52019IR4647

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52019IR4647 - EN

Help

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

Document 52019IR4647

Help

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Demografiska förändringar: förslag om hur deras negativa effekter i EU:s regioner ska mätas och åtgärdas

COR 2019/04647

EUT C 440, 18.12.2020, pp. 33–41 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

18.12.2020

Europeiska unionens officiella tidning

C 440/33

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Demografiska förändringar: förslag om hur deras negativa effekter i EU:s regioner ska mätas och åtgärdas

(2020/C 440/07)

Föredragande:

János Ádám KARÁCSONY (HU–EPP), ledamot, kommunfullmäktige, Tahitótfalu

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna kommentarer

Kommittén anser att de demografiska förändringarna är en av de största utmaningar som de europeiska regionerna, städerna och landsbygdssamhällena står inför, och påpekar att det finns flera pådrivande faktorer bakom dem, såsom en åldrande befolkning, låga fertilitets- och födelsetal och en alltmer ojämlik fördelning av befolkningen.

ReK erinrar om vägledningen i den strategiska agendan 2019–2024, som Europeiska rådet har ställt sig bakom, när det gäller den europeiska modellen för framtiden, som också kräver att man tar itu med de demografiska utmaningarna.

Kommittén välkomnar kommissionens initiativ att be sin vice ordförande Dubravka Šuica att undersöka de demografiska förändringarnas inverkan på olika samhällsgrupper och på områden och regioner som är oproportionerligt hårt drabbade i Europa och att lägga fram åtgärder för att ta itu med dessa utmaningar, inbegripet kompetensflykt, bättre balans mellan arbete och familjeliv, den framtida barngarantin, grönboken om åldrande och en långsiktig vision för landsbygdsområden. Behovet av att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla dessa åtgärder bör beaktas.

Kommittén vill att vuxna och äldre ska betraktas som en resurs i samhället, inte bara som mottagare av vård- och omsorg, och avser att stärka denna roll genom att uppmuntra deras deltagande i det sociala, ekonomiska och kulturella livet och i samhällslivet samt främja möjligheter till oberoende och välbefinnande i deras vardagsliv.

Kommittén ställer sig mycket positiv till kommissionens rapport om effekterna av de demografiska förändringarna, där en strategi övervägs som kombinerar den digitala omställningen, den gröna ekonomin och den demografiska utmaningen – en helhetssyn som är avgörande för att tillhandahålla rättvisa och hållbara lösningar för alla generationer och som inte lämnar någon på efterkälken, i enlighet med uppmaningen i målen för hållbar utveckling fram till 2030.

ReK välkomnar det kroatiska rådsordförandeskapets initiativ att fastställa de demografiska förändringarna som en huvudprioritering, och välkomnar den remiss som ReK har fått i denna fråga.

Kommittén välkomnar Europaparlamentets initiativ att lägga fram ett betänkande om de demografiska utmaningarna som svar på kommissionens meddelande.

Kommittén påminner om ReK:s bidrag till pakten om demografiska förändringar, som byggde på resultaten från det tematiska innovationsnätverket för åldersvänliga miljöer där man sammanför lokala, regionala och nationella myndigheter som arbetar för att stödja ett aktivt och hälsosamt åldrande som ett svar på den demografiska utmaningen med stöd från WHO.

Kommittén erinrar om vikten av samverkan med FN på internationell nivå för att se över den internationella handlingsplanen om åldrande från Madrid från 2002, och av att hålla diskussioner med arbetsgruppen för åldrandefrågor i syfte att stärka skyddet av äldre personers mänskliga rättigheter. På global nivå är det lämpligt att samarbeta med Världshälsoorganisationen om årtiondet för ett hälsosamt åldrande.

De viktigaste demografiska trenderna och utmaningarna

10.

Kommittén vill fästa uppmärksamheten på de kraftiga skillnaderna i befolkningstillväxten i EU:s medlemsstater och regioner och att dessa snarast måste hanteras med olika åtgärder i EU-27.

11.

Under de senaste åren har mycket negativa demografiska trender iakttagits på regional nivå i stora delar av Europa. I de flesta av dessa områden kan ”öar” av demografisk tillväxt observeras runt huvud- och storstäderna (1).

12.

ReK hänvisar till slutsatsen att regioner som förlorar befolkning tenderar att ligga på landsbygden och vara redan glesbefolkade samt avlägset belägna. Industriregioner på tillbakagång och olika perifera städer berörs också av avfolkningstendenser (2).

