This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52020AR3381
Opinion of the European Committee of the Regions – Recovery plan for Europe in response to the COVID-19 pandemic: Recovery and Resilience Facility and Technical Support Instrument
Yttrande från Europeiska regionkommittén – Den europeiska återhämtningsplanen som svar på covid-19-pandemin: faciliteten för återhämtning och resiliens samt instrumentet för tekniskt stöd
Yttrande från Europeiska regionkommittén – Den europeiska återhämtningsplanen som svar på covid-19-pandemin: faciliteten för återhämtning och resiliens samt instrumentet för tekniskt stöd
COR 2020/03381
EUT C 440, 18.12.2020, p. 160–182
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
18.12.2020 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 440/160 |
Yttrande från Europeiska regionkommittén – Den europeiska återhämtningsplanen som svar på covid-19-pandemin: faciliteten för återhämtning och resiliens samt instrumentet för tekniskt stöd
(2020/C 440/24)
|
I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en facilitet för återhämtning och resiliens
Ändringsrekommendation 1
COM(2020) 408 final – skäl 3
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken, inbegripet principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, ramen för att fastställa vilka nationella reformer som ska prioriteras och följa upp genomförandet av dem. Medlemsstaterna utformar egna nationella fleråriga investeringsstrategier som till stöd för dessa reformer. Dessa strategier bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen som ett sätt att utforma och samordna prioriterade investeringsprojekt att stödja med nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. |
På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken, som införlivar målen för hållbar utveckling och principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, ramen för att fastställa vilka nationella och regionala reformer som ska prioriteras och följa upp genomförandet av dem , med tydliga nationella och regionala indikatorer . Medlemsstaterna utformar , i samarbete med de lokala och regionala myndigheterna i enlighet med dessas befogenheter och med beaktande av särdragen i de olika områden som de företräder, egna nationella fleråriga investeringsstrategier som till stöd för dessa reformer. Dessa strategier , som utarbetats i partnerskap med de lokala och regionala myndigheterna på grundval av en uppförandekod med riktlinjer för god förvaltning vid planering av återhämtningsplaner och projekt, bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen som ett sätt att utforma och samordna prioriterade investeringsprojekt att stödja med nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. I dessa strategier måste man även utnyttja unionsfinansiering på ett mer enhetligt sätt och maximera mervärdet av det ekonomiska stödet från framför allt de europeiska struktur- och investeringsfonderna, återhämtningsfonden och InvestEU-programmet. |
Motivering
Innehållet i denna punkt bör harmoniseras med det i förslaget till förordning och den interinstitutionella överenskommelsen om InvestEU-programmet, särskilt för att erkänna de lokala och regionala myndigheternas roll i den europeiska planeringsterminen och för samstämmighet vid användningen av unionens fonder och instrument. Det bör också erinras om att planeringsterminen måste införliva målen för hållbar utveckling.
Ändringsrekommendation 2
COM(2020) 408 final – skäl 4
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Utbrottet av covid-19-pandemin i början av 2020 förändrade de ekonomiska utsikterna för de kommande åren i unionen och i världen och kräver snabba och samordnade insatser från unionens sida för att hantera de enorma ekonomiska och sociala konsekvenserna för alla medlemsstater. […] Reformer och investeringar för att ta itu med de strukturella svagheterna i ekonomierna och stärka deras resiliens kommer därför att vara avgörande för att stabilisera ekonomierna mot en hållbar återhämtning och undvika att ytterligare öka skillnaderna i unionen. |
Utbrottet av covid-19-pandemin i början av 2020 förändrade de ekonomiska och sociala utsikterna för de kommande åren i unionen och i världen och kräver snabba och samordnade insatser från unionens sida för att hantera de enorma ekonomiska och sociala konsekvenserna för alla medlemsstater , vars inverkan skiljer sig kraftigt åt mellan olika områden . […] Unionens stöd för att i medlemsstaterna genomföra reformer och investeringar som genomför unionens mål, som tar itu med de strukturella svagheterna i ekonomierna , som stärker deras resiliens och som bidrar till en ekonomisk modell som är förenlig med målen för hållbar utveckling och den europeiska gröna given kommer därför att vara avgörande för att stabilisera ekonomierna mot en hållbar återhämtning för alla, stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och undvika att ytterligare öka skillnaderna i unionen. |
Motivering
Eftersom den rättsliga grunden för förslaget till förordning är artikel 175.3 i EUF-fördraget är det absolut nödvändigt att sammanhållningen tydligt erkänns i dess mål.
Ändringsrekommendation 3
COM(2020) 408 final – skäl 5
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Genomförandet av reformer som bidrar till en hög grad av resiliens i de nationella ekonomierna, stärker anpassningsförmågan och frigör tillväxtpotentialen är en av unionens politiska prioriteringar. De är därför av avgörande betydelse för att kunna uppnå en hållbar återhämtning och stödja den ekonomiska och sociala konvergensprocessen uppåt. Detta är ännu mer nödvändigt efter pandemikrisen för att bana väg för en snabb återhämtning. |
|
Motivering
Skälet är överflödigt mot bakgrund av ovanstående.
Ändringsrekommendation 4
COM(2020) 408 final – skäl 6
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Tidigare erfarenheter har visat att investeringar ofta sjunker drastiskt under kriser. Det är dock viktigt att stödja investeringar i denna särskilda situation för att påskynda återhämtningen och stärka den långsiktiga tillväxtpotentialen. Investeringar i grön och digital teknik, kapacitet och processer som syftar till att underlätta omställningen till ren energi, öka energieffektiviteten inom bostadssektorn och andra nyckelsektorer av ekonomin är viktiga inslag för att uppnå en hållbar tillväxt och bidra till att skapa sysselsättning . De kommer också att bidra till att göra unionen mer resilient och mindre beroende genom att diversifiera de centrala leveranskedjorna. |
Tidigare erfarenheter har visat att investeringar , inklusive den majoritet av de offentliga investeringarna som görs av de lokala och regionala myndigheterna, ofta sjunker drastiskt under kriser , vilket förvärrar den skadliga inverkan på den ekonomiska utvecklingen samt den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen . För att uppnå målen för den europeiska gröna given och hållbar tillväxt för alla, stärka infrastrukturen för grundläggande tjänster för befolkningen och bidra till skapandet av nya arbetstillfällen är det dock viktigt att åter få fart på investeringarna i projekt som bygger på hållbar utveckling, förbättrad livskvalitet och utbildning, kunskapsekonomin samt stöd till den digitala omställningen och omställningen till ren energi, bland annat genom att öka energieffektiviteten inom bostadssektorn. Dessa investeringar kommer också att bidra till att göra unionen mer resilient och mindre beroende genom att diversifiera de centrala leveranskedjorna. |
Motivering
De lokala och regionala myndigheterna står för mer än hälften av de offentliga investeringarna i EU och drabbas särskilt hårt av minskade investeringar i kristider. Det är också viktigt att påminna om de negativa konsekvenserna av dessa underinvesteringar.
