Yttrande från Sektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2020

(COM(2019) 486 final)

(2020/C 311/05)

Föredragande:	Gerardo LARGHI
Medföredragande:	Elżbieta SZADZIŃSKA

Remiss	Europeiska kommissionen, 19.12.2019
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	2.3.2020
Antagande vid plenarsessionen	10.6.2020
Plenarsession nr	552
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	206/0/7

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK håller med kommissionen om att standardiseringen är grundläggande för strategin för den inre marknaden och kontinuerligt bör uppdateras.

1.2

Kommittén anser att det europeiska standardiseringssystemet omgående behöver moderniseras för att man ska kunna bemöta de globala utmaningarna med en innovativ samarbetsprocess och snabbt kunna utveckla standarder i ett sammanhang präglat av snabb teknisk utveckling.

1.3

Vi anser att den nya modulbaserade strategin, som bygger på övergripande behov (såsom respekt för miljön, den gröna given och den cirkulära ekonomin), kräver ett sektorsövergripande tillvägagångssätt.

1.4

EESK noterar att det årliga arbetsprogrammet för 2020, förutom att utveckla och integrera tidigare fastställda prioriteringar, innehåller nya mål.

1.5

Standardiseringsprocessen bör ha sin utgångspunkt i forsknings- och utvecklingsfasen, med stöd från industrin, företrädare för små och medelstora företag och den sociala ekonomin, konsumenter, arbetsmarknadens parter, miljöorganisationer och berörda aktörer i det civila samhället.

1.6

Det är viktigt att utarbeta en flerårig budgetram för att konkret följa upp de planerade åtgärderna och ge ekonomiskt och organisatoriskt stöd så att även mindre inflytelserika och sämre rustade organisationer och representativa organ kan delta.

1.7

Kommittén håller med om att artificiell intelligens (AI) är viktig för den inre marknaden och anser att de nuvarande säkerhetsreglerna bör uppdateras. I synnerhet bör de etiska riktlinjer för en tillförlitlig AI som utarbetades 2019 till stöd för en människocentrerad AI integreras i de tekniska säkerhetsstandarderna.

1.8

Kommittén anser att minimimiljökriterier bör bli en obligatorisk standard vid offentlig upphandling och att användningen av returråvaror bör ingå bland de kriterier som ska prioriteras.

1.9

Vi välkomnar möjligheten till en ny begäran om standardisering avseende sakernas internet och it-säkerhet för att skydda säkerheten, den personliga integriteten och konnektiviteten.

1.10

Kommittén uttrycker sin förhoppning om att ”det europeiska formatet för utbyte av elektroniska patientjournaler” ska garantera säkerheten i nätverk och it-system genom utvecklingen av avancerade standarder.

1.11

Särskilda standarder behöver utarbetas för att hantera potentiella systemfel hos självkörande fordon, datasäkerhet, it-angrepp, kommunikation och etiska frågor.

1.12

Kommittén välkomnar kommissionens begäran om att harmoniserade standarder ska utarbetas eller revideras på viktiga områden såsom miljöskydd, social inkludering och den inre marknaden för varor. Vi stöder förslaget om att utarbeta standarder för återvinning och återanvändning av fiskeredskap av plast, säkerhet i pyrotekniska artiklar, migrationsbaserade gränsvärden för kemikalier som omfattas av begränsningar och som används i konsumentvaror, energiprestanda för elektriska motorer och hushållsapparater, gödselmedel och byggsektorn. Särskilt viktigt är beslutet att investera resurser för att harmonisera produktionstekniken i stålsektorn.

1.13

Kommittén förespråkar ett inkluderande förhållningssätt till standardisering, dvs. ett förhållningssätt som omfattar mål i fråga om anställbarhet, sociala rättigheter, respekt för biologisk mångfald och för miljön. EESK anser att detta kommer att underlätta övergången från efterlevnad av reglerna till överensstämmelse och utgör en positiv faktor för det europeiska systemets konkurrenskraft.

1.14

EESK anser att man genom lagstiftning och standardisering bör undanröja den praxis som hittills har förekommit i form av planerat åldrande för produkter.

1.15

Vi stöder utarbetandet av standarder som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning och digitala analfabeter att få bättre tillgång till produkter och tjänster på den inre marknaden.

1.16

Kommittén framför sitt stöd för den politiska dialogen med internationella standardiseringsorgan och de bilaterala förhandlingarna med länder utanför EU.