13.

Det minskande antalet personer i arbetsför ålder och det ökande antalet äldre förvärrar inverkan på äldreförsörjningskvoten. Denna kvot förväntas öka från 29,3 % år 2016 till 52,3 % år 2080 inom EU (en ökning med 23,0 procentenheter) (3).

14.

I motsats till den växande världsbefolkningen har takten i befolkningsökningen inom EU avtagit avsevärt. År 2015 konstaterades den första naturliga befolkningsminskningen i EU-28, med fler dödsfall än födslar.

15.

Kommittén framhåller att försörjningskvoten ökat stadigt: Enligt Eurostats befolkningssiffror fanns det år 1960 i genomsnitt tre unga människor (0–14 år) för varje äldre person (65 år eller äldre); 100 år senare, år 2060, förväntas det finnas två äldre för varje ung människa.

16.

ReK understryker att eftersom kvinnor skaffar barn senare i livet uppnår de inte det planerade (4) antalet barn – i regel 2–3 barn (5) – vilket resulterar i en skillnad mellan det faktiska och det önskade antalet barn (”fruktsamhetsgapet”). Så länge det i EU:s medlemsstater finns ett gap mellan uppnådd och önskad fruktsamhet är det en primär uppgift att minska detta gap, först därefter kan migration komma i fråga. Alla ansträngningar måste göras för att uppmuntra och stimulera barnafödande.

17.

ReK betonar att ett minskat antal unga människor i regioner som kännetecknas av utvandring mot bakgrund av de minskande födelsetalen medför en ovanligt stor nackdel för mindre kommuner i fråga om att upprätthålla grundläggande offentliga tjänster och stimulera den ekonomiska och produktiva verksamheten i dessa områden, vilket är väsentliga förutsättningar för att de ska kunna behålla, och vara attraktiva för, befolkningen i området och för att den avfolkning av landsbygden som drabbat EU:s medlemsstater ska kunna hejdas.

18.

Kommittén hänvisar till färska studier (6) från ReK där man särskilt lyfter fram den demografiska utmaningens territoriella dimension.

19.

I linje med sitt yttrande om kompetensflykt understryker kommittén att den fria rörligheten för personer och arbetstagare utgör grunden för den inre marknaden och är en av de viktigaste friheter som erkänns i EU-fördragen.

Behovet av samstämmiga politiska åtgärder på alla förvaltningsnivåer

20.

ReK fäster uppmärksamheten på sitt yttrande om ”EU:s svar på den demografiska utmaningen” (2016), där det anges att många europeiska politikområden kan bidra till att hantera den demografiska utmaningen, utan att några särskilda åtgärder fastställs för att stödja de områden som berörs av dessa utmaningar. Detta påverkar transporterna, informationssamhället, sysselsättnings- och socialpolitiken, kulturen, miljön och klimatet samt företagen. Kommittén efterlyser på nytt en övergripande europeisk strategi för demografiska förändringar, och understryker att hanteringen av dessa utmaningar kommer att kräva ett helhetsgrepp som omfattar en lång rad politikområden för att bidra till att vända (proaktivt) eller mildra (reaktivt) de demografiska förändringarnas effekter, t.ex. följande:

Proaktiva politiska alternativ:

—

Eftersom födelsetalen är en av bestämningsfaktorerna för befolkningen är det viktigt att skapa rätt förutsättningar för att det ska bli lättare för människor som vill ha barn att få fler barn och få dem tidigare. Med tanke på att strategierna för att ändra framtidens demografi enligt ”Demographic outlook for the European Union” (2017) (7) är begränsade och behöver tid för att få verkan bör fokus ligga på att anpassa och underlätta övergången till ett äldre EU och samtidigt stödja ungdomar som är på väg in i vuxenlivet och familjer för att öka födelsetalen i de berörda regionerna.

—	Öka regionernas attraktionskraft så att de ger unga möjligheter till studier, innovation och stabil sysselsättning av god kvalitet, genom särskilda investeringar i bland annat infrastruktur, kultur och konnektivitet.

—	Utveckla särskilda incitamentssystem för att locka unga att bosätta sig i dessa regioner.

—	Göra det ekonomiskt möjligt för unga att bilda stora familjer.