Ändringsrekommendation 5
COM(2020) 408 final – skäl 7
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
För närvarande finns det inget instrument som ger direkt ekonomiskt stöd kopplat till uppnåendet av resultat och till genomförandet av reformer och offentliga investeringar i medlemsstaterna som svar på de utmaningar som identifieras inom den europeiska planeringsterminen, och för att få varaktiga effekter på produktiviteten och resiliensen i medlemsstaternas ekonomier. |
|
Motivering
Detta uttalande kan leda till diskussioner, särskilt med tanke på den roll som de europeiska struktur- och investeringsfonderna spelar för att ta itu med de problem som identifieras inom den europeiska planeringsterminen.
Ändringsrekommendation 6
COM(2020) 408 final – skäl 8
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Mot denna bakgrund är det nödvändigt att stärka den nuvarande ramen för tillhandahållande av stöd till medlemsstaterna och ge direkt ekonomiskt stöd till medlemsstaterna genom ett innovativt verktyg. För detta ändamål bör en facilitet för återhämtning och resiliens (nedan kallad faciliteten ) inrättas enligt denna förordning för att tillhandahålla ett effektivt och betydande finansiellt stöd för att påskynda genomförandet av strukturreformer och relaterade offentliga investeringar i medlemsstaterna. Faciliteten bör vara omfattande och även dra nytta av kommissionens och medlemsstaternas erfarenheter från användningen av andra instrument och program. |
Mot denna bakgrund är det nödvändigt att stärka den nuvarande ramen för tillhandahållande av stöd till medlemsstaterna och ge direkt ekonomiskt stöd till medlemsstaterna samt de lokala och regionala myndigheterna genom ett innovativt verktyg. För detta ändamål bör en fond för återhämtning och resiliens (nedan kallad fonden ) inrättas enligt denna förordning för att tillhandahålla ett effektivt och tillräckligt finansiellt stöd för att påskynda genomförandet av strukturreformer och relaterade offentliga investeringar i medlemsstaterna samt de lokala och regionala myndigheterna, särskilt i syfte att uppnå målen för den nya strategi för hållbar tillväxt som lagts fram i den europeiska gröna given samt för att säkerställa att medlemsstaterna samt de lokala och regionala myndigheterna har den kapacitet som krävs för samordnade insatser genom att stödja inrättandet av regional eller lokal övervakning . |
Motivering
Beteckningen ”facilitet” verkar för teknokratisk och inte tillräckligt förankrad i den lokala och regionala verkligheten. Dessutom står de lokala och regionala myndigheterna för mer än hälften av de offentliga investeringarna i EU. De är också viktiga aktörer för sammanhållning, för att uppnå målen för hållbar utveckling och för den gröna och digitala omställningen. De måste kunna dra full nytta av mekanismen. ”Facilitetens” eventuellt ”omfattande” karaktär behöver förtydligas.
Ändringsrekommendation 7
COM(2020) 408 final – skäl 11
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Den facilitet som inrättas genom denna förordning återspeglar den europeiska gröna given som Europas strategi för hållbar tillväxt och unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling, och kommer att bidra till att integrera klimatfrågor och miljömässig hållbarhet och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen. |
Den fond som inrättas genom denna förordning återspeglar den europeiska gröna given som Europas strategi för hållbar tillväxt och unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling, och kommer att bidra till att integrera klimatfrågor och miljömässig hållbarhet och till att uppnå det övergripande målet att minst 30 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen. Med tanke på att vissa EU-politikområdens potentiella bidrag till detta mål är överskattat (1) bör fonden kompensera detta underskott genom att minst 40 % av dess utgifter öronmärks för klimatåtgärder. |
Motivering
Detta är en upprepning av den ståndpunkt som ReK i oktober 2019 antog i sin resolution om den fleråriga budgetramen 2021–2027 samt i sitt yttrande om den fleråriga budgetramen, som lades fram i oktober 2018 av Nikola Dobroslavić (EPP–HR).
Ändringsrekommendation 8
COM(2020) 408 final – skäl 13
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
För att möjliggöra åtgärder som knyter faciliteten till en sund ekonomisk styrning, i syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, bör rådet ges befogenheten att, på förslag av kommissionen och genom genomförandeakter, avbryta tidsfristen för antagande av beslut om förslag till planer för återhämtning och resiliens och hålla inne utbetalningar inom faciliteten, i händelse av betydande bristande efterlevnad i samband med relevanta fall som rör den ekonomiska styrningsprocessen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) YYYY/XX [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Befogenheten att upphäva dessa avbrott och innehållanden med hjälp av genomförandeakter, på förslag från kommissionen, bör också ges till rådet när det gäller samma relevanta fall. |
|
Ändringsrekommendation 9
COM(2020) 408 final – skäl 14
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Facilitetens allmänna mål bör vara att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. I detta syfte bör den bidra till att förbättra resiliensen och anpassningsförmågan i medlemsstaterna, lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser och stödja den gröna och digitala omställningen som syftar till att uppnå ett klimatneutralt Europa senast 2050 och på så sätt återställa tillväxtpotentialen i unionens ekonomier i krisens efterdyningar, främja sysselsättningen och skapa hållbar tillväxt. |
Fondens allmänna mål bör vara att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. I detta syfte bör den bidra till att förbättra resiliensen i medlemsstaterna och alla områden i hela unionen , lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser , som är ojämnt fördelade mellan medlemsstaterna men även inom var och en av dem, och stödja den gröna och digitala omställningen som syftar till att uppnå målen för hållbar utveckling senast 2030 och ett klimatneutralt Europa senast 2050 och på så sätt återställa tillväxtpotentialen i unionens ekonomier i krisens efterdyningar, främja sysselsättningen och skapa hållbar tillväxt. |
Ändringsrekommendation 10
COM(2020) 408 final – skäl 16
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
För att säkerställa dess bidrag till facilitetens mål bör planen för återhämtning och resiliens omfatta åtgärder för genomförande av reformer och offentliga investeringsprojekt genom en enhetlig plan för återhämtning och motståndskraft. Planen för återhämtning och resiliens bör vara förenlig med de relevanta landsspecifika utmaningar och prioriteringar som fastställts inom den europeiska planeringsterminen, med de nationella reformprogrammen, de nationella energi- och klimatplanerna, planerna för en rättvis omställning och de partnerskapsavtal och operativa program som antagits inom unionsfonderna. För att främja åtgärder som omfattas av prioriteringarna inom den europeiska gröna given och den digitala agendan bör planen också innehålla åtgärder som är relevanta för den gröna och digitala omställningen. Åtgärderna bör göra det möjligt att snabbt uppnå de mål och bidrag som anges i nationella energi- och klimatplaner och uppdateringar av dessa. All verksamhet som får stöd bör bedrivas med full respekt för unionens klimat- och miljöprioriteringar. |