1.17

Vi välkomnar de åtgärder som kommissionen vidtar för att stödja berörda parters deltagande i standardiseringsverksamheten.

1.18

Kommittén uppmanar alla berörda aktörer att inrätta ett särskilt forum om delaktighet i det europeiska standardiseringssystemet, med uppgift att anordna en årlig offentlig hearing för att bedöma framstegen på detta område.

1.19

EESK instämmer med kommissionen när det gäller upprättandet av en handlingsplan för standardisering inom försvarssektorn och rymdsektorn. Vi ställer oss bakom utarbetandet av standarder inom den cirkulära ekonomin och den sociala ekonomin.

1.20

Kommittén anser att europeisk standardisering bör utarbetas på ett språk som är direkt begripligt för slutanvändarna, t.ex. små och medelstora företag och konsumenter.

2.   Kommissionens förslag

2.1

I enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012 har kommissionen lagt fram ett meddelande om Europeiska unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2020. I programmet beskrivs de åtgärder som kommissionen avser att vidta under 2020 för att förbättra styrningen och den internationella inverkan av samt delaktigheten i det europeiska standardiseringssystemet.

2.2

Enligt programmet omfattar de strategiska prioriteringarna för den europeiska standardiseringen som stöd för unionens lagstiftning och politik följande åtgärder: — Åtgärder avseende återvinning och återanvändning av fiskeredskap av plast (1). — Åtgärder avseende krav på ekodesign, till stöd för genomförandeakter (2) som avser specifika produktkategorier. — Åtgärder avseende pyrotekniska artiklar och den senaste tekniska utvecklingen inom sektorn (3). — Åtgärder avseende utformning, tillverkning, installation, användning och prestandakontroll av radionuklidkalibratorer (4). — Åtgärder avseende utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för användning i explosionsfarliga omgivningar för att ta hänsyn till den tekniska utvecklingen (5). — Åtgärder avseende gödselmedel (6). — Åtgärder avseende fastställande av migrationsbaserade gränsvärden för ämnen som omfattas av begränsningar (polycykliska aromatiska kolväten) i gummi- och plastmaterial som används i konsumentvaror (7). — Åtgärder avseende det tekniska språket för byggprodukter (8); — Åtgärder avseende ackreditering och bedömning av överensstämmelse (9). — Åtgärder avseende uppfyllandet av tillgänglighetskraven för produkter och tjänster (10). — Åtgärder avseende artificiell intelligens (11), sakernas internet och it-säkerhet (12). — Åtgärder avseende utbyte av elektroniska patientjournaler i Europa. — Åtgärder avseende driftskompatibiliteten hos samverkande system som omfattar alla fordonsklasser. — Åtgärder avseende digitalisering, automatisering och cybersäkerhet, som är av grundläggande betydelse för järnvägssektorn (13). — Åtgärder avseende det försvarsindustriella utvecklingsprogrammet (14).

2.2.1

Dessutom avser kommissionen att — fortsätta samarbetet med internationella standardiseringsorgan, — samarbeta om standardisering som en prioriterad fråga i handelsavtal (med bl.a. Kina, Singapore, Australien, Nya Zeeland, Indonesien och Mercosur) för att öka handeln och stärka konkurrenskraften, sysselsättningen och tillväxten i Europa, — fortsätta att främja styrningsprocessen genom alla relevanta medel som den förfogar över, dvs. via kommittén för standarder, det europeiska flerpartsforumet om standardisering på ikt-området och de strukturerade dialogerna med de europeiska standardiseringsorganisationerna, — fortsätta att ge stöd för att berörda parter som företräder små och medelstora företag, konsumenter, miljöintressen och fackföreningar ska kunna delta i standardiseringsprocessen (de s.k. bilaga III (15)-organisationerna (16)), — utvärdera inverkan av programmet för den inre marknaden (17) med hjälp av en halvtidsutvärdering och en slutlig utvärdering samt genom fortlöpande övervakning av en uppsättning avancerade centrala prestationsindikatorer, — under 2019 inleda en studie av den europeiska standardiseringens och de europeiska standardernas funktion och effekter i EU. Resultaten av studien kommer att bli tillgängliga under 2021.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Kommittén håller med kommissionen om att standardisering är av grundläggande betydelse för strategin för den inre marknaden.