—

Utveckla konceptet ”välfärdsekonomi” i EU, och därigenom öka människors och på så sätt familjernas välfärd (när det gäller utbildning, hälsa, barnomsorg, balans mellan arbete och privatliv, boende, transporter, konnektivitet och kultur). Detta bidrar till en positiv ekonomisk cykel och till att göra långsiktiga investeringar i välfärd mer bärkraftiga. Detta kan göra regioner och städer mer attraktiva som platser att leva på och bilda familj, på grundval av ovannämnda faktorer och inte bara på grundval av ekonomisk tillväxt.

—	Främja och föra en övergripande och integrerad politik som syftar till att studera och stödja familjen när den fritt fullgör sina sociala funktioner.

—	Påminna om att det i ett inkluderande samhälle finns ett särskilt behov av att ta fram effektiva åtgärder för att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning när de blir äldre.

Reaktiva alternativ:

—	Förbättra deltagandet på arbetsmarknaden, särskilt bland kvinnor, genom ökade investeringar i bättre balans mellan arbete och privatliv, social och familjevänlig infrastruktur och ökad jämställdhet.

—	Sänka vård- och omsorgskostnaderna i ett åldrande samhälle genom att gynna ett aktivt och hälsosamt åldrande, investera i nya former av självständigt boende (nya bostadskoncept) och främja den sociala ekonomin.

—	Förbättra planeringen av offentliga investeringar genom en demografikontroll av offentliga investeringar och ta fram metoder och tekniska verktyg med vilka man lättare kan undersöka hur demografin påverkas av olika politiska åtgärder.

—	Minska andelen unga som hoppar av skolan, förbättra kompetensbasen genom att investera i utbildning och främja yrkesutbildning med sikte på respektive områdes behov och möjligheter samt arbetskraftens omskolningsflexibilitet.

—	Ägna särskild uppmärksamhet åt tillhandahållandet av offentliga tjänster såsom hälso- och sjukvård, utbildning och kultur i små och medelstora städer i regionerna och använda digitala lösningar för att nå ut till alla orter.

—	Skapa en fungerande och samförståndsbaserad rättslig ram på europeisk nivå för att underlätta integrationen av tredjelandsmedborgare på den europeiska arbetsmarknaden och i det europeiska samhället som en del av en övergripande strategi för att hantera demografiska förändringar.

—	Tillhandahålla boendeformer som lämpar sig för ett blandat subventionerat boende där man kan finna former av samboende, samverkan och ömsesidighet mellan generationerna med olika former av inkluderande gemenskap.

—	Främja åtgärder som syftar till att höja livskvaliteten och motverka äldre människors ensamhet och isolering, särskilt men inte bara under pandemier.

—	Uppmuntra skapandet av miljöer som gör det möjligt att utveckla sociala kontakter mellan generationerna och på så sätt främja välbefinnandet i samhället som helhet.

Demografi och den pågående diskussionen om den fleråriga budgetramen

21.

Kommittén anser att mer EU-medel behöver anslås i framtiden för att bekämpa fenomenet kompetensflykt.

22.

Inom ramen för de pågående förhandlingarna om strukturfondsförordningarna framhåller ReK i synnerhet att hänvisningen till demografiska förändringar bör stärkas i enlighet med Europaparlamentets förslag. Utnyttjandet av dessa fonder bör bli mer flexibelt i områden och regioner som har drabbats oproportionerligt av fenomenet, så att de kan användas samtidigt inom ett och samma projekt, så att förskottsbetalningar kan tillgängliggöras och så att de kompletterar finansieringsinstrumenten.

23.

I ReK:s yttrande om ”Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden” (2018) anges att syftet med Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden bland annat är att stödja stads- och landsbygdsområden med geografiska eller demografiska nackdelar. Detta inbegriper också att tillhandahålla ytterligare ekonomiskt stöd från EU till projekt som främjar en miljömässigt hållbar och socialt inkluderande ekonomisk utveckling i de berörda regionerna.

24.

Vi påminner i detta sammanhang om förslaget från ReK och Europaparlamentet om att tillhandahålla detta särskilda stöd till Nuts 3-regioner eller kluster av lokala administrativa enheter med en befolkningstäthet under 12,5 invånare per km2 för områden som är glesbefolkade eller med en befolkningstäthet under 8 invånare per km2 för områden som är mycket glesbefolkade eller med en genomsnittlig befolkningsminskning större än 1 % mellan 2007 och 2017, vilka bör omfattas av särskilda regionala och nationella planer för att göra dem mer attraktiva för befolkningen, öka affärsinvesteringarna och öka tillgången till digitala och offentliga tjänster, inklusive ett anslag i samarbetsavtalet om strukturfonderna.