För att säkerställa dess bidrag till facilitetens mål bör planen för återhämtning och resiliens omfatta åtgärder för genomförande av reformer och offentliga investeringsprojekt genom en enhetlig , relevant, ändamålsenlig och effektiv plan för återhämtning och motståndskraft. Planen för återhämtning och resiliens bör vara förenlig med de relevanta landsspecifika utmaningar och prioriteringar som fastställts inom den europeiska planeringsterminen, med de nationella reformprogrammen, de nationella energi- och klimatplanerna, planerna för en rättvis omställning och de partnerskapsavtal och operativa program som antagits inom unionsfonderna. Dessutom bör planerna för återhämtning och resiliens vara förenliga med principen om europeiskt mervärde. För att främja åtgärder som omfattas av prioriteringarna inom den europeiska gröna given, den digitala agendan , industri- och SMF-strategierna, den europeiska kompetensagendan, barngarantin och ungdomsgarantin bör planen också innehålla åtgärder som är relevanta för den gröna och digitala omställningen. All verksamhet som får stöd bör bedrivas med full respekt för unionens klimat- och miljöprioriteringar. Minst 40 % av medlen för planerna för återhämtning och resiliens bör avsättas för integrering av åtgärder för klimatet och den biologiska mångfalden samt miljöhållbarhetsmålen. |
Ändringsrekommendation 11
COM(2020) 408 final – skäl 18
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
För att bidra till medlemsstaternas utarbetande och genomförande av planerna för återhämtning och resiliens bör rådet inom ramen för den europeiska planeringsterminen kunna diskutera läget när det gäller återhämtning, resiliens och anpassningsförmåga i unionen. För att säkerställa lämpliga underlag bör denna diskussion grundas på kommissionens strategiska och analytiska information som finns tillgänglig inom den europeiska planeringsterminen och i tillämpliga fall på information om genomförandet av planerna under de föregående åren. |
För att bidra till medlemsstaternas utarbetande och genomförande av återhämtningsplanerna bör rådet och Europaparlamentet inom ramen för den europeiska planeringsterminen jämlikt kunna besluta om läget när det gäller återhämtning och resiliens i unionen. Detta beslut bör grundas på den strategiska och analytiska information som kommissionen lägger fram inom den europeiska planeringsterminen och på information om genomförandet av planerna under de föregående åren , i synnerhet på grundval av en uppsättning kvantitativa och kvalitativa indikatorer för genomförandet av målen för hållbar utveckling . Detta beslut bör också förberedas genom att Europeiska regionkommittén görs delaktig i fastställandet av den europeiska ramen för återhämtningsplaner och i de organ som övervakar efterlevnaden av den europeiska planeringsterminen och genom att kommittén ges i uppdrag att göra en halvårsutvärdering av det lokala och regionala genomförandet av återhämtningsplanerna. |
Ändringsrekommendation 12
COM(2020) 408 final – skäl 21
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
För att säkerställa ett nationellt egenansvar och ett fokus på relevanta reformer och investeringar bör de medlemsstater som vill få stöd lämna in en väl underbyggd och motiverad plan för återhämtning och resiliens till kommissionen. Planen för återhämtning och resiliens bör fastställa detaljerade åtgärder för dess genomförande, inbegripet mål och delmål, och den förväntade effekten av planen för återhämtning och resiliens på tillväxtpotentialen, sysselsättningen och den ekonomiska och sociala resiliensen. Den bör också innehålla åtgärder som är relevanta för den gröna och digitala omställningen. Den bör också innehålla en förklaring av förenligheten mellan den föreslagna planen för återhämtning och resiliens och de relevanta landsspecifika utmaningar och prioriteringar som fastställs inom den europeiska planeringsterminen. Under hela förfarandet bör kommissionen och medlemsstaterna sträva efter och upprätthålla ett nära samarbete. |
För att säkerställa ett nationellt egenansvar och ett fokus på relevanta reformer och investeringar bör de medlemsstater som vill få stöd lämna in en väl underbyggd och motiverad återhämtningsplan till kommissionen. Med iakttagande av principerna om subsidiaritet och partnerskap bör återhämtningsplanen upprättas i nära och strukturerat samarbete med de lokala och regionala myndigheterna, i den mån som de reformer och investeringar som ska stödjas faller inom deras befogenhetsområden i enlighet med nationell rätt. Återhämtningsplanen bör fastställa detaljerade åtgärder för dess genomförande, inbegripet mål och delmål, och den förväntade effekten av planen på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, tillväxtpotentialen, sysselsättningen och den ekonomiska och sociala resiliensen. Den bör också innehålla åtgärder som är relevanta för den gröna och digitala omställningen. Den bör också innehålla en förklaring av förenligheten mellan den föreslagna återhämtningsplanen och de relevanta landsspecifika utmaningar och prioriteringar som fastställs inom den europeiska planeringsterminen. Under hela förfarandet bör kommissionen, medlemsstaterna , Europeiska regionkommittén samt de lokala och regionala myndigheterna sträva efter och upprätthålla ett nära samarbete. |
Motivering
De lokala och regionala myndigheterna har viktiga politiska befogenheter och ett stort ekonomiskt ansvar för att uppnå fondens mål (sammanhållning, hållbar utveckling osv.) och det är därför av avgörande betydelse att återhämtningsplanerna fastställs i nära och strukturerat samarbete med dem. Det handlar inte bara om instrumentets legitimitet och rättvisa utan även om dess effektivitet. Den rättsliga grunden för instrumentet kräver dessutom man i planerna redogör för effekterna på sammanhållningen av de åtgärder som ska finansieras.
Ändringsrekommendation 13
COM(2020) 408 final – skäl 33
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
För en effektiv övervakning av genomförandet bör medlemsstaterna rapportera kvartalsvis inom den europeiska planeringsterminen om de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla planen för återhämtning och resiliens . Dessa av medlemsstaterna utarbetade rapporterna bör vederbörligen återspeglas i de nationella reformprogrammen, vilka bör användas som ett verktyg för att rapportera om framsteg mot slutförandet av planen för återhämtning och resiliens . |
För en effektiv övervakning av genomförandet bör medlemsstaterna rapportera halvårsvis om de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla återhämtningsplanen . Dessa av medlemsstaterna utarbetade rapporterna bör återspeglas i de nationella reformprogrammen, vilka bör användas som ett verktyg för att rapportera om framsteg mot slutförandet av återhämtningsplanen . |
Motivering
Kvartalsrapporter kan vara en alltför stor byråkratisk börda.
