(1)

Det Tull 2020-program som inrättades genom förordning (EU) nr 1294/2013 (2) och dess föregående program har i betydande mån bidragit till att underlätta och förstärka tullsamarbetet. Många av verksamheterna på tullområdet är gränsöverskridande genom att de involverar och berör samtliga medlemsstater, och de kan således inte utföras ändamålsenligt och effektivt av enskilda medlemsstater . Ett tullprogram på unionsnivå som genomförs av kommissionen erbjuder medlemsstaterna en unionsram inom vilken de kan utveckla dessa samarbetsaktiviteter , vilket är mera kostnadseffektivt än om varje medlemsstat själv skulle inrätta enskilda samarbetsramar på bilateral eller multilateral grund . En fortsatt finansiering från unionens sida av verksamheter på området för tullsamarbete bör följaktligen säkerställas genom att man inrättar ett nytt program på samma område, tullprogrammet.

(1)

Tull 2020-programmet, som inrättades genom förordning (EU) nr 1294/2013 (2), och dess föregångare har bidragit avsevärt till att underlätta och stärka tullsamarbetet. Mycket av tullverksamheten är gränsöverskridande genom att den involverar och berör samtliga medlemsstater och kan därför inte genomföras ändamålsenligt och effektivt av varje medlemsstat på egen hand . Ett unionsomfattande tullprogram som genomförs av kommissionen förser medlemsstaterna med ramar på unionsnivå för att utveckla detta samarbete , vilket är mer kostnadseffektivt än om varje medlemsstat själv inrättar sina egna samarbetsramar på bilateral eller multilateral nivå . Tullprogrammet spelar också en väsentlig roll för att skydda unionens och medlemsstaternas budgetintressen genom att säkerställa en effektiv uppbörd av tullar och utgör därmed en viktig inkomstkälla för unionens budget och de nationella budgetarna, bland annat genom sitt fokus på uppbyggnad av it-kapacitet och ökat samarbete på tullområdet. Vidare är harmoniserade och standardiserade kontroller nödvändiga för att spåra olagliga gränsöverskridande flöden av varor och bekämpa bedrägerier. Det är därför lämpligt och i effektivitetens intresse att säkerställa kontinuiteten i unionens finansieringsverksamhet på området för tullsamarbete genom att ett nytt program inrättas på samma område, nämligen tullprogrammet.

(1a)

I 50 år har tullunionen, som förverkligats av de nationella tullmyndigheterna, utgjort en hörnsten för unionen, som är ett av världens största handelsblock. Tullunionen är ett viktigt exempel på framgångsrik integration i unionen och en förutsättning för att den inre marknaden ska fungera ordentligt och på ett sätt som gynnar både företagen och allmänheten. I sin resolution av den 14 mars 2018 Nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020 uttryckte parlamentet särskild oro över tullbedrägerier. En starkare och mer ambitiös union kan uppnås endast om den får förstärkta finansiella medel, kontinuerligt stöd för befintlig politik och ökade resurser.

(2)

Tullunionen har utvecklats väsentligt under de femtio senaste åren och tullförvaltningarna utför nu en bred uppsättning av uppgifter vid gränserna . Tillsammans arbetar de för att underlätta handeln och minska byråkratin, ta ut inkomster för nationella budgetars och unionsbudgetens räkning och skydda allmänheten mot terrorism , hälso- och miljöhot och andra hot. Särskilt införandet av den EU-omfattande gemensamma ramen för riskhantering (3) och tullens kontroll av förflyttningar av stora kontantbelopp för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism innebär att tullen står i  främsta ledet när det gäller att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Med detta breda uppdrag utgör tullen nu i praktiken den ledande myndigheten för kontroll av varor vid unionens yttre gränser. Mot denna bakgrund bör tullprogrammet inte enbart täcka tullsamarbete utan även stödja tullmyndigheternas uppdrag i stort som det anges i artikel 3 i förordning (EU) nr 952/2013, dvs. att övervaka unionens internationella handel , bidra till genomförandet av de externa aspekterna av den inre marknaden, den gemensamma handelspolitiken och annan gemensam politik på unionsnivå som har betydelse för handeln, och bidra till leveranskedjans säkerhet. Den rättsliga grunden täcker således tullsamarbete (artikel 33 i EUF-fördraget), den inre marknaden (artikel 114 i EUF-fördraget) och handelspolitiken (artikel 207 i EUF-fördraget).

