(1)

Enligt artikel 2 fördraget om Europeiska unionen ska unionen ”bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.” I artikel 3 anges vidare att ”unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd” och bland annat ”respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas”. Dessa värden bekräftas och uttrycks i de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(1)

Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen ”bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter”. Av dessa rättigheter och värden utgör ”människans värdighet”, som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den främsta grunden för alla grundläggande mänskliga rättigheter. I artikel 2 i ovannämnda fördrag står det också att ” dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.” I artikel 3 anges vidare att ”unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd” och bland annat ”respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas”. Dessa värden bekräftas och uttrycks i de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(1a)

I sin resolution av den 30 maj 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel betonade Europaparlamentet vikten av de övergripande principer som bör ligga till grund för den fleråriga budgetramen och alla relaterade unionsstrategier, inbegripet integreringen av FN:s mål för hållbar utveckling i alla unionens politiska åtgärder och initiativ inom ramen för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonade också att undanröjandet av diskriminering är avgörande för att uppfylla unionens åtaganden i riktning mot ett inkluderande Europa och beklagade djupt bristen på jämställdhetsintegrering och jämställdhetsåtaganden i unionens politik, i enlighet med förslagen i den fleråriga budgetramen.

(1b)

I sin resolution av den 14 mars 2018 om nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020 uttryckte Europaparlamentet sitt stöd för program på områdena kultur, utbildning, medier, ungdomsfrågor, idrott, demokrati, medborgarskap och civilsamhället som tydligt har visat sitt europeiska mervärde och åtnjuter varaktig popularitet bland stödmottagarna. I resolutionen underströks också att en starkare och mer ambitiös union endast kan uppnås om den förses med förstärkta ekonomiska medel, och parlamentet rekommenderade att det skulle inrättas en intern europeisk demokratifond under kommissionens ledning, för att stärka stödet till det civila samhället och icke-statliga organisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter. Fortlöpande stöd bör ges till befintlig politik, resurserna till unionens flaggskeppsprogram bör ökas, och ytterligare ansvarsområden bör kombineras med ytterligare finansiella resurser.

(2)

Dessa rättigheter och värden måste fortsätta att främjas och upprätthållas, spridas bland medborgare och folk och vara en del av EU-projektets kärna. Därför bör en ny fond för rättsliga frågor, rättigheter och värden, som omfattar programmen för rättigheter och värden och för rättsliga frågor, inrättas inom ramen för EU:s budget. I en tid då samhällena i Europa konfronteras med extremism, radikalisering och splittring, är det viktigare än någonsin att främja, stärka och försvara rättvisa, rättigheter och EU:s värden: mänskliga rättigheter, respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten. Detta kommer att få djupgående och direkta följder för politiken, samhället, kulturen och ekonomin i EU. Som en del av den nya fonden kommer programmet för rättsliga frågor att fortsätta att ge stöd till den fortsatta utvecklingen av unionens rättsliga område och det gränsöverskridande samarbetet. Programmet för rättigheter och värden kommer att samla 2014–2020 års program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 (8), och 2014–2020 års program Ett Europa för medborgarna, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 390/2014 (9) (nedan kallade de föregående programmen).

(2)

Dessa rättigheter och värden måste fortsätta att aktivt odlas, skyddas och främjas av unionen och varje enskild medlemsstat i all sin politik på ett konsekvent sätt, och de måste upprätthållas och spridas bland medborgare och folk och vara en del av EU-projektets kärna , eftersom en urholkning av skyddet av dessa rättigheter och värden i en medlemsstat kan få skadliga effekter för unionen som helhet . Därför bör en ny fond för rättsliga frågor, rättigheter och värden, som omfattar programmen för rättigheter och värden och för rättsliga frågor, inrättas inom ramen för EU:s budget. I en tid då samhällena i Europa konfronteras med extremism, radikalisering och splittring, liksom med ett krympande utrymme för ett oberoende civilt samhälle, är det viktigare än någonsin att främja, stärka och försvara rättvisa, rättigheter och EU:s värden: mänskliga rättigheter, respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet , icke-diskriminering och rättsstaten. Detta kommer att få djupgående och direkta följder för politiken, samhället, kulturen och ekonomin i EU. Som en del av den nya fonden kommer programmet för rättsliga frågor att fortsätta att ge stöd till den fortsatta utvecklingen av unionens rättsliga område och det gränsöverskridande samarbetet. Programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter, och värden (nedan kallat programmet) kommer att samla 2014-2020 års program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 (8), och 2014–2020 års program Ett Europa för medborgarna, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 390/2014 (9) (nedan kallade de föregående programmen) , och det kommer att anpassas för att bemöta nya utmaningar mot de europeiska värdena .

(3)

Fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden och dess två underliggande finansieringsprogram kommer främst att inriktas på personer och enheter som bidrar till att göra våra gemensamma värden, rättigheter och rika mångfald levande och dynamiska . Det slutliga målet är att främja och stödja vårt rättighetsbaserade , jämlika , inkluderande och demokratiska samhälle . Det innefattar ett dynamiskt civilsamhälle, som uppmuntrar människors demokratiska, samhälleliga och medborgerliga delaktighet och som främjar den rika mångfalden i det europeiska samhället, på grundval av vår gemensamma historia och våra gemensamma minnen . I artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen anges närmare att institutionerna på lämpligt sätt ska ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden.

(3)

Fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden och dess två underliggande finansieringsprogram kommer att inriktas på personer och enheter som bidrar till att våra gemensamma värden, vår jämlikhet, våra rättigheter och vår rika mångfald präglas av liv och dynamik . Det slutliga målet är att främja och stödja ett rättighetsbaserat, jämlikt , öppet , inkluderande och demokratiskt samhälle genom att finansiera verksamhet som främjar ett dynamiskt , välutvecklat, motståndskraftigt och stärkt civilsamhälle, inbegripet opinionsbildning för främjandet och skyddet av våra gemensamma värden, och som uppmuntrar människors demokratiska, samhälleliga och medborgerliga delaktighet och främjar freden och vårdar den rika mångfalden i det europeiska samhället, på grundval av våra gemensamma värden, vår gemensamma historia , vårt kollektiva minne och vårt gemensamma arv . I artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen krävs det att institutionerna ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhället och att de på lämpligt sätt ska ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden.

(3a)

Kommissionen bör säkerställa att en regelbunden, öppen och transparent dialog förs med programmets stödmottagare och andra berörda parter genom att inrätta en grupp för civil dialog. Gruppen för civil dialog bör bidra till utbytet av erfarenheter och god praxis och till diskussionen om den politiska utvecklingen inom de områden och mål som omfattas av programmet och relaterade områden. Gruppen för civil dialog bör bestå av organisationer som har valts ut för att erhålla ett administrationsbidrag eller verksamhetsbidrag inom programmet och andra organisationer och berörda aktörer som har uttryckt ett intresse för programmet eller som arbetar inom detta politikområde, men som inte nödvändigtvis stöds genom programmet.

(4)

Programmet för rättigheter och värden (nedan kallat programmet) bör göra det möjligt att utveckla synergier för att möta gemensamma utmaningar när det gäller att främja och skydda värden och för att nå den kritiska massa som krävs för att få konkreta resultat på fältet. Detta bör uppnås genom att man bygger vidare på de positiva erfarenheterna från de föregående programmen. Detta kommer att göra det möjligt att utnyttja synergipotentialen fullt ut, på ett mer effektivt sätt stödja de politikområden som omfattas och stärka deras förmåga att nå ut till människor. För att fungera effektivt bör programmet använda skräddarsydda strategier för att beakta de olika sektorernas specifika natur, deras olika målgrupper och dessas särskilda behov.