Ändringsrekommendation 14
COM(2020) 408 final – skäl 37
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Det är lämpligt att kommissionen lägger fram en årsrapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av den facilitet som anges i denna förordning. Denna rapport bör innehålla information om de framsteg som medlemsstaterna gör enligt de godkända planerna för återhämtning och resiliens . Den bör också innehålla information om volymen på de intäkter som avsatts för faciliteten inom EU:s instrument för återhämtning under det föregående året, uppdelade per budgetpost, och hur de belopp som erhålls genom EU:s instrument för återhämtning bidragit till att uppnå målen för faciliteten. |
Det är lämpligt att kommissionen lägger fram en årsrapport för Europaparlamentet, rådet , Europeiska regionkommittén samt Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om genomförandet av den facilitet som anges i denna förordning. Denna rapport bör innehålla information om de framsteg som medlemsstaterna gör enligt de godkända återhämtningsplanerna samt en utvärdering av det lokala och regionala genomförandet av dessa planer . Den bör också innehålla information om volymen på de intäkter som avsatts för faciliteten inom EU:s instrument för återhämtning under det föregående året, uppdelade per budgetpost, och hur de belopp som erhålls genom EU:s instrument för återhämtning bidragit till att uppnå målen för faciliteten. |
Ändringsrekommendation 15
COM(2020) 408 final – artikel 1
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Genom denna förordning inrättas en facilitet för återhämtning och resiliens (nedan kallad faciliteten ). […] |
Genom denna förordning inrättas en återhämtningsfond (nedan kallad fonden ). […] |
Motivering
I linje med ändringsrekommendationen till skäl 8 verkar beteckningen ”facilitet” för teknokratisk och kan vara vilseledande mot bakgrund av att fonden baseras på bidrag och lån.
Ändringsrekommendation 16
COM(2020) 408 final – artikel 2
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||||||
Definitioner |
Definitioner |
||||||||
I denna förordning avses med |
I denna förordning avses med |
||||||||
|
|
||||||||
|
|
||||||||
|
|
||||||||
|
|
||||||||
|
|
||||||||
|
|
Motivering
Detta är en upprepning av en definition som ReK redan föreslagit i sitt yttrande ”Reformstödsprogrammet och Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen” (ECON-VI/037), som antogs den 5 december 2018.
Ändringsrekommendation 17
COM(2020) 408 final – artikel 4.2
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
För att uppnå detta allmänna mål ska det särskilda målet för faciliteten vara att ge medlemsstaterna ekonomiskt stöd i syfte att uppnå de delmål och mål för reformer och investeringar som anges i deras planer för återhämtning och resiliens . Detta särskilda mål ska eftersträvas i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna. |
För att uppnå detta allmänna mål ska det särskilda målet för fonden vara att ge medlemsstaterna samt de lokala och regionala myndigheterna ekonomiskt stöd i syfte att uppnå de delmål och mål för reformer och investeringar som anges i deras återhämtningsplaner . Detta särskilda mål ska eftersträvas i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna. |
Ändringsrekommendation 18
COM(2020) 408 final – artikel 5.1
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
De åtgärder som avses i artikel 2 i förordning [EURI] ska genomföras inom faciliteten enligt följande: |
De åtgärder som avses i artikel 2 i förordning [EURI] ska genomföras inom fonden enligt följande: |
||||
|
|
||||
|
|
Motivering
Uppdatering på grundval av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 17–21 juli 2020.
Ändringsrekommendation 19
COM(2020) 408 final – artikel 6
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Medel från program med delad förvaltning Medel som tilldelas medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till faciliteten. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen. Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten. |
|
Motivering
Denna möjlighet att överföra medel till fonden för återhämtning och resiliens från struktur- och investeringsfonderna innebär en risk för en återcentralisering och ett ifrågasättande av förvaltningen av struktur- och investeringsfonderna på grundval av partnerskapsprincipen.
Ändringsrekommendation 20
COM(2020) 408 final – artikel 9
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Åtgärder som kopplar faciliteten till skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer 1. I händelse av generella brister när det gäller rättsstatens principer i en medlemsstat som påverkar principerna om sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens ekonomiska intressen i enlighet med artikel 3 i förordning […/…] om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna ska kommissionen genom en genomförandeakt anta ett beslut om att avbryta tidsfristen för antagande av de beslut som avses i artikel 17.1 och 17.2 eller om att hålla inne utbetalningar inom faciliteten för återhämtning och resiliens. Det beslut om att hålla inne utbetalningar som avses i punkt 1 ska tillämpas på betalningsansökningar som lämnas in efter dagen för beslutet om innehållande. Avbrottet av den tidsfrist som avses i artikel 17 ska tillämpas från och med dagen efter det att det beslut som avses i punkt 1 antogs. Vid ett innehållande av utbetalningar ska artikel 4.3 i förordning […/…] om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna gälla. 2. Om kommissionen gör en positiv bedömning i enlighet med artikel 6 i förordning […/…] om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna, ska kommissionen genom en genomförandeakt anta ett beslut om att upphäva det avbrott av tidsfristen eller det innehållande av utbetalningar som avses i föregående punkt. De relevanta förfarandena eller utbetalningarna ska återupptas dagen efter det att avbrottet eller innehållandet har upphävts. 3. Om den berörda medlemsstaten inte utnyttjar den tilldelade finansieringen på ett tillfredsställande sätt eller i händelse av brister när det gäller rättsstatens principer, ska åtgärder på regional och lokal nivå som bidrar till att ta itu med dessa utmaningar fortsätta att omfattas av faciliteten. |
Ändringsrekommendation 21
COM(2020) 408 final – artikel 10
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Högsta ekonomiskt bidrag |
Högsta ekonomiskt bidrag |
Ett högsta ekonomiskt bidrag ska beräknas för varje medlemsstat för tilldelning av det belopp som avses i artikel 5.1 a med hjälp av den metod som anges i bilaga I, på grundval av befolkningsmängden, inversen av bruttonationalprodukten (BNP) per capita och den relativa arbetslösheten i varje medlemsstat. |
Ett högsta ekonomiskt bidrag ska beräknas för varje medlemsstat för tilldelning under perioden till och med den 31 december 2022 av det belopp som avses i artikel 5.1 a med hjälp av den metod som anges i bilaga I, på grundval av befolkningsmängden, den negativa påverkan som hälsokrisen haft på bruttonationalprodukten (BNP) per capita och arbetslösheten i varje medlemsstat. |
Ändringsrekommendation 22
COM(2020) 408 final – artikel 11
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Tilldelning av ekonomiskt bidrag |
Tilldelning av ekonomiskt bidrag |
1. För perioden till och med den 31 december 2022 ska kommissionen i enlighet med artikel 5.1 a ställa 334 950 000 000 EUR till förfogande för tilldelning. Varje medlemsstat får lämna in ansökningar upp till deras högsta ekonomiska bidrag enligt artikel 10 för att genomföra sina planer för återhämtning och resiliens . |
1. För perioden till och med den 31 december 2022 ska kommissionen i enlighet med artikel 5.1 a ställa 252 000 000 000 EUR till förfogande för tilldelning. Varje medlemsstat får lämna in ansökningar upp till deras högsta ekonomiska bidrag enligt artikel 10 för att genomföra sina återhämtningsplaner . |
2. För perioden som börjar efter den 31 december 2022 och pågår till och med den 31 december 2024 får kommissionen, om ekonomiska medel finns tillgängliga, anordna ansökningsomgångar anpassade till den europeiska planeringsterminens tidsplan . För detta ändamål ska kommissionen offentliggöra en preliminär tidsplan för de ansökningsomgångar som ska anordnas under perioden och för varje ansökningsomgång ange det belopp som finns tillgängligt för tilldelning. Varje medlemsstat får för att genomföra sin plan för återhämtning och resiliens ansöka om ett belopp som högst motsvarar dess andel av det tillgängliga beloppet för tilldelning enligt bilaga I. |
2. För perioden som börjar efter den 31 december 2022 och pågår till och med den 31 december 2024 ska kommissionen senast den 15 juni 2022 föreslå en översyn av den metod som anges i bilaga I för att enas om fördelningen av de återstående 108 000 000 000 EUR och beakta de territoriella, ekonomiska och sociala konsekvenserna av pandemin under perioden 2020–2021 på grundval av konsoliderade statistiska uppgifter . |
Motivering
Tilldelningen av de medel som eventuellt fortfarande är tillgängliga bör inte baseras på ”ansökningsomgångar” utan på statistiska fakta från perioden 2020–2021.