(2)

Tullunionen har utvecklats avsevärt under de senaste 50 åren, och tullförvaltningarna fullgör nu framgångsrikt en lång rad olika uppgifter vid gränsen . De arbetar tillsammans och strävar efter att underlätta en etisk och rättvis handel och minska byråkratin, inkassera intäkter till nationella budgetar och unionsbudgeten och hjälpa till att skydda befolkningen mot terroristhot , hälso- och miljöhot samt andra hot. Särskilt genom att införa gemensamma ramar  (3) för riskhantering på tullområdet på unionsnivå och genom att kontrollera stora kontantflöden för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism går tullmyndigheterna i  bräschen för att bekämpa terrorism, organiserad brottslighet och illojal konkurrens . Med tanke på deras omfattande uppdrag utgör tullmyndigheterna nu i praktiken de huvudansvariga myndigheterna för kontrollen av varor vid unionens yttre gränser. Mot denna bakgrund bör tullprogrammet inte bara omfatta tullsamarbete utan även stödja det bredare tulluppdrag som anges i artikel 3 i förordning (EU) nr 952/2013, nämligen tillsynen av unionens internationella handel och genomförandet av de externa aspekterna av den inre marknaden, den gemensamma handelspolitiken och annan gemensam unionspolitik som har ett inflytande på handeln och leveranskedjans säkerhet. Den rättsliga grunden i denna förordning bör därför omfatta tullsamarbete (artikel 33 i EUF-fördraget), den inre marknaden (artikel 114 i EUF-fördraget) och handelspolitiken (artikel 207 i EUF-fördraget).

(3)

Genom att tillhandahålla en ram för åtgärder som har som mål att stödja tullunionen och tullmyndigheterna bör programmet bidra till att skydda unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen, skydda unionen mot illojal och olaglig handel samtidigt som legitim affärsverksamhet gynnas , garantera säkerhet och skydd för unionen och dess invånare och underlätta legitim handel, så att företag och invånare till fullo kan dra nytta av den inre marknadens och världshandelns fördelar .

(3)

Programmet bör som ett allmänt mål bistå medlemsstaterna och kommissionen genom att tillhandahålla en ram för åtgärder som syftar till att stödja tullunionen och tullmyndigheterna med det långsiktiga målet att alla tullförvaltningar i unionen ska samarbeta så nära som möjligt, bidra till att skydda unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen, skydda unionen mot illojala och olagliga affärsmetoder samtidigt som legitim affärsverksamhet uppmuntras , säkerhet och skydd för unionen och dess invånare garanteras och konsumentskyddet därigenom stärks samt underlätta legitim handel, så att företag och allmänhet till fullo kan dra nytta av den inre marknadens och världshandelns potential .

(3a)

Det har blivit uppenbart att vissa av de system som avses i artikel 278 i unionens tullkodex endast delvis kan införas till den 31 december 2020, vilket innebär att icke-elektroniska system kommer att fortsätta att användas efter detta datum, och i avsaknad av lagstiftningsändringar som förlänger denna tidsfrist kommer företag och tullmyndigheter inte att kunna fullgöra sina skyldigheter och rättsliga förpliktelser när det gäller tullverksamheten. Därför bör ett av programmets främsta särskilda mål vara att hjälpa medlemsstaterna och kommissionen att inrätta sådana elektroniska system.

(3b)

Tullförvaltning och tullkontroll är ett dynamiskt politikområde som står inför nya utmaningar till följd av globala affärsmodeller och leveranskedjor som hela tiden utvecklas, liksom föränderliga konsumtionsmönster och digitalisering, såsom e-handel, inbegripet sakernas internet, dataanalys, artificiell intelligens och blockkedjeteknik. Programmet bör stödja tullförvaltningen i sådana situationer och möjliggöra användning av innovativa lösningar. Dessa utmaningar understryker ytterligare behovet av samarbete mellan tullmyndigheter och behovet av en enhetlig tolkning och ett enhetligt genomförande av tullagstiftningen. När de offentliga finanserna står under tryck ökar omfattningen av världshandeln, och bedrägerier och smuggling är ett växande problem. Programmet bör bidra till att bemöta dessa utmaningar.

(3c)

För att säkerställa maximal effektivitet och undvika överlappningar bör kommissionen samordna genomförandet av programmet med relaterade unionsprogram och unionsfonder. Detta inbegriper i synnerhet Fiscalisprogrammet, EU:s program för bedrägeribekämpning och programmet för den inre marknaden, liksom Fonden för inre säkerhet och Fonden för integrerad gränsförvaltning, reformstödsprogrammet, programmet för ett digitalt Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa samt rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel med dess genomförandeförordning och genomförandebestämmelser.

