Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 52019PC0321

Förslag till RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar avseende inlämnandet av förslag till ändringar av bilagorna till konventionen om skydd av flyttande vilda djur inför partskonferensens trettonde möte

COM/2019/321 final

Bryssel den 5.7.2019

COM(2019) 321 final

2019/0148(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar avseende inlämnandet av förslag till ändringar av bilagorna till konventionen om skydd av flyttande vilda djur inför partskonferensens trettonde möte


MOTIVERING

1.Fråga som behandlas i förslaget

Detta förslag avser ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar avseende konventionen om skydd av flyttande vilda djur i samband med framläggande av förslag till beslut vid det 13:e mötet i partskonferensen för att ändra bilagorna till konventionen.

2.Bakgrund till förslaget

2.1.Konventionen om skydd av flyttande vilda djur

Syftet med konventionen om skydd av flyttande vilda djur (nedan kallad avtalet) är att skydda flyttande arter av landdjur, vattendjur och fåglar i hela deras utbredningsområde. Det är ett mellanstatligt avtal, som ingåtts inom ramen för Förenta nationernas miljöprogram, om bevarandet av vilda djur och livsmiljöer i hela världen. De flyttande arter som ska skyddas anges i bilaga I (hotade arter) och bilaga II (arter som ska bli föremål för överenskommelser) till avtalet. Avtalet trädde i kraft den 1 november 1983.

Europeiska unionen är part i avtalet 1 .

2.2.Partskonferensen

Partskonferensen är beslutsfattande organ för avtalet, med befogenhet att utvärdera flyttande arters bevarandestatus och därefter ändra bilagorna I och II till avtalet. I enlighet med artikel XI i avtalet får förslag till ändringar läggas fram av vilken part som helst och ska antas med två tredjedels majoritet av närvarande och röstande parter.

Partskonferensen för konventionen håller sitt trettonde möte i Gandhinagar (Indien) den 15–22 februari 2020. Avtalets sekretariat har i enlighet med artikel XI.3 fastställt att ändringsförslag måste lämnas in senast den 19 september 2019. Det är därför nödvändigt för rådet att fatta ett beslut för att fastställa vilken ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar inför partskonferensens trettonde möte med avseende på inlämning av ändringsförslag.

Före partskonferensens trettonde möte får avtalets sekretariat meddela förslag från andra parter om att ändra bilagorna I och II till avtalet, vilket kan kräva ytterligare ett beslut om att fastställa den ståndpunkt som på unionens vägnar ska intas med hänseende på de förslagen.

2.3.Akt som planeras av partskonferensen

Inför partskonferensens trettonde möte föreslås att unionen lägger fram förslag till ändring av bilaga I till avtalet för att stärka skyddet av en fågelart (Tetrax tetrax) och ändring av bilaga II till avtalet för att stärka skyddet för samma fågelart (Tetrax tetrax) samt även för två hajarter (Galeorhinus galeus och Sphyrna zygaena) i hela deras utbredningsområde, inklusive utanför unionen.

Om den planerade akten antas kommer den att bli bindande för parterna i enlighet med artikel XI i avtalet, som föreskriver att en ändring av bilagorna träder i kraft för samtliga parter nittio dagar efter det möte i partskonferensen vid vilket den antas, utom för de parter som anmäler en reservation.

3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar

Unionens förslag om ändring av bilagorna grundar sig på att 1) upptagandet av dessa arter är vetenskapligt befogat, 2) upptagandet är förenligt med EU-lagstiftningen, och 3) unionen har åtagit sig att främja internationellt samarbete för skydd av biologisk mångfald.

Förslaget är förenligt med det sjunde miljöhandlingsprogrammet 2 och med EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 3 , särskilt mål 6: bidra till att motverka förlusten av biologisk mångfald på global nivå. Detta förslag kräver ingen ändring av unionsrätten, eftersom det avser arter som redan åtnjuter lämpligt skydd genom unionsrätten, bland annat fågeldirektivet 4 och EU:s gemensamma fiskeripolitik 5 . 

Förslaget medför inte några nya övervaknings- och rapporteringskrav. All planering och övervakning för genomförandet ingår i de regelbundna planerings- och rapporteringsverksamheterna inom ramen för avtalet. Förslaget medför heller inga budgetkonsekvenser.