Ändringsrekommendation 23
COM(2020) 408 final – Artikel 14.1
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
För att uppnå de mål som anges i artikel 4 ska medlemsstaterna utarbeta nationella planer för återhämtning och resiliens. Dessa planer ska fastställa den berörda medlemsstatens agenda för reformer och investeringar under de kommande fyra åren. De planer för återhämtning och resiliens som berättigar till finansiering inom detta instrument ska omfatta åtgärder för genomförande av reformer och offentliga investeringsprojekt i ett enhetligt paket. |
För att uppnå de mål som anges i artikel 4 ska medlemsstaterna utarbeta nationella planer för återhämtning och resiliens. Dessa planer ska fastställa den berörda medlemsstatens agenda för reformer och investeringar under de kommande fyra åren. De planer för återhämtning och resiliens som berättigar till finansiering inom detta instrument ska omfatta åtgärder för genomförande av reformer och offentliga investeringsprojekt i ett enhetligt paket. För utarbetandet av planerna för återhämtning och resiliens kan medlemsstaterna utnyttja instrumentet för tekniskt stöd i enlighet med förordning XX/YYYY [om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd]. Åtgärder som har vidtagits sedan den 1 februari 2020 och som avser de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin ska vara stödberättigade. I syfte att återspegla den europeiska gröna given som Europas strategi för hållbar tillväxt och unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling ska minst 40 % av beloppet för varje plan för återhämtning och resiliens bidra till att integrera åtgärder för klimatet och den biologiska mångfalden samt miljöhållbarhetsmålen. Kommissionen ska genom en delegerad akt anta den relevanta metoden för att hjälpa medlemsstaterna att uppfylla detta krav. I syfte att återspegla den framtidsinriktade karaktären hos återhämtningsinstrumentet Next Generation EU och erkänna betydelsen av agendan för digital kompetens, barngarantin och ungdomsgarantin för att förhindra att dagens unga blir en ”nedstängningsgeneration” ska varje plan för återhämtning och resiliens bidra till att motverka risken för långsiktig skada för ungas arbetsmarknadsutsikter och för deras allmänna välbefinnande genom omfattande sysselsättnings-, utbildnings- och kompetenslösningar samt insatser som riktar sig till ungdomar. |
Ändringsrekommendation 24
COM(2020) 408 final – artikel 15.2
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Den plan för återhämtning och resiliens som läggs fram av den berörda medlemsstaten ska utgöra en bilaga till det nationella reformprogrammet och ska lämnas in officiellt senast den 30 april. Medlemsstaten får lämna in ett utkast till plan från och med den 15 oktober föregående år, tillsammans med ett budgetförslag för det påföljande året. |
Den återhämtningsplan som läggs fram av den berörda medlemsstaten ska lämnas in officiellt senast den 30 april. |
Motivering
Tidsfristerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen lämpar sig svårligen för ett sådant ”bifogande” av planerna för återhämtning och resiliens, och än mindre för en ”förhandsanmälan” av dem mer än sex månader i förväg. De behöriga myndigheterna måste ges större flexibilitet och anpassningsbarhet för att lägga fram sina planer.
Ändringsrekommendation 25
COM(2020) 408 final – artikel 15.3 c
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
Planen för återhämtning och resiliens ska vara vederbörligen motiverad och underbyggd. Den ska särskilt innehålla följande delar: (…) |
Återhämtningsplanen ska vara vederbörligen motiverad och underbyggd. Den ska särskilt innehålla följande delar: (…) |
||||
|
|
Ändringsrekommendation 26
COM(2020) 408 final – artikel 15.3 d (ny)
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||
|
|
Ändringsrekommendation 27
COM(2020) 408 final – artikel 15.4 (ny)
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
När medlemsstaterna utarbetar sina förslag till återhämtningsplaner, och i den mån som de reformer och investeringar som ska stödjas faller inom de lokala och regionala myndigheternas befogenhetsområden i enlighet med nationell rätt, ska medlemsstaterna inrätta en mekanism för strukturerat samarbete med de lokala och regionala myndigheterna med sikte på dessas fulla deltagande i utarbetandet och på respekt för subsidiaritetsprincipen. Medlemsstaterna ska redogöra för detta i återhämtningsplanen. |
Motivering
Se ändringsrekommendationen till skäl 21.
Ändringsrekommendation 28
COM(2020) 408 final – artikel 16.3 b
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
Kommissionen ska bedöma betydelsen av och enhetligheten i planen för återhämtning och resiliens samt dess bidrag till den gröna och digitala omställningen, och ska i detta syfte beakta följande kriterier: (…) |
Kommissionen ska bedöma betydelsen av och enhetligheten i återhämtningsplanen samt dess bidrag till den gröna och digitala omställningen, och ska i detta syfte beakta följande kriterier: (…) |
||||
|
|
Ändringsrekommendation 29
COM(2020) 408 final – artikel 20
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Artikel 20 Medlemsstatens rapportering inom den europeiska planeringsterminen |
Artikel 20 Medlemsstatens rapportering inom den europeiska planeringsterminen |
Den berörda medlemsstaten ska rapportera kvartalsvis inom den europeiska planeringsterminen om de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla planen för återhämtning och resiliens , inbegripet den operativa överenskommelse som avses i artikel 17.6. I detta syfte ska medlemsstaternas kvartalsrapporter vederbörligen återspeglas i de nationella reformprogrammen, vilka ska användas som ett verktyg för att rapportera om framsteg mot slutförandet av planen för återhämtning och resiliens . |
Den berörda medlemsstaten ska rapportera halvårsvis om de framsteg som gjorts när det gäller att uppfylla återhämtningsplanen , inbegripet den operativa överenskommelse som avses i artikel 17.6. I detta syfte ska medlemsstaternas rapporter vederbörligen återspeglas i de nationella reformprogrammen, vilka ska användas som ett verktyg för att rapportera om framsteg mot slutförandet av återhämtningsplanen . |
Motivering
Se ändringsrekommendationen till skäl 33.