3.2

EESK anser att de tekniska säkerhetsstandarderna och de därmed sammanhängande rättsliga normerna ständigt bör uppdateras, särskilt med tanke på de risker som avancerad teknik kan medföra.

3.3

Vid sidan av kravet på överensstämmelse, som omfattar såväl efterlevnad av standarder som prestanda (effektivitet, hållbarhet osv.), bör man tillämpa en modulbaserad strategi som bygger på övergripande behov (t.ex. respekt för miljön, den gröna given, den cirkulära ekonomin osv.). Kommissionen har därför med rätta uppdaterat sin strategi i enlighet med vad som anges i den gröna given och i kommissionens övergripande arbetsprogram för 2020.

3.4

EESK delar – såsom tidigare nämnts (18) – uppfattningen att det omgående behövs en verklig och effektiv modernisering av det europeiska standardiseringssystemet. Kommittén anser också att det krävs en ny gemensam vision och konkreta åtgärder för att, alltid på frivillig basis, kunna bemöta de globala standardiseringsutmaningarna med en innovativ samarbetsprocess, baserad på samförstånd, så att standarder snabbt kan utarbetas i ett sammanhang präglat av snabb teknisk utveckling.

3.5

EESK noterar att det årliga arbetsprogrammet för 2020, förutom att utveckla och integrera tidigare fastställda prioriteringar, innehåller nya mål för att anpassa det europeiska standardiseringssystemet till en internationell miljö i ständig förändring och till utmaningarna på världsmarknaden.

3.6

EESK anser att standardiseringsprocessen bör ha sin utgångspunkt i forsknings- och utvecklingsfasen, genom gemensamt standardiseringsarbete och standardförberedande åtgärder och genom att stärka mekanismerna för överföring av de europeiska standarderna till internationell nivå, men endast med stöd från industrin, företrädare för små och medelstora företag och den sociala ekonomin, konsumenter, arbetsmarknadens parter, miljöorganisationer och berörda aktörer i det civila samhället.

3.7

EESK uppmanar alla partner att verka för en snabb och effektiv samordning av de olika europeiska referenssystemen för programplanering, utveckling och övervakning.

3.8

Det är viktigt att utforma en lämplig flerårig budgetram för att konkret följa upp de planerade åtgärderna (19) och ge ekonomiskt och organisatoriskt stöd så att även mindre inflytelserika och sämre rustade organisationer och representativa organ kan delta, genom åtgärder för att utveckla tekniska och lagstiftningsmässiga standarder, ”medvetenhet, utbildning och kunskap” samt delaktighet på ”europeisk” nivå och i en ”internationell dimension”.

3.9

Kommittén stöder utarbetandet av standarder för den cirkulära ekonomin i syfte att på ett avgörande sätt bidra till en hållbar produktion och därmed till bevarandet av naturresurser (20) och biologisk mångfald.

3.10

Kommittén efterlyser också att det utvecklas standarder för den sociala ekonomin för att sprida bästa praxis och stärka den sociala och ekonomiska potentialen i denna sektor, som är så viktig för vår ekonomi.

3.11

Kommittén anser att minimimiljökriterier bör bli en obligatorisk standard vid offentlig upphandling och att användningen av returråvaror bör ingå bland de kriterier som ska prioriteras.

3.12

Kommittén instämmer i att AI är viktig för den inre marknaden och anser att de nuvarande säkerhetsstandarderna och säkerhetsreglerna bör uppdateras för att hantera de nya risker som AI innebär genom att man integrerar de etiska riktlinjer för en tillförlitlig AI som utarbetades under 2019 till förmån för en människocentrerad AI.

3.13

EESK välkomnar möjligheten till en ny begäran om standardisering avseende sakernas internet och it-säkerhet för att skydda säkerheten, den personliga integriteten och konnektiviteten.

3.14

Kommittén uttrycker sin förhoppning om att ”det europeiska formatet för utbyte av elektroniska patientjournaler” ska garantera säkerheten i nätverk och it-system genom utvecklingen av avancerade standarder.

3.15

Självkörande bilar är också högriskprodukter och kräver att det utarbetas särskilda standarder.