Ett informellt utbyte av preliminära åsikter med medlemsstaterna har ägt rum genom ett skriftligt samråd med medlemsstaternas medlemmar i samordningsgruppen för biologisk mångfald och natur och expertgruppen för fågel- och habitatdirektiven.

Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar bör därför vara att bemyndiga kommissionen att överlämna de ovannämnda förslagen till avtalets sekretariat. 

4.Rättslig grund

4.1.Förfarandemässig rättslig grund

4.1.1.Principer

I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.

Begreppet ”akter med rättslig verkan” omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 6 .

4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Partskonferensen är ett organ som inrättats genom ett avtal, det vill säga konventionen om skydd av flyttande vilda djur.

Den akt som ska antas av partskonferensen utgör en akt med rättslig verkan. Den planerade akten kommer att vara folkrättsligt bindande enligt artikel XI i konventionen om skydd av flyttande vilda djur.

Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.

Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.

4.2.Materiell rättslig grund

4.2.1.Principer

Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka det ena syftet eller den ena beståndsdelen kan identifieras som det eller den huvudsakliga, medan det eller den andra endast är av underordnad betydelse, måste det beslut som antas enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.

4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet

Det huvudsakliga syftet med och innehållet i den planerade akten rör miljön.

Den materiella rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 192.1 i EUF-fördraget.

4.3.Slutsats

Den rättsliga grunden för det föreslagna beslutet bör vara artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.

2019/0148 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar avseende inlämnandet av förslag till ändringar av bilagorna till konventionen om skydd av flyttande vilda djur inför partskonferensens trettonde möte

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Konventionen om skydd av flyttande vilda djur 7 (nedan kallad avtalet) ingicks av unionen genom rådets beslut 82/461/EEG och trädde i kraft den 1 november 1983.

(2)Enligt artikel XI i avtalet kan partskonferensen anta ändringar av bilagorna I och II till avtalet.

(3)Partskonferensen kan anta sådana ändringar vid sitt trettonde möte den 15–22 februari 2020. Konventionens sekretariat har underrättat parterna i konventionen om att eventuella ändringsförslag ska lämnas in senast den 19 september 2019 i enlighet med artikel XI.3 i avtalet. Unionen kan i egenskap av part i konventionen lägga fram sådana förslag.

(4)Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar när det gäller inlämning av förslag till ändringar av bilagorna till avtalet, eftersom sådana ändringar kommer att vara bindande för unionen.

(5)Upptagandet av arten Tetrax tetrax i bilaga I till avtalet och arterna Tetrax tetrax, Galeorhinus galeus och Sphyrna zygaena i bilaga II skulle vara vetenskapligt befogat och vara förenligt med unionslagstiftningen och med unionens åtagande för internationellt samarbete för att skydda den biologiska mångfalden. Kommissionen bör därför bemyndigas att föreslå ändringar av detta slag.

(6)Kommissionen bör meddela avtalets sekretariat dessa förslag.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.    Inför det trettonde mötet i partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur (nedan kallad avtalet) bemyndigas kommissionen härmed att på unionens vägnar lägga fram ett förslag till följande ändringar:

a)    En ändring av bilaga I till avtalet för att inkludera arten Tetrax tetrax.

b)    Ändringar av bilaga II till avtalet för att inkludera arterna Tetrax tetrax, Galeorhinus galeus och Sphyrna zygaena.

2.    Kommissionen ska meddela konventionens sekretariat de förslag som avses i punkt 1.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till kommissionen.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordförande

(1)    Rådets beslut 82/461/EEG av den 24 juni 1982 om ingående av konventionen om skydd av flyttande vilda djur (EGT L 210, 24.6.1982, s. 10).
(2)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (EUT L 354, 28.12.2013, s. 171).
(3)    KOM(2011) 244 slutlig Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020.
(4)    Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar (EGT L 103, 25.4.1979, s. 1).
(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).
(6)    Domstolens dom av den 7 oktober 2014, Tyskland/rådet, C-399/12, ECLI:EU:C:2014:2258, punkterna 61–64.
(7)    Rådets beslut 82/461/EEG av den 24 juni 1982 om ingående av konventionen om skydd av flyttande vilda djur (EGT L 210, 24.6.1982, s. 10).
Top