25.

Vi upprepar ReK:s och Europaparlamentets ståndpunkt om stöd till nationella planer för att stödja regionala och lokala områden som står inför fortsatt befolkningsminskning och som behöver stöd, bland annat finansiellt sådant från ESI-fonderna, för att stärka attraktionskraften, öka företagsinvesteringar och förbättra tillgången till digitala och offentliga tjänster. Dessa nationella och regionala planer måste återspeglas i den nya EU-strategin för demografiska förändringar.

Demografiska aspekter i viktig EU-politik

26.

Kommittén betonar urbaniseringens demografiska dimension, eftersom EU också står inför en ökande urbanisering, och betonar betydelsen av att kraftfullt ta itu med de demografiska utmaningarna vid genomförandet av EU-agendan för städer och i samband med förnyelsen av Leipzigstadgan.

27.

Kommittén stöder Europaparlamentets ståndpunkt, som avspeglade ReK:s förslag om att hjälpa glesbefolkade regioner och samhällen genom att minst 5 % av de Eruf-medel som finns tillgängliga på nationell nivå inom ramen för målet om investeringar i sysselsättning och tillväxt anslås till integrerad territoriell utveckling i icke-stadsområden med naturbetingade, geografiska eller demografiska nackdelar, eller som har problem med tillgång till grundläggande tjänster. Av det här beloppet ska minst 17,5 % tilldelas landsbygdsområden och landsbygdssamhällen, med beaktande av bestämmelser i en pakt för smarta byar för att utveckla projekt som ”smarta byar” (8) för att göra dessa områden mer attraktiva och uppmuntra en återbefolkning.

28.

ReK belyser ungdomsgarantin och Ditt första Eures-jobb, som hjälper unga att hitta arbete. Ungdomsgarantins direkta betydelse för demokratin och indirekt för demografin framgår också av de tidigare resultaten från perioden 2014–2020: den bidrog till att förbättra livet för miljontals unga européer.

29.

ReK ser fram emot kommissionens förslag om en framtida barngaranti som syftar till att hjälpa barn som löper risk att drabbas av fattigdom och social utestängning, genom att främja investeringar som säkerställer att barn åtnjuter den grundläggande rättigheten att växa upp och utvecklas i en barn- och familjevänlig miljö, där prioritet ges åt åtgärder som syftar till att förbättra familjernas totala inkomster och stödja föräldrar, och att de har tillgång till kostnadsfri hälso- och sjukvård, utbildning och barnomsorg av god kvalitet, anständigt boende och tillräckligt med mat. Kommittén anser att familjepolitiken inte ska betraktas som en kostnad för den offentliga budgeten, utan snarare som en investering i en strategisk tillgång för samhället.

30.

Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP 2014–2020), där landsbygdsutveckling behandlas, bidrar till att hantera de demografiska utmaningarna. Under perioden 2021–2027 bör därför GJP förbli en kraftfull EU-politik. Livskraftiga landsbygdsområden, unga jordbrukare och familjejordbruk som uppvisar god praxis bör spela en nyckelroll när det gäller att hantera klimatförändringarna, skydda miljön, bevara landskapen och den biologiska mångfalden samt förhindra avfolkning i landsbygdsområden.

31.

Även om Europeiska kommissionen har ett mycket begränsat handlingsutrymme bör den ingripa i fastighetsmarknadslagstiftningen för att stimulera utnyttjandet av de möjligheter som ges inom ramen för landsbygdsutvecklingen för att göra följande: stödja de nya åtgärderna för att främja mobiliteten inom markägandet (markbanker, initiativ för att förmedla jordbruksmark och andra initiativ som bedrivs på lokal nivå för att främja tillgången till mark för nya aktörer); bredda stödåtgärderna till att omfatta nya affärsmodeller inom jordbruket (i synnerhet innovativa typer av partnerskap mellan jordbrukare) och lokala organisationer, som kan stödja unga jordbrukare och nya aktörer inom markanskaffning; uppmuntra till en mer aktiv nationell politik genom EU-rekommendationer avseende tillgången till mark samt bästa praxis (med beaktande av etablerad bästa praxis).

32.

ReK anser att medlemsstaterna beslutsamt bör stödja strategier som främjar kvinnors deltagande i, samt uppmuntra kvinnor att delta i, verksamheter med koppling till informations- och kommunikationsteknik (IKT), naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och konstnärliga ämnen samt matematik (STEAM) och ekonomin på landsbygden då detta utgör en nödvändig förutsättning för att skapa balans i befolkningspyramiden i områden där avfolkning är ett problem eller riskerar att bli det.

