EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 22.5.2019

COM(2019) 206 final

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond till stöd för Rumänien, Italien och Österrike

MOTIVERING

1.Bakgrund till förslaget

Detta beslut gäller utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond till ett belopp av 293 551 794 euro till stöd för Rumänien, Italien och Österrike med anledning av naturkatastrofer som inträffade i dessa länder under år 2018. Ianspråktagandet av medel åtföljs av förslag till ändringsbudget nr 3/2019 1 som begär att nödvändiga anslag, såväl i form av åtagandebemyndiganden som betalningsbemyndiganden, ska föras in i den allmänna budgeten för 2019.

2.Information och omständigheter

2.1Rumänien – översvämningar i landets nordöstra delar sommaren 2018

Från mitten av juni till början av augusti 2018 föll upprepade kraftiga regn över Rumäniens nordöstra regioner, vilket följdes av omfattande översvämningar av floder som orsakade stora skador på infrastruktur och hem samt förluster i jordbruket.

(1)Rumänien ansökte om ett bidrag från Europeiska unionens solidaritetsfond den 7 september 2018, vilket låg inom tidsfristen på tolv veckor från det att de första skadorna hade uppstått. Ansökan begränsades till den nordöstra regionen, som var den region som drabbades hårdast av översvämningarna, och där de första skadorna registrerades den 16 juni. I ansökan uppgav de rumänska myndigheterna att en aktualisering skulle göras inom kort eftersom skadeberäkningen inte kunnat slutföras med anledning av översvämningarnas långvarighet.

(2)Det rör sig om en naturkatastrof.

(3)Ansökan baserades på kriterierna för regionala naturkatastrofer i artikel 2.3 i förordningen. I den ursprungliga ansökan från den 7 september uppskattade de rumänska myndigheterna totalvärdet på de direkta skadorna till 196,8 miljoner euro. Beloppet utgör endast 1,24 % av BNP i den drabbade nordöstra regionen på Nuts 2-nivå och därför uppfyllde den ursprungliga ansökan inte det grundläggande kravet i förordningen för utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond. Ansökan skulle därför inte ha gett rätt till stöd från solidaritetsfonden.

(4)Den 9 oktober 2018 lämnade de rumänska myndigheterna som sagt in en ny uppskattning av totalvärdet på de direkta skadorna, nu till 327,7 miljoner euro. Beloppet utgör 2,07 % av den regionala BNP och ligger därmed över den tröskel på 1,5 % av regional BNP som krävs (dvs 238 miljoner euro i den nordöstra regionen).

(5)Men kommissionens analys av Rumäniens nya ansökan tydde fortfarande på en rad inkonsekvenser. Därför begärde kommissionen förtydliganden från de rumänska myndigheterna, vilka lämnades den 14 december 2018.

(6)I sin ansökan beskriver de rumänska myndigheterna utförligt följderna av katastrofen. Upprepade kraftiga regn från mitten av juni till början av augusti orsakade översvämningar och därav följande skador på infrastruktur, jordbruk och hem i den nordöstra regionens alla sex kantoner, särskilt i Neamt, Bacau och Suceava. Skador uppkom på vallar och dammar på vattenvägarna, på över 4 000 km av det nationella och lokala väg- och gatunätet, på broar, vattenrenings- och avloppsbehandlingssystem, el- och gasnät, dricksvattens- och bevattningssystem samt på 32 skolor och andra offentliga byggnader.

(7)Rumänien uppskattade kostnaderna för nöd- och återställningsinsatser som är bidragsberättigande i enlighet med artikel 3.2 i förordningen till 294 miljoner euro och redovisade dessa fördelade efter typ av insats. Den största delen (över 154 miljoner euro) avser kostnader för skyddande infrastruktur (vallar), följt av återställande av transportinfrastruktur till en kostnad på över 127 miljoner euro.

(8)Rumänien har inte begärt någon förskottsbetalning.

(9)Enligt de rumänska myndigheterna finns det inte någon försäkring som täcker de stödberättigande kostnaderna.

(10)Den drabbade regionen tillhör kategorin ”mindre utvecklade regioner” inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för 2014–2020. I sin ansökan till kommissionen meddelade de rumänska myndigheterna inte att de hade för avsikt att omfördela medel från struktur- och investeringsfonderna till återställningsåtgärder.

(11)Rumänien begärde inte att unionens civilskyddsmekanism skulle aktiveras.