(3d)

När det gäller Förenade kungarikets eventuella utträde ur unionen beaktar finansieringsramen för programmet inte de kostnader som följer av avtalet om utträde och den eventuella framtida relationen mellan Förenade kungariket och unionen. Undertecknandet av detta avtal, Förenade kungarikets tillbakadragande från alla befintliga tullsystem och tullsamarbeten samt upphörandet av dess rättsliga skyldigheter på detta område skulle kunna leda till ytterligare kostnader som inte kan uppskattas exakt vid tidpunkten för inrättandet av programmet. Kommissionen bör därför överväga att avsätta tillräckliga medel för att förbereda sig för dessa eventuella kostnader. Dessa kostnader bör dock inte täckas av programmets finansieringsram, eftersom den budget som anslås i programmet bara kommer att räcka till de kostnader som realistiskt kunde förutses vid tidpunkten för inrättandet av programmet.

(5)

För att stödja tredjeländers anslutning och associering bör programmet vara öppet för deltagande av anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidater och de partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Det får även vara öppet för andra tredjeländer i enlighet med villkor som anges i särskilda avtal mellan unionen och dessa länder angående deras deltagande i unionens program .

(5)

För att stödja tredjeländers anslutning och associering bör programmet vara öppet för deltagande av anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidater och partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, förutsatt att samtliga villkor är uppfyllda. Det får även vara öppet för andra tredjeländer på de villkor som föreskrivs i särskilda avtal mellan unionen och de berörda länderna om dessa länders deltagande i unionens program, om detta deltagande ligger i unionens intresse och har en positiv inverkan på den inre marknaden utan att påverka konsumentskyddet .

(6)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) [2018/ XXX]  (5) (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på detta program . I  den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling och ersättning till externa experter.

(6)

Programmet bör omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/ 1046  (5) (nedan kallad budgetförordningen). I  budgetförordningen fastställs reglerna för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling och ersättning till externa experter.

(7)

De åtgärder som genomfördes inom Tull 2020-programmet har visat sig vara adekvata och bör därför behållas. För att programmet ska kunna verkställas på ett enklare och mer flexibelt sätt och därigenom bättre uppnå sina mål bör åtgärderna fastställas enbart i form av övergripande kategorier, med en förteckning över belysande exempel på konkreta verksamheter. Genom samarbete och kapacitetsuppbyggnad bör tullprogrammet även stimulera och stödja införande och utnyttjande av innovationer, för att ytterligare förbättra tullens förmåga att utföra sina kärnuppgifter.

(7)

De åtgärder som genomfördes inom Tull 2020-programmet och har visat sig vara adekvata bör därför behållas , medan andra som har visat sig vara inadekvata bör avslutas . För att programmet ska kunna verkställas på ett enklare och mer flexibelt sätt och därigenom bättre uppnå sina mål bör åtgärderna fastställas enbart i form av övergripande kategorier, med en förteckning över belysande exempel på konkreta verksamheter. Genom samarbete och kapacitetsuppbyggnad bör programmet även stimulera och stödja införande och utnyttjande av innovationer, för att ytterligare förbättra tullens förmåga att utföra sina kärnuppgifter.

(8)

Genom förordning [2018/XXX] inrättas, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, ett instrument för tullkontrollutrustning (6). För att bevara samstämmigheten mellan och den övergripande samordningen av alla samarbetsåtgärder avseende tull och tullkontrollutrustning bör alla dessa åtgärder genomföras inom ramen för en enda rättsakt och regeluppsättning , dvs. den här förordningen. Instrumentet för tullkontrollutrustning bör följaktligen enbart stödja inköp, underhåll och uppgradering av stödberättigad utrustning, medan detta program bör stödja alla andra relaterade åtgärder, exempelvis samarbetsåtgärder för bedömning av utrustningsbehov eller, i tillämpliga fall, utbildning avseende inköpt utrustning.