(4)

Programmet bör göra det möjligt att utveckla synergier för att möta gemensamma utmaningar när det gäller att främja och skydda de värden som fastställs i fördragen och för att nå den kritiska massa som krävs för att få konkreta resultat på fältet. Detta bör uppnås genom att man bygger vidare på och vidareutvecklar de positiva erfarenheterna från de föregående programmen. Detta kommer att göra det möjligt att utnyttja synergipotentialen fullt ut, på ett mer effektivt sätt stödja de politikområden som omfattas och stärka deras förmåga att nå ut till människor. För att fungera effektivt bör programmet beakta de olika sektorernas specifika natur, deras olika målgrupper och dessas särskilda behov och möjligheter till medverkan genom skräddarsydda strategier och riktade strategier, inklusive främjande av all slags jämlikhet och jämställdhet inom dessa sektorer .

(4a)

Fullständig respekt för och främjande av rättsstatsprincipen och demokratin är grundförutsättningar för att man ska kunna bygga upp medborgarnas förtroende för unionen. Respekt för rättsstaten inom unionen är en förutsättning för skyddet av de grundläggande rättigheterna och för upprätthållandet av alla rättigheter och skyldigheter som fastställs i fördragen. Hur rättsstatens principer tillämpas i medlemsstaterna spelar en avgörande roll för att säkerställa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna och deras rättssystem. Programmet bör därför främja och skydda de grundläggande rättigheterna, demokratin och rättsstaten på lokal, regional, nationell och transnationell nivå.

(4b)

Rättsstaten, som anges som ett av unionens värden i artikel 2 i EU-fördraget, inkluderar principerna om laglighet och inbegriper en öppen, ansvarsutkrävande, demokratisk och pluralistisk lagstiftningsprocess, rättssäkerhet, förbud mot godtyckligt utövande av genomförandebefogenheter, effektivt rättsligt skydd genom oberoende domstolar, inbegripet skydd för grundläggande rättigheter; maktdelning samt likhet inför lagen.

(5)

För att föra Europeiska unionen närmare dess medborgare krävs en rad olika insatser och samordnade ansträngningar. Åtgärder för att sammanföra medborgare i vänortsprojekt eller nätverk av städer och stödja det civila samhällets organisationer på de områden som omfattas av programmet kommer att bidra till att stärka medborgarnas engagemang i samhället och i slutändan deras delaktighet i det demokratiska livet i unionen. Samtidigt kan stödverksamhet som främjar ömsesidig förståelse, mångfald, dialog och respekt för andra bidra till en känsla av tillhörighet och en europeisk identitet, baserad på en gemensam förståelse av Europas värden, kultur, historia och arv. Främjandet av en ökad känsla av samhörighet med unionen och unionens värden är särskilt viktigt bland medborgare i EU:s yttersta randområden på grund av deras avsides läge och avstånd från den europeiska kontinenten.

(5)

För att föra Europeiska unionen närmare dess medborgare , främja demokratiskt deltagande och ge medborgarna möjlighet att utnyttja sina rättigheter i anslutning till det europeiska medborgarskapet krävs en rad olika insatser och samordnade ansträngningar , som bör sträva mot en jämn geografisk fördelning . Åtgärder för att sammanföra medborgare i vänortsprojekt eller nätverk av städer och stödja det civila samhällets organisationer på de lokala, regionala, nationella och transnationella planen inom de områden som omfattas av programmet kommer att bidra till att stärka medborgarnas engagemang i samhället och i slutändan deras aktiva delaktighet i det demokratiska livet i unionen samt i utformandet av unionens politiska agenda . Samtidigt kan stödverksamhet som främjar ömsesidig förståelse, interkulturell dialog, kulturell och språklig mångfald, försoning, social delaktighet och respekt för andra bidra till en känsla av tillhörighet till unionen och ett gemensamt medborgarskap inom ramen för en europeisk identitet, baserad på en gemensam förståelse av Europas värden, kultur, historia och arv. Främjandet av en ökad känsla av samhörighet med unionen och unionens värden är särskilt viktigt bland medborgare i EU:s yttersta randområden på grund av deras avsides läge och avstånd från den europeiska kontinenten.

(5a)

Den ökande mångfalden och de globala migrationstendenserna ökar den interkulturella och interreligiösa dialogens betydelse i våra samhällen. Den interkulturella och interreligiösa dialogen bör stödjas fullt ut som en del av den sociala harmonin i Europa och som en nyckelfaktor för att stärka social delaktighet och sammanhållning. Interreligiös dialog skulle kunna hjälpa till att framhäva religionens positiva bidrag till social sammanhållning, men religiös analfabetism riskerar att ge upphov till missbruk av de religiösa känslorna bland befolkningen. Programmet bör därför stödja projekt och initiativ som utvecklar religiös kompetens, främjar interreligiös dialog och ömsesidig förståelse.

(6)

Åminnelseverksamhet och kritisk eftertanke kring Europas historiska minnen är nödvändiga inslag för att göra medborgarna medvetna om den gemensamma historien , som grundval för en gemensam framtid , en moralisk kompass och gemensamma värden . Relevansen av historiska, kulturella och interkulturella aspekter bör också beaktas, liksom kopplingarna mellan åminnelse och skapandet av en europeisk identitet och en känsla av samhörighet.

(6)

Åminnelseverksamhet och kritiskt och kreativt tänkande om Europas historiska minnen är nödvändiga inslag för att göra medborgarna , särskilt ungdomar, medvetna om sin gemensamma historia , som grundval för en gemensam framtid. Relevansen av historiska , sociala , kulturella och interkulturella aspekter , tolerans och dialog bör också beaktas för att främja en gemensam grund som bygger på delade värden, solidaritet, mångfald och fred , liksom kopplingarna mellan åminnelse och skapandet av en europeisk identitet och en känsla av samhörighet.

(7)

Medborgarna bör också bli mer medvetna om sina rättigheter på grundval av unionsmedborgarskapet, och bör kunna känna sig bekväma med att bo, resa, studera, arbeta och utföra frivilligarbete i en annan medlemsstat. De bör också känna att de kan åtnjuta och utöva alla sina medborgerliga rättigheter och förlita sig på att rättigheterna är tillgängliga på lika villkor, kan göras gällande utan inskränkningar och omfattas av skydd, utan någon diskriminering oavsett var i unionen de råkar befinna sig. Det civila samhället måste stödjas för att främja, skydda och öka medvetenheten om EU:s gemensamma värden enligt artikel 2 i EU-fördraget och för att bidra till att de rättigheter som följer med unionsrätten faktisk kan åtnjutas.

(7)

Unionsmedborgarna är inte tillräckligt medvetna om sina rättigheter på grundval av unionsmedborgarskapet, såsom rätten att rösta i europeiska och lokala val eller få konsulärt skydd från andra medlemsstaters ambassader. Medborgarna bör också bli mer medvetna om dessa rättigheter och bör kunna känna sig bekväma med att bo, resa, studera, arbeta och utföra frivilligarbete i en annan medlemsstat. De bör också känna att de kan åtnjuta och utöva alla sina medborgerliga rättigheter och förlita sig på att rättigheterna är tillgängliga på lika villkor, kan göras gällande utan inskränkningar och omfattas av skydd, utan någon diskriminering oavsett var i unionen de råkar befinna sig. Det civila samhället måste stärkas på alla nivåer för att främja, skydda och öka medvetenheten om EU:s gemensamma värden enligt artikel 2 i EU-fördraget och för att bidra till att de rättigheter som följer med unionsrätten faktiskt kan åtnjutas.