(12)När det gäller genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker finns det för närvarande inget pågående överträdelseförfarande.

2.2Italien – extrem väderlek hösten 2018

I oktober och början av november 2018 drabbades de flesta av Italiens regioner från Alperna i norr ner till Sicilien av upprepade kraftiga regn och vindar som orsakade översvämning och jordskred under den värsta hösten på senare tid med ett stort antal dödsoffer och omfattande materiella skador.

(1)Italien ansökte om ett bidrag från Europeiska unionens solidaritetsfond den 20 december 2018, vilket låg inom tidsfristen på tolv veckor från det att de första skadorna registrerades den 2 oktober. Den 27 mars 2019 lämnade Italien på eget initiativ in aktualiserade uppgifter med en högre uppskattning av värdet på skadorna i tre av de drabbade regionerna.

(2)Det rör sig om en naturkatastrof.

(3)Ansökan baserades på kriterierna för ”större naturkatastrofer” i artikel 2.2 i förordningen. De italienska myndigheterna uppskattar totalvärdet på de direkta skadorna till följd av katastrofen till 6,6 miljarder euro (nytt belopp). Beloppet utgör över 192 % av tröskeln för Italien, som ligger på 3,4 miljarder euro.

(4)I sin ansökan beskriver de italienska myndigheterna utförligt katastrofens karaktär och omfattningen på de skador som följde av den extrema väderlek som rådde under den värsta hösten på senare tid. 34 människor omkom och en person anmäldes som försvunnen. Katastrofen påverkade nästan alla italienska regioner från norr till syd, däribland Friuli Venezia Giulia, de självständiga provinserna Trento och Bolzano, Ligurien, Lombardiet, Toscana, Emilia Romagna, Lazio, Kampanien, Kalabrien, Sicilien, Sardinien och framför allt Venedigregionen. Skadorna i Valle d'Aosta och Abruzzerna var mindre omfattande.

(5)Katastrofen orsakade framför allt stora störningar på vägnätet på nationell, regional, provinsiell och kommunal nivå på grund av jordskred och fallna träd som isolerade flera samhällen i bergen och längs med kusterna. De flesta regionerna drabbades även av störningar på flodsystemen, skred, jordskred och översvämningar. Driften av skolor och andra samhällstjänster avbröts. Kastbyar på så mycket som 200 km/h orsakade skogsbruket stora förluster (kring 8,5 miljoner kubikmeter timmer) med allvarliga följder för skogsrelaterad ekonomi och turism (bland annat förstörda liftar eller linbanor och stugor). I synnerhet i Veneto skadades kring 130 platser som skyddas inom ramen för Natura 2 000-programmet och skadorna omfattade över 414 000 hektar mark. Översvämningar av offentliga byggnader och hem rapporterades i nästan alla regioner. Installationer för behandling av avloppsvatten blockerades. El- och gasnätverken upphörde att fungera.

(6)Kommissionens analys tyder på att väderleken under den period som ansökan omfattar kan betraktas som en enskild händelse ur en meteorologiskt och hydrologisk synvinkel. Den geografiska utbredningen och omfattningen på skadorna som beskrivs av de italienska myndigheterna framstår som trolig med tanke på rapporterna från Copernicustjänsten för snabb kartläggning, och uppgifter från European Severe Storms Laboratory.

(7)Italien uppskattade kostnaderna för nöd- och återställningsinsatser som är bidragsberättigande i enlighet med artikel 3.2 i förordningen till över 1 700 miljoner euro och redovisade dessa fördelade efter typ av insats. Den största delen (över 810 miljoner euro) av de stödberättigande kostnaderna avser åtgärder för skyddande infrastruktur. Den näst största delen avser kostnader för återställande av infrastruktur till ett belopp på över 478 miljoner euro.

(8)Italien har inte begärt någon förskottsbetalning.

(9)Enligt de italienska myndigheterna finns det inte någon försäkring som täcker de stödberättigande kostnaderna.

(10)Tre av de drabbade regionerna (Kalabrien, Kampanien och Sicilien) tillhör kategorin ”mindre utvecklade regioner” inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (2014–2020), två (Abruzzerna och Sardinien) tillhör kategorin ”övergångsregioner” medan de nio övriga regionerna befinner sig i kategorin ”mer utvecklade regioner”. De italienska myndigheterna har inte informerat kommissionen att de hade för avsikt att omfördela medel från struktur- och investeringsfonderna till återställningsåtgärder.