(8)

Genom förordning [2018/XXX] inrättas, som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, ett instrument för tullkontrollutrustning (6). För att bevara samstämmigheten mellan och den övergripande samordningen av alla samarbetsåtgärder avseende tull och tullkontrollutrustning bör alla dessa åtgärder genomföras inom ramen för en enda rättsakt och regeluppsättning som utgörs av den här förordningen. Instrumentet för tullkontrollutrustning bör följaktligen enbart stödja inköp, underhåll och uppgradering av stödberättigad utrustning, medan detta program bör stödja alla andra relaterade åtgärder, exempelvis samarbetsåtgärder för bedömning av utrustningsbehov eller, i tillämpliga fall, utbildning avseende inköpt utrustning.

(10)

Med tanke på vikten av globalisering bör programmet fortsätta att ge möjlighet att involvera externa experter, i den mening som avses i artikel 238 i budgetförordningen. Sådana externa experter bör främst utgöras av företrädare för statliga myndigheter, även från icke-associerade tredjeländer, och företrädare för internationella organisationer, ekonomiska aktörer eller det civila samhället.

(10)

Med tanke på globaliseringens betydelse bör programmet fortsätta att ge möjlighet att involvera externa experter, i den mening som avses i artikel 238 i budgetförordningen. Sådana externa experter bör främst utgöras av företrädare för statliga myndigheter, även från icke-associerade tredjeländer, liksom akademiker och företrädare för internationella organisationer, ekonomiska aktörer eller det civila samhället.

(11)

I linje med kommissionens åtagande i dess meddelande av den 19 oktober 2010Översyn av EU:s budget  (7), dvs. att förenkla finansieringsprogram och göra dem samstämmiga, bör medel delas med andra av unionens finansieringsinstrument när programmets planerade åtgärder eftersträvar mål som är gemensamma för flera finansieringsinstrument, vilket dock inte får innefatta dubbelfinansiering. Programmets åtgärder bör säkerställa samstämmighet i användningen av unionens medel till stöd för tullunionen och tullmyndigheterna.

(11)

I linje med kommissionens åtagande i dess meddelande av den 19 oktober 2010Översyn av EU:s budget  (7), dvs. att förenkla finansieringsprogram och göra dem samstämmiga, bör medel delas med andra av unionens finansieringsinstrument när programmets planerade åtgärder eftersträvar mål som är gemensamma för flera finansieringsinstrument – med beaktande av att det belopp som anslås till programmet beräknas utan hänsyn till att det kan uppstå oförutsedda utgifter – vilket dock inte får innefatta dubbelfinansiering. Programmets åtgärder bör säkerställa samstämmighet i användningen av unionens medel till stöd för tullunionen och tullmyndigheterna.

(11a)

Inköp av programvara som behövs för att utföra noggranna gränskontroller bör berättiga till finansiering inom ramen för programmet. Vidare bör inköp av programvara som kan användas i alla medlemsstater uppmuntras i syfte att underlätta utbytet av data.

(12)

Den största delen av anslaget till programmet bör gå till åtgärder för it-kapacitetsuppbyggnad. Särskilda bestämmelser bör beskriva gemensamma respektive nationella komponenter i de europeiska elektroniska systemen. Vidare bör åtgärders räckvidd och kommissionens och medlemsstaternas respektive ansvarsområden fastställas tydligt.

(12)

En större del av anslaget till programmet bör gå till åtgärder för it-kapacitetsuppbyggnad. Särskilda bestämmelser bör beskriva gemensamma respektive nationella komponenter i de europeiska elektroniska systemen. Vidare bör åtgärders räckvidd och kommissionens och medlemsstaternas respektive ansvarsområden fastställas tydligt. För att säkerställa sammanhållning och samordning när det gäller åtgärder för it-kapacitetsuppbyggnad bör det i programmet föreskrivas att kommissionen ska utveckla och uppdatera en flerårig strategisk plan för tullens elektroniska system, med målet att skapa en elektronisk miljö som säkerställer konsekvens och driftskompatibilitet mellan tullsystemen i unionen.

(14a)

I linje med iakttagelserna i de två särskilda rapporter som nyligen antagits av Europeiska revisionsrätten på tullområdet, nämligen den särskilda rapporten nr 19/2017 av den 5 december 2017 Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen och den särskilda rapporten nr 26/2018 av den 10 oktober 2018 En rad förseningar av tullens it-system: vad har gått fel?, bör de åtgärder som vidtas inom ramen för tullprogrammet för samarbete i tullfrågor syfta till att åtgärda de brister som påpekats.

(14b)

Den 4 oktober 2018 antog Europaparlamentet en resolution om kampen mot tullbedrägerier och skyddet av unionens egna medel. Slutsatserna i denna resolution bör beaktas i samband med de åtgärder som genomförs inom ramen för programmet.