Ändringsrekommendation 30
COM(2020) 408 final – artikel 20 (ny)
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
|
Resultattavla för återhämtning och resiliens 1. Kommissionen ska fastställa en resultattavla för återhämtning och resiliens (nedan kallad resultattavlan) som visar läget i genomförandet av de överenskomna reformerna och investeringarna genom varje medlemsstats plan för återhämtning och resiliens. 2. Resultattavlan ska innefatta nyckelindikatorer, såsom sociala, ekonomiska och miljömässiga indikatorer, för att bedöma de framsteg som gjorts med planerna för återhämtning och resiliens inom vart och ett av de prioriterade politikområden som definierar tillämpningsområdet för denna förordning samt en sammanfattning av övervakningsprocessen avseende efterlevnaden av de minsta utgiftsandelarna för klimatmålen och andra miljömål. 3. Resultattavlan ska ange graden av uppnående av de relevanta delmålen i planerna för återhämtning och resiliens samt de fastställda bristerna i genomförandet av dem, liksom kommissionens rekommendationer för att komma till rätta med respektive brister. 4. Resultattavlan ska även sammanfatta huvudrekommendationerna till medlemsstaterna avseende deras planer för återhämtning och resiliens. 5. Resultattavlan ska tjäna som grund för ett permanent utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna som kommer att konkretiseras i form av en strukturerad dialog som anordnas regelbundet. 6. Resultattavlan ska ständigt uppdateras och göras allmänt tillgänglig på kommissionens webbplats. Den ska ange status för betalningsansökningar om samt utbetalningar, innehållande och annulleringar av ekonomiska bidrag. 7. Kommissionen ska presentera resultattavlan vid en utfrågning som anordnas av Europaparlamentets berörda utskott. |
Motivering
Åtgärdernas ändamålsenlighet bör göras mätbar och transparent.
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett instrument för tekniskt stöd
Ändringsrekommendation 31
COM(2020) 409 final – skäl 4
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen den ram där nationella reformprioriteringar identifieras och genomförandet av dem övervakas. Medlemsstaterna utarbetar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier läggs fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen så att prioriteringar som ska få nationell finansiering eller unionsfinansiering kan planeras i stora drag och samordnas. De bör även bidra till att unionsfinansieringen används på ett samstämmigt sätt och att mervärdet maximeras av det ekonomiska stöd som framför allt ska fås från program som unionen stöder inom ramen för struktur- och sammanhållningsfonderna, och från andra program. |
På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen , som inbegriper principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och införlivar målen för hållbar utveckling, den ram där nationella reformprioriteringar identifieras och genomförandet av dem övervakas. Medlemsstaterna utarbetar , i samarbete med de lokala och regionala myndigheterna i enlighet med dessas befogenheter, sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier läggs fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen så att prioriteringar som ska få nationell finansiering eller unionsfinansiering kan planeras i stora drag och samordnas. De bör även bidra till att unionsfinansieringen används på ett samstämmigt sätt och att mervärdet maximeras av det ekonomiska stöd som framför allt ska fås från program som unionen stöder inom ramen för struktur- och sammanhållningsfonderna, från återhämtningsfonden och från InvestEU-programmet samt från andra program. |
Motivering
Innehållet i denna punkt bör harmoniseras med det i förslaget till förordning och den interinstitutionella överenskommelsen om InvestEU-programmet samt med förslaget till en facilitet för återhämtning och resiliens, inklusive erkännanandet de lokala och regionala myndigheternas roll i den europeiska planeringsterminen. Det bör också erinras om att planeringsterminen måste införliva målen för hållbar utveckling.
Ändringsrekommendation 32
COM(2020) 409 final – skäl 8
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Det allmänna målet för instrumentet för tekniskt stöd bör vara att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att genomföra reformer som är nödvändiga för att uppnå ekonomisk och social återhämtning, resiliens och konvergens. I detta syfte bör det bidra till att stärka medlemsstaternas administrativa förmåga att genomföra unionsrätten när det gäller de utmaningar som institutioner, styrning, offentlig förvaltning och ekonomiska och sociala sektorer står inför. |
Det allmänna målet för instrumentet för tekniskt stöd bör vara att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att stödja medlemsstaternas samt de lokala och regionala myndigheternas ansträngningar för att genomföra reformer som är nödvändiga för att uppnå ekonomisk och social återhämtning, resiliens och konvergens. I detta syfte bör det bidra till att stärka medlemsstaternas samt de lokala och regionala myndigheternas administrativa förmåga att genomföra unionsrätten när det gäller de utmaningar som institutioner, styrning, offentlig förvaltning och ekonomiska och sociala sektorer står inför. |
Motivering
Det är nödvändigt att sörja för samstämmighet med artiklarna 2 och 4 i förslaget till förordning, där det fastställs att syftet med instrumentet är att stödja alla offentliga myndigheter i medlemsstaterna, inbegripet de lokala och regionala myndigheterna, som ansvarar för genomförandet av en betydande del av unionsrätten och står för över hälften av de offentliga investeringarna och en tredjedel av de offentliga utgifterna som helhet.
Ändringsrekommendation 33
COM(2020) 409 final – skäl 10
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
För att hjälpa medlemsstaterna att ta itu med behoven av reformer inom alla viktiga områden inom ekonomin och i samhället, bör kommissionen , på begäran av en medlemsstat , fortsätta att tillhandahålla tekniskt stöd inom ett brett spektrum av politikområden, bland annat offentlig finans- och kapitalförvaltning, institutionella reformer och förvaltningsreformer, företagsklimat, finanssektorn, marknaderna för produkter, tjänster och arbetskraft, utbildning, hållbar utveckling, folkhälsa och social välfärd. Särskild tonvikt bör läggas på åtgärder som främjar den gröna och digitala omställningen. |
Kommissionen bör, på begäran av en nationell myndighet , fortsätta att tillhandahålla tekniskt stöd inom de områden som är nödvändiga för genomförandet av målen i fördraget om Europeiska unionen och som är kopplade till offentlig finans- och kapitalförvaltning, institutionella reformer och förvaltningsreformer, företagsklimat, finanssektorn, marknaderna för lokala produkter, tjänster och arbetskraft, utbildning, hållbar utveckling, folkhälsa, social välfärd och jämställdhet mellan kvinnor och män . Särskild tonvikt bör läggas på åtgärder som främjar den gröna och digitala omställningen , med särskild uppmärksamhet på att minska den digitala klyfta som påverkar kvinnor . |
Motivering
Samstämmighet med ändringsrekommendationerna till artiklarna 2 och 4. Se ändringsrekommendationen till skäl 8.
Ändringsrekommendation 34
COM(2020) 409 final – artikel 2.1
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||||
I denna förordning gäller följande definitioner: |
I denna förordning gäller följande definitioner: |
||||||
(1) tekniskt stöd: åtgärder som hjälper medlemsstaterna att genomföra institutionella och administrativa reformer som ökar tillväxt och resiliens. |
(1) tekniskt stöd: åtgärder som hjälper de nationella, regionala och lokala myndigheterna att genomföra institutionella och administrativa reformer som ökar hållbar tillväxt , sammanhållning och resiliens. För att kunna komma i fråga för instrumentet för tekniskt stöd ska dessa reformer
|
Motivering
Samstämmighet med artiklarna 2.2 och 4 vad gäller mottagarna av instrumentet och med artiklarna 3, 4 och 5 vad gäller syftet med reformerna.
