Sammanfattning

Konsekvensbedömning av förslaget till en europeisk miljö med en enda kontaktpunkt för sjötransport

A. Behov av åtgärder

Varför? Vilket problem behöver åtgärdas?

Rapporteringsmiljön för fartyg är i dag mycket ineffektiv på grund av bristande harmonisering, rapportering via flera kontaktpunkter och mycket begränsat datautbyte (transportoperatörer måste ofta lämna in samma uppgifter till flera myndigheter). Sammantaget har rapporteringen därför blivit en betungande uppgift för transportoperatörerna. Omkring 4,6 miljoner personaltimmar används till rapportering varje år i EU, med stor potential för minskade administrativa bördor.

Vad förväntas initiativet leda till?

Syftet med förslaget är att skapa en verkligt harmoniserad, förenklad och sammanhållen rapporteringsmiljö. Detta torde stärka den inre marknaden, förbättra sjötransporternas konkurrenskraft och bidra till den digitala, multimodala transportkedjan.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå? 

För att en harmoniserad rapporteringsmiljö ska kunna inrättas, krävs det rättsliga åtgärder på EU-nivå. Det är osannolikt att den politik som utvecklas och genomförs på internationell eller nationell nivå kan leda till harmonisering på detta område.

B. Lösningar

Vilka alternativ, i form av lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett rekommenderat alternativ? Vilket?

De övervägda alternativen är

A) bindande tekniska specifikationer för att kunna inrätta harmoniserade rapporteringsingångar (entréer) till de nationella enda kontaktpunkterna, antingen med övergripande informationsbredd (alternativ A1) eller begränsad informationsbredd (alternativ A2),

B) gemensamma it-lösningar för en rapporteringsingång vid alla nationella enda kontaktpunkter med övergripande (alternativ B1) eller begränsad informationsbredd (alternativ B2) ,

C) en central enda kontaktpunkt för sjötransporter som rapporteringsingång på EU-nivå, med övergripande (alternativ C1) eller begränsad informationsbredd (alternativ C2).

Mot bakgrund av godtagandet bland intressenterna, ändamålsenlighet, kostnadseffektivitet, risker och konsekvens rekommenderas alternativ B1.

Vem stöder vilka alternativ?

Initiativet har starkt stöd bland de främsta intressentgrupperna. Rederier och fartygsagenter föredrar i allmänhet ett övergripande tillämpningsområde och centraliserade lösningar för att garantera harmonisering. Bland medlemsstaterna förordas vanligen ett omfattande tillämpningsområde och en decentraliserad lösning (en harmonisering av ingången till de nationella enda kontaltpunkterna).

C. Konskevenser av de rekommenderade alternativen

Vilken är nyttan med det rekommenderade alternativet (om sådana alternativ finns, annars med huvudalternativen)?

Den största nyttan är att administrationen minskar kraftigt för transportoperatörer: 2020–2030 kan 22–25 miljoner personaltimmar sparas in, motsvarande ett värde av 625–720 miljoner euro. Den minskade bördan och förhöjda effektiviteten kommer att öka sjötransportsektorns konkurrenskraft, med positiva effekter på sysselsättning och tillväxt samt lägrekoldioxidutsläpp. Andra förväntade fördelar är effektivitetsvinster (multimodala) genom bättre dataanvändning i hamnarna, ökad arbetstillfredsställelse och ett yrke med större attraktionskraft samt trygghets- och säkerhetsvinster.

Vad kostar det rekommenderade alternativet (om ett sådant alternativ finns, annars anges kostnaden för huvudalternativen)?

De främsta kostnaderna avser utveckling och anpassning av programvara, samt årliga driftskostnader, inbegripet regelbundna uppdateringar av programvaran. De sammanlagda kostnaderna för 2020–2030 beräknas uppgå till 29,4 miljoner euro (medlemsstaterna och kommissionen).

Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag samt mikroföretag?

Den minskade administrativa bördan och de förenklade rapporteringsreglerna kommer att frigöra personalresurser, vilket innebär ett mervärde särskilt för små och medelstora företag.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad?

Den beräknade genomsnittliga kostnaden per medlemsstat är 1,15 miljoner euro för perioden 2020–2030. Detta inbegriper engångsinvesteringar och årliga kostnader.

Får de föreslagna åtgärderna några andra betydande konsekvenser?

Nej

D. Uppföljning

När kommer de föreslagna åtgärderna att ses över?

En utvärdering av konsekvenserna bör inledas fem år efter genomförandet. Regelbundna uppdateringar kommer att göras mot bakgrund av den rättsliga och tekniska utvecklingen.