(7a)

Europaparlamentets resolution av den 2 april 2009 om det europeiska samvetet och diktatur och rådets slutsatser av den 9–10 juni 2011 om åminnelsen av brott som begåtts av totalitära regimer i Europa understryker vikten av att hålla minnena av det förflutna vid liv för att vi ska kunna bygga en gemensam framtid och framhåller den viktiga roll som unionen spelar för att främja, dela och verka för det kollektiva minnet av dessa brott, i en strävan att gjuta nytt liv i en mångfaldig och demokratisk gemensam europeisk identitet.

(8)

Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett grundläggande värde och ett mål för Europeiska unionen. Diskriminering och ojämlik behandling av kvinnor kränker deras grundläggande rättigheter och hindrar dem från att delta fullt ut i politiken, samhället och ekonomin. Dessutom utgör strukturella och kulturella barriärer ett hinder för att uppnå verklig jämställdhet mellan kvinnor och män. Att främja jämställdhet i all verksamhet som bedrivs av unionen är därför är ett viktigt arbete för unionen och en drivkraft för ekonomisk tillväxt som bör stödjas genom programmet.

(8)

Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett grundläggande värde och ett mål för Europeiska unionen. Enligt artikel 8 i denna förordning ska unionen i all sin verksamhet syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem. På det hela taget går framstegen på jämställdhetsområdet ändå mycket långsamt, se 2017 års jämställdhetsindex, som offentliggjorts av Europeiska jämställdhetsinstitutet. Tyst och dold diskriminering på flera grunder och ojämlik behandling av kvinnor och flickor kränker ofta deras grundläggande rättigheter och hindrar dem från att delta fullt ut i politiken, samhället och ekonomin. Detsamma gäller olika former av våld mot kvinnor. Dessutom utgör politiska, strukturella och kulturella barriärer ett hinder för att uppnå verklig jämställdhet mellan kvinnor och män. Att främja jämställdhet i all verksamhet som bedrivs av unionen , genom att stödja målen jämställdhetsintegrering och icke-diskriminering och genom att aktivt bekämpa stereotyper och ta itu med tyst diskriminering, är därför är ett viktigt arbete för unionen och en drivkraft för ekonomisk tillväxt som bör stödjas genom programmet.

(9)

Könsrelaterat våld och våld mot barn och unga utgör en allvarlig kränkning av grundläggande rättigheter. Våld lever kvar i hela unionen, i alla sociala och ekonomiska sammanhang, och har allvarliga konsekvenser för offrens fysiska och psykiska hälsa och för samhället som helhet. Barn , unga och kvinnor är särskilt sårbara för våld , särskilt i nära relationer . Åtgärder bör vidtas för att främja barns rättigheter och bidra till att skydda barn från övergrepp och våld, som utgör ett hot mot deras fysiska och mentala hälsa och en kränkning av deras rätt till utveckling, skydd och värdighet. Åtgärder för att bekämpa alla former av våld, främja förebyggande av våld och skydda och stödja offer är prioriteringar för unionen som bidrar till att tillvarata individers grundläggande rättigheter och främjar jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessa prioriteringar bör stödjas genom programmet.

(9)

Könsrelaterat våld och våld mot barn , unga och äldre, personer med funktionsnedsättning, flyktingar och migranter, och mot personer från minoritetsgrupper, t.ex. personer som tillhör etniska minoriteter och hbtqi-personer, utgör en allvarlig kränkning av grundläggande rättigheter. Våld lever kvar i hela unionen, i alla sociala och ekonomiska sammanhang, och har allvarliga konsekvenser för offrens fysiska och psykiska hälsa och för samhället som helhet. Åtgärder för att bekämpa könsrelaterat våld kräver en flerdimensionell strategi som omfattar aspekter som lagstiftning , utbildning, hälsa (bland annat sexuella och reproduktiva rättigheter) och ekonomi och andra samhälleliga aspekter som stöd till kvinnoorganisationer , tillhandahållande av rådgivning och hjälp och projekt som syftar till att uppnå målet om ett mer jämställt samhälle. Man måste aktivt bekämpa såväl skadliga stereotyper och normer från tidig ålder som alla former av hatpropaganda och våld på nätet . Åtgärder bör vidtas för att främja barns rättigheter och bidra till att skydda barn från övergrepp och våld, som utgör ett hot mot deras fysiska och mentala hälsa och en kränkning av deras rätt till utveckling, skydd och värdighet. I Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) definieras ”våld mot kvinnor” som ”varje fall av könsrelaterat våld som leder till, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell, psykisk eller ekonomisk skada eller fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt lidande för kvinnor, inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, oavsett om det sker i ett offentligt eller privat sammanhang”. Åtgärder för att bekämpa alla former av våld, främja och förebygga våld och skydda och stödja offer är prioriteringar för unionen som bidrar till att tillvarata individers grundläggande rättigheter och främjar jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessa prioriteringar bör stödjas genom programmet. Förebyggande åtgärder och stöd för brottsoffers rättigheter bör utformas i samarbete med målgruppen och säkerställa att de tillgodoser de särskilda behoven hos personer som är sårbara på flera olika sätt.

(9a)

Papperslösa kvinnor är särskilt sårbara för våld och sexuella övergrepp och saknar tillgång till stöd. Det är mycket viktigt att genomföra en strategi som utgår från offren och erbjuda lämpliga stödtjänster för alla kvinnor i hela unionen, oavsett deras status i fråga om uppehållstillstånd. Behovet av ett jämställdhetsperspektiv i asylprocesserna är mycket viktigt för det intersektionella arbetet och kan bidra till ökad jämställdhet.

(10)

En stark politisk vilja och samordnade insatser som bygger på metoder och resultat från de föregående Daphneprogrammen, programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och programmet Rättsliga frågor är nödvändiga förutsättningar för att förebygga och bekämpa alla former av våld och skydda offren. Det bör särskilt framhållas att allt sedan starten 1997 har finansieringen via Daphne för att ge stöd till våldsoffer och bekämpa våld mot kvinnor, barn och unga varit en verklig framgång, såväl i fråga om popularitet bland berörda aktörer (offentliga myndigheter, akademiska institutioner och icke-statliga organisationer) som i fråga om hur effektiva de finansierade projekten har varit. Programmet har också finansierat projekt för att öka medvetenheten, tillhandahålla stödtjänster för offer och stödja icke-statliga organisationers verksamheter på fältet. Det har tagit upp alla former av våld, såsom våld i hemmet, sexuellt våld, människohandel, liksom nya framväxande former av våld, exempelvis nätmobbning. Det är därför viktigt att fortsätta med alla dessa insatser, och att resultat och erfarenheter vederbörligen beaktas vid genomförandet av programmet.

(10)

En stark politisk vilja och samordnade insatser som bygger på metoder och resultat från de föregående Daphneprogrammen, programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och programmet Rättsliga frågor är nödvändiga förutsättningar för att förebygga och bekämpa alla former av våld och skydda offren. Det bör särskilt framhållas att allt sedan starten 1997 har finansieringen via Daphne för att ge stöd till våldsoffer och bekämpa våld mot kvinnor, barn och unga varit en verklig framgång, såväl i fråga om popularitet bland berörda aktörer (offentliga myndigheter, akademiska institutioner och icke-statliga organisationer) som i fråga om hur effektiva de finansierade projekten har varit. Programmet har också finansierat projekt för att öka medvetenheten, tillhandahålla stödtjänster för offer och stödja icke-statliga organisationers verksamheter på fältet. Det har tagit upp alla former av våld, såsom våld i hemmet, sexuellt våld, människohandel, stalkning och skadliga sedvänjor som kvinnlig könsstympning, liksom nya framväxande former av våld, exempelvis nätmobbning och nättrakasserier . Det är därför viktigt att fortsätta med alla dessa insatser, med ett oberoende budgetanslag för Daphne, och att resultat och erfarenheter vederbörligen beaktas vid genomförandet av programmet.