33.

Kommittén uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa nödvändig samordning mellan EU:s sammanhållningspolitik och den gemensamma jordbrukspolitiken så att även landsbygdsområden kan genomföra projekt inom ramen för initiativet ”smarta byar” med hjälp av en integrerad strategi (integrerade territoriella investeringar, lokalt ledd utveckling eller Leader).

34.

Kommittén upprepar tanken i sitt yttrande om ”Aktivt och hälsosamt åldrande” (2019) om att ”utmaningarna med demografisk förändring kommer att kräva forskning och ett aktivt europeiskt näringsliv för att förnya, designa och producera nya innovativa lösningar för en åldrande befolkning, vare sig det handlar om vardagsprodukter, infrastruktur, teknik eller programvara”, i synnerhet utveckling av telemedicin för att säkerställa kvaliteten på specialiserad vård, framför allt i landsbygdsområden och glesbefolkade områden. ”ReK ser detta som en möjlighet för EU att positionera sig som en marknadsledare inom silverekonomin, skapa lokala arbetstillfällen, generera välstånd och exportera nyskapande innovationer utomlands.” En familjevänlig miljö och solidaritet mellan generationerna stärker ovannämnda uttalande. I detta sammanhang spelar de lokala och regionala myndigheterna en nyckelroll när det gäller att skapa förutsättningar som främjar och säkerställer ett hälsosamt åldrande. För att uppnå detta behövs det både mer specifika ansökningsomgångar på detta område och en förbättrad samordning av olika befintliga ekonomiska resurser.

35.

ReK betonar den viktiga roll som informations- och kommunikationsteknik (IKT) och den intelligenta miljön kan spela för att förbättra levnadsvillkoren i de områden som påverkas mest av de demografiska utmaningarna. Kommittén uppmanar därför EU att ta itu med den digitala klyfta som påverkar många områden genom att använda smarta lösningar och använda sig av europeiska instrument och program, såsom struktur- och investeringsfonderna och programmet Next Generation EU, i syfte att garantera digital uppkoppling av god kvalitet till hela befolkningen.

36.

När det gäller den digitala klyftan lyfter ReK fram smarta lösningar inom äldrevård och anropsstyrd trafik, och betonar att planer bör utarbetas för att säkerställa mobiltelefontäckning längs med landsvägar och lokala vägar. På samma sätt anser kommittén att det är mycket viktigt att tillhandahållandet av mobiltelefonitjänster inbegrips i de samhällsomfattande telekommunikationstjänsterna, särskilt i glesbefolkade landsbygdsområden och längs med deras lokala vägnät, vilket gör livet enklare för i synnerhet äldre och föräldrar med små barn. Alla dessa åtgärder har stor betydelse för om befolkningen stannar kvar.

37.

Att tillhandahålla möjligheter till utbildning och stöd för användning av digital teknik som syftar till att minska den digitala klyftan bland äldre samt möjligheter till förändringshantering för socialtjänstansvariga i kommunerna så att de kan stödja den digitala omvandlingen av personliga omsorgstjänster.

38.

Kommittén instämmer i att de olika åtgärder som kommissionen föreslår i sitt meddelande för 2014–2020 (”Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden”), som antogs i september 2017, kan bidra till att minska komplexiteten i samt tidsåtgången och kostnaderna för interaktion över gränserna och främja gemensamt utnyttjande av tjänster vid de inre gränserna. Kommissionen betonar att det ”kommer att göras stora investeringar för att förbättra levnadsvillkoren: gemensamma miljöinsatser och åtgärder för att hantera effekterna av klimatförändringen kommer att förbättra skyddet för gränsområdenas invånare” (9).

39.

ReK bekräftar konstaterandet i sitt yttrande om ”Balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare” (2017) att ”man mot bakgrund av den pågående demografiska utvecklingen måste omvandla könsrollerna och främja flexiblare och jämställda anställningsavtal”. Med detta i åtanke är EU:s rättsliga ram i fråga om politik för att främja möjligheten att förena arbete och familjeliv samt jämställdhet oupplösligt knuten till ekonomi, demografi, sysselsättning och regionala aspekter. Mot denna bakgrund välkomnar kommittén kommissionens jämställdhetsstrategi.

40.