3.16

Kommittén välkomnar kommissionens begäran – som ligger i linje med beslutet om en ny grön giv – om att harmoniserade standarder ska utvecklas eller revideras på viktiga områden såsom den inre marknaden, produktionsteknik inom stålsektorn, försvarssektorn och rymdtekniksektorn, miljöskydd och social inkludering. Vi stöder förslaget om att utarbeta standarder för återvinning och återanvändning av fiskeredskap av plast, säkerhet i pyrotekniska artiklar, migrationsbaserade gränsvärden för kemikalier som omfattas av begränsningar och som används i konsumentvaror, energiprestanda för elektriska motorer och hushållsapparater, gödselmedel och byggsektorn.

3.17

EESK noterar att det planerade åldrandet för produkter medför en förlust på cirka 100 miljarder euro per år för konsumenterna. Denna praxis bör förbjudas genom lagstiftning och under alla omständigheter undanröjas med hjälp av standardisering.

3.18

Kommittén stöder utarbetandet av standarder som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få bättre tillgång till produkter och tjänster på den inre marknaden. Kommittén betonar att den särskilda standardiseringen avseende funktionsnedsättningar också bör omfatta standarder för sysselsättning och social inkludering.

3.19

Kommittén framför sitt stöd för den politiska dialogen med internationella standardiseringsorgan och de bilaterala förhandlingarna med länder utanför EU.

3.20

Kommittén upprepar sin begäran om en noggrann uppföljning av de viktigaste standardiseringsaktörernas insatser i syfte att göra en så bred grupp av berörda parter som möjligt delaktiga i det europeiska standardiseringssystemet. EESK föreslår i synnerhet att man stimulerar alla åtgärder för att sprida, samordna och öka kunskapen om standarderna, eventuellt också genom att det inrättas ett särskilt forum om delaktighet i det europeiska standardiseringssystemet, som årligen skulle bedöma framstegen på detta område.

3.21

EESK uppmärksammar kommissionen på de effekter som besluten på standardiseringsområdet kan få på samhällslivet och på frågor som rörlighet, som framkommit i dialogen mellan kommissionen och berörda parter. Därför efterlyser vi att dialogen om denna känsliga aspekt upprätthålls och att man fortsätter den gemensamma insatsen tillsammans med alla europeiska organisationer och berörda parter.

3.22

Kommittén anser att man bör vara uppmärksam på de följdverkningar som standardernas tillgänglighet kan få för befolkningsgrupper som inte är lika redo för förändringar, t.ex. en del äldre och digitala analfabeter, samt de ekonomiska konsekvenser som detta får för små och medelstora företag.

4.   Särskilda kommentarer

4.1

När det gäller ekodesign (21) är det viktigt att utarbeta lämpliga referensmetoder som innehåller tekniska föreskrifter fastställs och snabbt kan tjäna som en första frivillig referensram på nya områden som ännu inte har konsoliderats genom teknisk standardisering.

4.2

Kommissionen har i samband med arbetsplanen för 2016–2019 för ekodesign (22) och energimärkning (23) utfärdat ett antal förordningar (24). För alla berörda produkter pågår mer än 40 förfaranden i samband med standardiseringsuppdrag.

4.3

Kommissionen har utfärdat en rekommendation (25) med riktlinjer för att stödja industrin när det gäller att ingå frivilliga avtal, som ett alternativ till eller stöd för reglering, och som innehåller översynsbestämmelser. Under översynen är det viktigt att se till att ta hänsyn till aspekter som rör den cirkulära ekonomin, resurseffektivitet, reparationsmöjligheter, återvinningsbarhet och hållbarhet.

4.4

Delaktighet EESK betonar ännu en gång ”vikten av att underlätta tillgången till standardiseringsprocessen för små och medelstora företag och samhällsaktörer” och av ”en fördjupad uppföljning av det arbete som utförts av standardiseringens huvudaktörer för att stärka delaktigheten i det europeiska standardiseringssystemet” (26). Kommittén anser att det evenemang som anordnades i dess lokaler den 5 november 2019 om delaktigheten i det europeiska standardiseringssystemet kan fungera som ett exempel på samarbete och konstruktiv dialog mellan institutioner och berörda parter.

4.5

Stöd till europeiska standarder på global nivå. Framför allt mindre företag, konsumenter och miljöorganisationer behöver få större genomslagskraft, bättre möjligheter att bli företrädda, stärkt kompetens och bättre samstämmighet, särskilt inom ISO, IEC och Internationella teleunionen (ITU) men även multilateralt och inom frihandelsavtal.