(11)Italien begärde inte att unionens civilskyddsmekanism skulle aktiveras. Ett informationsmeddelande sändes dock till Centrumet för samordning av katastrofberedskap via det gemensamma kommunikations- och informationssystem för olyckor (Cecis).

(12)När det gäller genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker finns det för närvarande inget pågående överträdelseförfarande.

2.3Österrike – extrem väderlek hösten 2018

I slutet av oktober 2018 påverkade de meteorologiska förhållandena i Italien även ett antal av Österrikes regioner i Alperna och landets södra delar, i synnerhet Kärnten och östtyrolen.

(1)Österrike ansökte om ett bidrag från Europeiska unionens solidaritetsfond den 14 januari 2019, vilket låg inom tidsfristen på tolv veckor från det att de första skadorna registrerades den 28 oktober 2018. Den 20 februari 2019 lämnade Österrike på eget initiativ in aktualiserade uppgifter med en något högre uppskattning av värdet på skadorna i de drabbade regionerna.

(2)Det rör sig om en naturkatastrof.

(3)De österrikiska myndigheterna uppskattar totalvärdet på de direkta skadorna till följd av katastrofen till 326,2 miljoner euro. Detta belopp är betydligt lägre än det tröskelvärde för större katastrofer (2,1 miljarder euro) som gällde för Österrike år 2018. Det är också lägre än tröskelvärdet för s.k. regionala katastrofer på 1,5 % av regionens BNP, viktat efter andelen av den totala skadan i varje drabbad region. Katastrofen uppfyller därför inte kriterierna i förordningen för vare sig en ”större naturkatastrof” eller en ”regional naturkatastrof”. Men eftersom katastrofen orsakades av samma meteorologiska förhållanden som orsakade den större katastrofen i Italien lämnade de österrikiska myndigheterna in sin ansökan enligt den så kallade grannlandsbestämmelsen i artikel 2.4 i förordningen, som innebär att ett bidragsberättigat land som drabbats av samma katastrof som utgör en större katastrof i ett angränsande bidragsberättigat land också kan få stöd från solidaritetsfonden.

(4)De österrikiska myndigheterna gav en utförlig beskrivning av katastrofens effekter. De klart största skadorna uppkom i Österrikes sydligaste förbundsland Kärnten och grannprovinsen östtyrolen, båda belägna i Alperna längs med gränsen till Italien. System för tidig översvämningsvarning och larm till befolkningen samt snabba ingripenden av civilförsvaret förebyggde att människor dog eller skadades. Flera bostadsområden evakuerades som en försiktighetsåtgärd. Men de kraftiga regnen och stormvindar med hastigheter på upp till 130 km/h orsakade dock översvämning av byggnader, stora mängder stormfällda träd i skogar, jordskred som skar av vägförbindelser och strömavbrott. Över 7 000 personer inom räddningstjänsten och armén, samt fem helikoptrar, arbetade flera dagar i sträck.

(5)Österrike uppskattade kostnaderna för nöd- och återställningsinsatser som är bidragsberättigande i enlighet med artikel 3.2 i förordningen till 214,5 miljoner euro och redovisade dessa fördelade efter typ av insats. Den största delen (över 85 miljoner euro) av de stödberättigande kostnaderna avser åtgärder för skyddande infrastruktur (flodvallar). Den näst största delen avser kostnader för åtgärder som ska förebygga jorderosion till ett belopp på över 72 miljoner euro.

(6)Österrike har inte begärt någon förskottsbetalning.

(7)Enligt de österrikiska myndigheterna finns det inte någon försäkring som täcker de stödberättigande kostnaderna.

(8)De drabbade regionerna tillhör kategorin ”mindre utvecklade regioner” inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (2014–2020). I ansökan uppger de österrikiska myndigheterna att de har för avsikt att använda medel från Österrikes landsbygdsprogram med finansering från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att återskapa skyddsskogarna.

(9)Österrike begärde inte att unionens civilskyddsmekanism skulle aktiveras.

(10)När det gäller genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker finns det för närvarande inget pågående överträdelseförfarande.

2.5Slutsats

Av de ovan anförda skälen kan de katastrofer som beskrivs i Rumäniens, Italiens och Österrikes ansökningar anses uppfylla förordningens villkor för utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond.