ReK fäster uppmärksamheten på sina yttranden ”Rörlighet i regioner med geografiska och demografiska utmaningar” (2014) och ”EU:s svar på den demografiska utmaningen” (2016). I dessa ingår områden såsom att säkerställa transportpolitikens rörlighet och fastställs ytterligare specifika åtgärder, såsom innovativa strategier som anropsstyrda transporter för att förbättra förbindelserna inom och mellan alla regioner. Dessutom understryker kommittén att det behövs nya strategier för finansieringen av transporter i regioner med sämre förutsättningar.

41.

Kommittén påpekar att antalet arbetslösa är högt, men att deras färdigheter inte motsvarar arbetsmarknadens behov. Det är därför nödvändigt att anordna yrkesutbildning eller fortbildningskurser för arbetslösa som inte kan integreras eller återintegreras på arbetsmarknaden. Offentliga myndigheter, regionala och lokala institutioner bör involveras och arbetsförmedlingar bör samarbeta.

42.

Kommittén anser att ett positivt budskap om landsbygden bör ingå i en rad strategier, för att ta itu med den avfolkning som äger rum på landsbygden och lyfta fram några positiva exempel som gör det möjligt att förmedla en fördelaktig bild av landsbygden genom att dess positiva aspekter och värden synliggörs.

43.

Det är viktigt att betona att barnens kognitiva och emotionella sidor stärks och deras fysiska hälsa förbättras när papporna tar större ansvar för familjelivet och vårdnaden av sina barn. De som engagerar sig mer i sina barn tenderar att uppvisa större tillfredsställelse med livet och bättre fysisk och psykisk hälsa. År 2015 var det i tre fjärdedelar av OECD-länderna möjligt att få åtminstone några dagars betald föräldraledighet specifikt öronmärkta för pappan. Föräldraledighet kan också bidra till att minska diskrimineringen av kvinnor på arbetsplatsen.

44.

ReK erinrar om målen för hållbar utveckling och i synnerhet ett särskilt mål för stadsutveckling, mål 11, som uppmanar till att ”göra städer och samhällen inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara”. Kommittén stöder de projekt som riktar sig till lokala myndigheter, städer och regioner som aktivt bidrar till att uppnå mål 11.

45.

ReK noterar den europeiska gröna given, som utgör ett viktigt svar på de miljörelaterade, demografiska, ekonomiska och sociala utmaningarna. En hållbar tillväxtstrategi är avgörande för att omvandla EU till ett rättvist, välmående och inkluderande samhälle, och man måste ompröva politiken för ren energi i ekonomin, industrin och konsumtionen, transporterna, livsmedlen och jordbruket samt byggsektorn liksom beskattningen och vissa aspekter av sociala frågor och frågor som rör generellt stöd till familjer.

46.

Barn får inte vara ett hinder för yrkesmässiga ambitioner eller en källa till fattigdom eller förlorad köpkraft, särskilt vad gäller större familjer och familjer med en ensamstående föräldrar. Familjeplanering är något man gör med långsiktighet, och därför är det viktigt att ha en stabil och proaktiv politik, som gör det möjligt att förena arbete med privatliv och att pappor kan ta aktivt ansvar för familjelivet. Snabb och flexibel återgång till arbetsmarknaden för mammor efter mammaledighet bör underlättas.

47.

En del av de arbetstillfällen som kommer att behövas i framtiden existerar inte för närvarande. Därför måste våra medborgare (i alla åldrar och sektorer) ges utbildningsmöjligheter i färdigheter som förbättrar deras möjligheter att hitta ett arbete. Vid utarbetandet av utbildningsstrategier bör särskild hänsyn tas till människor som bor i områden med lägre befolkningstäthet, eller områden med stor befolkningsspridning, för att främja deras tillgång till utbildning.

48.

Kommittén framhåller betydelsen av det obetalda arbete som främst utförs av kvinnor som stöd i familjerna och som kompensation för bristen på offentlig social infrastruktur. Det obetalda arbetet består till största delen av vård- och omsorg samt hushållsarbete, som uppskattas till 10 respektive 39 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i världen.

Demografi och demokrati

49.

Nya frågor, såsom samhällets omvandling och befolkningsfördelningen, ger upphov till politiska svar som kan leda till en polarisering i det demokratiska systemet.