(11)

Icke-diskriminering är en av unionens grundläggande principer. I artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Icke-diskriminering tas även upp i artikel 21 i stadgan. Särdragen hos olika former av diskriminering bör beaktas, och lämpliga åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering på en eller flera grunder bör utarbetas parallellt. Programmet bör stödja åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, antisemitiskt och antimuslimskt hat samt andra former av intolerans. Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang också ägnas åt att förebygga och bekämpa alla former av våld, hat, segregering och stigmatisering, samt åt att bekämpa mobbning, trakasserier och intolerant behandling. Programmet bör genomföras på ett sådant sätt att programmet och annan verksamhet inom unionen med samma mål ömsesidigt stärker varandra. Detta gäller särskilt verksamheter som avses i Europeiska kommissionens meddelande av den 5 april 2011 med titeln ”En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020” (10) och i rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna (11).

(11)

Icke-diskriminering är en av unionens grundläggande principer. I artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Icke-diskriminering tas även upp i artikel 21 i stadgan. Särdragen hos olika former av diskriminering , däribland direkt, indirekt och strukturell diskriminering, bör beaktas, och lämpliga åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering på en eller flera grunder bör utarbetas parallellt. Programmet bör stödja åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, afrofobi, antisemitism, antiziganism, antimuslimskt hat , homofobi och andra former av intolerans , såväl på nätet som i verkliga livet, mot personer som tillhör minoriteter, med hänsyn till den diskriminering på flera grunder som kvinnor ofta utsätts för . Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang också ägnas åt att förebygga och bekämpa alla former av våld, hat, segregering och stigmatisering, samt åt att bekämpa mobbning, trakasserier och intolerant behandling. Programmet bör genomföras på ett sådant sätt att programmet och annan verksamhet inom unionen med samma mål ömsesidigt stärker varandra. Detta gäller särskilt verksamheter som avses i Europeiska kommissionens meddelande av den 5 april 2011 med titeln ”En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020” (10) och i rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna (11).

(12)

Omvärldens attityder, hinder i den fysiska miljön och bristande tillgänglighet hindrar personer med funktionsnedsättning från att delta fullt ut och effektivt i samhället, på lika villkor med andra. Människor med funktionsnedsättning hindras bland annat från att få tillgång till arbetsmarknaden, dra fördel av en inkluderande och kvalitativ utbildning, undvika fattigdom och social utestängning, beredas tillgång till kulturella initiativ och media eller använda sina politiska rättigheter. I egenskap av part i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD), har unionen och alla dess medlemsstater åtagit sig att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionshinder. Konventionens bestämmelser har blivit en integrerad del av unionens rättsordning.

(12)

Omvärldens attityder, hinder i den fysiska miljön och bristande tillgänglighet hindrar personer med funktionsnedsättning från att delta fullt ut och effektivt i samhället, på lika villkor med andra. Personer med funktionsnedsättning , inklusive personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, hindras bland annat från att få tillgång till arbetsmarknaden, dra fördel av en inkluderande och kvalitativ utbildning, undvika fattigdom och social utestängning, beredas tillgång till kulturella initiativ och media eller använda sina politiska rättigheter. I egenskap av part i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD), har unionen och alla dess medlemsstater åtagit sig att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionshinder. Konventionens bestämmelser , som måste genomföras, har blivit en integrerad del av unionens rättsordning. I detta avseende bör programmet särskilt uppmärksamma åtgärder för att öka medvetenheten om de utmaningar som personer med funktionsnedsättning ställs inför när de försöker delta fullt ut i samhället och åtnjuta sina rättigheter som jämställda medborgare.

(13)

Rätten till respekt för privatliv och familjeliv, bostad och kommunikationer (rätten till personlig integritet) är en grundläggande rättighet som fastställs i artikel 7 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Skyddet av personuppgifter är en grundläggande rättighet som fastställs i artikel 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Efterlevnaden av reglerna om skydd av personuppgifter kontrolleras av oberoende tillsynsmyndigheter. Unionens regelverk, framför allt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (12) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (13), innehåller bestämmelser som ska säkerställa att rätten till skydd av personuppgifter tillvaratas på ett effektivt sätt. Dessa rättsakter ger de nationella tillsynsmyndigheterna med ansvar för dataskydd i uppgift att främja allmänhetens medvetenhet om och förståelse av risker, regler, skyddsåtgärder och rättigheter i samband med behandlingen av personuppgifter. Unionen bör kunna bedriva informationsverksamhet och genomföra studier och annan relevant verksamhet med hänsyn till betydelsen av rätten till skydd av personuppgifter i en tid av snabb teknisk utveckling.

(13)

Rätten till respekt för privatliv och familjeliv, bostad och kommunikationer (rätten till personlig integritet) är en grundläggande rättighet som fastställs i artikel 7 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Skyddet av personuppgifter är en grundläggande rättighet som fastställs i artikel 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Efterlevnaden av reglerna om skydd av personuppgifter kontrolleras av oberoende tillsynsmyndigheter. Unionens regelverk, framför allt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (12) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 (13), innehåller bestämmelser som ska säkerställa att rätten till skydd av personuppgifter tillvaratas på ett effektivt sätt. Dessa rättsakter ger de nationella tillsynsmyndigheterna med ansvar för dataskydd i uppgift att främja allmänhetens medvetenhet om och förståelse av risker, regler, skyddsåtgärder och rättigheter i samband med behandlingen av personuppgifter. Unionen bör kunna bedriva informationsverksamhet , stödja organisationer i det civila samhället som kämpar för att dataskydd följer unionens normer och genomföra studier och annan relevant verksamhet med hänsyn till betydelsen av rätten till skydd av personuppgifter i en tid av snabb teknisk utveckling.

(13a)

Rätten till yttrande- och informationsfrihet fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Fri tillgång till information, utvärdering av mediernas ramvillkor och en ansvarsfull och säker användning av informations- och kommunikationsnätverk har ett direkt samband med en fri opinionsbildning och är en förutsättning för att trygga en funktionsduglig demokrati. Allmänheten måste tillägna sig den mediekompetens som krävs för ett kritiskt tänkande och urskillning och förmågan att analysera komplexa förhållanden, erkänna skillnader mellan åsikter och faktauppgifter och stå emot varje form av hatpropaganda. Unionen bör för detta ändamål verka för att alla medborgare, oavsett ålder, ska få ökad mediekompetens genom utbildning, informationskampanjer, studier och annan relevant verksamhet.

(14)

Enligt artikel 24 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet anta bestämmelser om de förfaranden och villkor som krävs för framläggande av ett medborgarinitiativ i den mening som avses i artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen. Så har också skett genom antagandet av [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 (14).] Programmet bör stödja finansieringen av tekniskt och organisatoriskt stöd för genomförandet av [förordning [(EU) nr 211/2011], vilket skulle stärka medborgarnas möjligheter att utöva rätten att föreslå och stödja europeiska medborgarinitiativ.

(14)

Det europeiska medborgarinitiativet är det första överstatliga instrumentet för deltagandedemokrati, och det skapar en direkt koppling mellan EU-medborgarna och unionens institutioner. Enligt artikel 24 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet anta bestämmelser om de förfaranden och villkor som krävs för framläggande av ett medborgarinitiativ i den mening som avses i artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen. Så har också skett genom antagandet av [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 (14).] Programmet bör stödja finansieringen av tekniskt och organisatoriskt stöd för genomförandet av [förordning [(EU) nr 211/2011], vilket skulle stärka medborgarnas möjligheter att utöva rätten att föreslå , stödja och uppmuntra andra att stödja europeiska medborgarinitiativ.