Ändringsrekommendation 35
COM(2020) 409 final – artikel 3
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Instrumentets allmänna mål ska vara att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att genomföra reformer som är nödvändiga för att uppnå ekonomisk och social återhämtning, resiliens och uppåtgående ekonomisk och social konvergens, och att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att stärka sin administrativa förmåga att genomföra unionsrätten när det gäller de utmaningar som institutioner, styrning, offentlig förvaltning och ekonomiska och sociala sektorer står inför. |
Instrumentets allmänna mål ska vara att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att stödja medlemsstaternas samt de lokala och regionala myndigheternas ansträngningar för att genomföra reformer som är nödvändiga för att uppnå ekonomisk och social återhämtning, resiliens och uppåtgående ekonomisk och social konvergens, och att stödja medlemsstaternas samt de lokala och regionala myndigheternas ansträngningar för att stärka sin administrativa förmåga att genomföra unionsrätten när det gäller de utmaningar som institutioner, styrning, offentlig förvaltning och ekonomiska och sociala sektorer står inför. |
Ändringsrekommendation 36
COM(2020) 409 final – artikel 5e
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
Politik för att genomföra den digitala och gröna omställningen, e-förvaltningslösningar, e-upphandling, konnektivitet, dataåtkomst och dataförvaltning, nätbaserat lärande, användning av lösningar som baseras på artificiell intelligens, miljöpelaren inom hållbar utveckling och miljöskydd, klimatåtgärder, rörlighet, främjande av den cirkulära ekonomin, energi- och resurseffektivitet, förnybara energikällor, politik för att uppnå energidiversifiering och säkerställa energitrygghet, samt för jordbruk, markskydd och skydd av den biologiska mångfalden, fiske och hållbar landsbygdsutveckling. |
Politik för att genomföra den digitala och gröna omställningen, e-förvaltningslösningar, e-upphandling, konnektivitet, dataåtkomst och dataförvaltning, nätbaserat lärande, användning av lösningar som baseras på artificiell intelligens, miljöpelaren inom hållbar utveckling och miljöskydd, klimatåtgärder, rörlighet, främjande av den cirkulära ekonomin, vattnets kretslopp, energi- och resurseffektivitet, förnybara energikällor, politik för att uppnå energidiversifiering och säkerställa energitrygghet, samt för jordbruk, markskydd och skydd av den biologiska mångfalden, fiske och hållbar landsbygdsutveckling. |
Motivering
Vattenområdet är ett grundläggande och strategiskt område för medborgarnas välbefinnande och EU:s ekonomi eftersom det är en grundläggande resurs, samt ett ekonomiskt område som genererar varaktig sysselsättning av hög kvalitet. Användningen av förnybar energi är ett grundläggande mål i kampen mot klimatförändringarna.
Ändringsrekommendation 37
COM(2020) 409 final – artikel 8
Kommissionens textförslag |
ReK:s ändringsförslag |
||||
1. En medlemsstat som önskar få tekniskt stöd inom ramen för instrumentet ska lämna in en ansökan om tekniskt stöd till kommissionen med angivande av politikområden och prioriteringar för stöd inom tillämpningsområdet enligt artikel 5. Dessa ansökningar ska lämnas in senast den 31 oktober under ett kalenderår. Kommissionen får ge vägledning om de viktigaste delarna som ska ingå i en ansökan om stöd. |
1. En nationell, regional eller lokal myndighet som önskar få tekniskt stöd inom ramen för instrumentet ska lämna in en ansökan om tekniskt stöd till kommissionen med angivande av politikområden och prioriteringar för stöd inom tillämpningsområdet enligt artikel 5. Dessa ansökningar ska lämnas in senast den 31 oktober under ett kalenderår. Kommissionen får ge vägledning om de viktigaste delarna som ska ingå i en ansökan om stöd. |
||||
2. Medlemsstater får lämna in en ansökan om tekniskt stöd under följande omständigheter kopplade till |
2. Nationella, regionala eller lokala myndigheter får lämna in en ansökan om tekniskt stöd under följande omständigheter kopplade till |
||||
(…) |
(…) |
II. POLITISKA REKOMMENDATIONER
EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
Om den s.k. faciliteten för återhämtning och resiliens
1. |
Europeiska regionkommittén välkomnar att detta nya instruments budget på 360 miljarder euro i bidrag och 312,5 miljarder euro i lån som ska anslås före slutet av 2024 ger ett makroekonomiskt svar som står i proportion till 2020 års recession, den djupaste i Europeiska unionens historia, med en minskning av BNP på 8,3 % under 2020 (1). ReK stöder också balansen i förslaget mellan bidrag och lån. Risken för att de socioekonomiska skillnaderna ska öka ytterligare motiverar ett snabbt antagande och genomförande av ”den europeiska återhämtningsplanen” och EU:s budget för perioden efter 2020 redan under hösten 2020. |
2. |
ReK understryker att den rättsliga grunden för förslaget (artikel 175 i EUF-fördraget) avser målet om sammanhållning och ser därför med oro på den svaga territoriella dimensionen i kommissionens förslag med tanke på att de sociala och ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen är ojämnt fördelade mellan olika medlemsstater och, inom dem, mellan olika områden. Det beror för det första på att den hälsomässiga och mänskliga inverkan har varit mycket områdesspecifik och på att hälso- och sjukvårdskapaciteten är ojämnt fördelad, för det andra på att de förebyggande åtgärderna mot coronaviruset också har varierat i längd och stränghet beroende på den regionala hälsosituationen och för det tredje på att vissa ekonomiska sektorer påverkas oproportionerligt hårt. Den socioekonomiska inverkan på lokal och regional nivå beror således på de dominerande branscherna, sysselsättningssammansättningen och exponeringen för globala värdekedjor i varje område. Utan särskilda begränsningsåtgärder är det därför sannolikt att coronakrisen kommer att skapa eller förstärka regionala skillnader inom och mellan medlemsstaterna. Sammanhållning och solidaritet måste sättas i första rummet i våra investeringsprioriteringar. |
3. |
Kommittén varnar för att den europeiska planeringsterminen som styrningsmekanism för fonden (”faciliteten”) fortfarande är en centraliserad och uppifrån-och-ned-riktad process, som inte är lämplig för ett verktyg som syftar till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. ReK upprepar därför sitt förslag om en uppförandekod för de lokala och regionala myndigheternas deltagande i den europeiska planeringsterminen (2). Denna uppförandekod är mer brådskande och nödvändig än någonsin för att göra planeringsterminen mer transparent, inkluderande och demokratisk, men också effektivare, genom att de lokala och regionala myndigheterna görs delaktiga. |
4. |