50.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas unga som är eller kan komma att bli föräldrar. Den genomsnittliga ungdomsarbetslösheten i EU:s medlemsstater är fortfarande högre än för den arbetande befolkningen i stort. Unga människor drabbas extra hårt av osäkra arbetsvillkor. Studier visar att förutsägbara inkomster och bostäder för unga bör prioriteras, eftersom det skulle ge dem den trygghet de behöver för att bilda familj.

51.

ReK anser att syftet med de transeuropeiska transportnäten, som i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 (10) kommer att fortsätta att finansieras med hjälp av Sammanhållningsfonden under programperioden 2021–2027, inte bara bör vara att ta itu med de flaskhalsar som finns i nätet utan också att prioritera investeringar i hållbara transportnät och stödja offentliga tjänster i landsbygdsområden, inte minst i glesbefolkade områden, områden med stor befolkningsspridning och områden med en åldrande befolkning, för att främja sammankopplingsmöjligheterna mellan landsbygd och stad, främja landsbygdsutvecklingen och minska den digitala klyftan.

52.

Kommittén varnar därför för den ”missnöjets geografi” som håller på att utvecklas i många EU-regioner och EU-länder där människor känner sig eftersatta, vilket ofta hänger nära samman med den demografiska nedgången. Följaktligen bör tillgången till grundläggande offentliga tjänster garanteras på landsbygden och i glesbefolkade områden.

53.

Man måste ta itu med denna utveckling för att stärka vårt demokratiska system genom att underlätta dialogen mellan generationerna och aktivt engagera de folkvalda på lokal och regional nivå, som befinner sig närmast medborgarna.

54.

Vid den kommande konferensen om Europas framtid måste därför kopplingen mellan demokrati och demografi diskuteras, och vi föreslår att tydliga ståndpunkter i denna fråga läggs fram för konferensen, med särskild uppmärksamhet åt ungdomars representation. Vid konferensen bör den så kallade ”missnöjets geografi” tas upp, som är kopplad till hur framgångsrik EU:s politik är och dess direkta och indirekta inverkan på EU:s olika regioner och deras demografi. Vi föreslår vidare att konferensen i detta sammanhang också tar upp frågan hur termen ”regioner med allvarliga och permanenta […] demografiska nackdelar”, som nämns i artikel 174 i EUF-fördraget, ska definieras. En sådan bredare reflektion är också relevant inom ramen för uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

Ett förespråkande av aktiv subsidiaritet och bättre lagstiftning

55.

Kommittén understryker att många av de politiska åtgärder som krävs faller inom EU:s lokala och regionala myndigheters ansvarsområde, och framhåller därför behovet av ett starkt fokus på partnerskap och flernivåstyre när det gäller att finna lämpliga lösningar.

56.

Samtidigt understryker vi hur viktigt det är att ReK deltar fullt ut under hela konferensen om Europas framtid, mot bakgrund av det faktum att det finns mer än en miljon lokala och regionala förtroendevalda i EU.

57.

ReK förespråkar att man använder begreppet ”aktiv subsidiaritet”, som tagits fram av arbetsgruppen för subsidiaritet, i syfte att hitta fungerande lösningar för att hantera de demografiska förändringarna genom att respektera befogenhetsfördelningen i en direkt dialog med städerna och regionerna.

58.

Kommittén är väl lämpad att stödja denna process genom att tillhandahålla en plattform för samråd och dialog med kommissionen för att hitta lämpliga lösningar.

59.

ReK betonar vikten av att använda instrumentet för territoriell konsekvensbedömning för att vidareutveckla den EU-politik som påverkar de demografiska förändringarna, och hänvisar till den territoriella konsekvensbedömning som kommittén själv nyligen genomfört i samarbete med Espon-programmet (11).

60.

Kommittén föreslår ett nära samarbete med kommissionen inför de kommande politiska dokumenten, såsom grönboken om åldrande eller den långsiktiga strategin för landsbygdsområden, genom ett gemensamt samråd för att bidra till dessa rapporter.

Övervakning av de framsteg som görs för att hantera den demografiska utmaningen

61.

Det är nödvändigt att regelbundet övervaka den demografiska utmaningen genom att skapa en koppling mellan den europeiska planeringsterminen och de demografiska förändringarna och genom att i hög grad knyta denna fråga till genomförandet av målen för hållbar utveckling.

62.

ReK framhåller behovet av regelbunden EU-statistik, som avspeglar inte endast den nationella utan även den regionala utvecklingen, för att ge beslutsfattarna en tydlig bild av skillnaderna mellan regionerna. Kommittén anser också att det behövs en årlig rapport om läget beträffande den demografiska utmaningen i EU:s städer och regioner, till vilken kommittén skulle kunna bidra.