(15)

I enlighet med artiklarna 8 och 10 i EUF-fördraget bör integreringen av målen jämställdhet och icke-diskriminering stödjas i all verksamhet inom programmet.

(15)

I enlighet med artiklarna 8 och 10 i EUF-fördraget bör integreringen av målen jämställdhet och icke-diskriminering stödjas i all verksamhet inom programmet , och användningen av jämställdhetsbudgetering och könsspecifik konsekvensbedömning bör även främjas vid behov under hela unionens budgetprocess. För att jämställdhetsintegreringen ska kunna genomföras på ett korrekt sätt krävs jämställdhetsbudgetering för alla relevanta budgetposter och tilldelning av tillräckliga medel och insyn i de budgetposter som är avsedda att främja jämställdhet och bekämpa könsdiskriminering. De enskilda projekten och programmet i sig bör ses över i slutet av finansieringsperioden för att fastställa i vilken utsträckning de har följt principerna ovan.

(17)

I enlighet med unionsrättsakter om likabehandling ska medlemsstaterna inrätta oberoende organ för främjandet av likabehandling för att motverka diskriminering på grund av ras, etniskt ursprung och kön. Många medlemsstater har dock gått längre än dessa krav och sett till att likabehandlingsorgan också kan hantera frågor om diskriminering på andra grunder, t.ex. ålder, sexuell läggning, religion eller övertygelse, funktionshinder eller annat. Organen för likabehandling spelar en viktig roll när det gäller att främja jämlikhet och säkerställa en effektiv tillämpning av lagstiftningen om likabehandling, främst genom att tillhandahålla ett oberoende stöd till personer som utsatts för diskriminering, genomföra oberoende undersökningar om diskriminering samt offentliggöra oberoende rapporter och lämna rekommendationer i alla frågor som rör diskriminering i sina respektive länder. Det är mycket viktigt att det arbete som utförs av organen för likabehandling är samordnat på unionsnivå i detta hänseende. Equinet inrättades 2007. Dess medlemmar utgörs av de nationella organen för främjande av likabehandling, i enlighet med vad som fastställs i rådets direktiv 2000/43/EG (15) och 2004/113/EG (16) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG (17) och 2010/41/EU (18). Equinet är i en särskild situation, eftersom det är den enda enheten som säkerställer samordning av den verksamhet som bedrivs av organ för likabehandling. Denna samordningsverksamhet är av central betydelse för ett effektivt genomförande av unionens lagstiftning mot diskriminering i medlemsstaterna och bör stödjas genom programmet.

(17)

I enlighet med unionsrättsakter om likabehandling ska medlemsstaterna inrätta oberoende organ för främjandet av likabehandling för att motverka diskriminering på grund av ras, etniskt ursprung och kön. Många medlemsstater har dock gått längre än dessa krav och sett till att likabehandlingsorgan också kan hantera frågor om diskriminering på andra grunder, t.ex. språk, ålder, sexuell läggning, religion eller övertygelse, funktionshinder eller annat. Organen för likabehandling spelar en viktig roll när det gäller att främja jämlikhet och säkerställa en effektiv tillämpning av lagstiftningen om likabehandling, främst genom att tillhandahålla ett oberoende stöd till personer som utsatts för diskriminering, genomföra oberoende undersökningar om diskriminering samt offentliggöra oberoende rapporter och lämna rekommendationer i alla frågor som rör diskriminering i sina respektive länder. Det är mycket viktigt att det arbete som utförs av alla dessa relevanta organ för likabehandling är samordnat på unionsnivå i detta hänseende. Equinet inrättades 2007. Dess medlemmar utgörs av de nationella organen för främjande av likabehandling, i enlighet med vad som fastställs i rådets direktiv 2000/43/EG (15) och 2004/113/EG (16) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG (17) och 2010/41/EU (18) . Den 22 juni 2018 antog kommissionen en rekommendation om standarder för jämställdhetsorgan som omfattar jämställdhetsorganens mandat, oberoende, effektivitet, samordning och samarbete. Equinet är i en särskild situation, eftersom det är den enda enheten som säkerställer samordning av den verksamhet som bedrivs av organ för likabehandling. Denna samordningsverksamhet är av central betydelse för ett effektivt genomförande av unionens lagstiftning mot diskriminering i medlemsstaterna och bör stödjas genom programmet.

(17a)

För att öka tillgängligheten och ge opartisk vägledning och praktisk information om alla aspekter av programmet bör kontaktpunkter inrättas i medlemsstaterna för att bistå både stödmottagare och sökande. Programmets kontaktpunkter bör kunna utföra sina uppgifter på ett oberoende sätt utan att vara direkt underordnade offentliga myndigheter och utan att myndigheterna lägger sig i deras beslut. Programmets kontaktpunkter får förvaltas av medlemsstaterna eller organisationer i det civila samhället eller sammanslutningar av sådana. Programmets kontaktpunkter ska inte ha något ansvar för projekturvalet.

(18)

Oberoende människorättsorganisationer och organisationer i det civila samhället spelar en väsentlig roll för att främja, skydda och öka medvetenheten om EU:s gemensamma värden enligt artikel 2 i EU-fördraget, och för att bidra till ett effektivt utövande av rättigheter enligt unionslagstiftningen , inklusive stadgan om de grundläggande rättigheterna. Som framgår av Europaparlamentets resolution av den 18  april 2018 är ett tillräckligt finansiellt stöd avgörande för utvecklingen av gynnsamma och hållbara förutsättningar för det civila samhällets organisationer att stärka sin roll och utföra sina uppgifter på ett oberoende och effektivt sätt. Som komplement till insatserna på nationell nivå bör EU:s finansiering därför bidra till att stödja, stärka och bygga upp kapaciteten hos oberoende organisationer i det civila samhället som arbetar med att främja mänskliga rättigheter och vars verksamhet bidrar till det strategiska säkerställandet av rättigheter som fastställs i unionsrätten och i stadgan om de grundläggande rättigheterna, även genom opinionsbildning och övervakande verksamhet, samt till att främja, tillvarata och öka medvetenheten om unionens gemensamma värderingar på nationell nivå.

(18)

Oberoende människorättsorganisationer, organisationer i det civila samhället och människorättsförsvarare spelar en väsentlig roll för att främja, skydda och öka medvetenheten om EU:s gemensamma värden enligt artikel 2 i EU-fördraget och för att bidra till ett effektivt utövande av rättigheter enligt unionsrätten , inklusive EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Som framgår av Europaparlamentets resolution av den 19  april 2018 är ökade medel och ett tillräckligt finansiellt stöd avgörande för utvecklingen av gynnsamma och hållbara förutsättningar för det civila samhällets organisationer att stärka sin roll och utföra sina uppgifter på ett oberoende och effektivt sätt. Som komplement till insatserna på nationell nivå bör EU:s finansiering därför bidra till att stödja, stärka och bygga upp kapaciteten , bland annat genom tillräcklig grundfinansiering och förenklade kostnadsalternativ och finansiella regler och förfaranden, hos oberoende organisationer i det civila samhället som arbetar med att främja unionsvärden som demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter och vars verksamhet bidrar till det strategiska säkerställandet av rättigheter som fastställs i unionsrätten och i stadgan om de grundläggande rättigheterna, även genom opinionsbildning och övervakande verksamhet, samt till att främja, tillvarata och öka medvetenheten om unionens gemensamma värden på lokal, regional, nationell och transnationell nivå.

(19)

Kommissionen bör säkerställa övergripande konsekvens, komplementaritet och synergier med det arbete som utförs av unionens organ och byråer, särskilt Europeiska jämställdhetsinstitutet och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, och bör utvärdera det arbete som utförs av andra nationella och internationella aktörer på de områden som omfattas programmet.