3.Finansiering via Europeiska unionens solidaritetsfond 2019

Enligt rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 2 , särskilt artikel 10, ska Europeiska unionens solidaritetsfond kunna utnyttjas upp till ett årligt tak på 500 000 000 euro (i 2011 års priser). I punkt 11 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 3 (nedan kallat det interinstitutionella avtalet) fastställs reglerna för att ta medel i anspråk ur solidaritetsfonden.

Eftersom solidaritetsfonden främst inrättades med anledning av solidaritetstanken anser kommissionen att stödet från fonden bör vara progressivt. Detta innebär, enligt tidigare praxis, att den del av skadorna som överstiger tröskelvärdet för ”större naturkatastrofer” (dvs. 0,6 % av landets BNI eller 3 miljarder euro i 2011 års priser, beroende på vad som är lägst) bör föranleda en högre stödnivå än skador upp till detta tröskelvärde. Tidigare har stödnivån i samband med större katastrofer varit 2,5 % av totalvärdet på de direkta skadorna upp till tröskelvärdet och 6 % för skador över tröskelvärdet. För regionala katastrofer och katastrofer som godtagits enligt den så kallade grannlandsbestämmelsen är stödnivån 2,5 %.

Bidraget får inte överstiga de totala uppskattade kostnaderna för stödberättigande insatser. Metoden för beräkning av stödet fastställdes i årsrapporten om solidaritetsfonden 2002–2003 och har godkänts av rådet och Europaparlamentet.

Det finansiella bidraget från solidaritetsfonden beräknas på följande sätt på grundval av uppskattningen av totalvärdet på de direkta skadorna i ansökningarna från Rumänien, Italien och Österrike:

I enlighet med artikel 10.1 i förordningen om den fleråriga budgetramen uppgick det totala belopp som kunde tas i anspråk från solidaritetsfonden i början av 2019 till 851 082 072 euro, vilket utgör 2019 års anslag på 585 829 691 plus återstoden av 2018 års anslag på 265 252 381 euro, vilken förts över till 2019.

Det belopp som kan utnyttjas i detta skede av 2019 är 704 624 649 euro. Detta motsvarar det totala tillgängliga belopp som kunde tas i anspråk från solidaritetsfonden i början av 2019 (851 082 072 euro), minus det belopp på 146 457 423 euro som hållits inne för att respektera skyldigheten att avsätta 25 % av det årliga anslaget för 2019 fram till den 1 oktober 2019 i enlighet med artikel 10.1 i förordningen om den fleråriga budgetramen.

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond till stöd för Rumänien, Italien och Österrike

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond 4 , särskilt artikel 4.3,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 5 , särskilt punkt 11,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) syftar till att ge unionen möjlighet att snabbt, effektivt och flexibelt vidta åtgärder i nödsituationer för att visa solidaritet med befolkningen i katastrofdrabbade regioner.

(2)Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 10 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 6 inte överskrida 500 000 000 euro per år (i 2011 års priser).

(3)Den 7 september 2018 lämnade Rumänien in en ansökan om utnyttjande av fonden med anledning av extrem väderlek som orsakat omfattande översvämningar.

(4)Den 20 december 2018 lämnade Italien in en ansökan om utnyttjande av fonden med anledning av extrem väderlek.

(5)Den 14 januari 2019 lämnade Österrike in en ansökan om utnyttjande av fonden med anledning av extrem väderlek.

(6)Rumäniens, Italiens och Österrikes ansökningar uppfyller villkoren för finansiellt bidrag från fonden i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 2012/2002.

(7)Fonden bör därför tas i anspråk för att ge finansiellt bidrag till Rumänien, Italien och Österrike.

(8)För att minimera den tid det tar att ta fonden i anspråk bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inom ramen för unionens allmänna budget för 2019 ska Europeiska unionens solidaritetsfond tas i anspråk enligt följande vad gäller åtagande- och betalningsbemyndiganden:

a) Ett belopp på 8 192 300 euro ska tillhandahållas Rumänien.

b) Ett belopp på 277 204 595 euro ska tillhandahållas Italien.

c) Ett belopp på 8 154 899 euro ska tillhandahållas Österrike.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Det ska tillämpas från och med … [dagen för antagandet]**.

Utfärdat i Bryssel den

(1)    COM(2019) 205, 22.5.2019.

(2)    EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(3)    EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(4)    EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.

(5)    EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(6)    Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).