63.

Kommittén föreslår en regelbunden politisk dialog om läget beträffande den demografiska utmaningen mellan kommissionen och EU:s städer och regioner inför den årliga strategin för hållbar tillväxt. Kommissionen och ReK bör organisera denna process i nära samarbete.

Nästa steg

64.

Kommittén uppmanar det kroatiska rådsordförandeskapet att lägga fram rådsslutsatser om resultaten av kommissionens genomgång, och föreslår en bred debatt om den demografiska utmaningen i olika rådskonstellationer.

65.

ReK uppmanar de kommande tyska, portugisiska och slovenska ordförandeskapen att fortsätta dessa insatser genom att särskilt fokusera på kopplingen mellan demografiska förändringar och förbättrade levnadsvillkor överallt.

66.

Kommittén understryker vikten av medborgardeltagande och uppmuntrar de ledande lokala aktörerna att stärka den regionala övergripande politiken och därigenom öka medvetenheten om de demografiska förändringarna i lokalsamhället i syfte att stärka erkännandet av mer medborgarinriktade åtgärder. De demografiska utmaningarna bör också diskuteras brett i dialoger med medborgarna.

67.

Kommittén anser att främjandet av offentlig-privat samarbete bör vara strukturerat på ett sätt som gör så att alla aktörer i ett område – som riskerar att avfolkas eller där avfolkningen redan är ett faktum – kan arbeta tillsammans på ett samordnat sätt och kombinerar och ger kraft åt sina projekt på grundval av sin erfarenhet, och därmed ger upphov till innovation och främjar en mer dynamisk ekonomi.

68.

Att lyfta fram värdet av det rika naturarvet samt det rika historiska, konstnärliga och kulturella arvet i våra regioner är ytterst viktigt när det gäller att stärka människors känsla av samhörighet med sina byar och städer. Därigenom stöder, bevarar, underhåller och skyddar man lokala, inhemska och små samhällen samt delregioner med språkliga och kulturella särdrag i syfte att stärka landsbygdsområdenas förmåga att behålla lokalbefolkningen och gjuta nytt liv i landsbygden.

69.

ReK erbjuder kommissionen, övriga EU-institutioner och andra regionala och internationella institutioner som unionen för Medelhavsområdet och FN, ett nära samarbete i syfte att ta fram en heltäckande strategi för att hantera den demografiska utmaningen.

70.

ReK påminner om att FN har högtidlighållit den internationella familjedagen den 15 maj varje år sedan 1994. Därför föreslår vi att den andra söndagen i maj skulle kunna bli den europeiska familjedagen.

Bryssel den 14 oktober 2020.

Apostolos TZITZIKOSTAS

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) ReK:s studie ”The impact of demographic change on European regions”, Bryssel, 2016.

(2) https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/IDAN/2019/637955/EPRS_IDA(2019)637955_EN.pdf

(3) Källa: People in the EU – population projections (Eurostat, 2017).

https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/People_in_the_EU_-_population_projections#Age_dependency_ratios

(4) OECD, Family Database, Fertility Indicators: SF2.2 Ideal and actual number of children. http://www.oecd.org/els/family/SF_2_2-Ideal-actual-number-children.pdf. http://www.oecd.org/els/family/SF_2_2-Ideal-actual-number-children.pdf

(5) Ett totalt barnafödande på ca 2,1 levande födslar per kvinna anses vara reproduktionsnivån i industriländerna, dvs. genomsnittet av antalet levande barn som föds per kvinna som krävs för befolkningsmängden ska bibehållas (källa: Eurostat, Statistics Explained https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Fertility_statistics#Total_fertility_rate_and_age_of_women_at_birth_of_first_child).

(6) ReK:s studie ”The impact of demographic change on European regions” och den europeiska regionala sociala resultattavlan.

(7) Demographic outlook for the European Union (2017) (EPRS | Europaparlamentets utredningstjänst & EUI | Europeiska universitetsinstitutet), http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/IDAN/2017/614646/EPRS_IDA(2017)614646_EN.pdf

(8) A8-0094/2019, Cozzolino.

(9) https://ec.europa.eu/regional_policy/sv/information/publications/communications/2017/boosting-growth-and-cohesion-in-eu-border-regions

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).

(11) https://cor.europa.eu/sv/our-work/Pages/Territorial-Impact-Assessment.aspx

Top

Choose the experimental features you want to try