(19)

Kommissionen bör säkerställa övergripande konsekvens, komplementaritet och synergier med det arbete som utförs av unionens organ och byråer, särskilt Europeiska jämställdhetsinstitutet och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, och bör utvärdera det arbete som utförs av andra nationella och internationella aktörer på de områden som omfattas programmet. Kommissionen bör aktivt uppmuntra deltagarna i detta program att använda de rapporter och resurser som tillhandahålls av dessa unionsorgan och unionsbyråer, till exempel de verktyg för könsbudgetering och bedömning av jämställdhetsperspektivet som utvecklats av Europeiska jämställdhetsinstitutet.

(19a)

En övergripande unionsmekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter bör garantera en regelbunden och likvärdig översyn av alla medlemsstater och tillhandahålla nödvändig information för aktivering av åtgärder som rör allmänna brister i fråga om unionens värden i medlemsstaterna.

(20)

Programmet bör på vissa villkor vara öppet för deltagande av länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), Eftaländer som inte är medlemmar i EES samt andra europeiska länder. Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi bör också kunna delta i programmet.

(20)

Beträffande genomförandet av de särskilda målen att främja jämställdhet och rättigheter, främja medborgarnas engagemang och deltagande i unionens demokratiska liv på lokal, regional, nationell och transnationell nivå samt bekämpa våld bör programmet på vissa villkor vara öppet för deltagande av länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), Eftaländer som inte är medlemmar i EES samt andra europeiska länder. Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi bör också kunna delta i programmet.

(21)

För att säkerställa en effektiv fördelning av anslag ur unionens allmänna budget, är det nödvändigt att säkerställa att alla åtgärder som vidtas har ett europeiskt mervärde och fungerar som komplement till medlemsstaternas insatser , samtidigt som konsekvens , komplementaritet och synergier bör eftersträvas med finansieringsprogram som stödjer politikområden med nära anknytning till varandra , särskilt inom fonden för rättvisa, rättigheter och värden , och därmed också med programmet för rättsliga frågor – samt med programmet Kreativa Europa samt Erasmus + , för att realisera potentialen i kulturell samverkan på områdena kultur , media, konst, utbildning och kreativitet. Det är nödvändigt att skapa synergier med andra europeiska finansieringsprogram, särskilt på områdena sysselsättning, den inre marknaden, företagande, ungdom, hälsa , medborgarskap och rättvisa , migration, säkerhet, forskning, innovation, teknik, näringsliv, sammanhållning, turism , yttre förbindelser, handel och utveckling .

(21)

För att säkerställa en effektiv fördelning av anslag ur unionens allmänna budget är det nödvändigt att säkerställa att alla åtgärder som vidtas har ett europeiskt mervärde, även på lokal , nationell och internationell nivå , och att de är inriktade på att främja och skydda de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget. Kommissionen bör eftersträva konsekvens , synergier och komplementaritet med medlemsstaternas insatser och med andra finansieringsprogram som stödjer politikområden med nära anknytning till fonden för rättvisa, rättigheter och värden, inklusive programmet Kreativa Europa och Erasmus+, liksom med relevant unionspolitik .

(21a)

Enligt artikel 9 i EUF-fördraget bör unionen främja hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd och bekämpning av social utestängning. Verksamhet inom programmet bör därför främja synergier mellan fattigdomsbekämpning, kamp mot social utestängning och utestängning från arbetsmarknaden samt främjande av jämlikhet och bekämpning av alla former av diskriminering. Därför bör programmet genomföras på ett sätt som garanterar största möjliga synergieffekter och komplementaritet mellan dess olika segment och med Europeiska socialfonden+. Dessutom bör synergier säkerställas med både Erasmus och Europeiska socialfonden+ för att säkerställa att dessa medel gemensamt bidrar till att tillhandahålla utbildning av hög kvalitet och säkerställa lika möjligheter för alla.

(22a)

Det är viktigt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av programmet och att det genomförs så effektivt och användarvänligt som möjligt, samtidigt som ett tydligt rättsläge och programmets tillgänglighet för alla deltagare också säkras.

(22b)

Vid arbetet med att uppnå programmets mål och samtidigt säkerställa en optimal användning av de ekonomiska resurserna bör man ha som rättesnöre att genomförandet ska bli effektivare och pengarna användas bättre.

(23)

Förordning (EU, Euratom) [the new FR] (nedan kallad budgetförordningen) gäller för detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(23)

Förordning (EU, Euratom) [the new FR] (nedan kallad budgetförordningen) gäller för detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, finansieringsinstrument och budgetgarantier samt krav på full insyn i resursanvändningen, en sund ekonomisk förvaltning och en varsam användning av resurserna. I synnerhet regler som rör möjligheten för lokala, regionala, nationella och transnationella organisationer i det civila samhället, inklusive för gräsrotsorganisationer i det civila samhället, att få finansiering genom fleråriga driftsbidrag och administrationsbidrag (finansiellt stöd till tredje parter) och bestämmelser som säkerställer snabba och flexibla förfaranden för beviljande av bidrag, såsom ett ansökningsförfarande i två steg, samt användarvänliga tillämpningar och rapporteringsförfaranden bör konkretiseras och stärkas ytterligare som en del av genomförandet av detta program.

(24)

Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till att uppnå de särskilda målen för åtgärderna och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör omfatta beaktande av användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader, samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, enligt vad som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (20), rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (21), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (22) och rådets förordning (EU) 2017/1939 (23) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, krav på återkrav av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (24). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(24)

Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till att uppnå de särskilda målen för åtgärderna och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan , storleken på och kapaciteten för berörda parter och berättigade stödmottagare samt den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör omfatta beaktande av användning av enhetsbelopp, schablonsatser , enhetskostnader och kaskadbidrag samt kriterier för samfinansiering som tar hänsyn till frivilligarbete och finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, enligt vad som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen . Krav om samfinansiering bör godtas in natura och får upphävas vid begränsad kompletterande finansiering . I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (20), rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (21), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (22) och rådets förordning (EU) 2017/1939 (23) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, krav på återkrav av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (24). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(25)

Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör kunna delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(25)

Angående genomförandet av de särskilda målen att främja jämställdhet, rättigheter, medborgarnas engagemang och deltagande i unionens demokratiska liv på lokal, regional, nationell och transnationell nivå och bekämpa våld, får tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(26a)

Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna syftar till att ge unionen möjlighet att bättre skydda sin budget när brister i rättsstatsprincipen hindrar eller hotar att hindra en sund ekonomisk förvaltning eller att skada unionens ekonomiska intressen. Förslaget bör komplettera programmet för rättigheter och värderingar, vars roll är annorlunda, nämligen att finansiera politik som är i linje med de grundläggande rättigheter och europeiska värderingar som inriktas på att främja människors liv och delaktighet.

(27)

I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU (25)] är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(27)

I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU (25)] är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. De begränsningar som härrör från de utomeuropeiska ländernas och territoriernas avsides läge måste tas i beaktande vid genomförandet av programmet, och deras faktiska deltagande i programmet måste övervakas och regelbundet utvärderas.

(28)

För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer detta program att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av programmet och på nytt bedömas i samband med halvtidsutvärderingen av det.

(28)

För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer detta program att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027 . Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av programmet och på nytt bedömas i samband med halvtidsutvärderingen av det.

(29)

I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet för bättre lagstiftning av den 13 april 2016 är det nödvändigt att utvärdera detta program på grundval av information som samlats in genom specifika övervakningskrav samtidigt som överreglering och administrativa bördor undviks, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan, i tillämpliga fall, innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för att bedöma programmets effekter på fältet.