(20)

Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp , schablonsatser , bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(20)

Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer bästa resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av klumpsummor , schablonsatser och enhetskostnader samt finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

1.

Stödja utarbetande och ett enhetligt genomförande av tullagstiftning och tullpolitik, liksom tullsamarbete.

2.

Bistå med uppbyggnad av it-kapacitet genom utveckling , underhåll och drift av de elektroniska system som avses i artikel 278 i unionens tullkodex och möjliggöra en smidig övergång till en papperslös miljö och handel i enlighet med artikel 12 i denna förordning .

3.

Finansiera gemensamma åtgärder genom samarbetsmekanismer som gör det möjligt för tjänstemän att genomföra gemensamma operativa insatser inom sina huvudsakliga ansvarsområden, utbyta erfarenheter på tullområdet och med gemensamma krafter arbeta för resultat på tullområdet.

4.

Stärka personalkompetensen, stödja tulltjänstemännens yrkesfärdigheter och ge dem möjlighet att fullgöra sina uppgifter på en enhetlig grund.

5.

Stödja innovation på det tullpolitiska området.

(c)

Andra tredjeländer i enlighet med villkor i  respektive särskilt avtal som täcker ett lands deltagande i unionens program, förutsatt att avtalet

(c)

Andra tredjeländer , på de villkor som föreskrivs i  ett särskilt avtal om ett tredjelands deltagande i unionens program, förutsatt att avtalet

—

fastställer villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkningen av finansiella bidrag till enskilda program och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i  förordning [2018/XXX] [den nya budgetförordningen],

—

fastställer villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkningen av finansiella bidrag till enskilda program och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen,

(b)

Projektbaserat strukturerat samarbete.

(b)

Projektbaserat strukturerat samarbete , såsom samarbete kring it-utveckling av en grupp medlemsstater .

(d)

Åtgärder för uppbyggnad av personalkompetens och annan kapacitetsuppbyggnad.

(d)

Åtgärder för utveckling av personalkompetens och kapacitetsuppbyggnad , däribland utbildning och utbyte av bästa praxis .

(3a)

(b)

Övergripande samordning av utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemen med sikte på att de ska vara funktionsdugliga och sammankopplade, förbättras kontinuerligt och genomföras på ett synkroniserat sätt.

(b)

Övergripande samordning av utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemen med sikte på att de ska vara funktionsdugliga , motståndskraftiga mot it-angrepp, sammankopplade, förbättras kontinuerligt och genomföras på ett synkroniserat sätt.

(ea)

Effektiv och snabb kommunikation med och mellan medlemsstaterna i syfte att rationalisera hanteringen av unionens elektroniska system.

(eb)

Snabb och tydlig kommunikation med de intressenter som berörs av genomförandet av it-system på unions- och medlemsstatsnivå, särskilt om förseningar i genomförandet av och kostnader för unionskomponenter och nationella komponenter.

(d)

Regelbunden information till kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att deras respektive myndigheter eller ekonomiska aktörer ska kunna använda de europeiska elektroniska systemen till fullo.

(d)

Regelbunden information till kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att de berörda myndigheterna eller ekonomiska aktörerna ska kunna använda de europeiska elektroniska systemen till fullo och på ett ändamålsenligt sätt .

(a)

en gemensam komponent, dvs. en komponent i de europeiska elektroniska systemen som utvecklats på unionsnivå och som är tillgänglig för samtliga medlemsstater eller, av skäl som hänger samman med effektivitet, säkerhet och rationalisering , har identifierats som gemensam av kommissionen,

(a)

en gemensam komponent, dvs. en komponent i de europeiska elektroniska systemen som utvecklats på unionsnivå och som är tillgänglig för samtliga medlemsstater eller, av skäl som hänger samman med effektivitet, rationaliseringssäkerhet och tillförlitlighet , har identifierats som gemensam av kommissionen,

(b)

en nationell komponent, dvs. en komponent i de europeiska elektroniska systemen som utvecklats på nationell nivå och som är tillgänglig i den medlemsstat som skapat komponenten eller bidragit till dess gemensamma inrättande, eller

(b)

en nationell komponent, dvs. en komponent i de europeiska elektroniska systemen som utvecklats på nationell nivå och som är tillgänglig i den medlemsstat som skapat komponenten eller bidragit till dess gemensamma inrättande, till exempel som en del av ett samarbetsprojekt för it-utveckling av en grupp medlemsstater, eller