4.5.1

EESK anser – i linje med sin ståndpunkt när det gäller den cirkulära ekonomin – att beslutet om att harmonisera rörlighetspolitiken också är ett viktigt steg mot en hållbar rörlighet för Europa (27).

4.6

EESK anser att frågan om hur snabbt man tillgodoser det europeiska produktionssystemets standardiseringsbehov är avgörande. I detta avseende är det viktigt att det sker en fortsatt återhämtning av den strukturella eftersläpning som har uppstått när det gäller nya arbetsmetoder.

4.7

Kommittén håller med om de strategiska områden som kommissionen fastställt, nämligen artificiell intelligens, sakernas internet, blockkedjor, cybersäkerhet (särskilt när det gäller kritisk infrastruktur såsom transport- och kommunikationsnät), tillgänglighet samt stöd till uppbyggandet säkra system för digitalt informationsutbyte inom den europeiska hälso- och sjukvårdssektorn (e-hälsa).

4.8

EESK upprepar – liksom flera gånger tidigare – att det är absolut nödvändigt att föra löpande förhandlingar med de andra internationella konkurrenterna. Ingåendet av handelsavtalet med Japan – och den planerade fortsättningen av dialogen med Förenta staterna och Kina samt frihandelsavtalen med Australien, Nya Zeeland, Indonesien och länderna i Mercosur – bör vara en hörnsten för kommissionens verksamhet 2020 och under kommande år.

---

(1)  Se åtgärderna avseende fiskeredskap i den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi (COM(2018) 28 final) och åtgärd 13 i bilagan till det meddelande som yttrandet avser.

(2)  Se närmare uppgifter om åtgärderna 1–3 i bilagan till det meddelande som yttrandet avser.

(3)  Se åtgärd 7 i bilagan till det meddelande som yttrandet avser.

(4)  Se åtgärd 8 i bilagan till det meddelande som yttrandet avser.

(5)  Se åtgärd 6 i bilagan till det meddelande som yttrandet avser.

(6)  Se åtgärd 5 i bilagan till det meddelande som yttrandet avser.

(7)  Se åtgärd 4 i bilagan till det meddelande som yttrandet avser.

(8)  Se åtgärd 9 i bilagan till det meddelande som yttrandet avser.

(9)  Se åtgärd 11 i bilagan till det meddelande som yttrandet avser.

(10)  Se åtgärd 12 i bilagan till det meddelande som yttrandet avser.

(11)  COM(2018) 237 final.

(12)  COM(2017) 477 final.

(13)  Se åtgärd 10 i bilagan till det meddelande som yttrandet avser.

(14)  Förordning (EU) 2018/1092.

(15)  Bilaga III till förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering.

(16)  Standarder för småföretag (Small Business Standards), den europeiska organisationen för konsumentinflytande i samband med standardisering (European consumer voice in standardisation, Anec), Europeiska fackliga samorganisationen (EFS) och den europeiska medborgarorganisationen för standardisering på miljöområdet (European Environmental Citizen’s Organisation for Standardisation, ECOS).

(17)  COM(2018) 441 final.

(18)  EUT C 376, 22.12.2011, s. 69.

(19)  Se bilagan till det gemensamma standardiseringsinitiativet i enlighet med strategin för den inre marknaden, som finns på https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/3/2016/SV/3-2016-3211-SV-F1-1-ANNEX-1.PDF

(20)  EUT C 264, 20.7.2016, s. 98, EUT C 367, 10.10.2018, s. 97, EUT C 283, 10.8.2018, s. 61 och EUT C 62, 15.2.2019, s. 207.

(21)  Punkterna 1, 2 och 3 i bilagan till COM 486, som det hänvisas till i direktiv 2005/32/CE, omarbetat i direktiv 2009/125/CE.

(22)  COM(2016) 773 final.

(23)  I enlighet med direktiv 2009/125/EG

(24)  Kommissionens delegerade förordningar (EU) 2019/2013, (EU) 2019/2014, (EU) 2019/2015, (EU) 2019/2016, (EU) 2019/2017, (EU) 2019/2018, (EU) 2019/2019, (EU) 2019/2020, (EU) 2019/2021, (EU) 2019/2022, (EU) 2019/2023 och (EU) 2019/2024 (EUT L 315, 5.12.2019).

(25)  C (2016) 7770.

(26)  EUT C 303, 19.8.2016, s. 81.

(27)  EUT C 62, 15.2.2019, s. 254.