(29)

I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet för bättre lagstiftning av den 13 april 2016 är det nödvändigt att utvärdera detta program på grundval av information som samlats in genom specifika övervakningskrav samtidigt som överreglering och administrativa bördor undviks, särskilt för medlemsstaterna. I detta sammanhang skulle bland annat organisationer i det civila samhället, lokala offentliga myndigheter och arbetsmarknadens parter kunna tolkas som exempel på sökande och mottagare som kanske inte har tillräckligt med resurser och personal för att uppfylla övervaknings- och rapporteringskraven. Dessa krav kan, i tillämpliga fall, innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för att bedöma programmets effekter på fältet.

(30)

I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på indikatorer, i enlighet med vad som anges i  artikel och artikel 16 samt i bilaga II. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(30)

I syfte att komplettera denna förordning för att genomföra programmet och säkerställa en ändamålsenlig bedömning av dess måluppfyllelse bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på arbetsprogram, i enlighet med artikel 13, och indikatorer, i enlighet med vad som anges i  artiklarna 14 och 16 samt i bilaga II. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(31)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011  (26) .

(-a)

(a)

Att främja jämlikhet och rättigheter (segmentet Jämlikhet och rättigheter ).

(a)

Att främja jämlikhet , inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och män, rättigheter och icke-diskriminering, och främja integrering av ett jämställdhetsperspektiv (segmentet Jämlikhet , rättigheter och jämställdhet ).

(b)

Att främja medborgarnas engagemang och deltagande i unionens demokratiska liv (segmentet Medborgarnas engagemang och deltagande ).

(b)

Att göra medborgarna – framför allt unga människor – mer medvetna om unionens betydelse genom åtgärder som syftar till att bevara minnet av de historiska händelser som ledde till att unionen skapades, och att främja demokrati, yttrandefrihet, mångfald, medborgerligt engagemang och aktivt deltagande i unionens demokratiska liv (segmentet Aktivt medborgarskap ).

(c)

Att bekämpa våld (segmentet Daphne).

(c)

Att bekämpa våld , inklusive könsrelaterat våld (segmentet Daphne).

(a)

skydda och främja demokratin och rättsstaten, bland annat genom att stödja verksamhet i det civila samhället som främjar rättsväsendets oberoende och ett effektivt rättsligt skydd genom oberoende domstolar, inbegripet av grundläggande rättigheter; ge stöd till oberoende människorättsförsvarare och organisationer i det civila samhället som övervakar efterlevnaden av rättsstatsprincipen och till försvar för visselblåsare samt till initiativ som främjar en gemensam kultur med öppenhet och insyn, goda styrelseformer och korruptionsbekämpning,

(b)

främja uppbyggnaden av en mer demokratisk union och skydda och öka medvetenheten om de rättigheter och värden som fastställs i fördragen genom att ge ekonomiskt stöd till oberoende organisationer i det civila samhället som främjar och vårdar dessa rättigheter och värden på lokal, regional, nationell och transnationell nivå, varigenom det skapas en miljö som möjliggör en demokratisk dialog och stärker yttrandefriheten, friheten att delta i fredliga sammankomster, föreningsfriheten, mediernas frihet och mångfald samt den akademiska friheten.

(a)

förebygga och bekämpa ojämlikhet och diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, och att stödja en övergripande politik för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och antidiskriminering och integrering samt strategier för att bekämpa rasism och alla former av intolerans,

(a)

främja jämlikhet och förebygga och bekämpa ojämlikhet och diskriminering på grund av kön, ras , socialt eller etniskt ursprung, hudfärg, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning eller på någon annan grund , och att stödja en övergripande politik för att främja jämlikhet och antidiskriminering och integrering samt strategier för att bekämpa rasism och alla former av intolerans såväl online som offline ,

(aa)

stödja övergripande strategier och program för att främja kvinnors rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, kvinnors egenmakt och jämställdhetsintegrering,

(a)

öka medborgarnas förståelse av unionen, dess historia , kulturarv och mångfald ,

(a)

stödja projekt som lagts fram av medborgarna, med särskilt fokus på ungdomar, och som syftar till att uppmuntra människor att inte bara komma ihåg de händelser som föregick unionens grundande, och som utgör kärnan i dess historiska minne, utan också att lära sig mer om sin gemensamma historia och kultur och sina gemensamma värden, samt att få en känsla av det gemensamma kulturarvets rikedom och av den kulturella och språkliga mångfalden, som utgör grunden för en gemensam framtid; främja medborgarnas förståelse av unionen, dess ursprung , syfte och gärning , och öka deras medvetenhet om dess nutida och framtida utmaningar och vikten av den ömsesidiga förståelse och tolerans som utgör själva kärnan i det europeiska projektet.

(aa)

främja och stödja utbyte av god praxis när det gäller formell och informell utbildning om europeiskt medborgarskap.

(b)

främja utbyte och samarbete mellan medborgare i olika länder , främja medborgarnas medborgerliga och demokratiska deltagande så att medborgare och representativa sammanslutningar kan ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter inom alla unionens åtgärdsområden .

(b)

främja den offentliga dialogen genom vänortssamarbete, möten mellan medborgare , framför allt unga människor, och genom samarbete mellan kommuner, lokalsamhällen och organisationer i det civila samhället i olika länder, för att ge dem direkt praktisk erfarenhet av rikedomen hos unionens kulturella mångfald och kulturarv och för att öka medborgarnas samhällsengagemang .

(ba)

uppmuntra och stärka medborgarnas deltagande i unionens demokratiska liv på lokal, nationell och transnationell nivå; göra det möjligt för medborgare och föreningar att främja en interkulturell dialog och medverka i verkliga offentliga debatter om alla unionens åtgärdsområden, och därmed bidra till att utforma unionens politiska agenda; stödja organiserade gemensamma initiativ, i form av både medborgarorganisationer och nätverk av rättsliga enheter, för att mer effektivt genomföra de mål som anges i de föregående punkterna.

(-a)

(a)

förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, unga och kvinnor liksom våld mot andra riskutsatta grupper,

(a)

förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, unga och kvinnor liksom våld mot andra riskutsatta grupper, såsom hbtqi-personer, personer med funktionsnedsättning, minoriteter, äldre, flyktingar och migranter,

(b)

stödja och skydda offer för sådant våld.

(b)

stödja och skydda offer för sådant våld , bland annat genom att stödja verksamhet inom organisationer i det civila samhället som underlättar och säkerställer tillgång till rättslig prövning, till stödtjänster för brottsoffer och till en säker polisrapportering för alla våldsoffer samt stödja och säkerställa samma skyddsnivå i hela unionen för offer för könsrelaterat våld,

(-a)

(a)

[ 408 705 000 ] EUR för de särskilda mål som avses i  artikel 2.2 a och 2.2 c .

(a)

[ 429 372 000 EUR i 2018 års priser ] [484 000 000 EUR] (dvs. 26,39  % av den totala finansieringsramen) för de särskilda mål som avses i  leden a och c i artikel 2.2.

(b)

[ 233 000 000 ] EUR för det särskilda mål som avses i artikel 2.2 b .

(b)

[ 443 566 000 EUR i 2018 års priser ] [500 000 000 EUR] (dvs. 27,26  % av den totala finansieringsramen) för de särskilda mål som avses i  led b i artikel 2.2.

1.

Åtgärder som bidrar till att uppnå ett allmänt eller särskilt mål som anges i artikel 2 får beviljas finansiering enligt denna förordning. I synnerhet ska verksamheter som förtecknas i  artikel 9a berättiga till finansiering.

2.

(a)

Medvetandehöjande, folkbildning, främjande och spridning av information för att förbättra kunskaperna om politiken, principerna och rättigheterna inom de områden och mål som omfattas av programmet.