Genomförandet av specifika åtgärder för återhämtning inom ramen för ”Next Generation EU” innebär en möjlighet för alla regioner, särskilt de som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen till följd av covid-19-pandemin, att främja en modernisering av sin ekonomiska modell och göra den mer produktiv och motståndskraftig. Kommittén beklagar dock att den föreslagna fördelningsnyckeln för de första 70 % av åtagandena, i form av överföringar från återhämtningsfonden, grundas på samhällsekonomiska indikatorer som avser situationen före hälsokrisen, utan att beakta hur dessa har påverkats av pandemin, eftersom de ekonomiska effekterna av pandemin redan från början varit territoriellt asymmetriska. |
5. |
Den ekonomiska nedgången inträffar vid en tidpunkt då många viktiga industrisektorer redan står inför stora utmaningar till följd av den digitala och gröna omställningen. För att klara av omställningen får EU inte hamna på efterkälken i den globala innovationskonkurrensen. Detta förutsätter betydande investeringar i forskning och utveckling samt i kvalifikationer och kompetenshöjning. Faciliteten för återhämtning och resiliens bör också användas för att möjliggöra dessa investeringar. |
6. |
ReK insisterar därför på att de lokala och regionala myndigheterna ska delta i utarbetandet av återhämtningsplanerna genom ett strukturerat samarbete med medlemsstaterna, i den mån som de reformer och investeringar som ska stödjas faller inom de lokala och regionala myndigheternas befogenhetsområden och i enlighet med de nationella bestämmelserna om fördelningen av befogenheter mellan förvaltningsnivåer. Kommittén uppmanar kommissionen att i samråd med ReK lägga fram riktlinjer för detta redan under hösten 2020. ReK åtar sig för sin del att anordna en halvårsutvärdering av det lokala och regionala genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens. |
7. |
Kommittén anser vidare att tidsfristerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen svårligen lämpar sig för ett ”bifogande” av återhämtningsplanerna till de nationella reformprogrammen, och än mindre för en ”förhandsanmälan” av dem mer än sex månader i förväg. De behöriga myndigheterna måste ges större flexibilitet och anpassningsbarhet för att lägga fram sina planer. |
8. |
Kommittén noterar att kommissionen den 17 september 2020 samtidigt lade fram riktlinjer för planerna för återhämtning och resiliens (3) och den årliga strategin för hållbar tillväxt. I detta sammanhang konstaterar vi att
Vi föreslår att kommittén och kommissionen gemensamt anordnar ett ”forum för återhämtning och resiliens” för att stärka de lokala och regionala myndigheternas deltagande när det gäller återhämtningsplanen och för att utvärdera hur de bidrar till sammanhållningen och till den gröna och digitala omställningen. |
9. |
ReK påpekar slutligen att de lokala och regionala myndigheterna står för mer än hälften av de offentliga investeringarna i EU – varav en stor del i nyckelsektorer såsom hälso- och sjukvård, utbildning, sociala tjänster, bostäder, transporter och turism – och att det därför vore absurt om de inte skulle kunna dra nytta av detta stöd till offentliga investeringar, som är särskilt nödvändiga i kristider, då det senaste årtiondet har visat på de skadliga procykliska konsekvenserna av nedskärningar i de offentliga investeringarna, som alltför ofta används som en justeringsvariabel vid budgetbegränsningar. |
10. |
Kommittén betonar den roll som det föreslagna instrumentet måste spela för klimatet, men anser att minst 40 % av utgifterna inom återhämtningsplanerna bör öronmärkas för klimatåtgärder för att EU ska kunna fullgöra sina klimatåtaganden. ReK anser också att kommissionens förslag bör införliva alla mål för hållbar utveckling som en strategisk planeringsram. |
11. |
ReK motsätter sig möjligheten att överföra medel till instrumentet för återhämtning och resiliens från struktur- och investeringsfonderna (artikel 6), eftersom en sådan möjlighet innebär en risk för en återcentralisering och ett ifrågasättande av förvaltningen av struktur- och investeringsfonderna på grundval av partnerskapsprincipen. |
12. |
Kommittén betraktar makroekonomisk villkorlighet som en ändamålsenlig åtgärd för att bidra till en målinriktad användning av EU-medlen i medlemsstaterna. |
13. |
Kommittén upprepar att den efterlyser en tydlig definition av de reformer som kan berättiga till stöd från ”återhämtningsfonden” och/eller instrumentet för tekniskt stöd, med iakttagande av subsidiaritetsprincipen, genom att det fastslås att de ska
|
14. |
För att genomföra ”fonden” för återhämtning och resiliens behöver de projektansvariga lokala och regionala myndigheterna en stabiliserad rättslig ram för statligt stöd på europeisk och nationell nivå. De måste i synnerhet veta om den europeiska ramen för statligt stöd tillfälligt kommer att anpassas för att beakta den ökade stödvolymen och få garantier beträffande ansvar och tidsgränser i fråga om anmälan av stöd. |
15. |
Beteckningen ”facilitet” verkar för teknokratisk, är obegriplig för gemene man och tvetydig på vissa officiella EU-språk och skapar därigenom ett hinder för decentraliserade kommunikationsåtgärder om EU:s insatser för återhämtning och resiliens. ReK föreslår därför att begreppet ”facilitet” ersätts med ”fond”. |
Om instrumentet för tekniskt stöd
16. |
Europeiska regionkommittén välkomnar kommissionens framläggande av förslaget till förordning om inrättande av instrumentet för tekniskt stöd, som sannolikt kommer att bidra till att stärka de offentliga myndigheternas administrativa kapacitet och därigenom till ett bättre genomförande av reformer och en effektivare offentlig förvaltning. |
17. |
Kommittén ser mycket positivt på att instrumentet inte bara är avsett för nationella förvaltningar utan även för lokala och regionala myndigheter, såsom anges i artikel 2 i förslaget. |
18. |
ReK anser dock att förslaget till förordning måste förtydligas och dess samstämmighet stärkas, särskilt när det gäller artikel 8 om ansökan om tekniskt stöd, som måste komma från en nationell myndighet i den mening som avses i artikel 2 och inte uteslutande från en medlemsstat. |
Bryssel den 14 oktober 2020.
Apostolos TZITZIKOSTAS
Europeiska regionkommitténs ordförande
(1) Se revisionsrättens rapport i denna fråga (2 juli 2020),
https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/RW20_01/RW_Tracking_climate_spending_SV.pdf .
(1) Kommissionens ekonomiska sommarprognos (juli 2020): https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/economy-finance/ip132_en.pdf
(2) ReK, yttrandet ”Förbättra styrningen av den europeiska planeringsterminen: en uppförandekod för de lokala och regionala myndigheternas deltagande” – föredragande: Rob Jonkman (NL–ECR), antaget den 11 maj 2017. Ref.: COR-2016-05386 (EUT C 306, 15.9.2017, s. 24).
(3) För närvarande bara tillgängliga på engelska.
(4) Ren teknik och förnybar energi; byggnadsbeståndets energieffektivitet; innovativ mobilitet; konnektivitet (5G, fiberoptik); modernisering av den offentliga förvaltningen; utveckling av ett europeiskt moln för industriella data och kraftfulla mikroprocessorer; digitalisering av utbildningssystemen och utveckling av digital kompetens.