i regionen. Sedan starten 2018 har EU gett partnerna på västra Balkan tillgång till europeiska digitala forum och grupper. Partnerna är bland annat observatörer i gruppen av europeiska regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster, högnivågruppen för den digitala inre marknaden och organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation. Ansträngningar pågår för att knyta dem till det arbete som utförs av Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa).

Ett viktigt resultat av agendan under 2019 var antagandet av det nya regionala roamingavtalet för avskaffande av roamingavgifter inom regionen på västra Balkan och dess ikraftträdande i juli 2019.

Kommissionen stöder utbyggnaden av bredband i regionen. Sedan 2018 har elva bidrag för tekniskt bistånd till fem stödmottagande partner genom investeringsfonden för västra Balkan godkänts som en del av det paket på 30 miljoner euro som tillkännagavs vid toppmötet i Sofia för detta ändamål. De godkända bidragen stöder projektförberedelser för bredbandsutbyggnad i landsbygdsområden, främjande av kommuners digitala konnektivitet (t.ex. koncept för smarta städer) eller bedömning av potentialen för utveckling av högpresterande datorinfrastruktur.

Programmet i anslutning till fonden för ett sammanlänkat Europa har tillgängliggjort en uppsättning generiska och återanvändbara infrastrukturer för digitala tjänster, även kallade byggstenar, som kan återanvändas av partner på västra Balkan för att säkerställa gränsöverskridande digitala infrastrukturer och tjänster, vilket underlättar tillhandahållandet av digitala offentliga tjänster över gränser och mellan sektorer.

Slutligen fortsatte kommissionen att ta med partnerna i olika gemenskapsinitiativ på området digitala färdigheter, e-förvaltning och e-hälsa. Hit hör bland annat EU-nätverket för bredbandskompetens, praktikprojektet för digitala möjligheter, ISA2-programmet av ambassadörerna för EU:s kodvecka, nätverket för e-hälsa, den europeiska AI-alliansen och EU:s observationscentrum och forum för blockkedjeteknik.

Flaggskeppsinitiativ 6 – Stödja försoning och goda grannförbindelser är inriktat på att främja hållbar och varaktig fred i regionen genom arbete på tre teman: att bearbeta arvet från det förflutna, återupprätta direkta personkontakter mellan olika grupper och stärka samarbetet på områden av ömsesidigt intresse. Dessa frågor förs systematiskt upp på dagordningen för mötena mellan västra Balkans utrikesministrar, samt vid de regelbundna högnivåmötena om bilaterala frågor.

När det gäller hanteringen av arvet från det förflutna fortsatte kommissionen att stödja den internationella avvecklingsmekanismen för brottmålstribunaler och de specialiserade avdelningarna för Kosovo för att stärka kampen mot straffrihet för krigsförbrytelser. Tillsammans med den internationella kommissionen för saknade personer och Internationella rödakorskommittén stöder kommissionen insatser för att lösa fall av personer som fortfarande saknas och tillgodose deras familjers behov. Kommissionen inledde också en första undersökning om landminor i regionen. Kommissionen fortsatte att aktivt stödja inrättandet av en regional sanningskommission inför toppmötena i London och Poznań, men framstegen på detta område har avstannat. Kommissionen fortsatte också att stödja andra initiativ från det civila samhället som främjar försoning och utbyte mellan samhällsgrupper på olika viktiga områden såsom medier, mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Kommissionen stödde ett antal framgångsrika initiativ inom kultur och idrott som drivkrafter för direkta personkontakter och ekonomisk tillväxt, bland annat genom plattformen för kulturdiplomati, programmet Ett Europa för medborgarna, en åtgärd mot olaglig handel med kulturföremål tillsammans med Unesco, en riktad förslagsinfordran till organisationer på västra Balkan inom ramen för programmet Kreativa Europa, samt deltagande från västra Balkan i Europeiska idrottsveckan och ett pilotprojekt om rörlighet inom idrott.

För att föra ungdomarna i regionen närmare varandra ger EU också ekonomiskt stöd till den regionala byrån för ungdomssamarbete (RYCO). Ungdomslabbet på västra Balkan lanserades för att ge ungdomar möjlighet att bidra till utformningen av politiken, samtidigt som ett intraregionalt utbytesprogram för skolor håller på att utarbetas och EU:s program för unga arbetstagare i regionen kommer att förnyas. Alumniföreningen på västra Balkan har också hållit sin första generalförsamling och avslutat de två första omgångarna av urval av lokala projekt. Dessutom fortsatte programmet för gränsöverskridande samarbete att stärka samarbetet på områden av gemensamt intresse, såsom turism, sysselsättning, arbetskraftens rörlighet och naturarv.

Kommissionen har för avsikt att fortsätta att bygga vidare på dessa framsteg 2020 för att fullt ut uppfylla de åtaganden som gjordes i strategin för västra Balkan. När så är lämpligt kommer de att vidareutvecklas till åtgärder inom ramen för 2020 års pakt för utveckling av ekonomi och investeringar. Fortsatt engagemang och konstruktivt regionalt samarbete mellan partnerna på västra Balkan samt mellan medlemsstaterna och andra internationella institutioner kommer att vara avgörande för att dessa ambitiösa regionala samarbetsmål ska kunna uppnås.

BILAGA 3

Källa: Eurostat och statistikmyndigheterna på västra Balkan och i Turkiet

(1)

COM(2020) 608 final.