(b)

Ömsesidigt lärande genom utbyte av god praxis mellan berörda parter för att förbättra kunskaper och ömsesidig förståelse när det gäller medborgerligt och demokratiskt engagemang.

(c)

Analytisk övervakning, rapportering och opinionsbildning för att främja en bättre förståelse av situationen i medlemsstaterna och på unionsnivå på de områden som omfattas av programmet och förbättra införlivandet och genomförandet av unionens lagstiftning, politik och gemensamma värden i medlemsstaterna, exempelvis insamling av data och statistik; utveckling av gemensamma metoder och i förekommande fall indikatorer eller riktmärken; undersökningar, forskning och opinionsundersökningar; utvärderingar; konsekvensbedömning; utarbetande och offentliggörande av handledningar, rapporter och utbildningsmaterial.

(d)

Utbildning av berörda aktörer i syfte att förbättra deras kunskaper om politiken och rättigheterna på de områden som omfattas av programmet och stärkande av deras oberoende och deras förmåga att verka för politiken och rättigheterna på dessa områden, också genom strategisk rättslig prövning.

(e)

Främjande av allmänhetens medvetenhet om och förståelse av risker, regler, skyddsåtgärder och rättigheter i samband med skyddet av personuppgifter, privatlivet och digital säkerhet.

(f)

Stärkande av medborgarnas medvetenhet om de europeiska grundläggande värdena och deras engagemang för rättvisa, jämlikhet, rättsstatsprincipen och demokrati och om deras rättigheter och skyldigheter som följer av unionsmedborgarskapet, såsom rätten att resa, arbeta, studera och bo i en annan medlemsstat, genom informationskampanjer och främjande av ömsesidig förståelse, interkulturell dialog och respekt för mångfalden inom unionen.

(g)

Stärkande av medborgarnas – särskilt ungdomarnas – medvetenhet om Europas kultur, kulturarv, identitet, historia och åminnelse och stärkande av deras känsla av tillhörighet till unionen, särskilt genom initiativ som syftar till att inleda en reflektion över orsakerna till de totalitära regimerna i Europas nutidshistoria och till att hedra minnet av offren för dessa brott, orättvisor och aktiviteter som har samband med andra avgörande ögonblick i Europas nutidshistoria.

(h)

Sammanförande av medborgare av olika nationalitet och från olika kulturer genom att man ger dem möjlighet att delta i vänortsprojekt och småskaliga och civilsamhälleliga projekt och på så sätt skapar förutsättningar för en starkare nedifrån och upp-strategi.

(i)

Främjande och underlättande av ett aktivt och inkluderande deltagande, med särskild uppmärksamhet riktad mot marginaliserade grupper i samhället, i uppbyggnaden av en mer demokratisk union, liksom medvetandehöjande åtgärder och främjande och försvar av grundläggande rättigheter, rättigheter och värden genom stöd till organisationer i det civila samhället som är verksamma på alla nivåer inom programmet, samt utveckling av de europeiska nätverkens och civilsamhällsorganisationernas kapacitet att bidra till utvecklingen av, informationen om och övervakningen av genomförandet av unionens lagstiftning, politiska mål, värden och strategier.

(j)

Finansiering av tekniskt och organisatoriskt stöd för genomförandet av förordning [(EU) nr 211/2011], vilket skulle stärka medborgarnas möjligheter att utöva rätten att föreslå och stödja europeiska medborgarinitiativ.

(k)

Åtgärder för att öka kunskaperna om programmet och spridning och överförbarhet när det gäller dess resultat samt främjande av möjligheterna att nå ut till medborgarna och det civila samhället, bland annat genom att inrätta och stödja oberoende programkontaktpunkter.

(l)

Stärkande av kapaciteten och oberoendet hos människorättsförsvarare och organisationer i det civila samhället som bevakar situationen för rättsstaten och stöder åtgärder på lokal, regional, nationell och transnationell nivå.

(m)

Stöd till försvar för visselblåsare, inbegripet initiativ och åtgärder för att upprätta säkra kanaler för rapportering inom organisationer och till offentliga myndigheter eller andra relevanta organ, liksom åtgärder för att skydda visselblåsare mot uppsägning, degradering eller andra former av repressalier, bland annat genom information och utbildning för relevanta offentliga myndigheter och berörda aktörer.

(n)

Stöd till initiativ och åtgärder för att främja och skydda mediernas frihet och mångfald och bygga upp kapacitet för nya utmaningar, såsom nya medier, liksom motverkande av hatpropaganda samt riktad felaktig information genom medvetandehöjande, utbildning, undersökningar och övervakning.

(o)

Stöd till organisationer i det civila samhället som arbetar för att främja och bevaka integritet, öppenhet och insyn samt ansvarsutkrävande inom offentlig förvaltning och offentliga myndigheter, och att bekämpa korruption.

(p)

Stöd till organisationer som hjälper, hyser och skyddar våldsoffer och människor som lever under hot, bland annat kvinnojourer.

—

En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den .

—

En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till en medlemsstat .

—

Ett tredjeland som är associerat till programmet.

—

För de särskilda mål som avses i artikel 2.2 a och 2.2 c, ett tredjeland som är associerat till programmet i enlighet med artikel 7 i denna förordning .

(b)

Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.

(b)

Varje icke vinstdrivande rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.

(a)

Inom det belopp som avses i artikel 6.2 a:

(b)

Inom det belopp som avses i artikel 6.2 b:

(a)

Medvetandehöjande, spridning och information för att förbättra kunskaperna om politik och lagstiftning inom de områden som omfattas av programmet.

(b)

Ömsesidigt lärande genom utbyte av god praxis mellan berörda parter för att förbättra kunskap och ömsesidig förståelse när det gäller medborgerligt och demokratiskt engagemang.

(c)

Analys och övervakning  (1) för att främja en bättre förståelse av situationen både i EU-länderna och på EU-nivå inom de områden som omfattas av programmet och för att förbättra genomförandet av EU:s lagstiftning och politik.

(d)

Utbildning av berörda aktörer i syfte att förbättra deras kunskaper om politik och rättigheter inom de områden som omfattas.

(e)

Utveckling och underhåll av verktyg för informations- och kommunikationsteknik (IKT).

(f)

Stärkande av medborgarnas medvetenhet om europeisk kultur, historia och åminnelse samt deras känsla av tillhörighet till unionen.

(g)

Sammanförande av européer av olika nationalitet och från olika kulturer genom att ge dem möjlighet att delta i vänortsprojekt.

(h)

Åtgärder för att uppmuntra och underlätta ett aktivt deltagande i uppbyggnaden av en mer demokratisk union liksom medvetenhet om rättigheter och värden genom stöd till organisationer i civilsamhället.

(i)

Finansiering av tekniskt och organisatoriskt stöd för genomförandet av förordning [(EU) nr 211/2011], vilket skulle stärka medborgarnas möjligheter att utöva rätten att föreslå och stödja europeiska medborgarinitiativ.

(j)

Utveckling av EU-nätverkens kapacitet för att främja och vidareutveckla EU-rätten, de politiska målen och strategierna samt stödja civilsamhällets organisationer som är aktiva på de områden som omfattas av programmet.

(k)

Insatser för att förbättra kunskaperna om programmet och spridning och överförbarhet av dess resultat, samt främjande av förutsättningarna att nå ut till medborgarna genom att inrätta och stödja programkontor/nationella kontaktnät.

i)

utbildningsverksamhet,

i)

utbildningsverksamhet,

ii)

verksamheter för ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis,

ii)

verksamheter för ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis,

iii)

verksamheter för medvetandehöjande, information och spridning.

iii)

verksamheter för medvetandehöjande, information och spridning.